Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Danska Dong Energy bygger världens största vindkraftpark

    Statsägda Dong Energy har tidigare omskrivits som en av delägarna till London Array, vindkraftparken som sedan 2014 varit världens största. Nu satsar företaget på ännu ett projekt som tänker ta över förstaplatsen om tre år.

    Planerna på den nya vindkraftparken bekräftades nyligen av företaget. Parken med namnet Walney Extension är havsbaserad och kommer att uppföras 19 km utanför Storbritanniens västkust. London Array har en kapacitet på 630 MW, medan den nya parken kommer att generera 660 MW.

    När Walney Extension är färdigt kommer alla Dong Energys vindkraftsprojekt ha en total kapacitet på 5 089 MW, vilket motsvarar över 12,5 miljoner européers årliga elförbrukning.

    Framtiden är här – så här borde städerna odla sin mat

    Genom att låta datorer sköta tillförseln av näring och vätska till grönsaker i ett växthus vill forskarna inom projektet cityFARMS att vi ska få tillbaka makten över maten från marknadskrafterna. Att odla lokalt kan minska transporter och öka näringen i det vi äter, enligt Caleb Harper som leder projektet.

    Mellan 30 och 40 procent av en persons kost skulle kunna produceras direkt i staden med ett digitalstyrt växthus, i stället för att transporteras från landsbygden. Tanken med cityodlingarna är att göra städer så självförsörjande som möjligt(, för att sedan bara köpa in de grödor och protein som kräver mer ytor).

    De digitala växthusen ska ses om ett svar på stora monokulturer, landskap som speciliaserats på en gröda som andra regioner köper in i stället för att odla lokalt.

    En grupp forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) Media lab har under Caleb Harpers ledning inspirerats av hur datavärlden jobbar med så kallad öppen källkod, och byggt upp ett liknande system som de kallar matdatorer.

    Matdatorerna placeras i växthus där de ger precis rätt mängd näring och ljus som varje gröda kräver. I matdatorn finns alla data om växthusets klimat, så som koldioxidhalt, lufttemperatur och temperaturen i rotzonen.

    Grönsakerna odlas genom så kallad hydroponisk eller aeroponisk odling, och blir belysta med en särskilt anpassad LED-belysning. Odlingsmetoderna är vattensnåla, som bygger på att grödorna växer i vatten respektive luft, i stället för jord som behöver vattnas och därmed riskerar att urlakas på näring.

    All information om växthusets klimat och grödornas energibehov sparas i ett så kallat klimatrecept som finns tillgängligt för alla användare i en öppen databas där man även kan ladda ner andra recept.

    Genom att fokusera på att odla lokalt hoppas man inom projektet även att vanliga människor kan ta tillbaka makten över matproduktionen, samtidigt som man slipper köpa mat utifrån med allt vad det innebär av långa transporter och mat som håller längre än vad som är brukligt.

    — Vi går igenom en förskjutning från att producera mer mat till ett lägre pris, till att skapa mat med bättre kvalitet och lära oss mer om maten vi äter, säger Caleb Harper.

    — Alla vill ha en öppen och ansvarstagande matproduktion. De som inte erbjuder sina kunder transparens kommer att få lägga ner.


    Läs mer om Cityfarm-projektet här >> 

     

    Klimat-smart utveckling räddar hundra miljoner människor från fattigdom

    Idag lever över 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom. Det varmare klimatet förväntas leda till att siffran ökar med hundra miljoner till 2030. Med en klimat-smart utveckling kan vi vända trenden, menar författarna till en ny rapport från Världsbanksgruppen.

    Uteblivna skördar på grund av mindre regn, högre matpriser, extremt väder och sjukdomar till följd av värmeböljor och översvämningar. Det är resultaten av det varmare klimatet, och problemen kommer att bli värre ju mer temperaturerna stiger. Majoriteten av världens fattiga befolkning lever i länder där matproduktionen väntas minska till följd av det varmare klimatet. I de delar av världen som kommer att drabbas värst, så lever många människor också på gränsen till fattigdom. De är mycket sårbara inför klimatförändringarna, och riskerar att falla in i fattigdom när klimatet förändrar deras livssituation.

    Jim Yong Kim, chef för Världsbanksgruppen, menar att frågan är av största vikt på klimatmötet i Paris i december:

    Den här rapporten visar tydligt och klart att det inte är möjligt att utrota fattigdomen utan att ta ett krafttag mot klimatförändringarnas inverkan i fattiga människor liv, samt att drastiskt minska farliga utsläpp. Klimatförändringarna slår hårdast mot de fattiga, och vår utmaning är att förhindra att fler faller in i extrem fattigdom på grund av dem.

    Jordbruket kommer att vara den största orsaken till framtida fattigdom, slår rapporten fast. Enligt vissa beräkningar kan produktionen från jordbruket minska med fem procent till 2030, och med så mycket som trettio procent till 2080. Samtidigt riskerar matpriserna att stiga med tolv procent till 2030, och med sjuttio procent till 2080. Detta i regioner där människor redan lägger över sextio procent av sina inkomster på mat.

    För att vända trenden måste vi klimatanpassa utvecklingen, menar Världsbanksgruppen. En klimat-smart utveckling gör att fattiga samhällen får möjlighet att bygga översvämningsdammar och varningssystem, men stöttar också med klimatanpassade grödor samt med hälsoinsatser. Naturligtvis måste också de globala utsläppen minska kraftigt.

    De fattiga får inte drabbas negativt av klimatpolitiken. Pengarna som sparas när regeringar tar bort subventionerna för fossila bränslen kan till exempel istället hjälpa fattiga hushåll med eventuella ökade bränslekostnader. Rapporten betonar också vikten av att de rika länderna också måste hjälpa till att stötta värdens fattiga befolkning i övergången till ett klimat-smart samhälle.

    Din bank pumpar in pengar i olja, kol och gas!

