Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Presidentkandidaterna stöds av oljepengar

    Stora delar av de amerikanska presidentkandidaternas Super Pac stöds av oljemiljonärer. Framförallt hos de republikanska kandidaterna är en stor andel av pengapotten oljepengar.

    The Guardian publicerade nyligen en artikel där de granskar presidentkandidaternas Super Pac (political action committee) som ofta stöds av oljemiljonärer. Super Pac är motreaktionen på Obamas gräsrotsinsamling 2008 och tillåter kandidaterna att ta in obegränsade summor pengar från enskilda donatorer. Begränsningen som Högsta Domstolen fastställt är att detta inte får vara en del av den vanliga kampanjen, något som i praktiken kan anses verkningslöst, menar USA-experten Jan Joel Andersson till DN inför valet 2012. .

    Super Pacs leds av folk från kandidaternas innersta cirkel, man plockar dem direkt från kampanjorganisationen och får med sig hela tänket därifrån.

    De som förlorar mest om miljörörelsen får större makt är också de som puttar in sina oljepengar till många av kandidaterna. Det handlar inte om små summor, utan miljontals dollar som pumpas in från gas- och oljeindustrin. Ted Cruz, en av republikanernas toppkandidater, tog emot mest pengar därifrån under sin Super Pac. Han tog emot runt 57% vilket blev närmare 25 miljoner dollar.

    Ted Cruz’s fullständiga förnekande till forskningen om klimatförändringar är precis i linje med affärsintressena från hans största donatorer, säger Jesse Coleman, en veteran i olje- och gasfrågor inom Greenpeace till The Guardian. De här fossildonatorerna har gjort att klimatförnekelse och att ignorera forskare är en nödvändig förutsättning för att bli en republikansk kandidat.

    Enligt undersökningen som gjorts av Greenpeace och The Guardian, tog Donald Trump inte emot oljepengar under sin Super Pac förra året. Men om han nomineras som republikanernas presidentkandidat kommer det inte vara förvånande, enligt Jesse Coleman, om det politiska stödet mer eller mindre kommer från den fossila industrin.

    Även demokraternas kandidat Hillary Clinton har tagit emot stöd från oljeindustrin under Super Pac, trots sin betydligt mer realistiska inställning till att klimatförändringarna faktiskt sker.

     

    Moderaterna vill försvåra bildandet av naturreservat och riksintressen

    Sedan 1999 har kommunerna haft rätt att bilda egna naturreservat. Detta vill Moderaterna ändra på, eftersom de menar att kommunerna kan smita ifrån sitt byggansvar genom att skydda värdefull natur. Moderaterna vill också se över de så kallade riksintressena, det vill säga områden som är av särskilt värde för samhället.

    Låt inte alla tänkbara riksintressen alltid så i vägen för bostadsintressen, säger Ulf Kristersson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson till Dagens Nyheter.

    Riksintressena kan ha som syfte att bevara, som i fallen med riksintresse för naturvård och kulturmiljövård. De kan också vara exploaterande, till exempel för vindkraft, gruvdrift och transporter. Riksintressena förvaltas av olika expertmyndigheter, men samordnas av Boverket. Meningen är att det speciella värdet ska tas i beaktning vid planer på förändrad markanvändning, oavsett om det handlar om att nybyggnation eller om utökat naturskydd.

    Det är länsstyrelserna som i dialog med kommunerna föreslår områden av riksintresse. Därför tas naturligtvis också bostadsbyggande med i beräkningen. Riksintressena regleras i miljöbalken, men utgör inte något oinskränkbart skydd. Istället är syftet alltså att det ska finnas kunskap om områdets värde, och att denna kunskap ska finnas med i olika politiska beslutsprocesser. Riksintressena kan krocka med varandra, och i så fall görs en avvägning mellan de olika samhälliga behoven i fråga. Att riksintressena anses vara ett hinder i bostadsbyggandet beror därför främst på okunskap, eftersom dessa ska ta hänsyn till bostadsbehovet.

    Enligt en statlig utredning från 2014 är riksintressena inte ett avgörande problem för byggandet av nya bostäder. Istället är det det framför allt de höga byggpriserna och andra ekonomiska faktorer som håller produktionstakten nere.

    Enligt Boverket kommer det att behöva byggas 700.000 bostäder fram till 2025. Bostadsfrågan har därför snabbt seglat upp på den politiska dagordningen. Ronny Fors på Naturskyddsföreningen i Stockholm menar att det behövs fler naturreservat och inte färre. Istället bör bostäder byggas på redan exploaterad mark:

    – En del säger att den exploaterade marken håller på att ta slut och det är väl inte riktigt sant tror jag. En viktig sak är hur mycket plats bilen ska få ta i Stockholm i framtiden, säger Fors i en intervju med Sveriges Radio.

