Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Indien siktar på 100 procent elfordon – till 2030

    Indien, New Delhi

    Norge har börjat titta på om landet kan kräva att samtliga bilar som säljs från och med 2025 är eldrivna, och Nederländerna är inne på samma spår. Nu ska också Indiens energiminister träffas med landets miljöminister för att titta på hur det enorma landet kan bli den första helt elbilsdrivna nationen i världen.

    Från och med 2030 tänker Indien börja att bara sälja elfordon. Det har landets transportminister Nitin Gadkari gått ut med, och uttalandet ligger i linje med landets målsättning att bli det första landet i världen med enbart eldrivna fordon. Planen är att ta bort handpenningen på elbilar och att människor ska kunna betala för bilen genom besparingarna de gör när de inte behöver köpa olja.

    Den ekonomiska rimligheten i målsättningen har ifrågasatts, men det har inte nödvändigheten i förslaget. Trots att klimatförändringarna kan ses som ett tillräckligt motiv är luftkvaliteten ett minst lika starkt kort. Indiens huvudstad New Delhi har nu sämre luftkvalitet än Peking, och kallas planetens mest förorenade stad.

    SSAB ändrar sig om klimatmål – det som sågs som ”önsketänkande” kan vara ”fullt rimligt”

    Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid vill skapa en stålindustri som är fri från koldioxidutsläpp.

    I dag meddelade den svenska ståltillverkaren SSAB att man tillsammans med statliga gruvdriftskoncernen LKAB och energibolaget Vattenfall nu initierar ett projekt för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri.

    ”Projektet skulle innebära ett stort bidrag till ett fossilfritt Sverige” skriver företagen på Dagens industris debattsida.

    SSAB – som under 2015 släppte ut knappt nio miljoner ton koldioxid från produktionen i Norden, där cirka 90 procent generas i företagets anläggningar i Luleå, Oxelösund och finska Brahestad – menar att bolaget är bäst i världen vad gäller koldioxideffektivitet i stålproduktionen. Men SSAB har också konstaterat att det kommer krävas ett teknikskifte för att kunna få ner utsläppen i större skala. I en vitbok (pdf) som bolaget publicerade 2013 skriver man:

    I Sverige tillverkas malmbaserat råjärn av järnmalmspellets i SSAB:s tre masugnar som finns i Luleå och Oxelösund. Framställningen av järn sker genom att järnmalm reduceras med hjälp av kol och koks i masugnarna. Processen ger upphov till koldioxid. Med nuvarande teknik går det inte att producera stål utan att det bildas koldioxid. (…) Försök har genomförts med att reducera järnmalm med ren vätgas. Vätgasen kan framställas med hjälp av elektricitet, men världens framställning av elektricitet är i dag till stor del baserad på kol även om vi i Sverige får det mesta från vatten- och kärnkraft.

    Men det är alltså just vätgas-spåret som SSAB tillsammans med LKAB och Vattenfall nu beslutat att man ska analysera förutsättningarna för. En förstudie ska tas fram till 2017. Blir resultatet positivt planerar bolagen att gå vidare så att ett pilotprojekt finns på plats innan 2024 och en demonstrationsanläggning någon gång mellan 2025-2035.

    För bara några veckor sedan intervjuade Södermanlands Nyheter Klas Lundbergh från SSAB, som sitter med som sakkunnig i Miljömålsberedningen. Han förklarade då att att han inte trodde Miljömålsberedningens förslag till regeringen var realistiskt, om noll i nettoutsläpp och 85 procents faktiska utsläppsminskningar till 2045.

    – Det är lite av ett önsketänkande, jag tror det blir svårt att nå. 75 procent utsläppsminskningar till 2050 hade känts mer möjligt att nå. Men även det förutsätter ny teknik som inte finns i dag, sa Klas Lundbergh till tidningen.

    Men under en pressträff på måndagsmorgonen förklarade Martin Lindqvist, vd och koncernchef på SSAB, att målet visst kan visa sig vara möjligt att nå.

    – Skulle det här gå att göra i kommersiell skala, då är det fullt rimligt att klara. Jag tycker man ska ha respekt för att det här inte är helt enkelt och att det kräver mycket tid. Men det är klart att skulle vi vara framgångsrika, vilket vi hoppas och tror, då skulle det kunna lösa den frågan, åtminstone för stålindustrins vidkommande.

    Bara 22 kommuner som ännu inte anmält sig till årets skräpplockardagar

    Här kan du se om din kommun är med.

    Håll Sverige Rents årliga skräpplockarkampanj drar nu igång. Förra året deltog över 800 000 personer under våren och de flesta av landets kommuner var också med och anordnade egna aktiviteter i samband med skräpplockningen.

