Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Klimatmål i fara: Stor skillnad mellan planerad fossilutvinning och Parisavtalet

    Idag släpper FN:s miljöprogram UNEP och flera ledande forskningsinstitut en rapport om hur den förväntade produktionen av fossilenergi går ihop med löftena i Parisavtalet. Resultatet är mycket oroande. Världens länder planerar att producera mer än dubbelt så mycket fossila bränslen till 2030 än vad som är möjligt för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

    Rapporten, som är den första i sitt slag, konstaterar att den planerade produktionen av fossilenergi missar Parisavtalets begränsning med 120 procent.

    Gapet mellan löften och verklighet är extra stort för kolindustrin. Planen är att utvinna 150 procent mer kol än vad som vore i linje med tvågradersgränsen, och om vi vill klara 1,5 grader är överskottet från kolindustrin hela 280 procent.

    Fossilutvinningen måste begränsas

    Men även produktionen av olja och gas är på god väg att spräcka koldioxidbudgetarna. Världens länder låser in hela samhället i fossilberoende genom att fortsätta investera i och bygga infrastruktur som kräver olja och gas.

    För bara några dagar sedan kom dock nyheten att världens största offentliga långivare, Europeiska investeringsbanken EIB, beslutat att sluta satsa pengar i fossila energiprojekt från 2021. Det är ett tydligt ställningstagande mot den fossilberoende ekonomin.

    Det går inte att minska utsläppen utan att reglera de alldeles för stora tillgångarna av fossil energi, menar författarna bakom UNEP-rapporten.

    – Vi behöver fokusera mycket mer på fossila bränslen. Världens energitillgångar fortsätter domineras av kol, olja och gas, vilket driver utsläppen till nivåer som är så långt från klimatmålen man kan komma, säger UNEP:s ordförande Inger Andersen.

    Länderna som lovar mycket och håller tunt

    Det finns fortfarande enorma summor pengar att tjäna på fossilindustrin. Ett talande exempel är Norge, som internationellt har en hög svansföring i klimatfrågor. Samtidigt fortsätter de expandera utvinningen av olja och gas, bland annat genom historiskt stora satsningar på det gigantiska oljefältet Johan Sverdrup.

    Utöver Norge har rapportförfattarna analyserat klimatlöften och fossilproduktion hos nio andra stora producentländer: Kina, USA, Ryssland, Australien, Indonesien, Kanada, Storbritannien och Tyskland. Gemensamt för alla länderna är att deras fossilplaner går stick i stäv med löftena de förband sig till i Paris 2015.

    Nu måste länderna rita om sina planer för investeringar och infrastruktur. Förhoppningsvis kan beskedet från EIB skicka en tydlig signal till fossilproducenterna om att kol, olja och gas inte hör hemma på 2020-talet.


    SMB bevakar fossilindustrin. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Läs mer om vad vi vill göra här

    Forskare ifrågasätter återbeskogning som klimatlösning

    Storskalig trädplantering är trendigt. När Storbritannien nu närmar sig ännu ett val lovar det konservativa partiet Tories att de ska plantera 30 miljoner träd varje år för att motverka den globala uppvärmningen. För sin del säger The Liberal Democrats att de ska plantera minst 60 miljoner årligen. Vetenskapen kring återbeskogning är dock långt ifrån glasklar.

    Återbeskogning har under den senaste tiden lyfts fram som en särskilt effektiv och oproblematisk åtgärd mot den globala uppvärmningen. I somras publicerades en vetenskaplig artikel i tidskriften Science där det påstods att två tredjedelar av växthusgaserna som släppts ut sedan den industriella revolutionen skulle kunna bindas om världens beskogade områden skulle till att öka med lite mer än 25 procent. Sedan dess har en het akademisk debatt förts kring dessa siffror.

    Ett antal kritiker till den optimistiska Science-artikeln menar framför allt att fokuset på återbeskogning är farligt då det tar uppmärksamhet från den viktigaste åtgärden vi måste prioritera för att rädda klimatet, nämligen att minska våra utsläpp.

    Studiens resultat har också utmanats av senare publikationer av forskare som räknat på effekten av storskalig skogsplantering. I en sådan undersökning fann artikelförfattarna att återbeskogningen av en yta på 1 miljon kvadratkilometer i dagsläget inte skulle minska koldioxiden i atmosfären, utan bara minska den årliga ökningen av koldioxid i luften och det med så lite som 2,7 procent. 

    I allmänhet är det dock svårt att göra uppskattningar av effekterna av storskalig trädplantering. En faktor är den takt träden växer, vilket kan variera mycket mellan olika arter och klimatzoner. En annan faktor är hur många av de planterade träden som faktiskt överlever. I de storskaliga projekten som sker på uppdrag av stater och välgörenhetsorganisationer är planterarnas kunskap om träd ibland liten. Det kan också saknas planer för hur skogen ska skyddas och vårdas på lång sikt eftersom initiativtagare tenderar att se på skogsplantering som en engångsinvestering. Dessutom hotas de återbeskogade områdena såklart också av samma ekonomiska incitament som lett till att så mycket skog gått förlorad de senaste årtiondena.

    Att träden som planteras överlever är viktigt eftersom träd binder kol allt medan det växer. När ett träd åldras möter man därmed också problem eftersom kolbindningen då saktar in. För att fortsätta binda nytt kol måste träden i den planterade skogen alltså fällas vid en viss ålder. De träd man faller måste sedan tas om hand om på ett sätt så att kolet som bundits inte återigen släpps ut i atmosfären.

