Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Öresunds gränskontroller drabbar både människor och miljö

    Att Sverige infört id-kontroller vid den dansk-svenska gränsen och på så vis begränsat invandringen av utsatta flyktingar har nog inte undgått någon. Förutom att det är en fråga om människors liv, bidrar gränskontrollerna till att många tågpendlare nu väljer bilen över bron vilket dessutom ökar på miljöproblemen. 

    Ann-Christin Wesser Ingels är en av dem som nu börjat bildpendla efter elva års tågpendlande, berättar hon i en intervju med SVT nyheter. Kontrollerna på Hyllie station har förlängt hennes hemresor med mellan 20 och 45 minuter, och hon tror att situationen kommer bli än mer ohållbar när id-kontroller även införs på Kastrup idag, måndag.

    Efter att ha reflekterat över andra alternativ och resrutter kom hon fram till att bilpendling tyvärr blir nödvändigt. För att praktiskt underlätta för henne själv och för andra pendlare har hon dragit igång Facebookgruppen Öresundsbropendlare och bilpoolare. Gruppinläggen är redan många och engagemanget stort. Trots att antalet medlemmar visar på en ökning av bilpendling är det glädjande att se hur många som välkomnar samåkning som en lösning på problemet- oavsett om det är pengasparande eller en hänsyn till miljön som är moroten.

    Simon Johansson, en av de drabbade pendlarna, berättar i ett mejl till Supermiljöbloggen att han till sin förvåning inte behövde visa pass och att varken polis eller tullpersonal fanns på vägbanan då han körde över bron för någon vecka sedan. Han menar att det hela är helt meningslöst i syfte att registrera flyktingar och att det snarare har kommit att påverka miljö, företag och familjer negativt.

    Förseningarna har även gjort att SJ ställt in sin trafik till Danmark, och en undrar varför endast tågtrafiken påverkas av politikernas beslut. I en ökad oro över de växande flyktingströmmarna kan beslutet kännas förhastat och inte helt genomtänkt, och resultatet är att både människor och miljö får lida.

    Är du en av dem som fått svårt med pendlingen? Här hittar du samåkningsgruppen, och här hittar du communityt Öresundsrevolutionen.

    Ny utredning om havsbaserad vindkraft ska tas fram

    Energimyndigheten ska bland annat analysera den potentiella marknaden för flytande vindkraft. 

    I höstens budgetproposition (pdf) gjorde regeringen klart att Energimyndigheten skulle ges i uppdrag att titta närmare på frågan om havsbaserad vindkraft. I det regleringsbrev som lämnades till myndigheten strax innan jul framgår vilka frågor som ingår i uppdraget. Bland annat skriver regeringen:

    Statens energimyndighet ska analysera hur stor potentialen är för teknikutveckling och reduktion av produktionskostnader för havsbaserad vindkraft inom en 15-årsperiod. Såväl teknik anpassad för innanhavsteknik som teknik för flytande vindkraft ska analyseras. Myndigheten ska även analysera hur stor den potentiella marknaden är för innanhavsbaserad respektive flytande vindkraft i Sverige och internationellt inom en period på 15–25 år. Myndigheten ska avslutningsvis göra en samhällsekonomisk analys av en svensk satsning på havsbaserad vindkraft.

    Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017.

    Nedskräpningsboten ska utvärderas

    Har kritiserats för att den inte inkluderar fimpar och annat småskräp. 

    I augusti förra året skrev Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz på SMB debatt att politikerna i Sverige måste se till att inkludera cigarettfimpar, tuggummin och annat småskräp i nedskräpningsboten. Omkring en miljard fimpar slängs varje år på våra gator och torg, men ändå är fimpen undantagen i den nedskräpningsbot som infördes för fyra år sedan.

    Även Mikael Karlsson, ordförande i European Environmental Bureau, har påpekat det orimliga med detta undantag:

    Fy så irriterande när folk slänger miljögiftiga fimpar, som ofta hamnar i havet. Primitivt att det inte ger böter. Dags för kampanj!

    Den som lämnar skräp i offentliga miljöer kan i dag få böter på upp till 800 kronor. Men nedskräpningsboten har visat sig fungera dåligt. I somras rapporterade SVT Nyheter att polisen inte prioriterar dessa brott, vilket visar sig i statistiken:

    2012 skrevs 289 böter ut. 2013 låg siffran på 229 böter. Förra året hade antalet böter sjunkit till 195 stycket. Och trenden ser ut att fortsätta; mellan januari och maj i år hade 71 skräpböter utfärdats.

    Nu kan det dock bli ändring på detta. Strax innan jul fick Naturvårdsverket nämligen i uppdrag av regeringen att ”utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar”.

    Uppdraget ska redovisas i slutet av oktober, och Naturvårdsverket ska föra en dialog särskilt med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i frågan.

    Danmark bygger Skandinaviens största solcellspark

    Kommer årligen ge el motsvarande vad 30 000 hushåll behöver.

    Strax innan jul öppnade en ny solcellspark upp i Danmark. Den ligger en bit från Kalundborg på västra sidan av Själland (Köpenhamn ligger på östra sidan).

