Nu har en lista över tio uppmärksammade nyord publicerats av den brittiska ordboken Collins Dictionary’s. Listan toppas av uttrycket ”climate strike”. Andra ord på listan som visar att miljöfrågan lämnar avtryck i språket är ”single-use” och ”rewildering”.
Listan över nya ord och uttryck publiceras av ordboken Collins Dictionary’s som följer utvecklingen av det engelska språket. Varje år utser man årets ord och i år föll valet på ”climate strike”. Ordet användes första gången år 2015 i samband med med en demonstration vid klimatmötet i Paris, men har fullkomligt exploderat de senaste året efter Greta Thunbergs klimatstrejk.
De som arbetar medordboken har noterat att miljöfrågan i allt större utsträckning lämnar avtryck i språket. Detta reflekteras även i andra ord på listan, som till exempel begreppet ”rewildering” som syftar till att låta mark gå tillbaka till ett vilt tillstånd. Ett annat ord som kom med var ”single-use” som syftar till användningen av engångsplast.
SMB tittar på hur miljöfrågan påverkar kulturen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Det industriella fisket släpper ifrån sig 640 000 ton fiskeutrustning varje år, enligt en ny rapport av Greenpeace.
Svinn från fiskeindustrin uppskattas stå för 10 procent av plastskräpet i världens hav. Det handlar framför allt om så kallade spöknät, som driver runt på havsbotten och skadar ekosystemen.
– Långt efter fiskeredskapen fyllt sitt syfte, så fortsätter de att döda marint djurliv, säger Greenpeace kampanjledare Thilo Mack.
SMB sprider kunskap om plastfrågan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Nio av EU:s medlemsländer uppmanar den nya EU-kommissionen att introducera en gemensam skatt på flygresor. Det skulle kunna hjälpa EU-kommissionen att nå sin målsättning om att minska koldioxidutsläppen med minst 50 procent till år 2030.
Finansministrarna i Tyskland, Frankrike, Sverige, Belgien, Bulgarien, Danmark, Italien, Luxemburg och Nederländerna skriver i ett gemensamt uttalande att det måste bli dyrare att flyga.
”Koldioxidutsläpp och negativa omständigheter täcks i genomsnitt inte tillräckligt av priset på internationella flygbiljetter”, skriver finansministrarna. De manar nu nästa EU-kommission att agera genom ”flygskatt eller liknande åtgärder”.
– Att flyga är ett internationellt fenomen och det problem vi har är att flyget, som är det klimatfarligaste transportslaget, ändå inte betalar skatt på sina utsläpp. Det är något som vi behöver göra något åt, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S).
Några av länderna bakom uttalandet, däribland Tyskland och Sverige, har redan en flygskatt som skulle kunna fungera som mall för en EU-flygskatt.
SMB rapporterar om positiva nyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
USA har nu tagit det första formella steget från Parisavtalet och blir därmed den enda nationen som står utanför. Trots att det verkligen dags för omvärlden att höja ambitionsnivån finns det fortfarande hopp om USA. Även om utträdet formellt träder i kraft nästa år skulle en ny president kunna återansluta till avtalet på bara 30 dagar.
Kritiken mot Trumps beslut att lämna Parisavtalet lät dock inte vänta på sig, och både på hemmaplan och från omvärlden kom skarpa reaktioner. Som motkraft gick bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron och Kinas ledare Xi Jinping ut i ett gemensamt uttalande att de stödjer klimatuppgörelsen. Som ett svar på Trumps tidigare hot startades häromåret America’s Pledge, med målsättningen att föra samman amerikanska delstater, städer och företag som ändå vill följa Parisavtalet. Medlemmarna står, enligt organisationen, för drygt hälften av amerikanska utsläpp och 70 procent av bruttonationalprodukten.
I en debattartikel i Washington Post skriver tidigare utrikesminister John Kerry och tidigare försvarsministerChuck Hagel, båda under hos Barack Obamas tid i Vita huset, att Trump har orsakat en ”mörk dag för vår nation”. När Obama skrev under avtalet lovade han att USA skulle skära ned på utsläppen av växthusgaser med 26–28 procent till år 2030, jämfört med nivåerna 2005.
Men än är bara skrivelsen inskickad, och samtidigt som det tar tid att gå ur är det lätt att återansluta. Om bara ett år är det val i USA och Al Gore, tidigare vicepresident och miljöaktivist, poängterar i ett uttalande att USA inte officiellt kan dra sig ur Parisavtalet förrän en dag efter valet. Bland de demokratiska kandidaterna som kan komma att ställas mot Trump finns ett grundmurat stöd för att respektera Parisavtalet, vilket ger hopp om de skulle vinna. Flera av dem ansluter sig till den ambitiösa klimatagendan Green New Deal som introducerades i kongressen tidigare i år. Och även om Trump skulle få igenom sitt beslut så skulle det bara ta 30 dagar för en ny president att ansluta på nytt och som Al Gore poängterar:
Beslutet ligger till sist hos väljarna.
SMB rapporterar om Parisavtalet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Är du 18 år och sugen på att tågluffa i Europa? Nu erbjuder EU gratisresor för att europeiska ungdomar ska kunna upptäcka kontinenten.
Sedan juni förra året har 50 000 ungdomar erbjudits gratisresor, som de ansöker om via DiscoverEU:s hemsida.
Kraven? Du måste vara född 2001, vara europeisk medborgare och kunna delge ditt passnummer. Därefter får du göra ett quiz. Om du blir utvald får du sedan resa upp till 30 dagar mellan april och oktober nästa år.
Lycka till!