    Bilen är fortfarande av stor betydelse när det planeras nya bostadsområden. Genom att bygga för cykel och kollektivtrafik istället så frigörs stora parkeringsytor som istället kan användas för bostäder.

    Den som är nyfiken på var olika skyddade områden i Sverige ligger, samt hur de överlappar varandra, kan med fördel använda Naturvårdsverkets öppna kartverktyget Skyddad Natur.

    Trenden fortsätter: rekordvarmt februari

    Trots att många av oss går runt och fryser och längtar efter sommarvärmen, fryser du nog inte lika mycket som du brukar göra vid den här tiden. En februarimånad har aldrig varit så varm som i år, visar en ny analys från Nasa.

    Februari 2016 följer en trend där också årets januarimånad slog nya rekord, och där mars hittills visat på detsamma. Temperaturen över land och hav i februari var 1,24 grader hägre än under referensperioden 1951-1980, som Nasa använder.

    Klimatbloggen Weather Underground beskrev i helgen resultatet som:

    Verkligt chockerande, och ännu en påminnelse om den sedan länge ständigt ökande globala temperaturen som en följd av utsläppen av växthusgaser som människan producerar.

    Stefan Rahmstorf, professor vid universitetet i Potsdam, delar oron över utvecklingen och menar att världen måste ta den globala uppvärmningen på större allvar:

    Det här visar hur mycket den globala uppvärmningen ökat sedan dess, säger han i en intervju med Sydney Morning Herald,  och refererar till hur situationen såg ut under slutet av 90-talet. Vi befinner oss i ett slags akut nödläge för klimatet nu.

    En del av förklaringen bakom rekordhöjningen tros ligga i effekten av naturfenomenet El Niño i Stilla havet. Men den globala medeltemperaturen har under den senaste perioden legat på runt 0,5 grader högre i jämförelse med El Niño under 1997 och 1998.

    Det är, oavsett förklaring, tid att ta alarmet på allvar och sluta snooza.

     

     

    Svårt för Vattenfall att få ett bra pris för brunkolsverksamheten

    I ljuset av Paris-mötet kan kolkraften inte ha någon framtid utan måste fasas ut, skriver tyska Handelsblatt i en analys. 

    Vattenfalls planer på att sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland är inne i ett avgörande skede. I nästa vecka, den 16 mars, är sista dagen för en intresserad köpare att lämna ett bindande bud.

    Men från flera håll hörs nu röster som menar att det kan bli svårt att få ett bra pris för verksamheten.

    Tyska Handelsblatt skriver:

    Sources familiar with the process said that falling energy prices have sapped all interest in the business. Currently, no interested party is willing to pay a price acceptable to Vattenfall, which has been shopping its lignite or brown coal business since the final months of 2014.

    I en annan artikel i Handelsblatt framgår att tillgångarna kan ses som ”nästan värdelösa” och att det därför kan handla om ett negativt pris vid en försäljning:

    Neither Vattenfall nor potential bidders wanted to comment. But worrisome signals have come from the latter, who apparently worry whether the hydroelectric plants justify the price because the open cast mine and coal-fired power plants in eastern Germany are essentially worthless given the current situation.

    “If you consider the development on the electricity exchange, then a buyer should be getting money from the seller in order to take over the brown coal operations,” said a source close to negotiations.

    (…) The power plants and mining in the Lusatia region near the Polish border have been considered a phased-out model ever since last year’s climate change summit in Paris. That is why interested parties are demanding clarity about just how long lignite can continue to be mined.

    Samma spår är nyhetsbyrån Reuters inne på:

    One source close to a potential bidder, who did not wish to be identified, said ”total cash flows for Vattenfall from the transaction would be negative”, expressing doubts that the sale process can go through.

     

     

    USA satte solcellsrekord 2015 – i år väntas rekordet slås med 119 procent

    De närmsta åren kommer hundratusentals nya jobb att skapas inom den amerikanska solenergiindustrin, spår analytiker.

    2015 sattes ett nytt rekord i USA med 7,3 GW installerad solcellskapacitet. I år väntas den siffran mer än fördubblas och landa på 16 GW.

    Prognosen kommer från GTM Research som i samarbete med the Solar Energy Industries Association (SEIA) tagit fram rapporten U.S. Solar Market Insight Report 2015 Year in Review.

    Chefen för SEIA, Rhone Resch, säger i ett pressmeddelande:

    – This is a new energy paradigm and the solar industry officially has a seat at the table with the largest energy producers. Because of the strong demand for solar energy nationwide, and smart public policies like the ITC and NEM, hundreds of thousands of well-paying solar jobs will be added in the next few years benefiting both America’s economy and the environment.

