Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Internationell domstol för naturens rättigheter bildad i Paris

    Den alternativa tribunalen grundar sig på Deklarationen om Moders Jords Rättigheter, som antogs i Bolivia 2010, och har stort stöd hos urfolksorganisationer och NGOs från hela världen.

    Domstolen ska utgöra ett alternativ till det konventionella miljörättssystemet, och ska skydda naturen genom att erkänna ekosystemens rätt att existera, bestå och behålla sina livsviktiga cykler. Domarna är välkända jurister och miljörättskämpar från hela världen.

    Den stora uppslutningen bakom initiativet visar att det finns ett stort stöd för det systemskifte som den nybildade domstolen förespråkar. Det räcker inte att bara behandla symptomen av klimatförändringarna genom att minska utsläppen och genomföra klimatanpassningsprogram, menar initiativtagarna. Vi måste förändra den verkliga orsaken till klimatförändringarna. Det betyder att vi måste förändra vårt ekonomiska system, som bygger på överkonsumtion. I vår globala ekonomi har naturen inget egenvärde, utan anses bara vara värdefull som resurs för oss människor.

    Domstolen menar därför att det är ett brott att sätta ett pris på naturen. Likaså kommer ett avtal som skulle innebära en uppvärmning av jorden större än två grader anses kriminellt. Domstolen är mycket kritisk till det första utkastet, bland annat för att detta inte reglerar utvinning av fossila bränslen i den utsträckning som man anser krävs.

    Efter klimatmötet i Paris kommer domstolen att fortsätta verka som etiskt råd i globala och lokala miljökonflikter, samt ge stöd åt människor världen över som får lida av klimatförändringar och miljöförstöring.

    Den alternativa tribunalen är sprungen ur den globala urfolksrörelse som växer sig starkare världen över. Miljörättvisa är en viktig politisk fråga för rörelsen, som menar att urfolk drabbas mycket hårt av industriell exploatering och klimatförändringar. Rörelsen hämtar kraft ur andliga traditioner, där relationen till Moder Jord präglas av respekt och ödmjukhet. Många miljöorganisationer delar rörelsens värderingar och syn på naturen, och ställer sig därför bakom initiativet.

    Uruguay tar Paris med storm: 95 procent av elen från förnybara källor

    Uruguay har visat delegaterna vid klimatmötet i Paris att störst inte alltid är bäst. Det lilla landet i väst genererar nu närmare 95 procent av sin elektricitet med hjälp av förnybara källor.

    Ramón Méndez, chef för Energimyndigheten i Uruguay, berättade i veckan även om planerna att skära ner på koldioxidutsläppen med 88 procent till 2017. Detta jämfört med landets genomsnittliga utsläppsnivå 2009-2013.

    I början av 2000-talet var Uruguay fortfarande beroende av importerad olja för att möta det inhemska behovet. Men för sju år sedan antogs en ny, långsiktig energiplan som redan har gett lön för mödan. Idag kommer större delen av landets elektricitet från en mix av vatten, vind, sol och biomassa från jordbruk.

    Enligt Ramón Méndez har energiövergången blivit en framgångssaga tack vare faktorer som politisk stabilitet, goda miljömässiga förutsättningar och pålitliga regelverk. Tillsammans har de skapat en attraktiv miljö för utländskt kapital och investerare slåss om chansen att få ta del av Uruguays förnybara framtid. Det stora intresset har även fört med sig pressade priser både för producenter och för konsumenter.

    Uruguay är till ytan ett litet land med en folkmängd runt 3,4 miljoner. Landets energisäkerhet ligger dessutom på samma nivå som Sveriges enligt bedömningar från 2015. Det här har ytterligare förenklat energiövergången då landet redan har en välfungerande infrastruktur som innefattar större delen av landet.

    Blandningen av olika typer av förnybara energikällor är också en viktig aspekt. Istället för att förlita sig på endast vatten eller vind har man diversifierat elgenereringen och på så vis minskat risken för elavbrott de gånger då torkan slår till eller vinden mojnar.

    Supermiljöpodden #3 – Om klimatmötet, plaståtervinning och hållbara transporter

    Klimatmötet i Paris är i full gång och i detta tredje avsnitt av Supermiljöpodden frågar sig Ellen och Vera om ö-nationerna fått för mycket fokus och varför Angela Merkel talar tyska. Utöver det snackas plaståtervinning, klimatdokumentärer och hållbara transporter.