    En annan fara är att trädplantering förläggs till ekosystem som naturligt är ganska glest beskogade, såsom savanner, något som kan ha negativa konsekvenser. Bland annat kan risken för skogsbränder öka och lokala arter kan slås ut av nykomlingarna. Det finns även risk för ökad torka då ett områdets regnvattnet plötsligt ska försörja mycket större mängder biomassa. Utöver dessa svårighet måste storskaliga trädplanteringsprojekt hantera frågan om hur markägare ska kunna kompenseras på ett rättvist sätt. 


    SMB bevakar den akademiska debatten om klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Listan på kemikalier som bör fasas ut växer

    Den inflytelserika utfasningslistan för industrikemikalier, så kallade SIN-List, har fått en rejäl uppdatering av Internationella Kemikaliesekretariatet (ChemSec). Listan inkluderar nu över 900 kemikalier som, på grund av att de är särskilt farliga, bör fasas ut. Eftersom listan följs av många stora kemikalietillverkare och andra företag förväntas de senaste tilläggen sätta en ny industristandard för hållbar kemikaliehantering.

    Bland de nyligen tillagda ämnena finns en grupp av perfluorerade kemikalier (PFAS). De används i en mängd olika produkter som stekpannor, matförpackningar, tandtråd och vattentåliga kläder. För närvarande finns det flera tusen olika PFAS som används över hela världen. Många av dem tillhör en nyligen definierad kategori av kemikalier som är svårnedbrytbara, rörliga och giftiga. På grund av att de rör sig lätt men inte bryts ner i miljön samt den höga industriella användningen har PFAS spridit sig i mark och vatten över hela världen.

    Det som gör dessa kemikalier speciella är att de har lyckats komma undan reglering eftersom deras egenskaper inte riktigt matchar de gällande kriterierna i lagstiftningen. ”Även om debatt om exakt hur man reglerar dessa ämnen fortfarande pågår, bör smarta tillverkare redan nu börja fasa ut dem”, säger Dr Anna Lennquist, projektledare för SIN-listan på ChemSec.

    En annan nykomling till SIN-listan är kolnanorör. De tillhör de mer studerade nanomaterialen. De används bland annat för att göra hållbara och starka, men samtidigt lätta material. Produkter som kan innehålla kolnanorör är till exempel tennisracketar och cykelramar.

    ”Flera studier har visat att kolnanorör orsakar lungcancer. De små rören inducerar inflammation på något liknande sätt som asbest. Reprotoxiska egenskaper har också observerats. Fram till nu har debatten om säkerheten av nano fokuserat på det faktum att mer forskning behövs. Men kolnanorör är ett perfekt exempel på när det finns tillräckligt med vetenskap för att säga att dessa material inte bör användas ”, säger Dr Lennquist.

     

     


    SMB bevakar kemikalier. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Växter och svampars samarbete minskar klimatförändringarna

    Med bättre kolbindning i mark och växter skulle koldioxiden i atmosfären minska med hundratals gigaton, enligt en ny studie. Symbiosen mellan växter och svampar har en avgörande roll för detta.

    De flesta växtarter bildar symbios med olika svampar. Symbiosen innebär att svamparna förser växterna med näringsämnen medan svampen får kol som växten har tillverkat i sin fotosyntes.

    En viss variation av växtsvampsymbios kallas för ektomykorrhiza och är avgörande för karbonlagring i marken. När människans markanvändning kraftigt förändrar jordens ekosystem minskar förmågan att binda kol i jorden.

    Nu har forskare från universitet i Leiden kartlagt hur klimatförändringar kan bromsas genom att återställa ekosystem som innehåller symbios mellan växter och svampar.

    Studien är den första som på global nivå redovisar hur fördelningen av vegetation med mykorrhiza ser ut över planeten och med uppskattningar av hur deras bidrag till markbundet kol ser ut. Studien visar att ekosystem med mykorrhiza-symbioser kan lagra mycket mer koldioxid i marken. Ett system med mykorrhiza lagrar i storleksordningen 350 gigaton kol globalt jämfört med bara 29 gigaton lagrade i vegetation utan mykorrhiza.

    – Våra nya detaljerade kartor över hur mykorrhizan är fördelad över hela världen kommer att göra det möjligt med en medveten politisk utformning mot minskande atmosfärisk koldioxid genom att binda kol i mark och växter, säger huvudförfattaren Nadejda Soudzilovskaia, forskare vid Leidens universitet i Nederländerna.


    SMB bevakar forskning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    Snart kan ALL plast få nytt liv

    Det är dags för oss att se cirkulärt på kolmaterialet i vårt plastskräp. Vid Chalmers i Göteborg har en ny teknik utvecklats för att bryta ned vilket plastskräp som helst till molekylnivå. Det går sedan att tillverka nya plastmaterial av gasen som bildas av samma kvalitet som innan återvinningen.

    Återvinningstekniken började utvecklas redan under 1980-talets oljekris, men eftersom plastindustrin har kunnat räkna med lättillgänglig råvara har det inte funnits incitament att gå vidare med försöken att använda plastskräp som råvara.

    Återvinning av plast idag kopplar man till den så kallade avfallstrappan, där man i princip smälter om plasten till lägre och lägre kvalitet. Till sist duger bara plasten för att brännas och användas som energi.

