Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Greenpeace: ”Regeringen både får och bör ställa miljökrav på Vattenfall”

    På Vattenfalls bolagsstämma idag den 27 april lämnar Greenpeace över ett direktiv till Vattenfall å det svenska folkets vägnar. Med anledning av detta skriver Greenpeace idag ett debattinlägg på Supermiljöbloggen. 

    I oktober 2014 bestämde Vattenfall att försöka sälja sina brunkolskraftverk och gruvor i Tyskland. Ganska snabbt stod det klart att det kan leda till större klimatutsläpp än om Vattenfall behåller dem, men regeringen undvek kategoriskt att ta ställning för eller emot en sådan affär. ”Vi kan inte kommentera det förrän vi har ett förslag på regeringens bord” upprepade ministrarna gång på gång så snart frågan kom på tal. Naturligtvis hade de kunnat ställa villkor om de hade velat, men de svek.

    För en vecka sedan kom till slut Vattenfalls förslag och nu ligger det på regeringens bord. Men nu säger regeringen istället att den inte kan ställa miljökrav på affären utan riksdagens godkännande. Och samtidigt tänker den inte ens fråga riksdagen.

    Näringsminister Damberg menar till exempel att regeringen inte kan ställa några miljökrav på affären eftersom det står i Vattenfalls bolagsordning att verksamheten ska skötas ”affärsmässigt” och då får inte regeringen ställa miljökrav. Det stämmer inte.

    I bolagsordningen står det att Vattenfall ska skötas affärsmässigt och vara ledande i energiomställningen. Ingenstans står det att affärsmässigheten är viktigare än miljöhänsynen. Målen är jämställda. Inte heller i det förslag från regeringen som ledde fram till bolagsordningen, propositionen, står det att bolaget ska bortse från miljöhänsynen. Tvärtom lyfts miljökraven fram som en central och viktig del av bolagets uppgift.

    Riksrevisionen har granskat regeringens styrning av Vattenfall och menar att regeringen kan och bör vara mer aktiv i sin styrning.

    Enligt professorer i juridik vid Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm finns det heller inget som hindrar att regeringen ger Vattenfall ett särskilt direktiv att ta miljöhänsyn vid försäljningen, eller till och med stoppar affären. Det kan göras snabbt på en bolagsstämma och Vattenfall måste rätta sig efter beslutet.

    På bolagsstämman den 27 april lämnar Greenpeace över ett sådant direktiv till Vattenfall på det svenska folkets vägnar. Vi gör nu det som regeringen borde ha gjort redan i oktober 2014 och hoppas att regeringen nu vågar göra rätt sak.

    Annika Jacobson, chef för Greenpeace Sverige 

    Supermiljöpodden #10 – Koldioxidinfångning (CCS)

    I veckan skrevs Parisavtalet under med målsättningen att hålla den globala temperaturökningen (väl) under 2 grader. Att vi står inför stora utmaningar är alla överens om, men hur dessa ska lösas är ännu oklart. Supermiljöpodden diskuterar den omstridda tekniken att fånga in koldoxid från atmosfären. Dessutom pratas det förbud mot utsläpp av toalettavfall i Östersjön och förslag på innovationsupphandling kring plastpåsar.

    I studion: Vera Telemo och Ellen Palm.


    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Klass 7A uppmanar Vattenfall: ”Låt kolet ligga!”

    Jonna Andersson med klasskompisar från klass 7A i Stenstorpskolan i Halmstad vill att Vattenfall låter kolet ligga och vill att DU skriver på deras protestlista.

    Kära invånare i Sverige. Det händer igen. Ännu en riktig dumdristig plan som riskerar att förstöra vårt hem, jordklotet. Ni måste ha hört nyheten om att brunkolet är på utförsäljning av det statliga företaget Vattenfall? Det har i alla fall jag hört om och jag är så sjukt upprörd –  förstår inte Vattenfall att pengar inte är allt?! 

    Jag, Jonna Andersson, och mina klasskompisar Sally Kjellner, Alma Haglund, Bella Torin och några till i vår klass har startat ett projekt där vi har en namninsamling för de som vill att vattenfall ska avveckla detta ärende. När vi har fått över 1 000 namnunderskrifter ska vi åka upp till Stockholm och personligen lämna över namnunderskrifterna till regeringen så att de förstår att de ska säga nej. Jag och Sally har pratat i P4 Halland och har blivit intervjuade av Hallandsposten och vi har även ett samarbete med Greenpeace (Annika Jacobson & Emma Hernborg). Tack vare samarbetet med Greenpeace får vi känslan av att bli tagna på allvar både nu men också när vi lämnar över namninsamlingarna till regeringen. Vi har idag samlat in mer än hälften av underskrifterna.

    Vi har också varit i Halmstad city där vi demonstrerade genom att hälla ut kol på torget och visa upp plakat för att synas och höras så mycket vi kunde. Många var intresserade och skrev ned deras namnunderskrift. Detta ska vi då fortsätta med i städer runt om Halmstad, där vi själva bor. Som tillexempel Ängelholm, Varberg och Helsingborg.

    Vår inspiration är främst att rädda miljön men vår lärare, Otto, som har dirigerat in oss på detta spår med miljön, har även varit en inspirationskälla. Otto är väldigt insatt i miljöproblem och nämnde denna nyhet om Vattenfall för ungefär ett år sedan och vi har jobbat hårt för att komma hit vi är idag. Vi vill ha fler lärare som Otto, som inspirerar och låter eleverna ta eget initiativ och ansvar. Han tror på oss, och det är vi tacksamma för.

    Varför har vi då dragit igång detta projekt?

    Jo, det är alltså så att Vattenfall som vi betalar skattepengar till vill sälja brunkol som ligger under marken i östra Tyskland. Det vill Vattenfall göra för att nå sina mål, som lyder såhär: Vattenfall vill gå med vinst och med vinsten köpa mer förnyelsebar energi tex. vindkraftverk och vattenkraftverk. Men om Vattenfall säljer brunkolen till någon annan kommer det företaget såklart elda upp brunkolen och det är jättedåligt för miljön. Eldas området med brunkol i östra Tyskland upp kommer det motsvara Sveriges utsläpp av koldioxid i 24 hela år!  Det blir alltså dubbla utsläpp. Vattenfall tänker bara på sin egen ficka.