    SMB:s nya poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Detta hände i Paris de fem första dagarna

    Visst är det svårt att få en tydlig bild av vad som egentligen händer på det jätteviktiga klimattoppmötet i Paris? Supermiljöbloggen försöker reda ut vad som skett de första dagarna!

    Just nu möts förhandlare och politiker från hela världen för att att komma överens om ett globalt klimatavtal.

    Under den första veckan behandlas ett utkast till avtalet av tjänstemannadelegationer från världens alla länder. Utkastet har stor grund i vad som klubbades under de förberedande förhandlingarna i Bonn. Från Bonn rapporterade YMCA:s Andrea Gardnert och Petter Bjersér till Supermiljöbloggen, läs de inläggen här och här.

    På måndag tar miljöministrarna officiellt över förhandlingsarbetet, fast utkastet ska vara förberett redan på lördag. Då gäller det att det finns ett någorlunda vettigt underlag att jobba med. Dessutom måste det vara betydligt kortare än det utkast på 70 sidor som fanns från början. Förhandlarna har alltså ett väldigt tufft uppdrag, och det krävs mycket diplomati för vad som kan verka vara lite resultat.

    Måndag 30/11

    Mötet inleds med god stämning och mycket optimism. Rekordmånga av världens stats- och regeringschefer är på plats för invigningen, och många slagkraftiga tal hålls, även om de kanske inte innehåller så många konkreta löften. Supermiljöbloggen har här listat topp 10.

    Tisdag 1/12

    • På tisdagen har höjdarna lämnat Paris, och tjänstemannaförhandlingarna börjar.
    • Några länder sätter sig på tvären, för att lämna över så mycket som möjligt till ministrarna nästa vecka. USA och Kina är de som försöker sinka ner arbetet mest.

    Onsdag 2/12

    • Det blir ett mindre drama när den känsliga frågan om differentiering kommer på agendan. Den handlar om hur stora utsläppsminskningar och hur stort bistånd till mindre utvecklade länder respektive land ska stå för, bl.a beroende på ekonomi och landets historiska utsläpp. G77 (samarbetsgruppen för världens utvecklingsländer) och Kina känner sig förbisedda av de större länderna, och ett tag ser det ut som att förhandlingarna kanske kommer att krascha. Lyckligtvis lugnar det fort ner sig.
    • Arbetet går långsamt och utan större framsteg i de stora frågorna. FN:s klimatchef Christina Figueres uppmanar till tålamod, och poängterar att den lagligt bindande texten inte ska vara klar förrän nästa vecka. Det finns fortfarande tid kvar.

    Torsdag 3/12

    • Det presenteras ett nytt utkast för klimatavtalet, 50 sidor långt.
    • Tyskland och Frankrike visar tydligt intresse för att sätta uppvärmningsgränsen till 1,5 grader istället för 2, och sällar sig därmed till över 100 andra länder. Samtidigt hårdnar tonläget en aning då Saudiarabien och några andra oljeländer protesterar.
    • Artikel 2.2 fortsätter vara ett av de hetaste ämnena under veckan. Det handlar om syftet med avtalet, och där har man tidigare tydligt uttryckt aspekten för mänskliga rättigheter och speciellt urbefolkningars rättigheter. Det vill vissa länder stryka.

    Fredag 4/12

    • Två nya utkast presenteras. Det som diskuteras mest har komprimerats till 38 sidor.
    • För att driva på förhandlingarna meddelar Sverige, tillsammans med Tyskland, Storbritannien, Danmark och Holland, att man skrotar utsläppsrätter på 634 miljoner ton.
    • Överlag så går arbetet långsamt, men ger ändå resultat. Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare i Paris, Anna Lindstedt, till DN:

    Det går framåt, men långsamt. Vissa länders delegater har klagat på varandra, men vi har försökt vara konstruktiva för att komma framåt. Det har inte gått bakåt i alla fall. Helt plötsligt kan vi komma att ta stora kliv framåt i förhandlingarna. Så brukar det vara.

    • Tonläget har som väntat skruvats upp nu när tjänstemännens förhandlingar närmar sig slutet. Ännu är det osäkert ifall man kommer kunna hitta kompromisser nog för att lämna ett färdigt utkast till ministrarna.

