Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Damberg: Sverige ska bli föregångsland inom hållbar gruvnäring

    Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning får uppdraget att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall.

    Förra veckan lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen innehållandes åtgärder för en bättre avfallshantering inom svensk gruvindustri.

    I december förra året lämnade riksdagen över Riksrevisionens rapport ”Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten?” till regeringen. I samband med överlämnandet bad också riksdagen regeringen om förslag på åtgärder.

    Regeringen ger nu i uppdrag åt Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning att ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, kartlägga kostnaderna samt utvärdera efterbehandlingar av redan nedlagda gruvor.

    – Sverige ska fortsätta att stå starkt som gruvnation och vara en föregångare för en miljömässigt hållbar gruvnäring och avfallshantering. Länderna inom EU använder ca 30 procent av världens samlade produktion av metaller som är nödvändiga för att möta samhällsutvecklingen, men står för 3 procent av produktionen. Våra 16 metallgruvor gör att Sverige hör till de främsta producenterna av basmetall inom EU. Det är självklart att avslutad gruvverksamhet inte ska överlämna en skadad miljö eller ekonomiska åtaganden till framtida medborgare, säger näringsminister Mikael Damberg i pressmeddelandet.

    Två år efter branden, vad har hänt?

    I sommar har det gått två år sedan en gnista startade branden i Västmanland som kom att ödelägga 15 000 hektar mark. Men vad hände sen? Supermiljöbloggen reder ut frågetecknen. 

    Torra marker, vindar och en markberedare på fel plats vid fel tillfälle – katastrofen var ett faktum. Många människor förlorade sina hem och arven till kommande generationer. Många fick fly med inget mer än sina allra käraste ägodelar. Innan samordningen kring branden fungerade och de speciella flygplan hade kallats upp från Europa för att bekämpa elden gjort sitt jobb hade ett område stort som 30 000 fotbollsplaner redan drabbats.

    Men ur askan kunde SMB skriva redan förra året att livet börjat spira. Vissa arter kan enbart leva i marker som härjats av skogsbränder. Svedjenäva, vissa murklor och stybbkål är exempel på sådana arter. Timmermän, märgborrar och brandlöpare är insekter som även de är beroende av brända områden. I och med branden öppnades dörren till en ovanlig biologisk mångfald i området.

    Brandfältet är ett av de största i Sverige. Det här är ett gyllene tillfälle att värna om den biologiska mångfalden och ge rödlistade arter en chans att få utvecklas, säger Jan-Inge Tobiasson, reservatsförvaltare på länsstyrelsen i Västmanland till DN förra året.

    Med insekterna som kalasar på död ved i skogen kommer också en hel del fåglar som livnär sig på dessa, till exempel tretåig hackspett och vitryggig hackspett som båda är rödlistade. Älgar och andra växtätare återvänder så smått i takt med att buskar och ungträd börjar komma upp.

    Omkring 6000 hektar har avsatts efter branden för att bilda ett av södra Sveriges största naturreservat, Hälleskogsbrännan. Här ska skogen med alla djur- och växtarter i egen takt få återhämta sig utan större inblandning från människan. Det kommer bland annat finnas information om branden och skogens väg till återhämtning. Just nu handlar länsstyrelsens arbete om att göra delar av området tillgängligt för besökare.

    800 ankor sköter vingården

    På Vergenoegdgården i Sydafrika springer det runt 800 ankor. Men de är inte vilka gässter som helst, de har ett viktigt uppdrag. De både gödslar vinrankorna och äter skadedjur och sniglar.

    – Att ha ankorna på farmen har definitivt hjälpt oss genom ett mindre behov att bekämpningsmedel på våra vingårdar, vilket också tillåter de bra insekterna att leva och de inte-så-bra insekterna att bli uppätna av ankorna, sa Nicole Arnold som jobbar på farmen till Daily mail.

    Farmen strävar efter miljövänligare jordbruk och har haft ankorna som trogna medarbetare sedan 1984.



    På Daily Mail du se bilder och läsa mer >>

     

    Erbjudande på ”Det som en gång var”

    Helena Granströms tankeväckande essä ”Det som en gång var” har skönlitterära inslag och problematiserar kring vårt förhållningssätt till naturen.