    De sju största bankerna i Sverige har under de senaste fem åren investerat sju gånger mer i fossilenergi än i förnybar energi (sol, vind och geoenergi). Minst dåliga är SEB och allra sämst är Handelsbanken. 

    Mellan 2009–2014 har de sju bankerna lånat ut 114 miljarder till fossilenergi, men bara 28 miljarder till förnybar energi. Andelen av energinvesteringarna som investeras i förnybart var ändå större under perioden 2009–2014 än perioden 2004–2009.

    Jakob König som är en av projektledarna för Fair Finance Guide säger om granskningen att:

    Trots löften om att ta ansvar för klimatet har bankerna fortsatt att satsa mångdubbelt på fossila investeringar. De säger att de tar klimatansvar, men då gäller det främst egna utsläpp från kontor och resor, inte från företagen de finansierar där den absolut största klimatpåverkan finns.

    Minst dåliga är SEB som hade 19 procent investeringar i förnybart och 81 procent investeringar i fossilenergi. Allra sämst är Handelsbanken som endast hade fyra procents investeringar i förnybar energi och resten i fossilenergi.

    Om du vill påverka kan du låta din bank få veta vad du tycker, byta bank om du är missnöjd och sprida vidare information om granskningen, skriver Fair Finance Guide.

    Fair Finance Guide är ”ett internationellt initiativ för att öka insynen i hur hållbart bankerna investerar”. Bakom Fair Finance Sverige står organisationerna Sveriges Konsumenter, Amnesty International, Diakonia, Fair Action och Naturskyddsföreningen. Fair Finance Guide finansieras med stöd av biståndsmyndigheten Sida.

     

     

     

    Elisabeth Falkhaven (MP): ”Låt ekosystemet i Kattegatt återhämta sig”

    Ett i dag fredat område i Kattegatt riskerar att öppnas upp för bottentrålning. Det är fel väg att gå, skriver Elisabeth Falkhaven från Miljöpartiet de gröna i Hylte, Halland.

    2009 stängdes ett område i Kattegatt helt för fiske. Trots rapporterat tjuvfiske och visst legalt fiske av tyska trålare inom delar av området, har åtgärden bevisat gett stor positiv effekt för torskbeståndet.

    Nu förs det en diskussion om att börja tråla i området igen. Näringsdepartementet har fått ett uppdrag från Sveriges regering och för diskussioner i frågan.

    Länsstyrelsen i Halland och Länsstyrelsen i Skåne invänder, förutom i själva sakfrågan också kring hur detta hanteras, helt utan lokal och regional medverkan. Inga intressen förutom fiskerinäringens finns med i diskussionerna. Forskningen i frågan finns hos SLU, och länsstyrelserna besitter kompetensen att hantera den kunskapen utifrån statens samlade intressen. Inte enbart näringens då.

    Vem äger fisken i haven? En fråga att verkligen fundera på i sammanhanget. Inte kan det väl bara vara fiskerinäringen? Du, jag, sportfiskarna, var kommer vi in?

    I nästan 20 år har det varit sällsynt att få torsk längs Hallandskusten. De senaste åren har det återigen rapporterats att fritidsfiskare fått torsk från land och att de få, småskaliga yrkesfiskare som fiskar längs kusten har fått torsk igen.

    Återhämtningen av bottenfaunan inom området visar att den ekologiska potentialen i dessa mjukbottnar är mycket stor när de skyddas från den fysisk påverkan som trålning är. Ett välmående bottenområde i Kattegatt med fullt återhämtad fauna ger mer biologisk mångfald och skapar en källa för larvspridning och ett överspill av kommersiellt viktiga arter till resterande del av Kattegatt, än en trålad botten. Tumlaren får också en möjlighet till återhämtning.

    Valet står mellan att välja att agera som intelligenta varelser som förstår att produktion och uttag har ett tydligt samband. Och då får vi inte ta ut mer från bankkontot än vi har satt in på det, eller som i detta fallet: naturen mäktar med att sätta in åt oss. Då ska vi se till så att produktionen får bästa möjliga förutsättningar, låta bottenhabitaten vara ifred, inte tråla. Eller också väljer vi att låtsas som vi inte förstår sambanden, eller ännu värre inte bryr oss…

    Tyvärr; Skuldsanering funkar inte här, ingen kommer till vår hjälp om vi inte själva agerar i tid. Är naturresurserna slut så är de slut.

    Låt ekosystemet i Kattegatt återhämta sig. Det går sakta men säkert åt rätt håll. Låt området fortsatt vara ett produktionsområde för fisk, fredat från trålning! En välmående ”fabrik” för möjliga framtidsmiddagar.

    Elisabeth Falkhaven, Miljöpartiet de gröna, Halland, Hylte

    Folkpartiet föreslår grön skatteväxling

    På Dagens Nyheters debattsida presenterar Folkpartiet (FP) idag ett förslag till grön skatteväxling. Genom att sänka skatten på arbete och företagande och höja moms och miljöskatter, så vill partiet skapa jobb och social rörlighet, samtidigt som man begränsar miljöskadlig konsumtion.

     
    Folkpartiets förslag går ut på SÄNKA följande skatter:

    1. Marginalskatten. I Sverige stiger skattesatsen med inkomsten. Om du tjänar mer än 443 000 kronor om året, så betalar du 52 % skatt på den inkomst som överstiger nämnda summa. Nästa så kallade brytpunkt går vid en inkomst på 629 000 kronor per år (för personer under 65). Därefter uppgår skatten till ungefär 57 %. Denna allra högsta skattesats kallas värnskatt, och den vill FP ta bort. Partiet vill också höja brytpunkten för att över huvud taget betala statlig inkomstskatt.
    2. Skatter på lägre inkomster och arbetsgivaravgifter. FP vill också utöka olika avdrag, så som RUT-avdraget för hushållsnära tjänster.
    3. Bolagsskatten, alltså en procentsats av företagens vinst. Idag är den skattesatsen 22 % av vinsten.