    – Istället för detta fokuserar vi på att flytta kolatomerna i den insamlade plasten till ny plast av ursprunglig kvalité, det vill säga till det översta steget i avfallstrappan, för att skapa en verklig cirkuläritet, säger Henrik Thunman som är professor i termokemisk omvandling vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

    Idag slår man sönder fossila olje- och gasfraktioner i en så kallad kracker i petrokemiska fabriker för att få enkla molekyler som sedan sätts ihop till plast av ursprunglig kvalitet.

    För att göra motsvarande från insamlad plast krävs utveckling av en ny process. Henrik Thunman har tillsammans med sina kollegor tagit fram hur en sådan process för plaståtervinning skulle kunna se ut. Den innebär att plastskräpet bryts ned till de tre grundläggande molekylära byggstenar som är utgångspunkten vid i princip all plasttillverkning – i huvudsak eten, propen och bensen. Under tre års tid har de testat tekniken i stor skala i en försöksanläggning vid Chalmers.

    – Metoden kallas för ångkrackning och går i enkla drag ut på att materialet hettas upp väldigt snabbt till ungefär 800 grader. Sedan kyls gasen som bildas ned och destilleras vid mycket låga temperaturer. Då får vi ut de här tre byggstenarna, som kan användas för att tillverka plast i exakt samma fabriker som man använder i dag, säger Henrik Thunman.

    Det betyder att den nya tekniken skulle kunna omvandla dagens plastfabriker till returraffinaderier.

    – En cirkulär användning av plast skulle bidra till att skapa ett riktigt värde på plast som är använd, och därmed en ekonomisk drivkraft för att samla in den överallt på jorden. Detta skulle i sin tur bidra till att minimera läckage av plast till naturen, och även till en avsättningsmarknad för insamlandet av plast som redan har läckt ut, säger Henrik Thunman.


    SMB bevakar ny teknik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    Ny rapport: Barn drabbas hårdast av klimatkrisen

    Värmeböljor, luftföroreningar, extremväder, matbrist och infektionssjukdomar. Klimatkrisen innebär hälsorisker som kan komma att påverka kommande generationers hela liv, och det är barnen som kommer påverkas särskilt hårt. 

    Det var en efterlängtad rapport som släpptes i veckan av Lancet Countdown, ett internationellt samarbete mellan forskare och institutioner som sedan 2016 årligen rapporterar om hur klimatförändringen påverkar människors hälsa.

    Tidigare års forskningsrapporter från detta samarbete har visat att vår sårbarhet för hetta är oacceptabelt hög, att sårbarheten stiger i alla delar av världen och att om inget görs riskerar de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa undermineras. Årets rapport fokuserar på hur barns hälsa drabbas, vilket förklaras fint av Peter Byass, professor i global hälsa vid Umeå universitet och en av delförfattarna till rapporten:

    I år har vi fokuserat på barnhälsa, och temat är att deras hälsa inte ska behöva styras av klimatförändringarna. Folk i min generation kommer att vara döda, men de som växer upp nu måste brottas med alla problem som vi orsakar om vi inte hejdar den globala uppvärmningen.

    Rapporten menar att ett barn som föds i dag kommer att möta ökade risker från extrema väderhändelser som skogsbränder, översvämningar och längre perioder av torka. Därmed utgör den en viktig påminnelse om varför vi behöver agera omedelbart för att värna framtiden för kommande generationer. Om världens länder inte snabbt minskar utsläppen och klimatförändringen behåller nuvarande takt kommer barn som föds i dag att vid 71 års ålder leva i en värld vars medeltemperatur ligger 4 grader högre än under förindustriell tid.

    Den utvecklingen är ett hot mot hälsan i varje del av deras liv. Forskarna vill därför att hälsoriskerna lyfts vid FN:s klimatmöte i Madrid om några veckor.

    Nyligen kunde vi läsa att luften är så dålig i Indiens huvudstad New Delhi att fem miljoner andningsmasker fick delas ut till skolbarn som skydd mot luftföroreningarna. Kol står idag för 38 procent av världens totala energiproduktion, och fossila bränslen står för 60 procent av världens elproduktion. Globalt bidrog kol till mer än 440 000 för tidiga dödsfall beroende på partiklar i luften under 2016.

    Samma år knöts 281 000 för tidiga dödsfall i Europa till farliga partikelnivåer i luften, varav cirka 48 200 av dem beräknas ha orsakats av kolanvändning, enligt rapporten. Minst sagt alarmerande är därför att världens kolanvändning fortsätter öka när den borde minska. Luftföroreningar är extra skadliga för unga människor vars lungor fortfarande är under utveckling, och luftföroreningarna bidrar till reducerad lungfunktion, förvärrad astma och ökad risk för hjärtattack och stroke.

    Ett annat påtagligt problem för barn och unga som lyfts fram i rapporten är en ökad risk för näringsbrist, som till exempel hämmad tillväxt, försämrat immunförsvar och långsiktiga utvecklingsproblem. När världen blir varmare kommer även skördarna att minska. vilket är ett hot mot tillgången på mat. Det kan minska näringsinnehållet i det som odlas och även driva upp matpriserna.

    Redan i dag är den globala medeltemperaturen cirka en grad högre än den var i slutet på 1800-talet, och de senaste trettio åren har skördepotentialen globalt minskat när det gäller majs, vintervete, sojabönor, och ris.

