Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    C-studenter: Svensk kärnkraft har fortfarande en viktig roll att fylla i Europa och världen

    Svenska Dagbladet publicerar idag ett debattinlägg från C-studenterna med titeln ”Kärnkraften behövs för klimatets skull” i vilken C-studenterna tar ställning för att bevara den svenska kärnkraften. Här på Supermiljöbloggen publicerar vi Centerstudenternas mer utförliga inlägg i ämnet. 

    Klimatavtalet i Paris var förmodligen 2010-talets största miljöpolitiska framgång. För första gången sedan Kyoto-protokollet så enades världens länder kring en målsättning att hålla den globala uppvärmningen inom maximalt två grader, helst inom en och en halv grad. Det kommer att krävas långt mer kraftfulla åtgärder och mer ambitiös politik än vad som är fallet idag, för Sverige såväl som för andra länder. Centerstudenters förbundsstyrelse lägger därför fram ett förslag till miljöpolitiskt program till vår förbundsstämma i april. I programmet omvärderas kärnkraften och ses som en viktig del av det svenska och det globala energisystemet. Vi vill här presentera en ny ingång till en hållbar energipolitik, med en förnyad syn på svensk kärnkraft och dess roll i Europa. I den här artikeln vill vi lägga ut texten kring vårt ställningstagande.

    Centerstudenter är en del av centerrörelsen. Kampen för miljön ligger i vårt DNA. Att rädda klimatet är den viktigaste politiska gärningarna inte bara för oss i Sverige utan för människors livsvillkor i hela världen. Den viktigaste åtgärden för att nå klimatmålen är att få ner de globala koldioxidutsläppen till en långsiktigt hållbar nivå, helst nära noll.

    Sverige har idag en i princip koldioxidfri elproduktion. Att produktionen kan hållas jämn, leveranssäker och koldioxidfri är tack vare de svenska kärnkraftverken. Intermittent elproduktion från sol och vind kan balanseras tack vare vattenkraften och kärnkraften levererar en jämn och stabil elproduktion, natt som dag. Utan kärnkraften möter det svenska energisystemet svåra utmaningar med effektbrist, större risk för störningar i elnätet och ökad elimport från vara grannländer. Med bibehållen kärnkraft ser vi dock att integrationen av det svenska elnätet med resten av Europa kan komma att bli en viktig pusselbit i att lösa klimatutsläppen även utanför Sverige. Sverige har goda förutsättningar för förnybar elproduktion, vi bör nyttja denna potential för att minska utsläppen utanför våra gränser och skapa ett mer hållbart energisystem i Europa.

    En säker och stabil energiförsörjning är avgörande för svenska företag och svensk industri. Inte bara tillverkningsindustri utan tjänsteföretag, serverhallar och andra yngre typer av företag är beroende av en säker och billig elförsörjning. Med en pragmatisk syn på kärnkraften i dagens energisystem slipper företag och människor drabbas av politiska kastvindar. Utgångspunkten borde vara att kärnkraften är en viktig tillgång för att hålla elproduktionen stabil, billig och möjlig att exportera. Om kärnkraften är ekonomiskt olönsam kommer den fasas ut även inom ett teknikneutralt system. En snabbavveckling riskerar dock att vara skadlig för både miljön och näringslivet.

    I takt med att energiunionen blir verklighet och det europeiska elnätet integreras och byggs ut med överföringskapacitet mellan länder så kommer varje enskilt lands energipolitik att påverka resten av EU mer och mer. En koldioxidfri elexport från länder med överskott på el till de länder som antingen har underskott eller en smutsig elproduktion kommer att kunna ge stora miljövinster. Här borde Sverige spela en central roll i att få ner utsläpp i Europa och världen.

    IPCCs femte utvärderingsrapport (AR5) konstaterade att det i ett realistiskt scenario behövs två till tre gånger större elproduktion av kärnkraft till år 2050 bara för at
    t kunna stabilisera utsläppen av växthusgaser på en global nivå. När stora länder i Asien och Afrika blir allt rikare och behöver en säker energiförsörjning så behöver det finnas realistiska alternativ till kol, olja och gas som baskraft. Den vattenkraft som nu byggs ut i exempelvis Gula floden och Mekongfloden riskerar att skada unika biotoper och vattenmiljöer liksom att äventyra mattillgången för miljontals människor. Det är exempel på alternativkostnader som sällan hörs i debatten.

    Även om förnybara energikällor kommer att spela en viktig roll för framtidens energiförsörjning så måste vi vara realistiska och acceptera att många länder kommer vilja investera i stabil och kapacitetsstark baskraft. Här är kärnkraft att föredra framför kol, olja och gas. Indien och Kina är exempel på stora länder som försöker att minska beroende att skadliga energikällor. Kärnkraft och förnyelsebara energikällor står där inte mot varandra, utan är komplement som alla behövs för ekonomier med stark tillväxt.

    Självklart finns det miljömässiga problem med brytning och framställning av uran, torium och andra råvaror till kärnbränsle. Slutförvaringar runtomkring i världen är inte färdigställda, även om den forskning som har gjorts på området visar på goda resultat. Dessa problem bleknar dock i jämförelse med klimatproblemen som kommer från elproduktion med kol, olja och gas.

    Avveckling av fungerande kärnkraftsreaktorer har inte bara alternativkostnader i form av el som måste produceras på alternativa sätt. Det kostar i både pengar och miljö att avveckla, montera ner och förvara använda kärnkraftverk. Att avveckla de svenska livsdugliga reaktorerna i förtid är därför inte bara en miljömässig förlust utan ger också ekonomiska konsekvenser.