SMB rapporterar om positiva nyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Det blir allt vanligare att forskare höjer rösten mot det politiska dödläget i klimatfrågan. Nu varnar 11 000 forskare för att ländernas Paris-åtaganden är alldeles för svaga.
Forskare har en moralisk skyldighet att klart och tydligt varna för alla katastrofala hot och ’säga som det är’. Baserat på denna skyldighet och de indikatorer vi presenterar här förklarar vi, med mer än 11.000 underskrifter från forskare över hela världen, att planeten jorden klart och entydigt står inför en nödsituation.
Så inleder forskare knutna till The Alliance of World Scientists från 153 länder en artikel i den vetenskapliga tidskriften Bioscience och menar att läget nu är så allvarligt att jorden är inne i en akut klimatkris. De åtaganden som gjorts i Parisavtalet om att hejda den globala uppvärmningen anser de vara långt ifrån tillräckliga.
Även om alla klimatmålen uppfylls kommer det att vara mindre än hälften av vad som behövs för att begränsa klimatförändringarnas acceleration det närmaste årtiondet.
Under ledning av de amerikanska ekologerna William Ripple och Christopher Wolf vid Oregon State University föreslår de en lång rad åtgärder — från att gå från fossila bränslen till förnybara bränslen och att skydda jordens ekosystem och skogar, till att äta mycket mindre kött än i dag och gradvis stabilisera befolkningstalen i världen. De presenterar även ett antal indikatorer som de menar tydligare visar graden av allvar istället för att enbart hänvisa till förändring i marktemperatur.
Det blir nu allt vanligare att forskarna själva börja höja sina röster när de frustrerat ser att inget händer politiskt. Tidigare i höstas höjdes exempelvis röster från ledande forskare att utlysa planetärt nödläge. Johan Rockström, som är en av initiativtagarna, sa då till ETC:
Vi arbetar med det just nu. Vi försöker utröna om det finns vetenskaplig grund för att utlysa ett planetärt nödläge – state of planetary emergency. Vi har inte gått ut med det ännu. Men vi jobbar aktivt för att se om det kan ligga till grund för en resolution i FN under 2020.
För att ytterligare förstärka känslan av ett kristillstånd lämnade USA i måndags, och passande nog en dag före att artikeln i Bioscience publicerades, sin officiella anmälan till FN om att få lämna Parisavtalet nästa höst.
Nu gäller det för alla andra länder att sluta samman och höja ambitionsnivån. Lyckligtvis är det val i USA om bara ett år.
SMB rapporterar om klimatkrisen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Som första land kommer Italien göra klimatlära till ett obligatoriskt ämne i skolan. Minst 33 skoltimmar per år ska handla om klimatförändringar och hållbar utveckling.
Ämnet ska läras ut från årskurs ett till tretton, till elever i åldrarna sex till nitton år, säger utbildningsministern Lorenzo Fioramonti. Grundtanken är att ämnet snart ska integreras som en ”trojansk häst” i alla ämnen.
– Det italienska utbildningssystemet blir det första någonsin att sätta miljön och samhället i centrum av allt, säger Fioramonti.
Fioramonti är en del av Femsjärnerörelsen, ett italienskt parti som vänder sig mot korruption och förespråkar hållbar utveckling. Partiet grundades 2009 av komikern Beppe Grillo och ingår sedan förra året i en koalitionsregering med Lega.
SMB rapporterar om positiva nyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Valars förmåga att lagra stora mängder koldioxid är ytterligare ett bevis på hur klimatkris och biologisk mångfald hänger ihop. I en ny analys uppskattar Internationella valutafonden att valarnas koldioxidlagring är värd 10 biljoner kronor.
– Valarna är havens träd, säger Ralph Chami, ekonom på IMF enligt SVT Nyheter. Genom att ta upp och förvara koldioxid i kroppen binder en stor val 33 ton av den kraftfulla växthusgasen under en livstid. Det är mer än 1000 träd.
Enligt analysen är det inte bara valarnas förmåga att lagra koldioxid som gör dem till klimathjältar. Deras avföring skapar perfekta miljöer för växtplankton, som även de fångar upp stora mängder koldioxid. Enligt IMF lagrar havens alla växtplankton lika mycket koldioxid som hela fyra Amazonas.
– Havet och allt marint liv spelar en central roll i att stabilisera jordens klimat. Forskningen om valars förmåga att ta upp koldioxid är i sin linda och vi behöver mer kunskap. Men konceptet visar att naturens lösningar på klimatförändringarna kan vara en del i klimatpolitikens verktygslåda, säger Steven Lutz, programchef på den norska forskningsstiftelsen GRID-Arendal.
Skydd av valar kan alltså bli en viktig del i arbetet mot klimatförändringar. Enligt ekonomerna på IMF bör valarnas skydd och överlevnad bland målen i Parisavtalet, vilket skulle vara ett stort steg mot att erkänna hur viktiga fungerande ekosystem är för ett stabilt klimat.
SMB älskar valar. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Den australiensiska premiärministern Scott Morrison lovade inför gruvintressenter att förbjuda kampanjer för klimatbojkotter då han menar att de hotar ekonomin.
Premiärministerns uttalande gjordes inför Queensland Resources Council, en organisation som representerar gruvintressen i nordöstra Australien. Han sa då att regeringen ser över ”seriösa mekanismer som framgångsrikt kan förbjuda dessa veka och själviska metoder som hotar försörjningen för andra australiensare”.
Självklart har uttalandet fått uppmärksamhet och kritiseras hårt av klimataktivister och människorättskämpar, bland annat då det ses som ett hot mot yttrandefriheten.
”Från att avsluta slaveriet till att stoppa apartheid har bojkottkampanjer spelat en kritisk roll för att uppnå många sociala framsteg som vi nu tar för givet,” sade Hugh de Kretser, verkställande direktör för Human Rights Law Center.