    Höjda temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan även leda till att infektionssjukdomar ökar, vilket kan komma att drabba barnen hårdast. Med ökad risk för att sjukdomar som denguefeber och malaria ökar i områden där det tidigare varit ovanligt eller inte förekommit alls, som till exempel i södra Europa, står vi inför helt nya utmaningar. I Sverige har vi med varmare somrar sett en ökning av antal fall av badsårsfeber som orsakas av diarréframkallande vibriobakterier.

    Rapporten fokuserar inte enbart på barn, utan belyser även situationen för äldre personer som liksom barn ofta kan vara mer sårbara. Där pekar forskarna framför allt på faran med värmeböljor. För äldre personer med hjärtproblem eller kroniska andningsproblem kan det vara direkt livshotande.

    Allt är dock inte negativt, och forskarna betonar att ungefär hälften av de studerade länderna har tagit fram särskilda beredskapsplaner för att möta klimatförändringarna. De uppmanar dock till skarpa åtaganden för att vända utvecklingen:

    • Att snabbt fasa ut kolanvändningen globalt.

    • Att rika länder ska hjälpa fattigare länder finansiellt.

    • Att satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.

    • Att göra stora investeringar för att anpassa vårdsystem så att de klimatorsakade hälsoproblemen inte slår ut annan vård.

    Som ett sammanfattande budskap betonar forskarna vikten av att agera, vilket borde göra det klart för alla att inse att omställningen berör oss alla:

    Om världens länder lyckas svara upp till Parisavtalet så kan ett barn som föds i dag se fram emot en värld som når noll-nettoutsläpp av växthusgaser lagom till 31-årsdagen, vilket banar väg för en hälsosammare framtid.


    SMB bevakar klimatkrisens hälsopåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Arla bedöms ha vilseledande miljöreklam

    Efter en anmälningsvåg mot Arlas påstående att deras eko-serie har ”Netto Noll Klimatavtryck” och bidrar ”till en mer hållbar framtid” bedöms nu företaget ha vilseledande reklam enligt Konsumentverket.

    Det var för några månader sedan som SMB-skribenten Jonna Elofsson Bjesse uppmuntrade till anmälningarna via olika Facebook-grupper.

    – Det framstår som att mjölken inte har någon klimatpåverkan, men inga livsmedel kan ha ”netto noll” klimatavtryck. Det är jättebra att Arla klimatkompenserar, men då får de vara tydliga med att det är just detta de gör, sa Jonna Elofsson Bjesse till Expressen.

    Konsumentverket bedömer nu Arlas påståenden som ”vilseledande” och ”i strid med god marknadsföringssed”, bland annat då det anses svårt för konsumenterna att kritiskt värdera och kontrollera riktigheten i miljöpåståendena.

    Ord som ”hållbar” och ”klimatsmart” får bara användas om de kan verifieras med ”mycket betryggande bevisning”. Konsumentverket har sett att konsumenter genom reklamen tror att Arlas produkter är miljöneutrala i produktionen, vilket inte är fallet. Istället kompenserar Arla för utsläppen produktionen ger upphov till.

    – Det är viktigt att använda vår konsumentmakt när vi upplever att något är missriktat eller om vi känner att vi blir felinformerade. Som vegan kan jag ha en massa synpunkter på djurhållning, men det här handlar inte om det. Det är inte för att smutskasta Arla som jag anmäler och kampanjar, utan för att det behövs en branschstandard för hur man får använda ett så komplicerat begrepp som klimatkompensation och vad man egentligen menar med ”netto noll klimatavtryck”. Jag hade självklart anmält om exempelvis Oatly hade gjort något motsvarande, säger Jonna Elofsson Bjesse.

    – Det känns faktiskt jättebra att jag som konsument kan ha sån påverkan och bli lyssnad på. Det är hoppingivande! fortsätter hon.

    Nu har Arla fram till 4 december på sig att svara på Konsumentverkets bedömning.

    Rättelse: I en tidigare version av artikeln skrev vi att Arla ”fällts” av Konsumentverket, men då de inte blivit dömda i domstol har vi ändrat texten.


    SMB bevakar miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    EU-banken slutar investera i fossila bränslen

    Idag beslutade EU-banken EIB att stoppa investeringar i fossila bränslen. I en ny klimatstrategi siktar banken på att bli världens första klimatbank.

    ”När världens största offentliga långivare bestämmer sig för att i stort skippa fossila bränslen, kommer finansmarknader världen över att reagera: Det här är början på slutet för klimatförstörande fossilekonomi”, säger Kate Cahoon, tysk kampanjledare för organisationen 350.org i ett pressmeddelande.

    Banken beslutade idag att:

    • stoppa finansiering av fossila energiprojekt från slutet av 2021
    • framtida investeringar ska påskynda ren energiinnovation, energieffektivisering och förnybar energi
    • avsätta en biljon euro för klimatåtgärder och miljömässiga investeringar till 2030
    • all finansiering ska utgå från Parisavtalet från slutet av 2020

    Förra veckan gick EU:s finansministrar ut och uppmanade banken att fasa ut fossilerna. Beslutet för att stoppa fossila investeringar väntades redan förra månaden, men fördröjdes då några länder – som Tyskland, Italien och Polen – kämpat för att fortsätta finansiera projekt inom gas. I dagens beslut ingår även gas i stoppet från 2021.

