Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Marina reservat blir allt fler

    År 2015 är det år då världens länder har bestämt sig för att skydda över 1,6 miljoner kvadratkilometer av havsområden.

    Nyligen meddelade ö-gruppen Palau i Stilla Havet att de kommer skydda ett marint område som kommer bli det sjätte största i världen. Tillsammans med stora reservat som tillkommit i bland annat Chile och på Nya Zeeland har mer yta skyddats bara i år än någonsin tidigare. Även USA och Storbritannien har tidigare klubbat igenom beslut om marina reservat.

    När du tänker på det ur planetens perspektiv, de 12-13 senaste månaderna har mer av planeten skyddats än vid någon tidpunkt i vår historia, säger Matt Rand, Pew’s Global Ocean Legacy project director till Washington Post.

    Republiken Palaus val att skydda området kommer att gynna över tusen olika fiskarter och hundratals arter av koraller. Ett välkommet beslut då korallreven står under stor stress till följd av mänsklig påverkan.

    Ett helt skyddat marint reservat är ”guldstandard” vid diskussion om marina frågor, säger Matt Rand, och menar att dessa områden är förbjudet område för fiske, borrning, dumpning och annan användning.

    I områden där fiske är förbjudet har en studie från USA visat att det produceras fyra gånger så mycket fisk och att dessa fiskar är betydligt större jämfört med ett oskyddat område, enligt Washington Post. När fiskarna hinner växa till sig kan de producera fler yngel, vilket i sin tur kan gynna det lagliga fisket som sker utanför de skyddade områdena.

    Tyvärr är det fortfarande väldigt liten del av haven som är skyddade, endast 1,9 procent. Forskare och organisationer som jobbar med dessa frågor förespråkar ett skydd på minst 30 procent.

    Uppsala divesterar från fossilindustrin

    Som hittills största kommun att divestera hoppas Uppsala kunna inspirera både storstäder och mindre kommuner att gå samma väg.

    Kommunfullmäktige i Uppsala bestämde idag att avveckla stadens investeringar i kol, olja och gas. Kommunen, som leds av en majoritet från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, menar att investeringar i fossilindustrin inte stämmer överens med arbetet för en klimatsmart kommun.

    Vi arbetar redan hårt för att minska Uppsalas utsläpp genom att satsa på cykling, förnybar energi och hållbart byggande. Divestering är ett viktigt nästa steg. Nu utmanar vi andra kommuner att också modernisera sitt klimatarbete, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd i Uppsala med ansvar för klimat och miljö till nätverket Fossil Free Sverige.

    Divestmentrörelsen växer sig allt starkare. Världen över har nästan 500 städer och andra mycket stora aktörer fasat ut kol, olja och gas ur sina finansiella investeringar.

    Stockholm Stad har angett att de ska utreda sina fossila investeringar, men de har inte uppgett någon tidsplan.

    Kina skriver upp sina utsläpp kraftigt

    Kina har skrivit upp sin kolförbrukningen med 17 procent, en uppskrivning som även med hänsyn till landets storlek är enorm och nya siffror visar att runt en miljard ton mer koldioxid än vad som tidigare redovisats därför beräknas ha släppts ut årligen.

    Bara uppskrivingen av landets kolförbrukning i sig motsvarar mer än vad Tyskland årligen släpper ut från fossila bränslen och Kina, som ligger i topp i världen med sina kolförbrukningsutsläpp, borde i och med detta få sig en ordentlig förtroendetörn inför de kommande klimatdiskussionerna i Paris.

    Uppskrivningen framkom i Kinas statistiksbyrås årsbok där det angavs att utsläppens omfattning sedan år 2000 underskattats och att statistik tidigare särskilt saknats från mindre företag och fabriker.

    – Massor av länder kommer naturligtvis reagera och fråga sig hur mycket man kan lita på Kina. Det kommer försvåra möjligheten till att göra system för utsläppshandel mellan Kina och andra länder eftersom det förutsätter en noggrann koll på hur mycket utsläpp respektive land har, säger Christian Azar, professor i energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola till Dagens Nyheter.

    – Våra grunddata måste justeras och internationella aktörer måste också korrigera sina databaser. Det är besvärande eftersom att många prognoser och åtaganden grundar sig på de tidigare uppgifterna.

    Bryter du mot lagen? Oroa dig inte. EU ändrar den åt dig.

    I dag överskrider en dieselbil tillåtna gränsvärden för kväveoxidutsläpp med i genomsnitt 400 procent vid verklig körning jämfört med laboratorietest, något som blivit uppmärksammat i och med Volkswagenskandalen. Hörs det dunder och brak från medlemsländernas ilska? Nja, inte riktigt.  

    Istället för hårda repressalier mot fuskarna har EU:s medlemsländer enats om en ny metod baserad på verklig körning – och vill samtidigt höja den tillåtna utsläppsnivån med 150-210 procent av dagens värde. Dessutom kommer vissa bilar undantas ändå fram till 2019.

    Nu är nästa steg att förslaget skickas till EU-parlamentet och till ministerrådet för godkännande, och från både liberala gruppen Alde och socialdemokratiska S&D hörs tack och lov protester.