Australien är en av världens största kolproducenter, och industrin sysselsätter ungefär 50 000 människor. Scott Morrison är nyvald sedan maj, och medan han håller kolindustrins intressen högt på agendan ville hans motkandidat att landet skulle ställa om med mål om 50 procent förnybart.
Trots förlusten för miljökandidaten finns det fortfarande många australiensare som vill se en hållbar utveckling. Bland annat demonstrerade uppemot 300 000 personer landet runt under den Greta-inspirerade klimatdemonstrationen i september.
Sprickan mellan fossilindustrin och de som vill ha en stabil framtid växer. Konflikten lär knappast upphöra, och vi får alla jobba för att de senare vinner det längre loppet.
SMB bevakar världen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
I oktober presenterade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin en rapport om det svenska jordbrukets klimatpåverkan. De största utsläppen sker i samband med kött- och annan animalieproduktion samt vid ekologisk odling. Samtidigt bidrar rapportens metodik bidrar till att en rad utsläpp mörkas.
I rapporten konstateras att svenskt jordbruk har goda förutsättningar för både hög och hållbar produktion, trots de relativt korta odlingssäsongerna. Detta på grund av landets bördiga jordar och riklig vattentillgång. Det finns en positiv trend inom jordbrukssektorn i Sverige där klimat- och miljöpåverkan minskar samtidigt som produktiviteten ökar. En viktig orsak till utsläppsminskningarna är den minskade djurhållningen.
Ökad produktivitet är ett av målen i den livsmedelsstrategi som antogs av riksdagen år 2017. Det behövs av ekonomiska skäl eftersom lönsamheten inom jordbruket fortsatt minskar, men står också i konflikt med andra miljömål eftersom en mer intensiv jordanvändning kan leda till försurning och jordutarmning.
Ett normalår räcker den icke-animaliska livsmedelsproduktionen i Sverige till att stilla 26 miljoner människors behov av energi och protein. Merparten av produktionen används i nuläget som djurfoder.
Ett strukturellt problem för den svenska livsmedelsproduktionen är att den svarar dåligt på den inhemska efterfrågan på mat, som istället i stor utsträckning riktas mot grödor och produkter som inte produceras inom landet.
I nuläget står tre jordbruksrelaterade utsläpp (utsläpp från jordbruksmark, djurs matsmältning och hanteringen av stallgödsel) för hela 14 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
Animalieproduktionen stor utsläppare – men animaliekonsumtionen är ännu värre!
Mer än hälften av utsläppen av växthusgaser inom det svenska jordbruket sker i animalieproduktionen. Det beror till stor del på de metangasutsläpp som sker till följd av djurens matsmältning.
Trots detta har Sverige bland de lägsta klimatutsläppen vid animalieproduktion inom EU.
I rapporten menas att svensk köttkonsumtion måste minska av miljöskäl. I dagsläget ligger den svenska köttkonsumtionen på höga nivåer, till och med i jämförelse med våra nordiska grannländer. Dock är det främst konsumtionen av importerade animalieprodukter som måste krympa, enligt rapporten. Ungefär 40 procent av allt nötkött och 60 procent av all ost som säljs i Sverige i dagsläget importeras från regioner där utsläppen vid animalieproduktion är betydligt högre än här.
En minskad svensk köttproduktion skulle också få negativa effekter för miljön då det skulle leda till att mycket av den jordbruksmark som bidrar mest till den biologiska mångfalden tas ur bruk.
Ekologisk produktion – dåligt för klimatet, bra för miljön?
En annan källa till höga utsläpp i svenskt jordbruk är den ekologiska produktionen.
Idag brukas 19 procent av de svenska jordbruksarealerna enligt EU:s regelverk för ekologisk odling. Medan detta är positivt för att uppnå ett antal viktiga miljömål så kan det leda till större utsläpp av växthusgaser än konventionella odlingsmetoder, eftersom det är mindre produktivt och därmed leder till större förluster av bundet koldioxid jämfört med om marken hade varit beskogad.
Som ett exempel beräknas ekologiskt vete orsaka 65 procent mer utsläpp per kg än konventionellt odlade vete. När det gäller ärtor bidrar de ekologiska jordbruksmetoderna till 45 procents högre utsläpp per kilo.
Förslag för framtiden
Rapporten rekommenderar bland annat att:
Ekonomiska styrmedel bör utformas för att påskynda utfasningen av fossilbränslen inom jordbruket. Styrmedel riktade mot konsumtionen av livsmedel bör vara utformade så att inhemsk produktion inte skadas oproportionerligt då detta skulle leda till ökad konsumtion av importerade livsmedel som ger upphov till mer utsläpp av växthusgaser.
Politik bör utformas för att få igång produktionen av inhemska biobränslen för att komma ur fossilbränsleberoendet. Till detta skulle man kunna utnyttja den åkerareal som tagits ur bruk under de senaste decennierna men som inte återbeskogats.
För att öka den biologiska lagringen av kol i marken, något som både tar koldioxid ur luften och är bra för jordens bördighet, bör den tid som marken ligger bar minimeras. Det kan bland annat ske genom ökad odling av vall och fleråriga spannmålsgrödor.
Beredskapen för torka bör höjas.
Investeringar i jordbruket bör underlättas för att höja resurseffektiviteten ytterligare. För att genomföra detta behövs politisk stöd och ökad konkurrenskraft eftersom dagens lönsamhetsproblem försvårar investeringar i ny miljövänlig teknik.