    ”Klimatet är den största politiska frågan i vår tid. Forskarna har beräknat att vi nu är på väg mot 3-4 graders uppvärmning mot slutet av århundradet. Om det händer kommer stora delar av vår planet bli obeboeliga, med förödande konsekvenser för människor världen över”, sa EIB-chefen Werner Hoyer. ”Vi kommer att sluta finansiera fossila bränslen och lansera den mest ambitiösa klimatinvesteringsstrategin som någon offentlig finansiell institution någonstans haft”, fortsatte han.

    Sedan 2013 har EIB investerat 13,4 miljarder euro i projekt inom olja, gas och kol. Nu är det alltså äntligen slut med det.


    SMB bevakar ekonomins klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Byggbranschen får tuffare miljökrav 2020

    Nästa år kan byggindustrins lagstiftning skärpas på flera områden. Det handlar bland om krav på energihushållning, laddinfrastruktur och källsortering av bygg- och rivningsavfall.

    Flera nya hållbarhetsåtgärder syns i de förändringar som byggbranschen väntas genomgå under 2020, rapporterar Byggindustrin. Bland annat införs krav på laddinfrastruktur vid nybyggnad och i vissa fall ombyggnader när det är mer än tio parkeringsplatser i anslutning till byggnaden.

    En annan viktig potentiell förändring är regeringens förslag om att det ska bli obligatoriskt att källsortera bygg- och rivningsavfall. Idag går enorma mängder avfall till spillo trots att det hade kunnat återanvändas eller återvinnas. Förslaget är nu på remiss och kommer beslutas om under nästa år.

    – Det vi börjar se allt mer hur övergången till en cirkulär ekonomi och ett mer miljövänligt byggande påverkar byggandet och byggbranschen, säger Martin Äng, informatör på Svensk Byggtjänst till Byggindustrin.

    Det blir också skärpta krav på energihushållning, vilket väntas träda i kraft under juli 2020. Dessutom spår Martin Äng att regeringen under 2020 kan komma att lägga ett förslag om krav på klimatdeklaration vid alla nybyggen.

    Byggbranschen är idag är en av världens och Sveriges mest utsläppstäta industrier. 2016 stod sektorn för 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser, enligt siffror från Boverket. Byggbranschen bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom import av material.


    SMB bevakar miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Var tionde lädervara kan innehålla farliga ämnen

    Cirka 10 procent av lädervaror som handskar, klockarmband och mobilskal innehåller farliga ämnen i högre halter än vad som är tillåtet, visar en ny granskning av Kemikalieinspektionen. Ämnen som hittades var sexvärt krom och bly.

    Sexvärt krom kan ge allergi och är giftigt för miljön. Det kan också orsaka cancer om man andas in ämnet, vilket förekommer framförallt när lädret garvas. Även bly är giftigt för miljön och kan skada nervsystemet, påverka inlärningsförmågan och orsaka akut förgiftning vid höga halter.

    – Det är ett problem för både miljön och arbetsmiljön i tillverkningsländerna att läder garvas med krom. Rester av krom i lädret kan också innebära hälsorisker för de som använder lädervaror som kommer i kontakt med huden, säger Camilla Westlund, inspektör på Kemikalieinspektionen.

    Kemikalieinspektionen granskade 70 vanliga lädervaror. I åtta av dem hittades sexvärt krom eller bly i halter över gränsvärdena. Dessa varor var fem mobilskal, två par handskar och ett klockarmband. Efter Kemikalieinspektionens granskning har de varor som innehöll för höga halter av begränsade ämnen tagits bort från den svenska marknaden.

    Enligt Kemikalieinspektionen är det viktigt att företagen ställer tydliga krav på sina leverantörer.

    – För att undvika sexvärt krom och andra farliga ämnen i läder är det viktigt att företagen ställer tydliga kemikaliekrav på sina leverantörer och gör stickprover på sina varor. Det är företagens ansvar att se till att deras varor är säkra att använda, säger Camilla Westlund.

     


    SMB sprider miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Ny rapport: Världens kolanvändning fortsätter öka

    För andra året i rad ökar förbränningen av kol, trots att världens rika länder nu äntligen försöker göra sig av med sitt beroende. Därmed blir det allt svårare att nå upp till Parisavtalets mål.

    Fredagen den 21 april blev en historisk dag i Storbritannien. Första gången sedan 1800-talet gick en hel dag utan att elektricitet genererades av kol, och under två veckor i maj stod alla kolkraftverk i Storbritannien stilla. Det har inte hänt sedan den industriella revolutionen. Detta var ytterligare en positiv utveckling inom EU där den kolgenererade elen länge minskat. Bara mellan 2012 och 2018 minskade den med 30 procent och i år väntas nedgången bli 19 procent, skriver den brittiska tankesmedjan Sandbag i en halvårsanalys av EU:s energisektor.

    Dessvärre omkullkastar den Internationella energimyndigheten IEA:s senaste årsrapport World Energy Outlook 2019 denna framgång rejält. För trots minskad förbränning av kol i Europa och USA steg den globala efterfrågan på kol för andra året i rad, efter att ha gått ner 2015 och 2016. Det är i framför allt Asien som kol fortsätter att vara en dominerande energikälla, där tillväxtekonomier som Kina, Indien och Indonesien vill ha billiga och tillförlitliga energikällor för att understödja sina växande ekonomier.

    Enligt IEA:s rapport kommer utsläppen i världen med dagens politiska ambitioner att fortsätta växa till år 2040, vilket går tvärtemot den halvering av växthusgaser till 2030 och nära netto-noll utsläpp till 2050 som Parisavtalet kräver. Av världens totala energiproduktion kommer i dag 38 procent från kol, och den nuvarande koltrenden går alltså helt i motsatt riktning mot den som krävs för att leva upp till klimatpolitiken.