    Solcellspanelerna breder ut sig på ungefär 80 hektar och kommer under ett år ge el motsvarande vad 30 000 hushåll behöver, det här skriver den danska tidningen Ingeniøren.

    Anläggningen har en effekt på 61 MW, att jämföra med hela Sverige som i slutet av 2014 hade solcellseffekt på 79,4 MW installerat.

    Bakom projektet står tyska bolaget Wirsol.

    Supermiljöåret 2015 – hela listan

    Parisavtal, dieselfusk och divestera – När Supermiljöbloggen sammanfattar året kan vi konstatera att det har varit ett händelserikt år för miljön och klimatet. 

    2015 har varit fullt av miljö och klimat. Vi fick ett klimatavtal i Paris, Volkswagen blev påkomna med att utsläppsfuska och allt fler började tala om det omoraliska med att ha sina pengar i fossilbolagen. Det är ändå bara en bråkdel av allt som hände. Vi har plockat ihop de största händelserna i världen, Sverige och på bloggen under året och presenterar stolt:

    Supermiljöåret 2015…


     

    …i världen

    Professorn och klimatkändisen Johan Rockström kallade 2015 för ”ett superår för klimatet”. Hur blev det, då? Året kom att innehålla både stora framgångar och bakslag.

    Världens länder ordnade historiskt klimatavtal i Paris

    Efter många års förhandlingar fick vi till slut ett klimatavtal som nästan alla världens länder är med på. Alla inser att det är en kompromiss och ingen fick riktigt vad de ville, men Parisavtalet kan fungera som bottenplatta för vidare handling. Reaktionerna var blandade, men övervägande positiva. Själva avtalet innehåller inte så mycket text, men kräver av länderna att de ska redovisa vad de gör för klimatet och återkommande skärpa sina klimatmål. Vi sammanfattade avtalet här. I efterdebatten ställdes ofta frågan om avtalet i sig räddade klimatet (och underförstått om vi alla kan andas ut nu, för att politikerna löst detta). Svaret på den frågan måste bli nej. Det som snarare hände var att Parisavtalet nu har lagt bottenplattan. Nu är det upp till stater, regioner, kommuner, företag, organisationer och oss alla att lösa klimatet, där vi finns. Inget FN-avtal löser detta ensamt.

    Världens länder satte nya hållbarhetsmål

    I september samlades många världsledare i New York för att besluta om nya hållbarhetsmål för hela världen, för att följa upp och utveckla millenniemålen som antogs år 2000 och skulle vara uppnådda i år, 2015. De 17 nya målen rör alla länder och på miljö- och klimatområdet märktes bland annat mål om att bekämpa klimatförändringar, bevara haven och att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Vi sammanfattade målen med miljö- och klimatfokus.

    Det slogs värmerekord på värmerekord

    Jorden blir allt varmare och nya rekord har slagits. Jorden är nu omkring en grad varmare än innan industrialiseringen. Enligt Parisavtalet ska vi sträva efter max 1,5 graders uppvärmning. Flera månader var de varmaste nånsin och nu verkar 2015 gå till historien som det varmaste året nånsin. 

    Det var rea på olja

    Samtidigt som allt fler ställer om till förnybart rasade oljepriset fort. Det har gjort dyra och miljödåliga metoder som att bryta olja ur oljesand olönsamma. Anledningen till prisfallet tros främst vara politisk och egentligen inte ha med klimatet att göra.

    Shell slutade leta olja i Arktis

    Under trycket från amerikanska miljörörelsen och ett sjunkande oljepris gav Shell upp och slutade leta efter olja i Arktis.

    Volkswagen dieselfuskade

    VW fuskade medvetet med avgaserna och det blev ett väldans liv. Företagets ingenjörer ställde om bilarnas datorer, så att de hade mycket lägre utsläpp när de testades än vid vanlig körning. Miljoner dieselbilar hade programmerats så att de släppte ut långt mer än tillåtet, i det största systematiska miljöfusket bilindustrin skådat. VD:n fick avgå och utredningar pågår i flera länder. EU svarade med att höja gränsvärdena istället. Ett axplock av inlägg om skandalen:

    BP fick storböter för oljeläckan 2010

    Rättvisan har hunnit ikapp oljebolaget BP, som i våras dömdes att betala motsvarande 158 miljarder svenska kronor för oljeutsläppet i Mexikanska golfen 2010, den så kallade Deepwater Horizon-katastrofen. Fem år senare har miljön inte riktigt återhämtat sig efter att ekosystem helt rubbats av den stora mängden olja.

    Norska oljefonden divesterade (nästan) från kol

    Det norska Stortinget beslutade att ta bort alla oljefondens investeringar i företag som får mer än 30 procent av sina intäkter från kol. Detta var en seger för den norska miljörörelsen, som kallade det för ”en dag för historieböckerna”. Oljefonden är en av världens största investerare och beslutet är också en signal till investerare världen över att kol inte är en framtidsbransch.

