Andelen ekologiskt, svenskt och svekologiskt (ekologiskt producerat i Sverige) fortsätter öka i offentlig sektor. Sjukhus och förskolor utmärker sig positivt, medan äldreomsorgen släpar efter.
DKAB har kommit med halvårsstatistik för 2018 gällande inköp av livsmedel i offentlig sektor. Jämfört med första halvåret 2017 har regionerna och landstingen är bättre än kommunerna på att köpa svenskt och ekologiskt. Läs också: Sveriges kommuner gör för lite för klimatet
Regionernas ekologiska inköp låg i genomsnitt på 40 procent, svekologiska på 24 procent och svenska på 63 procent. Det är framför allt sjukhusköken som står för den stora andelen ekologiskt, med närmare 50 procent ekologiska inköp och 32 procent svekologiskt i sjukhusrestaurangerna.
I kommunerna låg de ekologiska inköpen i genomsnitt på 36 procent, de svekologiska på 22 procent och de svenska på 62 procent. Förskolorna är bäst med dryga 44 procent ekologiska inköp, medan äldreomsorgen ligger sist med knappa 29 procent.
SMB pushar för hållbar mat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Brasiliens starkaste presidentkandidat vill skövla Amazonas och dra landet ur Parisavtalet.
På söndag riskerar Brasilien att välja högerpopulisten och klimatförnekaren Jair Bolsonaro till president. I första omgången av valet fick han 46 procent av väljarstödet, och lär gå ohotad genom söndagens val.
Bolsonaro har redan sagt att han kommer lägga ner landets miljödepartement, öppna upp naturreservaten för exploatering och dra Brasilien ur Parisavtalet. Han vill också dra sig ur FN, vilket han kallar för en ”klubb för kommunister”.
Att en klimatförnekare blir president i ett land som Brasilien är extra allvarligt, eftersom världens största kolsänka hotas. Risken är stor att skövlingen av Amazonas kommer gå ännu fortare med Bolsonaro vid makten.
Det farligaste är att Bolsonaro även tänker ta bort de kontrollmekanismer som finns för att hindra skövlingen. Det gör att det blir fritt fram för de boskapsfarmare och sojabönder som redan naggat Amazonas i kanten att förvandla regnskog till betesmark, säger DN:s Brasilien-korrespondent Henrik Brandão Jönsson.
Även Brasiliens urfolk kommer drabbas hårt om deras naturreservat, som täcker 13 procent av landets yta, upphävs. Bolsonaro kommer dessutom kicka ut internationella miljöorganisationer som WWF och Greenpeace och stoppa allt statligt stöd till nationella miljöorganisationer.
Nu gäller det att Brasiliens folk mobiliserar mot klimatförnekelsen. Annars riskerar världens femte största land att öppna upp för total miljöförstörelse.
SMB står på barrikaderna mot klimatförnekarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
De första nio månaderna har svenskarnas flygande minskat på nio av Swedavias tio flygplatser, jämfört med samma period förra året.
Såväl inrikes och totala antalet passagerare har minskat på nio av tio flygplatser, visar ny statistik från Swedavia.
Dock har utrikesflygandet ökat med tre procent under perioden, men var oförändrat under september. Totalt har landningarna ökat med 1 procent utrikes, och minskat med 4 procent inrikes.
SMB kämpar för klimatsmart resande. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Men tji fick vi. Inslaget börjar med att SVT:s reseexpert Hélène Benno säger att man ska tänka på att välja flygbolag som ”flyger rakt”, ”använder biobränsle” och ”har mindre vatten i handfaten”. Detta trots att forskarvärlden är helt enig om att ny teknik inte är tillräcklig för att minska flygets klimatutsläpp.
Tittaren får därefter veta att ett enkelt knep för att själv minska sin klimatpåverkan är att ”packa lätt”. När man väl är på plats på resmålet är det också viktigt att ”ta en lokalbuss istället för taxi till hotellet”.
De vilseledande tipsen slutar inte där. Att tänka på vad man äter, fundera över plast- och vattenanvändning och endast shoppa lokalt producerade souvenirer pekas också ut som ultimata tips för en klimatsmartare Thailandsresa.
I slutet frågar programledaren om man åtminstone ska kompensera för sin flygresa på något sätt. Nejnej, blir svaret, det är upp till resenären själv att avgöra.
Summa summarum: SVT:s tips för en klimatsmart resa gör ingen skillnad över huvud taget. Det enda rimliga hade varit att säga sanningen till tittarna – skippa flyget.
SVT slår alltså något slags rekord i att ignorera den jättestora koldioxidelefanten i rummet. För er som hellre reser med bil har vi ett tips med liknande konsekvenser: blunda och tryck gasen i botten mot närmsta stup.
SMB kämpar för en fossilfri framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
2017 blockerade representanter från Europas miljörörelse kolgruvor i Tyskland. I helgen är dags för Ende Gelände igen!
Ende Gelände är samlingsnamnet för ett tyskt nätverk som organiserat motstånd mot brunkolsgruvor i Tyskland sedan 2015. Årets stora aktion startar idag och pågår till 29 oktober.
Aktionen har planerats länge och engagerat miljöorganisationer runtom i Sverige sedan ett par månader tillbaka. I ett pressmeddelande skriver den deltagande organisationen Fossil Free följande:
IPCCs nya klimatrapport gör det mycket tydligt att klimatet kräver omedelbar handling om världen ska ha minsta chans att klara 1,5 graders målet. Om inte politikerna tar sitt ansvar för vår planet har vi inget annat val än att med våra kroppar blockera växthusgasutsläppen, säger Frida Arevik, aktiv i Fossil Frees Divestera AP-fonderna kampanj.
Organisationen förespråkar icke-våld och arbetar aktivt med frågan om divestering av AP-fonderna, som bland annat investerar i tyska kolindustrin.