    En avgörande fråga handlar enligt IEA därmed om att i förtid montera ner kolkraftverk som byggts under de senaste decennierna, alternativt att ta hand om utsläppen med CCS-teknik, dvs. att fånga in koldioxid som sedan lagras. Idag anses däremot CCS-tekniken för osäker och dyr.

    IEA lägger fram tre framtidsscenarier i rapporten:

    • Med nuvarande konsumtionsmönster kommer kolanvändningen i världen att öka med 20 procent till 2040.

    •  Enligt ländernas löften kommer kolanvändningen sjunka en aning de närmaste 20 åren.

    • För att klara en hållbar utveckling måste kolkonsumtionen rasa med nästan två tredjedelar under samma tid.

    IEA:s rapport kan därmed ses som en skarp varning och under rapportsläppet i Paris konstaterade IEA:s chef att:

    Världen måste brådskande och med laserskärpa fokusera på att få ner utsläppen

    Det är där vårt fokus behöver ligga, istället för att varje land ska fortsätta debattera huruvida vi har en klimatkris eller ej. Omställning måste ske nu och den måste ske globalt.


    SMB sprider miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Extinction Rebellion förbereder hungerstrejk utanför riksdagen

    Från 18 november kommer aktivister från Extinction Rebellion att hungerstrejka utanför riksdagen för att uppmärksamma risken för massvält till följd av klimatkrisen och den ekologiska kollapsen.

    – Personerna som svälter sig idag gör det för att de är desperata och därför kommer jag vara här för att se till så att de är så säkra som möjligt. Vi har provat andra, mindre radikala former av protest och de har inte fungerat. Ju värre klimatkrisen blir, desto fler radikala handlingar har vi att vänta, säger samordnare Emil Vagland.

    Kraven från aktivisterna är bland annat att svenska politiker agerar för att minska de svenska utsläppen till netto-noll till år 2025.

    Kraven är att:

    • Tala klarspråk. Regeringen måste utlysa nödläge för klimatet och jordens arter och tillsammans med andra aktörer kommunicera hur brådskande det är att ställa om.
    • Agera nu. Regeringen måste handla omedelbart för att bromsa förlusten av arter och minska Sveriges utsläpp av växthusgaser till netto-noll år 2025.
    • Stärka demokratin. Regeringen måste inrätta och vägledas av ett medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet.

    – Jag har valt att hungerstrejka för att uppmärksamma att läget är akut, och politikerna gör långt ifrån tillräckligt för att förhindra den massvält och död som kan och kommer bli konsekvenserna av klimat- och ekologisk kollaps. Själv kan jag välja att börja äta när jag vill, men att äta sig mätt är något som allt mer är ett privilegium. Jag känner att det är mitt ansvar att hungerstrejka av sorg över klimatkrisen och i solidaritet med alla dem som svälter i dag och i morgon, säger Sara Borén.

    För att inte aktivisterna ska komma till skada finns rekommendationer från nätverket. Strejkarna har möjlighet att varva självsvält i 12 eller 24 timmar, för att sedan äta under lika lång period. Dessutom råds alla att prata med sin läkare först, samtidigt som folk med en historia av ätstörningar eller lågt BMI avråds från att delta. Slutligen kommer aktivisterna äta kosttillskott av nödvändiga vitaminer och mineraler.

    Klimataktivister hungerstrejkar även i Italien, Kanada, Kongo-Kinshasa, Storbritannien, Tyskland och USA.


    SMB sprider miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ”Systematisk underskattning” av kemikaliers miljö- och hälsorisker

    ”Människor och miljön utsätts hela tiden för en komplex blandning av många olika kemikalier, men ämnena riskbedöms nästan alltid en och en. Vetenskapen är tydlig: risken med blandningen är vanligtvis större än varje kemikalie för sig. Dagens lagstiftning innebär alltså en systematisk underskattning av miljö- och hälsorisker”, skriver experter på GP.

    Förra veckan lämnades ett betänkande från en kemikalieutredning till regeringen. I samband med det presenterade den särskilda utredaren Christina Rudén tillsammans med flera experter elva förslag på hur regelverket borde utvecklas. Genom förslagen menar skribenterna att Sverige skulle nå miljömålet En giftfri miljö, målet om en cirkulär ekonomi och de globala hållbarhetsmålen, samtidigt som hälso- och miljöriskerna skulle minskas.

    Bland annat vill de att gränsvärdena för kemikalier sänks med 90 procent.

    ”I alla prover från människor och miljön hittas en komplex kemikalieblandning. Alla exponeras hela livet. Foster och barn är särskilt känsliga. Att bedöma och hantera kemikalier en i taget räcker inte. För att nå målet om ’en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön’ måste regelverket utvecklas så att det tar hänsyn till kombinationseffekter, även kallade cocktaileffekter”, skriver experterna på GP.