    För oss i en frihetlig och grön rörelse så är det självklart att alla energislag ska bära sina egna kostnader. Precis som att individer som förorenar miljön eller tär på ändliga resurser ska betala för det så ska också energiproducenter göra det. En konsekvent och teknikneutral miljöpolitik behöver acceptera de principerna och inte låta historiska ställningstaganden stå i vägen för detta. Det innebär också att inget energislag ska straffbeskattas av ideologiska skäl. Effektskatten som idag finns på kärnkraft har ingen miljöstyrande effekt. Den gynnar inte heller säkerhet, eller en effektiv elproduktion utan är rent fiskal, ett sätt att få in skattepengar till statskassan. Likt regeringens nya skatt på konstgödsel så hävdas positiva effekter som inte finns, när bevekelsegrunden egentligen är att fylla statens lador.

    Det primära målet för energipolitiken måste vara ett fossilfritt energisystem, utan att låta kärnkraften stå i vägen för detta. Miljövänner bör ta till sig av kärnkraftens klimatfördelar och se det svenska energisystemet i ett större perspektiv. Den globala uppvärmningen blir allt värre och vi måste våga vända på alla stenar för att stoppa mänsklighetens utsläpp. När allt fler experter pekar på vikten av kärnkraft som en del i den globala energimixen så har vi som politiker inte råd att ignorera dem.

    Alfred Askeljung (C)
    Förbundsordförande Centerstudenter

    Emma C Wiesner (C) 
    Förbundsstyrelseledamot och ordförande Centerstudenters miljöpolitiska arbetsgrupp

    Jägareförbundets tidning i klimatattack mot vargen

    Varg eller människa – vem är störst miljöbov? Det frågar sig Jägareförbundets tidning Svensk jakt som i ett flertal artiklar försöker hävda att vargen genom sitt ohyfsade sätt att äta vårt viltkött gör så att vår klimatpåverkan ökar.

    I bakgrunden till påståendet ligger WWF:s köttguide där viltköttet inte ger några klimatavtryck, medan ekologiskt nötkött står för 26 kg koldioxidutsläpp. I sin uträkning ersätter Svensk jakt 16 000 ton* ”klimatneutralt” viltkött med utsläppskostsamt ekologiskt nötkött och drar därför slutsatsen att våra utsläpp skulle öka med 416 000 ton om vi inte åt vilt.

    Men samtidigt som Sverige vill sänka koldioxidutsläppen vill miljörörelsen ha en större vargstam som hindrar viltköttet från att hamna på svenska matbord. Är det möjligt att kombinera?

    Intressant fråga, eller konstigt räknat? Det som Svensk jakt i första fallet lämnar ute är att viltköttet är klimatsmart för att det är begränsat och naturligt, inte för att vilt magiskt ligger på nollutsläpp. Om det hade gjort det hade vi kunnat lösa köttproblemet om vi bara hittade ett sätt att föda upp rådjur och älgar istället för kossor, om vi bortser från att vi ändå skulle behöva bereda mark och foder och då dra in dem i samma industrisystem som skapar många miljöproblem idag.

    Såhär motiverar WWF viltets nollutsläpp:

    Om man betraktar viltet i våra skogar som en del av det naturliga ekosystemet, till skillnad från våra lantdjur som vi föder upp för att de ska leverera kött, ägg och mjölk, blir utsläppen av växthusgaser från viltkött små. Metanutsläpp från vilda idisslare, såsom älgar, hjortar och rådjur, antas då utgöra naturliga utsläpp och belastar inte viltköttet.

    Det naturliga ekosystemet, alltså. De skriver också att:

    Viltkött utgör endast ca 2-3% av den totala köttkonsumtionen i Sverige idag och det är således inget alternativ varken praktiskt eller miljömässigt att tillåta viltet att öka i en sådan utsträckning att viltköttet kan ersätta betydande mängder av det kött vi konsumerar idag.

    Så viltet är enligt WWF bra så länge det är i begränsad, naturlig skala. Men vargen då? Hur påverkar den? Enligt Svensk jakts siffror norpar vargarna 540 ton älg per år, vilket från nollutsläpp översatt till ekologiskt nötkött landar på 14 000 ton koldioxidutsläpp per år, eller ungefär 3 300 svenskars klimatavtryck.

    Eller så skulle man kunna räkna om viltet faktiskt innebar nollutsläpp, vilket det egentligen inte gör. Och om svenskarna vid brist på varg skulle ersätta sitt ekologiska nötkött med vargens byten, vilket det inte finns några belägg för. Men vargen är ingen miljöbov och står inte för några utsläpp. Om vi räknar som Svensk jakt så innebär vargens byten dessutom nollutsläpp, så de är helt klimatneutrala.

    Jakttidningen har gått så långt att de försöker hävda att det borde vara att klimatkompensera att skjuta en varg. De för över våra utsläpp på vargen för att vargarna äter något som vi skulle kunna äta, som vi borde döda allt som äter klimatsmarta saker. Problemet är att det tankesättet i princip motiverar att döda vadsomhelst.

    Det finns inga tvivel om att viltkött är bättre än industrikött, men det finns heller inga tvivel om att Svensk jakt knappast kämpar för klimatet, utan bara försöker hitta nya vapen mot vargen.