    Genom att använda rabattkoden aprilbok kan supermiljöbloggens läsare köpa ”Det som en gång var” (ISBN 9789127145771)  via Bokus.com för endast 169:- (ordinarie pris 189 kr). Erbjudandet gäller till den 30/4.


    Om boken:

    ”Helena Granström vill återupprätta en syn på naturen som meningsbärande subjekt, inte bara en kuliss utan grunden i vår tillvaro.” – Svenska Dagbladet

    I samspel med den prisbelönte naturfotografen Marcus Elmerstads vackra bilder kretsar Helena Granströms civilisationskritiska betraktelse ”Det som en gång var” kring frågan: Hur kan vi människor, med den kunskap vi i dag besitter, acceptera att vi rör oss mot en oåterkallelig förstörelse av vår egen livsmiljö?

    Helena Granströms långessä rymmer frågor om teknik och utveckling, politik och ekonomi, ideologi och biologi, och är inflätad i en skönlitterär berättelse om en ung kvinna på fjällvandring som tvingas möta sina egna föreställningar om naturen.

    Helena Granström är författare och skribent med bakgrund inom fysik och matematik. Hennes senaste roman ”Hysteros” kom 2013. Som skribent har hon gjort sig känd som en systemkritisk röst, bland annat i frågan om teknikens inverkan på vårt samhälle.

    Marcus Elmerstad är bildjournalist. 2008 mottog han Hasselbladstiftelsens stipendium i naturfotografi. Till ”Det som en gång var” har Marcus fotograferat hotade miljöer i hela Sverige, från Rönnbäcksnäset i Lappland, till Vättern och Alvaret på Öland.

    ”Hennes analyser av hur tekniken ständigt omförhandlar vad som är verkligt och mänskligt är omvälvande. Att göra motstånd förefaller meningslöst eftersom moralens gränser förskjuts parallellt med teknikens utveckling – och det som en gång var otänkbart är det inte längre.” – Nerikes Allehanda

    ”Med sin eleganta prosa driver Granström det ekologiska mörkret som en dimma in i medvetandet, och det är svårt att komma loss.”  – Helsingborgs Dagblad

    Utökad gruva tvingar bybor att flytta

    Boliden utökar Aitikgruvan utanför Gällivare, och tvingar därför två byar att flytta. År 2020 ska byn Sakajärvi vara tömd och tre år senare är det Liikavaaras tur.

    Sakajärvibon Katarina Sundelin bor på en gård som funnits i släkten i fem generationer.

    – Det var som att slå undan fötterna på oss. Tre och ett halvt år är inte så länge, det känns som ingen tid alls, säger hon till NSD.

    Aitikgruvan som nu ska utvidgas bryter nästan 37 miljoner ton malm varje år, men det är bara en procent av det som bryts som man egentligen vill åt – kopparn. Enligt bolaget själva är det en av de lägsta halterna som bryts i världen, men höga metallpriser gör det ändå lönsamt.

    För att undvika naturkatastrof har bolaget säkrat 660 miljoner kronor till att städa upp efter gruvan när den är uttjänt, men det finns idag inga garantier för att det räcker.

    – Till skillnad från många andra ämnen är koppar särskilt giftigt i vissa nivåer. Det gör att kopparutsläppen måste begränsas kraftigt, säger David Berggård, miljöingenjör och ansvarig för gruvfrågor på Länsstyrelsen i Norrbotten, till SVT. Han fortsätter:

    – Hanteras inte de gråbergsupplag eller de sandmagasin som finns på området på rätt sätt genom täckning och andra åtgärder, riskerar vi att få stora läckage av tungmetaller och surt vatten. På sikt kan det skada vattendrag, omgivande mark och växtlighet. I slutändan påverkar det oss människor.

    År 2000 skedde också ett dammhaveri i Aitikgruvan där 1,6 miljoner kubikmeter förorenat vatten läckte ut i vattendragen, vilket ska ha kallats det största dammhaveriet som inträffat i Sverige.

    Samtidigt haltar den svenska metallpolitiken. I början av förra året kom en studie som visade att metallåtervinning missgynnas till förmån för ny gruvbrytning. Globalt har vi redan brutit hälften av alla de kända reserverna av koppar som finns, men ändå återvinns inte många av de sällsynta jordartsmetallerna trots att metallhalterna kan vara lika höga på en deponi som i berggrunden.