Stora metodologiska problem
Flera av de varor som används inom jordbrukets tas inte med i rapportens beräkningar, eftersom utsläppen de generar inte skett på svensk mark. Detta är visserligen i linje med Sveriges klimatpolitiska ramverk om att landet ska vara territoriellt klimatneutralt år 2045 (det vill säga, att inga nettoutsläpp ska ske på svensk mark), men siffrorna blir missvisande eftersom de inte visar produktionens totala ekologiska fotavtryck.
Bland annat underskattas de reella utsläppen av både konventionellt odlade grönsaker (som odlas med stora mängder importerat mineralgödsel) och animalieprodukter (där importerad soja är en viktig insatsvara).
När ska vi få se politik och forskning som har det som självklar utgångspunkt att både livsmedelskedjor och klimatkrisen är globala?
Vill du veta mer om jordutarmning och annan jordbruksrelaterad miljöproblematik? Supermiljöbloggen tipsar om SVT-dokumentären Sista Skörden!
Supermiljöbloggen rapporterar om jordbrukets klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
En global elit flyger tusen gånger mer än genomsnittet ochintresset för privatplan fortsätter öka. Det visar ny forskning och statistik.
Ett privatplan beräknas släppa ut 40 gånger mer koldioxid per passagerare än ett vanligt kommersiellt flygplan. Trots detta är intresset enormt från världens rikaste och enligt The Guardian väntas över 8 000 privatjet levereras under de närmaste tio åren. Det innebär drygt två nya privatjets om dagen. Bara under 2019 kommer det flyga 690 nya privatjets för olika företag, vilket är en ökning med 9 procent sedan året dessförinnan.
Ungefär en femtedel av de nya privatplanen väntas beställas av så kallade ”superutsläppare”, rapporterar ETC. Det är framförallt människor som tillhör den rikaste procenten av befolkningen, som använder sina flygplan till att resa mellan sina hem runt om i världen. Enligt en forskningsstudie som har kartlagt tio internationella offentliga personers flygvanor under ett år genererar deras flygande enormt stora koldioxidutsläpp, flera tusen gånger mer än genomsnittet.
Genom att granska alla inlägg relaterade till resor på Instagram, Twitter och Facebook kunde forskarna beräkna respektive persons utsläpp. Allra mest flög Bill Gates som släppte ut 1 600 ton koldioxid, följt av Paris Hilton och Jennifer Lopez på 1 260 ton respektive 1 050 ton. Det ska jämföras med det globala genomsnittetpå utsläpp från flygtrafik som ligger under 100 kilo per person och år.
Forskarnas slutsats är att global mobilitet är intimt förknippad med en växande elits livsstil och identitet. Samhället tvingas alltså ta konsekvenserna för livsstilarna hos en liten grupp individer inte orkar bemöda sig med att resa klimatsmart.
Tidigare i höstas höjde dessutom EU anslaget för privatflyg till unionens höjdare, samtidigt som den nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen har sagt att unionen ska vara klimatneutral 2050. En åtgärd som rimmar illa när utsläppen redan om elva år ska ha halverats jämfört med 1990 års nivå.
Klimatdebatten verkar ha gått helt förbi denna elitgrupp, samtidigt som flygskammen sprider sig till stora delar av befolkningen, i alla fall i Sverige.Antalet resenärer på det svenska inrikesflyget är nu det lägsta sedan finanskrisen.
Samtidigt har vi en grupp som överhuvudtaget inte tagit detta till sig. Enligt forskarna till ”kändisstudien” är de analyserade personernas beteende inte unikt utan finns hos många andra ekonomiska, politiska och kulturella eliter. Särskilt tydligt, menar de, blir det med just den globala ökningen av privata flygplan.
Denna utveckling blev extra tydlig under årets världsekonomiska forum i Davos där rekordmånga 1 500 privatjet beräknades landa i området i samband med konferensen. Ironiskt nog hade forumet i sin årliga rapport över globala risker, som presenterades inför mötet, listat klimatförändringarna som ett av de största hoten mot världsekonomin.
Greta Thunberg var inte sen att påpeka hyckleriet, när hon själv anlände med tåg till mötet och sammanfattade det hela väl.
Jag tycker att det är vansinnigt att människor som samlas för att prata om klimatet kommer hit i privata flygplan.
SMB övervakar flygbranschen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Klimatmagasinet Effekt lägger ner. Tidningens chefredaktör Anders ”pang-pang” Hellberg är en ikon inom miljöjournalistiken, med ett förflutet som bland annat skribent på Supermiljöbloggen och Aktuell Hållbarhet. Varje dag, år efter år, har han pangat ut nyheter som spritt sig långt utanför de vanliga miljökretsarna och haft reell politisk påverkan. Här talar han ut om tidningen, miljöjournalistiken och framtiden.
Vad är du mest stolt över kring Effekt?
– Jag startade inte upp tidningen 2009, utan kom in som redaktör först i början av 2014, när allt så att säga redan var up and running. Men jag är stolt över att Effekt, även med mig vid rodret, kunde fortsätta vara en viktig röst i Miljösverige, inte minst genom att vara en plattform för en lång rad av smarta och engagerade människor som här kunde ges ett utrymme att tycka och tänka till om viktiga frågor som inte diskuterades särskilt mycket på annat håll.
– Sen tycker jag att vårt sista nummer blev väldigt lyckat. En värdig avslutning helt enkelt.
>> Supermiljöbloggens läsare kan gratis ladda hem sista numret av Effekt på denna länk. Lösenordet är Slut.
Vilken artikel kommer du aldrig glömma?