    * Enligt Jägareförbundet som hävdar att 4 procent av svenska köttkonsumtionen är viltkött, samtidigt som Jordbruksverket säger att ”Övrigt kött”, inklusive viltkött, hästkött, renkött, och inälvor, totalt stod för 3,4 procent 2014. Men enligt osäkra siffror skriver samtidigt Jordbruksverket i en statistikrapport att vi konsumerade 17,600-18,600 ton vilt 2011.

    Katarina Luhr (MP): Stockholm ska vara en klimatsmart och ekologiskt hållbar stad

    Stockholms nya miljöprogram kommer utgå ifrån att miljöarbetet behöver systematiseras och genomsyra alla stadens verksamheter för att få så stor effekt som möjligt – det är första gången som miljöprogrammet fullt ut integreras i stadens budget och blir en naturlig del i stadens budgetarbete, skriver Katarina Luhr (MP) bland annat i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    Stockholm har sedan valet 2014 kraftigt höjt ambitionerna på miljö- och klimatområdet. Vi har numera som mål att Stockholm ska vara fossilbränslefritt till år 2040 och vi har skärpt målet om utsläppsminskningar till högst 2,3 ton per invånare till 2020.

    Dessutom driver vi från Stockholms håll att kolkraftvärmeverket i Värtahamnen ska läggas ner senast 2020. Det är Sveriges sjunde enskilt största utsläppskälla av växthusgaser, så en nedläggning skulle göra en påtaglig skillnad för miljön. I en modern storstad är det både orimligt och otidsenligt att vi ska fortsätta elda med kol. Vi har även tagit tag i arbetet med att förbättra statusen i Stockholms olika sjöar och vattendrag.

    Arbetet för ett klimatsmart och ekologiskt hållbart Stockholm, där möjligheten att leva miljövänligt och där förutsättningarna för framtida generationer inte äventyras, är grunden för mitt arbete.

    Nu tar vi ytterligare ett steg i detta arbete. I april kommer Stockholms stads nya miljöprogram att antas. Ett miljöprogram som gäller fram till 2019 och som har sex övergripande mål; staden ska ha en hållbar energianvändning, miljöanpassade transporter, hållbar mark- och vattenanvändning, vara giftfri och ha en sund inomhusmiljö.

    Det nya miljöprogrammet kommer utgå ifrån att miljöarbetet behöver systematiseras och genomsyra alla stadens verksamheter för att få så stor effekt som möjligt. Ett sådant arbete kommer handla om alltifrån kravställning vid markanvisning, förstärkning av ekosystemtjänster, till dagvattenhantering och matavfallsinsamling. Det är första gången som miljöprogrammet fullt ut integreras i stadens budget och blir en naturlig del i stadens budgetarbete. Det blir med det nya programmet därför betydligt enklare att följa årets resultat och vid behov skärpa till kommande års budget. Stadens nämnder och bolag är även ansvariga för att föreslå åtgärder för att nå de mål som uppställs i programmet. Om det till exempel inte ser ut som att målet om 70 procents matavfallsinsamling till 2020 kommer nås, behöver åtgärder föreslås och genomföras.

    Den allra viktigaste pusselbiten för ett framgångsrikt lokalt miljöarbete är god samverkan, både internt inom kommunens verksamhet och med externa aktörer som föreningar, företag och enskilda stockholmare. Att nå och engagera Stockholms invånare är en utmaning, men även en förutsättning för att kunna nå stadens miljömål. I Stockholm har vi redan nått halvvägs då vi vet att stockholmarna är både engagerade och väldigt miljömedvetna. Med stadens nya miljöprogram kommer vi att skynda på förändringar inom stadens organisation som i slutändan kommer att förbättra både miljön i Stockholm och göra det enklare för alla att leva miljövänligt.

    För mig är siktet inställt på att Stockholm ska vara en klimatsmart och ekologiskt hållbar stad. För att förmå uppnå detta behöver vi ett miljö- och klimatarbete med höga ambitioner och skärpta mål. Stadens nya miljöprogram är en avgörande del i det arbetet.  

    Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholms stad

    Regeringen: Sverige ska ha ett helt förnybart elsystem inom 20 år

    Det bör och kan gå snabbare än så, menar miljörörelsen.

    Det är dags för den parlamentariska Energikommissionen att gå från att samla fakta och analysera utmaningen till att arbeta sig fram till lösningar, det skriver i dag energiminister Ibrahim Baylan (S) tillsammans med Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, på DN debatt.

    I artikeln framgår att de två regeringspartierna anser att samtalen om en blocköverskridande energiöverenskommelse bör utgå ifrån följande delar. Dels en målsättning för ett 100 procent förnybart elsystem inom 20 år och en tydlig färdplan till målet. Dels att en utgångspunkt för samtalen om en långsiktig energipolitik är de borgerligas energiuppgörelse från 2009.

    En av dem som dock tror att en omställning av elsystemet kan gå snabbare än så är Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau. På Twitter skriver han:

    Även Annika Jacobson, chef för Greenpeace, är inne på detta spår, och i ett svar skriver Lise Nordin att även regeringen skulle se en snabbare omställningstakt som positivt.

    Allt fler inom Liberalerna vill att Vattenfall ska behålla och avveckla brunkolsverksamheten

    Menar att partiet nu måste säga tydligt nej till en försäljning.

