I gruppen #lawyersforfuture har jurister och advokater samlat sig för att stötta Greta Thunberg och hennes medstrejkares fredagsmanifestationer Fridays for Future. Continue reading ”Juristerna organiserar sig för miljön”
11 av 28 medlemsländer i EU har redan nått sina energimål för år 2020, enligt ny statistik. Toppar listan gör Sverige.
År 2020 ska 20 procent av EU:s energiförbrukning komma från förnybara energikällor. Sverige toppar listan med drygt 53 procent förnybart. Sverige har redan uppnått, och överskridit, vårt mål om 49 procent förnybart till år 2020. Finland, som har näst störst andel förnybart, kommer långt efter med 39 procent. Det kan komma att bli en rejäl utmaning för bland annat Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som alla ligger under 10 procent men måste upp till närmare 15.
EU:s gemensamma energimål för respektive land sattes efter förutsättningar och hur långt vi kommit i omställningen. Som helhet har EU kommit upp i 17 procent förnybar energi, visar ny statistik från Eurostat. Det närmar sig målet om 20 procent. Siffrorna är för år 2016.
Supermiljöbloggen bevakar energimarknadens utveckling. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Under förra veckan åkte Greta Thunberg på stjärnspäckad Europaturné. Klimathjälten talade inför EU-företrädare, träffade Frankrikes president Emmanuel Macron och hann dessutom demonstrera i både Bryssel och Paris.
Under torsdagen var Greta Thunberg i Bryssel för att demonstrera för klimatet tillsammans med tusentals skolungdomar från hela Belgien. Men först höll hon tal på en konferens med höga EU-företrädare, bland annat EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers.
Talets budskap var tydligt. Greta uppmanade EU att dubbla sina klimatmål, från 40 % minskade utsläpp fram till år 2030 till minst 80 % för att världen ska ha en rimlig chans att uppnå Parisavtalet.
Efter Greta var det EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers tur att tala. Enligt the Guardian var hans tal något spretigt och stod i skarp kontrast mot Gretas betydligt mer klara budskap.
”Vi skolstrejkar för att vi har gjort våra läxor. När man har gjort det förstår man att vi behöver en ny politik, en ny ekonomi. Vi behöver ett helt nytt sätt att tänka på”, sade Thunberg i sitt tal, skriver DN.
I en intervju med DN säger miljöprofessorn Johan Rockström att om skolstrejkrörelsen fortsätter att växa kan den vara det som tippar över den politiska logiken kring klimatfrågan i världen.
”Det är väldigt svårt för vuxna politiska ledare att inte ta det här på yttersta allvar, på lika stort allvar som terrorhot och finanskriser”, säger Johan Rockström till DN.
I fredags fortsatte Greta till Paris för att ansluta till ytterligare en klimatdemonstration med tusentals franska skolelever. Efter demonstrationen träffade hon Emmanuel Macron i Elyséepalatset i Paris.
SMB bevakar klimatstrejkernas utbredning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Januariavtalet inkluderade bland annat satsningar på nattågstrafiken från Sverige. Nu ser det ut att bli verklighet, även om det kan bli en kostsam historia.
Regeringens mål är dagliga tåg till flera av Europas största städer. Detta kommer vara en stor utmaning för de cirka 100 nattågsvagnar som finns kvar i Sverige, varav de flesta är i bruk inrikes. Jan Kyrk, affärschef på SJ, varnar för att satsningen kan kräva många nya tåg och bli kostsamt.
Vi vet hur dyrt detta är, vi bygger till exempel om alla våra X2000-tåg för att kunna köra till Köpenhamn. Vi tror att lösningen är att köra med samma vagnar, men byta lok. Man kan också behöva byta lokförare eftersom det finns olika säkerhetsföreskrifter, säger Jan Kyrk.
Förutom problemen med att korsa gränser påpekar även Kyrk att svenska tågvagnar är bredare än i många andra länder. Det kan vara ett problem för nattågstrafiken till Hamburg, som är knutpunkt för många europeiska tåglinjer.
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och som länge har kampanjat för fler nattåg i Europa, välkomnar dock regeringens mål.
Ska vi klara klimatmålen måste flygandet minska. Människor kommer fortfarande att vilja resa och då är nattåg en förutsättning för att det ska funka, säger Jakop Dalunde
Supermiljöbloggen täcker frågan om fossilsnål kollektivtrafik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Aldrig tidigare har en kolgruva stoppats i Australien med hänvisning till de växthussläpp som gruven förväntas generera. Nu har den stora kolexportören nekat sin första kolgruva.
Den första gruvan som nekades ligger i sydöstra delen av Australien, nära staden Gloucester. Domaren i fallet, Brian Preston vid New South Wales Land and Environment court, säger till tidskriften Nature att gruvan och den kol som skulle upptas där, skulle öka mängden växthusgaser i atmosfären. Detta skulle inte gå ihop med de klimatmål som Australien säger sig sträva mot.