    Säljs brunkolen kommer kolen eldas upp och den farliga röken (som innehåller bl.a koldioxid) åker upp i atmosfären, vilket leder till att växthuseffekten ökar. När växthuseffekten ökar kommer det bli varmare på jorden eftersom växthusgas blockerar solstrålar från att komma ut från jorden igen. När jorden blir varmare smälter isarna vilket gör att vattennivån stiger, djurarter kommer dö ut och flera länder kommer bli översvämmade. När länder hamnar under vattenytan kommer människor att flytta, med flyktingkatastrofer som följd. Risken finns då att det mer krig då mer folk är i rörelse. Sverige kommer också att stå till svars för att ha sålt brunkolen och kommer därmed få mindre trovärdighet i kampen för miljön eftersom så många ser upp till Sverige för att vi tar så bra hand om miljön.

    Vattenfall drar sina delägares namn i smutsen. Miljöpartiet vågar heller inte säga sin mening om detta ämne, ett ämne som tidigare varit deras huvudsakliga. Miljöpartiet undviker istället ämnet då partiet är rädda att förlora sin plats i regeringen. Detta kan alltså vara miljöpartiets största uppoffring.

    Nyheterna visar heller inte mycket intresse om detta vilket är en skam eftersom att det är en sådan viktig fråga.

    Jag tycker att Vattenfall ska sälja brunkolen till Greenpeace. Om brunkolen säljs till Greenpeace kommer de låta kolet ligga. Kolen kommer då inte eldas vilket i sin tur innebär att vi inte bidrar lika mycket till den globala uppvärmningen och dina barnbarn kan få leva ett liv utan miljökatastrofer. Ett liv utan miljökatastrofer kan ge tid till utveckling i samhället då samhället inte behöver fokusera på att rädda sig från miljökatastrofer. Vi kommer inte få dåligt rykte för att vi har sålt brunkolen och Vattenfall kommer även få pengar så de kan köpa mer förnyelsebar energi vilket är bra för miljön.  Alla vinner på det!

    Eftersom att vi betalar skattepengar kan vi vara med och påverka deras beslut. Du kan påverka genom att göra en anmälan på sidan samstaide.se där ni skickar in till regeringen att du vill att kolet ska ligga. Du kan vara med och påverka, Sveriges invånare ni KAN stoppa planerna.

    Ni som håller med oss och vill att regeringen ska säga nej (det rätta valet) tryck på länken och stöd oss i denna kamp. Ditt namn är det enda som behövs för att göra oss glada.

    Jonna Andersson med klasskompisarna Sally Kjellner, Alma Haglund, Bella Torin i Klass 7A i Stenstorpskolan

    Professor: Regeringen kan visst stoppa Vattenfalls brunkolsaffär

    Frågan om ifall regeringen kan stoppa Vattenfall från att sälja sin kolverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH eller om det krävs att också riksdagen vill stoppa affären har diskuterats flitigt den senaste tiden, inte minst i debatter mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

    Miljöpartiet hävdar att det krävs att riksdagen står bakom att brunkolsaffären stoppas, men Vänsterpartiet säger att det är undanflykter. Nu ger sig professorn i civilrätt, Daniel Stattin, in i diskussionen och säger till ETC:

    Bolagsrättsligt finns regler som säger att man kan kalla samman en bolagsstämma väldigt snabbt. Det finns en aktieägare här och det är staten. Detta kan i princip göras på näringsministerns kontor. Bolagsrättsligt tar man bort ägardirektiven eller ger extra direktiv. Det skulle kunna gå på en halvtimme ungefär

    Enligt Johan Nergelius, professor i konstitutionell rätt, är det en tolkningsfråga om ägardirektiven tillåter att regeringen kan stoppa affären. Om affären stoppas skulle ansvarig minister i värsta fall kunna fällas av Konstitutionsutskottet. Nergelius säger om det till ETC att:

    Det får inga juridiska konsekvenser och det är generellt ett problem med KU:s granskning. Det är också ganska ovanligt att det får politiska konsekvenser även om kritiken är hård.

     

     

    30 år sen Tjernobyl – sammanfattning av konsekvenserna för människor och miljö

    Idag är det 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl då stora mängder radioaktivt material släpptes ut i atmosfären. Supermiljöbloggen sammanfattar här hur olyckan har påverkat människor och miljö.

    Påverkan på människor

    Enligt FN-organet World Health Organisation (WHO) dog 28 av de som städade upp efter olyckan av akuta strålningsskador. Men betydligt fler kan ha dött av cancer som orsakas av strålningen, även om det är svårt för forskningen att säga en exakt siffra. Olyckan kan orsaka upp till 4000 dödsfall totalt på grund av cancer bland dem som arbetade med att städa upp efter olyckan och bland innevånare i Tjernobylzonen.

    Utöver detta så kan Tjernobylolyckan orsaka ytterligare 5000 dödsfall i övriga delar av Vitryssland, Ryssland och Ukraina. Men det är mycket mer osäkert eftersom strålningen som befolkningen där utsätts för är strax över den naturliga bakgrundsstrålningen, som kommer från kosmisk strålning, naturligt radioaktiva ämnen i marken och i livsmedel samt naturligt förekommande radioaktiva ämnen i människokroppen.

    Tjernobylolyckan kan eventuellt också ha orsakat och komma att orsaka cancer i övriga delar av Europa, men det är väldigt osannolikt att en sådan ökning skulle kunna synas i den nationella cancerstatistiken.

