Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Herbivåren: Restaurang Govinda’s i Malmö

    Herbivåren tågar vidare och den här gången lunchar vi på indiskt vis. Era hängivet utilitaristiska Malmörecensenter Hanna och Anna har än en gång offrat sig för samhällsnyttan. Dagens restaurang: Govinda’s.

    Typ av restaurang: Vegetarisk, vegansk, indisk
    Plats: Brogatan 11, Malmö
    Typ av måltid: Lunch
    Rätt: Dagens soppa med hembakat bröd och salladsbuffé samt hembakat chokladgodis och te.
    Prisklass: 50-100 riksdaler
    Beskrivning av upplevelsen: Vid första anblick är Govinda’s en väldigt gul restaurang med en avslappnat lunchig känsla. Väggarna är fulla av konst, inte sällan föreställande belåtna kor, vilket känns som ett positivt inslag på en uttalat vegetarisk restaurang. Dagens soppa inmundigades av recensent-Anna och var en underbar grönsakshistoria, serverad med hembakat bröd och salladsbuffé. Soppan, som gick under det okonstlade namnet “grönsakssoppa”, var ett riktigt kinderägg och bjöd på allt från broccoli och potatis till senapsfrö och en oväntad ananasskiva.

    Måhända var det på grund av att soppan krävt så mycket kärlek, måhända en så kallad engångsföreteelse, men salladsbuffén gav mest ett förvirrat intryck. Pizzasallad, rivna morötter, burkmajs och, wait for it, inlagda rödbetor. Som ni vet efter vår förra recension är vi de första att ropa “länge leve rödbetan”, men hur den än försökte lyckades den inte kanalisera den där kryddigt åtråvärda Indien-känslan.

    Förutom soppa så fikades det även chokladpjäs med ekologiskt te. Reaktionen lät inte vänta på sig: “som om en chokladboll gjort kärlek med en nougatbit”, utbrast recensent-Hanna oblygt. Teutbudet bjöd på en del tokroliga smaker och recensent-Hanna kände sig av oklar anledning lockad av teklassikern “Sangria”. Huruvida detta var ett klokt val låter vi vara osagt, men vid avfärd var koppen inte tömd. 

    Förutom våra val fanns det även biffar, grytor, yoghurtdrycken lassi och en och annan pastarätt. Allt som allt är Govinda’s en väldigt trevlig lunchrestaurang med mycket god mat som vi gärna besöker igen.

    Bra saker på menyn: Allt är vegetariskt förutom det som är veganskt!

    Kassa saker på menyn: Den kärlekstörstande salladsbuffén.

    Håll utkik efter nästa recension som dyker upp om några dagar. Till dess kan ni som vanligt spana in Ekoguiden för ekoreko restauranger och affärer i hela Sverige.

     

    Tidigare recensioner:
    Balthazar

     

    Förtydligande om V:s kärnkraftslinje

    Med anledning av gårdagens artikel på Supermiljöbloggen, Precisionen i Vänsterpartiets kärnkraftsuträkning ifrågasätts, svarar nu Rikard Warlenius, som är medlem i partiets ekologisk-ekonomiska programkommitté.

    Supermiljöbloggen skriver att Vänsterpartiets position om kärnkraftsavvecklingen är på väg att ändras. Det är delvis sant, men den förändring av den nuvarande politiken som partistyrelsen har föreslagit är bara en liten (men viktig) justering.

    Även i det nya förslaget som partikongressen i maj ska ställning till råder inget tvivel om att kärnkraften ska avvecklas, och att det ska ske i takt med att elbehovet kan tryggas genom energibesparingar och utbyggnad av förnybar energi, dock senast 2040. Den enda förändringen är att avvecklingen föreslås ta hänsyn till ytterligare en faktor, nämligen den svenska kärnkraftens möjlighet att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden.

    Förslaget grundar sig i att svensk elexport gör mycket stor klimatnytta och att Sverige har betydligt bättre förutsättningar att skapa en fossilfri och förnybar elproduktion än många av våra grannländer. Att det är så har ett starkt forskningsstöd, och det förvånande är därför snarare att andra partier och organisationer som, likt V, anser att klimatet är “vår tids ödesfråga”, trots detta ignorerar elexportens betydelse. En snävt nationalistisk energipolitik har små möjligheter att bidra till en lösning av en global kris som klimathotet.

    I Supermiljöbloggens artikel ifrågasätter ingen att svensk elexport bidrar till utsläppsminskningar, däremot sätts frågetecken kring exakt hur stor effekten är. Partistyrelsen och undertecknad har skrivit att det “ett gott år” kan handla om “uppåt 10 miljoner ton koldioxid”. Hur siffran har räknats fram redovisas tydligt i artikeln, men jag vill understryka att vi medvetet har uttryckt oss något vagt – effekten kan vara mindre, men faktiskt också större.

    Så när en anonym tjänsteman på Energimyndigheten säger att detta är en räkneövning och ingen exakt uppgift slår hen förvisso in en öppen dörr. Hade det funnit exakta uppgifter hade vi uttryckt oss exakt. Som tjänstemannen också slår fast är det inget fel på resonemanget i sig.