SMB kämpar för en fossilfri framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Vilka lösningar på miljöproblemen kan kulturtänkarna ge? I tredje delen av vår serie om humanioras lösningar intervjuar vår kulturredaktör teknikhistorikern Nina Wormbs.
Bland de mest spännande och nytänkande forskningsmiljöer i Sverige, är Enviromental humanities laboratory på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH i) i Stockholm en av de främsta. En av grundarna är Nina Worms, lektor och docent vid avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH.
Vi ställde henne ett par frågor hennes gradvisa insikt om klimathotets storlek, teknikens roll i klimatförändringar och utvecklingar inom miljöhumaniora. Nina Worms Kan du peka på en specifik tidpunkt när du insåg storleken på klimathotet?
Nej, det kan jag inte. Det är en smygande insikt, en som man får om och om igen. Klimathotet manifesterar sig på så många sätt och så många ställen. Jag tror att jag själv fick upp ögonen lite mer i samband med olika forskningsprojekt jag deltog i för cirka tio år sedan.
Då var jag med i ett projekt som handlade om klimatmodeller för Arktis. Vi har bedrivit mycket forskning om Arktis på min avdelning på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Det är en region som svarar snabbt på förändringarna och där vi har en högre temperaturökning än på andra ställen. De globala konsekvenserna av förändringarna i Arktis är också enorma. I samband med det projektet fick jag insikter jag inte tidigare hade haft.
Men om jag ska berätta om ett tydligt tillfälle när jag fick ny kunskap som helt skakade mig så var det i Oslo 2010 under en konferens som sammanfattade det internationella polaråret IPY (ett stort internationellt forskningsprojekt 2007-2009). Det var Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi i Köpenhamn, som berättade om phytoplankton och försurningen av haven. Jag satt trollbunden under hennes mycket skickliga presentation som gav mig en djupare förståelse för hur allt hänger samman. Skulle du säga att humaniora som ämnesområde, eller teknikhistoria specifikt, kan bidra till att förstå klimatförändringar? Om så är fallet, på vilket sätt?
Jag tror till och med att humaniora är nödvändigt för att i ska förstå klimatförändringarna. I alla fall om vi menar ”förstå” på något sorts djupare och mer meningsfullt plan än bara att vi ser och kan läsa tabeller och grafer med ökande temperaturer eller stigande havsnivåer. För det är ju så oerhört abstrakt för de flesta av oss. Vi kan inte se förändringarna och de tycks inte drabba oss.
Att bara fortsätta som vi alltid har gjort är det enklaste, både på det individuella och kollektiva planet. Därför måste det till diskussioner och berättelser som gör frågan synlig. Dessutom är det så att det är vi som måste ändra oss, och humaniora och samhällsvetenskap handlar om människan och hennes samhällen. Det räcker inte med ny vetenskap eller ny teknik.
Den indiske författaren Amitav Ghosh har nyligen skrivit att klimatförändringarna är otänkbara (unthinkable). Han tycks mena att de är så otroliga att de inte kan ta plats i fiktionens värld och därför är frånvarande i samtida romaner. Det är helt och hållet vetenskap. Därför finns det bara i science fiction, om det finns i någon fiktion över huvud taget. Hur ser du på teknikens roll i att lösa klimathotet? Hur ser du på potentialen i exempelvis AI eller CCS för att hindra klimatförändringarna?
Vi behöver ny teknik, men ännu viktigare är att tekniken används. Vi har förnyelsebar energi, men trösklarna för att införa den i större skala är lite för höga. Trögheten i de gamla systemet är för stor. Det går fortfarande att tjäna stora pengar på att bränna fossila bränslen.
När det gäller teknikens roll för att lösa våra problem så ska vi också komma ihåg att tekniken också i mångt och mycket har bidragit till att vi har de problem vi har i dag. Vårt fossilbaserade välstånd är den dominerande orsaken till klimatförändringarna. Därtill kommer en rad miljöaspekter på ny teknik, allt från försurning och mikroplast i haven till övergödning i sjöar och radioaktivitet. Ordspråket nöden uppfinningarnas moder kan man vända på: uppfinnarna ger upphov till nya nödvändigheter.
Det är viktigt att ytterligare studera klimatförändringar och forskningen måste ges utrymme, men vi vet redan tillräckligt för att agera.
När det gäller CCS och andra storskaliga lösningar är jag bekymrad av flera skäl. För det första så har vi tidigt försökt göra storskaliga tekniska innovationer som alltid får oönskade och oförutsedda konsekvenser. Än så länge finns mig veterligen ingen CCS som fungerar utan grava sidoeffekter. Vi bör vara ödmjuka inför detta och verkligen se till att vi inte gör saker som är irreversibla och som inte kan backas.
För det andra fungerar föreställningen om att detta framför allt kan lösas med ny teknik helt konserverande på samhällen; tanken ligger nära att då behöver vi ju inte ändra livsstil eller ställa om något annat. Vi kan köpa en ny pryl bara. Tvärt om är vi många som är helt övertygade om att ny teknik måste kombineras med förändrade samhällen också i andra avseenden som organisation, ekonomi, kultur osv. Jordens resurser är begränsade och klimatförändringarna gör särskilt tydligt att vi måste fördela dessa resurser annorlunda i framtiden. Hur ser du på forskningsområdet miljöhumanioras nuvarande utveckling? Går det att se några trender eller perspektiv som är stora just nu?
Enviromental Humanities (miljöhumaniora) är expansivt och det lovar gott. Vi behöver förstå människan i klimatförändringarna och vi behöver hitta vägar för att driva förändring, när det nu inte verkar gå av sig självt. För mig är forskningen viktig, men ännu viktigare är miljöhumanioras uttalade ambition till samverkan och delaktighet i en bredare diskussion. Dessa är frågor för samhället och inte bara för akademin. En förhoppning jag har är att akademin också ska se med större och större intresse på den typen av samverkan.