    Olyckan har förutom dödsfallen även orsakat cancerfall som inte var dödliga. Cirka 5000 barn i Vitryssland, Ryssland och Ukraina har fått sköldkörtercancer, som till stor del beror på strålningen. Även om behandlingen är väldigt effektiv och prognoserna brukar vara goda, så innebär detta att de drabbade måste ta mediciner resten av livet. Olyckan kan även ha orsakat en ökning av grå starr samt hjärt-och kärlsjukdomar. Alla uppgifterna i texten ovan om Tjernobylolyckan och sjukdomar kommer från en sammanställning av WHO.

    Totalt fick 350 000 personer evakueras på grund av Tjernobylolyckan och många byar fick överges, vilket DN skildrar i ett längre reportage.

    Olyckan har även varit ekonomiskt kostsam för både drabbade länder och individer. Bland gruppen på 100 000-200 000 människor som fått sin hälsa påverkad, bor kvar i det förorenade området eller flyttat men är arbetslösa finns det också en stor psykisk ohälsa enligt en FN-rapport. I rapporten kritiseras både kärnkraftsindustrin som hävdar att effekterna av olyckan varit små och vissa politiker, forskare och representanter för frivilliggrupper som hävdar att olyckan haft djupgående konsekvenser på hälsan för miljontals människor. Bägge dessa påståenden bidrar till skapa förvirring och lidande bland den berörda befolkningen.

    Även många av de som endast utsattes för väldigt låga strålningsdoser mår psykiskt dåligt på grund av olyckan. Enligt en studie kostar den mentala ohälsan bland den delen av Ukrainas befolkning som utsattes för väldigt låga strålningsdoser 2-6 procent av Ukrainas BNP.

    Den svenska professorn Sören Mattsson, som regelbundet besöker platsen för att mäta förändringar i radioaktiviteten, berättar för Sveriges Radio om strålningen:

    Det har lett till väldigt stor ängslan och oro. Man känner att man inte kan påverka sin egen situation, man blir handlingsförlamad, man förlorar sitt självförtroende. Allt det där har lett till en social utslagning, sjuklighet och fattigdom som har blivit till ett större problem än den strålning som man försöker undvika.

    Påverkan på miljö

    Frånvaron av människor har lett till ett mycket rikt djurliv i Tjernobylzonen. Enligt en studie där forskare följt utvecklingen i Tjernobylzonen under en längre tid så finns det lika mycket älgar, hjortar och vildsvin i Tjernobylzonen som det finns i oförorenade naturreservat, och cirka sju gånger fler vargar.

    Jag skulle inte vilja påstå att djuren inte har tagit någon som helst skada av det radioaktiva nedfallet, men vanliga mänskliga störningar är helt klart mycket värre än strålning, säger Jim Smith, professor i miljövetenskap vid University of Portsmouth i Storbritannien, och ledare för studien till TT.

    En annan forskare bakom samma studie, Tim Hinton, säger att djur i Tjernobylzonen har genetiska skador, men att forskarna inte vet vilken effekt det har. Enligt en annan studie har fåglar i Tjernobylområdet mindre hjärnor.

    Det radioaktiva nedfallet nådde också Sverige och drabbade särskilt rennäringen. Cirka 73 000 slaktade renkroppar var oanvändbara som föda 1986 på grund av det radioaktiva nedfallet som påverkar rennäringen än idag. Tjernobylolyckan gör även att halterna av radioaktivt Cesium riskerar att öka i vildsvinskött i Sverige. Detta på grund av att vildsvin börjar etablera sig i nedfallsområden i södra Norrland och att de äter mycket rötter och svamp.

    Det finns en oro för att skogsbränder kan frigöra stora mänger radioaktivitet.

    Nu byggs ett stort skydd som ska innesluta kärnreaktorn och skydda omgivningen från föroreningar och även skydda reaktorn från extremväder. Det kommer att bli världens största flytbara byggnad och ska vara klar 2017.

    Sida utökar stödet till framtidens hållbara städer

    Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och städerna växer allt snabbare. Sida har nu beslutat att bidra FN-organisationen UN-Habitat med 134 miljoner kronor under fyra år för att förstärka deras arbete med hållbar stadsutveckling.

    I planeringen av städers hållbara utveckling blir allas tillgång till rent vatten, avlopp, stabil energi och trygghet en stor och viktig uppgift. Sidas förhoppning är att lokala myndigheter, stater och globala organisationer ska förbättra sitt arbete med planering och hållbar utveckling av framtida städer. Stödet kommer gå till projekt som exempelvis ska göra städer tryggare att vistas i, lösa markrättigheter och ta fram hur städer bättre kan anpassas till klimatförändringar.

    Städer fungerar som smältdeglar för uppfinningar, samarbeten och nya smarta sätt att skapa tillväxt och utveckling. Men de växande städerna är också platser där ojämlikhet, brottslighet och miljöpåverkan ökar. Därför blir det allt viktigare att säkerställa att städer växer på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt som en del av fattigdomsbekämpningen, säger Charlotte Petri Gornitzka, Sidas generaldirektör.

    Att förebygga att naturkatastrofsdrabbade samhällen inte ska drabbas lika hårt av naturkatastrofer igen är en annan del av UN-Habitats arbete.

    Var tjugonde år anordnas konferenser kring det globala arbetet för urban utveckling och i höst håller UN-habitat ett globalt toppmöte om hållbar stadsutveckling. Mötet kommer att äga rum i Quito, Ecuador som nyligen drabbades av en omfattande jordbävning.

    När Haiti drabbades av en jordbävningskatastrof där fler än 300 000 omkom och över en miljon förlorade sina hem hjälpte UN-Habitat till i stadens återuppbyggnad. De bistod i att lösa frågor kring landrättigheter, byggstandard och hur de lokala samhällena kunde involveras i arbetet. Haitiska ingenjörer utbildades i hur ett hus kan bedömas som jordbävningssäkert och en miljon radiolyssnare kunde ta del av ett program som handlade om hur byggnader kan konstrueras för att hålla ett jordskalv.

