Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    378 000 färre flygande jämfört med förra året

    Efter att ha ökat nästan tio år i rad minskade flygresandet från svenska flygplatser med 378 000 passagerare under januari till mars, jämfört samma period förra året.

    Sett över hela det första kvartalet så har passagerarantalet minskat med 4,5 procent, skriver Transportstyrelsen. Det ledde – inte otippat – till att även starter och landningar minskade.

    Beräknat på medelavståndet som svensken flög 2017 kan årets minskade flygande innebära att 173 500 ton växthusgaser slapp hamna i atmosfären. Det är över fyra gånger så mycket som utsläppen från Sveriges totala järnväg* under ett helt år.

    Snabbfakta De totala utsläppen från svenska invånares flygresande uppgick till 10 miljoner ton år 2017, en ökning på 47 procent sedan 1990. Utsläpp beräknas med 170 g/km, och medelavståndet för svenskar 2017 låg på 2700 km.


    SMB arbetar för hållbart resande. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    * 41 000 ton

     

    Ökade klimatanslag i nya budgeten – men brister på miljöområdet

    Efter höstens ”katastrofbudget” återförs en del av medlen i Sveriges nya miljöbudget. Satsningarna görs främst på klimatområdet, där grön skatteväxling och ökade anslag till Klimatklivet hör till nyheterna. Samtidigt slopas viktiga insatser för skydd och skötsel av värdefull natur, och de totala miljösatsningarna står sig även slätt mot de fossila subventionerna. 

    Under onsdagsmorgonen presenterade finansminister Magdalena Andersson vårändringsbudgeten för 2019. Sveriges nya budget bygger på överenskommelser mellan Liberalerna, Centerpartiet Socialdemokraterna och Miljöpartiet, men måste förhålla sig till de skattesänkningar på 20 miljarder som Kristdemokraterna och Moderaterna genomförde i höstens budget.

    Moderaterna och Kristdemokraterna slaktade stora delar av miljöbudgeten, vilket fick tusentals personer att gå ut på gatorna för att protestera. I den nya budgeten återförs en del av pengarna, men förändringarna är fortfarande ljusår ifrån tillräckliga om vi ska klara av den ekologiska kris vi befinner oss i.

    På miljöområdet rör det sig om reformer för 2 miljarder kronor, vilket utgör knappa hälften av det totala reformutrymmet i vårändringsbudgeten. De viktigaste förslagen i budgeten kan sammanfattas enligt nedan:

    Good stuff

    • Ökat utrymme för klimatinvesteringar när Klimatklivet får 750 miljoner
    • Grön skatteväxling med återinförd flygskatt och fossilbränsleskatt i kombination med större klimatsubventioner i exempelvis Industriklivet
    • 50 miljoner till internationell tågtrafik

    Bad stuff

    • Neddragningarna från höstbudgeten kompenseras bara delvis, och det krävs mycket mer för att klara omställningen vi står inför
    • Alldeles för få och tama satsningar på naturskydd
    • Stödet till icke-statliga flygplatser med 57 miljoner, trots satsningar på tåg och flygskatt
    Positivt med grön skatteväxling, Klimatkliv och internationell tågtrafik

    Det är fram för allt klimatet som står i fokus för de nya satsningarna. Flygskatten återinförs, skatter för fossilbränsle inom gruv- och värmesektorn höjs och anslagen till klimatåtgärder som Industriklivet höjs.

    Den största satsningen utgörs av 750 miljoner kronor till Klimatklivet, som ska stimulera klimatinvesteringar på lokal och regional nivå. Investeringarna kommer bland annat användas till utbyggnad av laddinfrastruktur för elfordon. Även medlen för solcellsstöd utökas, med totalt 300 miljoner kronor.

    L, C och regeringen vill dessutom göra det möjligt för Trafikverket att upphandla internationell tågtrafik. 50 miljoner kronor satsas på tågtrafik från Sverige ut i Europa. Det saknas dock besked kring höghastighetstågen.

    Forskningsrådet Formas får minskade anslag, liksom satsningarna på internationella klimatinvesteringar. Den sistnämnda nedskärningen motiverar klimatminister Isabella Lövin med att pengarna tidigare riktats fel.