    GTM Research förutspår att USA år 2021 kommer ha mer än 100 GW solcellskapacitet installerat, med en årlig installationstakt på 20 GW eller mer.

     

    PET-flaskans död, bakteriens bröd

    Vår kampanj ”Ett skräp om dagen” talar sitt tydliga språk. Det slängs alldeles för mycket skräp i naturen. Men nu kanske en plasthungrig bakterie kan minska problemet.

    Omkring 56 miljoner PET-flaskor producerades i världen 2013, en plastprodukt som det sedan tar hundratals år att bryta ned. När plasten hamnar i havet bryts den av solen ned i mindre bitar. Mikroplasten orsakar problem för den marina miljön eftersom fiskar och andra djur uppfattar den som mat. Gifterna i plasten ackumuleras sedan i näringskedjan, från mindre organismer till större rovdjur. Vilka skador detta får på arter och ekosystem är dock okänt.

    Men nu har forskare i Japan upptäckt att PET-flaskornas plastsmak triggar igång smaklökarna hos bakterien Ideonella sakaiensis. Bakterien har visat sig kunna förtära en liten plastfilm på sex veckor i en 30-gradig temperatur. Bakterien fäster sig i plastfilmen och utsöndrar enzymet PETase som i sin tur skapar tereftalsyra. Syran tas sedan upp av bakteriecellen som omvandlar det till molekyler vilka bakterien tillämpar som energi.

    De japanska forskarna hoppas nu att upptäckten av bakterierna kan användas inom plaståtervinning och för att minska plasten i naturen.

     

    Saneringen av Blaiken och Svarträskgruvan dubbelt så dyr som väntat

    Cirkusen kring skandalgruvorna i Västerbotten fortsätter. Nu uppges saneringsarbetet efter de nedlagda gruvorna komma att kosta uppemot 300 miljoner kronor.

    Hittills har arbetet för att hindra zink och andra metaller i Blaikendagbrottet från att läcka ut i naturen kostat en miljon i månaden. En studie från Umeå Universitet visar att tillsammans med andra giftiga metaller har hundratals ton zink läckt från gruvan, vilket har dödat en stor del av sjön Storjuktans botten. I gruvprojektet ingick även zinkgruvan Svartträsk, som behöver saneras för 70 miljoner kronor.

    – Jag tycker att det inte ska kosta något över huvud taget för skattebetalarna. Det här är kostnader som ska bäras av dem som förorenat, säger Magnus Langendoen, chef för Länsstyrelsen i Västerbottens miljöenhet till SVT.

    Blaikengruvan öppnades 2006 av företaget ScanMiners AB, men var bara öppen i två år. Konkursboet köptes av Lappland Goldminers, som också de gick i konkurs 2011. När gruvan, som bröt bly, guld och zink, gick i konkurs så fanns det knappt några pengar kvar till efterarbete och sanering.

    – Vi har använt de pengar som har funnits till miljön så långt det har gått och i samråd med Länsstyrelsen styrt över hur de på bästa sätt har kunnat användas. När det kommer till den slutliga efterbehandlingen så är det staten och skattebetalarnas pengar som kommer att användas, säger advokat Jan Lindahl.

    Läckt EU-förslag kan leda till överfiske

    Ett läckt förslag från EU-kommissionen vill slopa de gamla fiskekvoterna och kan komma att hota bestånden i Baltiska havet och i Nordsjön.

    Enligt EU:s gemensamma fiskeripolitik måste all överfiskning upphöra till 2020 i syfte att återställa och bevara fiskebestånden. Men det nya förslaget skulle tillåta kvoter som är mycket högre än de som fastställts av den nuvarande fiskepolitiken.

    Linnéa Engström från Europaparlamentets miljökommitté kommenterade planerna i en intervju med The Guardian:

    Med det här förslaget kommer överfiskning att fortsätta och i värsta fall kommer [baltisk] torsk att försvinna. Det är så allvarligt. Självklart kommer det här förslaget att tjäna som mall för andra förslag, och det är därför det är så viktigt att vi gör det på rätt sätt.

    Kommissionens plan går emot råd från många forskare och politiker som nu hoppas på en ny plan som sätter fiskebeståndens vara eller icke vara i första hand.

    Rekord i skjutna noshörningar 2015

    Fler noshörningar än någonsin skjuts illegalt på den Afrikanska kontinenten. Orsaken är en ökad efterfrågan på noshörningshorn i Östasien.

    I Sydafrika, hem åt åttio procent av kontinentens noshörningar, har den olagliga slakten minskat för första gången på ett decennium. Tyvärr kompenseras nedgången av att jakten har ökat dramatiskt i Namibia och Zimbabwe. Totalt beräknas 1338 individer av den kraftigt utrotningshotade arten ha skjutits under 2015.