– Oj, vad svårt att svara på. Men jag minns ju Greta Thunbergs tionde skolstrejksdag rätt bra. Jag var förbi en sväng varje dag de här tre första veckorna för att göra dagliga uppdateringar om Greta och om strejken. Hittills hade det bara varit soligt väder och uppehåll, men nu var det första gången som det skulle regna, det hade jag sett i någon väder-app. Så den här dagen dröjde jag mig därför kvar lite för att se vad Greta skulle göra när regnet väl föll. Jag tänkte väl att hon kanske skulle pausa några timmar eller sätta sig under något tak i närheten. Men när det började ösa ner så tog hon bara fram en regnrock från sin ryggsäck, satte den på sig, och sen så fortsatte hon strejka tills det att skoldagen var slut. Det var då det gick upp, i alla fall för mig, hur mycket den här 15-åriga lilla tjejen faktiskt menade allvar. Och precis då hade jag dessutom turen att få till den där bilden som senare har kommit att pryda både bok- och tidningsomslag över hela världen, vilket så klart är jättekul.
Foto: Anders Hellberg
Vad händer för dig nu?
– Jag kommer fortsätta skriva, men det är lite oklart i vilket sammanhang det blir framöver. Jag har en plan att skriva en deckare, en annan idé om att göra en barnbok ihop med Effekts illustratör Emelie Gårdeler, och så skulle jag tycka det vore roligt att starta upp och ge ut en helt ny tidning – allt med miljö- och klimattema förstås. Jag tänker att om man har flera projekt på gång samtidigt så kanske man lyckas i alla fall med ett av dem.
Hur ser du på framtiden ut miljö- och klimatperspektiv?
– Jag tror att de tio år vi har framför oss, år 2020 till år 2030, kommer bli helt avgörande för vad sorts liv vi ska ha på jorden under väldigt lång tid framöver. Det är lite av en filmisk slutstrid vi har framför oss nu kan man säga – där det förstås inte alls ser bra ut, där samhällen är på väg att kollapsa och där den sista orörda naturen är på väg att utplånas, men där det fortfarande finns en liten chans att rädda upp situationen så länge som människor är beredda att faktiskt arbeta tillsammans för en bättre värld. Och nu är det därför dags att välja sida: är det här värt att kämpa för, trots usla odds, eller är det lika bra att ge upp direkt? För mig är svaret enkelt. Det är ju lite som i Star Wars, Return of the Jedi, när de ska ta sig an dödsstjärnan, ett uppdrag som är dömt att misslyckas, och Leia säger: ”Count me in”.
Vad tror du kan ändra den negativa utvecklingen? Med tanke på allt du ser och bevakar.
– Jag tror på sätt och vis att det är så enkelt som att vi alla måste kavla upp ärmarna, precis som Johan Rockström skrev 2015 i sin hyllade text här på Supermiljöbloggen. Dessutom tror jag att vi alla måste bli bättre på att sluta upp bakom konkreta förslag. Tiden är förbi då vi kan skjuta ner alla politiska förslag för att de inte ser ut just exakt så som vi vill att de ska se ut. Det börjar bli bråttom nu, och vi måste därför se till att samarbeta mycket mer kring handling.
– En helt annan sak, som jag nu också hoppas på, är att Musiksverige kunde steppa upp lite. 1985 hade vi ju We Are the World, som en massa artister spelade in för välgörenhetsprojektet USA for Africa. Jag skulle 2019 vilja höra en cover på Alice Coopers låt School´s out, men där refrängen byts ut mot ”Schooooool strike for the climate”. Jag tror det skulle svänga, inte minst nästa gång det blir en sådan där storstrejk och det står tjugotusen kids i Kungsträdgården i Stockholm som sjunger med.
Vad önskar du att alla visste? Om du fick pränta in en nyhet i alla människor i hela världen.
– Haha, vilken fråga. Men för att återkomma till Greta en sista gång så har ju hon sammanfattat det där fint: ”No one is too small to make a difference”. När de orden sjunker in hos allt fler runt om i världen nu, så tror jag en massa positivt kan hända, sådant som vi i dag aldrig ens kan ana oss till. Och det ger i alla fall mig orken att fortsätta jobba med de här frågorna ett tag till. Count me in, som sagt.
Nu när Effekt lägger ner – vad tänker du generellt om dagens miljö- och klimatjournalistik? Har den blivit bättre eller sämre?
– Mycket bättre. Utan tvekan. När folk klagar över att det rapporteras för lite brukar jag vända på det. Typ: Jaha, men läser du Effekt, Camino, Sveriges natur, Aktuell hållbarhet, Miljö & utveckling, Natursidan och Supermiljöbloggen då? Lyssnar du på Klotet och Vetenskapsradion och tittar du verkligen på Rapport och Aktuellt på SVT? Har du koll på att några av de kunnigaste miljöreportrarna i dag jobbar på Dagens Industri, Ekot och på Altinget?
Anders Hellberg lyfter att Expressen satsar på en klimatredaktion och att TV4 skapat en vetenskapsredaktion. Dessutom nämner han SvD:s nyhetsbrev Klimatkollen, ETC:s klimatsatsning 800 dagar och DN, som ofta tar upp klimatfrågan både på kultur- och på nyhetssidor.
– Jag brukar fråga om den som klagar följer det här, eller om det egentligen är så att personen mest bara kollar på Facebook och sen lite slentrianmässigt klagar på att media rapporterar för lite om miljö- och klimatfrågorna. Det brukar bli en rolig diskussion då.
Anders buskap till…
… Publicister:
– Satsa stort på miljö- och klimatjournalistiken nu! Jag tror att man annars kommer att ångra sig. Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995–2015, skriver i sin bok Breaking News att han satte sig ner med ett glas vin när han visste att han skulle sluta för att tänka över vad han skulle sakna med jobbet och vad han borde ha gjort annorlunda. ”Wondering about regrets”, som han uttrycker det i boken. Han kom fram till att han och tidningen helt hade misslyckats vad gäller klimatfrågan. Det gjorde att han, när han bara hade fem månader kvar på jobbet, drog igång en jättesatsning på klimatområdet som närmast blev banbrytande på området. Det har bidragit till att The Guardian fortfarande har en ledande ställning i världen då det gäller rapporteringen om de här frågorna.