    Obama stoppade oljeledningen Keystone XL

    Den amerikanska miljörörelsen har länge lagt mycket energi på att stoppa den föreslagna oljeledningen Keystone XL, som skulle transportera kanadensisk olja från Alberta ner till USA. Efter mycket tryck har de fått med sig president Obama, som lade in sitt veto och därmed stoppade oljeledningen.

    Skogen brann i Indonesien

    I Indonesien härjade många skogsbränder under året. De har stora effekter på klimatet, eftersom biomassan som brunnit upp annars skulle ha bundit koldioxid. Bränderna kan ha ökat mänskligt orsakade klimatutsläpp med tre procent globalt.

    Gruvkatastrof i Brasilien

    En stor dammolycka vid en gruva i Brasilien orsakade enorma lerfloder. Lermassan som vällde fram över stora områden bestod av vatten och gruvavfall. Den brasilianska staten har nu stämt företaget bakom skandalen.


     

    …i Sverige

    Fyra kärnkraftsreaktorer stängs inom fem år

    De svenska kärnkraftsreaktorerna blir allt äldre. De står ofta stilla och många av dem lever på övertid. Under året bestämde ägarna för Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 att reaktorerna snart har gjort sitt och kommer att stängas inom fem år.

    Vattenfalls brunkol brann vidare

    Turerna kring Vattenfall har fortsatt under året. Miljöpartiet gjorde ett stort nummer av Sveriges stora utsläpp statliga Vattenfalls ägande av brunkolsgruvor i Tyskland under förra årets valrörelse. I år har de dock som regeringsparti inte lyckats med att avveckla eller begränsa brunkolsverksamheten. Istället är det fortsatta direktivet att sälja verksamheten, men försäljningen går trögt. Greenpeace förvånade genom att anmäla sitt intresse för att köpa verksamheten, det budet avvisades dock av Vattenfall. Alla våra inlägg om Vattenfall finns här.

    Ojnareskogen skyddades

    Regeringen utsåg Ojnareskogen till Natura 2000-område och skyddade därmed området från exploatering som kalkbrott. Därmed sattes det punkt för en miljöstrid som rasat i flera år med ockupation av skogen, nationell debatt och polisingripanden.

    Löfven: Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer

    Johan Rockström, som är professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre höll ett bejublat sommarprat, därefter skrev han ett längre inlägg där han bland annat föreslår ett nytt svenskt klimatmål:

    Vi behöver en ny berättelse för Sverige. Denna är av global betydelse, eftersom vi är ett så viktigt föredöme för många länder i världen. Tänk om vi kunde, i en partiövergripande överenskommelse, slå fast att Sverige skall bli världens första helt fossilfria välfärdsnation (till 2030!). Det skulle (1) skapa stor entusiasm och kreativ kraft i Sverige (inte minst näringslivet skulle få sig en rejäl positiv skjuts), men också (2) skicka otroligt starka signaler internationellt.

    Vi kontaktade representanter för samtliga riksdagspartier för att höra hur de såg på Johan Rockströms förslag. Samtliga partier svarade på uppmaningen och skrev om sin inställning till Rockströms idé. Det gjorde även andra stora aktörer som till exempel Naturskyddsföreningen, LRF och Greenpeace. Alla svarande finns listade här. Kort efter vår artikelserie lanserade statsminister Stefan Löfven målsättningen om Sverige som ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

    Upp och ner med regeringen 

    Den rödgröna regeringen släppte under året den största miljöbudgeten på 20 år. Den sexfiliga motorvägstunneln Förbifart Stockholm fortsätter dock att byggas och Bromma flygplats kommer inte att stängas. En riksdagsmajoritet hindrade till och med att nedläggning blir ett alternativ i den utredning av flygplatsens framtid som regeringen tillsatt.

    ”Divestera” var ordet på allas läppar

    I år var ”divestera” ordet på allas läppar. Chalmers, Örebro kommun och Svenska kyrkan är några som redan gjort det, fler står på tur. Gjort vad, undrar du? Berättat att de tänker sälja av innehav i fossila bränslen, så klart. Ordet är påhittat av den svenska grejen i den internationella kampanjen ”Fossil Free”. Trenden är så tydlig att fenomenet till och med tas upp på den svenska nyordslistan, men då med den krångligare termen ”avinvestera”.


    …på Supermiljöbloggen

    Att sammanfatta året är lite av en nyårstradition hos oss på Supermiljöbloggen. Årskrönikorna från 2011, 2012, 2013 och 2014 finns fortfarande att läsa för dig som vill minnas vad som egentligen hände. Vi på den ideella redaktionen har i år levererat 816 inlägg till er med de senaste nyheterna och analyserna om miljö och klimat.