    Dessa sänkningar ska kompenseras med att följande skatter HÖJS:

    1. Momsen, den skatt på varor och tjänster som för enskillda konsumenter är inbakad i priset. Momsen kan användas för att påverka hur vi konsumerar: höjd moms och vi konsumerar mindre, sänkt moms och vi konsumerar mer.
    2. Miljöskatter, exempelvis på miljöfarliga fordon och kemikalier. FP föreslår också en höjning av skatten på utsläpp.

    Under sin tid vid regeringsmakten 2006 till 2014 drev inte Folkpartiet någon av de miljöskattefrågor som nämns i det nya förslaget. 2006 röstade FP emot höjd flygskatt, som just skulle införas. 2012 sa partiet återigen nej till en nationell flygskatt. I september år uttryckte partiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Ullenhag stort missnöje mot att bensinskatten skulle höjas.

    På sin hemsida säger partiet att höjningar av miljöskatter inte kan finansiera de övriga skattesänkningarna.

    Argentina återvinner gamla ambitioner för förnybar energi

    I veckan som gick presenterade Argentina sina framtida ambitioner inom förnybar energi. En uppdaterad lag slår fast att 8 procent av landets elektricitet ska komma från förnybara källor 2017, medan den totala mängden ska ligga på 20 procent 2020.

    Idag kommer större delen av Argentinas energi från fossila källor och mängden förnybart har länge legat kring 1 procent. På grund av landets stora yta och geografiska förutsättningar har Argentina hög potential för att bli en viktig aktör inom förnybar energi. Landet har till och med kallats ”den förnybara energins Saudiarabien”. Faktorer som hög solstrålning i norr, vindpinade vidder i söder och låg befolkningstäthet gör att en förnybar dröm kan bli verklighet.

    Med de här förutsättningarna i åtanke undrar man om inte Argentina har möjlighet att nå målet om 100 procent förnybart till och med innan Sverige. Men det finns ett moln på himlen, de nya målen är i själva verket en uppdaterad version av en lag från 2006 som krävde 8 procent förnybart till 2016. Att målen inte har uppnåtts under det senaste decenniet gör att det finns en hög osäkerhet kring projektet. Marknaden för förnybart i Argentina är fortfarande underutvecklad och incitament som Feed In Tariffs, ett system som tillämpats med framgång i många länder, existerar inte.

    Diskussionen kring förnybar energi i Argentina har länge präglats av ekonomiskt och politiskt ointresse, två faktorer som har skapat ett slags status quo i utvecklingen. El från konventionella energikällor är kraftigt subventionerad och den förnybara varianten har därför inte haft någon nämnvärd konkurrenskraft. Alejandro Zitzer, affärschef på solenergiföretaget Aldar i Argentina, beskrev situationen under en intervju tidigare i år:

    Det finns bara engagemang för engagemangets skull, eftersom världen går i den riktningen. Och sen ser vi plötsligt hur presidenten inviger en [solenergi]anläggning på 5 megawatt, men det är inget mer än en rent politisk handling och visar i själva verket ingenting.

    Mauricio Briaturi, ingenjör hos Argentinas största elleverantör Edenor, kommenterade snarlikt gällande förnybara energiprojekt i landet:

    De är bra projekt eftersom de svarar mot något internationellt, men från politiskt håll tror jag att det är greenwashing.

    Trots skepsis finns det också stora förhoppningar om att de nya målen ska nås i tid. Kanske är klimatåret 2015 knuffen som behövs för att uttalanden kring framtidens Saudiarabien ska bli verklighet.

    Axfood märker tydlig trend: Svenskarna äter allt mer vegetarisk mat

    Enligt en undersökning som företaget gjort är det många som tänker dra ner på köttätandet framöver. 

    När det gäller svenskarnas matvanor så äter 36 procent vegetarisk mat en eller flera gånger i veckan, detta samtidigt som 22 procent planerar att äta mindre kött det närmaste året. Det här visar en undersökning från TSN-Sifo som gjorts på uppdrag av Axfood.

    Åsa Domeij, som är chef för miljö och social ansvar på Axfood, säger i ett pressmeddelande att det finns en tydlig trend i att svenskarna äter allt mer vegetariskt.

    – Kött kommer inte att ha samma status i framtiden. Vi kommer att äta mindre rött kött till förmån för kyckling, fisk och vegetariskt. Och det kött vi äter kommer vi att vara noga med att det är producerat på ett schysst sätt.

     

    Miljö- och klimatskäl, men även hälsoskäl, är det som främst ligger bakom de ändrade matvanorna, visar undersökningen.

     

    Solelkommissionen: ”Fyra akuta åtgärder som räddar solelen”

    Reglerna för egen elproduktion måste bli begriplig för alla. Det skriver Magnus Ulaner, miljöchef HSB, Mats Fagerström, vd Telge Energi och Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet, som alla är med i nätverket Solelkommissionen.

    Alla är överens om att solelen har stor potential att växa i Sverige. Dessvärre är dagens energilagstiftning en labyrint som hämmar utvecklingen. Förhoppningsvis landar Energimyndighetens solelstrategiutredning i konkreta förslag som gör reglerna för egen elproduktion begriplig för alla. Men till dess krävs fyra akuta åtgärder, som håller Sveriges stora solcellsengagemang vid liv.

    Det är strålande att se att samtliga Supermiljöbloggens soldebattörer är överens. Solenergiutvecklingen i Sverige har gått för långsamt och nu krävs förändring. Som Åsa Westlund (S) och Lise Nordin (MP) skriver (SMB debatt 27/8): Sverige behöver bli en del av den solelsrevolution som pågår i resten av världen.