    Detta är en skandal. Det verkar som att industrins intressen går före medborgarna hälsa för medlemsländerna, sade belgiska EU-parlamentarikern Kathleen Van Brempt, vice ordförande för den nästa största partigruppen, socialdemokratiska S&D, i ett uttalande enligt Europaportalen.

    Ungefär 5 500 svenskar dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar, baserat på siffror från IVL Svenska miljöinstitutet. WHO klassade för några år sedan dieseln som cancerframkallande, och idag är ungefär hälften av nytillverkade bilar i EU är dieseldrivna. Bara Volkswagens fusk kan dessutom ha orsakat upp mot en miljon ton kväveoxidutsläpp per år. Som jämförelse släpper Västeuropas största kraftverk ut 39 000 ton kväveoxid per år.

    Brittiska EU-parlamentarikern Catherine Bearder beskrev kommittee-beslutet som “skamligt”.

    Teknologin för att minska dieselutsläppen är tillgänglig och prisvärd. Befolkningen borde inte behöva vänta fem år till för strikta gränser som minska dödliga utsläpp, sa hon enligt Air Quality News.

    Nyheten är ett par dagar gammal, men SMB-skribenterna har behövt terapitid, gnugga woosah-öron och sjunga kumbaya efter att det kom ut. Inte bara på grund av att föreslagna reglerändringar efter hur företag fuskar och bryter mot lagen, utan också för hur beskedet mottas av den svenska regeringen.

    För där firar man.

    På Regeringens hemsida står det:

    Kompromissen ligger i stort i linje med den svenska positionen och kommer att innebära tydligt skärpta krav på utsläppen under verklig körning. Sverige hade gärna velat se en ännu lägre konformitetsfaktor i steg 2 men välkomnar ändå kompromissen. Det är bra att kommittén har tagit ett viktigt steg mot att enas om en ny testprocedur.

    MP:s statssekreterare och regeringen ser det alltså som en vinst då utsläppen kommer minska, trots att nivåerna höjs långt över dagens tillåtna värden. Trots att bilintressen satts framför folks liv. Miljöpartiets och Socialdemokraternas ”Svenska föregångsland” har fått så låga krav och ambitioner att EU-parlamentets socialdemokrater och liberaler blivit markant mer progressiva i sin miljöpolitik.

    Organisationen Transport and Environment anklagar till och med Sverige för att ha varit pådrivande i de låga kraven. Men Volvo rullar i alla fall på bra, eller?

    – Europeiska regeringar belönar i praktiken fuskare. Har de varit på en annan planet de senaste veckorna? sade Jiri Jerabek, energiansvarig på Greenpeace EU-avdelning.

    Av EU-länderna var det bara Nederländerna som ville ha högre krav.


    Kväveoxid eller kvävemonoxid, NO, är en gas som är giftig i koncentrationer som överstiger 30 ppm (miljondelar). NO bildas vid förbränning i luft. Kvävemonoxid verkar irriterande på hud och ögon och inandning av stora mängder kan leda till döden.

    ”Borgerliga EU-parlamentariker säljer ut folkhälsa och miljö när vinstintressen pockar på”

    Ny teknik öppnar upp många möjligheter, men när det gäller livsmedel bör vi skynda långsamt. Det skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

    Nya livsmedel är ett spännande område inom EU-politiken. Förra veckan röstade Europaparlamentet både om nya livsmedel och om mat och utsäde framställda från GMO (genetiskt modifierade organismer). Det finns mycket positivt och en hel del oroande i utvecklingen med nya livsmedel och tekniken för att framställa dem. Här finns också en tydlig politisk skiljelinje mellan dem som värnar om livsmedelssäkerhet och transparens, och dem som omtumlande snabbt är beredda att sälja ut densamma när stora vinstintressen pockar på.

    För att klara klimatet kommer vi i framtiden att troligtvis äta nya livsmedel som vi inte tidigare betraktat som människoföda. Larver, insekter, svampar och alger är några exempel på nya livsmedel där det finns en stor potential för odling i större skala, både för att kunna klara klimatet och samtidigt föda en växande befolkning.

    Livsmedel som innehåller nano-material (material som tillverkas och används i mycket små dimensioner) och kött från klonade djur är något som de gröna ställt sig kritiskt till och lyft behovet av försiktighetsprincipen. Den här typen av nya livsmedel bör ha en tydlig märkning och underställas strikta kontroller och testmetoder.

    Det finns fortfarande mycket osäkerhet kring nano-teknik och vad den egentligen innebär för människors hälsa. Redan i dag finns produkter ute på marknaden som innehåller nano-partiklar, och detta utan att konsumenterna vet om det.

    Det finns bevis för att nano-partiklar kan färdas igenom cell-väggar, i synnerhet hos unga. Vad har det för konsekvenser för vår hälsa? Ingen vet, och vi bör därför vara försiktiga tills vi vet att nano-material inte utgör ett verkligt problem för folkhälsan och miljön.

    Frågan om klonade djur väcker många känslor, främst på grund av djurskydd och miljö, men även här är det viktigt att fundera över långsiktiga konsekvenser för människors hälsa. Just nu finns ett rättsligt tomrum vad gäller kött från klonade djur, då EU-institutionerna är oense. Det viktigaste med den här frågan är att det finns en märkning – om det ens ska finnas kött från klonade djur på marknaden – så att konsumenterna kan ta ställning till om det är en risk man är villig att ta.