SMB kämpar för en fossilfri framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Idag röstade EU-parlamentet för att förbjuda engångsartiklar i plast. Om förslaget går hela vägen igenom kommer bestick, tallrikar, tops och sugrör förbjudas i unionen från och med 2021.
EU tar ett stort steg mot att förbjuda engångsartiklar i plast när parlamentet nu röstat för förhandlingsmandat i frågan. Nu återstår att se vad EU-rådet och EU-kommissionen tycker om förslaget. Förhandlingarna mellan parterna börjar nästa vecka. ETC skriver att produkterna som kan förbjudas utgör cirka 70 procent av skräpet som återfinns i haven och på stränderna. I direktivet måste också tobakstillverkarna ersätta plast i cigarrettfilter med ett alternativt, miljövänligt material.
Dessutom skulle engångsförpackningar för snabbmat begränsas, och fiskeutrustning som ”spöknät”, som står för över en fjärdedel av allt plastskräp i haven, får ökat producentansvar och krav på bättre insamling. Det införs också ett insamlingsmål för dryckesflaskor på 90 procent.
– Försätter nedskräpningen av plast i samma takt som i dag så kommer mängden plast i världshaven att väga mer än all fisk år 2050. Därför välkomnar jag att EU nu tar ledaransvar för omställningen till minskad plastkonsumtion och framtagandet av miljövänliga alternativ. Det är hög tid att nedskräpningen i haven får det internationella fokus som det förtjänar och att EU:s medlemsländer tillsammans tar ett tar ett krafttag för att stoppa nedskräpningen, säger EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L) i ett pressmeddelande. Svenskt näringsliv var dock emot förslaget.
RÄTTELSE: I en tidigare version framstår det som att förslaget är klubbat och klart, vilket inte stämmer. Rätt är att EU-parlamentet har bestämt att förhandla förslaget med EU-rådet.
SMB kämpar för en ren miljö. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Av 132 tävlande städer fick Uppsala i år ta emot WWF:s utmärkelse Årets globala klimatstad. Men kommunen når inte Sveriges klimatmål.
I WWF:s motivering står det att ”Uppsala har ambitiösa, innovativa och vetenskapligt satta mål bland annat för förnybar energi och hållbar mobilitet. Investeringarna i transportinfrastruktur uppskattades särskilt av juryn. Trots att Uppsala är en liten stad anser juryn att den tjänar som global förebild”.
– Vi imponeras av Uppsalas mycket aggressiva klimatmål och hur de jobbar med samarbeten mellan kommun, näringsliv och universitetet. Det är helt unikt, säger jurymedlemmen Seth Schultz till SVT.
Men av Sveriges 16 miljömål klarar Uppsala bara ett enda – Naturlig försurning. Mål som Giftfri miljö, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag kommer inte nås, och flera av miljömålen är på väg åt helt fel håll, och blir värre.
Även målen om Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft missas. Utsläppen som gör att kommunen missar miljömålet om Begränsad klimatpåverkan kommer till stor del från energi- och transportsektorerna. ”Värmeverket i Uppsala fasar ut torv till 2020, men nu kör upplänningarna mer bil än för några år sedan”, skriver SVT. Bilismen är också bakgrunden till att kommunen missar målet om Frisk luft. Utsläppen från trafiken bidrar att mellan 60-90 Uppsalabor dör i förtid varje år.
Trots dystra siffror har Uppsala ett starkt mål att vara fossilfritt 2030. En knäckfråga verkar helt klart vara trafiken.
”Sedan den senaste planeringsomgången genomfördes har det blivit allt mer uppenbart att person- och godstransporterna på väg inte kan fortsätta att öka om klimatmålen ska kunna nås. För att nå klimatmålen gör Trafikverket bedömningen att personbilstrafiken måste minska med 20 % till år 2030 och att lastbilstransporterna inte får öka till år 2030” skrev Naturvårdsverket i en rådgivning till kommunen 2013. Sedan dess har kommunens personbilstrafik ökat med fyra bilar per tusen invånare.
Om Uppsala är världens bästa kommun har kommunerna en riktig resa framför sig, något SMB-redaktören Anna Ljungström skrivit mer om här.
SMB kämpar för att miljömålen ska nås. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Sveriges klimatmål får stryka på foten när landets kommuner prioriterar ner klimatfrågan. Kommunerna borde istället visa vägen framåt, skriver Anna Ljungström.
Jag var nyligen på besök i Borlänge. Syftet var att få veta mer om både kommunens och Dalarnas samhällsplanering och framtidsfrågor. Under två timmar fick vi höra om demografiproblem, förhoppningar om tillväxt och nya planer för stadens stora köpcentrum.
En av framtidsfrågorna var däremot tydligt frånvarande. Inte en enda gång under dessa två timmar nämndes klimatet.
Föreläsarna bestod av en samhällsanalytiker, en professor i kulturgeografi, Borlänges plan- och markchef och stadens kommundirektör. Personer med mycket insyn och makt över Borlänges framtid.
När jag påpekade att ingen av dem nämnt den mest centrala framtidsfrågan av alla, blev det tyst. Kommundirektören gav sig in i ett lite tafatt försök att förklara, där hon menade att klimatarbetet inte är prioriterat här, men att andra absolut borde göra mer.
Sveriges kommuner ansvarar över enormt många av våra viktiga samhällsfunktioner, som trafikplanering, avfallshantering och matbespisning av tusentals personer. Det är i kommunerna Sveriges inhemska utsläpp de facto sker. Deras agerande är direkt avgörande för om Sverige ska kunna nå sina klimatmål eller inte.
Det finns flera goda exempel på hur svenska kommuner tacklar klimatutmaningen. Initiativet Klimatkommunerna samlar 37 kommuner, landsting och regioner som jobbar aktivt med lokalt klimatarbete.