    Jag tycker att det är särskilt viktigt med arbetet med kvinnors säkerhet i slumområden, och rätten att inte bli avhyst från sin bostad utan att ha någon annanstans att bo. Det som är spännande med UN-Habitat är att man tacklar så väldigt många av de mest relevanta frågorna för utsatta människor i städernas slumområden, säger Mikael Atterhög, handläggare för Sidas stöd till UN-Habitat.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Stora Barriärrevet är döende

    Hotet mot världens största korallrev är större än befarat. Ledande forskare menar att hälften av revet redan är dött, eller döende. 

    Det är kanske ingen nyhet att Stora Barriärrevet riskerar att utrotas, men nu slår världens mest framstående korallforskare larm om att läget är ännu mer akut än man tidigare trott, skriver DN. Endast sju procent av revet är helt opåverkat av korallblekningen, och koralldöden ökar snabbt i hastighet.

    Det välkända revet utanför Australiens nordöstra kust har tidigare drabbats av större massblekningar. Senast undkom dock fyrtio procent av korallerna, jämfört med nuvarande sju. Terry Hughes, professor vid James Cook University och chef för den nationella arbetsgruppen för korallblekning, kommenterar till the Guardian:

    Vi har aldrig sett något liknande i den här skalan av blekning tidigare. I de norra delarna är det som om tio cykloner har slagit till på en och samma gång. Vår uppskattning är att nära 50 procent av korallerna i de norra delarna redan är döda eller döende.

    Sveriges radio har intervjuat Angela Wulff, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, som tror att vi närmar oss punkten där korallerna inte kan återhämta sig. Men än är hoppet inte ute, menar hon.

    Jag är optimist och tror att utvecklingen går att vända. Men vi måste agera nu. Vi behöver stoppa klimatförändringarna och först och främst minska koldioxidutsläppen.


     

    Här kan man läsa fler artiklar som Supermiljöbloggen skrivit om hotet mot korallreven.

    Omsorg om miljön driver Göteborgsoperans stora Wagnersatsning

    Göteborgsoperan vill tänja gränserna för hur långt deras hållbarhetsarbete kan sträcka sig.

    Under 2018 till 2021 ska Göteborgsoperan sätta upp eposet Nibelungens ring av den tyska kompositören Richard Wagner – och hela satsningen ska präglas av miljö- och hållbarhetstänk. Bland annat ska operan ta hjälp av forskare för att ta fram de mest miljövänliga kostymerna och den hållbaraste rekvisitan. De ska också informera besökare om de bästa sätten att transportera sig för att få njuta av showen.

    – Nu vill vi ta reda på hur långt vi kan ta hållbarhetstanken när vi producerar opera, säger Stephen Langridge, regissör och Göteborgsoperans konstnärliga ledare, till Dagens Nyheter.

    Han menar att också Wagners texter mycket väl kan tolkas ur ett miljöperspektiv:

    – Wagner var idealist. En nivå i berättelsen handlar just om hur jorden rånas på resurser för att människor vill nå mer makt. Och vilken katastrof som uppstår när jorden vill ta tillbaka de resurserna. Och det känns inte som ett scenario som ligger så långt från verkligheten, säger Langridge till Dagens Nyheter.

    ”Ringen” består av fyra delar: Rhenguldet, Siegfried, Valkyrian och Ragnarök, vilka hade urpremiär mellan 1869 och 1876. Det storslagna verket är inspirerat av nordisk mytologi, och har inspirerat till andra storverk såsom Tolkiens Sagan om Ringen.

    Har du tänkt att det där med opera, det är nog ingenting för dig, men samtidigt varit lite nyfiken? Då ska du inte vara blyg för att ge dig i kast med Wagner på en gång, menar Langridge:

    – Det rör sig om fantastisk musik och fantastiskt drama. Och den tilltalar alla. Oavsett om du har en doktorsexamen i Wagnerstudier eller aldrig sett en opera förut är det en enorm upplevelse att se Ringen.

    Rekordmånga underskrifter väntas under klimatavtalets första dag

    Idag, på jordens dag, välkomnas världens ledare till FN-huset i New York för att påbörja undertecknandet av klimatavtalet från Paris.

    Fler än 165 länder förväntas skriva under avtalet under den första dagen, en rekordhög siffra i fråga om internationella överenskommelser. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hoppas att detta kommer leda till en tidig implementering av avtalet.

    För att avtalet ska träda i kraft krävs att minst 55 länder, som representerar minst 55 procent av globala utsläpp, ställer sig bakom uppgörelsen. Flera experter menar att 55-målet kommer att nås innan året är slut.

    Det internationella avtal som historiskt sett fått flest underskrifter under öppningsdagen är FN:s havsrättskonvention från 1982. Då skrev 119 länder under avtalet under dag ett.

    Energimyndigheten miljonsatsar på förnybart

    Vi tuffar vidare mot ett fossilfritt Sverige. Nu kraftsamlar Energimyndigheten och presenterar ett nytt program för att stödja forskning och innovation inom förnybar energi.

    Under de kommande fyra åren ska 173 miljoner kronor pumpas in i fossilfria elprojekt. Satsningen, som går under namnet ”SamspEL”, är tänkt att leda omställningen till ett hållbart svenskt energisystem genom forskning och innovation.

    SamspEL ska bidra till utvecklingen av ett helt förnybart elsystem – det tekniska systemet, dess aktörer och spelregler – och samspelet inom systemet. Det skriver Energimyndigheten i ett pressmeddelande på torsdagsmorgonen.

    Tanken med programmet är att möjliggöra ett resurseffektivt och stabilt elsystem och samtidigt utveckla svenskt näringsliv. Utöver de 173 miljoner kronorna från Energimyndigheten kommer det även komma finansiering från den privata sektorn.

    Solpaneler på alla nya byggnader – San Francisco första staden i USA att införa detta som krav

    Målet är att 100 procent av elbehovet ska täckas av förnybar energi. 