    Och så till sist den ständigt heta frågan om tekniken kring GMO: EU-parlamentet har sagt sitt och förkastat EU-kommissionens förslag till lagstiftning om användning och försäljning av GMO. Med det nuvarande förslaget skulle det i praktiken bli väldigt svårt för enskilda medlemsländer att säga nej till GMO, eftersom det sannolikt skulle betraktas som ett handelshinder. Och det är bara ett problematiskt moment i sammanhanget.

    Kommissionen håller inte vad den lovat angående en reform av GMO-lagstiftningen och större insyn i den. Det här har med andra ord blivit ett sätt att smyga in GMO-produkter på EU-marknaden. Jag är övertygad om att EU-kommissionen de facto har lagt förslaget för att man snabbare ska kunna godkänna att GMO når marknaden på EU-nivå.

    Ny teknik öppnar upp många möjligheter, men när det gäller livsmedel bör vi skynda långsamt. Utvecklingen måste ske med djurens bästa och människors hälsa i fokus. Det finns mycket pengar att tjäna på den nya tekniken, men medborgarna är skeptiska. Det är oroväckande när kommersiella intressen får gå före vetenskapliga råd. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA har kommit med rekommendationer vad gäller säkerheten kring GMO-livsmedel och rekommendationer om nano-material i mat. Tyvärr har råden inte följts.

    Alla de borgerliga politikerna röstade för betänkandet. Till och med Centerpartiet, som traditionellt har haft hög svansföring i fråga om djurskydd och folkhälsa. Men nu gäller det att tjäna pengar. Då lyssnar borgerliga EU-parlamentariker främst på kemikalie- och livsmedelslobbyn. Folkpartiets nya ledamot i parlamentet, Jasenko Selimovic, lovprisar den nya tekniken i debatten om nya livsmedel och avfärdar all kritik med ”nej det kommer inte att hända!”. Ett uttalande som snarare leder tankarna till religiös tro än vetenskaplig grund.

    Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP)

    Bota klimatförvirringen med PUSH Sverige

    Är det någon som faktiskt fattar vad som händer? Vad är COP21 och vad beslutas om i Paris mellan den 30 november och 11 december?

    Det frågar sig organisationen PUSH Sverige som imorgon, 4 november, anordnar eventet ”Klimatförvirring” för alla som vill reda ut frågetecknen.

    PUSH har bjudit in personer som vet hur COP-förhandlingar går till, vad som är viktigt att veta, hur/när/vad/vem vi behöver vara extra uppmärksamma på under förhandlingarna i Paris, och kommer ta upp vad du och jag kan göra.

    Parallellt i olika svenska städer anordnas event och de talare som finns på plats i Stockholm och Malmö kommer att livestreamas genom en officiell youtubekanal. Du kommer kunna hitta filmerna efteråt på www.pushsverige.se.

    Eventlänkar till klimatförvirring i…
    MALMÖ : http://on.fb.me/1LOFKqA
    STHLM : http://on.fb.me/1LPNxo3
    UMEÅ : http://on.fb.me/1jNfzd3
    UPPSALA : http://on.fb.me/1GuPN7l
    HELSINGBORG, FN- föreningen : http://on.fb.me/1NDdUAk


    Vill du engagera dig eller fixa ett lokalt event? Hör av dig till johline.lindholm@pushsverige.se

    Kor kan bli miljöhjältar med ersättningar som betonar bete

    Kan kor verkligen vara bra för miljön? Ja, om dom får beta. Supermiljöbloggen har intervjuat Urban Emanuelsson, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet som arbetar med ekologi och miljöfrågor.
    — Om ersättningarna var högre för det arbete som djuren utför i landskapet, skulle fler bönder våga satsa på mer bete, säger han.

    Kor befinner sig i mitten av en svår konflikt mellan klimatet och den biologiska mångfalden. Kons matsmältningssystem orsakar ett betydande utsläpp av klimatgaser, och kor brukar pekas ut som stora klimatbovar. När nu den så kallade mjölkkrisen drabbar Sveriges mjölkbönder är det ur klimatsynpunkt kanske lika bra det?

    — Det är orättvist mot korna när man drar alla över en kam. Får de bara beta så gör de så stor nytta för den biologiska mångfalden att det väger upp för pruttarna, säger Urban Emanuelsson.
    — Problemet är om de bara står inomhus och äter importerat foder, då gör de ingen nytta alls.

    Alla har sett reklamen från ”smörfabriken”, där fläckiga kor och kalvar traskar omkring i ett öppet vykortsliknande landskap. Solen skiner alltid i smörfabriken. Där finns gröna mjuka former och gräset har noggrant men något ojämnt betats, runt varenda liten stenbumling. En kobjällra spelar i fjärran.

    De idylliska smörfabrikerna riskerar dock att försvinna, varnar Urban Emanuelsson, då så många mindre gårdar är beroende av de stora mjölkgårdarna.

    — Mjölkdrickandet ser ju helt annorlunda ut idag, vi bälgar inte i oss mjölk såsom man skulle göra när jag var ung. Så att några gårdar behöver lägga ner måste vi kanske leva med, och så får vi hitta fler metoder att hålla marker öppna utöver betet. Men det finns ingen vettig ersättning för ett riktigt kobete.