    Men tänk om det visar sig att uppgiften ändå är helt felaktig? Att Sveriges elexport, av oanade och oförklarade skäl, i stället enbart tränger undan förnybar energi? Det finurliga är att det förslag som partistyrelsen skickar till kongressen håller även då. Som sagt står där att avvecklingen ska ta hänsyn till möjligheten att bidra till minskade utsläpp. Bidrar elexporten inte till minskade utsläpp, finns heller inget att ta hänsyn till.

    Rikard Warlenius, medlem i Vänsterpartiets ekologisk-ekonomiska programkommitté

    Solenergi i Indien – på väg att bli billigare än kolkraft

    Priset på solenergi rasar i Indien och nu är solenergi bara 15 procent dyrare än kolenergi. Med nuvarande trend bedöms solel vara 10 procent billigare än el från kol redan 2020, skriver CNN Money.

    Det finns redan exempel på fall där solenergi är billigare än kol. Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om så planerade det indiska energibolaget Rattan India Power att bygga ett nytt kolkraftverk i delstaten Punjab. Men när det räknade på det visade det sig att det skulle bli billigare att sätta upp solpaneler över hela området, vilket de nu har ansökt om.

    300 miljoner människor lever utan el i Indien. Att utrota elfattigdomen är en av de mest prioriterade frågorna för Indiens premiärminister Narendra Modri. För att uppnå det planerar Indien bland annat att öka volymen solenergi tjugofalt till 2022 jämfört med nu. Men Indien planerar samtidigt att också öka kolproduktionen.

     

     

    Nytt rekord i Storbritannien: Under ett dygn fick landet mer el från solkraft än från kolkraft

    Milstolpen sägs bero på en explosionsartad utbyggnad av solceller, i kombination med att flera kolkraftverk lagts ner den senaste tiden. 

    Tidigare i Storbritannien har man under vissa timmar fått mer el från solceller än från kolkraftverk. Men förra lördagen handlade det om ett helt dygn. Tidningen The Guardian skriver:

    Analysts said the symbolic milestone showed how dramatic coal’s decline had been due to carbon taxes, as solar had “exploded” across the UK in recent years.

    Enligt The Guardian så genererades 29 GWh med solel under det aktuella dygnet, vilket utgjorde fyra procent av behovet, medan kolkraftverken stod för 21 GWh.

    Regeringens vårbudget ur ett miljöperspektiv

    Den rödgröna regeringen presenterade idag sin vårbudget. Klimatet är en av fem prioriterade frågor i regeringens vårbudget och Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Budgeten bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. 

    I budgeten framgår bland annat att:

    • De statliga klimatinvesteringarna under 2015 är 4,5 miljarder kronor. Investeringarna görs inom framför allt fyra områden: förnybar energi, fossilfria resor samt lokala och internationella klimatinvesteringar.
    • 4,3 miljarder satsas på att stärka järnvägsunderhållet under perioden 2015-2018. Utöver det satsas 2 miljarder på lokal och regional kollektivtrafik under mandatperioden. Regeringen har också beslutat om en satsning på 1,6 miljarder på kollektivtrafik i landsbygd mellan 2016-2019.
    • 1,4 miljarder kronor satsas mellan 2016-2019 på utveckling och etablering av solceller.
    • Sänkt moms på mindre reparationer. Momsen på mindre reparationer sänks från 25 procent till 12 procent. Det gäller reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hemtextilier.
    • Det blir billigare att reparera vitvaror som till exempel tvättmaskin, torktumlare och torkskåp, kyl, frys, diskmaskin, spis och ugn genom att den som köper en sådan tjänst kan få skatteavdrag.
    • Skatten på bensin och diesel ska höjas med 2 procentenheter per år från 2017.
    • Skatten sänks på etanol som låginblandas i bensin, E85 (bränsle som består av 85 procent etanol och 15 procent bensin) och biodiesel som blandas in i diesel. Detta kommer att gälla från den 1 augusti 2016. Enligt Aftonbladet innebär det att om en kör en etanolbil 1 500 mil per år blir det en besparing på 900 kronor om året.
    • Skatten på farliga kemikalier i konsumentvaror höjs. Detta innebär att en icke-miljövänlig telefon skulle bli 25 kronor dyrare och ett kylskåp 300 kronor dyrare, skriver Dagens Industri.
    • Det ska bli enklare för mikroproducenter som villaägare och ideella föreningar att sälja solel genom att dessa producenter inte längre behöver momsregistrera sig. Supermiljöbloggen har skrivit mer om det här.
    • Företag som klimatkompenserar genom att köpa utsläppsrätter kan göra avdrag.
    • Regeringen vill att en större andel av de utsläppsminskningar som ska ske innan 2020 ska ske genom åtgärder i Sverige. Sverige har som mål att att klimatutsläppen ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Alliansregeringen inriktning var att en tredjedel av dessa utsläppsminskningar kan ske genom åtgärder utomlands.

    Mer om budgeten ur ett miljöperspektiv finns att läsa på Miljödepartementets hemsida.

    Finansminister Magdalena Andersson (S), biträdande finansminister Per Bound (MP) och Vänsterpartiets ekonomisk-politisk talesperson Ulla Andersson skriver på DN Debatt:

    Att allt fler kan göra miljövänliga val i sin vardag är en viktig del av det hållbara samhällsbygget. Inför höstens budget lägger regeringen fram flera förslag för att det ska bli lätt att göra rätt. Vi gör det billigare att tanka miljövänligt, sälja solel, och att reparera exempelvis cyklar och kläder.

    Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström säger till Sveriges Radio:

    Man plankar ju några av Centerpartiets förslag som till exempel kemikalieskatt och så vidare. Men den gröna skatteväxlingen är ju helt glömd.

    Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger att parisavtalet inte har satt avtryck på regeringens budget och säger:

    Det är väldigt bekymmersamt att regeringen inte satsar mer på järnvägen. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet var i opposition var de upprörda över tågkaoset. Men nu när de är i makten avsätter de inte de resurser som behövs för att fixa järnvägen. Den begränsade och tillfälliga satsning på järnvägsunderhållet som görs räcker inte till på långa vägar. Järnvägsunderhållet måste dubbleras för att komma till rätta med förseningarna.

    – Det finns också ljusglimtar i budgeten. Regeringen skriver att energisystemet på sikt ska bygga på 100 procent förnybar energi, vilket vi välkomnar. Borttagandet av kravet på momsregistrering för bland annat privatpersoner som producerar sin egen solel är ett viktigt steg framåt för att solrevolutionen i Sverige ska ta fart. Införandet av REP-avdraget för reparationer är också ett steg i rätt riktning, och en viktig signal om resurseffektivitet.

    Engström (MP): EU ska inte stjäla fisk från fattigare länder

    Europaparlamentarikern Linnéa Engströms (MP) betänkande om det externa fisket godkändes i plenum vid parlamentets session i Strasbourg i tisdags, med bred majoritet. ”EU måste fortsätta att reglera sitt fiske utanför unionen och öppna dörren för insyn”, skriver Engström idag i en debatt artikel på Supermiljöbloggen. 

    Fisk är den viktigaste proteinkällan för människor på den afrikanska kontinenten. Överfiske i fattigare länders vatten leder till bristande matsäkerhet och i slutet risk för svält. I en framtida värld med samma tryck på jordens resurser och en ökande befolkning kommer behovet av vad havet kan ge att öka. Den produktiva jordbruksmarken kommer att minska som en följd av klimatförändringarna vilket enligt FN:s beräkningar ytterligare kommer att spä på en utveckling där människor måste fly från sina hemländer.

    Samtidigt som behovet av mat från havet ökar är konkurrensen hård. Stora aktörer som Kina, Korea, Taiwan och Ryssland driver en alltmer aggressiv politik för att få tillgång till de minskande marina resurserna. Flera av dem uppfyller inte sina skyldigheter i internationella överenskommelser och respekterar heller inte grundläggande mänskliga rättigheter.

    I den här situationen måste EU visa ledarskap.

    EU ska främja ett hållbart fiske i alla internationella sammanhang och det viktigaste kravet är att EU:s båtar bara får fiska på ett överskott som lokalbefolkningen inte själva behöver.

    EU är för närvarande världens största marknad för fiskprodukter och har en av de största fiskeflottorna. Det ger inflytande och EU måste använda detta inflytande på den internationella arenan för att minska överfiske och förbättra normer för öppenhet så att man kan bekämpa korruptionen och få slut på slavarbetet på fiskefartyg. Vi måste leda utvecklingen mot ett hållbart fiske genom en kapplöpning mot toppen stället för det ras mot botten som pågått alltför länge.

    Ett glädjande exempel är det nya fiskeavtal som EU har tecknat med Mauretanien. I förhandlingarna lyckades EU övertyga Mauretanien att alla fiskeavtal som landet tecknar med tredje part ska bli offentliga. Tidigare var det omöjligt att veta hur många länder som fiskade i vattnen och hur det påverkade de olika fiskebestånden.

    Insyn är viktigt, inte minst för journalister och lokala fiskarorganisationer i utvecklingsländerna. De behöver information för att kunna ställa sina regeringar till svars ifall allt inte går rätt till. För att få hela bilden klar för oss så behöver vi också information om alla privata avtal som enskilda EU-båtar tecknar direkt med myndigheter i andra länder. Det behövs dessutom regler och insyn när det gäller samriskföretag och hur de bildas. Idag är bilden bristfällig och det går inte att försäkra sig om att vi inte konkurrerar med utvecklingsländernas lokala fiskesamhällen.

    Bit för bit måste vi öka öppenheten och tvinga andra fiskenationer att följa efter. EU måste fortsätta att reglera sitt fiske utanför unionen och öppna dörren för mer insyn.

    Som grön EU-parlamentariker och vice-ordförande i fiskeutskottet jobbar jag aktivt med att driva på utvecklingen i de här frågorna. Jag är numera ansvarig för lagstiftningens utformande i frågor om hur EU:s handelsflotta kan och bör fiska hållbart i fattigare länders vatten.

    Vi har allt att vinna på en värld där människor har förutsättningar att bygga en framtid i sina hemländer och slipper fly i rangliga båtar över Medelhavet för att undkomma hungersnöd och fattigdom.

    Linnéa Engström, EU-parlamentariker för Miljöpartiet

    Linnéa Engströms rapport: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-%2f%2fEP%2f%2fNONSGML%2bREPORT%2bA8-2016-0052%2b0%2bDOC%2bPDF%2bV0%2f%2fSV 

    Kommissionens hemsida om fisket utanför EU: http://ec.europa.eu/fisheries/cfp/international/index_sv.htm 

    (CUF): Flyktingkonventionen måste skrivas om för att skydda klimatflyktingarna

    ”Det är dags att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inser att varken klimatförändringar eller flyktingar försvinner, utan att Sverige och världen måste ta ansvar för dem”, skriver Magnus Ek och Eric Luth från Centerpartiets ungdomsförbund i en debattartikel om klimatflyktingar på Supermiljöbloggen idag.