    Överlag så går arbetet framåt, men främst inom mindre frågor. Förhandlarna avvaktar med större problem som ministrarna får lösa. De största vattendelarna man försöker skjuta på är frågorna om finansiering (bistånd), utsläppsfördelning, och vilken lagstatus avtalet ska ha. USA är starka motståndare mot ett juridiskt bindande avtal, men EU har å andra sidan slagit fast att de vägrar släppa sitt krav på det.

    Här kan du se hur utkasten ändras allt eftersom.

    Utsläppsrätter motsvarande tio år av Sveriges utsläpp skrotas

    Sverige, Tyskland, Storbritannien, Danmark och Holland har beslutat att skrota oanvända utsläppsrätter på 634 miljoner ton. Det motsvarar ungefär tio år av Sveriges utsläpp, skriver SVT.

    Dessa länder har minskat sina koldioxidutsläpp mer än vad de behövde enligt Kyotoprotokollet. Därför har de nu utsläpprätter över. De fem länderna hade möjligheten att spara oanvända utsläppsrätter till ett annat år, men de väljer alltså nu att inte använda sig av dessa utsläppsrätter.

    Det var sen tidigare klart att Sverige kommer att slopa sina utsläppsrätter för 2013. Nu säger regeringen att de ska ta beslut varje år om att slopa utsläppsrätter som är över. Miljöminister Åsa Romson (MP) hoppas att fler länder kommer att följa efter och säger till SVT att:

    Detta är ett sätt att trycka på andra Kyotoländer att visa att man faktiskt annullerar för att uppnå ännu bättre klimatmål än vad man sagt till 2020. Och det ger en positiv injektion i de samtal som pågår.

    Rockström och Rosling blir vintervärdar i Sveriges radio

    Röstats fram av lyssnarna, som sägs ha stor kunskapstörst.

    Sedan 2011 är det Sveriges radios lyssnare som önskar sig vilka tidigare Sommarvärdar de vill höra i Vinter i P1.

    I år blir det bland annat Johan Rockström, professor i miljövetenskap, och Hans Rosling, folkbildare, föreläsare och professor, som får möjlighet att ha ett nytt program.

    – Mitt Vinter i slutet av detta avgörande år blir en summering av hur det har gått, säger Johan Rockström, vars program sänds den 28 december.

    – Jag ska berätta om mina två stora upptäckter: Att Sverige är en del av världen och världen en del av Sverige, säger Hans Rosling, som har sitt program en dag senare.

    Programchefen Bibi Rödöö säger i ett pressmeddelande:

    – Kunskap är verkligen stekhett när 2015 övergår till 2016. Världens folk och ledare står inför stora utmaningar och försöker förstå det komplexa för att kunna agera klokt. Denna kunskapstörst märks tydligt nu när lyssnarna önskar vilka Sommarvärdar de vill höra igen.

     

    Klimatförändringarna har orsakat kritisk matbrist i Malawi

    I skuggan av COP 21, där världens ledare ska förhandla fram ett nytt globalt klimatavtal, finns redan många människor som kämpar med konsekvenser av klimatförändringarna. FN:s jordbruksorganisation (FAO) och regeringen i Malawi- ett av världens fattigaste länder- går nu ut med varningen att nästan tre miljoner malawier riskerar svält till följd av klimatkrisen.

    Orsaken till den akuta matbristen är kombinationen av översvämning och torka under landets förra odlingssäsong, december-april. Biståndsorganisationen We Effect bedriver utvecklingsprojekt i flera delar av landet och rapporterade igår om krisen:

    Majsskörden blev 30 procent mindre i år på grund av översvämningar och torka, majsen är basfödan i landet och nu börjar böndernas förråd tryta. Dessutom är statens centrala majslager, som ska användas vid krissituationer som denna, snart slut. Även kringliggande länder är drabbade så det går inte att köpa till vettiga priser. Och Malawi är mer eller mindre bankrutt, så det finns inte pengar till att importera, säger Alarik Sandrup, We Effects programchef i Malawi.  

    Majoriteten av Malawis 16 miljoner invånare lever på landsbygden och försörjer sig på jordbruk. Regnen i landet kommer nu allt mer sällan och oregelbundet vilket försvårar böndernas planering av jordbruket. Klimatförändringarnas påverkan på väderleken bidrar alltså till stora negativa effekter för landets ekonomi och invånarnas tillgång till mat. Landet har med en BNP på endast 2 200 kr per år och capita också brist på resurser att anpassa sig till förändringarna.