    Urban Emanuelsson medverkar i ett projekt där man försöker samla små uppbrutna marker till större, för att kunna få till ett hållbart bete i större skala. Men även förändrade ersättningar skulle kunna hjälpa bönderna att lämna kraftfodret, som ibland bygger på importerad soja, och sommarhö.

    — Om ersättningarna var högre för det arbete som djuren utför i landskapet, skulle fler bönder våga satsa på mer bete, säger han.

    Tanken är att ersättningarna då skulle kunna täcka upp för den förlorade inkomsten det innebär med kor som ger mindre mjölk än till exempel en fransk ko som kanske inte får gå ut alls.

    Däremot kan man jobba med att ”spä ut” effekten av kobetet, till exempel genom att hoppa över betet ett år eller jobba med slåtter. Metoderna är dock svåra att jobba med i dag, och Urban Emanuelsson pekar på hur viktigt det är att ge bönderna ersättningar som gör att de vågar experimentera mer kring att hålla sina marker öppna.

    Många av landskapets arter är anpassade för kobete

    Uroxen, som kanske kan kallas ur-ko, är kons förfader och betade i skogsdungar och slätter långt innan människan blev bofast. Det fanns dessutom många andra djur som betade, och tillsammans skapade de ett landskap med mer eller mindre öppna och slutna marker om vartannat berättar Urban Emanuelsson. Det är den miljön som beteshagarnas arter är anpassade för.

    — Ja alla djur som betar är ju såklart bra, men kor har ett speciellt sätt att beta och har dessutom en lång historia i vår miljö. Kobetet gynnar många arter, det finns ingen som dominerar. Fåren konkurrerar i stället ut arter.

    Kon betar genom att med tungan snärja grässtråna, och slita av dem. Det ger ett lite ojämnt och tufsigt fält, till skillnad från fårbetets mer golfbaneliknande beteshagar. Det absolut bästa betet är ett blandbete där flera olika djur får beta samtidigt, med sina olika betesmetoder och tungor, men det är inte alltid genomförbart bland annat för att många jordbruk idag specialiserar sig på det ena eller andra djuret.

    Korna trampar upp blottor i marken där nya växter kan ta sig in och gro. Mellan de ojämna tuvorna kan små mikroklimat bildas, som gynnar ovanliga arter. Även kobajset är till stor nytta i beteshagen när marken gödslas punktvis.

    — Jag brukar försöka övertala hästägare att ge hästarna större beten, för hästar har liknande effekt på marken som kor, men hästägare är så rädda om hästarna att de vill ha dem nära. Det är lite synd.

    — Vi behöver fler alternativa åtgärder för att vårda markerna. Vi måste satsa pengarna där det gör mest nytta. Att stödja en produkt, som man gör i många butiker just nu med den svenska mjölken, håller inte långsiktigt.

    Storgårdarna en motor för det öppna landskapet

    Mjölkkorna betar inte så mycket, de måste ju in och mjölkas mellan varven. De som sköter det viktiga betet på mjölkgården är i stället rekryteringsdjuren, kor som ännu inte har kalvat och kalvar som växer till sig. De behöver inte ha kontakt med ladugården och kan därför vara ute och beta på stora ytor. Även köttdjur kan beta så, men för att få ut så mycket kött som möjligt från dem får de ofta tillskottsfoder vilket försämrar beteseffekten.

    Trots att rekryteringsdjuren inom mjölkproduktionen står för bara 35 procent av det totala betet (där bland annat fårbete också täcks in) så ser Urban Emanuelsson stora bekymmer för landsbygdens mindre gårdar när mjölkgårdarna försvinner under mjölkkrisen.

    — De stora mjölkgårdarna fungerar som en motor för andra, mindre jordbruk på landsbygden. Samarbetet mellan de olika gårdarna är så stort, säger Urban Emanuelsson.

    Sverige är ett ovanligt land i Europa, inte bara för att vi har en lag som säger att alla betande djur har rätt att beta. Vi har dessutom höga naturvärden på de öppna marker som finns kvar, trots att det svenska jordbruket är förhållandevis lönsamt och modernt. Det är mycket tack vare de ersättningar som ges inom jordbruket.

    Andra länder i Europa med liknande nivå på naturvärdena är generellt fattiga. Urban Emanuelsson jämför Tyskland, med stora monokulturer och täta granväggar, med Rumänien, där jordbruken är små och ofta självförsörjande men med höga naturvärden.

    I Sverige har vi alltså lyckats modernisera jordbruket så att färre behöver producera sin egen mat, samtidigt som de produktiva jordbruken faktiskt också någorlunda bevarar ett landskap som vi i dag tar för given.

    — Vi måste göra ett opinionsarbete i Europa, men även faktiskt i Sverige. I städer är man duktiga på att äta bra mat och konsumera rätt, men är man sällan ute på landsbygden så förstår man inte sambanden.

    Sambanden som Urban Emanuelsson syftar på är bland annat hur beroende de små gårdarna är av de större mjölkgårdarna. Han beskriver ett utbrett samarbete mellan stor och liten, där den lilla tjänar mycket på att kunna låna till exempel maskiner för att kunna skörda hö till vinterfoder. Det är ofta ett lägre produktionskrav vid de mindre gårdarna, och i bästa fall ett mer rent bete.