    – Nedskräpningen ökar och våra hav är fulla med skräp. Det är ditt och mitt skräp, och det försvinner inte av sig själv. Med kampanjen vill vi inspirera alla att låta bli att kasta skräp nu och i framtiden, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

    Intresset är stort även i år, och av Sveriges 290 kommuner är det bara 22 stycken som ännu inte anmält sig (pdf). Dessa är:

    Boden kommun
    Bollebygd kommun
    Dals-Ed kommun
    Dorotea kommun
    Hofors kommun
    Kalix kommun
    Krokom kommun
    Malå kommun
    Nordmaling kommun
    Norsjö kommun
    Skellefteå kommun
    Skinnskatteberg kommun
    Sorsele kommun
    Tibro kommun
    Tidaholm kommun
    Vansbro kommun
    Vännäs kommun
    Åsele kommun
    Åstorp kommun
    Älvsbyn kommun
    Ödeshög kommun
    Övertorneå kommun

    Fores: Så här ser utsläppsstatistiken ut – sektor för sektor

    ”På det stora hela ser det ganska bra ut, utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer”, skriver den gröna och liberala tankesmedjan Fores med anledning av SCB:s satsning av kvartalsvisa utsläppsdata av växthusgaser och luftföroreningar 

    SCB har lanserat en världsnyhet. Som första land i världen kommer Sverige nu med kvartalsvisa miljöräkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Från att ha publicerats med nära två års eftersläpning kommer SCB från och med nu redovisa kvartalsvisa lufträkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Förändringen är lika efterlängtad som motiverad – varför ska ekonomisk statistik redovisas kvartalsvis medan miljöräkenskaperna hanteras styvmoderligt och publiceras med ett par års fördröjning. Tempohöjningen i redovisningen signalerar också en statushöjning. SCB markerar att miljöräkenskaperna också ska ingå som beslutsunderlag. De kanske inte har samma tyngd som den ekonomiska statistiken, men signalvärdet är tydligt.

    SCB har nu släppt sin andra kvartalsräkenskap, och senare i vår publiceras en sammanställning med helårssiffror. Vad säger då statistiken? På det stora hela ser det ganska bra ut, utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer. Nedan går vi helt kort igenom förändringar i utsläpp och förädlingsvärde*, sektor för sektor.

    Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde 3:e kvartalet 2015 samt förändring jämfört med samma kvartal 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 3:e kvartalet 2015).

     

      Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
    Sektor Förändring jämfört
    med kvartal 3 2014
    Förändring jämfört
    med kvartal 3 2014
    Jord- och skogsbruk¤ -0,1% 1,8%
    Utvinning av mineral -4,2% -3,4%
    Tillverkningsindustri 1,2% 4,8%
    El, gas och värme¤¤ -12,2% 8,7%
    Byggverksamhet 2,0% 9,9%
    Transportindustri -8,5% 3,1%
    Övriga tjänster 2,0% 4,1%
    Offentlig sektor -3,2% -0,1%
    Hushåll¤¤¤ 0,0% ..
    Totala ekonomin -3,0% 3,7%

     

    ¤ Inklusive fiske
    ¤¤ Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ¤¤¤ Inklusive privatbilism

    Merparten av utsläppen av växthusgaser från kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske kommer från jordbruket (90%). Skogsbruket står dock för lejonparten av förädlingsvärdet (drygt 70%). Förändringarna i utsläpp är marginella samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 1,8%. Såväl jord- som skogsbruk står inför utmaningar och förändringar. Jordbruket brottas med lönsamhetsproblem och regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det är idag oklart hur klimat- och miljömål kommer integreras i livsmedelsstrategin. Skogsstyrelsen fick så sent som i slutet av februari en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Som skogschef på statliga Sveaskog har han tidigare inte alltid dragit jämnt med miljörörelsen. Det återstår att se hur utnämningen av ny generaldirektör kommer påverka verksamheten.

    Untitled

    Figur 1: Samma siffror som i tabellen ovan men här som stapeldiagram. Samtliga sektorer minskar sina utsläpp eller ökar förädlingsvärdet mer än de ökar utsläppen av växthusgaser.

    Mineralutvinning har gått ekonomiskt dåligt under perioden och backar med 3,4% vilket i sin tur leder till att utsläppen minskar. Vill man se utvecklingen med positiva ögon så kan man fokusera på att utsläppsminskningen är större (4,2%) än den ekonomiska tillbakagången.

    Utsläppen från tillverkningsindustrin ökade med 1,2% under tredje kvartalet jämfört med 2014. I samma period ökade förädlingsvärdet med 4,8%. Stål- och metallframställning samt cementproduktion står för den största delen av utsläppsökningen. Tillsammans med raffinaderier och kemikalieindustrin är dessa de mest utsläppsintensiva branscherna. Den ekonomiska uppgången är fördelad över många branscher. Flera är inte särskilt utsläppsintensiva. Motorfordonsindustrin är den bransch som bidrar mest till det positiva förädlingsvärdet i perioden.

    Utsläpp från byggverksamhet stammar huvudsakligen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. I mätperioden ökade utsläppen med 2%. Samtidigt ökade dock förädlingsvärdet med nästan 10%. En förklaring till att förädlingsvärdet ökar snabbare än utsläppen är att biodrivmedel används i större utsträckning.