    Årets mest lästa inlägg

    Topp tio mest lästa på SMB:

    1. Världens största städfarkost börjar rensa haven på plast nästa år
    2. Undrar du också hur Sverigedemokraterna ser på klimatfrågan? De har svarat. Vi har översatt.
    3. Regeringsflyget – vad hände egentligen?
    4. Om du trodde SD:s invandringspolitik var konstig – kolla in deras miljöpolitik (Från 2013)
    5. Vegetarianer är dumma – because of gurka
    6. Greenpeace: ”Vi vill köpa Vattenfalls brunkol”
    7. Tysklands solpaneler gav mer el än landets kärnkraftverk förra månaden
    8. Tomas Kåberger: ”Året när världens energiproblem visade sig möjliga att lösa”
    9. Klimatfighten: Varför sallad INTE är sämre än bacon
    10. Det sexleksaksförsäljarna inte vill att du ska fråga

    —-

    Vi blev årets miljöhjälte

    I oktober tog vår redaktör Beatrice Rindevall emot priset å bloggens vägnar ur kungens hand. Motiveringen löd:

    ”När medias intresse för miljöfrågor sviktar så finns hela tiden Supermiljöbloggen som en pålitlig kanal för att debattera och informera om miljöfrågor. Supermiljöbloggen har blivit en självklar scen för aktuell och viktig debatt. Beatrice Rindevall är redaktör på Supermiljöbloggen som drivs av frivilliga krafter. Beatrice Rindevall och Supermiljöbloggen är en fin förebild för ett samhällsengagemang som tack vare bloggen fortsätter att spridas till många.”

    Vi tackar och bockar för detta fina erkännande!

    Vår redaktör Beatrice gav miljötips i Gomorron Sverige

    Under klimatmötet i Paris satt vår redaktör i SVT:s morgonsoffa och gav smarta råd om vad man kan göra som individ för att minska sin klimatpåverkan.

    Supermiljöpodden såg dagens ljus

    Vi har äntligen en podd! Ellen Palm och Vera Telemo styr upp vår nya podcast, som hittills har släppts i fyra avsnitt. Du kan lyssna på dem här: 1 2 3 4.


     

    Gott nytt år!

    På det stora hela blev det ett intressant och ganska positivt år att se tillbaka på. Vi på redaktionen tackar för att ni hängt med och ser fram emot att växa och göra nya häftiga grejer tillsammans med er under det kommande året.

    McDonald’s i Stockholm först i världen att testa ny vegoburgare

    Den nya bönburgaren kallas Veggie El Maco.

    I veckan meddelade McDonald’s att deras fem restauranger på Södermalm i Stockholm blir först i världen med att testa en ny vegoburgare. Veggie El Maco, som bönburgaren kallas, kommer att finnas på menyn från den 29 december och fem veckor framåt.

    Enligt McDonald’s är det många i Sverige som i dag väljer bort kött någon gång i veckan för att i stället välja vegetariska alternativ, och den nya vegoburgaren är tänkt att passa just dessa matgäster.

    Vad som händer med burgaren efter de fem veckorna är ännu inte klart. Men trenden verkar vara tydlig. Nyligen skrev Supermiljöbloggen exempelvis om att också hamburgerkedjan Max satsar stort på vegetariska alternativ under 2016. Och Naturvårdsverket, regeringens expertmyndighet på miljöområdet, konstaterade i höstas i sin utvärdering av miljömålsarbetet (pdf) att nuvarande trender med ökande utsläpp av växthusgaser från konsumtion av kött behöver vända om målet om begränsad klimatpåverkan ska nås.

    ____

    Läs mer:
    Naturvårdsverket: Köttkonsumtionens klimatpåverkan – Drivkrafter och styrmedel (pdf)
    Jordbruksverket: Hållbar köttkonsumtion – Vad är det? Hur når vi dit? (pdf)

     

    Hanna Lidström: ”Vi lever i ett system som premierar utsläppare”

    ”De flesta vet att klimatet är på väg att fullständigt spåra ur. I dagens takt når Sverige utsläppsmålen 150 år för sent, och våra utsläpp leder katastrofala konsekvenser.” Det skriver Hanna Lidström, språkrörskandidat för Grön Ungdom i årets sista debattartikel här på Supermiljöbloggen. 

    Gott nytt år! Ett nytt år betyder för många nya löften, och många lovar att förändra sina vanor till förmån för klimatet. Men vårt engagemang får inte stanna i individuella löften- vi måste sätta press på politiken.

    Det är många som avlägger ambitiösa klimatlöften. Vissa lovar att aldrig glömma att släcka lampan, andra källsorterar nitiskt eller försöker ta en extra kort dusch. Många har ändrat på sina matvanor till förmån för klimatet. Allt detta är bra, oftast för såväl klimatet som plånboken och hälsan.  Men individuella livsstilsförändringar räcker inte. Vi måste se att när det kommer till det enorma gemensamma problem som klimatfrågan är krävs också gemensamma lösningar.

    De flesta vet att klimatet är på väg att fullständigt spåra ur. I dagens takt når Sverige utsläppsmålen 150 år för sent, och våra utsläpp leder katastrofala konsevenser. Det händer inte i bara framtiden, utan nu, samtidigt som vi skålar i champange på balkongen.