    Det senaste året har det som brukar kallas flyktingkrisen lamslagit Europa. Den politiska oviljan att skydda människor har resulterat i ett människorättsvidrigt flyktingavtal med Turkiet. En tilltagande flyktingström som inte torde ha varit svår att förutse har fått makthavare på alla nivåer att helst se till sin bakgård. Samtidigt finns beräkningar på att uppemot 250 miljoner människor kan tvingas på flykt av klimatskäl fram till 2050. Sveriges regering behöver omedelbart trycka på för att flyktingkonventionen skrivs om för att på förhand hantera ett växande problem.

    Ofta framställs det som att flyktingkrisen är något vi kan på ett eller annat vis lösa, sopa under mattan och sedan låtsas om att det inte finns, med ett dövat samvete och en trevlig sommar. Då glömmer man bort eller vägrar se att det inte är så migration fungerar. Så länge det finns sociala, ekonomiska och politiska incitament till att flytta på sig kommer människor kämpa för ett bättre liv. Migration i sig är inte en process som går att bekämpa, eller som vi ens bör bekämpa. För stabilare strömmar är det enda vi kan och ska rikta in oss på de underliggande faktorerna.

    Därför är svenska regeringens passivitet i frågan häpnadsväckande och sorglig. Idag ser vi hur Turkiet aktivt bryter mot det avtal som har slutits. EU, med stöd av Sveriges regering, skickar tillbaka flyktingar till ett land som hanterar flyktingar som flugor. Samtidigt skickar Sveriges regering iväg alla som inte har ordentliga ID-handlingar, och gör sitt bästa för att förvägra folk tillträde till Sverige. Detta utan en tanke på hur man ska komma åt de underliggande faktorerna.

    I höstas valde regeringen att omöjliggöra asyl av övriga skyddsbehov. Därmed försvann den möjlighet som fanns för så kallade klimatflyktingar att få asyl i Sverige. Den internationella flyktingkonventionen innehåller inga skrivelser om klimatflyktingar, och Sverige har gjort lite eller inget på den internationella arenan för att trycka på för ett klimatflyktingsavtal.

    De första klimatflyktingarna har redan fått asyl. Personer vars bostäder sjunkit under vatten i stillahavsöar har tagit sin tillflykt till Nya Zeeland. Öbefolkningar eller personer i kustnära områden ser sin hemvist svämmas över. Sahara växer, och torka, bränder och extrema temperaturer blir vanligare inslag. Ursprungsbefolkningar i Alaska tvingas på grund av smältande isar, tynande permafrost och fler stormar fly allt längre in i Alaskas inland, något de kan göra till den punkt nås när detta trygga inland inte längre finns.

    För oss i CUF blir det oförståeligt att Sveriges regering då väljer att ta bort kategorin ”övrig skyddsbehövande” där klimatflyktingar innefattas. Detta utan att på den globala arenan trycka på för förändrade flyktingavtal eller på annat vis inkorporera klimatflyktingar i den internationella flyktingdiskussionen. Det är svårt, men det går att försöka förutspå vad temperaturhöjningen kommer att ha för effekter. Även om vi klarar att begränsa den globala uppvärmningen till två grader kommer det bli oundvikligt att många tvingas lämna sina hem. Nu kan vi bekämpa klimatförändringen och försöka skapa system för att hantera de som ändå tvingas fly. Snart är det för sent.

    Sverige och EU är fast i en bild av migration som något övergående. Den rödgröna regeringen spär på den synen genom att föra en ogenomtänkt, kortsiktig, och i stora delar rättsvidrig asyl- och migrationspolitik. Löfven stod gladeligen i Strasbourg inför EU-parlamentet och försvarade Turkietavtalet, Sveriges och EU-rådets sätt att försöka sopa problemet under mattan och låtsas om att flyktingsituationen inte finns. Det är dags att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inser att varken klimatförändringar eller flyktingar försvinner, utan att Sverige och världen måste ta ansvar för dem.

    Magnus1398724-2Eric

     

    Magnus Ek
    Ordförande Centerpartiets ungdomsförbund

    Eric Luth
    Migrationspolitik talesperson Centerpartiets ungdomsförbund

    Precisionen i Vänsterpartiets kärnkraftsuträkning ifrågasätts

    Enligt Energimyndigheten handlar det om ett förenklat resonemang.

    Vänsterpartiet har länge velat avveckla den svenska kärnkraften. På sin hemsida skriver partiet att detta borde ske ”i den takt som kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor och energieffektivisering”.

    Man skriver vidare:

    Det stora antalet incidenter i svenska kärnkraftverk visar på brister i säkerheten. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Så länge vi har egen kärnkraft är det också svårt att säga nej till miljöförstörande uranbrytning i Sverige. (…)

    Idag subventioneras kärnkraftsindustrin genom att inte låta den fullt ut stå för sina kostnader för slutförvaring av kärnavfallet och försäkringar. Med fortsatta subventioner för kärnkraften blir det svårare att få lönsamhet i investeringar i förnybara energikällor. Därför står en satsning på kärnkraften i motsättning till en satsning på förnybara energikällor.