    Den nya gruvan väntas bli en kilometer lång, 800 meter bred och 270 meter djup. Samtidigt är tidsplanen osäker och kan ändras, vilket skapar ännu mer oro hos de som ska tvingas flytta.

    Malmös bullerhantering är en flopp

    Bullriga miljöer påverkar både den fysiska och psykiska hälsan negativt och Malmös befolkning är landets värst drabbade. I synnerhet drabbas barn på skolor och förskolor. Trots detta bortprioriterar Malmö kommun bullerarbetet och endast två lugna områden har hittats där återhämtning från stadens stressiga inslag kan ske.

    Med ökad biltrafik ökar också bullernivåerna i städerna. Trots att Malmö marknadsför sig som föregångare inom social hållbarhet och vid flera tillfällen hyllats som landets bästa miljökommun har föga hänt i stadens arbete mot buller. Malmöbefolkningen är landets värst drabbade och barn på skolor och förskolor drabbas allra värst.

    Bullriga miljöer försämrar människors både fysiska och psykiska hälsa. Bullret håller Malmöborna vakna, orsakar stress och irritation, förämrar inlärnings- och koncentrationsförmågan och ökar risken för högt blodtryck, kärlkramp och hjärtinfakt. Trots detta, vilket skapar enorma kostnader till följd av sjukvård och frånvaro, prioriteras inte arbetet tillräckligt högt.

    Den urbana utvecklingen orsakar också  en allt större distans mellan stadsbor och natur. Rekreationsområden är helt betydande för att vi ska kunna återhämta oss från stadens stressiga inslag. Malmö kommun kan endast peka på två sådana områden i Malmö där fågelkvitter överröstar bullret. Av 47 undersökta grönområden är det bara ett som kan klassas som riktigt lugnt.

    2013 fastslog kommunfullmäktige en omfattande plan för hur stadens buller skulle bekämpas men det enda som hittills åstadkommits är en utredning om elbussar samt att testa tystare asfalt på vägarna. Gatukontoret har både pesonal- och pengabrist eftersom kommunen prioriterar andra problem högre och många av de planerade åtgärderna står fortfarande som helt oarbetade.

    Vi har ju fått andra stora utmaningar som gör att vi får prioritera annorlunda. Det handlar om den stora befolkningsökningen och behovet av att bygga nya bostäder, förskolor och skolor, säger Magnus Fahl, enhetschef på gatukontoret.

    Prognosen att nå de uppsatta bullermålen fram till 2018 kommenterar Malmö stad själva som dålig.

    Det är ett ambitiöst program. Men vi har fått sänka takten, säger Magnus Fahl. […] Det går inte att hitta bullerfria områden i stan. Vi måste jobba med kompensationsåtgärder. Till exempel hur man placerar en skola på en tomt. Där kan man försöka skapa en skyddad innergård, säger han.

    Det är tydligt att Malmö måste våga ta tag i det stora och primära problemet här: biltrafiken.

    För en inblick i Malmö stads bullerarbete och samverkan mellan de olika aktörerna kan du läsa skribentens kandidatuppsats från förra året.

    Nudging minskade köttätande på restaurangkedja med 18 procent

    I ett antal pilotprojekt har Fazer Food Service använt sig av nudging för att få kunderna att välja bort köttet. Resultatet visar att köttkonsumtionen gått ner med 18 procent. 

    Restaurangkedjan Fazer Food Service har låtit vissa av sina restauranger använda sig av nudging för att reducera köttåtgången, skriver tidningen Miljö & Utveckling.

    Nudging Sweden beskriver nudgingtekniken så här:

    Ordet  ”Nudge” kommer engelskans ”knuff” – att putta någon i rätt riktining. Nudging som metod handlar om att påverka folks beteende i en önskvärd riktning utan att använda piska eller morot. Istället arrangeras valsituationen så att det blir lätt att göra rätt.

    Grönsaker och frukt i början av buffén är en åtgärd som påverkat Fazers kunder att välja bort köttet. De har även gett de vegetariska huvudrätterna en mer central placering, samt dekorerat övriga rätter med grönt.