    Utsläppen från transportindustrin minskade med 8,5% under 3:e kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal året innan, samtidigt som förädlingsvärdet steg med 3,1%. Privatbilism hör inte hit utan hamnar under kategorin ”Hushåll”. Utsläppen, huvudsakligen från sjöfart, varierar kraftigt och resultaten ska tas med en nypa salt. Det finns dock en positiv trend i form av ett ökat inslag av biodrivmedel.

    Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är små i relation till förädlingsvärdet. Framför allt orsakas de av tjänsteföretagens transporter. Utsläppen ökade med 2% under tredje kvartalet 2015 jämfört med samma kvartal 2014. Förädlingsvärdet ökade under samma period med 4,1%.

    Den offentliga sektorns utsläpp är mycket begränsade och orsakas framför allt av transporter. Tredje kvartalet i fjol bjöd på minskade utsläpp (minus 3,2%) tack vare ökad användning av biodrivmedel. Förädlingsvärdet var i det närmaste oförändrat.

    Hushållen står av förklarliga skäl inte för något förädlingsvärde. Deras utsläpp kommer huvudsakligen från biltransporter. Tidigare har utsläppen från privatbilism minskat. Förklaringen har varit bränslesnålare fordon och ökad användning av biodrivmedel och elmotorer. Bränslesnålare bilar ger dock upphov till en rekyleffekt eftersom transporterna blir billigare och resandet därmed ökar, vilket inte är långsiktigt hållbart. Dagens låga oljepris öppnar upp för möjligheten att höja bensinskatten mer än marginellt vilket skulle leda till utsläppsminskningar i absoluta termer.

    Att utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomin växer är förstås glädjande. Under det tredje kvartalet i fjol minskade utsläppen av växthusgaser med 3% samtidigt som BNP ökade med 3,7% jämfört med motsvarande period 2014. Ekonomin går över lag bra vilket inte minst gäller för branscher med relativt låga utsläpp men med höga förädlingsvärden. I den kategorin återfinns såväl industri- som tjänsteföretag, till exempel företag verksamma inom tillverkning av möbler och motorfordon samt tjänsteföretag inom finans, IT, försäkringar, juridik och ekonomi. Samtliga sektorer uppvisar ökad effektivitet i termer av att utsläppen antingen har minskat samtidigt som förädlingsvärdet har ökat, att utsläppen visserligen har ökat men att förädlingsvärdet har ökat än mer, eller att utsläppen har minskat mer än förädlingsvärdet har minskat.

    På sikt behöver samtliga sektorer uppvisa betydande utsläppsminskningar i absoluta termer, inte bara relativt förädlingsvärdet. Och hushållen behöver finna vägar att minska sin klimatpåverkan. Svenska hushåll orsakar genom sin konsumtion också betydande utsläpp utomlands. Detta pekade en rad miljöorganisationer på i en debattartikel i Aftonbladet (2016.02.18). “De svenska konsumtionsutsläppen är nästan dubbelt så stora som de territoriella utsläppen. 64 procent av svenskens utsläpp år 2013 skedde i andra länder och andelen ökar” enligt Svante Axelsson med flera. Att ekonomin går bra är förstås glädjande, men det gäller att förstå siffrorna för att de inte ska bli missvisande.

    Tack vare SCB höjda ambitionsnivå har vi nu tillgång till färskare, mer uppdaterade utsläppsdata. Att miljöräkenskaperna är uppbyggda med nationalräkenskaperna som förbild och att ekonomisk statistik och miljöstatistik redovisas i ett gemensamt system underlättar en analys av sambanden mellan ekonomi och miljöpåverkan. Det är en god grogrund för en saklig debatt. SCB:s nya kvartalsräkenskaper må vara knastertorra, men de förtjänar en större spridning än det dussin närmast sörjande som var på plats under lanseringen.

    _________

    * Förädlingsvärdet definieras som nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för produktionen. Genom summering kan man beräkna förädlingsvärdet för en hel sektor eller nation. Summan av alla förädlingsvärden utgör BNP baserat på produktionen (www.scb.se).

    Läs mer om SCB:s kvartalsdata för utsläpp på
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/Miljorakenskaper/38164/38171/Behallare-for-Press/397906/

    Livsmedelsstrategin debatteras på DN debatt 2016.03.22: http://www.dn.se/debatt/skyddet-for-miljo-och-djur-pa-vag-att-forsvagas/

    Debattartikeln i Aftonblandet finner ni här: http://www.aftonbladet.se/debatt/article22288223.ab

    Måns Nilssons uttalande i DN finner ni här:http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/tillvaxt-och-utslapp-foljs-inte-langre-at/

    IEA:s rapport: http://www.iea.org/newsroomandevents/pressreleases/2016/march/decoupling-of-global-emissions-and-economic-growth-confirmed.html

    Kajsa Resare Sahlin och Markus Larsson – Den gröna och liberala tankesmedjan Fores

    P1000372-002markus_larsson_21-150x150

    Vattenfall ökade sina koldioxidutsläpp förra året

    Beror bland annat på att bolaget startade upp ett nytt stenkolskraftverk i Tyskland.