    Men denna position kan nu komma att ändras.

    Vänsterpartiets partistyrelse menar nämligen att Sveriges elexport leder till att våra nordeuropeiska grannländer kan minska koldioxidutsläppen från sina fossila kraftverk.

    Enligt partistyrelsen (pdf) handlar det ”ett gott år om uppåt 10 miljoner ton koldioxid” som på det här sättet kan undvikas.

    Detta är också anledningen till varför partistyrelsen, inför partiets kongress i maj, föreslagit en ny kärnkraftslinje för Vänsterpartiet. Förslaget (pdf) innebär att kärnkraften inte ska avvecklas så snabbt som möjligt. I stället ska hänsyn tas ”till den svenska kärnkraftens möjligheter att bidra till minskade utsläpp” i andra länder.

    – Klimatomställningen ska gå först. Vi måste göra en snabb utfasning av fossilbränslen och då får man göra prioriteringar, kommenterade partisekreteraren Aron Etzler saken till Dagens Nyheter nyligen.

    Rikard Warlenius är ledamot i programgruppen som tagit fram det förslag (pdf) som partistyrelsen utgått från. I ett mejl till Supermiljöbloggen förklarar han hur uträkningen om tio miljoner ton koldioxid kommit till. Det är, skriver han, branschföreningen Svensk Energi som kommit fram till att varje exporterad kWh från Sverige minskar utsläppen i mottagarlandet med mellan 100 och 800 gram koldioxid.

    Det här gör, enligt Rikard Warlenius, att man kan dra följande slutsats:

    Om vi ”ett gott år” exporterar 20 TWh, och exporten i snitt tränger undan 500 g CO2/kWh, vilket är ungefär i mitten av Svensk Energis spann, så blir effekten att 10 miljoner ton CO2 trängs undan.

    Rikard Warlenius har själv flera gånger använt sig av denna siffra, exempelvis i en debattartikel där han skriver:

    Sveriges kanske största klimatnytta görs när vår export av nästan utsläppsfri el leder till fossila kolpannor släcks i våra grannländer. Under senare tid har Sveriges exporterat 10-20 terawattimmar per år, vilket har lett till minskade utsläpp i våra grannländer med uppemot 10 miljoner ton koldioxid.

    I en annan debattartikel skriver han:

    Mängden utsläpp som kan undvikas i mottagarländerna är inte småpotatis; det handlar ett gott år om uppåt 10 miljoner ton koldioxid. Vi har lite svårt att förstå upprördheten över att Sverige är med och minskar utsläppen rejält i andra länder.

    Men från Energimyndighetens sida menar man att detta är ett förenklat resonemang. Dels på grund av svårigheterna att förutse hur stor den svenska exporten kommer bli framöver. Dels även på grund av att det är svårt att sia om vad den svenska elen faktiskt ersätter.

    I ett mejl till Supermiljöbloggen förklarar en av Energimyndighetens tjänstemän saken så här:

    Resonemanget funkar om man är tydlig med hur man räknar och att det är just en räkneövning, det vill säga: Om vår elexport bara ersätter kolkondens blir minskningen x ton CO2 men om elexporten ersätter en mix i ett mottagarland så blir minskningen inom ett intervall beroende på vilket land som importerar vår el.

    Just idag exporterar vi det mesta till Finland för att de har underskott och då ersätter det möjligen inte särskilt mycket kol alls. Om 20-30 år vet vi inget om vart ett eventuellt överskott går och vad det eventuellt ersätter.

    ___

    Läs också: Greenpeace: ”Vänsterpartiet på väg att bromsa omställningen till ett förnybart energisystem”

    Utställningen Unga forskare avgjord

    Förra veckan gick evenemanget Unga Forskare av stapeln. En rikstäckande tävling och ett evenemang för gymnasieelever som går sista året att träffa andra unga, drivna forskare inom naturvetenskap och teknik.

    Utställningen Unga Forskare gick i veckan av stapeln på Tekniska Museet i Stockholm och handlar om att lyfta fram framstående gymnasiearbeten inom naturvetenskap och teknik, där studenterna har gjort undersökningar inom ämnen som kan ha betydelse för den riktiga forskningen. Studenterna tävlar i olika kategorier beroende på inom vilket ämne forskningen hamnar. De kategorier som fanns var:

    • Biologi
    • Medicin
    • Vatten
    • Miljö
    • Kemi
    • Fysik
    • Matematik
    • Programmering

    Det fanns arbeten om hur man genom forskning kan få mer insyn i belastningen av miljöproblem i naturen,  till exempel hur mikroplaster påverkar djurplankton, hur man genom datorprogram kan simulera scenarier för att klimatanpassa, genomföra biologisk rening istället för kemisk i reningsverken och uppfinningar som går ifrån det traditionella tänket, varför inte byta ut plast mot material av stärkelse och cellulosa?

    Inom biologi fanns forskningsarbeten kring den otroligt viktiga frågan antibiotikaresistens. Vad kan man göra för att förebygga antibiotikaanvändningen och vad finns för alternativ?

