Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Miljöproblem orsakar över 12 miljoner dödsfall per år

    År 2012 dog 12,6 miljoner människor på grund av miljöproblem. Det innebär att miljöproblem orsakar nästan vart fjärde dödsfall globalt. Miljöproblem som luft, vatten och jordföroreningar, kemikalier, klimatförändringar och UV-strålning bidrar till mer än 100 olika sjukdomar och skador, enligt en ny rapport från World Health Organisation (WHO).

    Miljöproblem dödar betydligt fler människor än krig och konflikter. Mellan 2012-2014 har antalet personer som dör i krig och konflikter varit mellan cirka 50 000-125 000 per år.

    Cirka 8,2 miljoner av de 12,6 miljoner dödsfallen på grund av miljöproblem var på grund av sjukdomar till stor del orsakade av luftföroreningar. En positiv trend är att antalet dödsfall som beror på infektionsjukdomar som diarré och malaria har minskat. Anledningarna till minskningen är bland annat bättre vatten och sanitet.

    Barn under fem år drabbas allra mest av dålig miljö, cirka 1,7 miljoner barn under fem år dör årligen på grund av miljöproblem. Människor i medel och låginkomstländer är hårdast drabbade. Allvarligast är läget i sydöstra Asien och Stilla havsområdet där 7,3 miljoner människor dör årligen på grund av miljöproblem, oftast på grund av luftföroreningar.

    Renare tekniker och bränslen för matlagning, uppvärmning och belysning skulle minska risken för många sjukdomar. Andra åtgärder enligt WHO för att minska dödsfallen är bättre tillgång till rent vatten och sanitet och skarpare lagstiftning för att skydda människor från passiv rökning.

    Högt pris på plastbärkassar = minskad förbrukning = bättre miljö och effektivare resursanvändning

    Plastbärkassar borde få ett lägstapris på fem kronor. Det föreslår Naturvårdsverket, som är regeringens expertmyndighet på miljöområdet. 

    Många av alla de plastbärkassar som används i Sverige hamnar i naturen. Det skapar stora problem, inte minst eftersom en stor del av påsarna i slutändan hamnar i hav och sjöar. Naturvårdsverket skriver i en ny rapport, Minskad förbrukning av plastbärkassar (pdf):

    Ett problem med marin nedskräpning av plast är att fåglar, fiskar och marina däggdjur riskerar att äta eller trassla in sig i plasten med svält eller kvävning som följd. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. På senare år har också problemet med små plastbitar, så kallade mikroplaster, som sprids till haven och kan tas upp av olika organismer med negativ påverkan på organismer och ekosystem som följd fått allt större uppmärksamhet.

    Varje svensk (9 858 794 stycken enligt SCB den 31 januari 2016) använder minst 80 tunna plastbärkassar per person och år, det vill säga sådana kassar som exempelvis används inom dagligvaruhandeln. Naturvårdsverket som fått i uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur en högsta genomsnittlig förbrukning på 40 tunna plastbärkassar per person och år kan nås senast 2025, skriver i rapporten som publicerades i dag:

    För att nå målet krävs en beteendeförändring som innebär att användare av plastbärkassar i större utsträckning återanvänder bärkassar och tar med egna bärkassar när inköp ska göras. För att undvika att en minskad förbrukning av tunna plastbärkassar endast ersätts av ökad förbrukning av tjockare plastbärkassar, med ökad resursförbrukning som följd, föreslår Naturvårdsverket att även tjockare plastbärkassar inkluderas i det förslag som tas fram.

    Förslaget från Naturvårdsverket, som nu ska gå ut på remiss, innebär att krav ställs på de producenter som tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter, om att ta ut ett lägsta pris om fem kronor per plastbärkasse. Delar av intäkterna bör dessutom användas för informationsinsatser.

    – Naturvårdsverket bedömer att ett lägsta pris på alla plastbärkassar är vad som krävs för att minska förbrukningen och öka återanvändningen, säger Sandra Backlund, samhällsekonom på myndigheten, i ett pressmeddelande.

    Nordamerikas största kolkraftverk byggs om till solpark

    När Ontario 2013 fasade ut sin kolkraftverk stängdes Nanticoke, men nu ska byggnaden börja leverera el igen. Bara att den här gången är det förnybar el.

    Kanadas monsterverk producerade tidigare 4000 MW vid full effekt. Nu installeras solpaneler istället som ska producera (kanske blygsamma, men ändå förnybara) 44 MW.