    Resultatet har överraskat positivt. I de svenska piloterna har köttkonsumtionen minskat med 10 procent, och i de finska med så mycket som 18 procent. Samtidigt ökade andelen vegetariska rätter med 23 procent och den kalla salladen med 25 procent.

    Världens köttkonsumtion är en erkänd miljöbov. Här kan du läsa mer om köttets klimatpåverkan.


    Är du kanske sugen på att veta mer om nudging? Här finns mer info om det.

    Regeringens klimatrådgivare vill se en avveckling av Vattenfalls brunkolsverksamhet

    Johan Rockström beskriver, i en debattartikel tillsammans med Naomi Klein och Bill McKibben, en försäljning som ”vansinne”.

    I en av årets kanske viktigaste debattartiklar, publicerad i SvD Näringsliv, uppmanas den svenska regeringen och riksdagen att verka för att Vattenfall ska behålla och avveckla sin tyska brunkolsverksamhet. I går meddelade Vattenfall att man i stället avser att sälja hela verksamheten till ett tjeckiskt energibolag som hoppas på en renässans för kolkraften.

    Artikeln är undertecknad av Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Naomi Klein, författare, journalist och aktivist samt Bill McKibben, författare, medgrundare till organisationen 350.org och en av pristagarna 2014 till The Right Livelihood Award, ofta kallat ”det alternativa Nobelpriset”.

    Johan Rockström är det närmaste en klimatrådgivare som den svenska regeringen har. Han sitter som ledamot i Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som ska vara en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället. Han sitter med i delegationen som har fått i uppdrag av regeringen att stödja och stimulera Sveriges genomförande av FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030. Han sitter även med som ledamot i Innovationsrådet, som ska utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft.

    Nu skriver Johan Rockström tillsammans med de internationellt erkända namnen Naomi Klein och Bill McKibben bland annat:

    Vi beklagar djupt Vattenfalls beslut. I stället för att undvika att ta ansvar bör bolaget i stället ta initiativ till en ordnad avveckling av kraftverken och en socialt ansvarsfull omställning till förnybar elproduktion i regionen Lausitz. (…)

    Ratificeringen av Parisavtalet påbörjas om bara några dagar inom FN. USA och Kina, med flera andra länder, däribland Sverige, kommer skriva under denna kritiska färdplan för en hanterbar framtid för mänskligheten på jorden. Att med ena handen göra detta och med den andra tillåta fortsatt kolexpansion är inte förenligt med vad människor i världen behöver eller förväntar sig.

    Rockström, Klein och McKibben avslutar med att skriva att de ”hoppas innerligt att den svenska regeringen och riksdagen tar ansvar och stoppar detta vansinne”.

     

     

     

    Miljörörelsen kräver att regeringen stoppar Vattenfall-affär

    Menar att detta är en förlustaffär både för klimatet och ekonomin. 

    I dag meddelade det statliga energibolaget Vattenfall att man vill sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH. Från miljörörelsens sida är man mycket kritiska till beskedet.

    Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, säger i ett pressmeddelande:

    – Samma vecka som världens första globala klimatavtal ska undertecknas lägger Sveriges statliga energibolag ett förslag som innebär den sämsta tänkbara lösning för klimatet. Det här är en förlustaffär både för klimatet och ekonomin, som riksdag och regering inte bör acceptera Eftersom kolgruvorna inte är värda nästan någonting längre vore det en billig klimatåtgärd att avveckla dem. Stefan Löfven borde lyfta på luren och ringa Angela Merkel för att komma överens om hur kolgruvorna kan avvecklas på ett ansvarsfullt sätt.

    Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige, säger i ett pressmeddelande:

    – Om regeringen låter Vattenfall sälja till en klimatskurk som tjeckiska EPH visar det att en av världens mest miljörespekterade regeringar sviker när det gäller som mest. Det är helt fel signal att skicka till världen och riskerar att skada både det globala klimatarbetet och Sveriges anseende. EPH är inte vilket bolag som helst. Det är tjeckiska riskkapitaliser som vill se en kolrenässans i Europa och har många skelett i garderoben. Vill regeringen verkligen sätta en av Europas största kolreserver i händerna på ett sådant bolag?