    2015 har varit ett år där klimatkatastroferna har varit svåra att blunda för. Året började med att hundratusentals människor drevs på flykt i från sina hem i det lilla öriket Vanuatu efter att cykonen Pam dragit in med full kraft. I somras dog tusentals i en svår värmebölja i Indien och under hösten har  har ovanligt stora skogsbränder härjat på Indinesien. I dagarna ser vi enorma översvämningar i Storbritannien, och i Sverige upplever vi den varmaste vintern på 200 år.

    Men 2015 har också varit året världens ledare för första gången samlades för klimatet. Från klimattoppmötet Paris tar vi med oss stora löften, och nu är det upp till oss att hålla våra politiker ansvariga för att leva upp till det.

    Det är många i Sverige som vill minska sina utsläpp men de kämpar i motvind. Vi lever i ett system som premierar utsläppare genom att göra det billigt att släppa ut och dyrt att välja det klimatsmarta alternativet

    Vi vill göra tvärt om och istället gynna det som inte släpper ut. Med koldioxidskatter, trängselskatter i städerna och en koldioxidskatt på flyg kan vi satsa på att bygga ut och sänka priset på kollektivtrafik, göra det lättare att energieffektivisera sitt hus och ha råd med klimatsmarta livsmedel.

    I dag har vi ett samhälle som straffar den som inte vill släppa ut genom att göra det dyrare, och sedan skuldbelägger den som inte äter helvegetariskt eller sopsorterar varje pryl. Att vara klimatvänlig borde vara det enklaste, roligaste och billigaste. Därför kommer jag inte avge några nyårslöften om hur mitt liv ska bli klimatsmartare. Jag lovar istället att driva på för en mer rättvis klimatpolitik.

    2016 är ett avgörande klimatår. Vi måste kräva politiska lösningar på våra gemensamma utmaningar.

    Hanna Lidström
    Språkrörskandidat Grön Ungdom

    Åtgärder sätts in för att rädda världshaven

    För ett par veckor sen antog FN:s generalförsamling en ny resolution, ett viktigt steg för att rädda världens hav.

    Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources for sustainable developmet. 

    FN:s mål 14 om världshaven antogs tillsammans med 16 andra hållbara utvecklingsmål i september i år vid FN:s stora möte i New York. Målet handlar om att skydda och nyttja hav och andra marina resurser på ett hållbart sätt.

    Tillsammans med bland annat Fiji tog biståndsminister Isabella Lövin då initiativet till en FN-resolution om mer konkreta åtgärder för att rädda världshaven, något som FN nu har antagit i sin generalförsamling.

    Havsfrågorna hanteras utspritt i FN-systemet. Men nu får vi en snabbstart på de insatser som behövs för att rädda haven och det måste man göra snabbt. Haven är under enorm stress och det drabbar framför allt fattiga länder, säger Isabella Lövin till DN.

    Sommaren 2017 kommer FN hålla ett toppmöte på Fiji om just havsfrågorna, ett toppmöte som likt klimatmötet i Paris kommer bjuda in miljögrupper och näringsliv. Innan dess ska en rapport tas fram om hur de globala målen ska genomföras. Syftet med konferensen är att ta fram konkreta rekommendationer till världens länder.

    Det är komplexa problem kring våra världshav som redan nu är akuta med bland annat försurning, höjda temperaturer, överfiske och en minskande biologisk mångfald som några exempel.

    Vi måste få fram ett avtal om fisket liknande det som man kom fram till om klimatet i Paris, men med klarare mål om hur man ska nå dit, säger Mårten Wallberg, vice ordförande och talesperson för marina frågor och fiske på Naturskyddsföreningen till DN.

    Förhoppningsvis kan den antagna resolutionen tillsammans med toppmötet bli en extra kraftig knuff för att ta tag i de otroligt stora påfrestningar haven utsätts för.

    Nytt produktionsrekord för vindkraften

    Elen som producerades från de svenska vindkraftverken ökade med cirka 43 procent jämfört med förra året. 

    I veckan kom Svensk Energi med preliminär statistik för den svenska elproduktionen under 2015.

    Sammanlagd produktion under året ser ut att landa på 158,9 TWh, varav 22,5 TWh kunde exporteras, framför allt till Finland och Danmark.

    Sett till de olika energislagen fördelade sig produktionen på följande sätt:

    Vattenkraft 74,6 TWh (+18 procent jämfört med 2014)

    Vindkraft 16,5 TWh (+43 procent jämfört med 2014)

    Kärnkraft 54,3 TWh (-13 procent jämfört med 2014)

    Solkraft 0,0 TWh (+60 procent jämfört med 2014)

    Övrig värmekraft 13,5 TWh (+2 procent jämfört med 2014)

    Enligt Svensk Energi, som är en intresseorganisation för elbranschen i Sverige, blev årets produktion hög främst i och med en riklig vattenkraftsproduktion och sedvanligt produktionsrekord för vindkraften,

     

    Öppnandet av världens största solenergipark skjuts upp

    Marocko skjuter upp öppnandet av Noor-1, en del av Ouarzazate Solar Power Station, som ska bli världens största solenergianläggning. Marockos regering har inte angett någon anledning till förseningen, rapporterar The Guardian.