    I förra veckan presenterade Vattenfall sin års- och hållbarhetsredovisning för 2015 (pdf). Här framgår att det svenska statligt ägda bolaget ökade sina koldioxidutsläpp med 1,8 procent jämfört med året innan, från 82,3 till 83,8 miljoner ton.

    Enligt Vattenfall beror ökningen i huvudsak på att stenkolskraftverket Moorburg i Hamburg togs i drift under 2015.

    Vattenfalls har ett nytt utsläppsmål, som från och med 2016 avser absoluta koldioxidutsläpp om cirka 21 miljoner ton fram till 2020. Men detta kräver att bolaget lyckas sälja sin hela sin tyska brunkolsverksamhet som nu är till salu – en åtgärd som Vattenfall dock från början gjorde klart inte kommer minska de totala utsläppen eftersom det då blir någon annan som tar över verksamheten.

    USA och Kina redo att skriva under klimatavtalet

    På torsdagen berättade USA och Kina att de tänker skriva under klimatavtalet från Paris nu i april. Beskedet är ett stort steg framåt för det globala klimatarbetet.

    Det faktum att världens värsta utsläppsbovar nu väljer att ställa sig bakom avtalet från december är en mycket positiv nyhet. De båda stormakternas val att skriva under klimatavtalet sänder starka signaler till andra länder. Det visar också att nyckeln till ett lyckat klimatarbete ligger i ”mindre snack och mer verkstad”, särskilt om vi vill klara det uppsatta tvågradersmålet.

    Klimatavtalet kommer att kunna skrivas under i ett års tid med början den 22 april. Det träder först i kraft när 55 länder, som står för åtminstone 55 procent av världens utsläpp, har gått med på det. Tillsammans står USA och Kina för 40 procent av de globala utsläppen.

    Enormt intresse för nya Tesla-bilen

    180 000 förhandsbeställningar de första 24 timmarna. 

    I veckan visade den amerikanska biltillverkaren Tesla upp sin senaste elbil, Model 3, som med ett betydligt lägre pris än tidigare modeller är tänkt att passa för de mer breda folklagren, det här rapporterade bland annat Dagens Nyheter om.

    Elon Musk, medgrundaren och chefen för Tesla, har de senaste dagarna via Twitter glatt kunnat meddela att intresset för den nya elbilen varit rekordstort. Enligt Elon Musk ligger snittpriset för bilen på 42 000 dollar, vilket innebär att det ramlade in förhandsbeställningar med ett uppskattat värde på 7,5 miljarder dollar under det första dygnet.

    ABB ska leverera kabelsystem till världens största havsbaserade vindkraftpark

    Ordern värd mer än 250 miljoner dollar.

    I veckan meddelade ABB att företagets kabelfabrik i Karlskrona ska leverera ett sjökabelsystem som ska transportera förnybar energi från vindkraftparken Hornsea Project One ute i Nordsjön till elnätet i Storbritannien. En sträcka på cirka 120 kilometer.

    Hornsea Project One kommer enligt ABB att bli världens mest kraftfulla vindkraftpark med kapacitet att generera el till mer än en miljon brittiska hushåll. Den beräknas att sättas i drift 2019.

     

    ”Kärnkraftens potential är enorm om man vågar tänka nytt”

    ”Det finns lösningar som låser upp kärnkraftens fulla potential”, skriver John Lindberg, student vid universitetet i Glasgow och sakpolitisk rådgivare till Sir Jamie Mcgregor MSP i en replik till de två tidigare debattinläggen hos Supermiljöbloggen i veckan som gått om kärnkraft.

    I två debattartiklar tidigare i veckan möttes C-studenter och Gröna Studenter på ett av de största av ideologiska slagfält inom miljörörelsen – kärnkraftens vara eller icke vara. Två utvalda budskap från dessa artiklar visar följande:  

    1. Gröna Studenter fortsätter sitt ideologiska korståg mot kärnkraft, ett korståg som förblindar dem och vars konsekvenser på global nivå är ytterst allvarliga – en värld med fortsatt beroende av fossila bränslen. 
    1. C-studenter har tagit ett viktigt första steg men är inte ambitiösa nog, utan väljer att fortsätta med befintlig teknologi med dess inbyggda problematik.

     “Hur många Tjernobyl och Fukushima klarar vår planet?“ skriver Gustavsson. Detta visar en oroande okunskap som används som ett politiskt slagträ. Att likna modern kärnkraft med sovietisk eller åldrande generation II-reaktorer är som att likna moderna smartphones med de första mobiltelefonerna. Banal argumentation som denna vore acceptabel om oddsen var lägre, men klimatförändringarna sker snabbare än vad vi förutsett. Om vi ska ha chans att begränsa uppvärmningen till 2° är kärnkraften vårt enda realistiska alternativ. 

    Kärnkraftens potential är enorm om man vågar tänka nytt. Akilleshälen är dock dess avfall. Sverige är ledande kring slutförvar, men filosofin bakom är felriktad. I kärnreaktorer körs bränslestavar enbart i en cykel innan slutförvar. I denna process används bara 1-3% av energiinnehållet. Det finns lösningar som låser upp kärnkraftens fulla potential. Ett koncept sticker ut ur mängden – Integral Fast Reactors (IFRs). 