Det spelar ingen roll att de koldioxidutsläpp som kommer generas av just detta projekt [gruvan] representerar en liten del av de totala utsläppen globalt… inte alla naturresurser måste exploateras, säger domaren Brian Preston.
Domen stod ut i juridiska sammanhang då den både hänvisade till Parisavtalet och att åklagaren bad klimatforskare att vittna om klimathotet under rättegången.
Supermiljöbloggen täcker frågan om fossilfri omställning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Partiet Vändpunkt är namnet på Sveriges nyaste parti, grundat av avhoppade miljöpartister. Syftet är enligt företrädarna att agera kraftfullt mot klimatkrisen, i kombination med minskade sociala och ekonomiska klyftor.
Under onsdagskvällen kom nyheten att ett nytt politiskt parti startats. I fronten står tidigare MP-toppen Carl Schlyter, som för en månad sedan lämnade Miljöpartiet i protest mot Januariavtalet.
Tillsammans med bland annat Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi på Stockholm Resilience Center, hoppas Schlyter skapa ”ett helt nytt kraftcentrum i svensk politik”. Med i Vändpunkts styrelse sitter också två andra avhoppade miljöpartister, Annika Lillemets och Valter Mutt.
Partiet Vändpunkt skriver på DN Debatt att de saknat ett visionärt parti som kan ta ett helhetsgrepp på miljö- och klimatpolitiken. Bland reformer de vill göra nämns bland annat en ny investeringsplan för fossilfritt Sverige 2030, gröna skattereformer, och omformning av näringslivet.
Ett annat förslag är kraftigt höjda koldioxidskatter som sedan återförs till medborgarna, inklusive en glesbygdsbonus.
Supermiljöbloggen bevakar svensk miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Likt alla konstnärliga branscher så reagerar även spelbranschen på viktiga samtidsfrågor. Detta gäller även klimatförändringarna, som de senaste åren fått en utökad roll i olika tv- och dataspel. Ett spel som sticker ut de senaste året är det historiska strategispelet Civilization.
Spelserien, som har kommit ut i sex förlagor sedan det första spelet kom ut 1990, går ut på att du som spelare kontrollerar en av världshistoriens alla civilisationer. Religioner som kristendomen och buddhismen upptäcks, några av världens sju underverk som Kolossen på Rhodos eller pyramiderna i Giza byggs, och du kan till och med bli den första att uppfinna hjulet.
Cilivization 6 kommer i februari ut med en ny expanion med titeln: Gathering the Storm. Ett av expansionens nytillskott är att det tar in klimatförändringar i ekvationen.
Nu måste ledare som Julius Caesar, Drottning Kristina eller Otto Bismarck inte bara klara av det svåra diplomatiska spelet länder emellan – de måste också skydda sig mot vulkanutbrott, höjda havsnivåer och ett varmare klimat desto närmare in på 1900-talet historien rör sig.
I år har vi arbetat med människans relation till planeten. När vi etablerat det som kärnan så tog det inte lång tid innan vi hade alla sorters idéer om vart vi ville ta det. Det är utmanande inte bara genom att planeten sätter hinder för spelarnas civilisationer, utan också genom att civilisationerna skadar planeten, säger spelets huvuddesigner Ed Beach till Dagens Nyheter.
Inte det första men det största.
Även om det nya tillägget till Civilization 6 är första gången som en populär spelserie tacklar miljöfrågan, så är det långt ifrån det första spelet att göra det. Mer obskyra amerikanska datorspel har sedan flera år tillbaka berört klimatfrågan utifrån olika synvinklar.
2011 släppte spelföretaget Red Redemption spelet Fate of the World som handlar om en värld som är under hot av klimatförändringar. Spelaren får i ett par timmar sätta sig in hur det kan vara att som regeringsmakt försöka lösa klimathotet. Det innebär att fatta politiska beslut, förändra policys och göra avgörande val för att försöka lindra klimatförändringars påverkan på länder och kontinenter i världen.
Även klassiska borgmästarsimulatorer, där du som spelare får bygga upp en stad och göra den så framgångsrik som möjligt, har haft inslag av miljöfrågan. I spelserien Tropico, där du spelar en diktator som styr över en liten tropisk ö i mellanamerika, har man sedan ett antal versioner tillbaka fått trilskas med den politiska gruppen ”miljöaktivister”. I spelet är det En politisk grupp som röstar på din maskot i presidentvalet om du inför korrekt sophantering på ön, bygger parker och inte bygger ett enormt oljeraffenaderi bredvid öns enda sötvattensjö.