    I staden San Francisco i norra Kalifornien har politikerna beslutat att alla nya byggnader under tio våningar måste ha solpaneler på taket – antingen solceller för att generera el eller solfångare för att generera värme exempelvis för varmvattenbehov.

    Enligt nyhetssajten NPR är San Francisco den första stora staden i USA som inför sådana här regler. Tidigare har man haft bestämmelser som fastställt att 15 procent av takytan på nya byggnader ska kunna användas för solpaneler. Men nu, från och med 2017, måste alltså någon form av solpaneler sättas upp också.

    Scott Weiner, som ligger bakom lagförslaget, säger till NPR:

    – Activating underutilized roof space is a smart and efficient way to promote the use of solar energy and improve our environment. We need to continue to pursue aggressive renewable energy policies to ensure a sustainable future for our city and our region.

    San Franciscos mål är att på sikt möta sitt elbehov med 100 procent förnybar energi.

    Save the Orangutan: ”Konsumentkraften är stark – det är dags att sätta press på företagen”

    ”Tillsammans kan vi göra skillnad! Ställ krav och gör medvetna val. Och plantera gärna ett träd idag på Earth Day”, skriver Claus Staunstrup Nilsson, generalsekreterare på Save the Orangutan idag på Supermiljöbloggen med anledning av Earth Day. 

    Idag är det Earth Day. Idag välkomnar vi även 353 000 nya människor till vår jord. Samtidigt skövlas nära 70 000 fotbollsplaner av skog och upp till flera hundra arter utrotas. Det är hög tid att västvärlden tar vår del av ansvaret för den miljöförstöring vi varje dag outsourcar till utvecklingsländerna.

    Vi närmar oss snabbt ofattbara 7,5 miljarder människor på jorden. Den växande befolkningen och den medföljande konsumtionsökningen sätter stor press på vår jords resurser. En press som inom en inte allt för avlägsen framtid kan få förödande och oreparerbara konsekvenser.

    Vi skandinaver slår oss ofta för bröstet i tron om att vi är ett miljömedvetet folk. Ändå har vi ett av världens största ekologiska fotavtryck och lever vi som om vi hade flera jordklot. Detta trots att vi vet att det inte finns någon planet B.

    Samtidigt som antalet människor bara ökar så krymper utrymmet för vår planets övriga levande individer. Idag listas nära 5000 växt- och djurarter som kritiskt utrotningshotade. Dessa arter löper med andra ord en extremt hög risk att dö ut inom en väldigt nära framtid. Eftersom vi inte helt säkert vet hur många arter som lever på jorden tyder dock mycket på att denna siffra antagligen är mycket högre än så. Vissa experter menar att upp till 200 arter utrotas varje dag.

    Störst är minskningen av växt- och djurarter i fattiga utvecklingsländer. Länder som ofta tillverkar de produkter som vi i västvärlden efterfrågar. Vi skulle alltså kunna säga att den industrialiserade delen av världen outsourcar miljöförstörelse till utvecklingsländerna. Där får den lokala biologiska mångfalden stå tillbaka för vår tids strävan efter kortsiktig ekonomisk vinst.

    Drygt hälften av världens växt- och djurarter lever i regnskogar. Regnskogarna spelar alltså en enormt viktig roll för den ekologiska balansen och vår planets biologiska mångfald. När regnskogen skövlas eller förstörs hotas både enskilda arter, men även näringskedjan som alla levande arter bidrar till och är beroende av.

    På vissa platser har avskogningstakten tack och lov avstannat. På andra platser, som exempelvis Indonesien, pekar tyvärr mycket på att den snarare ökar. Mellan år 2000 och 2012 nära fördubblades den årliga avskogningen i Indonesien. Under enbart 2012 försvann 8400 km2 värdefull skog, en yta mer än dubbelt så stor som Gotland. Under 2000-2012 tredubblades samtidigt Indonesiens produktion av palmolja. Landets regering har satt som mål att ytterligare fördubbla dagens produktion fram till år 2020. En ökning som enligt oroade experter inte kan åstadkommas utan ytterligare storskalig skövling.

    Indonesien toppar redan listan över högst antal utrotningshotade däggdjur i världen. Dessutom innehar landet en pallplats när det kommer till högst utsläpp av växthusgaser, till största delen orsakat av förstörelse av skog. En ökad skövling vore förödande.

    I år fokuserar internationella Earth Day på trädens fantastiska funktion och på vår jords akuta behov av fler träd. Skogarna är helt oumbärliga för vår fortsatta överlevnad här på jorden. Träd ger oss syre och tar upp klimatpåverkande koldioxid. Dessutom förser de många människor och djur med ett hem.

    För Save the Orangutan, som arbetar för bevarandet av den utrotningshotade orangutangen och regnskogens bevarande på indonesiska delen av Borneo, ser vi dagligen exempel på hur människans kortsiktighet får svåra konsekvenser för djur och natur.

    Borneo kan tyckas långt borta för oss här i Norden. Men faktum är att Borneos regnskog spelar en viktig roll för hela vår jords klimat. Och vi i väst är med och bidrar indirekt till att den skövlas.

    Men än finns det hopp. Konsumentkraften är stark, och det är dags att sätta press på företagen. Köp inte produkter av ocertifierad palmolja och trä. Svenska Livsmedelsindustrin är ett bra exempel på en hel bransch som börjat ställa krav. Det är en bra början, men det behövs fler ansvarsfulla företag och högre krav. Vi hoppas att fler företag börjar ta sitt ansvar, och att politikerna får upp ögonen för västvärldens delaktighet i det som sker i Indonesien.

    Tillsammans kan vi göra skillnad! Ställ krav och gör medvetna val. Och plantera gärna ett träd idag på Earth Day.

    Claus Staunstrup Nilsson

    Generalsekreterare Save the Orangutan

    Miljöpartiet begär extra riksdagsdebatt om Vattenfalls brunkol

    Enligt Lise Nordin, partiets energipolitiska talesperson, är det angeläget att klargöra var riksdagens olika partier står i frågan.