    Initiativet kommer från en satsning för ren el som ledde till att Ontario lyckades bli kolfritt 2014.

    Kolen har varit en utpekad skurk för områdets smog och efter omställningen har Ontario lyckats gå från 53 smogdagar 2005, till noll smogdagar 2015, skriver Cleantech Canada.

    Högskolornas hållbarhetsarbete ska utvärderas

    Det är nu tio år sedan det lagstiftades att universitet och högskolor ska jobba med hållbar utveckling. Nu ber regeringen Universitetskanslerämbetet att ta reda på hur högskolorna arbetar med hållbarhetsfrågor och vilka resultat arbetet gett.

    – I vår globaliserade värld är det allt viktigare att ha kunskap om och förståelse för hur vi påverkar vår omvärld och våra medmänniskor. Våra studenter måste till exempel ges möjlighet att diskutera och reflektera över hur deras framtida yrkesroller kan påverka samhället när det gäller miljö, välfärd och rättvisa, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning i ett pressmeddelande.

    Utvärderingen ska redovisas den 1 september 2017.

    Förbjudna kemikalier i fyra av tio elektroniska produkter

    Enligt uppgifter från Kemikalieinspektionen innehåller mobiltelefoner, surfplattor och köksapparater miljöskadliga ämnen som bly och kortkedjiga klorparaffiner.

    När de förbjudna kemikalierna släpps ut i naturen finns de kvar i ekosystemen mycket länge. Hos människor kan kortkedjiga klorparaffiner och bly leda till cancer och neurologiska skador. Särskilt småbarn är känsliga för påverkan från gifter i miljön.

    Malena Pilenvik, inspektör på Kemikalieinspektionen, tydliggör för TT att det inte har gjorts någon statistisk undersökning utan en stickprovskontroll.

    – Vid normal användning kommer man inte åt de här ämnena utan det är främst ett miljöproblem. Men man ska se till att köpa CE-märkta produkter och även om risken är låg undvika att ha elektronik i barnets rum samt inte låta barnen leka med gammal elektronik, säger Pilenvik.

    Miljöaktivister mördade i Honduras

    För två veckor sedan mördades Berta Cáceres, mottagare av det prestigefyllda Goldman Environmental Prize, i sitt hem i La Esperanza i Honduras. I tisdags sköts hennes kollega Nelson García till döds av maskerade män.

    García mördades på väg hem från en protest mot att hundratalet militärer och poliser tvångsförflyttade bybor från landområdet där de levde. Morden har föregåtts av åratal av förföljelse, och myndigheternas hot och trakasserier mot aktivisternas kollegor, familjer och vänner fortsätter.

    Cáceres var medgrundare till organisationens Copinh, som arbetar för ursprungsfolks rättigheter i Honduras. Copinh kämpar mot att staten och stora företag lägger beslag på mark och naturresurser som tillhör olika ursprungsfolkgrupper. Förra året fick Cáceres pris för kampanjen mot ett stort dammprojekt i Gualcarque-flodens tillrinningsområde. Floden är helig för Lerca-folket, och den ger människorna som lever av den både mat och mediciner.

    Vi kräver ett slut på förföljelsen, trakasserierna och kriget mot Copinh-medlemmar. Vi kräver rättvisa för våra döda kollegor från regeringens sida, och ett slut på straffriheten, säger Copinh i uttalande.

    Flera stora människorättsorganisationer, däribland Amnesty International, har uttryckt oro över hur aktivister blir behandlade av den honduranska staten.

    Organisationen Global Witness har utnämnt Honduras till världens farligaste land för miljöaktivister.

    Victoria Tauli-Corpuz, FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolks rättigheter, menar att det går en ”global epidemi” i mord på miljöaktivister, och att många av de mördade kommer från ursprungsfolksgrupper. Hon uppmanar därför världens konsumenter att inte köpa produkter producerade på stulen mark.

    Enligt organisationen mördades 116 miljökämpar världen över under 2014. Många har skjutits av poliser i samband med protester mot gruvor, dammar och storskaligt jordbruk.

    Fler röster säger nej till en försäljning av Vattenfalls brunkol

    Menar att utsläppen skulle öka. 

    I dagarna har flera röster höjts om att Vattenfall inte borde sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland.