    Dessa reaktorer följer en annan grundfilosofi än konventionell kärnkraft som innebär att 99% av energin tillvaratas. De producerar en bråkdel av det avfall som vanlig kärnkraft gör och återvinner kärnavfall. För bra för att vara sant? Konceptet fungerar utmärkt och är extremt säkert med även moderna mått mätt men stängdes ned av politiska skäl. 

    Det är dags att vi vågar satsa på framtidens teknologi och sätter planeten, inte ideologi, först.

    John Lindberg – pluggar statsvetenskap vid universitetet i Glasgow. Arbetar även som sakpolitisk rådgivare till Sir Jamie McGrigor MSP och är brittisk delegat i det Unga Europarådets Energy & Climate Action Committee.

    Snart blir det dyrare att köpa miljöfarliga produkter

    I syfte att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö lade regeringen i mars 2015 fram ett förslag på att farliga kemikalier ska beskattas. Ett steg längre i processen presenteras, efter betänkande och remissbehandling, nu förslaget med vissa förenklade kompletteringar. 

    Enligt en kontroll av Kemikalieinspektionen innehåller fyra av tio elektronikprodukter förbjudna ämnen potentiellt farliga för både människor och miljö. Förutom elektronik kan också leksaker och kläder innehålla de miljöfarliga ämnen som kan komma att beskattas. Går förslaget igenom blir dessa miljöfarliga varor dyrare, som exempel 25 kronor dyrare för en telefon och 300 kronor dyrare för ett kylskåp. Regeringen förväntar att kemikaliebeskattningen kommer dra in runt två miljarder kronor.

    I det ursprungliga förslaget föreslogs att en särskild mätmetod skulle användas för att avgöra om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt. Nu avses den föreslagna skattelagen istället kompletteras med en lista över hur de vanligaste förekommande brom-, klor- och fosforföreningarna normalt tillsätts, vilket ska förenkla processen avsevärt.

    I betänkadet rekommenderas också en ändring av definitionen om yrkesmässig verksamhet i förslaget till lag om skatt på viss elektronik och förslaget till lag om skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.

    Remissynpunkter gällande övriga delar och eventuella lagändringar till följd av dessa kommer att presenteras i en kommande lagrådsremiss.

     

    Vattenfalls första solenergipark har börjat producera el

    Anläggningen ligger i Wales och de 18 500 solpanelerna installerades på mindre än två veckor.

    I dag meddelade Vattenfall att bolagets första större solenergipark har börjat producerat el. Anläggningen i sydvästra Wales kommer varje år producera el motsvarande vad 1 440 brittiska hushåll använder.

    Solenergiparken ligger intill vindkraftparken Parc Cynog där Vattenfall har elva stycken vindkraftverk, och enligt projektledaren Stephen Holdroyd är detta en stor fördel kostnadsmässigt.

    – Med ett hybridprojekt som detta som kombinerar vind- och solkraft kan man minska den totala energiproduktionskostnaden genom att dela och fullt ut utnyttja nätanslutningen. I detta fall finns redan nätanslutningen vid Parc Cynog, säger Stephen Holdroyd i ett pressmeddelande.

     

    Paleontologer rasar mot regeringens förslag – menar att ett fossilfritt Sverige är omöjligt

    Även om regeringen bara skulle välja ut en tidsperiod, exempelvis kambrium, ordovicium eller silur, så skulle det inte gå att skapa ett fossilfritt Sverige, det anser Svenskt Paleontologliv, som är paleontologernas företrädare i Sverige.

    Det hela började förra sommaren när professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, sommarpratade i Sveriges radio P1. I samband med programmet skrev han i ett inlägg:

    Vi behöver en ny berättelse för Sverige. Tänk om vi kunde, i en partiövergripande överenskommelse, slå fast att Sverige skall bli världens första helt fossilfria välfärdsnation (till 2030!). Det skulle (1) skapa stor entusiasm och kreativ kraft i Sverige (inte minst näringslivet skulle få sig en rejäl positiv skjuts), men också (2) skicka otroligt starka signaler internationellt.

    Supermiljöbloggen tyckte förslaget lät intressant och ägnade resten av sommaren åt att fråga en lång rad aktörer vad de tyckte. De flesta förhöll sig positiva och Johan Rockström fick själv avsluta artikelserien på Supermiljöbloggen där han återigen upprepade budskapet:

    Slutsatsen måste rimligen bli att nu är tidpunkten att vara politiskt modiga. Att våga höja blicken, tänka på lång sikt och lägga ett attraktivt och ambitiöst mål för Sveriges framtida utveckling, som bygger på en ny vision om en hållbar välfärd. För mig är det logiskt att detta översätts till en plan för att Sverige skall bli världens första fossilfria välfärdsnation.