– På liknande sätt var det också i Sverige, med Expressens förre chefredaktör Thomas Mattsson som skrev på sin blogg i samband med detta: ”Mitt sista stora beslut blev samarbetet med Aktuell Hållbarhet om att klimatutbilda 400 medarbetare och bilda en klimatredaktion om fem medarbetare. Det beslutet borde vi – jag! – förstås tagit än tidigare. Det ångrar jag.”
– Det här tycker jag belyser hur alla nyhets- och programchefer borde ställa sig frågan om huruvida de verkligen tar ansvar för att rapportera om miljö- och klimatfrågorna i dagsläget, inte bara ur ett naturvetenskapligt perspektiv, utan även som en fråga som rör hela samhället, och inte minst då vår ekonomi.
… Mediekonsumenter:
– Att klaga över att det finns för lite miljö- och klimatjournalistik är ett ganska sopigt sätt om man verkligen vill få till mer miljö- och klimatjournalistik. Däremot genom att exempelvis läsa det som skrivs, genom att dela de intressanta artiklarna i sociala medier, genom att prenumerera på en tidning som rapporterar om de här ämnena, eller genom att på annat sätt betala för den journalistik man tycker är bra, då kan man skapa mycket mer av en reell förändring.
– Exempelvis alla ni som nu sitter och läser det här borde göra just detta: läs klart och se sen till att swisha hem en slant till Supermiljöbloggen så att det här gänget som jobbar helt ideellt kan fortsätta skriva och rapportera, som de gjort i snart tio års tid.
SMB bevakar miljö och klimat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Plastkonsumtionen måste minska om vi ska få stopp på nedskräpningen av hav och land. Varje timme flyter det in motsvarande fem badkar med plast till Bohuskusten. Fåglar svälter ihjäl för att magen är full av plast och det finns hela stränder som istället för sand består av finfördelad plast.
En matbutik i Annedal i Stockholm genomförde nyligen en aktion för att belysa hur beroende vi är av plast. Kunderna som kom in i butiken möttes av tomma hyllor eftersom butiken hade tömts på alla varor som omsluts av plastförpackningar.
Det saknas många gånger alternativ till plast, vilket gör det svårt för konsumenter att göra medvetna val.
Plast som hamnar i soppåsen bidrar till stora klimatutsläpp vid förbränningen. Ett annat problem är all den plast som hamnar i naturen. Bland de vanligaste skräpföremålen på våra stränder finner vi:
Snabbmatsförpackningar
Godisomslag
Engångsartiklar och bestick
Plastpåsar
Plastflaskor
Vissa stränder består till stor del av finfördelad plast istället för sand och jord. Ett sådant exempel finns på en ö nära Hamburgsund på Västkusten, enligt Aftonbladet. Andra följder av plast i naturen kan Cilla Eklund på Västkuststiftelsen berätta om:
– Vi har sett fåglar som svultit ihjäl för att de ätit plast. Fågelungar dör av undernäring för att de får stopp i matsmältningssystemet. Man kan också se bon som fåglar byggt av skräp och plast, i tron att det är naturligt material.
Västkuststiftelsen arbetar med att förvalta reservat i Västra Götaland och Hallands län. Strömmarna i Atlanten gör att mycket skräp hamnar just här.
Världens plastkonsumtion fortsätter att öka. Mellan 5 och 13 miljoner ton skräp hamnar i våra hav varje år. Varje timme flyter det in motsvarande fem badkar med plast till Bohuskusten, skriver Aftonbladet i sin artikelserie.
FN larmar om att det år 2050 kommer att finnas mer plast än fisk i våra hav. Fler åtgärder krävs för att vända utvecklingen – både nationellt och globalt.
SMB bevakar plasten i vår miljö. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
En ny studie gjord i Abisko visar att kvicksilver kan frigöras när Arktis smälter. Det kan orsaka ett nytt hot för miljön och människan.
När världen värms smälter permafrosten i arktiska områden i högre och högre takt. Mycket finns dolt i permafrosten, bland annat höga halter av kvicksilver som kan frigöras till miljön när isen smälter.
Enligt en ny studie från Abisko kan det frigjorda kvicksilvret omvandlas till en form som är mer mobil och giftig, och som lättare tas upp av växter och djur. Det så kallade metylkvicksilvret kan sedan skada såväl djur och människor. Forskarna i Abisko såg att metylkvicksilvret i miljön ökade när landskapet förändras på grund av varmare temperaturer.
Metylkvicksilver kan vandra uppåt i näringskedjan till exempel genom alger till fisk och vidare till stora rovfåglar eller människor. Eftersom denna bioackumulering gör att halterna blir högre ju högre upp i näringskedjan man kommer, kan detta innebära ett stort hot för stora rovdjur. Metylkvicksilver kan skada nervsystemet och bland annat orsaka allvarliga utvecklingsstörningar hos barn. Det kan även skada reproduktionsförmågan hos vilda djur, som fåglar och fisk.
Studien pekar på att nedsmältningen kan göra permafrost till en betydande källa av det giftiga metylkvicksilvret.
SMB rapporterar om klimatkrisen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Chiles president meddelade tidigare i veckan att han ställer in klimattoppmötet COP25 efter massiva protester mot regeringens ekonomiska politik. Efter flera dagar av oklarhet har Spanien nu officiellt tagit över värdskapet från Chile.