    PM Nilsson, ledarskribent på Dagens industri, skriver till exempel:

    Delar av miljörörelsen har argumenterat för att Vattenfall bör behålla brunkolen för att lägga ned. De har en poäng. Om världens investerare gör som Sverige och bara slumpar bort fossila verksamheter till allt mindre nogräknade köpare som bara bränner vidare kommer utsläppen inte minska. Vid någon tidpunkt och med någon ägare måste kolet stanna i jordskorpan.

    Axel Darvik och Charlotte Darvik från Liberalerna, ledamot respektive sekreterare i förnyelsegruppen för miljö och klimat, är inne på ett liknande spår och skriver i en debattartikel i det liberala nyhetsmagasinet NU att det är en dålig affär både ekonomiskt och miljömässigt att sälja brunkolsverksamheten:

    De intressenter som har lämnat anbud i dagsläget ämnar bruka kolkraften till 2050. (…) När vi i Europa kämpar för att nå upp till de ambitioner som vi för bara några månader sedan kom överens om i Paris så är det inte särskilt klokt att lämna över verksamheten till en aktör som ämnar fortsätta bränna kol.

    I en intervju med Dagens industri tidigare i veckan har Vattenfalls styrelseordförande  Lars G Nordström sagt att styrelsen nu ska ta ställning till de bud som kommer in:

    – Det blir en samlad bedömning av många faktorer inklusive bland annat ekonomi, miljö och politiska risker. Men det är i slutänden ägaren som avgör och vi siktar på att lägga ett eventuellt förslag på regeringens bord under första halvåret.

    Alla kedjor ökade sin försäljning av ekologiska livsmedel under 2015

    Antalet Krav-märkta produkter ökade också stort.

    I veckan publicerade Krav sin Marknadsrapport 2016 (pdf). Här framgår bland annat att försäljningsökningen av ekologiska livsmedel var 39 procent under 2015, och att alla kedjor i dagligvaruhandeln såg en positiv trend på området.

    • Axfood: + 44 procent
    • Bergendahls: + 52 procent
    • Coop: + 19 procent
    • Ica: + 47 procent
    • Lidl Sverige: + 60 procent

    I ett pressmeddelande från Krav framgår att några produktkategorier gick extra bra under året:

    • Djupfryst fisk: + 58 procent
    • Färska kryddor: + 22 procent
    • Chips och snacks: + 60 procent
    • Mjöl: + 43 procent
    • Pasta: + 40 procent
    • Matbröd: + 72 procent
    • Kaffe: + 28 procent
    • Juice och nektar: + 55 procent
    • Te: + 64 procent
    • Öl: + 152 procent (på Systembolaget)

    Det främsta hotet mot en fortsatt tillväxt under 2016 är en sämre tillgång på ekologiska varor, vilket enligt Krav talar för att det finns en stor potential inom den växande ekomarknaden.

    Rockström och Klum ska få fart på Agenda 2030-arbetet

    Ingår i delegation som regeringen tillsatt. Gruppen har ett drygt halvår på sig att ta fram ett första utkast till en handlingsplan. 

    Regeringen har i dag beslutat att en delegation ska stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030. Delegationens medlemmar består av:

    Parul Sharma (Ordförande)
    Head of CSR Compliance på Advokatfirman Vinge och rektor på the Academy for Human Rights in Business.

    Ida Texell
    Förbundsdirektör och räddningschef på Brandkåren Attunda.

    Mattias Klum
    Fotograf, filmare och författare, specialiserad på natur, kultur och globala miljöfrågor.

    Ingrid Petersson
    Generaldirektör på Formas.

    Johan Hassel
    VD på tankesmedjan Global Utmaning.

    Johan Rockström
    Professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre.

    Johanna Sandahl
    Ordförande i Naturskyddsföreningen.

    Det var förra året som världens alla länder beslutade om de nya målen som har siktet inställt på år 2030. Sammanlagt handlar det om 17 mål och 169 delmål. Måns Nilsson, som är forskningschef på Stockholm Environment Institute, har i en intervju med Miljöaktuellt förra året sagt:

    – Det har riktats mycket kritik mot målen för att de är vagt och nästan floskulöst formulerade. Men jag tror det är en poäng med detta, för då måste man, såväl länder, som företag och civilsamhälle, precisera vilka mål som är viktiga och hur man ska tolka dem.