    Stefan Löfven (S) var en av dem som måste ha lyssnat på professorns radioprogram och sedan läst artiklarna på Supermiljöbloggen. För i regeringsförklaringen bara några månader senare slog statsministern fast ett nytt mål för landet:

    – Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

    Och bara några veckor senare lanserade regeringen ett nytt initiativ, som man kort och gott kallade just för Fossilfritt Sverige. I ett pressmeddelande förklarade klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) upplägget så här:

    – Inom näringslivet, bland städer och kommuner finns redan ett stort engagemang. Det är väldigt positivt. Dessa aktörer spelar en huvudroll för att utveckla produkter och lösningar som behövs för det fossilfria samhället.

    Johan Rockström var märkbart nöjd över detta, och under ett anförande på ett seminarium som Naturskyddsföreningen och Kulturhuset Stadsteatern låg bakom sa han:

    – Vi har en regering i dag som faktiskt säger att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Var kommer det här ifrån? Ja det kommer ifrån det enorma tryck som bara de senaste månaderna har lyfts fram. Först med Supermiljöbloggen som frågar alla politiska ledare: ”Ställer ni upp på att Sverige ska vara det globala exemplet för framgång och visa att en fossilfri nation kan vara världens bästa strategi för jobb, tillväxt och bra välfärd?”. Sen så har det här puttrat upp i systemet tack vare att det är lokalpolitiker, entreprenörer, företagsledare och miljörörelse som alla engagerar sig så mycket att det här på bara några månader nått ända upp i regeringskansliet. Och vi får då väldigt snabbt operationell verkstad.

    Men i dag, den 1 april, kommer alltså tung kritik mot både regeringen och Rockström.

    Svenskt Paleontologliv, som företräder paleontologerna i landet, menar att målsättningen är orealistisk och dyr, och talespersonen Sten Bergman säger i en kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Även om regeringen bara skulle välja ut en tidsperiod, exempelvis kambrium, ordovicium eller silur, så skulle det vara i princip omöjligt att skapa ett fossilfritt Sverige. För att inte tala om att det kommer bli oerhört dyrt. Jag kan förstås se en fördel i att paleontologerna får ökade resurser under de kommande åren, men det här känns inte seriöst utan som att regeringen snarast försöker plocka billiga politiska poänger.

    Enligt Sten Bergman hade Johan Rockström visserligen en poäng när han i somras på Supermiljöbloggen beskrev hur pass storskalig en sådan här satsning behöver vara för att lyckas:

    Det är en stor uppgift att bli världens första fossilfria välfärdsnation till 2030! Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna. Det måste bli ett gemensamt nationellt projekt. Det måste drivas av en vision, entusiasm och en enastående envishet. Alla måste ställa upp. Min känsla är att medborgare, företagsledare, trossamfund, och civilsamhälle, är med på båten. Inte bara det, min känsla är även att berättelsen om Sverige som världens första fossilfria nation, om en framgångsrik väg till en hållbar välfärd, ses av de flesta som en positiv vision.

    Men Sten Bergman är ändå övertygad om att Sveriges snart tio miljoner invånare inte kommer kunna klara av att göra landet helt fossilfritt, i alla fall inte till år 2030.

    – I dagsläget kan jag inte se att det är möjligt. Delvis är det naturligtvis en fråga om pengar och konkurrenskraft, men det är också en fråga om tekniska möjligheter. Det finns faktiskt inte den teknologin i dag, säger Sten Bergman till Supermiljöbloggen.

    Varken klimat- och miljöminister Åsa Romson eller professor Johan Rockström har gått att nå för en kommentar.

    ____
    Läs också:
    Allt är löst – planet B hittad!
    Centern lanserar premie för ”supermiljöflygplan”
    Dagens Nyheter planerar ny bilaga – DN Miljö
    Vattenfall inför kolfri måndag i Tyskland

    Miljöfrågorna prioriteras i Kinas nya femårsplan

    Kina har nyligen släppt sin femårsplan för perioden 2016-2021. Miljöfrågorna är högt prioriterade i planen och 10 av 25 mål handlar om miljön, enligt den statliga nyhetsbyrån Xinhuanet News. 

    Enligt planen ska utsläppen av luftföroreningarna svaveldioxid och kväveoxid minska med 15 procent till 2020 och luftkvaliteten i städerna ska vara bra 80 procent av tiden. Budgeten för att bekämpa luftföroreningarna ska fyrdubblas.

    I planen ingår också att vattenkonsumtionen per 10 000 Yuan i BNP ska minska med 23 procent till 2020, energikonsumtionen ska minska med 15 procent per BNP-enhet till 2020 och koldioxidutsläppen ska minska med 18 procent per BNP-enhet till 2020.

    Kina vill lämna fasen som den statliga nyhetsbyrån kallar ”tillväxt till varje pris” och istället ha en hållbar tillväxt. Det hänger samman med den omvandling som Kina vill göra från tyngre tillverkningsindustri till att låta tjänstesektorn stå för en större del av ekonomin. Tjänstesektorn är mindre miljöförstörande än den tunga industrin. Enligt planen ska den ekonomiska tillväxten öka med minst 6,5 procent per år.