Flera utbildningsspel redan ute
Utbildningsspel finns det inte få om som berör miljöfrågan. 2017 lanserade SMHI tillsammans med Linköpings universitet ett tillägg till det populära och svenskproducerade spelet Minecraft, som fokuserade på miljöförändringar. Scenariot som läggs till det legoliknande datorspelet utspelar sig 2037 i en dystopisk värld där miljöförändringarna har förändrat vår planet.
Spelarens utmaning är att försöka lista ut hur man kan möta utmaningarna som finns i denna nya värld och vilka prioriteringar som behövs göras. Tidigare hade forskarna i projektet fokuserat på informationskampanjer till kommuner och tjänstemän, men insåg snabbt vilken målgrupp som är bäst lämpad för att lära sig om klimathotet.
Vi frågade oss vilka vi borde vända oss till med den här frågan och insåg att det är ungdomar. Och vad gör ungdomar? Spelar! säger Lotta Andersson som är universitetslektor vid Linköpings universitet.
Civilizations 6 är alltså inte den första datorspelet som ser klimatförändringar som ett viktigt tema, och det kommer garanterat inte vara den sista. Desto mer klimathotet blir uppmärksammat över hela världen, desto mer kommer temat kopplade till hotet sippra in den mångmiljardsbransch som dataspelsbranschen är idag. Att konst och media reflekterar omvärldens värderingar och ofta förutspår dem, gäller även för ett sånt nytt medium som dataspelsbranschen.
Supermiljöbloggen täcker alla kulturformer ur miljösynpunkt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Nyinvalda kongressledamoten Alexandria Ocasio Cortez, som representerar det Demokratiska partiet, presenterade i förra veckan ett omfattande förslag på hur USA kan bli koldioxidneutrala inom tio år. Förhoppningen är att samtidigt bekämpa landets svåra socioekonomiska orättvisor.
Alexandria Ocasio Cortez är den senaste storstjärnan i amerikansk politik. Den demokratiska representanten är exceptionellt ung, och har gjort sig känd för sin kompromisslösa kamp mot ojämlikhet. Nu utmanar hon Trump-administrationens klimatpolitik med ett radikalt förslag för att styra bort från fossila bränslen.
En ”Green New Deal” för USA skulle innefatta massiva satsningar på utsläppsminskningar inom transport, elektricitet och jordbruk med målet att landet ska bli koldioxidneutralt inom tio år. Målet är att samtidigt skapa nya jobb och ge ekonomin ett uppsving.
Vikten av en rättvis omställning understryks i förslaget. Det rör sig bland annat om fri sjukvård och högre utbildning, samt särskilda insatser för att hjälpa industrisamhällen där arbetstillfällen riskerar att gå förlorade.
Planens omfattning, samt faktumet att klimatförändringarna beskrivs som en pågående kris, gör att den jämförs med den ”New Deal”- politik som fördes i USA på 1930-talet för att motverka effekterna av den stora depressionen.
69 kongressledamöter av totalt 535 ställer sig bakom förslaget, däribland flera demokratiska presidentkandidater inför valet år 2020.
Ocasio Cortez förslag kan ses som ett svar från det Demokratiska partiet på President Trumps upprepade ifrågasättande av klimatforskningen, att hans administration rivit upp flera miljölagar samt att USA:s utsläpp ökar.
Sedan mellanårsvalet i november 2018 har demokraterna fått majoritet i representanthuset och börjar nu sätta press på Trump och det republikanska partiet i miljö – och klimatfrågan, vilket ”Green New Deal” är ett exempel på.
Samtidigt pågår en maktkamp inom Demokraterna mellan Ocasio Cortez falang som argumenterar för en progressiv och vänsterinriktad dagordning för partiet, och de som vill hålla sig väl med mittenväljarna.
Visionen om en ”Green New Deal” välkomnas av organisationer som Greenpeace och Climate Justice Alliance, men de kritiserar samtidigt förslaget, bland annat för att inte sätta ett slutdatum på användning av fossila bränslen, skriver the Guardian.
Supermiljöbloggen bevakar den internationella klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
23 miljöorganisationer uppmanar regeringen att ändra ägardirektiven till statliga Sveaskog. Anledningen är bolagets bristfälliga miljöambitioner.
Nu startar 23 miljöorganisationer, där bland annat Naturskyddsföreningen och WWF ingår, en kampanj mot statliga bolaget Sveaskogs naturvårdsarbete. Organisationerna anser att bolagets avverkningar i skyddsvärda områden sker i strid med naturvårdsintressen.
Vi menar att staten måste ta ansvar för att skydda skogens alla värden, oavsett om dessa kan mätas i kronor eller inte. Det är tydligt att det behövs stora förändringar inom Sveaskogs förvaltning av våra skogar för att säkerställa att åtminstone staten inte avverkar sina egna skyddsvärda skogar, säger Malin Sahlin, skogssakkunnig, Naturskyddsföreningen.