    För de större gårdarna kan det i stället vara svårt att hitta tillräckligt stora betesmarker för rekryteringsdjuren, de får därför ofta extra foder vilket försämrar beteseffekten. Är det för många djur i en hage blir beteseffekten och fördelarna för den biologiska mångfalden genast sämre.

    När många mjölkgårdar nu lägger ner, bland annat på grund av det låga mjölkpriset på världsmarknaden, försvinner många av de här betesmarkerna. Risken att de växer igen är stor enligt Urban Emanuelsson, och vad Sverige behöver är inte färre betade hagmarker utan fler.

    — De mindre gårdarnas djur kan ofta beta jättebra, men de täcker inte tillräckligt stora arealer. De kan aldrig täcka alla marker som vi behöver hålla öppna, säger Urban Emanuelsson.

    — Om vi inte förändrar situationen för jordbrukarna i dag så kommer vi år 2030 bara ha 30 procent av dagens naturbetesmarker kvar. Det behövs en akut lösning just nu, men också en långsiktig förändring av de ersättningar som finns i dag.


     

    Betesmarker är en av indikatorerna för miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. Arealerna ökade fram till 2005 då en sänkning började, som inte har brutits än.

    Inga miljökrav ställs vid brunkolsförsäljning

    Det står klart efter att Vattenfall slängt ut Greenpeace ur försäljningsprocessen.

    I går meddelade Greenpeace att man inte längre får vara med i processen kring försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Det var för två veckor sedan som miljöorganisationen på en presskonferens i Berlin berättade att man vill skapa en stiftelse som kan ta över brunkolsverksamheten med målet att fasa ut den till år 2030.

    Men Citigroup, som sköter försäljningen åt Vattenfall, har nu låtit meddela Greenpeace att de är ute ur processen. Detta med motiveringen att miljöorganisationen inte ”själva har intentionen att agera budgivare… eller som ombud eller rådgivare till en budgivare”.

    Enligt Greenpeace framgår det i det underlag som man fått att Vattenfall inte har för avsikt att ställa miljömässiga eller sociala krav på en potentiell köpare. Det här har fått organisationen att skicka ett brev (pdf) till ministrarna i den statsrådsgrupp som har ett särskilt ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller styrning av Vattenfall, och som består av Mikael Damberg (S), Åsa Romson (MP), Ibrahim Baylan (S) och Per Bolund (MP):

    Eftersom Vattenfall inte ställer några krav på miljökriterier i budgivningen anser vi att bolaget bryter mot sina direktiv att vara ledande i utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Vi kräver därför att regeringen avbryter försäljningen och säkerställer miljömässigt och socialt ansvarstagande i sin styrning av Vattenfalls verksamhet.

    Hittills är det bara ett rksdagsparti som kommenterat nyheten att Vattenfall inte har för avsikt att ställa några miljömässiga krav. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om att Kristdemokraternas näringspolitiska talesperson Penilla Gunther anser att det bör kunna ställas sådana krav på en ny ägare. Nu kommenterar hon på Twitter:

    Vill gärna se både social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Visst går det att ställa krav om man vill.

    Världens länder överens om att stoppa ökenspridningen

    Världens länder har kommit överens om att mängden ”hälsosam och produktivt” mark inte ska minska efter 2030 och de är även överens om hur det ska mätas. Överenskommelsen skedde på ett möte i Ankara som annordnades av FN:s konvention mot ökenspridning (UNCDD).

    För att bekämpa ökenspridningen behövs det 2 miljarder dollar årligen och dessa pengar har inte kommit in. En fond för det ändåmålet kommer att starta nästa år. Överenskommelsen kommer att presenteras mer i detalj på FN:s klimattoppmöte i Paris, rapporterar UNCDD.

    Ökenspridning orsakas av att träd och växter som binder jorden tas bort, djur äter upp gräs och tar bort den översta delen av jordlagret med sina hovar och/eller av intensivt jordbruk som gör slut på näringen i jorden. Sedan för vind och vatten iväg det översta jordlagret och lämnar kvar en blandning av damm och sand. Totalt sett förloras över 12 miljoner hektar årligen på grund av ökenspridning.

    Ökenspridning kan motverkas genom trädplantering, att bättra ta tillvara på vattenresurser, avsalta vatten eller vattna saltälskande växter med havsvatten och bygga staket och liknande.

    Många klimatskeptiker bland de republikanska presidentkandidaterna

    Sju av de femton republikanska presidentkandidaterna anser inte att det pågår en global uppvärmning eller att människan påverkat den. Bland dem som anser att klimatförändringarna finns och att människan är en orsak så är det ändå få som visar något större klimatintresse. 

    Förutom dessa sju kandidater så anser Jeb Bush att vetenskapen inte är säker på hur stor del av den globala uppvärmningen som är orsakad av människor. Bland de klimatskeptiska republikanska presidentkandidarerna finns de bägge favoriterna enligt opinionsundersökningarna: Donald Trump och Ben Carson. Trump har skrivit på Twitter att klimatförändringarna är ett påhitt av Kina för att skada amerikansk industri. När Ben Carson får frågan om klimatförändringarna säger han inget om att människan orsakar den utan säger istället att temperaturen alltid går upp eller ner, men tillägger också att vi ska ta hand om miljön.