    Noor-1 ska producera 160 megawatt om året, vilket skulle ha stor effekt på landets totala utsläpp. Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat ska anläggningen, som består av Noor 1-, Noor 2, Noor 3 och Noor 4, tillsammans producera 580 megawatt, vilket ger el åt en miljon hushåll.

    Marocko har små olje- och gastillgångar, och är idag den största importören av fossila bränslen i Nordafrika och Mellanöstern.

    Sverige får fler resfria möten

    Regeringen ger 62 myndigheter i uppdrag att använda sig av video- och telefonkonferenser för att minska klimatpåverkan.

    Istället för att mötas fysiskt vill regeringen att svenska myndigheter ska använda sig av tekniska lösningar vid långväga möten, skriver Svenska Dagbladet. Projektet förväntas både få fördelar ur jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv, men fram för allt för miljön. Dessutom beräknar Trafikverket att staten kan spara upp till två miljarder kronor årligen om alla myndigheter arbetar på det här sättet.

    En tidigare version av satsningen startade 2011, då ett 20-tal myndigheter fick i uppdrag att använda sig av resfria möten. Resultatet blev minskade koldioxidutsläpp med tio procent per anställd. För liknande myndigheter som inte deltagit hade koldioxidutsläppen under samma tidsperiod ökat med nio procent per anställd.

    Johan Rockström: ”Vi sågar grenen för vårt liv på jorden”

    För er som missat Johan Rockströms hyllade sommarprat i P1 för ett halvår sedan, eller för er som bara vill höra ännu mer, här finns nu professorns vinterprat på Sveriges Radio. 

    Vad är det egentligen som hänt sen sommarens mest delade sommarprat? Vad har hänt under ödesåret 2015? Vad kom världens ledare egentligen fram till under mötet i Paris, och finns det fortfarande hopp om att rädda planeten?

    Målet är välfärd inom jordens säkra, hållbara gränser. Hållbarhet går från uppoffring till nödvändig, stor möjlighet. Går från sekundärt val till vårt primära DNA.

    Johan Rockström höll igår, den 28 december 2015, sitt vinterprat i Sveriges Radios program Sommar och Vinter i P1. Hans stund i programmet kom att handla om att göra ett bokslut för miljöåret 2015. Vad är det vi faktiskt har lyckats med? Och vad är de nya riskerna vi måste ta tag i?

    Allas våra steg på jorden måste associeras med hållbar skötsel av alla aspekter av en hållbar relation mellan oss och planeten.

    Johan Rockström tog upp flera av de naturkatastrofer som under året inträffat i världen med översvämningar, torka och bränder, för att inte tala om El Niño, som spås leda till en ny katastrofal massblekning av koraller. Vi är dessutom inne i den sjätte massutrotningen, och 2015 är troligtvis det år då flera av våra utrotningshotade arter försvann från vår planet.

    Likaså pekar forskning på att jordens resiliens minskar och att skogens och havens förmåga att ta upp koldioxid minskar. Isarna smälter och havsnivån kan komma att stiga mer än vad forskarna trott. Men han menar samtidigt att hoppet inte är ute.

    Paris vänder ett globalt blad.

    Rockström tar upp det globala mötet i Paris i sitt vinterprogram och berättar om avtalet som skrevs under och om hur världens ledare faktiskt till stor del lyssnade på de forskare och den forskning som framkommit innan mötet. Avtalet i sig räddar inte planeten, men det är en tydlig signal till att vi måste agera.

    Det är dag att börja klimatbanta.

    För alla er som missade hans pedagogiska och väldigt intressanta vinterprat, kan ni höra det här.

    Avinvestera – med på nyordslistan för 2015

    Säger något om samtiden, menar Språkrådet.

    I dag släpptes Nyordslistan 2015 (pdf), som innehåller ord som tillkommit eller etablerat sig i språket under det gångna året. Nyordslistan är resultatet av ett samarbete mellan Språkrådet och Språktidningen.

    Flera av orden har miljökoppling, bland annat:

    avinvestera
    Göra sig av med en tidigare gjord investering, ofta av etiska eller politiska skäl.
    [Även divestera, av engelska divest, används.]

    delningsekonomi
    System där olika verksamheter organiseras så att man utnyttjar varor och tjänster effektivare genom att flera kan dela på dem, till exempel i form av bilpooler eller nätverk för att byta bostäder under kortare perioder.
    [Även kollaborativ ekonomi, delandets ekonomi, delandeekonomi och tillgänglighetsekonomi förekommer. I anslutning till delningsekonomi talar man också om delning, med sammansättningar som delningstjänster och delningssamhället.]

    dumpstra
    Söka efter och använda sådant som andra slängt, i synnerhet mat.
    [Från engelskans dumpster dive, ’sopcontainerdyk’.]

    Språkrådet skriver i ett pressmeddelande:

    Många nya ord bildas i dag för att människor reagerar mot normer som de uppfattar som negativa. Ofta avspeglar dessa ord ett engagemang för ett bättre samhälle. Moraliskt tveksamma aktieinnehav kan säljas ut genom att avinvestera och fullgod mat som slängs kan användas av den som dumpstrar.