Men överlag är ambitionsnivån hos svenska kommuner tyvärr väldigt varierad. Inte ens Uppsala, som i år blev utnämnd till Världens bästa klimatstad av WWF, når klimatmålen.
På många håll göms klimatfrågan undan till förmån för andra, till synes mer akuta, utmaningar. Demografiproblem och budgetunderskott i all ära, men Sveriges kommuner måste sätta en fossilfri framtid högst på prioriteringslistan.
Istället säger många kommuner nej till viktiga klimatåtgärder. Bland annat stoppas ofta nya vindkraftsprojekt när kommunerna lägger in sitt veto, vilket bland andra miljömålsberedningens Anders Wijkman anmärkt på. Även Fores Mattias Goldmann påpekade i förra veckan att Sveriges kommuner måste ta större ansvar i klimatomställningen. När regeringen bestämmer att Sverige ska ha nollutsläpp till 2045 innebär det att varje kommun i hela landet också måste ha nollutsläpp senast 2045. Att tro något annat är bara en bisarr verklighetsflykt.
Internationella och nationella åtaganden blir helt verkningslösa om den lokala implementeringen uteblir. Alla Sveriges kommuner och regioner borde vara skyldiga att sätta upp kraftfulla mål och ramar för hur de lokala klimatutsläppen ska minska. Att de kommer undan på det här sättet är absurt.
SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna vecka är texten signerad SMB:s redaktör Anna Ljungström. Ledarna behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.
SMB bevakar miljöfrågor och driver opinion. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Jordbruket spelar en viktig roll för få jorden att stanna på 1.5 grader, den slutsatsen drar den senaste klimatrapporten från IPCC.
Rapporten tar upp två av jordbrukets bidrag för att snabba på omställningen: dess förmåga att lagra kol och vikten av att odla odla grödor mellan skördarna. Att lagra kol i jorden, genom exempelvis att gräva ner biokol, ger bättre skördar och bättre jordkvalité. Mellangrödor, såsom olika former av bönor, är ett sätt att använda jorden effektivt. Läs mer: IPCC: Värre konsekvenser vid två grader än tidigare förutspått
Det har lyftas kritik mot att det svenska klimatet inte skulle klara mellangrödor men Thomas Kätter, professor i ekologi på SLU är positiv.
– Vi tittade på fyra olika försök i Sverige som är upp till 25 år gamla. Och vi kunde då konstatera i genomsnitt 320 kilo kol per hektar och år, för varje år som man har en sådan här mellangröda. Och det är ganska mycket, säger kätterer till Sveriges radio.
SMB driver på för ett mer ekologiskt jordbruk. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Bygg- och rivningsbranschen är det verksamhetsområde som näst efter gruvnäringen producerar mest avfall i Sverige. Därför framstår det som absurt att det saknas EU-mål för cirkulära materialflöden inom bygg- och rivningsavfall, skriver Amanda Borneke, kvalitets- och miljöansvarig på rivningsföretaget CS riv & håltagning i Göteborg.
Det enda som finns är ett mål om återfyllning (backfilling) som går att hitta i EU:s Waste Framework Directive (WFD) från 2015. Återfyllning är varken återanvändning eller återvinning, och hör inte till den cirkulära ekonomin eftersom det är en permanent placering av avfall på särskilda platser utan avsikt att returnera det till den ekonomiska materialcykeln. Återanvändnings- och återvinningsmål för bygg- och rivningssektorn för 2025 och 2030 skulle därför stimulera en mer cirkulär ekonomi.
I de traditionella modellerna för branschen nämns rivningen först under ”end of life”. Där ingår till exempel rivning, transport av avfall och avfallshantering. Jag upplever att planeringen idag aldrig har fokus på att återanvända utan snarare återvinna. Om ens det. I avfallshantering kan endast betyda deponering. Bara det faktum att den delen av cykeln har namnet ”end” stoppar tankesättet att på ett tidigt stadium planera för återanvändning eller att flödet ska cirkulera.
Istället behöver bygg- och rivningsbranschen bli bättre på att förtydliga processerna kring ”end of life”. I rivningsbranschen kan den delen skrivas om och förklaras som ett eget kretslopp, där vi tydligt planerar för återbruk/återanvändning. En väsentlig del som många hoppar över är provtagning på det demolerade materialet. Utan sådan kommer materialet sorteras som blandat avfall.
Dekonstruktion, inte rivning, möjliggör omfattande återvinning av användbart material på alla nivåer.
I Sverige har vi inte många exempel på cirkulära byggnader eller tillgångar och vi har inte branscher som är vana vid cirkulär ekonomi. Det som krävs för en utveckling i riktning mot en mer cirkulär ekonomi är en balans mellan en bransch som är inspirerad av utmaningen och de kunder som skapar rätta förutsättningarna för framgång.
Det finns tre förhållningssätt som kan öka det långsiktiga och cirkulära tänket inom bygg- och rivningsbranschen: hållbar design, dekonstruktion och miljövänligt byggande. Hållbar design innebär att byggnader redan från början är utformade för att vara mer anpassningsbara, eller kan demonteras och återanvändas vid behov. Då kommer det att finnas en lägre efterfrågan på rivning och borttagning. Detta kan ha en enorm inverkan på mängden avfall som genereras under varje byggnads livstid.
Dekonstruktion, inte rivning, möjliggör omfattande återvinning av användbart material på alla nivåer, från system och sammansättningar till hela strukturer och fundament. Förutom att bevara resurser och minimera deponi, ökar också ekonomin genom att skapa nya sysselsättningsmöjligheter.
En aspekt av att utveckla branschen i cirkulär riktning är att minimera användningen av skadliga material i processen. Idag är det en myndighetsfråga, men det är viktigt för byggföretag att överväga miljöpåverkan av material de använder. Det är någon som ska riva, sortera och återanvända materialet också.