    Tack och lov står Sverige trots allt i startgroparna. Över 80 procent av befolkningen anser att vi bör satsa mer på solenergi, enligt SOM-institutet. Lönsamheten är på plats efter att solcellspriserna sjunkit dramatiskt. Takinventeringarna är gjorda och därmed är villaägare, bostadsrättsföreningar, kommunala fastighetsbolag och andra fastighetsägare på gång.

    Men för att frigöra vår solcellskraft krävs inte bara vilja och engagemang. Det krävs även en enkel, robust och långsiktig lagstiftning. Solelkommissionen är även helt eniga med Rickard Nordin (C) och Greenpeace (SMB debatt 31/8 och 7/9), som båda beskriver ett regelverk som blivit så krångligt och komplext att solen bleknar.

    Dagens energilagstiftning skrevs i en tid när det fanns ett fåtal stora internationella elproducenter och miljontals elanvändande kunder. Så ser elmarknaden inte ut längre. I dag kan vem som helst tillverka sin egen el, och vi rör oss snabbt mot en demokratiserad elmarknad med hundratusentals elproducenter. Då duger det inte längre med ett regelverk så komplicerat att endast de större elbolagens jurister kan förstå det. Nu behövs en lagstiftning som styr rakt mot en säker och hållbar energiförsörjning. Energilagstiftningen måste enkelt uttryckt moderniseras.

    Det är därför utmärkt att regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till en strategi för ökad användning av solel. Förhoppningsvis landar Energimyndigheten i ett förslag till en ny lagstiftning för egen elproduktion som är begriplig för alla.

    I väntan på en förnyad energilagstiftning är det avgörande att hålla Sveriges växande solcellsengagemang vid liv. Solelkommissionen ser fyra akuta åtgärder, som bör genomföras omgående för att fler ska kunna ta steget och producera sin egen solel:

    1. Slopa förslaget om att beskatta den som äger mer än 255 kWt solceller. Genom att endast stryka två meningar i budgetpropositionen för 2016 omvandlas storleksbegränsningen till att gälla per anläggning i stället för per juridisk person. Sveriges kommuner, landsting och andra större fastighetsägare kan då fortsätta att installera solceller på skolor, sjukhus och butiker.
    2. Ta bort momsplikten för små solelproducenter. Ofta handlar det bara om några hundralappar per år från respektive villaägare. De futtiga beloppen gör det orimligt att mängder av mikroproducenter ska ägna tid och kraft åt momsadministration.
    3. Flytta skattereduktionen. I dag erhålls skattereduktionen ett år i efterskott i samband med skatteåterbäringen. Precis som rut- och rotavdragen måste skattereduktionen flyttas till fakturan, det vill säga elräkningen, så att den sänker villaägarnas elkostnader varje månad.
    4. Låt investeringsbidraget bli en del av en långsiktig solstrategi. Precis som Svensk Solenergi skriver (SMB debatt 3/9) riskerar investeringsstödet att resultera i en hisnande berg- och dalbanefärd för solcellsmarknaden. Vi har sett det på många håll i Europa: upp som en sol när stödet införs, och ner som en pannkaka när stödet tas bort. För en hållbar marknad är det avgörande att stödet successivt fasas ut enligt en tydlig plan.

    Det råder inga tvivel om att den svenska solrevolutionen är på gång. Intresset växer, taken finns och solen, ja den lyser. Därför har Solelkommissionen höga förhoppningar om att regeringen nu genomför våra fyra konkreta förslag. Och att Energimyndighetens solstrategiutredning landar i ett förslag till en ny lag för kundägd solel. Det skapar en långsiktig trygghet för alla som sätter in sina egna pengar i solel. Det menar vi skapar en långsiktig trygghet för alla som vill satsa på el från solen.

    Magnus Ulaner, miljöchef HSB
    Mats Fagerström, VD Telge Energi
    Johan Öhnell, ordförande Solkompaniet

    ___

    OM SOLELKOMMISSIONEN:
    Solelkommissionen är ett nätverk som har målsättningen att anpassa gällande lagstiftning så att egen förnybar elproduktion inte motverkas. Nätverket består av HSB, Telge Energi, Solkompaniet och Familjebostäder som representerar Stockholms stad bostadsbolag.

    Run for your life – vad händer längs vägen?

    Nu kickar det igång, världens största klimatperformance. Tusentals människor är hittills engagerade och vi hoppas att även du kommer och springer, hejar eller besöker stafetten och allt spännande som händer runtomkring.

    På måndag ger sig den första löparen iväg från nordligaste Kiruna för att tillsammans med hjälp från andra föra den symboliska, samiska stenen 4500 kilometer ner till klimattoppmötet i Frankrikes huvudstad Paris.  Under hela vägen kommer lokala arrangörer ordna olika event, så håll utkik på hemsidan vad som händer nära just dig.

    Stafetten kommer pågå dygnet runt och filmas lika länge ända tills den sista löparen går i mål under klimatmarschen den 29e november i Paris.

    Tidigt på morgonen onsdag den 11 november passerar löparna genom Luleås centrala delar. Den samiska stafettstenen ska byta medarbetare för att kunna fortsätta sin resa söderut mot den franska huvudstaden.

    Det är inte bara löparna som engagerar sig i världens största klimatperformance. Ett stort antal lokala arrangörer ordnar olika aktiviteter de dagar stafetten passerar.

    I Luleå startar aktiviteterna redan kvällen innan (10e nov) med en ljusmanifestation i Gula Paviljongen 16-18. Därefter är det klimatteater för alla intresserade som belyser svårigheterna för världens ledare att komma fram till ett avtal. Detta sker i Sessionssalen i stadshuset med efterföljande filmvisning av This Changes Everything, en dokumentär i samarbete med författaren Naomi Klein.

    Under själva stafettdagen sker flera olika aktiviteter på gågatan i Luleå. Både politiska partier och olika organisationer finns där för att prata miljö och klimat.

    Har du vägarna förbi Luleå då? Alla som vill är varmt välkomna att komma och delta under de båda dagarna.