    I dag lämnade Miljöpartiet in vad man kallar för en ”begäran om en aktuell debatt om brunkol och klimatet”. I dokumentet, som är undertecknat av Maria Ferm, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen, går att läsa:

    Statliga Vattenfall har i dagarna presenterat förslag till försäljning av den brunkolsverksamhet i Tyskland som bolaget köpte 2001. Många svenskar känner ansvar för hur förändringarna i Vattenfalls verksamhet påverkar energiomställningen i Europa. I Europa finns fortfarande mycket kol som bränns med stor klimatpåverkan som följd. Sverige har en påverkan både via EUs klimatpolitik och historiskt ansvar genom Vattenfalls brunkolsverksamhet. För Miljöpartiet är det av största vikt att kolet stannar i marken.

    I detta läge ser vi ett stort behov av att få ett klargörande kring var partierna i riksdagen står i frågan. Därför begär vi en aktuell debatt om Europas brunkol och klimatet.

    Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger i en kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Vi har vid flera tillfällen tidigare hänvisat till att klimathänsyn i Vattenfalls försäljningsprocess hade krävt andra ägardirektiv av riksdagen. Därför är det naturligt för oss att begära denna debatt för att fler partier ska klargöra var de står i dag.

    Vattenfall styrs av ägardirektiv som riksdagen antog 2010. I de befintliga ägardirektiven är målet om affärsmässighet överordnat andra mål.

    _____

    På riksdagens hemsida kan man läsa:

    Ett parti kan begära att riksdagen ska debattera en viss fråga som är aktuell, som till exempel skolan, vården eller situationen inom polisen. Efter samråd med alla partiernas gruppledare beslutar talmannen om och när den aktuella debatten ska ske. Den minister i regeringen som ansvarar för frågan deltar i debatten.

    Herbivåren har nått Uppsala

    Nu är det dags för Herbivåren att leta sig norrut från Skåne ett tag. Studentstaden Uppsala är inte bara Sveriges fjärde största stad, utan en stad som satsar på mysiga kaféer, trendiga restauranger och såklart – vegetariska bufféer. Dagens restaurang: Legumé.

    Typ av restaurang: Vegetarisk lunchbuffé med flera veganska alternativ.

    Plats: Drottninggatan 12, Uppsala

    Typ av måltid: Lunch

    Rätt: Buffé

    Prisklass: Under hundralappen för stor salladsbuffé, soppa och varmrättsbuffé. Kaffe ingår på maten.

    Vegoutbud på menyn: Helt vegetariskt varav en hel del veganskt. Stor variation.

    Beskrivning: Legumé är ett otroligt populärt vegetariskt lunchställe mitt i Uppsala. Här behöver man inte ha ångest över att allt på menyn ser lika gott ut. Välja och vraka (med måtta såklart, tänk på matsvinnet!) där alla unika smakupplevelser kan blandas i en härlig röra. Varför inte lite linssallad blandat med krämig pastagratäng och indisk gryta?

    Restaurangen har två våningar som snabbt blir fullsatta när klockan slår lunch för både studenter och alla andra. Trots lite väntetid och kö till tallrikar och mat kändes det dock aldrig som att vardagsstressen tog över. Sorlet i lokalen kunde bli lite högt emellanåt, något som lätt händer när många människor trängs på liten yta samtidigt, men det var ingenting som störde Supermiljöbloggens skribent.

    Om det satsades på ekologiskt och/eller närodlat låter vi vara osagt (ingen skyltning fanns vid tillfället), men trots detta är Legumé gärna ett ställe vi går tillbaka till. Förslagsvis ska man då satsa på att vara först in när portarna slås upp klockan 11.

    Plus: Mysigt ställe med väldigt god mat och bra priser. Som renodlad studentstad erbjuds självklart studentpriser.

    Minus: Busy busy under lunchrusningen. Kan vara svårt att hitta sittplats. Bara öppet mellan 11-14 vardagar samt 17-21 på helger. Man får räkna med en viss väntetid på både tallrik, bestick och glas när alla vill äta samtidigt.

    Trots bufféutbud med allt vad detta kan innebära var det kanongod, vällagad mat och det dröjde länge, länge innan någon av oss blev hungrig igen.


    Håll utkik efter nästa recension som dyker upp om några dagar. Till dess kan ni som vanligt spana in Ekoguiden för ekoreko restauranger och affärer i hela Sverige.

    Tidigare recensioner:
    Balthazar och Govindas 

     

    Popaganda blir vegetariskt

    Stockholmsfestivalen Popaganda går i Way Out Wests fotspår och skippar köttet.

    För fjortonde året i rad går festivalen Popaganda av stapeln nu i augusti. Årets nyhet är att festivalen kommer vara uteslutande vegetarisk, med många veganska alternativ. I ett pressmeddelande skriver arrangörerna att deras förbättringspotential gällande klimatpåverkan är stor.

    Det är ett helt naturligt steg i vårt arbete att inte bara följa våra egna kärnvärden, utan att också dra vårt strå till stacken för att påverka våra besökares val under sitt festivalbesök, men förhoppningsvis också i deras fortsatta val i vardagen.

    2012 blev Göteborgsklassikern Way Out West först i Sverige med en helvegetarisk festival. Syftet var minskad klimatpåverkan. Tre år senare valde man också att bli ”nästintill mjölkfri”.

    Flera kolkraftverk i USA stängs ner – beskrivs nu som en trend

    På kort tid har kolkraftverk i den amerikanska mellanvästern med en installerad effekt på 2 000 MW lagts ned – det kan jämföras med Tysklands största brunkolseldade kraftvärmeverk Jänschwalde, som har en installerad effekt på 3 000 MW. 

    I fredags skrev nyhetsbyrån Platts om utvecklingen i mellanvästern i USA, som bland annat består av delstaterna Indiana och Michigan:

    Friday marked the retirement of another 2,000 MW of older coal-fired generation in the Midwest.
    Though not unexpected, the coal retirements continued a trend in a region that for decades has relied heavily on coal to produce electricity. Coal still comprises a sizable share of the generation portfolio, but it is slowly being replaced by renewables, particularly wind, and natural gas.