I kampanjen Vår skog riktar miljöorganisationerna fyra krav till den svenska regeringen.
Sveaskog förvaltar idag 14 procent av den produktiva skogen i Sverige. Företrädare för bolgaet gick i veckan ut och menade att miljöorganisationerna inte väger in skogsbrukets roll i klimatarbetet, där efterfrågan på biomassa stiger kraftigt.
I nuläget har nära 13 000 personer skrivit under uppropet för Vår skog. Här kan du själv skriva under uppropet.
Här kan du läsa Supermiljöbloggens tidigare sammanfattningar av den infekterade skogsdebatten:
Vad ska vi med skogen till – del 1
Vad ska vi med skogen till – del 2
Vad ska vi med skogen till – del 3
Supermiljöbloggen kämpar för en levande skogsmiljö i Sverige. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Aningslösa Influencers är instagramkontot som öppet kritiserar hur kända sociala medier-profiler glorifierar ett hejdlöst flygande. SMB har intervjuat grundarna bakom årets hetaste opinionsbildare.
Influencers kännetecknas av väldigt stora följarskaror på sociala medier, ofta hundratusentals personer. Många influencers använder sin plattform för att visa upp lyxiga flygresor och hejdlös konsumtion. Följarna får följa med i influencerns liv, där innehållet ofta kretsar kring att glorifiera soldränkta stränder och palmer.
Samtidigt ökar klimatpåverkan från svenskarnas flygande kraftigt. Sedan 1990-talet har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats. Den senaste tidens debatt har visat att det enda rimliga egentligen är att sluta flyga så mycket som vi gör nu.
Grundarna bakom Aningslösa Influencers tröttnade på att influencers så lätt kom undan med sina flygvanor, som är flerdubbelt så stora som för medelsvensken.
– Svenskar flyger för 1,1 ton CO2e varje år vilket är ungefär 11 procent av våra konsumtionsbaserade CO2e-utsläpp. För många influencers ligger siffran på 15-30 ton CO2e per år. Att avstå från ohållbart flygande är ett privat val som är intellektuellt lätt att förstå och som ger stora effekter, säger grundarna bakom kontot.
För att lyfta fram influencers stora klimatpåverkan startades ett instagramkonto, som i skrivande stund har över 42 tusen följare. Kontot granskar kända influencers flygresor och kritiserar dem öppet.
– Tidigare bedrev vi den här typen av opinionsbildning privat men möttes av ignorans, blockningar och hatkommentarer från okritiska influencerföljare. Det blev tröttsamt och ineffektivt. Det finns ingen brist på peppande klimatkonton på Instagram, däremot få som har ett mer direkt tilltal.
Vilken respons får ni från de influencers som ni granskar?
– De har reagerat på helt olika sätt. I början när vi var ett litet konto blev vi slentrianmässigt blockade för att de inte ville/orkade ta diskussionen. Vissa reagerade med göra sitt konto privat under en kort tid för att “vänta ut” vår story och undvika nya kommentarer. Förvånansvärt många stora konton (över 200 000 följare) tar personlig kontakt med oss, antingen för att förklara att vi är idioter eller bara är avundsjuka, andra för att tacka oss för att de till slut fått upp ögonen för klimatfrågan, och vilket ansvar de har som påverkare.
– De med absolut störst konton ignorerar oss helt. Detsamma gäller de varumärken vi kontaktar med frågor. Den sista kategorin försöker smygflyga. Postar att de “tog tåget”, men fastnar sedan på bild på Kastrup. På senare tid har dock fler börjat rannsaka sig själva och tar upp flygfrågan i poddar och bloggar.
Vad tänker ni om de influencers som vägrar ta debatten och blockar er?
– Vi har respekt för att det finns personer som inte vill debattera med anonyma konton och avbryter då diskussionen. Rent professionellt tror vi att de gör sig själva en björntjänst. 32 procent av svenskarna avstod aktivt från flygning senaste året och om deras följare förändrar sitt beteende finns det nog en risk att influencers tappar förtroende om de fortsätter med flygandet.
Vilket är det värsta exemplet på hejdlöst flygande ni har hittat?
– Hittills leder Jon Olsson som flög för 54,6 ton CO2e under 2018, motsvarande 140 andra personers flygbudgetar på 0,4 ton CO2e/år. Sen är väl modeföretaget Nellys chartrade plan med 200 influencers till Rivieran ett bra exempel på hur företag kan devalvera sitt varumärke. Även yogagruppresor till Bali och Costa Rica innebär mycket stora utsläpp, liksom träningsgruppresor till Maldiverna.
Den nyväckta uppmärksamheten kring influencers flygvanor är bara början på hur flygets status på sociala medier börjar förändras, spår Aningslösa Influencers.