    Nyligen skrev Supermiljöbloggen om hur Axel Darvik och Charlotte Darvik från Liberalerna, ledamot respektive sekreterare i förnyelsegruppen för miljö och klimat, i en debattartikel förklarade att det är en dålig affär både ekonomiskt och miljömässigt att sälja Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland:

    De intressenter som har lämnat anbud i dagsläget ämnar bruka kolkraften till 2050. (…) När vi i Europa kämpar för att nå upp till de ambitioner som vi för bara några månader sedan kom överens om i Paris så är det inte särskilt klokt att lämna över verksamheten till en aktör som ämnar fortsätta bränna kol.

    Nu höjs fler röster i partiet som menar att en försäljning av brunkolsverksamheten är fel väg att gå. I en debattartikel i Corren skriver Liberalernas Mathias Sundin, riksdagsledamot från Östergötland, Johan Enfeldt, landstingspolitiker i Uppsala, Nicke Grahn, kommunpolitiker i Dorotea, Jessica Bagge, Stockholm och Urban Wästljung, kommunpolitiker i Uppsala:

    Inför valet 2014 föreslog Alliansen att Vattenfalls verksamhet utanför Norden skulle säljas. Vattenfall hade blivit en stor aktör på de icke-nordiska marknaderna och det fanns en sund liberal logik i att sälja den delen av verksamheten för att fokusera på hemmamarknaden.

    På den korta tid som gått sedan dessa har priserna rasat och medvetenheten om kolkraftens långsiktiga konsekvenser har ökat. Det finns få potentiella köpare och – vad värre är – snart sagt inga som kan tänkas ta ett långsiktigt miljöansvar och fortsätta omställning mot klimatsmart elproduktion. Nu är det nämligen inte längre den utomnordiska verksamheten som ska säljas utan det handlar i huvudsak om de tyska brunkolskraftverken och de tillhörande gruvorna. Det innebär att anläggningarna – om de säljs – kommer att köpas av en aktör som vill satsa på kolkraft och inte har ett bredare energiperspektiv. (…)

    Liberalerna har nu chansen att visa på ett trovärdigt alternativ genom att driva en ansvarsfull och liberal politik som är positiv både ekonomiskt och miljömässigt. Vi menar därför att Liberalerna måste ompröva beslutet om försäljning. Vägen framåt bör vara att ta fram ett avtal med fokus på avveckling av brunkolen och hur bolaget ska kompenseras för att låta bli att bränna kol.

    Tidigare i veckan, i en artikel i Svenska dagbladet, förklarade Maria Weimer, partiets energipolitiska talesperson:

    – Formellt sett har vi inte ändrat vår position. Vi är inte mot en försäljning. Nu vill vi se vilka som lägger bud och vad de företagen har för miljötänk. Men vi tycker det är viktigt att man tittar även på klimateffekterna.

     

    Svenskarna allt bättre på att inte kasta mat – målet är att matsvinnet ska halveras till 2030

    Nu behövs en nationell matsvinnsstrategi, menar flera myndigheter.

    Ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt förloras på vägen, någonstans mellan jord och bord. Det här innebär ett stort slöseri med resurser som vatten, mark, energi, arbetskraft och kapital, och det leder även till onödiga utsläpp av växthusgaser.

    I veckan kom en ny rapport som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket ligger bakom, Regeringsuppdrag för minskat matsvinn 2013-2015 (pdf). Här skriver myndigheterna:

    Ett matsvinnsmål ingår i de 17 globala hållbarhetsmålen, Sustainable Development Goals (SDG) som efterträder millenniemålen. Dessa mål antogs av alla FN:s medlemsländer i september 2015. Under det globala hållbarhetsmålet om ansvarsfull konsumtion ligger ett delmål, SDG 12.3, som innebär att man mellan år 2015 och år 2030 ska halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.

    Myndigheterna skriver att ”Sverige är bundet till detta mål och det bör därför ses som vårt nationella mål för minskning av matsvinn”.

    Den senaste kartläggningen visar att matavfall från butiker, restauranger och hushåll i Sverige minskar jämfört med tidigare mätningar. Men för att klara av att minska matsvinnet i enlighet med FN:s hållbarhetsmål finns det dock ett behov av en långsiktig strategi för hur Sverige ska genomföra sina åtaganden, menar myndigheterna.

     

    Kanada ser grönt i ny budget

    I veckan presenterade landets finansminister den nya budgeten med planer på att göra Kanada till en förkämpe för miljövänlig tillväxt.

    Den nya budgeten ändrar fokus från olja till förnybar energi och avsätter 7 miljarder US dollar till ren infrastruktur och  minskning av utsläpp. Under de kommande fem åren ska det även satsas stort på vattenrening, energieffektivitet och eldrivna fordon.

    Kanadas finansminister, Bill Morneau, var mycket positiv till den gröna budgeten.

    Vissa tror att vi måste välja mellan en stark ekonomi och en ren miljö. De har helt enkelt fel.

    Kanadas premiärminister, Justin Trudeau, har sedan intagandet av sin post visat stort intresse för en klimatsmartare politik. Detta har stått i stark kontrast till tidigare regeringars satsningar på en fossilbaserad ekonomi. Den nya budgeten är ett viktigt steg bort från oljeberoendet och i riktning mot en förnybar framtid.

    ”Hurra” ”Äntligen” ”Wohooo” – Jubel efter regeringens förslag om enklare regler kring solenergi

    Det här ökar möjligheterna för en solrevolution i Sverige, menar Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet.