    I en debattartikel i samma tidning har Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute, skrivit:

    [E]n stor portion nytänkande krävs. Vi måste mobilisera ett brett engagemang och ägarskap hos nyckelaktörer som riksdag, myndigheter, kommuner och näringsliv, och öka kunskapen om 2030-agendan och dess betydelse för Sverige.

    Det är alltså denna tolkningsprocess och mobilisering som nu delvis tar vid i Sverige. I ett pressmeddelande skriver regeringen:

    Delegationens syfte är att verka för och underlätta och stimulera arbetet med genomförandet av Agenda 2030. I uppdraget ingår bland annat att göra en kartläggning och bedömning av i vilken utsträckning som Sverige uppfyller agendans mål och delmål, lämna förslag till övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande, samt sprida information om goda exempel på området för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling och verka för att dessa ges uppmärksamhet.

    I en intervju med Aktuell Hållbarhet säger delegationens ordförande Parul Sharma:

    – Agenda 2030 lämnar ingen oberörd, vare sig det gäller politiker, samhällsmedborgare eller näringsliv.

    Och till Dagens Nyheter säger Mattias Klum:

    – Högst upp på min agenda står att göra de här målen begripliga och visa att de berör alla, på ett positivt sätt.

    Johan Hassel säger i ett pressmeddelande:

    – Utmaningen blir att ta vidare arbetet från visionära mål till konkret handling lokalt i Sverige och internationellt. Målen kan inte tacklas var för sig, komplexiteten består i att visa på hur sociala frågor och klimatfrågor är beroende av varandra.

    I direktivet (pdf) från regeringen framgår också att delegationen ska lämna en delredovisning av en handlingsplan senast den 1 november 2016, och ett fullständigt förslag till handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan senast den 1 mars 2017. Delegationen kommer sedan fortsätta arbeta till i mars 2019.

    I direktivet framgår också vilka de 17 målen är:

    1. avskaffa fattigdom i alla dess former överallt
    2. avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
    3. säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar
    4. säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla
    5. uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
    6. säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla
    7. säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla
    8. verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla
    9. bygga motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering samt främja innovation
    10. minska ojämlikheten inom och mellan länder
    11. göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara
    12. säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster
    13. vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser
    14. bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling
    15. skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald
    16. främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva, och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer samt
    17. stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling

     

    Bee welcome- nyanländas kompetens tas tillvara i biodling

    Svenska bins nya projekt Bee welcome ska sammanföra nyanlända med biodlare som behöver arbetskraft. Projektet ska bli ett sätt att öka mångfalden i både samhället och i naturen, en framgångsrik kombination av integration och ökad pollinering.

    Projektet presenterades i en debattartikel i Metro den 11 mars i anslutning till den internationella biodlarkongressen Beecome i Malmö. Svenska Bin vill belysa de goda exempel som finns runtom i Sverige och inspirera andra att hänga på och filmer på arabiska och svenska ska ge projektet extra spridning. Syftet med filmerna är att visa både nyanlända, arbetsgivare och myndigheter hur konceptet kan skapa nya möjligheter för arbete och integration.

    Svenska bin har varit i kontakt med både Arbetsförmedlingen och Migrationsverket för att koppla samman biodlarbranchens behov av arbetskraft med nyanländas behov av jobb eller praktik. Mustafa Alkhateeb kommer från Syrien och påbörjade efter sin ankomst i Säffle 2015 en praktik på ett biodlingföretag. Lars Pettersson, ägare till LP’s biodling, berättar:

    Det började med att vi behövde folk, framför allt praktikanter, men det visade sig vara jättesvårt att hitta folk med rätt kompetens. Till slut fick vi kontakt med Mustafa via Arbetsförmedlingen. Han hade lärt sig sköta bin på sin familjs biodlingar i nordöstra Syrien. I dag har han fast jobb här hos oss och vi är glada att ha hittat honom.

    Många nyanlända från Mellanöstern har god kunskap inom biodling , kunskaper som inte ofta får komma till användning. Samtidigt behövs en fördubbling av antal biodlare i Sverige för att försörja både marknadens behov och behovet av pollinering.

    Omkring 100.000 fler bisamhällen behövs i framtiden och därför behövs också fler inom biodlingen, förklarar Lotta Fabricius Kristiansen, projektledare Svenska Bin. I Sverige har biodling inte haft någon hög status, men i Mellanöstern har honung alltid varit viktigt. Det används mycket i te och matlagning, dessutom ordinerar läkare det som medicin. En person som Mustafa Alkhateeb, vars familj haft biodling i flera generationer, kan bidra med mycket erfarenhet.