– Redan nu ser vi hur många influencers inte längre lägger ut bilder från flygresor, och om de gör det taggar de inte var de är och postar oftast i stories. Det kommer bli en hel del smygflygande under 2019.
Supermiljöbloggen bevakar flygets klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Ny studie visar att en tredjedel av glaciärerna i Himalaya kommer vara borta redan vid 1,5-grads uppvärmning. Katastrofala följder väntar för de 240 miljoner människor som är direkt beroende av glaciärerna för mat- och vattenförsörjning.
Hindu Kush-regionen sträcker sig 3 500 kilometer genom Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Nepal, Indien, Myanmar och Pakistan. I området ligger Himalaya med världens högsta toppar, Mount Everest och K2, och i regionen finns stor biologisk mångfald. Smältvatten från regionens många glaciärer rinner ut i Asiens stora flodsystem där bland annat Ganges, Indus och Mekong ingår. Dessa massiva ekosystem förser, både indirekt och direkt, miljarder av människor med mat, vatten och energi.
I en ny studie, koordinerad av Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD), har 350 forskare och policyexperter från 22 länder och 185 organisationer undersökt klimatförändringarnas konsekvenser i Hindu Kush. Studien är genomförd enligt samma metod som IPCC:s rapporter och är den första att analysera hur klimatförändringarna påverkar Himalaya.
En tredjedel av regionens glaciärer försvinner redan vid 1,5-grads uppvärmning och vid 2 grader kommer hälften vara borta.
Konsekvenserna förväntas bli enorma. Den mest direkta konsekvensen är att 240 miljoner människor skulle förlora stora delar av sin mat- och vattenförsörjning. Detta är särskilt förödande då en tredjedel av gruppen redan lever under fattigdomsgränsen på 1,9 dollar om dagen.
Studien pekar även på riskerna för de ytterligare 1,65 miljarder människor på slätterna nedanför Hindu Kush som är beroende av de stora flodsystemens stabilitet. När glaciärerna smälter och flödet ökar rubbas balansen i floder och sjöar, vilket leder till fler och mer extrema översvämningar. Förutom direkta risker som jordskred och kraftiga översvämningar påverkas jordbruket kring de stora floderna och därmed hela regionens matförsörjning.
Förändringarna ökar även risken för konflikt mellan de länder som påverkas och studien understryker vikten av att främja samarbete i regionen. Rapporten kommer även fram till slutsatsen att vi måste lyfta klimatriskerna som Hindu Kush-regionen står inför och prioritera området i det regionala och internationella klimatsamarbetet.
Supermiljöbloggen bevakar klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
I en ny undersökning av DN/Ipsos uppger fyra av tio svenskar att de under det senaste året har minskat eller avstått helt från kött av klimatskäl. Resultatet tyder även på att attityden till flyg håller på att förändras.
2018 var ett år med osedvanligt stort fokus på klimatfrågan i samhällsdebatten. Med detta som bakgrund har DN/Ipsos undersökt i vilken mån svenskarna har ändrat på sina vanor med hänsyn till miljö- och klimat under det senaste året. Frågorna handlade om kost, resande och boende, som är de områden som generar mest utsläpp i de svenska hushållens livsstil.
I undersökningen uppger fyra av tio att de har minskat eller avstått helt från kött under den senaste tolvmånadersperioden. Fyra av tio uppger även att de valt kollektivtrafik framför bilen och fem av tio uppger att de försökt minska sin energikonsumtion i hemmet.
Undersökningen tyder även på att inställningen till det egna flygandet håller på att förändras. I mars förra året gjorde DN/Ipsos en liknande undersökning som visade att bara en av tio minskat sitt flygande med hänsyn till klimatet. I den nya undersökningen uppger hela tre av tio att de valt annat färdmedel än flyg inför en resa. Dock var frågan ställd något olika i de båda undersökningarna vilket gör det svårt att avgöra tillförlitligheten i förändringen.
Ett annat intressant resultat från mätningen var att kvinnor ändrat sina vanor i betydligt större utsträckning än män. Exempelvis hade fem av tio kvinnor minskat eller slutat med kött i jämförelse med tre av tio män. Detta stämmer överens med tidigare studier från SOM-institutet som visar att kvinnor generellt ser allvarligare på klimatförändringar än män, skriver DN.
Supermiljöbloggen bevakar frågan om svenskarnas klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Centerpartiet vill profilera sig som en seriös grön röst i den svenska politiken, men hyr ändå in ett helt flygplan för att transportera hem deltagare från kommundagarna i Umeå. ”Vi är noga med att ta vårt klimatansvar”, säger partiets klimat- och energipolitiska talesperson.
Under fredagen och lördagen den här helgen träffas centerpartister från hela landet i Umeå för att diskutera politik och knyta kontakter. I programmet går att läsa att partiet chartrat ett flygplan med 180 platser på vägen hem.