Sammanfattningsvis handlar det om att minska efterfrågan på icke-förnybara råmaterial, minska produktionen av avfall och maximera värdet av återvunna material som används i alla stadier av kretsloppet: konstruktion, underhåll under byggnadens hela livslängd och demolering. Den cirkulära ekonomin måste betraktas under förloppet design, specifikation, upphandling, anbud med mera.
Amanda Borneke, kvalitets- och miljöansvarig på rivningsföretaget CS riv & håltagning i Göteborg.
Smittospridande myggor, förorenat vatten och diabetes två. Med ett varmare jordklot hotas människors hälsa på fler sätt än vi tror.
Förutom att klimatförändringar leder till översvämningar, torka och utdöende arter riskerar även vårt egna fysiska och psykiska mående att ta stryk när temperaturerna stiger. Amerikanska CNN har listat ett antal hälsokonsekvenser för människan.
Ökad mental ohälsa.En studie på över två miljoner amerikaner visar att det finns kopplingar mellan högre temperaturer och ökad mental ohälsa. Forskaren som ledde studien konstaterar att man måste undersöka orsakerna mer ingående, men att försämrad ekonomi och biologiska värmekänsliga funktioner i hjärnan kan påverka.
Spridning av smittbärande myggor och fästingar. Ett varmare och fuktigare klimat banar väg för fler insekter, och experter varnar för att vektorburna smittor från exempelvis myggor och fästingar kan bli allt vanligare.
Ökad risk för diabetes typ 2.Forskare har hittat samband mellan högre temperaturer och risk för diabetes typ 2. En orsak kan vara att varmare klimat kan minska aktiviteten av brun fettvävnad i kroppen, som bränner fett och genererar värme på kalla dagar, skriver CNN.
Förorenat vatten. Extremväder och kraftig nederbörd leder till att redan kontaminerat vatten och bakterieinfektioner lättare sprids.
Andningsproblem ochstroke. Utsläpp från fossila bränslen innehåller partiklar som hamnar i människors lungor och blodomlopp. Det kan leda till astma, lungproblem och ökad risk för stroke. En varmare planet leder också till fler skogsbränder, vilket försämrar luftkvaliteten.
Utöver de riskfaktorer som CNN rapporterar om finns också det enorma hotet om svält till följd av klimatförändringarna. Många platser på jorden har redan idag svårt att bibehålla sin matproduktion, och i framtiden kan stora områden bli helt obrukbara.
Eftersom jordens befolkning samtidigt växer blir frågor om resursbrist och livsmedelsförsörjning livsviktiga för den globala hälsan. Om vi tyckte att vi behövde ännu fler anledningar för att sluta spy ut fossiler – så fick vi det nu.
SMB driver på för en snabbare klimatomställning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
De bidrar mest i världen till miljöförstörande plast i naturen. Nu vill storföretagen stoppa en lag som ska minska plastföroreningarna.
Globalt hamnar varje år upp till 13 miljoner ton skräp i haven. Det mesta av skräpet består av plast, vilket varje år dödar mer än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur. Plasten letar sig också tillbaka till oss människor. Som exempel rapporterades förra veckan att 90 procent av allt bordssalt innehåller mikroplast.
Nu förbereder EU en ny lag som ska tvinga företag att till 2025 införa korkar som inte går att skruva loss från flaskorna, vilket inte gillas av storföretagen Coca-cola, Pepsi, Nestlé och Danone. Enligt organisation Break Free From Plastic ligger företagen bakom nära hälften av allt plastskräp i haven som går att härleda till ett företag.
Tidningen The Independent har tagit del av ett läckt brev till Europeiska rådet där företagen försöker lobba för att den nya EU-lagen ska stoppas – och argumenten är bekanta.
> Läs mer: Svenskt näringsliv motarbetar EU:s klimatarbete
Vill hellre ha icke-bindande åtagande
Coca-cola, Pepsi, Nestlé och Danone menar att åtgärden inte nödvändigtvis skulle ”leda till det önskade resultatet”, och föreslår i stället ett icke-bindande åtagande om att återvinna 90 procent av alla plastflaskor innan år 2025. De menar också att pengarna för att fixa korkarna istället borde gå till bättre teknik och återvinning, och att de nya kraven skulle kunna störa pågående processer.
Rob Buurman vid nederländska Recycling Netwerk är kritisk.
”Fasta korkar är inte någon ny lösning; det är inte raketforskning. Det handlar bara om att se till att korken inte ramlar av. Det är en av de lättaste sakerna du kan göra”, säger han till The independent. ”Lidl använder det på en del av sitt egenmärkta flaskvatten, och det är en av de billigaste produkterna de säljer. Så det skulle knappast innebära ett hack i utgifterna för de här stora företagen heller”.
Argumenten är skrämmande lika de klimatförvillande argument BusinessEurope och Svenskt näringsliv nyligen avslöjades använda för att motverka starkare klimatmål i EU.
Ett av argumenten i förvillar-lådan är att låtsas vara positiv till vissa typer av åtgärder – men att motverka faktisk politisk handling. Snack går bra, så länge det inte leder till verkstad, menar BusinessEurope. Precis som när storföretagen nu lobbar för ett icke-bindande återvinningsmål. Ett mål som dessutom skulle behöva uppfyllas av andra aktörer än just de berörda företagen. Medan återvinning ofta sköts av konsumenter och organisationer på andra nivåer, skulle kork-utformning till hundra procent vara företagens ansvar. Men ansvar är uppenbarligen något miljardföretagen inte vill ha. Samtidigt går utvecklingen mot att vi 2050 kan ha mer plast än fisk i haven, och det borde vara tydligt att vi har passerat möjligheten att tänka antingen/eller. Nu behövs alla åtgärder samtidigt, och företag som inte fattar det borde lämnas i dåtiden.