    I dag meddelade regeringen att man vill göra det enklare för privatpersoner att producera sin egen förnybara solel. Regeringen har tidigare fått mycket kritik för systemet som innebär att alla solelsproducenter måste momsregistrera sig eftersom det handlar om en ekonomisk verksamhet. Men för att minska denna administrativa börda kommer regeringen nu alltså att föreslå att de företag som har en mycket liten omsättning (30 000 kr per år) ska momsbefrias. Det här framgår av ett pressmeddelande, där regeringen skriver:

    Aktörer som berörs är exempelvis mikroproducenter av förnybar el såsom villaägare som säljer överproduktion från egna solceller. Det kan också handla om små ideella föreningar eller andra mindre verksamheter som säsongsverksamhet, hobbyverksamhet och liknande.

    Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet säger i en kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Jag är glad att momskravet nu tas bort. Det har aldrig varit så enkelt och lönsamt att sätta upp solceller på sitt villatak. Slopad moms tillsammans med regeringens rekordsatsning på investeringsstöd och garanterad skattebefrielse även för den som säljer el ut till nätet ger möjligheter för solrevolutionen.

    Och det är fler som är glada över dagens förslag, även från oppositionen. Nedan är några av kommentarerna från Twitter.

     

     

    Klimatutsläppen har inte varit så här stora på 66 miljoner år

    Att förstå jordens klimathistoria är viktigt för att förstå framtiden. En ny studie visar att utsläppen av grundämnet kol till atmosfären inte har varit så här stora på 66 miljoner år.

    För cirka 55 miljoner år sen skedde en kraftig global uppvärmning när jorden värmes upp med 5-9 grader under ett par tusen år. Uppvärmningen ledde då till en stor utrotning av ekosystem både på land och i haven. Orsaken till uppvärmningen är oklar, men en del forskare anser att det berodde på kraftiga vulkanutbrott som orsakade stora utsläpp av växthusgasen metan från havsbotten. Men uppvärmningen startade då från en redan varmare värld än dagens.

    Både metan och koldioxidutsläpp ökar mängden av grundämnet kol i atmosfären. Ökningen av  kol i atmosfären som skedde för 55 miljoner år sen anses vara den snabbaste ökningen som skett under den geologiska eran Kenozoikum. En era som sträcker sig från 66 miljoner år sen till nutid.

    Nu visar forskning att ökningen av grundämnet kol i atmosfären sker tio gånger snabbare idag än det gjorde för 55 miljoner år sen. Vid den globala uppvärmningen för 55 miljoner år sedan var de årliga utsläppen av grundämnet kol som mest cirka en miljard ton. År 2014 var utsläppen 10 miljarder ton.


    Fördjupning

    För att kunna ta reda på temperaturen och atmosfärens dåvarande sammansättning så har forskarna undersökt geologiskt material som bildades på havsbotten under den perioden. Framförallt har de undersökt isotoperna syre-18 och kol-13. Isotoper är olika varianter av samma atom.  Syre består bland annat av isotoperna O-16 och O-18. Vattenmolekyler med syreisotopen O-16 är lättare och därför är det lite enklare för dem att avdunsta från haven. Vattenånga som innehåller den tyngre syreisotopen O-18 kommer generellt att falla tillbaka tidigare till haven som regn, vilket oftare sker på varmare breddgrader. Vattenmolekyler som är lättare för att de innehåller syreisotopen O-16 kommer i högre utträckning transporteras till kallare områden och där falla ner som snö och bilda is och glaciärer.  När det blir kallare på jorden och fler glaciärer bildas av snö så ”håller de kvar” mer O-16 isotoper som annars skulle ha runnit tillbaka till haven. Därför får havsvattnet en större koncentration av isotopen O-18 när det är kallare på jorden och omvänt en större koncentration av isotopen O-16 när det är varmare på jorden. Genom att undersöka blandningen av syreisotoperna O-16/O-18 i skal från mikrorganismer som bildades under den tiden och jämföra det med temperaturkänsliga ämnen i fossila koraller så kan forskarna ta reda hur klimatet har förändrats. Isotopen kol-13 används för att ta reda på tidsökningen av kol i atmosfären.

    ”Snabbmatskedjorna tar inte sitt ansvar för den ökande antibiotikarestistensen”

    Den ökande antibiotikaresistensen riskerar att åter ta oss till en tid när dagens lättbehandlade sjukdomar ofta kan ha dödlig utgång – en utveckling som rikserar leda till en global folkhälssokatastrof, skriver Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    Sveriges Konsumenters undersökning visar att tre av fyra restaurangkedjor inte tar sitt ansvar i en av mänsklighetens viktigaste hållbarhetsfrågor – den ökande antibiotikaresistensen. Hög användning av antibiotika i jordbruket är en av bovarna och här har multinationella restaurangkedjor genom sin köpkraft stor potential att vara en mycket starkare kraft mot förändring.

    Antibiotika är en förutsättning för den moderna vården som vi känner den idag. Men det är även en miljöfråga, en djurskyddsfråga och en konsumentfråga. Det används i stor utsträckning i jordbruk, vården och till husdjur. På många håll i världen ges djur antibiotika förebyggande för att förhindra att djuren blir sjuka. Men ju mer antibiotika som används, desto mer utvecklar bakterierna en motståndskraft mot antibiotikan. Den ökande antibiotikaresistensen riskerar att åter ta oss till en tid när dagens lättbehandlade sjukdomar ofta kan ha dödlig utgång.