    Naturvårdare tror att förändringen beror på de åtgärder som sydafrikanska myndigheter har vidtagit för att stoppa jakten, men att tjuvjägarorganisationerna istället flyttat sin verksamhet till grannländerna.

    Tjuvjägarna opererar som en amöba, om man stoppar dem på en särskild plats så expanderar de någon annanstans, säger Mike Knight, noshörningsexpert på organisationen International Union for the Conservation of Nature till The Guardian.

    Hornet anses exklusivt och används dels för att tillverka knivar och konstföremål av, men också som febernedsättande inom traditionell kinesisk medicin. I Vietnam har efterfrågan på noshörningshorn ökat kraftigt, då det felaktigt tros bota cancer samt ge styrka. Hornet har därför ett högre pris än guld på den vietnamesiska marknaden.

    Det finns flera organisationer som aktivt arbetar för att rädda noshörningarna. Förutom nämnda IUCN, så kan du också stötta WWF:s arbete mot tjuvjakt.

    ”Sverige måste sikta på nollutsläpp till 2030”

    Stora delar av Miljösverige eniga om var ribban ska läggas.

    Miljömålsberedningen lämnade under onsdagen sitt delbetänkande Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (pdf) till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP).

    Beredningen – som består av representanter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna som inte satt i riksdagen när beredningen bildades – har som förslag till mål att Sverige, senast 2045, inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

    Men många av de experter som bistått beredningen i sitt arbete menar att detta är på tok för sent.

    I ett särskilt yttrande skriver Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, och Mikael Karlsson, ordförande för European Environmental Bureau:

    Vi menar att om siktet är inställt på 1,5 grader och om Sverige – som beredningen skriver – ska vara en ”föregångare”, ”ett ledande land i det globala arbetet med att föreverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar”, och dessutom ta ansvar för ”historiska utsläpp”, så behövs nettonollutsläpp långt före 2045, såvida sannolikheten att nå målet inte ska bli dramatiskt låg. På samma sätt behöver utsläppsminskningen inom denna ram vara större och ske tidigare. Vi anser att ett mål som svarar mot nämnda ambitioner, och som bygger på det senaste vetenskapliga underlaget, innebär att som utgångspunkt nå utsläpp i Sverige nära noll omkring 2030, vilket vi redovisat för beredningen. Strategier, styrmedel och åtgärder bör mejlas fram med denna ambitionsnivå som utgångspunkt.

    Nina Ekelund, programdirektör på företagsnätverket Hagainitiativet, skriver:

    Vi hade velat se ett mer ambitiöst mål. Större utsläppsminskningar tidigare, än -85 procent till 2045, behövs. Hagainitiativet har tidigare föreslagit ett nationellt mål om utsläpp nära noll vid år 2030. Med ett sådant mer ambitiöst mål hade det varit lättare att stimulera aktörer till utsläppsminskningar i närtid, vilket är oerhört viktigt. Det nu föreslagna målet är inte förenligt med vad Sverige behöver åta sig för att uppfylla Parisavtalet och med god marginal klara av att undvika farlig klimatförändring.

    Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, skriver:

    Beredningen utgår från känd teknik i sina antaganden om vad som är möjligt fram till 2045. Det är en onödigt försiktig utgångspunkt. Det är omöjligt att förutspå 30 år av utveckling. Det vore rimligare att utgå från vad vetenskapen kräver och att teknik, beteenden och värderingar kan, kommer och måste förändras, och att den förändringen kan gynnas av tydliga och skarpa mål som tar sin utgångspunkt i Parisavtalet. Om det nu föreslagna målet läggs fast, behövs utöver skarpa etapp- och sektorsmål också mekanismer inspirerade av Parisavtalet för att successivt kunna skärpa målbilden. Ett kvarts sekel av klimatförhandlingar har ju lärt oss att det är betydligt lättare att nå målen än vad politiker tror. Teorin är svårare än praktiken.
    För att världen ska ha någon chans att undvika en temperaturökning över 1,5 grad behöver ett föregångsland ha utsläpp nära noll till år 2030.

    Lovisa Hagberg, miljöpolicyansvarig på Världsnaturfonden WWF, skriver:

    Det långsiktiga mål som föreslås innebär netto-noll utsläpp till 2045, med 85 % utsläppsminskningar jämfört med 1990. Detta är förvisso ett tidigareläggande av tidigare mål om netto-noll utsläpp till 2050, men inte tillräckligt ifall vi ska begränsa den globala temperaturökningen till cirka 1.5 grader, vilket innebär att hela världen behöver nå netto-noll till 2050. Ur detta perspektiv finns mycket begränsade förutsättningar att tillgodoräkna sig bidrag till utsläppsminskningar i andra länder, vilket nu ligger i förslaget. Med våra unikt goda förutsättningar och ambitionen att vara ett föregångsland bör omställningen i Sverige mot den typ av målsättning som nu föreslås ha skett redan 2030, vid 2045 behöver vi ha nått negativa utsläpp.