    Detta är en omvandling som redan pågår. Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om så kommer inga nya kolgruvor att få öppnas i Kina under de kommande tre åren och ungefär 1000 kolgruvor stängdes 2015. Lika många planeras att stängas i år. Men kol står fortfarande för över 60 procent av energikonsumtionen.  Flera kinesiska städer har akuta problem med luftföroreningar. Ungefär 1,4 miljoner kineser dör varje år på grund av luftföroreningarna.

    Kinas officiella mål är att koldioxidutsläppen ska börja minska 2030. En del forskare menar att Kinas utsläpp redan har börjat minska och att Kina därmed skulle ligga 15 år före sitt officella mål, men andra betonar att siffrorna är osäkra.

    Gröna Studenter: Kärnkraft står för en uråldrig energipolitik

    C-studenter tog i veckan tydlig ställlning för kärnkraften. ”Centerstudenter är oärliga i sin argumentation om att energisektorn väljer mellan status quo och utfasning av kärnkraften”, menar Gröna Studenter, Miljöpartiets studentförbund i en replik till C-studenternas.

    I en debattartikel publicerad på Supermiljöbloggen den 29/3 tar Centerstudenter ton för kärnkraftens överlevnad. Samtidigt vänder de sig emot regeringens målsättning om 100 % förnybar energisektor inom 20 år. De gör det mot bättre vetande: kärnkraft är en ekonomiskt olönsam energikälla som utgör en oacceptabelt stor säkerhetsrisk.

    Gröna Studenter delar Centerstudenters bild att kraftslag ska betala sina egna kostnader. Ny teknik kan behöva stöd för utveckling, men kärnkraften betalar fortfarande inte sina egna kostnader. En olycka som i Fukushima kan kosta över 1000 miljarder kronor för samhället men kärnkraftsägare i Sverige är bara skyldiga att ha 3 miljarder kronor i finansiell säkerhet för att kunna betala en olycka.

    Centerstudenter grundar sitt försvar av kärnkraften på den idag genomskådade myten att det är effektskatten som stänger kärnkraftsverk. Det är fel. Även utan effektskatten skulle kärnkraftsverk stängas.

    Svaret på frågan varför kärnkraftsägare inte får ekonomin att gå runt är inte svårbegriplig: osubventionerad kärnkraft är inte ekonomiskt lönsam. Kärnkraftsägarna har därför meddelat om nedläggning av fyra av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer till år 2020. Efter Fukushimakatastrofen skärpte EU säkerhetskraven på kärnkraftsreaktorer. Till 2020 ska reaktorer vara utrustade med oberoende härdskylning, vilket kräver investeringar på 1 miljard kronor, per reaktor. Det kan jämföras med uppräkningen av effektskatten på 1 öre/kWh.

    Kärnkraftens nya spelplan är med andra ord ett resultat av att den bär en större del av sina säkerhetskostnader. Vill Centerstudenter tumma på kärnkraftens säkerhetskrav för att hålla den under armarna? Eller vill de att staten bär det ekonomiska ansvaret för dess säkerhet?

    Samtidigt som kärnkraften blivit mindre lönsam har förnybara kraftslags lönsamhet ökat. Erfarenhet från bl.a. Finland visar att produktionskostnaden för 1 kWh i nybyggt kärnkraftverk är 1 krona men blott hälften i modern svensk vindkraft – osubventionerat. Kombinerat med en modern teknologisk infrastruktur för lagring och överföring av el erbjuds fantastiska möjligheter till billig, säker och hållbar energiförsörjning. Ligger Sverige dessutom i framkant i teknikutvecklingen ger det stora exportmöjligheter.

    Centerstudenter är också oärliga i sin argumentation att energisektorn väljer mellan status quo och utfasning av kärnkraften. Att bevara svensk kärnkraft utan nya, stora investeringar är inte möjlight. De befintliga reaktorerna kommer dessutom samtliga att bli föråldrade och behöva ersättas, med ytterligare krav på stora investeringar. Ett nolläge finns alltså inte. Gröna Studenters uppfattning är att investeringarna gör mer nytta i förnybara kraftslag.

    Regeringens ambition, som Gröna Studenter delar, att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation är en seger för den gröna rörelsen. Med den största klimatbudgeten någonsin i bagaget visar Sverige att vi tar miljöutmaningarna på allvar, och skapar goda grunder för grön modernisering som även framöver kan erbjuda en stark tillväxt och hög sysselsättning. Att stirra sig blind på koldioxiden i elproduktion är dock att förringa de avtryck vi lämnar efter oss till kommande generationer. Hur många Tjernobyl och Fukushima klarar vår planet?

    Avslutningsvis är det beklämmande att Centerstudenter väljer att backa bakåt in i framtiden med en uråldrig energipolitik. Kärnkraften är på väg dit den hör hemma, till historiens skräpkammare, och det borde anstå alla miljö- liksom teknik- och tillväxtvänner att heja på i dess resa dit. Alternativen finns, och så länge kärnkraftens subventioner inte höjs på nytt kommer Sverige ha en 100 % förnybar energisektor inom en överskådlig framtid. Det är en utveckling vi i Gröna Studenter hyllar.