    Jan Kowalzig, Policy Officer on Climate Change and Climate Policy, Oxfam, säger i en mejlkommentar:

    – Given that Vattenfall is fully owned by the Swedish state, the Government can still put the brakes on the sale. Anything else would amount to an utter betrayal of the Paris Agreement and of the Swedish Government’s commitments on decarbonisation.

    Dr. Christiane Averbeck, Managing Director, Klima-Allianz Deutschland, säger i en mejlkommentar:

    – All eyes are now on the Swedish government. Selling Vattenfall to an investor who wants to open new lignite pits and burn billions of tons of coal undermines the Paris agreement and Sweden’s commitment to prevent dangerous climate change. The Swedish government would break its central election promise to end forced resettlement and lignite mining. What we need is an organized phase-out of Vattenfall’s lignite power plants that takes into account the needs of the workers and the region.”

    ___

    Artikeln uppdateras. Fler kommentarer följer.

    Mikael Damberg (S): Besked om Vattenfall-affär dröjer ”ett par månader”

    Första ska affären analyseras.

    Näringsminister Mikael Damberg kommenterar nu Vattenfalls planerade försäljning av sin tyska brunkolsverksamhet:

    – Vi kommer nu att analysera den transaktion som Vattenfalls styrelse har föreslagit och återkommer uppskattningsvis inom ett par månader när vi har tagit ställning, säger han i ett pressmeddelande.

    Vattenfall föreslår brunkolsaffär – nu ligger avgörandet hos regeringen och riksdagen

    Den potentiella köparen är ett tjeckiskt energibolag.

    I dag meddelade Vattenfall att man avser att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska energibolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments. I ett pressmeddelande skriver Vattenfall:

    Försäljningen kommer att bokföras i resultatet för det andra kvartalet 2016 och kommer att ha en negativ resultatpåverkan på mellan 22-27 miljarder SEK. Om Vattenfall skulle kvarstå som ägare skulle den negativa påverkan på Vattenfalls resultat, med tanke på bolagets förväntningar på framtida prisutveckling, blivit högre än om verksamheten säljs.

    Regeringen har tidigare meddelat att man ”kan ta ställning till en affär om Vattenfalls brunkolsverksamhet först när den presenteras”.

    Vattenfall skriver:

    Den föreslagna affären har idag överlämnats till Vattenfalls ägare, den svenska staten. Affären väntas slutföras inom några månader efter den nödvändiga bekräftelsen från ägaren. Affären behöver också godkännas av relevanta myndigheter.

     

    Religiösa ledare från hela världen vill se omställning till 100 procent förnybar energi

    Företrädare för ett stort antal olika trostraditioner menar att klimatarbetet på jorden måste intensifieras. 

    I dag publicerades manifestet Interfaith climate change statement to world leaders (pdf). Dokumentet har skrivits under av 270 religiösa ledare, bland annat Dalai Lama och Desmond Tutu, men även den svenska ärkebiskopen Antje Jackelén.

    I manifestet går att läsa:

    The planet has already passed safe levels of greenhouse gases in the atmosphere. Unless these levels are rapidly reduced, we risk creating irreversible impacts putting hundreds of millions of lives, of all species, at severe risk. The challenges ahead require honesty and courage and we all must take action to reduce emissions.

    Budskapet till världens politiska företrädare är koncentrerade till sex punkter:

    We therefore:

    • Urge governments to rapidly sign, ratify and implement the Paris Agreement, and to increase pledges to reduce emissions in line with keeping the global temperature rise to 1.5C above preindustrial levels;

    • Insist on rapid emissions reduction and peaking by 2020, in order to keep the 1.5C limit within reach;

    • Strongly advocate the greater flows of finance, especially for adaptation and loss and damage;

    • Urge the swift phase out of all fossil fuel subsidies and transition from fossil fuels to 100% renewable energy by 2050;

    • Encourage faith communities to reduce emissions in their homes, workplaces and centres of worship and to support and stand in solidarity with communities already impacted by climate change;

    • Call for fossil fuel divestment and reinvestment in renewables and low carbon solutions, including within our own communities, and/or by engaging companies on climate change.