Vill du göra din röst hörd? Här hittar du Coca Colas facebooksida, Pepsis facebooksida, Nestlés facebooksida (”Om: Förbättra livskvaliteten och bidra till en hälsosammare framtid”), och Danones facebooksida.
SMB jobbar emot miljöskadlig lobbying. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
En ny studie vid namn Toxic Loophole av en rad organisationer har undersökt 430 plastprodukter som konsumeras i Europa och i Sverige. 109 av dessa innehöll bromerande flamskyddsmedel, som är hormonstörande. Orsaken är en lucka i EU-lagstiftningen om återvunnen plast.
En rad europeiska konsument- hälso- och miljöorganisationer bland annat den svenska ideella organisationen Sveriges Konsumenter ligger bakom studien.
Bromerande flamskyddsmedel finns med på en global lista av kemikalier som enligt FN ska fasas ut. De ingår i gruppen ”persistent organic pollutants” (POPs) vilka EU antingen har förbjudit eller kraftigt reglerat nivåerna av vid tillverkning av ny plast. Vid återvunnen plast finns dock undantag i EU-lagstiftningen, för att man velat underlätta cirkulering av material.
Kemikalierna det handlar om kan ge neurologiska skador i hjärnan och har visat leda till koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet med mera. Ämnena är även skadliga för miljön och stannar i naturen under hundratals år.
Gemensamt för den återvunna plasten är att den nästan alltid är svart och hård. Bland de produkter som testades i Sverige och som innehöll gifterna återfanns svarta diadem, klämmor och borstar för hår från vanliga butiker, men också take-away-lådor för mat. Generellt var resultaten mycket bättre än i andra europeiska länder, men alla tester var stickprov och ger ingen heltäckande bild av förekomsten av gifterna.
Barn särskilt utsatta
Studien understryker att gifterna både tas upp extra lätt av barn och att barn är extra utsatta. Höga nivåer av kemikalierna hittades till exempel i leksaker som många barn rör vid eller stoppar i munnen. Ironiskt nog verkar leksaker som plastpussel eller vissa versioner av rubiks kub, som alltså ska hjälpa barn och vuxna att öva upp tankeförmågan, innehålla ämnen som kan skada samma typ av tänkande. I Sverige klarade dock Rubiks kub testet.
Maria Hammarling på Sveriges Konsumenter kommenterar:
Vi vill se att fler material och produkter återvinns, men det får inte ske på bekostnad av människors hälsa. Ett giftigt material som går runt i ett cirkulärt flöde är inte hållbart i sig. För konsumenten spelar det ingen roll om det kommer från återvunnen plast eller ny. De vill bara kunna känna sig trygga med att produkten är säker och inte innehåller gifter som hormonstörande ämnen.
Till konsumenter ger hon tipset att inte köpa direktimporterat från Kina, och att fråga i butiker då vi enligt EU-lag har rätt att få veta om de farliga ämnena. Samtidigt påpekar Maria att konsumenter inte ska behöva vara ”experter på kemi”, utan att detta måste lagregleras.
Nu måste EU-lagstiftningen uppdateras så att gifter kan fasas ut innan återvinning så att vi kan möjligöra både en cirkulär ekonomi och giftfria produkter.
En ny studie har kartlagt hur mycket industriellt jordbruk bidrar till den globala skogsskövlingen. Siffrorna uppgår till 5 miljoner hektar – en yta lika stor som Costa Rica – varje år. Studien, som publicerades i Science i september, genomfördes med hjälp av en nyutvecklad matematisk metod för att känna igen olika former av skogsskövling i satellitbilder. Resultatet visar att ungefär 27% av all skogsskövling mellan 2001 och 2015 gjordes för att bereda plats för storskaliga, industriella former av jordbruk och djurhållning. Sedan tidigare är det känt att att industriellt jordbruk är den största faktorn bakom skogsskövling i tropiska och subtropiska områden. Skog som huggs ned för småskaligt jordbruk kan ofta växa tillbaka om den tillåts, medan skogsområden skövlade för industriella verksamheter är borta för evigt. De arter som lever i sådana skogsområden blir därför av med sina habitat, vilket också är en av de mest pådrivande faktorerna till förlust av biologisk mångfald på planeten. I artrika regioner som Amazonas och Sydostasiens regnskogar blir därför skogsskövlingens konsekvenser för biologisk mångfald extra svåra. Den nya studien visar dessutom hur omfattningen av skogsskövling varierar regionalt. I Amazonas, där stora delar av regnskogarna huggits ned till förmån för köttboskap och sojabönor, noterades en halvering av den industriella skogsskövlingen mellan 2004 och 2009. En anledning till halveringen kan vara den internationella press som legat på Brasilien i miljöfrågor det senaste decenniet. I Malaysia och andra länder i Sydostasien fann man däremot att skövlingen fortsatt öka, framförallt till förmån för palmoljeodlingar. Malaysias regering bannlyste dock nyligen ytterligare expansion av dessa odlingar, vilket ger nytt hopp för Malaysias skogar. De varierande trenderna i inbromsningen av skogsskövlingen gör dock att framtiden ser mörk ut, konstaterar studiens författare. Miljöskyddslagar är svåra att implementera och åtaganden från internationella bolag i miljöfrågor följs med minimala ansträngningar. Världen behöver med andra ord kraftsamla rejält för att hejda den industriella skogsskövlingen.
SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Supermiljöbloggen förstärker redaktionen med ännu en skribent. Säg hallå till SMB:s nya stjärnskott – Björn Eriksson! Hej Björn! Du är ny skribent på SMB, hur känns det?
Riktigt roligt! Det är en bra ventil för att få skriva om saker man tycker är viktiga, samtidigt som man själv får tillfälle att lära sig nya saker när man researchar ämnena. Det är också överraskande roligt att se folks reaktioner. Beskriv dig själv, vem är du?