    Tobias Gustavsson, Språkrör för Gröna Studenter – Miljöpartiets studentförbund

     

    Skräpigt värre i Storbritannien

    3298 olika typer av skräp driver i land längs Englands västkust – per kilometer. Tyvärr verkar det vara något som ökar varje år.

    En ny rapport som Marine Conservation Society har gjort pekar på att skräpet längs de engelska kusterna ökade med så mycket som en tredjedel förra året.

    Vad sägs om 99 plastflaskor, 960 bitar plast, 208 bitar glas och 197 smörgås- och kexförpackningar per kilometer för att nämna några exempel. I övrigt fanns det mycket annat smått och gott, såsom bomullspinnar, repstumpar, kapsyler, cigarettstumpar och fiskenät.

    Mer än 8000 plastflaskor plockades upp av Marine Conservation Society vid deras årliga strandstädning. Plastflaskor kan ta mer än 500 år att bryta ner i haven. De menar att ökningen av skräp är 34 procent, dvs en tredjedels ökning från 2014 till 2015. Om det fanns pant på alla flaskor och burkar skulle folk vara mer villiga att återvinna istället för att slänga i naturen.

    Flaskorna vi hittar på stränderna är antingen slängda direkt på stranden, blåst dit från land eller från havet, eller hamnat där via vattendrag. Ju mer vi använder ett land, ju mer kommer vi se hamna längs våra kuster.

    Det är inte bara längs de engelska kusterna som andelen skräp ökat de senaste åren. Hela Storbritannien har sett en negativ trend.

    För nuvarande fungerar DRS- systemen (pantsystemen) bra i Tyskland, Danmark och i delar av Australien och USA. Studier har visat att ett system kan reducera mängden slängda drickaförpackningar, vilket leder till mer återvinning och bidrar till en cirkulär ekonomi.

     

     

    Kakaobönorna kan försvinna med ändrat klimat

    Nu är påskhelgen över och många har ägnat de lediga dagarna åt att frossa i sötsaker. Tyvärr är chokladäggen något som i framtiden kan bli allt ovanligare att se i godisblandningen.

    Choklad i massor, det ser vi gärna till både jul, påsk och alla helger däremellan. Det vi lätt glömmer bort är att de känsliga kakaobönorna står inför en tuff framtid. Med temperaturförändringar och mer extrema väderförändringar hotas de älskade bönorna som förgyller våra dagar.

    Det mesta av den globala kakaoproduktionen ligger i västra Afrika, varav Elfenbenskusten står för en stor del av denna. Nu är forskare oroliga för att luftföroreningar ska påverka odlingarna negativt enligt The Guardian.

    Med mer sulfater i atmosfären, en typ av luftförorening som kommer från framförallt fossila utsläpp,  reflekteras mer solljus bort innan det träffar jordytan. Detta kan leda till ändringar i monsunregnen, den bevattning bönorna behöver för att kunna växa och utgöra grunden för vår choklad. Redan idag är monsunregnen oregelbundna, men med ökat antal partiklar i atmosfären finns risken för att väderväxlingarna blir mer extrema och påverkar kakaoodlingarna negativt.

    Det här fenomenet har studerats i bland annat Indien, där man sett att luftburna sulfater från växande städer lett till en reducering i temperaturskillnaden mellan land och hav, vilket i sin tur påverkat monsunregnen.

     

    Amerikanska riksåklagare utreder oljeföretags klimatlögner

    Riksåklagare från 19 amerikanska stater och territorier har gått samman för att utreda om kol- och oljeföretag ljuger för investerare om klimatrisker.

    New Yorks riksåklagare Eric Schneiderman startade förra året en investeringsbedrägeriutredning kring ExxonMobils uttalanden för att misskreditera klimatmodeller.

    “Vi har hört forskarna och vi har hört vad som händer med planeten,” sa Eric Schneiderman under en press-briefing. “Alla fossilföretag har ett ansvar att vara ärlig mot sina investerare.”

    Vid pressmötet var även Al Gore där, som jämförde den nuvarande situationen med när cigarett-företag under 90-talet försökte ifrågasätta cancerforskningen.

    Förra året avslöjade Greenpeace att ExxonMobil hade gjort utbetalningar till klimatkritiker, trots att de 2007 lovade att sluta finansiera PR-kampanjer som försöker skapa tvivel kring den globala uppvärmningen.

    Nu kommer både ExxonMobil och andra fossilföretag läggas under riksåklagarnas lupp.

    Skottland stänger ned sitt sista stora kolkraftverk

    Anläggningen har producerat el och släppt ut stora mängder koldioxid i 46 år.

    I förra veckan stängdes Longannet power station i Skottland ned, den största i sitt slag i hela Storbritannien.

    Anledningen  sägs vara en blandning av hög ålder, ökade transmissionskostnader samt ökade skatter på koldioxidutsläpp.

    Lang Banks, chef för WWF i Skottland, välkomnar beslutet och säger till The Guardian:

    – The closure of Longannet marks an historic and inevitable step in our energy transition as Scotland becomes one of the first nations to end its use of coal for power. While the power station has served the nation for many years, the world is moving forward to cleaner, cheaper forms of renewable energy generation.”

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.