    Förslagen:

    1. Krav på riskbedömning av blandningar i all kemikalielagstiftning.
    2. En ny övergripande EU-lagstiftning för kemiska miljö- och hälsorisker, med fokus på blandningar.
    3. Ett nytt ramdirektiv för hälsa med målet att skydda människor från både kemiska och icke-kemiska miljöfaktorer.
    4. Samla information om användning och utsläpp av kemikalier i en central databas.
    5. Forskning för ökad kunskap om verkliga exponeringsmönster för kemikalieblandningar.
    6. En fördelningsfaktor på tio procent för att hantera riskerna med kemiska blandningar.
    7. Krav på att byta ut farliga kemikalier i all relevant lagstiftning.
    8. Stärkta krav på gruppvis hantering av ämnen.
    9. Flagga kemikalier som misstänkt särskilt farliga ämnen, baserat på gruppvis bedömning och read-across.
    10. Stärkta krav på riskbedömning av kombinationseffekter och gruppering i den kommande översynen av ramdirektivet för vatten.
    11. En nationell myndighetsövergripande arbetsgrupp för riskbedömning av kombinationseffekter.

    Debattörerna är Christina Rudén, särskild utredare och professor vid Stockholms universitet, Thomas Backhaus, professor vid Göteborgs universitet, Per Bergman, tidigare chefsjurist på Kemikalieinspektionen, Michael Faust, dr. och oberoende miljökonsult, Linda Molander, dr. vid Folkhälsomyndigheten, och Daniel Slunge, dr. vid Göteborgs universitet.


    SMB sprider miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Allt mindre PCB och dioxin i strömming

    Strömmingen i Östersjön innehåller allt lägre halter av miljögifterna dioxin och PCB-föreningar, rapporterar Finländska Institutet för hälsa och välfärd (THL). 

    Allt färre strömmingar innehåller dioxin- och PCB-halter som överskrider EU:s gränsvärden enligt THL:s mätningar under de tre senaste åren. Gifthalterna i strömmingen har minskat med cirka 80 procent sedan 1970-talet. Strömming används som en indikatorart för Östersjöns tillstånd. Därmed kan minskningen ses som ett tecken på förbättring av gifthalterna i Östersjön.

    Dioxiner har aldrig producerats avsiktligt utan de bildas under ofullständig förbränning och som biprodukt i klorering. Tack vare utsläppsbegränsningar har utsläppen minskat. Nuförtiden är de största kända källorna avfallssektorn, el- och fjärrvärmesektorn, industriproduktion samt småskalig vedeldning.

    Sedan 1930-talet används PCB bland annat i byggnader som fog- och golvmassa, i transformatorer samt i färger. Användningen av PCB är idag förbjuden, men eftersom de bryts ned långsamt, finns de länge kvar i miljön.

    Den viktigaste orsaken till de sjunkande halterna är internationella avtal som begränsar utsläppen av dessa miljögifter. Även om förbättringar i miljön kan ta en lång tid är detta ett exempel på hur internationella avtal kan ge effekt som syns tydligt i miljön.

     


    Supermiljöbloggen bevakar Östersjön & miljögifter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >Läs mer om vad vi vill göra här

    EU:s finansministrar vill fasa ut fossila investeringar

    EU:s finansministrar säger i ett gemensamt uttalande att unionen borde fasa ut finansiering för projekt inom olja, gas och kol. Förra året investerade EU-banken EIB två miljarder euro i fossila projekt.

    Det är första gången som finansministrarna har ställt sig bakom en deklaration för att stoppa alla investeringar i fossil energi. Tidigare har de uttalat sig om kolkraftverk specifikt, men nu inkluderar de alltså alla fossila energikällor.

    Sedan 2013 har EIB investerat 13,4 miljarder euro i projekt inom olja, gas och kol. Nu vill finansministrarna fasa ut fossilerna, och uppmanar samtidigt Världsbanken att göra detsamma.

    Förslaget måste godkännas av EIB:s styrelse, bestående av representater från medlemsländerna, innan det skulle träda i kraft. Arbetet är däremot redan på gång. Ett beslut för att stoppa fossila investeringar väntades redan förra månaden, men har fördröjts då några länder – som Tyskland, Italien och Polen – fortfarande vill finansiera projekt inom gas. Nu på torsdag den 14 november väntas EIB:s styrelse diskutera frågan.


    SMB bevakar ekonomins klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Trenden: Ökande e-returer skapar onödiga utsläpp

    E-handeln växer och det gör även antalet returer. Nästan en tredjedel av alla varor som köps via nätet skickas tillbaka. Vissa företag skickar sina returer för ompackning utanför Sveriges gränser vilket leder till långa transporter och onödiga utsläpp.

    E-handeln växer och bara under andra kvartalet 2019 ökade den med 13 procent.  I takt med att e-handeln ökar så ökar även returerna. Nästan en tredjedel av alla kläder och skor som klickas hem skickas tillbaka. Ett vanligt beteende hos kunder som shoppar online är att beställa hem fler plagg än vad de planerar att behålla. Anledningen till det är att de kan vara osäkra på passform, storlek eller färg. Bättre information om plaggen kan göra stor skillnad och minska antalet returer säger Michael Browne till SVT-nyheter. En annan anledning till returerna är att e-handlarna de senaste åren har varit pressade av konkurrensen. De har därför erbjudit gratis frakt och gratis returer.

    En retur kan först skickas tillbaka till återförsäljaren som i sin tur skickar paketet vidare till Polen eller till och med Asien för kontroll och ompaketering.

    – Naturligtvis får det konsekvenser för miljön med koldioxidutsläpp och energin som används vid transporter och så vidare, säger Michael Browne.

    En granskning som Breakit har gjort visar att 5 av 32 granskade e-handlare skickar iväg sina returer utomlands för ompackning. Det finns flera problem med detta.