    Av de republikaner som anser att klimatförändringarna finns och att människan är en orsak så är de få som visar något större intresse av att bekämpa klimatförändringarna. En som dock utmärker sig lite är den tidigare miljöjuristen George Pataki som kritiserat republikanska klimatskeptiker och vill satsa på att utveckla förnybar energi. Pataki ligger dock näst sist i opinionsmätningarna.

    Bland presidentkandidaterna från demokraterna så finns det inga klimatskeptiker.  Sammanställningen om både de republikanska och demokratiska presidentkandidaternas åsikter om klimatet är gjord av Columbia University.

    Allt färre lejon i Afrika

    Lejonet blir en alltmer ovanlig syn i Afrika. Tjuvjägare är en av anledningarna.

    Att lejonstammen minskar har flera orsaker. Habitatförändring, sämre tillgång på föda och många tjuvjägare är några av anledningarna till att lejonen blir allt färre.

    En ny studie visar att lejonstammen blir mindre överallt i Afrika utom i välkontrollerade områden i Sydafrika. Forskarna har undersökt 47 områden där det fortfarande finns lejon och kommit fram till att det finns något fler än 8 000 lejon kvar i dessa områden. Enligt studien är det 67 procents risk att lejonstammen halveras i västra centrala Afrika.

    2013 visade en annan studie att lejonen minskat från 100 000 till 35 000 de senaste 30 åren.

    I somras blev det en stor nyhet när en amerikansk tandläkare sköt det ikoniska lejonet Cecil i en troféjakt, men det finns alltså anledning att vara orolig också för arten som helhet.

    Dalai Lama till världens ledare: ”Fasa ut fossila bränslen”

    Dalai Lama och fjorton andra höga buddhistiska företrädare kräver nu ett bra klimatavtal.

    De buddhistiska ledarna vill gå längre än vad världens ledare gör och menar att uppvärmningen maximalt får bli 1,5 grader, istället för de två grader som FN-konferenserna har slagit fast. Inför mötet i Paris i december har länderna lagt förslag som kommer att ge 2,7 graders uppvärmning.

    Tillsammans representerar de femton ledarna en miljard buddhister och det är första gången dessa ledare skriver under på en gemensam global kampanj. I brevet uppmanar de världens ledare att ta sitt ansvar genom att sluta använda fossila bränslen och komma överens om ett starkt klimatavtal. Läs ledarnas brev här.

    Dalai Lama och den tibetanska exilregeringen har också en egen klimatkampanj, där de talar om Tibet som världens tak:
    https://twitter.com/DalaiLama/status/656402032941666304

    Stora klimatutsläpp från brandkatastrof i Indonesien

    En skogs- och torvbrandskatastrof pågår nu i Indonesien. Mer än 117 000 bränder har hittills registrerats i år, vilket gör detta till det värsta brandåret sedan 1997. Detta får konsekvenser för både klimatet, hotade arter och människors hälsa.

    Skogs- och torvbränderna som härjar i Indonesien orsakar väldigt stora växthusgasutsläpp.  Landet har mycket torvmarke, vilket gör bränderna väldigt allvarliga ur ett klimatperspektiv. Torv är en jordart som består av döda växt- och djurdelar och innehåller därigenom en stor andel av grundämnet kol. När torven bränns så bildas växthusgaser.

    ”Detta är en klimatkatastrof”, säger Nigel Sizer, chef på World Resources Institute skogsavdelning, till Bloomberg. Sizer förklarar vidare att bränderna i Indonesien beräknas öka de globala mänskligt orsakade växthusgasutsläppen med tre procent i år. Bränderna har gjort att Indonesien vissa dagar har passerat Kina och under dessa dagar varit världens största utsläppare av växthusgaser.

    En halv miljon indonesier har drabbats av hälsoproblem på grund av röken, skriver DN. Bränderna hotar också orangutangerna:

    Bränderna är en katastrof för en redan utrotningshotad art. När skogen brinner har orangutangen ingenstans att fly och blir fångad i ett eldhav”, säger Claus Staunstrup Nilsson, generalsekreterare på Save the Orangutan.

    Bränderna beror på kombinationen av lantbrukare som bränner mark för att skapa ny odlingsmark och väderfenomenet El Niño. Att skapa mark för palmoljeodlingar är en viktig anledning till varför bränderna startas. Bränderna förstärks sen av El Niño som är ett naturligt fenomen som återkommer vart 4-7 år då vindarna i Stilla Havet byter riktning. El Niño brukar vara mellan 12-17 månader och bland annat orsaka svår torka i Indonesien.

    Run for your life – tillsammans för klimatet!

    Vad kämpar du för i klimatfrågan? Spring, gå eller kryp tillsammans med andra miljökämpar från Kiruna till Paris. Alla får vara med för att tillsammans öka medvetenheten runt om i Europa för klimatfrågan.

    Riksteatern anordnar tillsammans med flertalet nationella och internationella miljöorganisationer eventet Run for your life, en stafett från Kiruna till Paris där alla kan vara med. Vare sig du är ung eller gammal, vältränad eller inte, elitlöpare, går tillsammans med dina barn eller tar dig fram på kryckor är du välkommen att följa med. Ju fler desto roligare!