    ___

    Läs mer:

    Caroline Westblom och Olivia Linander från Fossil Free Sverige skriver här ett inlägg om hur det gick till när de började använda ordet divestera.

    Ny studie kräver åtgärder mot utsläpp av läkemedelsrester

    Efter åtta års forskning har resultaten från en studie som utrett läkemedelsresters miljöpåverkan presenteras. Forskarna efterlyser politiska krafttag både på hemma- och bortaplan för att rädda vår miljö och vår hälsa.

    Forskarna bakom studien lyfter fram tio politiska åtgärder för att minska utsläppen. De handlar om hur miljöriskbedömningarna utförs på bästa sätt och om hur vi kan minska risken för antibiotikaresistens.

    Även om det är jätteviktigt att förbättra tekniken i våra reningsverk här hemma, så menar forskarna att det allra viktigaste är att minska utsläppen i de länder där läkemedlen produceras. Precis som vi måste ta ansvar för den negativa miljöpåverkan som vår konsumtion av billiga varor har i de länder där de är tillverkade, måste vi ta ansvar för utsläppen av läkemedelsrester:

    – Det allvarligaste problemet med läkemedel vi har just nu är utsläpp från produktionsanläggningar i låglöneländer. Läkemedlen tillverkas där och sedan använder vi dem här i väst. Vi blir på så sätt moraliskt ansvariga för de här utsläppen, säger Marlene Ågerstrand, en av projektledarna, till Sveriges Radio.

    Miljöpartisten Emma Nohrén välkomnar studieresultaten, och hoppas att regering och riksdag snart kommer att se över hur arbetet med att minska utsläppen av läkemedel i naturen ska påbörjas.

    Slottet kan få fler solpaneler

    Sedan 2010 har det funnits en mindre provanläggning på norra längan av slottets tak, som har fungerat perfekt.

    Nyligen meddelade Sveriges Kungahus att försöket med solpaneler på Kungliga slottet i Stockholm varit framgångsrikt. I ett pressmeddelande framgår att solceller på 4 400 m2 av slottets 7 200 m2 tak skulle kunna generera cirka 500 000 kWh per år, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 20 genomsnittliga villor.

    – De skulle inte synas från marken och påverka Slottets utseende. Men de skulle synas från luften! En besökare som anländer till Stockholm med flyg skulle kunna se att Statschefen själv går i täten för en omställning till förnyelsebara energikällor, säger riksmarskalk Svante Lindqvist, i pressmeddelandet.

    ____

    Läs mer:

    Kungen: ”Det krävs handling nu”
    Kungen överlämnade miljöpris till Supermiljöbloggen
    Kungen tror på fossilfritt Sverige

    Ny forskning visar hur snabbt bina försvinner

    Amerikanska forskare har plockat fram ett nytt kartverktyg som visar att bina försvinner från viktiga jordbruksområden i USA i snabb takt. Studien efterlyser mer blommande landskap för att bina ska ha någonstans att leva. Du kan också hjälpa till att rädda de livsviktiga bina. 

    Samtidigt som de vilda pollinerarna försvinner, så ökar odlingsytorna som är beroende just av vilda pollinerare. Enligt studien riskerar grödor som pollineras av insekter, såsom mandel och andra frukter, samt många sorters bär och grönsaker, att inte kunna föröka sig i framtiden. Därmed kan de inte ge frukt, och alltså inte heller mat till oss.

    Mellan 2008 och 2013 har antalet bin minskat med 23 procent. En viktig orsak är att mer och mer natur omvandlas till jordbruksmark. När natur som är rik på arter omvandlas till stora monokulturer, det vill säga jordbruksmark där man bara odlar en enda gröda, så försvinner insekternas livsmiljöer.

    Bina och de andra pollinerande insekterna påverkas också negativt av bekämpningsmedel, som används i stora mängder inom det konventionella – alltså det icke-ekologiska – jordbruket. Minskningen betyder att jordbruket tvingas förlita sig på odlade honungsbin. Problemet är bara, förutom att det är väldigt kostsamt, att honungsbina också minskar i antal.

    Studien menar att vi riskerar att förlora en av våra viktigaste ekosystemtjänster, som ger oss varierad och hälsosam mat, ifall inte myndigheterna handlar nu:

    Våra resultat visar på vikten av skyddsprogram som ger blommande livsmiljöer för vilda bin och andra pollinerare, berättar insektsforskaren Rufus Isaacs vid Michigan State University.

    Vill du hjälpa till och rädda bina, och därmed också vår biologiska mångfald och vår matproduktion? Då kan du köpa eller bygga en biholk. Den fungerar precis som en fågelholk, fast den erbjuder ett hem för vilda bin istället för fåglar. Om du har möjlighet kan du också ta reda på vilka blommor bin och insekter gillar, och se till att plantera dem i din trädgård, på din balkong eller varför inte tillsammans med din stadsodlingsförening!