    I förra veckan meddelade också bolaget Midamerican Energy att man bestämt sig för att investera 3,6 miljarder US-dollar i förnybar energi i Iowa, en annan av delstaterna i mellanvästern. Midamerican Energy har som mål att erbjuda sina kunder 100 procent förnybar energi, och nu ska man satsa på en vindkraftspark kallad Wind XI, med en installerad effekt på 2 000 MW.

    Delstatens guvernör, Terry Branstad, säger i ett pressmeddelande:

    – Wind XI puts Iowa on track to be the first state in the nation to generate more than 40 percent of its energy needs from wind power – far ahead of any other state. Today, Iowa is the only state to have crossed the 30 percent mark.

    Energilagring – så funkar det

    Sol- och vindenergi ökar dramatiskt i världen och ses av många som de viktigaste energislagen för att ersätta fossila bränslen och hejda klimatförändringarna. Samtidigt har sol- och vindenergi en nackdel: de är väderberoende.Eftersom elproduktion och elbehov måste matchas varje sekund så kan en stor andel vind- och solenergi i ett energisystem bli en utmaning. Energilagring kan vara ett sätt att möta denna utmaning. Supermiljöbloggen har därför tittat närmare på olika energilagringstekniker och hur långt de har kommit.

    Pumpvattenkraft

    När det finns ett överskott från exempelvis sol- och vindel så kan den elen skickas till ett pumpvattenkraftverk. Elen används då till att pumpa upp vatten från den nedre delen av ett vattenkraftverk till den övre delen. När det sedan finns ett behov av el får vattnet rinna ner genom vattenkraftverket och på det sättet skapa el. En nackdel med pumpvattenkraftverk är att de påverkar landskapet och de kräver mycket plats i jämförelse med andra energilagringstekniker.

    Av den elen som förs till anläggningen för pumpvattenkraft kan cirka 70-80 procent föras tillbaka till elnätet, resten förloras under de olika processerna i pumpvattenkraftverket. Pumpvattenkraftverk är den energilagringsteknik som är mest utvecklad idag och den står för cirka 98 procent av den lagrade energin. År 2011 fanns det 280 anläggningar i världen, varav två i Sverige. Pumpvattenkraftverk kräver att det finns höjdskillnader i landskapet och tekniken har stor potential i Kina och Indien. I Europa finns det dock inte många platser kvar som passar för att bygga pumpvattenkraftverk.

    Att bygga den nedre reservoaren under marken skulle kunna vara ett sätt att skapa höjdskillnader i landskap som inte har naturliga höjdskillnader och därmed möjliggöra pumpvattenkraft i dessa landskap. Hur grundvattnet skulle påverkas av detta är en fråga som behöver utredas mer.

    Tryckluftsteknik

    När det finns ett överskott på el kan den användas till att driva en motor som gör att luft förs in och trycks ihop i en tank eller i en grotta under jorden. Energin lagras då som högtrycksluft. När det istället finns ett underskott på el släpps högtrycksluften ut från lagringsplatsen och blandas med naturgas, sedan förs blandningen till en turbin och på det sättet skapas el.

    Anledningen till att man blandar luften med naturgas är för att få ut mer energi. Att naturgas används innebär att tekniken inte är koldioxidneutral. När energi lagras genom tryckluftsteknik används cirka en tredjedel så mycket naturgas, per producerad kilowattimme el, som används i ett naturgaskraftverk. Av den el som förs till anläggningen för tryckluftsteknik kan cirka 60 procent föras tillbaka till elnätet, resten används för själva lagringen eller förloras. Det finns nya tekniker för energilagring genom tryckluftsteknik som är koldioxidneutrala.

    En anläggning för energilagring genom tryckluftsteknik finns idag i Tyskland respektive USA och en koldioxidneutral tryckluftsteknikanläggning håller på att utvecklas i Tyskland.

    Power to gas

    Ett annat sätt att använda överskottsel är att skapa väte som i sin tur kan användas för att skapa el. Vatten består ju av väte och syre. Överskottselen kan användas för att skilja vattnets väte från syret. Vätet lagras sedan och kan användas som bränsle i ett kraftverk som skapar el, som fordonsbränsle eller för att skapa syntetisk gas som kan ersätta naturgas. En utmaning för denna teknik är att en del av energin förloras i processen. Mycket forskning om detta pågår i Tyskland. Tekniken finns ännu inte ute i stor skala på marknaden.

    Batterier

    Överskottsel kan lagras i batterier som sedan kan användas när det finns behov av el. Det pågår en utveckling av många olika slags batterier för energilagring. Kostnaden är den största utmaningen, även om den har sjunkit betydligt de senaste åren. Exempelvis sjönk priset på litium-jon batterier med mer än 75 procent mellan 2008 och 2013. Utvecklingen av elbilar och förnybar energi är anledningen till att priserna har sjunkit. Kostnaderna väntas fortsätta minska under det kommande decenniet.

    Batterier som natrium svavelbatterier och blysyrabatterier användas idag för energilagring. Blysyrabatterier används mycket tillsammans med småskalig förnybar energi, i Bangladesh har exempelvis 3,5 miljoner människor solenergi tillsammans med blysyrabatterier. En nackdel hittills med blysyrabatterier är att de har en livslängd på cirka 4 år, men nya versioner kan ha en livslängd på cirka 17 år. Andra nackdelar är att de avger en explosiv gas och sura ångor och att de fungerar sämre vid låga temperaturer. Cirka 70-90 procent av den energi som batteriet laddas med kan sedan utvinnas. Natrium-svavelbatterier ger inte ifrån sig några miljöfarliga ämnen.

    Litium-jonbatterier är effektiva i och med att det går att få ut nästan all el som de laddas med. De tillhör de tekniker för energilagring som lagrar mest energi per volym. Dock finns det en risk att de överhettas och börjar brinna. Att bryta metallerna och tillverka batterierna kan orsaka växthusgasutsläpp. Det är därför viktigt att fossilfri energi används vid batteritillverkningen.