    Den omtalade och fruktansvärda bidöden var ett annat ämne som kategoriserades under biologi. Hur kan man minska bidöden? Vilka är möjliga orsaker till att den inträffar världen över? En grupp unga forskare undersökte här alternativ till de traditionella metoderna för att minska spridningen av det virusbärande Varroa-kvalstret.

    Som skribent på Supermiljöbloggen var det otroligt inspirerande att se så många unga människor så engagerade inom ämnen som drabbar oss alla.

    I torsdags korades vinnarna under en prisceremoni på Tekniska Museet i Stockholm. Listan på alla stipendiater hittar du här.

     

    Supermiljöpodden #9 – Svenska biobränslens vara eller icke vara

    Det senaste året har debatten om den svenska biodrivmedelsproduktionen gått varm. Ska producenterna få fortsatt stöd från staten och varför kräver stödet ett godkännande av EU-kommissionen? Bör inte Sverige införa en kvotplikt som alla andra EU-länder? Och hur ska vi egentligen nå målet om en fossilfri fordonsflotts? Detta och mycket mer diskuteras i detta avsnitt av Supemiljöpodden med Vera Telemo och Ellen Palm. 


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    ICA:s plastpåsar ersätts med sockerrörspåsar

    Sockerrörspåsen har funnits i ICA:s sortiment sedan 2011 men ska nu helt ersätta den oljebaserade plastpåsen, rapporterar Miljö & Utveckling.

    Vid förbränning av den nya kassen blir koldioxidutsläppen 85 procent mindre än vid förbränning av plastpåsar. Sockerrörspåsen går också att återvinna i den vanliga plaståtervinningen.

    Vår målsättning har varit att alla kassar ska komma från förnybara råvaror och nu är vi här, säger Maria Smith, chef för miljö- och socialt ansvar på ICA.

    Ersättandet innefattar dock bara det centrala lagret. I de lokala ICA-butikerna kan de oljebaserade påsarna finnas kvar, detta eftersom de har möjligheten att beställa från andra leverentörer.

    Vi hoppas förstås att ännu fler ska välja att ta in påsar från vårt centrala lager. En stor andel gör det redan idag. Ser man till hela ICAs sortiment kommer 70-75 procent av varorna i butikerna från det centrala lagret, resten är ofta lokalt producerade varor, berättar Maria Smith.

    Svenskt besök i Honduras efter mord på miljöaktivister

    Kabinettsekreterare Annika Söder (S) ska på officiell visit till en rad centralamerikanska länder. I Honduras ska hon prata om mänskliga rättigheter efter morden på flera miljö- och människorättsaktivister.

    Sverige väljer att ta upp situationen för miljö- och människorättsaktivister i Honduras under det första officiella besöket i Centralamerika på tolv år. Detta med anledning av morden på aktivisterna Bertha Cáceres och Nelson García, som SMB skrev om tidigare i mars.

    Bertha Cáceres familj lever under dödhot, och gömmer sig nu på organisationen Aci Participas kontor i Tegucigalpa.

    – President Juan Orlando Hérnandez har militariserat landet. Militärpolisen finns överallt och slår ner alla manifestationer. Han bedriver, enligt mig en terrorpolitik, säger Hedme Castro, som är chef för organisationen, till Svenska Dagbladet (papperupplaga).

    Enligt honduriska medier besöker Söder landet för att prata om finansiella investeringar.

    Sverige missar 14 av 16 miljömål

    Bara två av Sveriges 16 miljömål ser ut att nås till 2020, det visar en uppföljning från Naturvårdsverket. 

    De två milljömålen som ser ut att nås är målen om skyddande ozonskikt och säker strålmiljö. De övriga 14 miljömålen kommer ”inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder”.

    Bland de miljömålen som inte ser ut att kunna nås går utvecklingen för målen om frisk luft, bara naturlig försurning och god bebyggd miljö åtminstone åt rätt håll, även om det inte går tillräckligt snabbt. Men för målen begränsad klimatpåverkan, myllrande våtmarker, ett rikt odlingslandskap, storslagen fjällmiljö och ett rikt växt och djurliv går utvecklingen åt fel håll.

    Flera av miljömålen kräver både internationella åtgärder och åtgärder i Sverige. Exempelvis innebär målet om begränsad klimatpåverkan att den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader och Sveriges klimatpolik ska bidra till att koldioxidhalten kan begränsas till max 400 ppm. Det första målet kan främst nås genom internationella åtgärder och det andra målet kan Sverige nå på egen hand. I mars 2016 var den globala koldioxidhalten på 404.8 ppm.

    Förutom de 16 miljömålen finns det 24 etappmål, sju av dessa etappmål hade 2015 som målår. Av dessa ser fyra ut att vara uppnådda eller nära att nås.

    Dessa etappmål är:

    • dialogprocess i ett nationellt skogsprogram,
    • miljöhänsyn i skogsbruket,
    • en kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden, och
    • nya åtgärdsprogram för hotade arter .

    Etappmålen som inte nåddes 2015 är:

    • insatser mot invasiva främmande arter,
    • utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar, samt
    • ett variationsrikt skogsbruk.

    Naturvårdsverket lyfter ändå fram en del positiva händelser under 2015 som varit steg framåt för arbetet med miljömålen. De är:

    • det globala klimatavtalet i Paris,
    • att det internationella luftvårdsarbetet gått framåt,
    • att resurserna till både skydd och skötsel av värdefulla svenska naturmiljöer har ökat,
    • att EU:s kemikalieregler har stärkts, och
    • att arbetet med att minska och hantera avfall i samhället och sanera förorenade området har ökat.