Resmöjligheterna hem från Umeå på lördagen är begränsade. Vi vill därför be de deltagare som har möjlighet att resa med tåg bokar detta istället för flyg. […] Centerpartiet har också chartrat ett eget plan med 180 platser som avgår från Umeå kl. 14:30 och ankommer Arlanda kl. 15:30.
Enligt Supermiljöbloggens beräkningar kommer C-planet släppa ut dryga 26 ton koldioxid. Om de istället tagit tåget hade utsläppen blivit 74 000 gånger mindre.
Centerpartiets ledning menar att planet hyrts in för att de anser att restiden annars blir för utdragen för långväga deltagare.
– Tågtrafiken är för dålig från Umeå. Vi bor i ett avlångt land och har många deltagare som reser från städer långt bort, säger Rickard Nordin, talesperson i klimat- och energifrågor, till Supermiljöbloggen.
Vi har kollat tågtiderna. Det går ett nattåg från Umeå 21.13 som är framme i Stockholm 06.38 morgonen efter, vilket dessutom är en söndag. Varför är inte nattåget ett alternativ?
– Grejen är att alla deltagare inte får plats på det, vi är 600 personer som deltar på kommundagarna. Många av oss kommer också ta nattåget, men inte alla.
Enligt våra beräkningar kommer ert flygplan i runda slängar släppa ut cirka 26 ton koldioxid. Tycker du att ett chartrat flygplan rimmar väl med klimatmålen?
– Det vi gör är att klimatkompensera dubbelt upp för resenärerna på planet.
Klimatkompensation är ett kritiserat verktyg. Hur ska den här kompensationen gå till?
– Än så länge har vi inte bestämt på vilket sätt, men vi kommer göra det enligt de standarder som finns. Det projektet vi väljer att kompensera genom ska vara certifierat, så att det blir bra och trovärdigt. Vi är noga med att ta vårt klimatansvar.
Kommer Annie Lööf åka med det chartrade planet?
– Det kan jag tyvärr inte svara på, jag har inte hennes reseschema, säger Rickard Nordin.
Centerpartiet har tidigare drivit en hård linje mot S/MP-regeringens flygskatt, även om skatten verkar bli kvar i den nya regeringsöverenskommelsen. Annie Lööf har dessutom skapat stora rubriker när hon påstått att ökat flygande inte behöver innebära några problem.
Enligt den senaste IPCC-rapporten konstateras att vi bara har tolv år på oss att minska utsläppen för att undvika klimatkollaps. Det innebär att flygets gigantiska utsläpp måste minska så fort som möjligt. Ny teknik med biobränsle och elflyg har visat sig vara otillräckligt för att få ner utsläppen från flyget tillräckligt snabbt.
Samtidigt väljer alltså Centerpartiet att hyra ett helt flygplan för att spara några få resetimmar.
Supermiljöbloggen bevakar partiernas klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Klimatomställningen går alldeles för långsamt, varnar flera analysorganisationer. På flera områden syns försiktigt positiva trender, men nu måste omställningstakten trappas upp rejält.
År 2017 bildade flera ledande klimatanalysorganisationer, däribland exempelvis ansedda Potsdam Institute For Climate Impact Reaserch och World Resources Institute, kampanjen Mission 2020 som handlar om hur långt klimatomställningen bör ha kommit till 2020 för utvecklingen ska vara i linje med Parisavtalet.
Med lite mindre än två år kvar till slutet av 2020 har World Resources Institute släppt en rapport om hur det går med målen. Så här ser läget ut inom de sex huvudområden (energi, transport, markanvändning, industri, infrastruktur och finans) som Mission 2020 handlar om.
Förnybara energikällor stod tillsammans för 25 procent av världens elproduktion år 2017 och är därmed är målet om att förnybar energi ska stå för 30 procent av världens el år 2020 inom räckhåll. Att kostnaderna för förnybara energikällor sjunkit kraftigt är en stor anledning till den positiva utvecklingen, exempelvis har kostnaden för solceller sjunkit med 81 procent sedan 2009. Däremot är målen om att inga nya kolkraftverk ska byggas och att det ska finnas planer på att lägga ner existerande kolkraftverk inte på väg att uppnås.
Visserligen ökade den globala försäljningen av elbilar med 54 procent år 2017. Men trots det stod elbilar endast för 1,4 procent av den globala nybilsförsäljningen, vilket är mycket långt ifrån målet om att elbilar ska stå för 15 till 20 procent av nybilsförsäljningen 2020.
När det gäller kollektivtrafik är världen långt ifrån målet för 2020 om att 32 procent av alla resor ska göras med kollektivtrafik, nu görs cirka 19 procent av alla resor med kollektivtrafik.