    Storbritannien planerar för ett nytt kärnkraftverk – processen beskrivs som ”en mardröm”

    Nu ifrågasätts om bygget alls blir av.

    Den brittiska tidningen The Guardian har i veckan rapporterat om de senaste turerna kring planerna på att bygga två kärnkraftsreaktorer vid Hinkley Point i sydvästra England. Enligt tidningen ser det allt mörkare ut för det redan massivt kritiserade projektet.

    The £18bn Hinkley Point C nuclear project was in crisis on Sunday night after reports that the finance director of EDF, the company behind the scheme, had resigned.

    EDF, ett franskt kärnkraftsbolag som den franska staten äger till 85 procent, är det bolag som är tänkt ska leverera reaktorerna. Men att EDF:s finansdirektör väljer att lämna sin post i ett minst sagt avgörande skede i processen tolkas av många som att hela projektet är i kris och när som helst kan kollapsa, skriver The Guardian. I en annan artikel som The Guardian publicerade i veckan talar tidningen om ”EDF’s Hinkley Point nuclear nightmare”.

     

    Norge investerar 8 miljarder i cykelvägar

    Vår bergiga granne i väst tillkännagav nyligen att de planerar att genomföra storslagna satsningar på cykelinfrastrukturen. Planen är att minska koldioxidutsläppen från trafik för att slutligen bli helt koldioxidneutrala till 2050.

    De nya cykelbanorna kommer att byggas i och omkring Norges nio största städer. Tanken är att skapa en typ av cykelmotorväg som underlättar och lockar till pendling mellan stad och förort. Den här typen av cykelbanor byggs oftast längs med befintliga bilvägar, men de norska förbindelserna kommer att vara helt fristående. Detta gör cykelpendlingen till ett angenämt åtagande då cyklister kan susa fram snabbare och tryggare än någonsin.

    Men alla är inte lika positiva och pekar på bergiga landskap, minusgrader och snö som klara nackdelar. Men regeringen hoppas att denna inställning kommer att ändras när cykelvägarna väl är på plats.

    Cykelsatsningen är bara en del av Norges plan att bli helt koldioxidneutrala till 2050. Dessutom ska bilar förbjudas i Oslos centrala delar redan 2019.

    P-piller ger stor miljöpåverkan

    Att ämnena i p-piller slinker igenom reningsverken och hamnar i naturen har länge varit känt. Men det är en diskussion värd att nämna igen då ämnet är lika aktuellt nu som tidigare. 

    I dagarna kom två nya rapporter ut från olika svenska universitet ut som pekar på farorna med hormonstörande ämnen från preventivmedel i våra vattendrag. Det är framförallt hormonet EE2 som undersökts, dvs syntetiskt östrogen. Undersökningar har gjorts där forskarna ser tydlig påverkan på flera generationer fiskar vad gäller stressrespons.

    Vi har för första gången kunnat visa hur EE2 påverkar stressresponsen hos zebrafisken och får den att ändra sitt beteende. Både honor och hanar drabbas av detta och förändringen av deras beteende blir varaktigt. Vi kan också se att fiskarnas avkomma visar samma beteende trots att de inte exponerats för östrogenet och att störningen möjligen kan påverka flera generationer, säger forskaren Nasim Caspillo.

    Även fertiliteten hos både hanar och honor påverkas av utsläppen, något som kan leda till stora problem för hela populationer.

    Vår forskning är en grund för att fortsätta arbetet med att hitta relevanta biomarkörer, som visar att fiskarna påverkats av östrogena substanser. Att förändringarna är ärftliga innebär också att de kan transporteras i näringskedjan och påverka andra djur och även människan. Vi måste därför utveckla metoder som varnar oss för hög halter av dessa ämnen och försöka minska förekomsten av dem i vår miljö.

    Lina Nikoleris, doktorand vid Lunds Universitet, påtalar problematiken med att barnmorskor ofta inte vet tillräckligt om vilka miljökonsekvenser preventivmedel kan ge i naturen.

    Fiskarna påverkas redan vid låga koncentrationer av EE2 – både i beteende och genetiskt. Vi har sett att fiskarnas genbalans ändras och de får svårare att fånga föda. Tidigare studier visar att fiskarna också får problem med att föröka sig. Det kan leda till att en hel fiskpopulation försvinner och ge konsekvenser för hela ekosystem.