    We Effects tioåriga insatser i Malawi har gått ut på att stötta och utbilda jordbrukarna i att bedriva en växtodling som är mindre känslig för klimatförändringar. Detta involverar att variera växtföljden på grödorna, att låta växtrester förmultna på marken i stället för att bränna dem och att bearbeta marken mindre så att den lättare behåller fukten. Dessutom planterar organisationen träd i anslutning till åkrarna som genom att suga upp vatten vid översvämningar hjälper till att hålla jorden bördig trots torka.

    Vi ser att bönderna blir mindre känsliga när de tillämpar metoderna. Skörden kan öka med 60 procent av detta. Men det tar lång tid, det finns miljontals bönder i Malawi och det är ett trögt system. Ytterligare ett bekymmer är att folk är lågutbildade och traditionsbundna. Det är trögjobbat och tar tid att genomföra förändringar, säger Alarik Sandrup. 

    Tyskland och Frankrike öppnar upp för 1,5-gradersmål

    Både Tyskland och Frankrike har nu uttryckt ett tydligt intresse för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Totalt står över 100 länder bakom kravet att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 1,5 grader, men inte Sverige. 

    Det var vid en presskonferens i samband med klimattoppmötet i Paris som den tyska miljöministerns statssekreterare, Jochen Flasbarth, meddelade att Tyskland anser att tvågradersmålet är för svagt och att 1,5 grader måste nämnas i det avtal som länderna ska komma överens om, skriver Climate Home.

    Tyskland är inte det enda europeiska land som är inne på att den globala uppvärmningen kan behöva begränsas till under 1,5 grader. I sitt öppningstal sa Frankrikes president Francois Hollande att den globala uppvärmningen bör begränsas till ” under 2 eller 1,5 grader, om det är möjligt”.

    Att temperaturökningen ska begränsas till under 1,5 grader är mycket viktigt för världens utsatta och fattiga länder.

    Detta är historiskt. Kravet från de utsatta har blivit besvarad av presidenten av COP (förkortning på FN:s klimattoppmöten, vår anmärkning) och den största ekonomin i EU ( vår översättning), säger Filipinernas chefsförhandlarare Emmanuel de Guzman till Climate Home.

    Totalt står över 100 länder bakom kravet att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 1,5 grader. Fram tills detta besked hade inget europeiskt land ställt sig bakom 1.5 gradersmålet. Varken Sverige eller EU som helhet har ställt sig bakom 1,5- gradersmålet.

    Miljöförbundet Jordens Vänner anser att Sverige också bör ställa sig bakom 1,5-gradersmålet. Ordföranden Ellie Cijvat säger:

    Regeringen har skapat höga förväntningar i och med pratet om Sverige som föregångsland. Nu är det dags att visa det också. Fler än 100 länder driver detta mål på 1,5 grader redan.

    Enligt IPCC innebär en uppvärmning på över 1.5 grader jämfört med innan industrialismen en hög risk för att unika och hotade system och att världen kommer få uppleva mer extrema väderhändelser. Exempel på de unika och hotade system som riskeras vid en uppvärmning på cirka 1,5 grader är den havsis-miljö som inuiter lever i, korallrev, unika arter i bergsområden, Amazonas ekosystem, sötvattenekosystem i en del afrikanska länder, glaciärer och unika arter på tropiska öar.

    För att den globala uppvärmningen ska vara under 1,5 grader så krävs det att utsläppen till 2050 har minskat med 70-95 procent jämfört med år 2010. Dessutom måste mängden koldioxid i atmosfären år 2100 vara lägre än idag, enligt IPCC.

    Kina skruvar upp klimatambitionerna

    Kina har nya klimatmål. Utsläpp från energisektorn ska minska med 60 procent till 2020. Samtidigt planerar de att minska koldioxidutsläppen från kolkraftverk med 180 miljoner ton till samma år.

    Planerna presenterades på onsdagen under det pågående klimatmötet i Paris. När landet tidigare i år presenterade sina klimatmål inför konferensen fanns de här siffrorna inte med. De nya målen är en positiv nyhet, särskilt som larm om hälsofarliga luftföroreningar i kinesiska städer har duggat tätt på sistone.