    Läs mer om stafetten och de lokala evenemangen på hemsidan www.runforyourlife.nu

    Samernas arv hotas av klimatförändringarna

    ”Take a stone in your hand

    Take a stone in your hand and close your fist around it

    until it starts to beat, live, speak and move”

     

    Nils-Aslak Valkeapää

     

    I´m an indigenous, Sámi artivist, mother, companion, traditionalist, protector, visionary and human being. For years I´ve been protecting our land in Sápmi and I´ve learned that there is no change without protest.

    The only way to change things is to resist, protect, react, mobilize and challenge. I´m fighting for a better future and justice, I´m fighting for my children and generations to come. I´m fighting for our Mother. Mother Earth. She as everyone of us, has the right to exist and live.

    I´m listening my ancestors and listening the ancestors yet to come and therefore I´m running for my life. I´m running for my life because climate change is threatening my people´s way of life. There is a strong link between climate change and the exploitation of the planet and we cannot continue with the extractive mind-set of today. Mother Earth is being destroyed and ecosystems are becoming weaker. Many of them are threatened. Many of them disappeared.

    According to our knowledge: if nature is not kept healthy, humans don´t survive. We must change the course now, because saving Her is the only way to save ourselves. We have to start to think, respect, listen and take our responsibilities. We have to change how we relate to Earth and re-connect with Her.

    A deeper engagement is possible when we remember that we all belong to each other. When we are connected, we love life and are free to act for it so that we don´t want to destroy it. You do not destroy things that you love, but you respect and take care of them.

    Because of the thousands of years of symbiosis with Earth, we are still in dialogue with Her, we are the speakers of Earth, we speak Earth and it informs us how to live here. This means not only that we have the solutions, but that we are part of the solution to reach a sustainable future.

    We cannot keep waiting. The time for change is today and there is no change without protest – so resist, protect, react, mobilize and challenge. How the world will be in the future is up to us, here and now.

    Protect your soil and land. Land is life. There is no alternative to water. Water is life. Take a stone in your hand and listen.


     

    Jenni Laiti, som tillsammans med 1000 andra löpare ska föra den samiska stenen ner till Paris, skriver med egna ord varför hon springer för klimatet. Varje löpare avverkar en liten sträcka som tillsammans utgör vägen mellan Kiruna i Arktis till Frankrikes huvudstad Paris.

    Skandinaviens ursprungsbefolkning, samerna, har under lång tid tvingats stå handfallna inför stora bolag som tagit deras marker och negativt påverkat det samiska arvet. Internationella gruvföretag har riktat in sig på de mineralrika markerna, skogsbolag riktar in sig på de stora skogarna. Den traditionella rennäringen som fortfarande är levebröd för en stor del av den samiska befolkningen minskar i snabb takt när betesmarkerna försvinner. Nu står områdena inför en ny katastrof – klimatförändringarna.

    Redan nu kan de börja se fakturorna som moder jord skickar ut. När temperaturerna växlar mycket och inte ligger på en stabil nivå bildas islager, vilket gör det svårt för renhjordarna att hitta föda och de sprider ut sig. Med liten tillgång på föda svälter renarna ihjäl och kalvarna blir färre och svagare, hjordarna skingras och renägarna tvingas till stödutfodring.

    De årliga flyttarna till nya betesmarker på våren måste ske tidigare när isarna blir allt svagare och senare på hösten då kylan inte kommer, det blir allt svårare att hitta bra betesmarker.

    Tillsammans med de lokala hot som samerna och rennäringen redan står inför genom bland annat gruvnäring, vattenkraft och skogsbruk blir klimathotet desto starkare och förmågan att kunna anpassa sig utefter förändringarna allt svårare.

    Med ett varmare klimat, mer nederbörd och ett mindre stabilt väder är det inte bara renarna som drabbas. Hela näringskedjan påverkas. Nya arter konkurrerar ut inhemska, vattendrag och sjöar förändras, kortare vintrar leder till rubbade ekosystem och mer nederbörd kan leda till ökad försurning.

    Tack vare höjda röster som vägrar låta sig tystas ökar nu medvetenheten om samernas situation. Genom mötet i Paris hoppas nu många på att även EU och resten av världen kommer inse allvaret för den skandinaviska ursprungsbefolkningen och det fantastiska arv de för vidare generation efter generation.

     

     

    Isabella Lövin (MP): ”En mycket positiv signal inför Paris”

    I veckan godkändes de första projekten kopplade till FN:s Gröna klimatfond.

    En av framgångarna vid det annars så kritiserade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 var att länderna enades om att etablera en ny fond: Gröna klimatfonden (Green Climate Fund, GCF). Tanken är att fonden ska stödja utvecklingsländer i klimatarbetet, bland annat vad gäller anpassningsåtgärder och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.

    Nu i veckan togs det första beslutet om utbetalningar från fonden. Det blir sex nationella och två regionala projekt, bland annat i Bangladesh, Senegal och Latinamerika, som kommer att få dela på sammanlagt 168 miljoner US-dollar.

    Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) välkomnar beskedet och säger i ett pressmeddelande:

    – Det sänder en mycket viktig och positiv signal inför Paris. Fonden är en viktig pusselbit i förhandlingarna och beslutet visar att vi levererar. Klimatfinansiering är en av de brännande frågorna och nyckeln för att bygga förtroende mellan rika och fattiga länder.

    Regeringen har tidigare beslutat om att Sverige ska bidra med fyra miljarder kronor till Gröna klimatfonden under perioden 2015-2018. Räknat per capita ger Sverige därmed mest av alla givarländer.

    ___

    Mer information om de första projekten som godkänts finns i ett pressmeddelande från GCF.

    Jenny Laiti – startskottet mot Paris

    Supermiljöbloggen har fått den stora äran att ställa några frågor till Jenni Laiti, en samisk konstnär och aktivist som kommer vara startskottet för Run for your life, den stafett bestående av 1000 löpare som tillsammans ska ta den samiska stafettstenen från Arktis till Paris.