    Det bästa menar Nasim Caspillo, är att tillverka vad hon kallar gröna kemikalier, det vill säga bland annat p-piller, utan att det ger en miljöpåverkan. Tyvärr är det ett arbete som är både dyrt och kräver mycket utveckling.

    Däckslitage största utsläppskällan till mikroplaster

    En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar kartläggningen av hur mikroplast sprids i naturen och var de största utsläppskällorna finns. På en inte så hedrande första plats kommer utsläpp från däck- och vägslitage.

    SMB har de senaste månaderna skrivit ett flertal artiklar om hur mikroplast påverkar vår natur och våra hav med alla dess invånare. Frågan diskuteras flitigt inom politiken och nya regelverk börjar diskuteras både i Sverige och utomlands.

    Problemet med mikroplast i haven är en prioriterad fråga. Det här är den största kartläggningen av källor och spridningsvägar för mikroplast som gjorts i Sverige, det är ett viktigt underlag för att förstå hur vi bäst kan minska uppkomst och utsläpp av mikroplast, säger Kerstin Magnusson, ekotoxikolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet, tagit fram en rapport där de kartlagt de största utsläppskällorna och spridningsvägar av mikroplaster i Sverige. På första plats kom, kanske inte så förvånande, slitage av däck och vägar och på andra plats kom granulat från konstgräsplaner.  Andra stora utsläppskällor är tvätt av syntetfibrer, slitage av båtar och industriell produktion och hantering av plast.

    Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln via avloppsreningsverk och andra transportvägar fortsätter. Därför är det viktigt att mängden plastpartiklar i avloppsvattnet som lämnar hushåll och industrier minskar och att vi får bättre kunskap om övriga transportvägar, säger Kerstin Magnusson.

    Dock finns fortfarande stora kunskapsluckor i forskningen. En viktig del som forskarna poängterar saknar kvantitativa mått av är utsläppen från nedskräpning och avfallshantering.

    Tips på hur du själv kan minska dina utsläpp av mikroplaster? Läs här.

    Kristina Yngwe (C): ”Kvinnor utsätts i större utsträckning för kemikalier”

    Det är dags att konsumentprodukter för kvinnor och kemikalieinnehållet i prioriteras högre och diskuteras mer, skriver Kristina Yngwe, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet.

    De flesta kvinnor inleder nog sin dag med att öppna badrumsskåpet och använda en eller ett flertal produkter. Sammantaget använder genomsnittskvinnan tolv olika produkter – varje dag. Det i sin tur innebär direktkontakt med 168 olika kemikalier, enligt en tidigare studie från en oberoende miljöorganisation i USA. Det är nästan dubbelt så många kemikalier som män.

    Samtidigt finns det stora brister i kunskapen om och tillsynen av dessa ämnens påverkan på människa och miljö vilket jag är rädd för är en nedprioritering av kvinnors hälsa. Det har nämligen visat sig att många av de produktgrupper riktade till kvinnor saknar gedigen vetenskaplig bakgrund innan de sattes på marknaden.

    Allt fler blir mer medvetna om vad vi stoppar i oss, men kanske inte på oss. Kunskapen hos många konsumenter är med rätta låg och intresset hos forskare och myndigheter allt för svagt. Kosmetika kan innehålla hormonstörande ämnen som ftalater och högfluorerande ämnen liksom en del metallföreningar som är farliga både för hälsa och miljö. Detta i produkter som många av oss använder varje dag.

    Man kan tycka att det borde vara en enkel lösning att fasa ut miljöfarliga och hälsoskadliga kemikalier i kosmetika. Så är dock inte fallet. Jag har pratat med berörda tillverkare, miljöorganisationer, myndigheter och andra intressenter som samtliga bekräftar att det finns många hinder som försvårar utfasningen av dessa ämnen i produkter i Sverige.

    Samtidigt är den europeiska kosmetikaförordningen ytterst svag när det kommer till miljöaspekter. Det innebär att det förekommer en lång rad miljöfarliga ämnen i vanliga produkter som hårfärg, deodoranter och hudkrämer.

    Miljöaspekten hanteras i stället inom EU:s kemikalielagstiftning Reach, men processerna tar tid och här regleras exempelvis endast en handfull hormonstörande ämnen. Detta trots att det internationella kemikaliesekretariatet Chemsec sedan 2008 definierat 57 hormonstörande ämnen som bör sättas upp på kandidatlistan i Reach. 32 av dessa anses vara så pass skadliga att de borde förbjudas omgående. Här går arbetet alldeles för långsamt.