    Det är ännu inte klargjort hur Kina tänkt gå tillväga för att uppnå målen. FN:s klimatchef Christiana Figueres kommenterade planerna i en intervju med Reuters. Hon bedömer att planerna antagligen är kopplade till förväntningar om att Kinas kolanvändning kommer att kulminera kring år 2020.

    Tidigare i år berättade Supermiljöbloggen om hur Kina skrivit upp sina utsläpp och förbrukat enorma mängder kol utan att skriva in det korrekt i statistiken. Huruvida uppskrivningsmissen kommer att påverka landets förutsättningar under klimatförhandlingarna i Paris återstår att se.

     

    Lars, Alice och Stefan gör något. Vad gör du?

    Det är viktigt att göra bra saker tillsammans. Därför startade Supermiljöbloggen #mittstatement, som ett svar på kampanjen #earthstatement. Ge inspiration genom att skriva vad du gör för klimatet!


    Gör mitt eget snus, blåser därmed Dr Mabusei tobaksindustrin. Gör det du med. Dessutom klimatsmart.#mittstatement https://t.co/XMa2QDenKC

    — stefansundström(@steffesundstrom) December 1, 2015


    #mittstatement Jag jobbar mindre, tjänar mindre för att ha tid att inte ta genvägar och minimera konsumtionen. Återanvänder och lagar.

    — Alice (@hjartat) November 27, 2015


     

    Tack vare teamet bakom 5degrees, SJ och Scandic kan vi erbjuda två paketresor, där två som deltar i kampanjen kommer få ta med sig en vän till Göteborg och gå på en dansuppsättning om klimathotet.

    Glöm inte att använda hashtaggen #mittstatement på facebook, twitter eller instagram och se till att inställningen på posten är publik.

    Läs mer här >>

    Svenska banker investerar över 60 miljarder kronor i fossilbolag

    Nu uppmanas de avsluta allt ägande i de 200 största fossilbolagen – som ett första steg. 

    Naturskyddsföreningen publicerade i dag en ny rapport, Bankernas svarta samvete – en kartläggning av svenska bankers investeringar i kol, olja och gas (pdf).

    I rapporten, som är en del av initiativet Fair Finance Guide, konstateras att de sju största bankerna i Sverige sammanlagt investerar över 60 miljarder kronor i världens 200 största fossilbolag, som ingår i listan CU200.

    ”På grund av ägande i kol-, olje- och gasbolag finansierar banker idag fortsatta klimatförändringar, och utsätter samtidigt sparare för finansiell risk”, skriver Naturskyddsföreningen i rapporten, med hänvisning till att 80 procent av de fossila tillgångarna måste ligga kvar i marken om klimatmålen ska kunna nås.

    En av de rekommendationer som lyfts fram i rapporten är att bankerna som ett första steg bör sätta upp mål om att avsluta allt ägande i företagen på CU200-listan. För företag som har en mindre andel fossilt bör bankerna driva aktivt påtryckningsarbete för att få företagen att upphöra med verksamheten.

    Bankernas ägande i CU200 enligt undersökningen:
    Nordea 17,9 miljarder
    Swedbank 17,2 miljarder
    SEB på 13,5 miljarder
    Handelsbanken 5,7 miljarder
    Danske Bank 3,7 miljarder
    Länsförsäkringar 2,8 miljarder
    Skandia 1,1

    Stenakoncernen om klimatmötet: ”Tänker inte sluta oljeborra för det”

    Trots att Stenas oljeborrning går med massiv förlust är det inte aktuellt med en avveckling för klimatets skull. 

    Jättekoncernen Stena sysslar inte bara med färjetrafik och handel. Man bedriver även oljeborrning på flera platser runt om i världen.

    Till följd av det dykande oljepriset har det iallafall gått allt sämre för koncernens dotterbolag Stena Drilling. Styrelseordföranden och delägaren Dan Sten Olsson verkar dock inte ta det som ett tecken på en värld i förändring. Tvärtom, i en intervju med GP bjuder han på flera pärlor till kommentarer.

    Jag tänker inte sluta borra för att det är klimatkonferens.

    Jag vill inte hyckla när folk frågar mig sånt där. Jag vill inte vara känd för att vara god, däremot vill jag vara känd för att vara nyttig.