    Om utvecklingen fortsätter står vi på randen till en global folkhälsokatastrof. Redan idag dör 25 000 människor i EU varje år och 2050 väntas många miljoner i världen dö till följd av multiresistenta bakterier. Därtill drabbas djuren då antibiotika används för att sminka över en dålig djurhållning. Som multinationella företag kan snabbmatskedjorna konkret bidra genom att endast köpa in kött från leverantörer som använder minimalt med antibiotika. McDonalds, Subway och Burger King har tillsammans närmare 100 000 restauranger runt om i världen, som alla serverar stora mängder kött och fågel varje dag. De har därmed en enorm köpkraft.

    Sveriges Konsumenter har i ett brev till svenska McDonalds, Subway, Burger King och Max uppmanat företagen att redogöra för nuvarande riktlinjer och hur de arbetar för att fasa ut rutinmässig användningen av antibiotika. Burger King är den restaurang som kommer sämst ur granskningen. Företaget svarar endast att deras leverantörer håller sig till ”lokala myndighetskrav och normer”. Det är oroande låg ambitionsnivå för ett företag vars restauranger globalt sett serverar kött till konsumenter på 12 000 restauranger i 86 länder.

    Den klart mindre aktören Max utmärker sig i positiv bemärkelse genom att säga sig konsekvent endast använda sig av svensk kött, fågel och bacon i alla svenska restauranger samt i Danmark.

    McDonalds och Subway har båda åtagit sig att i en tidsbunden plan fasa ut antibiotikaanvändningen i sina leverantörskedjor när det gäller marknaden i USA. Men det saknas initiativ för ett globalt åtagande. Det är beklagligt då företagen agerar på marknader i mer än 100 länder. Det måste med andra ord till långt större satsningar än så. Och det är just här det finns enorm potential att göra skillnad globalt.

    Vi konsumenter kan till viss del påverka genom våra köp, genom att välja kött från producenter och länder där antibiotikaförbrukningen är lägre. Exempelvis råder det väsentlig strängare regler kring antibiotikaanvändning i Sverige än i många andra länder. Men att hålla koll på alla länders antibiotikalagstiftning kan inte vara på konsumentens ansvar. Politiker och företag bär det största ansvaret.

    Konsumenter litar på att företag tar detta på allvar. Tillsammans med Consumers International och konsumentorganisationer runt om i världen ställer vi ett gemensamt krav: att multinationella snabbmatsrestauranger snarast antar en global policy för för hur man arbetar mot antibiotikaresistens med tidsatta mål. Det räcker inte att ta tag i saken i ett land, eller att följa lokala regler. Problemet med antibiotikaresistens måste lösas på global nivå och multinationella snabbmatskedjor är nyckelspelare i att få till en förändring. För en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna är att vi även i framtiden kan bota sjuka människor och djur med antibiotika.

    Jan Bertoft

    Generalsekreterare Sveriges Konsumenter

     

    Tyskland ska minska klimatutsläppen med 95 procent till 2050

    Tyskland har nyligen bestämt att de ska minska sina utsläpp med 95 procent till år 2050 jämfört med 1990. Miljöminister Barbara Hendricks motiverar målet med att hänvisa till överenskommelsen från Paris om att världens länder ska försöka begränsa temperaturökningen till 1,5-grader. 

    För att nå klimatmålet ska förnybar energi användas. Förnybar energi stod år 2015 för 32,5 procent av elproduktionen i Tyskland. Satsningen på förnybar energi är en del av den så kallade Energiewende, som också innebär att kärnkraften ska avvecklas till år 2022 och att växthusgasutsläppen ska minska med 40 procent till 2020. Kolkraften ska inte avvecklas förrän runt år 2040 eller 2050 enligt planerna. .

    Tyskland har kommit en bit på vägen, men har mycket kvar för att uppnå klimatmålet om 95 procents minskning. Sen 1990 har utsläppen minskat med 27 procent. Men 2015 ökade utsläppen med en procent, det vill säga tio miljoner ton, skriver Climate Home.  Ökad användning av olja och diesel för uppvärmning och användningen av kol för elproduktion är orsakerna.

     

     

    Kina planerar att tredubbla solkraften till 2020

    Kina kommer att bygga ut sin solcellskapacitet med 15-20 gigawatt per år under de kommande fem åren. Det gick Nur Bekri, chef för den nationella energimyndigheten, ut med på en konferens i Peking under måndagen. 

    Som världens största utsläppsland försöker nu Kina i större mån använda solenergi för att nå sitt löfte om minskade utsläpp.

    Landet producerade 43 gigawatt solenergi förra året, vilket motsvarar 70 procent av den globala produktionen, sade Liang Zhipeng, chef för avdelningen förnybarenergi, vid konferensen i måndags.

    Detta betyder att Kina gått om Tyskland i att vara det land med högst solcellskapacitet.

    Här kan du läsa mer.

    Vild sumatranoshörning hittad för första gången på fyrtio år

    Naturvårdare på Borneo i Indonesien har fångat in en vild sumatranoshöring för första gången på fyrtio år. Nu får hon skyddad adress för att räddas undan tjuvjägare. 

    Noshörningshonan fastnade i en träbursliknande fälla den tolfte mars, och ska nu förflyttas till ett djurreservat. Var reservatet ligger hålls hemligt. Enligt naturvårdarna är det nämligen vanligt att tjuvjägare dyker upp snart efter att nyheter sprids om att noshörningar och andra eftertraktade och utrotningshotade arter har spottats.

    Mindre än hundra individer av den lilla asiatiska noshörningsarten beräknas finnas kvar i skogarna på Borneo och Sumatra. Arten förklarades utrotad i Malaysia förra året, och de få kvarvarande djuren i Indonesien hotas ständigt av jakt och förstörda livsmiljöer i form av skövlad regnskog.