    Men det är inte bara kosmetika som har varit en lågprioriterad produktgrupp i kemikaliearbetet. Även andra varugrupper som är avsedda för kvinnor faller utanför radarn. Ett sådant exempel är mensskydd.

    För just mensskydd, som används av miljontals kvinnor varje månad, saknas tillsyn. Ett konkret område som missas är tamponger där man vid en argentinsk studie funnit spår av glyfosater, ett ämne som finns i vissa bekämpningsmedel och som misstänks vara cancerframkallande. Då ämnet finns i tamponger kommer det i direktkontakt med kvinnors slemhinnor. Med tanke på att kvinnor uppskattas använda 11 000 tamponger under sin livstid blir det en stor utsatthet för potentiella kemikalier.

    Ansvar för tillsyn ligger hos Kemikalieinspektionen men efter en förfrågan från Sveriges konsumenter visar det sig att kemikalieinnehållet i mensskydd så som bindor, tamponger eller menskoppar aldrig har testats. Kvinnors risk att utsättas för kemikalier har alltså nedprioriterats av den myndighet som faktiskt har till uppgift att säkerställa att konsumenter inte utsätts i onödan för farliga kemikalier.

    Vad vi konsumenter har i badrumsskåpet påverkar vår miljö och vår hälsa. Därför är det dags att konsumentprodukter för kvinnor och kemikalieinnehållet i prioriteras högre och diskuteras mer.

    Kristina Yngwe, miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot Centerpartiet

    EU-länder sluter avtal om handel med återvunna råmaterial

    I veckan möttes ministrar, näringsliv och miljöorganisationer från Nederländerna, Frankrike, Storbritannien och Flandern för att sluta ett nytt handelsavtal. The North Sea Resources Roundabout (NSSR) kommer att underlätta handeln med råmaterial som vanligtvis lämnas åt sitt öde efter avfallshantering.

    Råmaterial som aluminium och bly blir ofta klassade som skräp efter avfallsförbränning. Olika länders syn på restprodukter och handel med återvunna material ligger till grund för detta. Men nu har Nordsjö-länderna tagit fram ett nytt avtal för att dra ner på godtyckligheten i ”skräp kontra resurs”-frågan. Nederländerna, ordförande i Europeiska Unionens råd, har varit en drivande kraft bakom det nya handelsavtalet och menar att överenskommelsen är en positiv utveckling för både ekonomi och miljö.

    Nederländernas miljöminister, Sharon Dijksma, delade med sig av sina förhoppningar i en intervju på torsdagen:

    Genom att omdefiniera vad som avses med ’resurser’ och samtidigt anpassa definitionen bland grannländerna kommer saker och ting bli mycket lättare för företag.

    Även finansministern Henk Kamp ställde sig mycket positiv till de nya möjligheterna:

    [Avtalet] betonar att en cirkulär ekonomi främjar företagande, skapar nya arbetstillfällen och förbättrar vår lokala miljö. Det kommer till exempel att bli lättare att handla med kompost när grannländerna ser det som gödningsmedel istället för avfall.

    Enligt EU-kommissionen skulle en snabb omställning till en cirkulär ekonomi i hela unionen kunna innebära besparingar på 600 miljarder euro i produktionskostnader och dra ner på koldioxidutsläpp med 450 miljoner ton om året.

    Svenska kyrkan och Diakonia: ”EU måste höja ambitionerna”

    ”Idag träffas Åsa Romson och EU:s övriga miljöministrar i Bryssel för att diskutera vad Parisavtalet innebär för EU:s klimatpolitik. Vi uppmanar Sverige att stå upp för en skärpning av EU:s 2030-strategi för att möjliggöra en väg framåt som håller världens medeltemperaturökning under 1,5 -1,9 grader”, det skriver Martin Vogel från Svenska kyrkan och Anna Axelsson från Diakonia. 

    Nästan tre månader har gått sedan det historiska klimatavtalet slöts i Paris. Avtalet innehåller en rad ambitiösa åtaganden, men saknar tydlighet kring de nödvändiga steg som måste tas för att ambitionerna ska uppfyllas. Det kanske mest hyllade resultatet från Paris var skärpningen av det långsiktiga temperaturmålet. Världens länder kom överens om att sträva efter att hålla den globala medeltemperaturökningen gott och väl under 2 grader och helst under 1,5 grader – en högst betydande och välkommen skärpning.