    Att vara emot ”sånt där” som kan vara avgörande för planetens framtid? Jättenyttigt! Han verkar inte heller speciellt orolig över att naturresurserna ska ta slut.

    Det tror jag är en överdrift, för hitintills har teknik gjort det möjligt att anpassa sig och minska resursutnyttjandet, men det tar tid.

    Och slutligen, den riktiga juvelen i samlingen.

    Vi skitar inte ner, observera det, vi skitar inte ner.

    Tja, där är nog åsikterna en aning delade. Dan Sten Olsson kan iallafall glädjas åt en guldstjärna för Årets Fossila Citat.

    I framtiden kan du servera odlad kyckling på matbordet

    En non profitstiftelse i Israel är först med att forska på hur man tar fram laboratorieodlat kycklingkött för storskalig produktion. Det är ännu ett exempel på hur odlat kött kan komma att förändra framtidens matproduktion för alltid.

    Tidigare har Supermiljöbloggen berättat om den första odlade burgaren som nederländske forskaren Mark Post presenterade i augusti 2013. Sedan dess har forskningen gått vidare och nu har man i Israel börjat ta fram celler från kyckling i förhoppning om att så småningom börja massproducera kycklingfilé.

    Odlad köttproduktion kräver 90 procent mindre färskvatten och 99 procent mindre markyta. Den skulle också kunna minska växhusgasutsläppen med upp till 80–90 procent, eftersom man bland annat kommer runt problemet med de metanutsläpp som nuvarande köttproduktion bidrar med. Mängden energi som krävs för att ta fram köttet är dock fortfarande större än för vegetabiliskt protein.

    Det allra bästa för miljön vore om alla människor blev veganer – men eftersom det inte är realistiskt kan odlat kött vara ett sätt att hjälpa både djur och miljö, men ändå låta människor få fortsätta äta sitt kött.

    Det säger Shir Friedman, en av grundarna till den israeliska non profit-stiftelsen The Modern Agriculture Foundation (MAF), till nyhetssajten ISRAEL21c.

    En av MAF: s största utmaningar är att övertyga folk om att odlat kött inte är ”Frankenfood”. Det rör sig alltså inte om genteknik, utan köttet som odlas består enbart av 100 procent kött. I framtiden kommer det odlade köttet troligen tas fram i livsmedelsfabriker – och inte i laboratorier – på samma sätt som andra bearbetade livsmedel, som ketchup och cornflakes.

    Några av fördelarna med att utveckla odlat kött, enligt MAF:

    • Vi får möjlighet att äta kött, utan att skada djur.
    • Miljöpåverkan på luft och mark minskar dramatiskt.
    • Vi får bättre kontroll på vad maten innehåller. Processen blir säkrare och mer reglerad än dagens köttproduktion.
    • Risken för pandemier från fabriksfarmar minskar vilket bidrar till bättre folkhälsa.

    Forskare: Odlat kött i affärerna inom några år

    I slutet av oktober samlades forskare från 14 olika länder i Nederländerna för att delta på världens första internationella symposium om odlat kött.

    Supermiljöbloggen har pratat med Mark Post, en av forskarna vid Maastrichts universitet. Det var han och hans team som tog fram den första ”labb-burgaren” vilket skapade stora rubriker världen över för två år sedan.

    Mark Post lyfter fram två intressanta nyheter som kom upp under symposiet:

    • Det finns en högre acceptans för odlat kött, jämfört med vad man tidigare trott.
    • Med dagens teknik kan man numera odla celler i stor skala, och forskarna pratar om att bygga stora ”bioreaktorer”. Just att få till en effektiv och storskalig produktion har hela tiden varit en av utmaningarna med odlat kött.

    Enligt Mark Post kommer de största miljöbesparingarna inte att handla om energi. Men däremot minskar köttodling behovet av färskvatten, näring och markyta. Han säger också att köttet tillverkas utan tillsatta kemikalier. Växthusgaserna till atmosfären minskar med minst 50 procent, men troligen mer eftersom köttet inte behöver transporteras långa sträckor som idag, om det odlas i närheten av där konsumenterna bor.

    Mark Post säger att han inte ser några etiska problem med odlat kött, förutom att det i framtiden kan innebära en stor omställning – och kanske rentav sammanbrott för traditionell köttindustri.

    Han räknar med att odlat kött finns i handeln redan om 4–5 år. Därefter tar det några år innan priset går ner tillräckligt så att fler människor har råd att köpa det.