För flygsektorn var målet om att utsläppen per kilometer skulle minska med 20 procent mellan 2013 och 2020, utsläppen minskade med 4,5 procent mellan 2013 och 2015 och målet kan nås om utvecklingen accelereras.
Sjöfarten har iallafall nått målet om att ta fram åtgärder för att få bort utsläppen. Ett positivt besked där är att Maersk, värdens största sjöfartsföretag, meddelat att de ska vara klimatneutrala 2050.
Den totala mängden skog som förloras varje år har minskat de senaste åren, vilket är ett steg i rätt riktning men långt ifrån vad som behövs till 2020. Ett problem är att förlust av skog på en plats inte alltid kan kompenseras med återskogning på en annan plats.
Inom jordbruket går utvecklingen åt fel håll då de direkta globala utsläppen ökat från 4,6 gigaton år 2000 till 5,3 gigaton år 2016.
Även när det gäller tunga industrier, som järn, stål, cement, kemikalier, olja och gas behöver mer göras för att målen ska nås. Ökningen av utsläppen från den tunga industrin har visserligen minskat de senaste åren, men med nuvarande utveckling bedöms utsläppen vara 17 procent högre år 2050 jämfört med 2016.
Det första steget, som behöver tas senast 2020, är att industriföretagen publicerar och börjar genomföra en färdplan om hur de ska minska koldioxidutsläppen till 2050.
Även när det gäller satsningar på klimatvänlig infrastruktur finns det positiva, men otillräckliga, tecken. Investeringarna i klimatvänlig infrastruktur ser ut att ha ökat. Men vi ser inte ut att ha nått målet om att investera 300 miljarder dollar årligen i klimatvänlig infrastruktur, även om det är lite svårt att mäta exakt. Att missa detta mål kan innebära att vi låser fast oss vid klimatskadlig teknik.
Antalet lågenergibyggnader har visserligen ökat med 700 procent sedan år 2012. Men de står ändå för mindre än fem procent av alla nya byggnader, och målet om att alla nya byggnader ska vara energieffektiva är därför långt ifrån att nås.
När det gäller övrig klimatfinansiering så ser det iallafall ut som att målet om att den offentliga sektorn ska investera 200 miljarder dollar årligen i klimatåtgärder kommer att nås. Dock ser målet om att klimatfinansiering från filantroper ska tiodubblas sedan 2010 inte ut att nås, även om 2018 var ett rekordår.
Det ser inte heller ut som att världen kommer att ha eliminerat subventioner till fossilenergi år 2020. Subventionerna ser visserligen ut att ha minskat, men inte tillräckligt mycket.
Målet om att alla världens stora ekonomier ska ha satt ett pris på koldioxid ser inte heller ut att nås. De koldioxidskatter och system för handel med utsläppsrätter täcker endast cirka 20 procent av de globala växthusgasutsläppen. Detta är dock en fyrdubbling jämfört med läget för tio år sedan, då endast 5 procent av världens utsläpp av växthusgaser var prissatta.
Sammanfattningsvis går det åt rätt håll på en del områden – men överlag går det alldeles, alldeles för långsamt.
Supermiljöbloggen bevakar klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
2018 var det varmaste året som någonsin uppmätts för världens hav, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften Advances in atmospheric science.
Därmed slogs det tidigare rekordet som sattes 2017. Faktum är att samtliga de fem varmaste havsåren som någonsin uppmätts har inträffat under de senaste fem åren, och detta är i sin tur en del av en mer långsiktig trend.
Ett allt varmare hav leder till flera allvarliga konsekvenser. Genom att varmare vatten tar större plats än kallt så bidrar havsuppvärmningen, tillsammans med att det tillförs nytt vatten från smältande isar, till att havsytan höjs.
En uppvärmning av havet bidrar även till fler stormar. Det sker genom att ett varmare hav även gör luften runtomkring varmare. Det innebär att luften kan bära mer vattenånga. Mer vattenånga leder skapar i sin tur förutsättningar för mer intensiva skyfall och stormar.
Som om inte det vore nog så innebär havsuppvärmningen även en minskning av syrehalten i haven, havsvärmeböljor och blekning av korallreven, även om försurningen av haven också är en orsak till att korallreven bleks.
Forskarna avslutar artikeln med att skriva att detta innebär att utsläppen av växthusgaser behöver minska omedelbart.
Supermiljöbloggen bevakar klimatet och havet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Trots att en dubblering av antalet stängda kolkraftverk under 2018, så har USAs koldioxidutsläpp inte sjunkit. Både transportsektorn och industrin fortsätter bidra till en stor del av utsläppen.
Även om utsläppen från fossilenergiproduktion fortsatte att sjunka förra året, vilket det gjort sedan 2005, så räcker det inte för att balansera upp andra skadliga delar av den amerikanska ekonomin.