    Mer om miljömålen finns att läsa på miljomal.se 

    Greenpeace: ”Vänsterpartiet på väg att bromsa omställningen till ett förnybart energisystem”

    Mycket tyder på att kärnkraftsfrågan kommer bli en av de stora diskussionsämnena på partiets kongress i maj. 

    Vänsterpartiets partistyrelse vill att partiet på kongressen 5-8 maj antar en ny position om i vilken takt som den svenska kärnkraften ska avvecklas, det här rapporterade bland annat Dagens Nyheter om i förra veckan.

    Partistyrelsen skriver i sitt förslag (pdf) att kärnkraften visserligen är ”en osäker energikälla” som ”försvårar omställningen till en 100 procent förnybar energiproduktion” -vilket partiet vill se till år 2040. Men partistyrelsen föreslår ändå att ”kärnkraftsavvecklingen ska ta hänsyn till den svenska kärnkraftens möjlighet att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden”.

    – Klimatomställningen ska gå först. Vi måste göra en snabb utfasning av fossilbränslen och då får man göra prioriteringar, kommenterade partisekreteraren Aron Etzler saken till DN.

    Men resonemang kritiseras nu av Greenpeace, som menar att Vänsterpartiet är på väg att bromsa upp den omställning till förnybart som partiet själv säger sig vilja ha. Organisationens energitalesperson Rolf Lindahl skriver i ett inlägg:

    Resonemanget kan ifrågasättas på flera plan. Vad är det som säger att det är fossil kraft som trycks ut? Det troliga är att det snarare är utbyggnaden av förnybara energikällor och effektivisering i våra grannländer som bromsas och att den fossila kraften blir kvar.

    Även om vi antar att det är kolkraft som trycks ut, vilket Vänsterpartiets styrelse räknar med, innebär förslaget att våra grannländer ersätter ett ohållbart energisystem med ett annat. I praktiken betyder förslaget att våra grannländer gör sig beroende av svensk kärnkraft, samtidigt som Sverige, åtminstone moraliskt, tar på sig ansvaret att leverera fossilfri el. Därmed blir även Sverige fast i ett beroende av reaktorer och så länge dessa accepteras kommer det att bli svårare för politiker att besluta om stödsystem och andra styrmedel för utbyggnad av förnybara energikällor även i Sverige, liksom effektivisering. Därmed bromsas även omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige.

    Även inom Vänsterpartiet har det höjts röster mot den föreslagna förändringen. TT Nyhetsbyrån skriver att flera kritiska motioner har lämnats in.

    Partidistriktet Skåne hävdar att V kommer att låta som kärnkraftsvänner som hävdar att kärnkraft är en ren energikälla som man måste utnyttja för att minska beroendet av fossila bränslen. Partidistriktet Halland vill slå fast målet att kärnkraften ska vara helt utfasad år 2030.

    Oro inom MP inför Vattenfall-beslut

    Partiprofiler vill att försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet stoppas.

    – Om det inte finns någon gräns för vad vi går med på kommer vi inte respekteras av någon.

    Det säger riksdagsledamoten Karins Svensson Smith i en kommentar till Dagens industri, detta med anledning av de medieuppgifter som gjort gällande att Vattenfall planerar att sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska energibolaget EPH.

    Partikollegan Roger Bydler, lokalpolitiker i Nacka och ordförande för partiets klimatnätverk, är inne på ett liknande spår och säger till tidningen:

    – Jag anser att Vattenfall ska behålla brunkolet och avveckla verksamheten tillsammans med den tyska regeringen under ordande former. Det här bolaget EPH ställer jag mig väldigt tveksam till.

    En annan av Miljöpartiets riksdagsledamöter, Carl Schlyter, kommenterar saken så här på Twitter:

    Rykten om EPH-Vattenfall-kommenterar ej. Men den som vill gräva om Daniel Křetínský (VD EPH) hittar honom i #panamapapers

    Som Supermiljöbloggen skrivit om tidigare så gick Miljöpartiet till val 2014 på att Vattenfalls brunkol måste stanna i marken. När språkröret Gustav Fridolin fick frågan av Aftonbladet om vad han skulle vilja göra med det tyska brunkolen sa han:

    – Stoppa gruvorna. Så att man inte kan ladda de här kraftverken och se till att de överlever. Det är det viktigaste för oss. Vi är beredda att förhandla om olika lösningar för det. Men att bara sälja så att någon annan driver det vidare, det är ju ingen lösning.

    Gustav Fridolin sa vid ett annat tillfälle, när Miljöpartiet fått en låda med provrör från sina tyska kollegor, fyllda med vatten från området i Tyskland där Vattenfall har sin verksamhet:

    – Den där lukten kan få vem som helst att få kväljningar. Men det är klart att själva politiken bakom kan ju också göra en rätt spyfärdig. Miljöfrågan är ju så provocerande, för alla politiker säger att de är för, alla bryr sig jättemycket. Tills man ska fatta beslut, då är det helt ok att samma politiker som sagt att ”miljö är jätteviktig” bygger nya kolgruvor.