    10 tal från klimattoppmötet som du inte får missa

    I går samlades världens stats- och regeringschefer i Paris i samband med att det två veckor långa klimattoppmötet startade. Supermiljöbloggen har samlat några av de viktigaste talen.

    Stefan Löfven, Sverige

    Anote Tong, Kiribati

    Barack Obama, USA

    Xi Jinping, Kina

    Dilma Rousseff, Brasilien

    Narendra Modi, Indien

    Jacob Zuma, Sydafrika

    Vladimir Putin, Ryssland

    Angela Merkel, Tyskland

    Justin Trudeau, Kanada

    ___

    Samtliga webbsändningar från Paris finns samlade här. För att få engelsk tolkning, klicka på pratbubblan nere i högra hörnet.

    Anders Wijkman: Två grader är en smärtgräns, inte ett mål

    Romklubbens ordförande skriver om förhoppningar på klimattoppmötet och en ekonomi som inte kan mätas i pengar.

    Klimatmötet i Paris har dragit igång. Optimismen bland ledande politiker och media är inte att ta miste på. Det är nu eller aldrig.

    Ungefär på samma sätt lät det innan Köpenhamnsmötet för sex år sedan. Och då var målet ett legalt bindande avtal. Nu har ambitionerna skruvats ned.

    Det är över 23 år sedan klimatkonventionen undertecknades i Rio. Länderna förband sig att förhindra farlig klimatpåverkan. Men sedan dess har utsläppen ökat med minst 40 %.  Samtidigt vet vi att människan överutnyttjar naturen på många andra sätt. Utfiskning, skogsförstöring, jorderosion och utarmning av den biologiska mångfalden.

    Klimatförändringen måste alltså ses som ett symptom på stora och avgörande brister i vårt ekonomiska system. Den typ av tillväxt vi haft ger naturligtvis många fördelar, men tyvärr också många nackdelar. Vi urholkar själva basen för den fortsatta välfärden. Det hjälper då inte att vi på papperet blir rikare, att BNP går upp och att bankerna producerar mer pengar.

    Planetens hälsa kan inte mätas i pengar. Alltför många investeringar idag hamnar i aktiviteter som inte bara rubbar klimatbalansen utan därtill bryter ned viktiga ekosystem och utarmar resursbasen. Därmed reducerar vi våra barns och barnbarns förutsättningar till ett bra liv.

    Dagens typ av tillväxtekonomi är som en PONZI scheme – ett pyramidspel. På slutet finns bara förlorare. Den diskussionen finns knappt på agendan i Paris.

    Den förhärskande ekonomiska modellen har avgjorda brister. Fokus är på relationerna mellan producenter och konsumenter och bland produktionsfaktorerna är det arbete och kapital som dominerar. Man kan enkelt uttryckt säga att naturen betraktas som en konstant.  I ett läge där människans ekologiska fotavtryck hela tiden ökar är det en orimlig situation. En engelsk neoklassisk ekonom – Cameron Hepburn – yttrade nyligen: ”Utbildningen av ekonomer sker som om de sista trettio åren inte inträffat!”

    Min slutsats är att vi aldrig kan klara den utmaning vi står inför om vi inte reviderar synen på ekonomin – och framför allt – om vi inte börjar använda andra mått för utvecklingen. BNP säger väldigt litet om kvalitén och det gör att vi inte fångar upp de skador som sker både i form av ett mer instabilt klimat och utarmade ekosystem.

    Den stora frågan i Paris är att begränsa utsläppen av växthusgaser.  De löften som getts ger oss ingen chans att klara det s k 2°-gradersmålet.  Mål för resten. Precis som Johan Rockström vill jag kalla det en smärtgräns.

    Sanningen är nog den att sannolikheten är liten att vi någon gång kommer att få uppleva ett internationellt avtal som på papperet klarar smärtgränsen. Det vi kan hoppas på är att processer ska dras igång efter Paris som blir tillräckligt dynamiska.

    Ett exempel att ta fasta på är Tysklands satsning på sol. Den har varit dyr – för Tyskland – men har gjort att kostnaderna för sol-el idag är konkurrenskraftiga med fossilkraft i allt större regioner. Samma typ av utveckling är på gång inom tekniken att lagra el. Där är Elon Musks satsning på Tesla – och batterier som klarar lång körtid – på samma sätt banbrytande.