    Med hjälp av de nyproducerade inspirationsfilmerna, där Mustafa Alkhateeb på arabiska och svenska berättar om sina erfarenheter, har fler honungsproducenter hakat på idén. En av dem är Örjan Vestgöte, södra Kalmars bioodlardistrikts ordförande. Han undersöker nu möjligheterna att placera ut bikupor någonstans i länet för att få igång ett samarbete med nyanlända. Mustafa beskriver sin insats i filmen:

    I filmen berättar jag hur jag fick jobb och hur bra jag trivs med mina arbetskamrater i Sverige. Det vore roligt om fler gör som jag. Bin är viktiga för oss människor. Och honung är något vi alltid ätit i Syrien, också för att hålla oss friska.

    Att kombinera integration med biodling har visat sig vara framgångsrikt och på biodlarkongressen Beecome i Malmö presenterades flera lokala och lyckade integrationsprojekt, bland annat Bisam i Folkets park.

    Se filmen med Mustafa Alkhaateb på arabiska här.

    Se filmen med Mustafa Alkhaateeb på svenska här.

    Se filmen med Lars Pettersson här.

     

    Världsledande kolföretag går i konkurstankar

    Amerikanska Peabody Energy, världens största privata kolföretag, kan behöva ansöka om konkurs. Tillgång till renare bränslen och låga energipriser ligger bakom utvecklingen.

    Beskedet kom igår efter att företaget inte kunnat genomföra en vanlig avbetalning på sina lån. Den nya deadlinen för avbetalningen är satt om en månad och kommer att vara avgörande för företagets framtid.

    Hårdare miljölagar och nya, renare bränslen har gjort att världens kol fått svårare att hävda sig. Bara under det senaste året har en minskad efterfrågan gjort att Peabody Energys aktie rasat med 97 procent.

    Tidigare i år rapporterade vi om att USA:s kolproduktion sjunkit till den lägsta på 30 år, vilket har lett till att flera stora amerikanska kolföretag har tvingats ansöka om konkurs.

    Trendbrott: Världens energirelaterade koldioxidutsläpp har slutat öka

    De årliga globala energirelaterade koldioxidutsläppen står stilla för andra året i rad, det visar nya uppgifter från International Energy Agency (IEA). Samtidigt ökade den globala ekonomiska tillväxten med 3 procent. 

    2014 och 2015 är första gången som sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp brutits. Även under det tidiga 80-talet, 1992 och 2009 stod koldioxidutsläppen still eller minskade. Men då hängde det samman med ekonomiska problem på grund av amerikansk lågkonjunktur, Sovjetunionens fall respektive finanskrisen.

    Ökningen av förnybar energi är en stor del av anledningen till att utsläppen inte har ökat. Förnybart har stått för cirka 90 procent av den nya elproduktionen under 2015, enligt IEA.

    Utsläppen har minskat i både Kina och USA under 2015. I Kina beror utsläppsminskningen på minskad kolanvändning och ökning av koldioxidsnåla energikällor. I USA beror minskningen snarare på byte från kol till naturgas. Däremot ökar utsläppen i andra delar av Asien, i Mellanöstern och även lite i Europa.

     Det räcker absolut inte med att utsläppen står stilla. För att temperaturökningen inte ska bli mer än 1,5 grader till år 2100 (så) behövs utsläppsminskningar på 70- 95 procent till år 2050 jämfört med år 2010, skriver FN:s klimatpanel i sin senaste rapport som Supermiljöbloggen sammanfattat här.

    Världens energiutsläpp står enligt co2.now för cirka 90 procent av de totala mänskliga koldioxidutsläppen.

    Världens första elväg byggs utanför Gävle

    Till sommaren ska vägen vara färdig och lastbilar och annan tung trafik kan köra på el under en sträcka på 2 kilometer. Satsningen är den första i sitt slag och kan leda till stora utsläppsminskningar från vägtransporter.

     

    De tunga transporterna kommer kunna koppla upp sig mot kontaktledningar, i stil med järnvägens elledningar, som just nu håller på att installeras ovanför E16 utanför Gävle. Elen från ledningarna matas sedan ner i en elhybridmotor och låter fordonet köra i en hastighet på upp till 80 km/h. Jämfört med vanliga förbränningsmotorer halveras energiåtgången vid användning av kontaktledningar.