     Vi är kritiska till de satsningar som föreslogs, då de hade gått till att köpa utsläppskrediter från utsläppsminskande projekt utomlands som redan är finansierade och igång, säger ministern till Sveriges Natur.

    Budgeten innehåller också 100 miljoner kronor avsedda för testanläggningar för koldioxidlagring, där koldioxid från luften fångas in och lagras. Metoderna är kontroversiella, men pekas ut i Parisavtalet som en nödvändighet för att nå tvågradersmålet.

    Bristfälliga satsningar på miljöområdet

    Regeringen återför en del av pengarna för ersättning till markägare med många nyckelbiotoper. Samtidigt blir flera viktiga insatser för skydd och skötsel av värdefull natur nästan helt utan nya medel.

    Följderna blir att viktiga kunskapsunderlag som nyckelbiotopsinventeringen och ArtDatabanken kommer drabbas hårt, vilket Supermiljöbloggen berättade mer om under tisdagen.

    Vi har stora utmaningar med den biologiska mångfalden och kunskapsnivån är fortfarande alldeles för låg, även i Sverige. Att skära ned för dem som jobbar för att förbättra kunskapsläget är ett misstag, säger WWFs generalsekreterare Håkan Wirtén.

    Även Naturskyddsförningen är kritiska till att naturskyddet nedprioriteras i vårbudgeten.

    Vi välkomnar den ökade ersättningen till markägare med nyckelbiotoper i skogarna. Men det är beklagligt att den nationella nyckelbiotopsinventeringen tas bort i budgeten och att Artdatabanken tvingas till stora nedskärningar, säger ordförande Johanna Sandahl.

    Det finns dock ett antal positiva bitar på miljöområdet, som satsningar på att skydda våtmarker och utökade medel för skydd av den marina miljön. Bland annat kommer man satsa på miljöövervakning och lokala åtgärder för att minska kväveutsläpp från land.

    Ett försök till återställning – men långt ifrån tillräckligt

    Även om satsningarna på miljöområdet vuxit i den nya budgeten saknas fortfarande ett helhetstänk. I kommunikationsdelen delen avsätter regeringen 57 miljoner kronor för stöttning av icke-statliga flygplatser. Syftet är fram för allt att norrländska kommuner inte ska missgynnas av flygskatten. Det innebär att stödet till icke-statliga flygplatser, som nu totalt kommer uppgå till 183 miljoner, blir mer än tre gånger så stort som de 50 miljoner som satsas på internationell tågtrafik.

    Då är inte ens alla subventioner till flyget inräknade. I en granskning av Naturskyddsföreningen subventionerar vi fossila bränslen med upp till 30 miljarder per år.

    Sammantaget innehåller budgeten flera viktiga satsningar på klimatområdet, även om det fortfarande finns omfattande brister i systemtänket. Att miljöbudgeten får nära hälften av det totala reformutrymmet på 4,5 miljarder visar att C, L, S och MP ändå prioriterar miljön relativt högt jämfört med andra områden.

    Totalt rör det sig ändå om alldeles för få och urvattnade reformer. För att få till den omfattande samhällsomställning som krävs för att möta klimatförändringar och sinkad biologisk mångfald behövs rejälare satsningar än så här. Förhoppningsvis kommer de regeringssamarbetande partierna ta ut svängarna mer i budgeten för 2020 och ge miljöpolitiken det utrymme det förtjänar.


    SMB bevakar miljöpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Vattenfall sluter avtal med Boliden om energiomställning

    Det svenska gruvbolaget Boliden och den stora energiproducenten Vattenfall ingår ett nytt samarbete för att göra deras verksamheter mer fossilfria.

    Enligt ett pressmeddelande ska det nya samarbetsavtalet som sträcker sig över fyra år fokusera på tre områden: teknikutveckling genom elektrifiering av gruvor och smältverk, cirkulär ekonomi och att göra Bolidens verksamheter fossilfria.

    Det är mycket positivt att Vattenfall och Boliden kan göra det här tillsammans. Det kommer att kräva ett teknikskifte och investeringar i nya lösningar men möjligheterna finns där för båda företagen. Industriella partnerskap av den här sorten är mycket viktiga för vägen framåt mot elektrifiering av industrin och ge möjlighet till ett fossilfritt liv inom en generation, säger Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall.