    Peter Eriksson (MP) ”Höga utsläpp ska bestraffas, inte belönas”

    ”Flera delar i systemet med utsläppsrätter stjälper mer än hjälper. Dessa delar måste korrigeras för att skapa ett slagkraftigt handelssystem”, skriver Peter Eriksson, tidigare språkrör och numera Europaparlamentariker för Miljöpartiet, på Supermiljöbloggen idag.

    SSAB, LKAB och Vattenfall ser sig själva som en del av lösningen för ett samhälle baserat på hundra procent förnybar energi. Det framgick av en debattartikel de tre industrierna gick ut med häromveckan. Det är rimligt att stålindustrin, som släpper ut mest koldioxid i Sverige, också är bland dem som arbetar mest för en omställning. Idén om att ersätta kol med vätgas för direkt reduktion vid stålframställning är mycket spännande.

    För att åstadkomma att skifte till ett fossilfritt samhälle behöver alla krafter dra åt samma håll. Det gäller den svenska staten, EU och inte minst näringslivet, som alla är viktiga spelare som kan bidra med lösningar.

    För att driva på nödvändiga förändringar måste vi frigöra ekonomiska resurser på flera olika plan. Draghjälpen som SSAB, LKAB och Vattenfall ropar på från statligt håll är viktig, men en pusselbit till lösningen finns också på den europeiska arenan. Som Europaparlamentariker i energi- och forskningsutskottet arbetar jag för att reformera vårt system med utsläppsrätter (ETS). Det behövs tydliga incitament som främjar innovation. Dessutom kan vi vara i behov av ett forskningsprogram som stödjer omställningen till förnybart.

    Idag motverkar flera element i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) sitt syfte. Huvudsyftet med lagstiftningen är att minska koldiaoxidutsläppen i EU. En viktig princip bör vara att de aktörer i varje sektor som har lägst utsläpp inte ska bestraffas, utan belönas. Vi behöver dessutom frigöra resurser som ska gå till innovation. En betydande del av intäkterna från de försålda utsläppsrätterna ska användas till innovationsfonden för att stödja investeringar i en koldioxidfri utveckling. Ett högre pris på utsläppsrätterna – det bl.a. miljörörelsen ropar efter – skapar därmed också mer resurser till innovation och omställning i näringslivet.

    Flera delar i systemet med utsläppsrätter stjälper mer än hjälper. Dessa delar måste korrigeras för att skapa ett slagkraftigt handelssystem.

    Rollen för den så kallade moderniseringsfonden bör förtydligas så att det ekonomiska stödet riktas till omställning av kolkraften i Europa. Moderniseringsfonden får inte bli en konstgjord andning för kolkraftverk som sedan länge passerat sitt bästföre-datum.

    Peter Eriksson
    Europaparlamentariker för Miljöpartiet

    Sveriges största solelsanläggning har landat i Helsingborg

    Med hjälp av surrande helikoptrar kunde installationen påbörjas i fredags. Arbetet väntas pågå under tio veckor och tanken är att solelsanläggningen ska börja användas till midsommar.

    Anläggningen installeras på taket till köpcentret Väla Center strax utanför Helsingborg. Köpcentret har under flera år lyckats skära ned på sin energianvändning, men nu krävs ett helt nytt tankesätt för att komma ner ytterligare. Det menar Väla Centrums driftchef Fredrik Arvidsson.

    Från maj till september går det åt mycket energi för att hålla nere inomhustemperaturen och under samma period flödar solen över de stora takytorna. Steget till solenergi blir i detta resonemang inte långt.

    Anläggningen, som består av 4328 solcellspaneler, kommer att bli Sveriges största och täcka en yta motsvarande två fotbollsplaner.

    Vattenfall vill satsa på solel i Sverige

    Nu börjar bolaget erbjuda svenska hushåll solkraft till hela sin elanvändning.

    Vattenfall meddelade i dag att man från och med nu erbjuder sina privatkunder i Sverige att välja solkraft för att täcka hela sin elanvändning.

    – Vi erbjuder sedan tidigare både vind- och vattenkraft och vi har märkt av ett ökande intresse för solkraft. Därför känns det extra bra att som första elbolag kunna erbjuda solkraft till de som önskar, säger Jonas Stenbeck, chef för Vattenfalls försäljning, i ett pressmeddelande.

    I pressmeddelandet skriver bolaget vidare:

    Vattenfall köper solkraft framförallt från Italien och Belgien eftersom företaget i dagsläget inte har någon egen produktion av solel i Sverige. Samarbete med två svenska solelsproducenter har också inletts. Den ena solparken ligger utanför Norrköping och den andra i Simrishamn. Vattenfall kommer köpa all solel de producerar och letar aktivt efter fler svenska producenter.

    Supermiljöbloggen passade på att fråga Heidi Stenström, pressekreterare på Vattenfall, om bolaget har några planer på egen solelsproduktion i Sverige. I ett mejl svarar hon:

    Vad gäller oss så är det en mycket intressant väg att gå vidare på, framförallt på platser där vi redan har befintlig vindkraft för att dra fördel av de synergier som finns. Ingen tidplan fastställd men vi håller redan på och kollar in lämpliga platser för att kunna undersöka möjligheterna vidare.

    ___

    Läs också: Vattenfalls vd bekräftar: Vi kommer fokusera mer på solkraft framöver (21/7 2015)

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.