    Satsningen, som finansieras av Trafikverket, är ett sätt att undersöka om tekniken kan vara ett hållbart sätt att drastiskt minska utsläpp från vägtrafik. Om Gävleprojektet ger positiva resultat är planen att expandera nätet i riktning mot Borlänge.

    Torbjörn Suneson från Trafikverket kommenterade projektet under lanseringen:

    Sverige är ett av de länder i världen som hittills har kommit längst med att utveckla tekniken för elvägar. Det är ett sätt att utveckla miljösmarta transporter i det befintliga vägnätet.

    Att använda luftburna kontaktledningar är i sig ingenting nytt. Det som gör projektet speciellt är att fordonen nu kan kopplas till ledningarna i full galopp, ett konststycke som tidigare krävt stillastående trafik.

    Nya uppgifter: Näringsdepartementet stoppade Trafikverkets klimatrapport

    Turerna har varit många kring det ”klimatunderlag” som Trafikverket tog fram förra året.  Som Supermiljöbloggen rapporterat saknades det i underlaget en klimatrapport på drygt 120 sidor, som av någon anledning stoppats från det offentliga materialet. Nu framkommer nya mycket allvarliga uppgifter om den stoppade rapporten. 

    Ekot rapporterade igår att det var Näringsdepartementet som låg bakom att klimatrapporten uteblev. I en tjänsteanteckning från ett möte mellan Naturvårdsverket och Trafikverket i oktober förra året ska Trafikverkets representanter sagt att arbetet med klimatrapporten avbröts först efter ”tydliga direktiv från Näringsdepartementet att det inte var ett sånt upplägg av analysarbetet (…) som önskades”.

    I samband med att det uppdagades att rapporten stoppats rapporterade Ekot att slutsatsen i klimatrapporten var att bil- och lastbilstrafiken kraftigt måste minska för att nå målet till 2030, vilket skulle kunna kräva obekväma politiska beslut.

    Ekot intervjuade under gårdagen Sten Hammarlund från Trafikverket som var projektledare för myndighetens arbete men som själv inte deltog på mötet. Han menar att hans medarbetare måste missuppfattat det hela.  Även Infrastrukturminister Anna Johansson vänder sig emot de nya uppgifterna och förnekar att myndigheten skulle lagt sig i Trafikverkets arbete.

    Jag har entydiga uppgifter från både Trafikverket och tjänstemännen på Näringsdepartementet att några sådana direktiv inte har lämnats, säger Anna Johansson till Ekot.

    Turerna med den stoppade klimatrapporten verkar således långt ifrån över.

    Snabbmatskedjor får kritik för antibiotikaignorans

    Idag är det internationella konsumentdagen. Årets tema berör det växande hotet om antibiotikaresistens, en av dagens största globala hälsorisker. Sveriges konsumenter har granskat fyra snabbmatkedjors arbete för minskad antibiotikaanvändning och resultaten varierar något. Max utmärkte sig som bäst, medan Burger king fick hård kritik.

    Sveriges konsumenter tycker att multinationella restaurangkedjor i och med sin köpkraft endast borde använda sig av leverantörer med minimal antibiotikaanvändning som inte rutinmässigt ger djuren antibiotika i förebyggande syfte. Sveriges konsumenters granskning visar dock att snabbmatskedjornas ansvar i kampen mot antibiotikaresistens måste bli större.

    Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot mänskligheten idag. Resistenta bakterier dödar varje år minst 25 000 människor i Europa redan idag. Som stora säljare av köttprodukter har de internationella snabbmatskedjorna ett enormt ansvar och skulle kunna göra skillnad genom att ställa tuffa krav. Hos vissa finns höga ambitioner, andra verkar inte ha vaknat ännu vilket är djupt oroväckande, säger Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter.

    Sveriges konsumenter uppmanade McDonalds, Subway, Burger king och Max att redogöra för hur de idag ställer krav på sina leverantörer och hur deras utfasningsarbete av antibiotika ser ut. Max utmärker sig relativt positivt med sin konsekventa användning av svenskt kött, vilket medför en hårdare reglering. Burger king visar sig inte ta något ansvar alls.