    Den nionde november påbörjas stafetten som ska ta den symboliska samiska stafettstenen från fjällen utanför Kiruna till klimattoppmötet i Paris. 1000 personer kommer i egen takt ta sig fram en liten bit var längs vägen dygnet runt för något de brinner för i klimatfrågan. Allting kommer filmas i livesändning via eventets hemsida. Stafetten har sen sin målgång i den stora klimatmarschen som genomförs i Paris den tjugonionde november.

    Vissa springer för framtida generationer, vissa springer för platsen de lever på och älskar, vissa springer för sina nära och kära. Vad vill du springa för?

    Det finns fortfarande ett antal platser kvar runt om i Sverige för den som vill hålla stafettstenen och bilda en länk i den långa kedjan, men alla är alltid välkomna att följa med löparna en bit längs vägen. Utmed vägen kommer också lokala arrangörer anordna event de dagar stafetten passerar.

    Vill du läsa mer och se vilka områden stafetten passerar, gå in på hemsidan www.runforyourlife.nu. Där står allt om lokala event, vilka städer och andra platser vi passerar och vart det fortfarande behövs stafettlöpare.

     

    Volkswagens utsläppsfusk dödar

    60 amerikaner kommer att dö i förtid på grund av dieselfusket, visar en ny undersökning från forskare vid Harvard och MIT.

    Det var i september som det uppdagades att Volkswagen har fuskat med utsläppen i sina dieselbilar sedan 2008. Ett program i bilen känner av när bilen miljötestas och aktiverar då bättre utsläppsrening. När bilen inte testas släpper den ut 40 gånger mer än den amerikanska lagen tillåter.

    Detta har förstås effekter på hälsa och miljö. Nu har ett forskarlag från de båda toppuniversiteten Harvard och MIT kommit fram till att 60 personer kommer att dö mellan 10 och 20 år för tidigt på grund av dessa utsläpp. De räknar också med att 31 personer kommer att drabbas av kronisk bronkit som en direkt följd av utsläppen.

    Volkswagens fusk kommer enligt studien att kosta 450 miljoner amerikanska dollar i sjukvårdskostnader och andra sociala kostnader. Om bilföretaget återkallar de drabbade bilarna innan slutet på 2016 kan kostnader på 840 miljoner och 130 förtida dödsfall undvikas.

    Tidigare om Dieselgate på Supermiljöbloggen:

    Årets ozonhål det fjärde största

    Ozonlagret har sedan freoner förbjöds börjat återhämta sig, men det dröjer länge innan det är tillbaka på stabila nivåer. 

    Ozonlagret skyddar mot farlig UV-strålning, som bland annat kan ge hudcancer. Det förtunnades bland annat genom att vi använde freoner till kylskåp och luftkonditioneringsapparater. Världens ledare insåg att detta var farligt för människor och kom överens om att sluta använda freoner.

    Professor Johan Rockström inledde sitt hyllade sommarprogram med freonfrågan:

    ”Vi hade tur, en otrolig tur”, förklarar professor Paul Crutzen, som fick nobelpris för sin upptäckt att våra utsläpp av freoner hotade livet på jorden genom att fräta hål i ozon­lagret som skyddar oss mot farlig UV-strålning från solen. Men vetenskapen varnade i tid, och 1987 skrev 40 länder på Montreal-protokollet, som förbjöd ozonförstörande substanser. En otrolig framgång! ”Vi lyckades undvika en global katastrof med en hårs­mån”, fortsätter Paul, ”utan att ens veta om det”.

    Hur då? Jo, det fanns två molekyler, som var lika bra som bärare av värme och kyla: klor och brom. Av en slump valde industrin klor som standard för freoner, och det var tur för mänskligheten. För det skulle visa sig att brom är 50 till 100 gånger mer frätande på ozonlagret, vilket antagligen inneburit att vi skulle ha förstått problemet för sent och helt ovetande knuffat planeten över en oåterkallelig tröskel.

    Nu visar det sig att kampen för ett stabilt ozonskikt är långt ifrån över. Årets ozonhål var nämligen det fjärde största som någonsin uppmätts. Det beror främst på naturliga orsaker, men är ändå farligt för oss. Till exempel kan ett tunnare ozonlager göra det svårare för haven att suga upp koldioxid.

    Tidigare har vi på Supermiljöbloggen skrivit om att det kan dröja till 2070 innan ozonlagret återhämtat sig helt.

    Fossilföretag blir värdelösa om länder håller klimatlöften

    Aktivister har länge menat att fossilföretag är en dålig investering. Nu får de stöd av en forskargrupp, som menar att fossilindustrins värde kan komma att störtdyka.

    Kampanjen Fossil free bygger på att aktivister kräver av universitet, trossamfund och myndigheter att de ska divestera från fossila bränslen. Den svenska kampanjen har varit framgångsrik och bland annat fått Svenska kyrkan, Örebro kommun och Chalmers att divestera. Nu kan kampanjen få ytterligare vind i seglen av en ny rapport.

    Det är forskargruppen The Carbon Tracker Initiative som kommer med den nya rapporten. Deras tidigare rapport släpptes 2011 och var en viktig inspiration för divesteringsrörelsen. Den nya rapporten menar att fossilföretagen kraftigt överskattar sina tillgångar och räknar med att kunna ta upp väldigt mycket mer fossila tillgångar som olja och kol, innan politiken sätter stopp för dem. Enligt beräkningar kan vi bara ta upp 20 procent av de kända fossilreserverna om vi ska nå klimatmålet om max två graders uppvärmning.