    Teknikutvecklingen rent allmänt är för övrigt fascinerande på många områden. Digitaliseringen – vi har bara sett början – inrymmer oanade möjligheter att minska klimat- och miljöpåverkan om vi utnyttjar den rätt.

    Slutsatsen är att det vi kan hoppas på är att Initiativ av enskilda länder, städer eller företag efter Paris ska sätta igång processer som påverkar och ändrar hela system, som i fallet Tyskland med elförsörjningen.

    Men en lika viktig fråga efter Paris är trots allt det nödvändiga omtänket beträffande den ekonomiska modellen. För att klara helheten – ett klimat i balans och friska ekosystem – krävs en annan ekonomisk logik. Där kvalitén i utvecklingen blir det centrala. Och då räcker inte tillväxt i BNP som måttstock.

    Anders Wijkman
    ordförande i Romklubben

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    COP 21: Bill Gates investerar nya miljarder i fossilfritt

    En miljardsatsning på forskning om fossilfri energi presenterades igår under klimattoppmötets första dag. Bakom initiativet står bland andra Microsofts grundare Bill Gates och Barack Obama. Tillgången till fossilfri och förnybar energiteknik kommer att spela en avgörande roll i en global överenskommelse att bekämpa klimatförändringarna.

    Initiativet presenterades av Bill Gates, Barack Obama, Indiens och Frankrikes premiärministrar vid ett sidoevent i anslutning till klimatförhandlingarna igår. Gates kommer tillsammans med en grupp länder ingå avtal om att samarbeta och dubblera forsknings- och utvecklingsbudgetarna för att främja tillväxten av fossilfri och förnybar energi. 

    Indien är världens tredje största utsläppare av klimatgaser. Om deras nationella strategi att hantera klimatförändringarna ska lyckas är tillgången till ren energiteknik väldigt viktig. Landet hävdar att de rika länderna måste underlätta för de fattigare länderna genom att minska marginalkostnaderna och avlägsna hinder såsom immateriella rättigheter.

    I ett blogginlägg från juli i år skriver Gates att det behövs mer banbrytande teknik för att bekämpa klimatförändringarna och att det också krävs en större finansiering av forskningen inom förnybar energi och utveckling för att locka privata aktörer. I ett annat uttalande utlovade han att ur egen plånbok investera två miljarder kronor för att  ”vända klimatkurvan” de kommande fem åren.

    Fonden ska enligt Svenska Dagbladet fokusera på ”fem huvudområden: produktion och lagring av el, transport, industriellt bruk, jordbruk och projekt som gör energisystemen mer effektiva”. Men exakt vad fonden kommer satsa på är ännu oklart – det engelska begreppet ”clean energy” står för koldioxidsnål energiproduktion som kan inbegripa allt från förnybart till kärnkraft.


    Rättelse: Begreppet ”clean energy” översattes felaktigt till förnybar energi i en tidigare version av artikeln.

    Vattenfall: ”Sveriges energiproduktion kan vara 100 procent förnybar inom 25 år”

    Är möjligt till år 2040, menar bolagets vd Magnus Hall.

    I en debattartikel i Svenska dagbladet skriver Vattenfalls vd att bolaget just nu inne i en förändringsprocess där man satsar på att förändra produktionsportföljen till förmån för förnybar energi.

    Några nyheter om den planerade försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet ges inte i artikeln. Men vad gäller utvecklingen i Sverige gör Magnus Hall klart att energiproduktionen i Sverige senast 2040 kan vara helt förnybar:

    Med rätt förutsättningar finns det goda möjligheter att Sverige skulle kunna ha en till 100 procent förnybar energiproduktion inom 25 års tid. Men det kräver att vi använder landets tillgångar på ett väl avvägt sätt under denna tid. Vattenkraften utgör en viktig förutsättning för detta liksom kärnkraften. Transmissionsnätet måste fortsatt utvecklas och anpassas för mer väderberoende produktion. I takt med detta måste en energieffektivisering till och inte minst en utbyggnad av kraft från vind, sol och biomassa.

    I somras anordnade Vattenfall ett seminarium under Almedalsveckan, som kan ses här, där diskussionen handlar just om vilka möjligheter och utmaningar som finns med ett helt förnybart energisystem.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.