Utvandrad jämtlänning som bott och pluggat i Uppsala de senaste sex åren. Tvärvetenskapligt skolad. Kampsportare (judo & brasiliansk jiujitsu) och hängiven dykare – korallrev är det närmaste vi kommer ett himmelrike på jorden. Du har ju redan hunnit skriva några inlägg på SMB. Vad kan vi vänta oss av dig på bloggen framöver?
Marina skyddsfrågor och biologisk mångfald är mina största intresseområden, så mycket av mitt arbete kommer kretsa därikring även om jag såklart kommer göra avstickare. Intresset för biologisk mångfald innebär ju att jag kommer täcka lite allt möjligt. Skogsskövling, illegal djurhandel och föroreningar är ju till exempel alla relevanta problem för det ämnet. Vad har du för tips till andra personer som vill engagera sig för miljön?
Läs på och råd andra att läsa på. Inte bara den senaste larmrapporten, utan om ekologi och hur ekosystem fungerar. Det är så vi förstår varför vi måste hålla dem vid god hälsa. Det är så vi förstår att biologisk mångfald även handlar om vår egen säkerhet.
Här kan du läsa mer om oss som driver SMB. Vi har bevakat miljöfrågor sedan 2010. Sedan starten har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Vilka lösningar på miljöproblemen kan kulturtänkarna ge? I andra delen av vår serie om humanioras lösningar intervjuar vår kulturredaktör litteraturvetaren och engelska-professorn Steven Hartman (höger i bild) Steven Hartman är född i USA och är en av de centrala forskarna inom miljöhumaniora i Norden. Förutom att vara gästprofessor vid Mälardalens Högskola, är Hartman en av grundarna av nätverket Nordic Network for Interdisciplinary Enviromental studies (NIES), som samlar forskare över hela Norden för att forska om miljöfrågor över de vetenskapliga disciplinernas gränser. Vi ställde några frågor till Steven Hartman om hans första möte med klimathotet och hans syn på humanioraämnenas roll i att förstå klimathotet. Kan du peka på ett specifikt tillfälle då du insåg vidden av miljöhotet och hur har din syn på miljökrisen ändrats under åren? – I mitten av 80-talet började den vetenskapliga debatten hetta till om ozonlagret, som skadades av detohållbara användandet av klorfluorkarboner (CFC). När jag blev klar med min kandidatexamen i slutet av 80-talet hade upptäckterna i ett antal studier tydligt visat på miljöhotet. Som tur var ledde då kunskapen till Montrealprotokollet, ett internationellt avtal som begränsade den industriella användningen av CFC. Med klimathotet verkar det svårare. I dag är världens förutsättningar väldigt annorlunda än de var när jag växte upp under kalla kriget. Då var det inte ovanligt att höra diskussioner om olika scenarier kopplade till det överhängande hotet av ett tredje världskrig. Vilka skulle de krigande nationerna vara? Vad skulle trigga kriget och hur allvarligt skulle det bli? Vad skulle hända med världen, helt enkelt? I dessa akademiska debatter om ett möjligt tredje världskrig var de krigande parterna aldrig några andra än supermakterna och deras allierade nationer. Plattformen Bifrost som Hartman är medgrundare till, arrangerar bl.a utbildningar i Stockholm om de globala miljömålen. Vi inser nu att klimatkrisen är ett av 2000-talets allvarligaste hot. Det är inte bara ett miljöhot. Det är ett hot mot mänskliga samhällen över hela världen och mot de naturliga system som upprätthåller dessa samhällen. Klimatförändringarna är knappast det enda stora hotet: massutdöende av arter och förlust av biologisk mångfald, ohållbar avskogning och förstörelse av habitat, hänsynslös förbränning av fossila bränslen, plastens destruktiva effekter på marint liv, de många och svåra konsekvenserna av mänsklig överkonsumtion—alla dessa förtjänar en plats bland de stora globala hoten i vår tid. Vi har också lärt oss att dessa hot inte kan hållas isär för de har alla sin grund i samma problem, och det är vi.
Tredje världskriget har redan hållit på ett bra tag. Det har eskalerat de senaste 75 åren och lett till nutidens extrema kris. Detta krig förs emot biosfären, med vilket jag menar inte bara jordens sammankopplade biomer, utan också det globala nätverket av mänskliga samhällen som är beroende av dessa naturliga system. Slagfältet är vårat nu och insatserna är förutsättningarna till framtida liv på vår planet. Och fienden är, kortfattat, vi: Homo sapiens anthropocenus. Just nu förlorar världen detta krig, men det är inte för sent. Och miljöhumanister har en meningsfull roll att spela i utmaningen att finna en hållbar väg framåt.