    Fokuset ska enligt Magnus Hall vara att elektrifiera Bolidens verksamhet, främst genom att utveckla batterier och laddningslösningar för gruv – och transportverksamheten.

    Kritiserade företag i framkant

    Både Vattenfalls och Bolidens verksamhet utomlands har under de senaste decennierna kritiserats ur miljösynpunkt. Det statsägda aktiebolaget Vattenfall har fått hård kritik från miljörörelsen för de kolkraftverk de äger i Tyskland, som står i skarp kontrast till de vattenkraft- och vindkraftsanläggningar de äger i Sverige.

    Läs mer: Se vad SMB tidigare skrivit om Vattenfall

    Boliden har fått kritik för deras skadliga gruvverksamhet i Sydamerika, bland annat i dokumentären Blybarnen och Boliden, som handlar om en giftskandal som Boliden var involverad i på 80-talet i Chile. Samtidigt ligger de teknologiskt i framkant i fråga om att elektrifiera och ställa om deras verksamheter.

    Läs mer: Se vad SMB tidigare skrivit om Boliden:

    Vad man än tycker om Vattenfalls och Bolidens smutsiga historiska och nutida verksamhet, så är det oundvikligt att alla samhällssektorer måste ställas om. Det inkluderar även gruvindustrin. I det sammanhanget är detta nya avtal mellan Boliden och Vattenfall välkommet.


    SMB bevakar frågan om energisektorns omställning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Artportalen och Rödlistan rödlistas i höst- och vårbudget

    En av de verksamheter som tar skada av budgetens sänkta anslag till Naturvårdsverket är Rödlistan. Även databasen Artdatabanken får begränsade resurser.

    I Moderaternas och Kristdemokraternas så kallade ”katastrofbudget” i höstas sänktes anslagen till skydd och skötsel av värdefull natur. När regeringen under måndagen presenterade den nya vårändringsbudgeten stod det klart att en del av anslagen återförs, men flera viktiga projekt av Artdatabanken drabbas hårt.

    Konkret innebär det tio färre tjänster och rejält begränsade anslag för arbetet med Rödlistan och Artdatabanken, som är ett delat projekt mellan Naturvårdsverket och SLU.

    Det kommer att bli svårt att upprätthålla rödlistan för 2025 med samma omfattning och kvalitet, säger Lena Sundin Rådström, chef på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala till SVT Nyheter.

    Både Rödlistan och databasen Artportalen ger nödvändigt underlag för Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, kommuner och samtliga länsstyrelser. Det är alltså en omfattande svensk kunskapsbank som nu hotas av nedskärningarna i höstbudgeten.

    Naturens resurser och den biologiska mångfalden är viktiga bidrag till vår välfärd – i form av mat, vatten, rening, pollinering, skydd mot översvämningar. Men det finns stora hot, till exempel habitatdegradering och främmande arter. ArtDatabanken arbetar med att ta fram underlag och verktyg för att hantera dessa hot. Neddragningen är därför otroligt allvarlig, menar Lena Sundin Rådström i ett pressmeddelande.

    Tung instans uppmanar till fossilförbud

    Det oberoende expertorganet Klimatpolitiska rådet har som uppgift att granska regeringens politik. Nyligen kom de med en svidande rapport där de bland annat uppmanar till stopp för försäljning av fossila bränslen och stopp för bilsubventioner. Dessutom säger de att de transportpolitiska målen måste bli förenliga med klimatmålen.

    ”Sedan 1990 har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 26 procent. Minskningen skedde framför allt mellan år 2003 och 2014. Därefter har minskningen bromsat in, och 2017 var det tredje året i rad som utsläppen minskade med mindre än 1 procent. Den minskningstakten är alldeles för långsam för att ligga i linje med de klimatpolitiska målen, förutom det mål som ligger närmast i tiden: 2020. Minskningstakten skulle behöva accelerera till mellan 5 och 8 procent per år”, skriver Klimatpolitiska rådet.

    Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.