    Ett problem med dessa batterier är det riskerar att bli en brist på litium under de kommande åren och att 40 procent av världens produktion av metallen Kobolt, som används i litium-jonbatterier, utvinns i Kongo. Koboltbrytningen i Kongo för smartphones har blivit hårt kritiserat av Amnesty på grund av barnarbete. Det pågår forskning om hur kobolten i litium-jonbatterier kan ersättas. Att utvinna litium från havsvattnet skulle kunna vara ett sätt att undvika en resursbrist.

    Teslas uppmärksammade batteri för energilagring är ett litium-jonbatteri. Batteriet presenterades i maj 2015 och har börjat produceras och i år levereras det till kunder i USA och Australien. För att energilagring ska vara lönsamt bör det inte kosta mer än cirka 150 dollar per kWh. Kostnaden för Teslas batteri är redan nu runt 150-200 dollar per kWh och väntas sjunka ytterligare framöver.

    En annan batterityp är så kallade flödesbatterier, i dessa lagras energin i tankar utanför själva battericellen. Det gör att de har stor lagringsapacitet, kort reaktionstid och lång livslängd. Dessa batterier används redan för energilagring på isolerade platser som inte har anslutning till elnätet. En nackdel med dessa batterier är att de tar relativt stor plats. Forskare har nyligen lyckats skapa ett föremål som är både en solcell och ett flödesbatteri för energilagring.

    Svänghjul

    El kan användas för att ge energi till en motor som i sin tur driver en rotor som snurrar snabbt och motståndsfritt med hjälp av magnetiska kullager. När det behöver utvinnas el kan motorn fungera som en generator, vilket är en maskin som omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi, som bromsar rotorn och producerar el. Rotorsystemet behöver dock vara inkapslat på grund av säkerhetsskäl.

    Men denna teknik innebär att en relativt stor del av den lagrade energin förloras på sikt och den kan därför endast användas för att lagra energi under mycket kort tid. Det finns en storskalig anläggning i New York, men tekniken väntas bli vanligare även i Europa och Asien.

    Superkondensatorer

    En kondensator består av två metallplattor som separeras av ett icke ledande lager bestående av exempelvis keramik eller glas. När kondensatorn laddas kan energi lagras mellan metallplattorna.

    I en superkondensator lagras energin i en blandning av ämnen som kan leda ström. Fördelen med denna teknik är att den är effektiv och själva kondensatorn har därför en lång livslängd. Denna teknik innebär dock att en relativt stor del av den lagrade energin förloras på sikt och tekniken passar därför bättre till att lagra energi under en kortare tid. Det finns flera företag som säljer superkondensatorer.

    För den som vill läsa mer om energilagring rekommenderas denna rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och denna uppsats från KTH.

     

    TT-uppgift om pris på Vattenfall-försäljning felaktig

    Skrev att det tjeckiska bolaget EPH är berett att betala ungefär 12 miljarder kronor för brunkolsverksamheten i Tyskland. Men Vattenfall tillbakavisar uppgifterna.

    I veckan stod det klart att Vattenfall avser att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska energibolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments. Försäljningen beräknas leda till en negativ resultatpåverkan för Vattenfall på mellan 22-27 miljarder, enligt ett pressmeddelande från bolaget. I pressmeddelandet görs också klart att köparen tar över tillgångar från Vattenfall som inkluderar en kassa på 15 miljarder kronor. Men det rör sig också om skulder och avsättningar som uppgår till 18 miljarder kronor. Vattenfall behåller samtidigt prissäkringar som tidigare gjorts för att säkra elpriset för brunkolsverksamheten, vilket har ett marknadsvärde på 9 miljarder kronor.

    I samband med att affärsupplägget presenterades gick TT Nyhetsbyrån ut med en artikel som innehöll följande faktaruta:

    Fakta: Priset beräknat till 12 miljarder

    När köparen tar över har det tyska bolaget 15 miljarder i kassan, men också skulder på 18 miljarder. Vattenfall behåller värdet av säkringar för framtida intäkter för elpriser på ungefär 9 miljarder kronor som faller ut under kommande år.

    Samlat gör detta ungefär 12 miljarder, som Vattenfall beräknar vara priset som EPH betalar för den tyska brunkolsverksamheten.

    Källa: Vattenfall

    Uppgiften har sedan dess använts på olika håll, exempelvis i en ledartext i UNT:

    EPH betalar 12 miljarder kronor för brunkolet (…).

    Men från Vattenfalls sida, under den presskonferens som anordnades i samband med beskedet, gjordes dock klart att bolaget inte vill kommunicera något exakt pris för försäljningen. Ingrid Bonde, finansdirektör på Vattenfall, förklarade saken så här:

    – It is a complicated transaction financially. (…) In order not to convey misleading numbers we are concentrating on the financial effect on Vattenfall.

    TT Nyhetsbyrån väljer dock att räkna ihop siffrorna som nämns i pressmeddelandet. Men det gör att de kommer till en felaktig slutsats. I ett mejl till Supermiljöbloggen skriver Vattenfalls pressavdelning att siffran 12 miljarder är TT Nyhetsbyråns egen tolkning.

    Faktauppgifterna stämmer med vad vi redovisar i pressmeddelandet, däremot är det TT:s tolkning när man beräknar värdet till 12 miljarder. Det är inget vi kommunicerat.

    Tydligare blir det när Svenska Dagbladet frågar EPH själva om affären:

    När SvD Näringsliv ringer upp EPH:s talesperson Daniel Castvaj är det direkt locket på.

    – Vi har gemensamt kommit överens om att för närvarade inte redovisa köpeskillingen, säger Daniel Castvaj.

    Men rör det sig om ett positivt pris? Eller får Vattenfall betala för att bli av med brunkolet?

    – Inte heller det kan vi kommentera.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.