Klimattoppmötet COP25 var planerat till 2-13 december i Chiles huvudstad Santiago. Men sedan massiva demonstrationer brutit ut mot den ekonomiska ojämlikheten i landet meddelade president Sebastian Pinero att mötet ställs in. I ett pressmeddelande hänvisar han till oroligheterna och att Chile måste fokusera på att återställa säkerheten i landet.
Efter dagar av spekulationer är det nu bekräftat att mötet flyttas till Madrid i Spanien och i ett pressmeddelande skriver FN att mötet kommer hållas som planerat mellan den 2-13 december. Chile kommer fortfarande agera ordförande under förhandlingarna.
Men det kommer inte bli lätt att flytta det enorma mötet och det blir dessutom dyrt för deltagare som redan spenderat pengar på resor till Chile. Särskilt mindre ideella organisationer och deltagare från utvecklingsländer kommer drabbas av detta. Detta riskerar att påverka representationen på mötet av länder och aktörer från områden som drabbas värst av klimatförändringarna om inte något görs.
Greta Thunberg är just nu på resa i Nordamerika med Chile och COP25 som slutmål. Nu skriver hon på instagram att hon söker efter möjligheter att ta sig tillbaka över Atlanten i tid för att delta på mötet i Madrid istället.
Syftet med årets toppmöte är att få fler länder att höja sina klimatambitioner samt avsluta förhandlingarna om den regelbok för genomförandet av Parisavtalet som förhandlades fram i Katowice förra året under COP24.
SMB bevakar internationell klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Antalet fossiltunga stadsjeepar växer i stadig takt. Nu varnar internationella energiorganet IEA för att ökningen riskerar att neutralisera utsläppsminskningarna från den ökade försäljningen av elbilar.
IEA:s nya rapport förutspår att försäljningen av elbilar kan tiodubblas fram till 2030, rapporterar Sveriges radio. Tyvärr riskerar miljö- och klimatvinsterna från elbilarna ätas upp av det växande antalet stadsjeepar.
Enligt rapporten står stadsjeeparna för 40 procent av världens alla nysålda bilar. I Sverige har utvecklingen gått ännu fortare. Här har andelen nya stadsjeepar fördubblats de senaste fyra åren. Eftersom stadsjeeparna både är större och tyngre än många andra bilar blir bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen högre.
Enligt ny statistik som i veckan presenterades av Naturvårdsverket står transporter för de största delarna av Sveriges ökade utsläpp. Att minska klimatpåverkan från bilsektorn är alltså en knäckfråga för att kunna ställa om från fossilt till förnybart.
SMB rapporterar om klimatförändringarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Antalet människor som riskerar att drabbas av översvämningar på grund av klimatkrisen är tre gånger fler än vad man tidigare har trott, enligt en ny studie. Flera kustregioner riskerar att försvinna och 150 miljoner människor drabbas till år 2050.
Enligt forskarna till studien beror den förhöjda risken på att man helt enkelt räknat fel på hur höga världens kuster är. Felet beror på att höga hus, växtlighet och infrastruktur nära kusten har gjort att satellitdata gett ett felaktigt värde. Forskarna använde sig av AI för att korrigera för fel och enligt den nya studien kan felberäkningarna vara i genomsnitt så mycket som två meter.
FN:s klimatpanel (IPCC) förutspådde nu senast i sin specialrapport om havetatt världshaven kan komma att stiga med ungefär en meter det här århundradet på grund av smältande isar om temperaturökningen fortsätter som idag. Rapporten var dock tydlig med att det fanns en stor osäkerhet i beräkningarna och att ökningen kunde bli större, eller mindre. Och nu är det just där, vid kusterna som klimatkrisen påverkar människor mest. Redan idag bor hälften av världens megastäder och ungefär två miljarder människor vid kusten.
Med de nya forskningsresultateninnebär det att betydligt fler människor bor i områden som riskerar att översvämmas vid den framtida havsnivåhöjningen. Forskarna menar att den siffran minst fördubblas – eller ännu värre, beroende på hur framtida utsläpp och temperaturökning kommer att se ut. Även under ett optimistiskt scenario med blygsam temperaturhöjning bor uppskattningsvis 150 miljoner människor nu på landområden som med de nya beräkningarna kommer befinna sig under vatten år 2050. Sannolikt kommer det bli värre med tanke på att smältningstakten på Antarktis ökar och kan komma att öka ytterligare.
Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet har också tittat närmare på studien och säger till Vetenskapsradion:
Jag är personligen övertygad om att just de globala havsytehöjningarna kommer att bli det allvarligaste globala problemet i framtiden, och jag blir mer och mer övertygad om det allt eftersom tiden går.
Den senaste felberäkningen kommer samtidigt som vi för bara några dagar sedan fått reda på att nya klimatmodeller visar att den globala uppvärmningen går snabbare än IPCC:s nuvarande klimatscenarier. Och nyligen släpptes statistik om att Sveriges utsläpp fortsätter att öka.
Frågan är hur länge en mobilisering ska dröja? Denna nya studie borde förstås som den megafon den är snabbt leda till konkreta politiska handlingar. Förhoppningsvis kan det inställda klimatmötet hållas som tänkt och föra det gemensamma politiska arbetet framåt.
SMB rapporterar om klimatkrisen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Idag är det den internationella vegandagen. Dagen till ära delar Sandra Lamborn, kampanjledare för mat och jordbruksfrågor på Greenpeace Sverige, med sig av kunskap och tips om växtbaserad mat.