    EU:s rådande klimatstrategi lades fast av EUs medlemsstater under hösten 2014, långt innan Parismötet, och innebär bl.a. att EU fram till år 2030 ska minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent. I veckan publicerade EU-kommissionen sin bedömning av vad Parisavtalet betyder för EUs klimatpolitik, inklusive EUs klimatstrategi fram till år 2030. Istället för att signalera höjda ambitioner och ett tydligt ledarskap för klimatet så drar kommissionen slutsatsen att EUs 2030-strategi rättfärdigas av Parisavtalet. Detta är en felaktig slutsats. EUs rådande strategi var redan innan Paris otillräcklig för hålla temperaturökningen under 2 grader, och behöver skärpas ytterligare för att klara den nya temperaturgränsen. Konsekvensen av Parisavtalet borde rimligtvis vara en skärpning av EUs klimatpolitik, men den syn som kommissionen förmedlar i sin bedömning är snarare att ingenting nytt har inträffat. Det går inte, som EU-kommissionen föreslår, att förvänta sig att andra länder skärper sina åtaganden utan att EU också gör det. Alla länder har ett gemensamt ansvar att arbeta för att hejda den globala uppvärmningen.

    Sverige och EU har ett historiskt ansvar för de utsläpp av växthusgaser som hittills samlats i atmosfären. Det lägger ett tydligt ansvar på oss att gå före i klimatomställningen. Om inte EU visar tydligt klimatpolitiskt ledarskap och en vilja att höja ambitionerna efter Paris riskerar man att underminera hela avtalet innan det ens har undertecknats av världens länder. Därmed riskerar man också att skada förtroendet för EU och för Parisavtalet.

    EU var en viktig aktör i arbetet med att få till ett internationellt klimatavtal. Nu gäller det att inte tappa ambitionen i vägen framåt.  Sverige har länge varit en röst för högre ambition i EU och behöver nu spela en pådrivande roll för att EU ska höja ribban. Vi uppmanar Sverige att verka för;

    • Att EU:s utsläppsmål för 2030 och 2050 ligger in linje med vetenskapen och IPCCs rekommendationer, och att de tar hänsyn till det långsiktiga temperaturmålet enligt Parisavtalet om väl under 1,5 – 1,9 grader.
    • En revidering av EU:s 2030-strategi, för att höja EU:s ambitioner och stärka EU:s strategi för en ekonomi som bygger på låga utsläpp och ett stöd för bindande mål och uppföljning, samt stöd till utveckling av energieffektivisering och förnybar energiproduktion.

    Martin Vogel, Policyrådgivare Svenska kyrkans internationella arbete
    Anna Axelsson, Policyrådgivare Diakonia

    Milano vill betala pendlare för att ta cykeln till jobbet

    Milano, Italiens ekonomiska mecka, är en av Norditaliens mest luftförorenade städer. Medan bilar och vespor trängs på stadens gator lyser cyklarna med sin frånvaro. Nu planerar staden att locka med pengar i hopp om att få pendlarna på pedalerna.

    Initiativet är ett resultat av stadens mätningar från december där partiklar och gaser nådde riskabla nivåer och att regeringen då gick ut med en omfattande ekonomisk satsning för att hitta mer hållbara miljösatsningar. De kommande veckorna kommer olika regioner i Italien att tävla om dessa pengar och Pierfrancesco Maran, Milanos vice borgmästare, hoppas få första tjing.

    Frankrike arbetade under 2014 med en liknande satsning där anställda fick 25 cent per kilometer i ersättning för att cykla till jobbet, satsningen gjorde dock föga succé. Även en liten toskansk stad har testat idén, där resultaten beräknas fastställas senare i år.

    För att hålla koll på vilka som tar cykeln till jobbet har Marans kontor föreslagit en app, vilken ska mäta hastigheten. Idén är dock bristfällig då det troligtvis går fortare att cykla än att åka i bil i Milanos centrala och högtrafikerade områden.

    Frågan är om pengar är vad som främst skulle locka människor att cykelpendla. Frankrikes försök var som nämnt inte särskilt framgångsrikt. Ralph Buehler, docent i stadsfrågor och planering vid Virginia tech, menar att pengar inte är en tillräcklig dragningskraft för de människor som upplever cyklingen som osäker.

    Om man inte anlägger en säker cykelmiljö, kommer du bara åt en mycket liten grupp människor, man når inte den del av befolkningen som är ”entusiastiska men oroliga”, säger Buehler i en intervju med The Guardian.

    I cykelstaden Köpenhamn är det varken pengasparande eller miljöhänsyn som är främsta anledningar till deras cyklande, enligt en undersökning utförd av Copenhagenize Design. Främsta anledningen är tidsparandet. Mikael Colville-Andersen, VD för Copenhagenize Design, framför också Milanos idé som något absurd då de faktiskt ber människor att vistas i den motbjudande, förorenade luften ännu mer.

    Milano bör kanske i stället satsa på avgränsad trafik och billigare kollektivtrafik innan de kör på pengabetet.

      

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.