    Jenni Laiti är en driven kvinna som bor i Jokkmokk tillsammans med sin sambo och sina två barn. Hon beskriver sig själv som Artivist, en blandning av aktivist och konstnär, där den samiska kulturen och de samiska rättigheterna hela tiden står i centrum.

    Med en uppväxt i norra Finland engagerade hon sig i samhällsfrågor redan som 16-åring och har sedan dess utbildat sig till traditionell slöjdare och arbetar förutom med konsten bland annat som översättare för samiska texter.

    Hur hörde du talas om Run for your life?

    Jag hörde talas om projektet Run for your life i februari genom en vän i Stockholm. Hon kände folk som höll på med detta. Sen blev jag kontaktad av dem under våren och då tillfrågad om jag ville vara med som första löpare.

    Du är den som drar igång hela arrangemanget nerför berget utanför Kiruna, hur känns det?

    Det är en stor ära. Jag är the Messenger, budbäraren, med ett budskap jag vill skicka till Paris från oss samer.

    Beskriv med fem ord varför du springer:

    Jag springer för markerna, för Sápmi, mitt folk, mina barn och för framtiden.

    Vad brinner du för?

    Jag brinner för samiska rättigheter och där kommer klimatfrågan in. Ingenting älskar jag mer än jorden, inget kan älska mig mer än jorden. Kraften inspirerar mig. Allt levande ska existera och ha rätt att leva. Jag brinner för kommande generationer. Jag älskar mitt folk. Alla måste ta ansvar över allt levande och genom mitt engagemang kan jag inspirera andra. Ett kollektivt problem kräver en kollektiv lösning.

    Varför är klimatfrågan så viktig för just dig?

    Vi som lever tillsammans med naturen, är beroende av den, är också mest känsliga för förändringar. Klimatförändringarna påverkar stort och det är inte acceptabelt. Jag vill inte leva i en sådan värld, där vi inte längre finns. Om det inte finns någon snö, ingen vinter, då försvinner vi.

     

    De senaste året har Jenni Laiti framförallt figurerat i media i samband med protesterna mot gruvbrytningen i Gallók, ett område som är ovärderligt för den samiska befolkningen och skulle ge fruktansvärda konsekvenser för naturen och rennäringen i området. Om brytningen får tillstånd förstörs stora områden samisk mark som nu innefattar en hög artrikedom och är en del av ursprungsbefolkningens arv. Rent färskvatten riskerar att förstöras, renbetesmarker och den känsliga biologiska mångfalden likaså.

    Du har varit väldigt aktiv i frågorna kring gruvindustrin. Hur har den påverkat er?

    Gruvindustrin har förstört våra marker utan att vi fått vara med i processen och haft något att säga till om. Det är en våldtäkt, en grov våldtäkt som gör mig jätteilla och jätteledsen. Hur kan man göra så mot naturen, markerna, folket? Gruvindustrin har påverkat hur de traditionella näringarna ska utföras och har även gjort att de minskat. I de områden gruvindustrin har fått fäste finns ingenting annat än själva industrin. Allt annat försvinner.

    Svensk pensionsfond ska investera i minskat koldioxidavtryck

    Bunt med amerikanska dollar

    Fjärde AP-fonden har bestämt sig för att avinvestera i kol. Till årsskiftet ska hälften av pensionspengarna ha flyttats till mer klimatsmarta investeringar.

    För drygt ett år sedan var den svenska Fjärde AP-fonden med och startade det internationella initiativet The Portfolio Decarbonization Coalition där 20 medlemmar bestämde sig för att tillsammans flytta 100 miljarder dollar till ett mer klimatvänligt sparande. Förhoppningen är att allt ska vara färdigt till klimatmötet i Paris.

    Initiativet ser ut att vara på god väg att lyckas. Hittills har deltagarna tillsammans satt 70 miljarder i någon form av koldioxidstrategi. Det säger Mats Andersson, vd på Fjärde AP-fonden till Vetenskapsradion Klotet.

    För Fjärde AP-fondens del innebär det att halva aktieportföljen ska vara klimatvänligt investerad efter årsskiftet. Totalt rör det sig om drygt 100 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 10 miljarder dollar. Mats Andersson säger att portföljer utan kol går bättre än index. Fjärde AP-fonden har hittills minskat koldioxidavtrycket med 30–35 procent – utan att göra avkall på avkastningen.

    Vetenskapsradion Klotet frågade Daniel Engström Stenson på tankesmedjan Fores om initiativet gör någon skillnad på den globala skalan:

    Alla de här initiativen de hjälper ju till och påverkar. Det handlar ju mycket om att sätta en berättelse av att vi är på väg i rätt riktning. Ju fler företag som ställer sig bakom det här, desto enklare blir det för politiker att hålla det långsiktiga målet.


     

    Mer om företagens klimatarbete kan du lyssna på i Vetenskapsradions miljöprogram Klotet

    Obama stoppar oljeledningen Keystone XL

    USA:s president Barack Obama avslog under fredagen förslaget att bygga Keystone XL, oljeledningen som skulle ha gått från Kanada till Nebraska. 

    Obama säger till nyhetsbyrån Reuters att utrikesdepartementet kommit fram till att utbyggnaden av oljeledningen inte skulle gynna USA:s nationella intressen.

    Det föreslagna projektet har diskuterats i sju års tid. Klimatfrågan och risken för olyckor har gjort Keystone XL till en av de viktigaste frågorna för den amerikanska miljörörelsen. Oljeindustrin och republikanska kongressledamöter har å sin sida varit för oljeledningen, på grund av alla nya arbetstillfällen som projektet hade inneburit.

    Den 1897 kilometer långa oljeledningen skulle ha byggts mellan oljesanden i kanadensiska Alberta och en befintlig oljeledning, Keystone, i amerikanska Nebraska.