    – Det känns inte bra ur ett hållbarhetsperspektiv, säger Postnords e-handelsexpert Arne Andersson och fortsätter:

    – För e-handlarna själva tror jag däremot att det som är mest kritiskt när man skickar varan utomlands är tiden det tar. Ska man kunna sälja returen igen gäller det att den snabbt är på plats på lagret i Sverige. Hinner den bli osäljbar är det ännu sämre för miljön.

    Av de 5 paket som skickades utomlands i granskningen, skickades ett paket från Ellos till centrala Polen. Det innebar en resa på 236 mil. Andra e-handlare med långväga returer är Nelly och Sportamore.

    Vi julhandlar för 6 gånger Sveriges klimatbudget

    Förra året spenderade svenskarna 80 miljarder på att shoppa under december månad. Och julhandeln förväntas slå nytt rekord i år igen. Samtidigt landade regeringens totala klimat- och miljöbudget för 2020 på 12 miljarder. Den obekväma sanningen är alltså att vi julshoppar upp Sveriges totala årsbudget för att åtgärda klimatkrisen – på bara en månad.

    Inte nog med att julhandeln, som slagit rekord 17 år i rad (som enbart brutits med en marginell dip 2012), förväntas göra så även 2019. Även försäljningen på Black Friday spås öka med hela tjugo procent i år. Black Friday, i år den 29 november, är också den dag som man brukar räkna inleder julhandeln. Och i år förväntas vi shoppa för 7 735 kronor per person i december månad.

    Den här trenden har inte gått obemärkt förbi av konsumtionskritiker. ”Vi shoppar sönder våra barns framtid”, menar flera framträdande profiler från miljörörelsen i en debattartikel i Aftonbladet.

    ”Planetpaketet” som regeringen släppte i höstbudgeten i september innehåller klimat- och miljöreformer för 2,9 miljarder, som har kallats ”ett rejält kliv framåt för svenskt miljöarbete”. Paketet innehåller stora satsningar på bland annat Klimatklivet, Industriklivet, laddstolpar till elfordon, rena hav och pollinerande insekter.

    Vi gör en omfattade satsning på miljö- och klimat. Vi kommer satsa 2,9 miljarder kronor i budgeten, ett rejält kliv framåt för svenskt miljöarbete. Sammantaget uppgår pengarna för klimat och miljö till 12,5 miljarder kronor årligen i den nya budgeten, säger Per Bolund under presskonferensen då höstbudgeten offentliggjordes.

    Även om 2020 års budget med sina drygt 12 miljarder är den mest ambitiösa satsningen på klimat- och miljöåtgäder någonsin, så kommer det inte att räcka. På långa vägar. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer staten att behöva investera närmare 100 miljarder per år för hela samhällets klimatomställning. Är nya rekord för både julhandeln och Black Friday det vi ska sträva efter med dessa siffror i bagaget?

    Skippa Black Friday – gör som över 200 företag, organisationer och influencers världen över och haka på White Monday istället. White Monday är den globala rörelse som pekats ut som lösningen till överkonsumtionen, reahysterin och köphetsen som representerar Black Friday.


    SMB bevakar Black Friday, julhandeln och klimatpolitiken – och hur de hänger ihop. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Svenskarnas pensionspengar investeras fortfarande i fossiljättar

     

    AP-fonderna fortsätter placera svenska pensionspengar i företag med enorma koldioxidutsläpp. Men när unga gör aktiva fondval värderas hållbarhet högt.

    Nyligen publicerade The Guardian en kartläggning som visade att tjugo företag står bakom så mycket som en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Bland dessa återfinns fossiljättar som Chevron och British Petroleum.

    I dagsläget har AP-fonderna, de allmänna svenska pensionsfonderna, så mycket som 15 miljarder kronor investerat aktier och obligationer från dessa tjugo bolag. Det visar en granskning som Dagens ETC har gjort.

    7,4 miljarder av dessa har investerats i fossiljättarna genom den sjunde AP-fonden. Den hanterar kapitalet för de fyra miljoner svenskar som ännu inte gjort ett aktivt fondval i premiepensionssystemet. Om man slår ut det handlar det om tusentals kronor per sparare som hamnat hos något av dessa tjugo jätteutsläppare till företag.

    AP-fonderna är sammantaget värda 1,5 gånger så mycket pengar som Sveriges årliga statsbudget, något som har bidragit till den omfattande och hårda kritiken mot investeringarnas bristande hållbarhet.  Den 1 januari  i år blev AP-fonderna till slut skyldiga att ta hänsyn till miljön när de gör sina placeringar. Högst på dagordningen står dock fortsatt pensionsfondernas avkastning.

    Samtidigt visar en ny studie att sparare har starka preferenser för hållbara investeringsalternativ när de presenteras med information om hur investeringarnas sociala och miljömässiga påverkan ligger i linje med FN:s globala mål – eller helt går emot dem. 

    Detta indikerar att den genomsnittliga hållbarheten på kapitalinvesteringar skulle höjas om fler aktivt väljer i vilka företag och fonder deras pengar ska investeras. 

    Preferensen för hållbara alternativ är särskilt stark bland de under 35 år. I undersökningen valde deltagarna i stor utsträckning även hållbara alternativ när dessa förknippades med lägre förväntad avkastning.

    Är du en sparare som värderar hållbarhet? Läs mer om hur du kan välja hållbara pensionsfonder här och här!


    SMB bevakar AP-fonderna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.