Ett område där utsläppen ökat stort det senaste året är tung industri, ett område som amerikanska myndigheter under nuvarande presidenten Donald Trump har varit ovillig att reglera. Utsläpp från stora industrier som cement-, stål-, och kemiindustrin ökade med 5,7 procent under 2018.
Ett annat område är transportsektorn. På grund av tuffare regleringar som infördes 2011, sjönk utsläppen från bilar något då flera amerikaner gick över till bränslesnålare bilar. Det blev dock en kortvarig sänka, då utsläppen från diesel- och jetbränsleanvändning ökade med tre procent under 2018. Enligt New York Times miljöreporter Brad Plumer på grund av att den amerikanska ekonomin fortsätter återhämta sig efter finanskrisen 2011.
Med nuvarande utsläppsnivåer från den amerikanska transport- energi- och industrisektorn, så känns målen i Parisavtalet allt mer avlägset. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet Rhodium Group så skulle det krävas stora reformer eller teknologiska framgångar för att det ska finnas en chans att nå miljömålen.
Supermiljöbloggen bevakar frågor om fossil avveckling. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Ny artikel visar vilka politiska och ekonomiska åtgärder som behövs för att klara de globala miljöutmaningarna. Gröna skatteväxlingarn och höga koldioxidskatter är två av förslagen.
För ungefär två år sedan samlades 25 ledande naturvetare, som exempelvis Johan Rockström, och ekonomer, som finanspolitiska rådets tidigare ordförande John Hassler, för att diskutera samtidens viktigaste frågor. Samarbetet mellan naturvetenskap och ekonomi stod i fokus. Det resulterade i artikeln ”Policy design for Anthropocene” som nu i januari publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”Nature Sustainability”.
Artikelförfattarna utgår ifrån planetära gränserna (se faktaruta längst ner). De flesta miljöproblem beror enligt artikeln på missriktade incitament, ett exempel på detta är när det är gratis att förorena. En viktig åtgärd är därför principen om att förorenaren betalar, så att förorenare och konsumenter får incitament att fatta lämpliga beslut på marknaden.
Att höja priset på fossila bränslen skapar också incitament för att ta fram tekniker för att spara energi, vilket utvecklingen som följde efter oljekrisen på 70-talet är ett exempel på. För att få stöd från väljarna för höjda miljöskatter rekommenderas gröna skatteväxlingar eftersom den totala nivån på skatten inte höjs då.
Samtidigt är det viktigt att höjda skatter på koldioxid, utformade för att hålla oss inom planetära gränser när det gäller klimatet och havsförsurningen, inte påverkar andra planetära gränser negativt. En sådan risk finns om höjd skatt på koldioxid leder till ökad användning av biobränslen, som kan påverka de planetära gränserna för markanvändning och biologisk mångfald negativt. Därför är det viktigt att samordna miljöpolitiken.
Höja priser på koldioxid är inte heller den enda lösningen. Det behövs även satsningar på forskning och utveckling av miljövänligare alternativ. Av pragmatiska skäl kan det behövas subventioner av miljövänlig teknik, exempelvis när det inte är politiskt möjligt att prissätta koldioxid.
En annan åtgärd som forskarna i artikeln lyfter fram är ett obligatorisk och tillgängligt register över lobbying då de kan stoppa åtgärder som är bra för allmänheten.
Befolkningsfrågan tas också upp i artikeln, med motiveringen att den inte kan ignoreras i frågan i diskussionen om politik i Antropocen. Förbättrad utbildning för kvinnor och möjlighet till familjeplanering ses därför som nödvändigt för att de planetära gränserna inte ska överskridas.
Forskarna avslutar artikeln med att det behövs mer tvärvetenskapliga samarbeten kring politik för att hålla oss inom de planetära gränserna.
……………………………………………………………………………………………………………….
Faktaruta: De planetära gränserna
Supermiljöbloggen bevakar de planetära gränserna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Antalet fjällrävar har ökat med tio procent sedan 2014. Detta är tack vare ett nytt samarbete mellan norska och svenska myndigheter.
De nya metoderna används av svenska Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet institutet för naturforskning (NINA), rapporterar Sveriges Radio. Kärnan i metoden är att forskarna nu har fokuserat på var fjällrävens basföda är bosatt, för att kunna hitta deras lyor. Detta innebär i fjällrävens fall smågnagare. Med denna metod visar det sig att antalet fjällrävar i Norge och Sverige ökat med tio procent sedan 2014.
I början av 2000-talet fanns det 40-60 fjällrävar i Sverige. I dag finns det enligt Naturskyddsverket över 112 stycken. Det är en dubblering på 19 år.
Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige men har sedan dess återhämtat sig på grund av flera framgångsrika åtgärder av Naturvårdsverket och WWF.
Supermiljöbloggen bevakar frågor om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till