     

    Ett urval av tidigare inlägg om Keystone XL:

    Obama lägger veto mot oljeledning
    8 saker du vill veta om Hillary Clintons klimatpolitik
    Obama lägger veto mot Keystone Pipeline

    Premiär för Supermiljöpodden!

    Äntligen är den här! Podden alla efterfrågat. I detta premiäravsnitt av Supermiljöpodden fokuserar våra nya poddmakers Vera Telemo och Ellen Palm på klimat, återvinning, Östersjön och matsvinn.

    SMB:s nya poddare heter Vera Telemo, 26 år gammal och nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, 27, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning om bland annat att använda koldioxid som råvara. Hon har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    De beskriver sig själva mer ingående i podden, men inför första poddavsnittet har vi också ställt dem några korta frågor.

    Vilken miljöutmaning är viktigast?

    Vera: Att ändra människors inställning till planeten vi bor på. Att vi börjar acceptera att jorden är ändlig och dess ekosystem fundamentala för vår överlevnad. Inser vi inte det så kommer vi nog att fortsätta att brottas med nya miljöproblem så fort vi löst de gamla.

    Ellen: På en global nivå tror jag att det viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser och därigenom minska den globala uppvärmningen. Att exempelvis helt upphöra med användandet av fossila bränslen kan bli utmanande, men är inte omöjligt.

    Vad är den bästa lösningen på utmaningen?

    Vera: Utbildning och uppskattning av livet runt om oss.

    Ellen: I egenskap av ingenjör tror jag att tekniken kommer kunna ta oss långt, men inte tillräckligt långt. Globala avtal som bidrar till att länder väljer cirkulära lösningar är troligtvis en nyckelfaktor för att uppnå den totala omställningen.

    Vad är den coolaste samhällsutveckling som hänt 2030?

    Vera: Städer är byggda som ekosystem med kretslopp för ALLT! Allt återvinns, all el produceras från solceller och vindkraftverk, maten odlas i vertikala odlingar inom stadsgränserna, inga bilar bara tåg och cyklar, vattentoaletterna är borta och istället för gödsel använder vi vår egen avföring, så skulle det vara!

    Ellen: Att det privata ägandet blivit omodernt och att vi för att bättre förvalta jordens ändliga resurser delar på allt från boende, transport och prylar.

    Paris – hit eller shit?

    Vera: Hit! Det måste bli en hit, annars vet jag inte vad vi gör.

    Ellen: Hit, alla dagar i veckan. Det kommer att skrivas ett avtal och det kommer att bli bättre än vad som finns idag.

    Lyssna på första podden här, och glöm inte att berätta vad du tyckte efteråt:


    Andra poddar:

    – Miljöpodden

    – Klimatpodden

    – SvD 2 grader

    … Vet du fler? Tipsa oss gärna.

    Vänsterpartiet: ”EU:s strategi för klimatfinansiering håller inte”

    Svensk klimatpolitik måste vara något mer än blott ett eko från Bryssel, det skriver Amineh Kakabaveh och Jens Holm, riksdagsledamöter för Vänsterpartiet.

    I morgon sammanträder EU-nämnden med finansminister Magdalena Andersson (S). EU:s förslag för klimatfinansiering (som än så länge inte är officiellt) står högt på dagordningen. Även om EU skalar upp sin ambition något och lovar 14 miljarder euro i klimatfinansiering inför toppmötet i Paris räcker det inte. Summan i sig är inte obetydlig, men problemet är att nästan alla pengar kommer att tas från medlemsländernas biståndsbudgetar.

    Vad är vinsten om man ger mer pengar till att minska utsläppen om man samtidigt skär ned på malariabekämpning eller tillgång till rent vatten? Till detta ska den aktuella flyktingkrisen läggas där många länder aviserat kraftiga neddragningar av biståndet för att betala flyktingkostnader. Det är oacceptabelt att ställa olika behövande grupper mot varandra. Och att påstå att det inte finns pengar är helt enkelt att fara med osanning. Världens subventioner till fossila energikällor ligger årligen på en bra bit över 500 miljarder dollar. Där finns pengar att hämta.

    På tal om fossilsubventioner. Vi välkomnar att man i EU:s slutsatser säger att man vill fasa ut miljöskadliga subventioner. Men man säger inget om hur det ska gå till. Att säga att man ska fasa ut miljöskadliga subventioner är lätt att säga, men tycks vara svårare i praktiken. EU fortsätter att subventionera fossil energi, motorvägar, storskaligt fiske och animalieindustrin med mångmiljardbelopp varje år. Det här är pengar som skulle kunna göra bättre nytta i omställningen till ett hållbart Europa.

    Och Sverige är faktiskt inte så mycket bättre. Om man summerar de miljöskadliga subventionerna som Naturvårdsverket räknar upp i sin inventering från 2012, som finns i rapporten Potentiellt miljöskadliga subventioner, blir summan 50 miljarder kronor årligen i svenska miljöskadliga subventioner. Det handlar om bidrag till flygplatser, nedsättning av koldioxidskatten för industrin och diesel, fiske, storskalig animalieproduktion, reseavdrag som gynnar bilåkning och annat.

    Var finns strategin för att avskaffa de miljöskadliga subventionerna? I EU. I Sverige.

    EU vill slå sig för bröstet som en föregångare i klimatarbetet. Men inför Paristoppmötet har man lämnat in ett klimatbidrag på knappt fem A4-sidor med ett enda löfte; att utsläppen ska minska med måttliga 40 procent. Andra länder har lämnat in mycket mer utförliga klimatbidrag. Utvecklingsländerna trycker i sina bidrag på vikten av till exempel klimatfinansiering och tekniköverföring.