    Tung internationell kritik mot Vattenfalls planer att sälja sin brunkolsverksamhet

    Flera organisationer, däribland Oxfam och 350.org, menar att den svenska regeringen måste se till att kolet stannar i marken. 

    Ett beslut kring vad som ska hända med Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland närmar sig. Dagens Nyheter skriver att bolagets styrelse träffas i dag för att ta beslut i frågan.

    Samtidigt hörs nu många internationella röster som menar att en affär måste stoppas på grund av klimatskäl. Två av dessa är Oxfam och 350.org som skriver på Twitter:

    Det kontroversiella megagruvprojektet Conga i Peru kan stoppas

    Nu kommer uppgifter om att företaget Newmont väljer att inte förnya sitt brytningstillstånd.

    SMB har tidigare berättat om den kontroversiella megagruvan Conga i Peru, som kostat flera aktivister livet, och som hotar vattensäkerheten i den peruanska regionen Cajamarca.

    Inför förnyandet av brytningstillståndet har företaget nu valt att kategorisera gruvprojektet som ”mineraliserat material”. Analytiker i branschen tolkar detta som att Newmont omlokaliserar de ekonomiska resurserna, och att Conga kan komma att betraktas som en reserv istället för en utvinningsplats.

    SMB tar skräpkampanjen internationellt med #trashoftheday!

    Bea skräp
    Foto: Beatrice Rindevall 
    Anders skräp
    Foto: Anders Hellberg 

    Det som göms i snö kommer fram i tö. Våren är här med sol, värme och fågelkvitter. Härliga promenader, glassa på uteserveringar eller bara njuta av den fantastiska årstiden som kallas vår. Men det finns ett mörkt moln på den klarblå himlen, nämligen allt skräp som ligger och skräpar där det inte borde. Nu ber vi om er hjälp att göra världen lite renare och lite mindre belastat av skräpet som hamnat i naturen. 

    Efter den stora succén i Sverige med kampanjen

    20160402_151611
    Foto: Agnes Bondesson 

    #ettskräpomdagen vill nu SMB att resten av världen följer svenskarnas goda exempel. Vi lanserar därför den nya hashtagen #trashoftheday.

    Den fungerar precis på samma sätt som den svenska motsvarigheten, men vår förhoppning med ett engelskt namn är att vi ska kunna sprida detta internationellt så att alla kan hjälpa till att hålla världen mer skräpfri.

    Vi på SMB-redaktionen är själva ute är ute och plockar skräp var och varannan dag. Hjälp oss nu att komma några steg närmare ett skräpfritt jordklot!

     

    Anna Q skräp
    Foto: Anna Quarnström 
    Elias skräp
    Foto: Elias Rosell 
    Hanna skräp
    Foto: Hanna Flennemo 

    Domen ger hopp om ett gruvfritt Kallak

    I februari beslutade Högsta förvaltningsdomstolen att dra in Tasman Metals tillstånd att bryta sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr. Orsaken var riskerna för miljön. Nu ändras reglerna för hur tillståndsprövningarna för nya gruvor görs.

    Hittills har Bergsstaten, myndigheten som i ett första skede beslutar om gruvtillstånd, bara bedömt miljöpåverkan av själva gruvan, det vill säga själva hålet i marken. Myndigheten har inte tagit hänsyn till hur alla de avfallsdammar, deponier och vägar som alltid byggs tillsammans med gruvan påverkar miljön.

    Det blir det ändring på efter domen i februari. Så här säger Åsa Persson, bergmästare på Bergsstaten till Sveriges Radio:

    – Hittills har vi tittat på själva konstruktionsområdet. Nu säger man att vi ska titta på hela verksamhetsområdet och hela industriområdet. Även där anläggningarna ligger, säger Åsa Persson, bergmästare vid Bergsstaten.

    Vidare säger hon:

    – För en ny underjordsbrytning i Kiruna där vi redan har en existerande gruva blir det i princip ingen förändring, eftersom då tar man inte någon mer mark i anspråk. Men vid en nyetablering av en gruva kan det vara en förändring,

    Beslutet förväntas få konsekvenser för de tilltänkta gruvor som just nu ligger på regeringens bord. En av de gruvorna är Beowulf Minerals planerade gruva i Kallak utanför Jokkmokk.