    Enligt experter saknas det pengar och politisk vilja till att rädda arten, som brukade leva i hela syd-östra Asien.

     

    Supermiljöpodden #8 – Mat och klimat

    Detta är det tredje och sista avsnittet i vår serie om de största källorna till globala växthusgasutsläpp: el-produktion, transport och jordbruk. Temat för detta avsnitt är mat och vi pratar om ekologisk kontra konventionell jordbruk samt om vi människor egentligen bara bryr oss om vår image när vi väljer vilken mat vi köper. Dessutom diskuteras vindkraft, Earth Hour och framtida pantsystem.  


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Förbjudna bekämpningsmedel i svensk mat

    En ny granskning av Ekot visar att 22 av världens farligaste bekämpningsmedel har påträffats i livsmedel i Sverige. Flera av dem är hormonstörande och kan vara skadliga både för producenter och för konsumenter.

    De påträffade bekämpningsmedlen bannlystes från odlingar inom EU för tio år sedan. Trots detta används de fortfarande och finns enligt granskningen i livsmedel som äpplen, olivolja, apelsiner och gurka.

    Flera av bekämpningsmedlen innehåller hormonstörande substanser och kan ha en negativ effekt på människans förmåga att skaffa barn även i mycket små doser. Men trots att ämnena dykt upp har Livsmedelsverket inte velat slå larm. Anledningen är att halterna inte överstiger verkets uppsatta gränsvärden. Det är inte förbjudet att importera mat som odlats med dessa bekämpningsmedel utanför EU, men de farliga ämnena har även påträffats på livsmedel från länder som Spanien, Grekland, Belgien och Holland.

    Peter Bergkvist från Kemikalieinspektionen menar att det vore en god idé för Livsmedelsverket att ändra sina rutiner för att uppmärksamma de fall där förbjudna ämnen används inom EU. Vill man dock som konsument försäkra sig om att de farliga substanserna inte finns med i innehållsdeklarationen bör man satsa på ekologiskt och närodlat. Enligt Livsmedelsverkets kontroller är det väldigt sällsynt att man hittar osmakliga ämnen i dessa produkter.

    Kristina Yngwe (C), ”Det är dags att vi sätter vattenfrågorna högre upp på agendan”

    Vi kastar varje år 250 ton mediciner i hushållsoporna – ett stort miljöproblem för våra vatten, skriver Kristina Yngwe (C), miljöpolitisk talesperson och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet idag på Världsvattendagen.

    I dag är det Världsvattendagen. Det finns färskvatten i tillräckliga mängder för att räcka till alla på jorden, men vi förvaltar det ineffektivt, inte bara i andra länder utan även i Sverige, där det ideligen uppdagas att vårt dricksvatten innehåller oönskade och giftiga ämnen.

    Högfluorerade ämnen, PFAS, är en av de mest problematiska kemikaliegrupper vi känner till. Dessa ämnen kan transporteras långa sträckor och det finns studier som visar på ökade halter i Arktis. PFAS-ämnen är svårnedbrytbara och kan orsaka allvarliga skador hos både människor och djur.

    Användningen av dessa ämnen är utbredd och de finns i en mängd konsumentprodukter som exempelvis fritidskläder, skor, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Mycket tyder dessutom på att de skadliga egenskaperna hos dessa ämnen är mer eller mindre gemensamma för hela gruppen, varför Centerpartiet kräver krafttag i hanteringen av PFAS.

    Ämnena har påträffats i dricksvattentäkter i anslutning till flera brandsläckningsplatser. Trots larmrapporter fortsätter Försvarsmakten att använda brandskum som innehåller PFAS, i stället för de giftfria alternativ som finns. Centerpartiet vill införa en handlingsplan för utfasning av PFAS från brandskum, både i Försvarets verksamhet och andra användningsområden. Vi vill även se över möjligheten att använda styrmedel som kemikalieskatt och producentansvar för textilier för att fasa ut PFAS.

    Men våra sjöar och hav brottas med fler problem än miljögifter. Plastskräp av olika slag drabbar djurlivet hårt. Plasten bryts ned till mikroplast, vilket fåglar, fiskar och marina däggdjur äter eller trassla in sig i. Enbart på den svenska västkusten beräknas årligen flera tusentals kubikmeter skräp flyta i land.

    Utöver plast som slängs hamnar också mikroplatser i haven via våra hygienartiklar. Små plastpartiklar i tandkräm och schampo rinner ut i avloppet och förs ut i vattendragen, där de äts av plankton och transporteras uppåt i näringskedjan ända till den mat vi människor äter. Många företag har redan framgångsrikt fasat ut mikroplaster från sina hygienartiklar, men här ligger politiken efter näringslivet. Centerpartiet vill ha krav på att alla företag inom EU fasar ut mikroplaster till år 2020.

    Ännu ett stort miljöproblem som återfinns i våra vatten är kasserade läkemedel. Totalt kastar svenska folket 250 ton mediciner i hushållssoporna varje år, i stället för att lämna in dem på apotek. Sveriges lantbruksuniversitet har gjort provtagningar i våra vatten och konstaterat att det finns ett stort antal muterade mörtar, på grund av rester från mediciner och läkemedel i vattnet. Framför allt beror det på rester av östrogen från bland annat hormonplåster. Det är inte bara fiskar som påverkas, utan flera andra arter – och i slutändan även vi människor.