    I det här läget håller det inte att döpa om pengar från biståndsbudgetarna till klimatbistånd. Det håller inte att motarbeta konkreta förslag för tekniköverföring till Syd. Det håller inte heller att inte åta sig utsläppsminskningar som speglar industriländernas historiska ansvar för utsläppen. I EU:s fall borde det handla om att minska utsläppen med minst 60 procent till 2030.

    Framför allt undrar vi vad Sveriges roll inför klimattoppmötet ska bli. Sverige har inte ens lämnat in ett eget klimatbidrag inför Paris. Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) säger att det räcker att luta sig mot EU:s förslag. Men vill vi inte att svensk klimatpolitik ska vara något mer än blott ett eko från Bryssel?

    Vi hoppas det. För några dagar sedan uppmanade klimatkonventionens generalsekreterare Christiana Figueres världens länder att göra mer för klimatet. Hon hade då analyserat klimatbidragen inför COP21 och konstaterade att de öppnar för en utsläppskurva som kan leda till en okontrollerad och farlig temperaturhöjning.

    Sverige måste göra mer. Finansminister Magdalena Andersson skulle kunna börja med att kräva ambitiösare klimatfinansieringsstrategi från EU. Det vore ett välkommet första steg.

    Amineh Kakabaveh, ledamot av EU-nämnden (V)
    Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)

    Föräldravrålet: Öppet brev till klimat- och miljöminister Åsa Romson och kollegor i den svenska delegationen vid COP 21

    Politikerna måste ge klimatfrågan högsta prioritet från och med nu, det skriver Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson för Föräldravrålet.

    Vem är viktigast att värna om? De som har barn svarar garanterat barnen. De som inte har barn svarar säkert även de – barnen. Vi har en nedärvd instinkt att se till dem som är sårbara, dem som är beroende av oss. Ändå behandlar vi tillståndet för vår planet som en lätt förkylning, trots att den – för att citera professor Johan Rockström – har cancer. Planeten som ska fungera som våra barns hem, och som deras barns hem, är illa ute.

    Föräldravrålet startades 2012 av några helt vanliga privatpersoner som kände frustration över att så lite händer i klimatfrågan. I dag leder Föräldravrålet en internationell koalition med föräldra- och klimatgrupper under uppropet Our Kids’ Climate som siktar på hundratusentals underskrifter till FN:s klimatmöte i Paris. Vi kommer kanske att ses i Paris, vi åker dit för att tillsammans med representanter för de andra organisationerna i koalitionen marschera för våra barn, hand i hand med dem, eller med deras ansikten som masker framför våra ansikten.

    Vi är mammor, pappor, bonusföräldrar, gudföräldrar, farföräldrar, morföräldrar och vänner. Vi vägrar att lämna över en värld där klimatet hotar att gå mot kaos. Därför vrålar vi för våra barn, för världens barn och för framtidens barn. Vi vill jobba mot ett förakt för jorden och naturen, mot ett slöseri av resurser och en förstörelse som barnen varken deltagit i eller kunnat begränsa konsekvenserna av. Föräldravrålet tar inte ställning partipolitiskt – klimatfrågan angår alla.

    För mig var det ett lätt val att tacka ja till att bli en av tre talespersoner i Sverige. Jag har själv arbetat med hållbar utveckling i 20 år som skribent, moderator och föreläsare och jag har sett stora saker hända fort. Jag har även sett det ta evigheter för mindre viktiga beslut att fattas. I dagarna modererade jag ett seminarium på Lunds Universitet med titeln ”How do we reach zero climate impact?” där Stefan Nyström från Miljömålsberedningen förtjänstfullt presenterade det arbete som beredningen är satt att genomföra. Han berättade bland annat om lovande diskussioner om klimatlagstiftning. Stefan avslutade med en bild på sin yngsta dotter. Att det är hennes och andra barns framtid han har i fokus i sitt arbete rådde det inga tvivel om.

    Under seminariet talade vi en hel del om Sverige som föregångsland. Om kraften i de mindre sammanhangen – Sverige är ju ett litet land med en bråkdel av världens utsläpp av växthusgaser – för att påverka de större. Om hur företag och institutioner väljer att divestera, hur städer planerar för att bli självförsörjande på förnybar energi. Om Sveriges möjlighet att visa att det går, och hur man gör. Vi pratade om lundaforskarna Astrid Kanders och Magnus Jiborns klimatkalkyl som visar på fördelarna med att vår industri drivs av så ren energi. I salen satt unga studenter med oro i blicken, deras viktiga frågor ropade efter handling.

    I egenskap av talesperson för Föräldravrålet och medgrundare av Our Kid´s’ Climate skriver jag detta för att uppmana er att inför ert svåra arbete under och efter Parismötet utgå från era eller andras barn. I varje beslut. Gå tillbaka till den kärleken och omtanken varje gång det tar emot. Använd den som bränsle. För det tar emot att gå före, att hitta vägen och att röja den.

    Föräldravrålet uppmanar samtliga politiker att:

    1. Ge klimatfrågan högsta prioritet från och med nu.
    2. Göra det lätt för privatpersoner att leva klimatvänligt.
    3. Göra Sverige till ett föregångsland inom klimatområdet.

    Om ni tappar modet, läs Föräldravrålets klimatantologi ”Bevare oss väl” som släpps i dagarna. Vi skickar ett ex till er. Där har många kloka experter och eldsjälar reflekterat över denna vår ödesfråga.

    Fakta i saken saknas inte. Björn Ranelid brukar säga att vi ska bära våra barn som den sista droppen vatten. Ni har våra barns framtid i era händer. Vi räknar med ert mod.

    Catarina Rolfsdotter-Jansson, moderator, föreläsare och journalist med hållbar utveckling som specialområde. Talesperson Föräldravrålet.

    ___

    Gå in och skriv på Our Kids’ Climate´s upprop på www.foraldravralet.se. Christiana Figueres (högsta FN-ansvariga för COP 21) skrev på samma dag koalitionen lanserades.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.