    Gruvbolag stämmer Colombianska staten

    Efter att ha sagt nej till stora gruvprojekt krävs landet på enorma skadeståndssummor.

    Stämningarna möjliggörs av så kallade Investor-State-Dispute-Settlements, ISDS, som finns med som klausul i olika frihandelsavtal. Klausulen innebär att företag kan stämma stater om de anser att landets lagstiftning omöjliggör vinster för företaget.

    Colombia befinner sig just nu i två sådana tvister. Colombia har länge bedrivit en gruvvänlig politik, och internationella företag fick rättigheter att öppna gruvor utan särskild hänsyn till verken miljö eller mänskliga rättigheter. Landets utvecklingsstrategi ritades om 2015, och reglerna för gruvetableringar skärptes.

    Det kanadensiska företaget Grey Star var ett av de företag som fick tillstånden indragna på grund av de miljömässiga och sociala riskerna med att bryta guld i ett planerat dagbrott i den ekologiskt känsliga regionen Santurbán i norra Colombia.

    Företaget var dock fast beslutet att utvinna guld. De bytte namn till Eco Oro Mineral Corp, och istället för dagbrott skulle mineralen brytas i en underjordsgruva. Genom ett kryphål i lagen behöll de sin koncession, alltså sitt gruvtillstånd, i området.

    I februari i år tätades kryphålet som möjliggjorde exploatering i skyddade områden. Ledd av senatorn Alberto Castilla fick en koalition av miljöorganisationer och människorättsgrupper rätt i konstitutionsdomstolen, och alla företag förlorade sina licenser att bryta mineral och utvinna olja i skyddad natur. Eco Oro Mineral Corp blev därmed av med sitt tillstånd, och förbereder nu en stämning av den colombianska staten.

    Genom domen förlorade även det amerikanska företaget Tobie Mining rätten att bryta mineral i det som numera utgör nationalparken Yaigojé-Apaporis. Tobie Mining stämmer nu colombianska staten på sexton miljarder dollar.

    De andinska ekosystemen som lagen främst syftar till att skydda kallas paramos, och utgörs av högt belägna våtmarker. Dessa områden är mycket viktiga för vattensäkerheten i de nordliga andinska länderna.

     

    Sveriges största klädbytardag blir i år ännu större

    Klädindustrin orsakar höga koldioxidutsläpp och att mängder av vatten, energi och kemikalier används. Genom att byta klädesplagg med andra i stället för att köpa nya kan resurserna sparas in. I morgon, den 16:e april, anordnar Naturskyddsföreningen Sveriges största klädbytardag för sjunde året i rad.

    Från odling av bomull till färdigt klädesplagg är stegen många och miljöpåverkan sker i flera steg under klädesplaggets väg till konsumenten. Förutom industrins höga koldioxidutsläpp kräver textiltillverkningen stora mängder vatten, energi och kemikalier. Kemikalierna är skadliga för både människa och miljö. Trots att den genomsnittlige svensken har mer kläder än nödvändigt shoppas det allt mer kläder. År 2014 köpte vi i genomsnitt 13 kilo kläder och textil per person.

    Under förra årets klädbytardag byttes 44 000 plagg. Därmed sparades 29 ton kemikalier, 165 ton koldioxid och 110 000 kubikmeter vatten in, förutsatt att dessa plagg ersatte köp av nya. I år tror Naturskyddsföreningen att evenemanget når nya höjder med en spridning i Norden och anmälningar från drygt 185 platser sammanlagt.

    Fler och fler har upptäckt hur roligt och enkelt det är att förnya sin garderob på Klädbytardagen. Intresset blir större för varje år. Vi byter kläder som aldrig förr. Det är en stor vinst för miljön att förlänga klädernas liv, säger Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande.

    I år arrangeras klädbytardagen i flera kommuner i samarbete med Avfall Sverige, en branchorganisation som ansvar för att avfallet ska tas om hand och återvinns i landets kommuner.

    Att byta kläder är miljösmart. Kläderna får ett längre liv och dessutom är det gratis. Laga, låna, ändra och skänka till insamling är också bättre för miljön än att användbara textilier hamnar i soporna, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef vid Avfall Sverige.

    Här hittar du platser och kontaktpersoner till alla årets klädbytardagar i Sverige.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.