Veganism växer så det knakar i många delar av världen, däribland Sverige. Men vad innebär det egentligen att vara vegan, är det verkligen så bra för miljön och klimatet? Och framförallt: hur tusan tillagar en god vegansk mat? Plus – måste man leva resten av sina dagar utan sådana livselixir såsom maränger och äggröra?
Här guidar Greenpeace dig genom djungeln av frågor kring växtbaserad mat med svar på sex kritiska frågor om veganism och växtbaserad kost. Dessutom delar de med sig av sina 10 bästa vegan-hacks. Håll till godo!
1. Vad innebär veganism?
Vissa kallar veganism för kostval, medan andra menar att det är en livsstil. Oavsett var man står så är veganer människor som skippar alla typer av djurprodukter. Det innebär inte bara att de väljer bort kött, fisk och kyckling från tallriken, utan att de även tackar nej till ägg, honung och mjölkprodukter. Många veganer väljer även bort andra produkter av djur såsom läder, päls, silke och produkter som testats på djur.
Det finns olika skäl till varför man väljer att bli vegan. I Sverige är hälso- och miljöskäl de främsta anledningarna, men även mänskliga rättigheter och djuretiska skäl är viktiga för många.
2. Det spelar väl ingen roll vad jag som enskild individ gör?
Resonerar du på samma sätt när det är dags att rösta i riksdagsvalet? Precis som att du är med och påverkar vilka politiker som styr vårt land så är du viktig i arbetet för en mer hållbar livsmedelskonsumtion. Självklart är storskalig omställning av livsmedelsindustrin inte något du eller jag som enskilda individer kan göra själva, men ju fler vi är desto starkare röst har vi gentemot folkvalda och företag!
3. Om jag bara ska välja bort en typ av kött, vad ska jag då skippa?
Inget kött är bra för klimatet, men det som är absolut värst är nötkött, och den största boven är nötkött som kommer från boskap som betat på skövlad regnskogsmark. För att prata siffror så ligger ett kilo av den typen av kött på 41 kilo koldioxid, vilket är att jämföra med exempelvis kyckling som ligger på fyra kilo, eller ännu hellre med ett kilo växtbaserat köttsubstitut, som ligger på två kilo koldioxid.
4. Mycket av den veganska maten är processad och innehåller soja, hur kan den vara bra för klimatet och miljön?
Bäst för miljö och klimat är naturligtvis att äta maten så ren som möjligt, det vill säga så nära den ursprungliga råvaran som möjligt. Men även om köttsubstitut såsom tofu, quorn och sojafärs är processat, är det fortfarande mer klimat- och miljövänligt än djurkött. Den soja som går till människomat utgör två procent av den soja som odlas globalt. 90 procent går som foder till djur inom kött och mejeriindustrin (resterande åtta procent används som biodrivmedel).
5. Jag skulle gärna äta mer veganskt. Men hur ska jag få min familj att gå med på att skippa köttet?
Testa att byta ut lite i taget.Ett bra tips är att laga familjens favoriträtt men att göra den vegansk. Väldigt mycket ligger i kryddningen och tack vare det breda sortiment av veganska substitut vi kan hitta i de flesta matbutiker idag är det enkelt att göra en smarrig bolognese eller smörgåstårta som får den mest inbitna köttätaren att dregla.
6. Vegansk mat kanske är bra för miljön, men våra kroppar behöver väl kött och mjölk för att må bra?
Säg det till tennisstjärnan Serena Williams och världens starkaste man, Patrik Baboumian, bägge veganer! Faktum är att baljväxter faktiskt är en bättre källa till protein än vad kött är. Animaliskt protein har dessutom höga nivåer av kolesterol och fett medan växtprotein är fullvärdigt, har högt fibervärde, är fettsnålt och helt kolesterolfritt.
Avslutningsvis, våra 10 bästa vegan-lifehacks!
Äggröra: Hacka tofu och stek med en nypa gurkmeja och kala namak (svart salt), hittas i butiker med indiskt sortiment.
Vispgrädde: Kyl en burk kokosgrädde över natten och kör 5 minuter med elvisp
Ägg (som ingrediens): Spar spadet från kokade eller köpta kikärtor, en dl motsvarar 2 ägg. Saknas kikärtsspad, byt ut äggen mot linfrö, chiafrö, nötsmör eller banan!
Maräng: Vispa 2 dl kikärtsspad, 2 msk citron och 3 dl socker till hårt skum. Ställ in i ugnen på 100 grader i 40 min. Resultat: bästa marängerna någonsin!
Glass: Skiva ner dina gamla bruna bananer i en låda, lägg i frysen över natten, mixa sedan till en slät kräm. Smaksätt med vaniljsocker, kakao, nötter eller varför inte jordnötsmör? Fantastisk god och nyttig glass (även kallad “nice-cream”)!
Majonnäs: Mixa 1 del sojamjölk, 2 delar rapsolja, 1 msk syra (t ex äppelcidervinäger el citron)
Parmesan: Näringsjäst (går att köpa på bland annat hälsokostaffärer). Klart att strö på pastarätten eller över popcornen till fredagsmyset?
Rökt mat / bacon: Stek tofu, aubergin, kokoschips eller tempeh hårt i rökarom för vegansk bacon (ditt hjärta kommer tacka dig!)
Värm växtmjölk Innan du häller det i kaffet, så skär det sig inte!
Förvänta dig inte att den veganska osten ska smaka exakt som ko-ost. Det samma gäller för korv, hamburgare, färs… Veganska substitut är ofta väldigt gott, men för att göra dem rättvisa är det bäst att äta dem utan att förvänta sig att de ska smaka exakt som animaliska produkter.
Sandra Lamborn
Kampanjledare för mat och jordbruksfrågor, Greenpeace Sverige
Supermiljöbloggen lyfter bra mat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.