    Ett läkemedel som är särskilt problematiskt är antibiotika. Ungefär hälften av den antibiotika som människor och djur behandlas med utsöndras genom urinen i aktiv form. Den sprids sedan ut i vattnet och till marken, där den bidrar till att skapa resistenta bakterier. Centerpartiet verkar för att intensifiera arbetet med att minska utsläppen av läkemedelsrester, bland annat genom att uppmärksamma behovet av ny vattenreningsteknik och att bättre tillvarata restmediciner.

    Vi måste förvalta vårt vatten mer effektivt och sprida kunskap och forskning till andra länder för att även förbättra deras möjligheter till säkert vatten. Alla vi som bor på denna planet behöver vatten för att överleva. För att vi fortsättningsvis ska kunna dricka rent vatten är det dags att vi sätter vattenfrågorna högre upp på agendan.

    Kristina Yngwe (C), miljöpolitisk talesperson och vice ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet

    Jesper Skalberg Karlsson (M) ”Vi tar inte rent vatten för givet”

    Samhället står inte väl rustat om en allvarlig kris skulle inträffa i dricksvattenförsörjningen, skriver Jesper Skalberg Karlsson (M) suppleant i Miljö-och jordbruksutskottet idag på Världsvattendagen.

    Rent vatten är något de flesta svenskar förväntar sig. Det gäller kranen hemma, för lantbrukaren och inom industrin. Men idag, på världsvattendagen, behöver vi påminna oss om att det friska och klara vattnet är inget vi kan ta för givet. Tvärtom finns flera utmaningar som måste adresseras för att vi ska kunna njuta av rent vatten även i framtiden.

    När Myndigheten för samhällets skydd och beredskap (MSB) nyligen släppte sin rapport om nationell riskbedömning var dricksvatten ett utpekat ämne. Myndigheten konstaterar att Sveriges förmåga att förebygga och hantera störningar i vattenförsörjningen behöver utvecklas.

    Det här är inte nytt. Riksrevisionen pekade redan 2008 på liknande slutsatser efter sin granskning: samhället står inte väl rustat om en allvarlig kris skulle inträffa i dricksvattenförsörjningen. Och det bekräftas av bland annat Livsmedelsverket. En granskning från 2014 visar att 3,4 miljoner svenskar får sitt vatten från täkter som är kontaminerade med PFAS – ämnen som vid långvarig exponering misstänks leda till negativa hälsoeffekter.

    För att kartlägga vidden av utmaningarna tillsatte Alliansregeringen år 2014 Dricksvattenutredningen. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 29 april i år, vilket vi ser fram emot.

    Men oavsett vad utredningen kommer till för slutsatser är det tydligt att vi behöver jobba mer med vattenfrågor. Det handlar om både förebyggande insatser och rening. Moderaterna har bland annat drivit på för att korta handläggningstiderna på Kemikalieinspektionen – så att äldre och farliga kemikalier kan fasas ut och nya skonsammare ämnen kan användas. Vi ser också positivt på en differentierad skatt på växtskyddsmedel för att säkra att de minst skadliga ämnena används i lantbruket.

    Detta är förslag som både gynnar miljön och de lantbrukare som tar ansvar. När det gäller rening av redan förorenat vatten ser vi positivt på de försöksverksamheter som pågår med algbaserad rening. Med mer forskning och utveckling på detta område kan vi vända flera utmaningar till möjligheter.

    Friskt och rent vatten är något de flesta förväntar sig. Det gäller i kranen hemma och det gäller för lantbrukarna som producerar våra livsmedel. För att detta ska fungera även i framtiden driver Moderaterna på för effektiv och kraftfull vattenpolitik. Det tjänar alla på.

    Jesper Skalberg Karlsson (M) Miljö- och jordbruksutskottet

    Miljöproblem orsakar över 12 miljoner dödsfall per år

    År 2012 dog 12,6 miljoner människor på grund av miljöproblem. Det innebär att miljöproblem orsakar nästan vart fjärde dödsfall globalt. Miljöproblem som luft, vatten och jordföroreningar, kemikalier, klimatförändringar och UV-strålning bidrar till mer än 100 olika sjukdomar och skador, enligt en ny rapport från World Health Organisation (WHO).

    Miljöproblem dödar betydligt fler människor än krig och konflikter. Mellan 2012-2014 har antalet personer som dör i krig och konflikter varit mellan cirka 50 000-125 000 per år.

    Cirka 8,2 miljoner av de 12,6 miljoner dödsfallen på grund av miljöproblem var på grund av sjukdomar till stor del orsakade av luftföroreningar. En positiv trend är att antalet dödsfall som beror på infektionsjukdomar som diarré och malaria har minskat. Anledningarna till minskningen är bland annat bättre vatten och sanitet.

    Barn under fem år drabbas allra mest av dålig miljö, cirka 1,7 miljoner barn under fem år dör årligen på grund av miljöproblem. Människor i medel och låginkomstländer är hårdast drabbade. Allvarligast är läget i sydöstra Asien och Stilla havsområdet där 7,3 miljoner människor dör årligen på grund av miljöproblem, oftast på grund av luftföroreningar.

    Renare tekniker och bränslen för matlagning, uppvärmning och belysning skulle minska risken för många sjukdomar. Andra åtgärder enligt WHO för att minska dödsfallen är bättre tillgång till rent vatten och sanitet och skarpare lagstiftning för att skydda människor från passiv rökning.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.