    Burger King kom sämst ut i vår granskning, efter att enbart ha hänvisat till lokala myndighetskrav. Det är lägsta tänkbara ambitionsnivå och helt otillräckligt. Nationella regler varierar stort och tillåter i många länder antibiotika i förebyggande syfte, vilket kan bli ett sätt att skyla över dålig djurhållning och riskerar att öka problemen med resistenta bakterier. Problemet är globalt och måste lösas på global nivå – här har multinationella restaurangkedjor en nyckelroll, säger Jan Bertoft.

    McDonalds och Subway har båda tagit på sig att inom en viss tid fasa ut antibiotikaanvändningen i sina leverantörskedjor på marknaden i USA, de har däremot inte uppvisat några ambitioner för ett globalt åtagande.

     

    Havsisen rekordlåg i Arktis

    För andra månaden i rad har en rekordlåg utbredning av isen i Arktis uppmätts, enligt en rapport från National Snow and Ice Data Center i Boulder, USA.

    I februari har isen uppmätts till 14,22 miljoner kvadratkilometer, vilket är hela 200 000 kvadratkilometer mindre än det senaste bottenrekordet från år 2005. Bottenrekordet är ännu inte helt fastställt då isen når sin allra största utbredning under första halvan i mars. Inträffar det emellertid inte något alldeles speciellt inom de närmsta dagarna kan världen tyvärr räkna till sig ytterligare ett rekord som slås på grund av de ökade temperaturena.

    Det är inte så överraskande, med tanke på den senaste tidens utveckling. Det har varit sju till åtta grader varmare än normalt i Arktis den här vintern, säger Tom Arnbom, ansvarig för Arktisfrågor på Världsnaturfonden till Svenska Dagbladet. 

    Som Supermiljöbloggen tidigare rapporterat om var januari i år den nionde varmaste månaden i rad. Just i Arktis har temperaturen ökat med mer än 4 grader sedan medeltemperaturen mellan åren 1951-1980. Den höga globala temperaturen kopplas samman med de rekordlåga isnivåerna, enligt rapporten.

    Enligt Svenska Dagbladet riskerar bland annat den redan hårt utsatta grönlandssälen att drabbas ytterligare av isbristen.

    En halv miljon ungar riskerar att dö i år. Det är bara att hoppas att sälarna flyttar längre norrut till isen utanför Labrador, säger Tom Arnbom, till tidningen.

    Oljeborrning i Arktis stoppas till 2022

    USA:s sittande president Barack Obama föreslår att all borrning efter fossila resurser stoppas i Arktis fram till 2022. Förslaget kommer efter förra veckans möte med Kanadas premiärminister Trudeau. 

    Under förra veckans uppmärksammade möte mellan USA:s president Barack Obama och Kanadas premiärminister Justin Trudeau beslutades det om att följa ”vetenskapliga råd” angående borrning av olja och gas. Obama väljer nu att lägga fram förslag som stoppar all borrning i Arktis fram till 2022.

    Planerna på borrning efter Arktis svarta guld har mötts av massiv kritik från olika håll i världen. Inte minst miljöorganisationerna har fördömt planerna, mycket på grund av det känsliga natur- och djurliv som finns där och risken för liknande eller värre katastrofer som den som inträffade i Mexikanska Gulfen 2010.

    De republikanska presidentkandidaterna, liksom flera stora oljebolag som Shell, ExxonMobil och Chevron, motsätter sig starkt det nya förslaget enligt The Guardian. Men redan förra året valde både Shell och Statoil att lägga sina Arktis-planer på is då det inte ansågs lönsamt.

     

    Aktivister kämpar för Europas nattåg

    I helgen samlades aktivister från nätverket Back On Track i Hamburg för att uppmärksamma nattågens tuffa tider.

    Helgens möte lockade tågvänner från Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike, Schweiz, Österrike och Holland. Avsikten var att sätta press på Deutsche Bahn, som planerar att lägga ner sina nattåg och biltåg innan året är till ända.

    Jordens Vänner är en av initiativtagarna till Back on Track och menar att Europas tågtrafik måste byggas ut, inte rivas ned, om klimatmålen ska nås. Lars Igeland från Jordens Vänner var på plats i Hamburg:

    Det är minst 2 miljoner tågresor som hotas om dessa nattåg och biltåg upphör. Risken är att ännu fler tar flyget… Nattågen är särskilt viktiga för oss i Skandinavien. Utan dessa tåg tar en resa till Medelhavet en dag extra då vi tvingas stanna och övernatta längs vägen.

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.