Skulle du säga att humaniora som ämnesområde, eller idéhistoria specifikt, kan bidra till att förstå klimatförändringar? – Humaniora bidrar definitivt på många sätt till vår förståelse av klimatkrisen. Vi förstår nu att krisen inte bara är en fråga om fysik – som den ofta diskuterades i förenklade termer under de sista decennierna av 1900-talet – utan är mer komplex. Det är möjligt att påstå, vilket jag själv ofta gör, att svaret på klimatkrisen kräver att vi förnyar själva definitionen av vetenskap. Vad ska räknas som relevant kunskap och forskning inom ”earth system science” (som forskningsområdet kallas) när processerna som påverkar klimatförändringarna snarare är effekter av mänskliga aktiviteter, än jordens aktiviteter i sig? Vi behöver se på de mänskliga dimensionerna av det globala systemet – dvs de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska inputs och outputs som bidrar till systemets utveckling. Hartman står också bakom Circumpolar Observatory, ett nätverk förankrat vid Stefansson Arctic Institute på Island, som tillsammans med NIES och andra internationella nätverk bl.a leder forskarskolor om miljöförändingar. Foto: Porvardur Árnason Utan att förstå oss själva kan vi knappast göra tillförlitliga modeller. Vi kan inte bara önska bort de största hoten inom vår tid, Antropocen. Utan att förstå oss själva – inklusive hur vi reagerar på naturliga och sociala utmaningar – kan vi knappast göra tillförlitliga modeller eller förutsägelser om hur vår planet kommer att förändras. Sådana vetenskapliga uppgifter kräver att vi förstår och beskriver mänskligt beteende, mänskliga val och mänskliga reaktioner på förändringarna. Hur ska vi annars kunna skapa lämpliga policys eller effektiva styrningsstrategier som hjälper oss att realisera den sortens omställning som nu är nödvändig? Alternativet är att vi lämnar våra barn och deras barn i en värld som är ansenligt mer instabil och osäker än den vi ärvde från tidigare generationer. Kortfattat, klimathotet handlar inte bara om naturen – de biogeofysiska interaktionerna och jordens processer – utan också om kultur: mänskligt beteende, etik, ekonomiska och politiska händelser, ihoptrasslade sociokulturella och miljöbaserade faktorer osv. När det kommer till möjliga lösningar så handlar det också om att tillämpa historiska, filosofiska och kulturella förståelser av ett sammankopplat socio-ekologiskt system – den mänskliga dimensionen av miljöförändringarna – på de utmaningar som visar sig tydligare för varje år, kanske till och med varje månad. Dessa teman är centrala inom kunskapsområdena humaniora och samhällsvetenskap. Litteraturteori, litteraturhistoria och kulturvetenskap har mycket att bidra medveten för vår förståelse av hur samtida kultur bemöter (och på flera sätt inte bemöter) våra nuvarande klimatkriser. Uppkomsten av klimatfiktion, Kli-Fi, som en genre i roman och filmformat är ett framträdande exempel på hur “miljöperspektivet” har fått mainstream-status inom litterära och konstnärliga kulturuttryck. Med denna status har ledande författare som Margaret Atwood, Ian McEwan, Amitav Ghosh och T.C Boyle i allt större grad vänt sig till klimathotet, inte som ett spekulativt framtidsscenario eller ett tankexperiment, utan som ett tydligt och samtida hot, en verklighet som kommer att definiera vår värld långt in i den överskådliga framtiden. Det är genom sådana uttryck som vi kan få inblick i hur vi i vår kultur förstår klimathotet och föreställer oss möjliga lösningar.
SMB bevakar frågan om miljöhotet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss. Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. Läs mer: Vad är miljöhumaniora enligt Steven? Miljöhumaniora är en vetenskaplig gemenskap baserad på ett specifikt intresse och syfte som har växt fram och mognat de senaste decennierna. Det är ett vetenskapligt fält som är i framkant när det gäller att tillämpa kunskap från ett brett kunskapsområde på sociala utmaningar och miljöproblem ute i den riktiga världen. Miljöhumaniora är ett interdisciplinärt, tvärvetenskapligt, och i flera instanser till och med ett post-disciplinärt forskningsområde som delvis har växt fram som en del av mer långlivade forskningsinriktningar såsom ekokritik, miljöhistoria, miljöetik och miljöestetik, miljösociologi, miljöantropologi och miljöarkeologi, bland andra.
Uppkomsten av miljöhumaniora är också lika mycket ett svar på de disciplinära begränsningarna hos dessa ekohumanistiska diskurser från 1900-talet. Området har många likheter med tidigare multidisciplinära projekt såsom historisk ekologi, vetenskap- och teknologistudier, politisk ekologi, ekofeminism och både miljö- och kulturgeografi.
Förändringar inom vetenskapen
Jag har märkt stora förändringar inom vissa delar av miljöhumaniora den senaste tiden. Specifikt har jag sett ett större engagemang inom fältet med aktörer och kunskapsområden från ett bredare vetenskapligt sammanhang, inklusive naturvetenskap. Jag ser också att många idéer och diskussioner som uppstår inom miljöhumaniora får internationell uppmärksamhet. Det säger mig att vi har blivit bättre på att visa våra idéer och resultats relevans för en bredare publik och för forskare inom andra vetenskapsområden.
Det internationella tågresandet ökar kraftigt bland svenskarna. Klimatet pekas ut som en viktig anledning till att folk väljer tåg framför flyg.
Det har skett en kraftig ökning av utrikesresor med tåg, rapporterar Dagens ETC.
Jonas Falk, ansvarig för internationell försäljning av Interrailkort på svenska Silverrail, berättar att försäljningen väntas öka med 45-50 procent i år jämfört med 2017.
Även på Centralens resebyrå i Kalmar märker man av det nyväckta intresset. Byrån har nära tredubblat sin försäljning från ifjol.
Stanna på marken-debatten har fått effekter. Det ser vi generellt över hela landet och gäller inom alla åldersgrupper, från ungdomar till äldre och barnfamiljer. Det är en stor omställning på gång och vi har märkt en oerhörd utveckling av Interrail under sommaren, säger ägaren Ivar Karlsson.
Att allt fler svenskar väljer tåg framför flyg har mycket positiva effekter på klimatet. En resenär som tar flyget släpper ut 74 000 gånger så mycket koldioxid som en person som istället tar tåget.
I nuläget går det bara att boka samordnade internationella tågresor på ett fåtal ställen i Sverige. SJ:s internationella resor går bara till Köpenhamn och Oslo.
Men i Tyskland har det statliga tågbolaget Deutsche Bahn nyligen gått ut med att de expanderar möjligheterna för tågresenärer att göra internationella bokningar.
Diskussionen om hur vi ska få ett hållbart resande med lättare och snabbare förbindelser kommer att öka och bli skarpare, och det kommer att gynna resenärerna, säger Jonas Falk till ETC.
SMB driver på för att fler ska ta tåget. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.