    Inför det stora klimatmötet i Paris ger ländernas samlade löften 2,7 graders uppvärmning. Fossilföretagen räknar dock kallt med att ingen kommer att hindra dem att elda kol och olja förrän jorden blivit 4-6 grader varmare. Om de har rätt i det, är de fortfarande värda mycket pengar. Om länderna däremot gör vad de lovat och håller uppvärmningen till 2,7 grader (eller skärper ambitionerna och lyckas med de tidigare överenskomna två graderna), kommer fossilbolagens tillgångar att bli värdelösa och företagen kollapsa. Vi tar det en gång till: Om länderna håller sina löften de lagt fram inför Parismötet, kommer fossilbolagen att gå under eftersom de inte får lov att elda mer olja eller kol. Deras tillgångar blir då värdelösa och aktierna kommer att störtdyka.

    Han vill att Sverige ställer sig bakom förbud mot nya kolgruvor

    Richard Denniss är antikolkraftskämpe och chefsekonom på den australienska tankesmedjan The Australia Institute. Nyligen var han på besök i Sverige för att få svenska politiker att ställa sig bakom ett förbud mot nya kolgruvor.

    Genom ett brev har Karibatis president Anote Tong bett världens statsministrar ställa sig bakom sig ett globalt förbud mot nya kolgruvor, vilket australiensaren Richard Denniss tagit på det allvar det förtjänar.

    En uppvärmning på två grader och ett stigande hav skulle göra det omöjligt att bo i större delar av Kiribati och många andra lågt liggande länder.

    Stockholm jämfört med storleken på den planerade Adani/Carmichael-kolgruvan.
    Stockholm jämfört med storleken på den planerade Adani/Carmichael-kolgruvan.

    Australiensaren Denniss har länge varit engagerad mot hemlandets dåliga val och nu planerar australienska regeringen att öppna 50 nya kolgruvor. Den största av dem, Adani/Carmichael kolgruvan, är 40 kilometer lång och 10 kilometer bred, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om här.

    När resten av världen planerar att minska sina utsläpp så håller Australien alltså på att fördubbla sin kolexport.

    Australien har större andel i världens kolhandel än vad Saudiarabien har i världen oljehandel. När vi fördubblar vår kolexport så kommer kolpriset bli ännu lägre. Om vi bygger dessa kolgruvor så finns det ingen chans att klara klimatfrågan. Då kommer Kiribati att översvämmas.

    Denniss säger att det finns höga förhoppningar om att Sverige ska bli det första land i Europa som ställer sig bakom ett globalt förbud mot nya kolgruvor, och han hoppas att Sverige tar en ledarroll.

    Elva stilla havs-nationer har redan ställt sig bakom det. Jag har börjat prata med folk i norra Europa, och många säger att det är mest sannolikt att Sverige blir det första europeiska landet som ställer sig bakom initiativet. Jag är optimistisk för att Sverige tar en ledarroll, och president Tong ber om hjälp. Kiribati ställer en enkel fråga: Behöver världen fler kolgruvor eller inte?

    En vinnare av ett förbud mot nya kolgruvor skulle vara ägarna vad existerande kolgruvor, säger Denniss. Han menar att billigt kol är det största hotet mot förnyelsebar energi.

    Australien planerar att översvämma världen med billigt kol. Ett förbud mot nya kolgruvor hjälper att hålla kolpriset högt, vilket är bra. Låga kolpriser uppmuntrar till byggande av kolkraftverk.

    Men finns det inte en risk med att göra ägare till nuvarande kolgruvor? Deras utsläpp måste väl också minska?

    Vi behöver gå längre än ett förbud mot kolgruvor. Men vi kan inte börja gå framåt förrän vi har slutat gå bakåt.

    Denniss säger att ett lågt kolpris kan skada ägarna till kolgruvor, men att det också innebär att utvecklingsländer kommer att fortsätta bygga kolkraftverk. Han menar att ett förbud på nya kolgruvor gör att utbudet minskar när äldre kolgruvor börjar få slut på kol.

    Om det inte sker tillräckligt snabbt kan vi använda regler och kompensation för att skapa en snabbare omställning. Men, och det är mitt huvudbudskap, det finns ingen mening med att prata om att fasa ut kol när folk fortfarande kan bygga nya kolgruvor.

    Denniss vill uppmärksamma Australiens kolgruvor utomlands då det kan påverka opinionen i landet, och han menar att det är extra viktigt inför Paris.

    Ju mer andra länder uppmärksammar detta, desto mer uppmärksammas det i Australien. När de elva stillahavs-länderna tog ställning blev det en nyhet i Australien. Om det inte var en global diskussion om förbud mot nya kolgruvor så vet jag inte om vi i Australien skulle prata om det. Ju fler länder som säger att världen inte behöver fler kolgruvor desto fler australiensare frågar sig varför vi ska öppna dessa.

    Australien vill inte att Paris-mötet ska lyckas. Vi vill sälja mer kol. Ju fler som ser det innan Paris desto färre kommer att lyssna på Australien under klimatförhandlingarna.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.