    Sista minuten: Tio miljövänliga julklappar

    Nu lackar det mot jul och sista minuten-folkets puls håller på att öka. Känner du dig osäker på vad du kan skaffa fram fort som både är snällt mot planeten och mottagaren? SMB till er räddning!

    10. Böcker

    Det har kommit ut en herrans massa intressanta böcker under året som har med miljö- och klimat att göra, och det finns garanterat någon för varje smak. Är klappmottagaren höger, vänster, naturintresserad, klimatintresserad eller bryr sig lite extra mycket om just Östersjön? Fret not! En bok har kommit i hens smak!

    – Supermiljötipsen:
    Det här förändrar allt – Naomi Klein,
    Kråkguld – SR Naturmorgon,
    50 sätt att rädda Östersjön – Johan Tell,
    Miljöpolitik för Moderater – Mattias Svensson,
    Vår tid är nu – Svante Axelsson,
    Solrevolution – Naturskyddsföreningen,
    Big World, small planet – Johan Rockström och Mattias Klum,
    + Typ tusentals klimat- och miljösmarta kokböcker.

    9. Teater

    Teater har låg påverkan på miljön, men ofta hög påverkan på personen som tittar på den. Och extra skratt eller andra starka känslor måste väl ändå vara en av det finaste saker man kan ge någon.

    – Supermiljötipsen:
    Lite svårare på den här då vi bor i ett avlångt land, men om du bor i Stockholm är Ägd ett bra tips och 5 degrees kommer turnera runt landet nästa år. Mycket värda att se båda två.

    8. Tidningsprenumeration

    Det finns en del tidningar som fokuserar på miljö- och klimatfrågor. Vad sägs om grymma klimatmagasinet Effekt, Camino eller Sveriges Natur som kommer med ett medlemskap i Naturskyddsföreningen? Även Hav & vatten är grym, eller Vego för den matinriktade.

    7. Second hand-prylar

    Ibland vill man ge bort en sak, och då är det självklart bättre att hitta något på Second hand än att köpa nytt. Hjälp andra att hitta julklappar (och annat) genom att lämna in dina grejer du inte använder också!

    6. Finansiera engagemang och förbättringar

    … eller kort och gott ”Välgörenhet”. Det finns många organisationer du kan ge till och själv skriva ut ett gåvokort inför jul. Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace är bara några exempel.

    5. Cykel / Elcykel

    För den med lite mer finansiering att backa sin present med är varje cykeltur en nyckeltur. Vi måste lösa transportfrågan, och cykeln är en perfekt lösning för många.

    4. Vegomiddag

    Ta med någon på restaurang, bjud på mat hemma eller ge personen en picknickkorg med en grym klimatsmart middag.

    3. Solcellsladdare

    För teknikjunkien.

    2. Kurs

    Danskurs, matlagningskurs, studiecirkel eller målarkurs… det finns tusentals kurser, och definitivt någon för alla. Vissa är mer miljöinriktade än andra, men väldigt få bidrar oavsett till negativ påverkan.

    1. En luftgitarr

    Skit i att ge något, gör något istället. Spika ett datum tillsammans och ta med personen på något som du tror att den gillar. En picknick på någon utsiktsplats, en kanot- eller skidtur, fightas mot fejk-zombies eller ta en tågresa till en plats som du tror personen älskar.

    … Tycker du något saknas? Hör av dig så uppdaterar vi listan!


    För den med lite extra tid:

    • Biholken och smådjurshjälpen

    Det finns många sätt man kan underlätta för de små ute i naturen. Gå in på Planetskötare och fixa en biholk, eller bygg en fågelholk. Eller kanske kan du ge bort en framtida fristad för grodor eller igelkottar?

    Nytt naturreservat i Västerbotten – 16 000 hektar vildmark skyddas

    Blir landets näst största landreservat nedanför fjällen.

    I går meddelade länsstyrelsen i Västerbotten att Stöttingfjället, som ligger mellan Lycksele och Vilhelmina, blir nytt naturreservat.

    Två redan befintliga naturreservat utvidgas och sammanlagt kommer det skyddade området bli drygt 16 000 hektar (160 km2). I förslaget (pdf) från länsstyrelsen som gick ut på remiss i våras beskrivs platsen på följande sätt:

    Området hyser mycket höga natur- och helhetsvärden i form av ett stort sammanhängande, naturlandskap med stark vildmarksprägel och hög grad av orördhet. (…) Ett ekosystem med skogar, myrar, sjöar, bäckar och tjärnar med därtill hörande strukturer såsom luckiga, skiktade, hänglavsrika, grandominerade skogar som delvis är brandpåverkade med gott om gamla träd och död ved. Det ingår även stora och mycket värdefulla våtmarker med i stora delar intakt naturlig hydrologi utpekade i myrskyddsplan för Sverige. Det är noterat ett stort antal sällsynta och rödlistade arter av framförallt vedsvampar, lavar och fåglar i området.

    Stöttingfjället blir länets största, och landets näst största, landreservat nedanför fjällen.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.