    Nyligen överlämnades en rapport med hård kritik och förslag på skarpa politiska råd till regeringen. Några av dem var:

    • Sätt ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel.
    • Sluta subventionera bilägande, bilkörning och parkering.
    • Gör de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen.
    • Besluta om en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030-målet.
    • Stärk regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet.
    • Inkludera effekter på klimatmålen i alla konsekvensbedömningar i offentliga utredningar och regeringens propositioner. Nya styrmedel bör föregås av planer för uppföljning och utvärdering för att säkerställa hög klimatnytta och kostnadseffektivitet.
    • Inför lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen.

    SMB bevakar klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Guardian börjar rapportera koldioxidhalt i väderprognoser

    Varje dag kommer nu The Guardian rapportera atmosfärens koldioxidhalt.

    ”När koldioxidhalten stiger blir räkningen en daglig påminnelse om att vi måste ta itu med klimatförändringen nu”, skriver tidningen.

    Ett läsarbrev fick tidningen att ta beslutet.

    ”Idag är koldioxidnivån den högsta som den har varit på flera miljoner år. Då var temperaturen 3-4 grader varmare, havsnivån var 15-20 meter högre och träd växte vid sydpolen. Värre är att miljarder ton koldioxid fortsätter pumpas ut i luften varje år, i en takt tio gånger snabbare än på 66 miljoner år.”

     

    Enligt klimatforskaren James Hansen borde vi ligga under en koldioxidhalt på 350 ppm. I början av den industriella revolutionen låg koldioixhalten på 280 ppm.

    1958, när de första mätningarna gjordes på Mauna Loa på Hawaii, hade nivån nått 315 ppm.

    Därefter ökade nivån till 350 ppm 1986, för att nå 400 ppm 2013.


    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Forskning: Mangrove och sjögräs viktigast för ungfisk och skaldjur

    Människor är duktiga på att röja mangroveträsk för att ge plats åt exempelvis jätteräkodlingar. Nu har en ny studie visat att dessa miljöer tillhör de allra bästa områdena för ungfisk och skaldjur att leva i.

    Genom att successivt gå igenom trettio års internationell forskning på habitat för undervattensdjur, vilket innefattade över 11 000 statistiska undersökningar, fann man att så kallade ”strukturerade habitat” (se nedan) i regel hade högre densitet av ungfisk och skaldjur, och att mangrove-träsk och sjögräsbäddar hade de allra högsta värdena. Med andra ord verkar djurlivet under ytan frodas allra mest i dessa miljöer.

    Studiens resultat är viktiga eftersom den pekar på hur viktiga mangrove-träsken är, i en tid då de huggs ned i en rasande takt: Mer än 35 procent av världens mangrove-träsk är redan borta och siffran går upp till 50 procent i vissa länder som Filippinerna, Indien och Vietnam.

    Anledningarna är närliggande samhällens utveckling: Enligt ekonomisk logik ses träsken ofta som improduktiva och rensas ut för att ge plats för jordbruk eller infrastruktur. Räkodlingar har också blivit allt vanligare. De drabbas dessutom hårt av förändringar i flodvattendrag, orsakade av dammbyggen eller nybyggda bevattningssystem. Andra studier pekar också på att de utgör en viktig naturlig barriär vid tsunamis och översvämningar.

    Summa summarum blir alltså att mangrovens fortsatta existens är i människans omedelbara intresse. Samtidigt gör vi allt vi kan för att hugga ned dem.

    Bakgrund: Mangrove och sjögräs tillhör de levnadsytor som kallas ”strukturerade” undervattenshabitat, vilka också innefattar till exempel korallrev och stensamlingar. De har länge ansetts vara bättre för fiskar och skaldjur i deras tidiga stadier, då de erbjuder många typer av skydd. Ostrukturerade habitat som till exempel ler- eller sandytor erbjuder inte samma skydd, och gör därför ungfisk och skaldjur mer utsatta för rovfiskar och andra större djur.


    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Forskare vill göra naturen vit: ”Ska reflektera tillbaka solstrålar när Arktis smält”

    Det globala istäcket smälter i allt snabbare takt, vilket förutom havshöjning leder till att färre solstrålar reflekteras tillbaka ut i rymden. Nu vill forskare motverka uppvärmningseffekten genom att på manipulerad väg göra växter vita.

    – Egentligen borde vi göra allt vitt! Husen, asfalten, och även våra kreatur. Ullen från får och lamm kan behandlas med glansmedel, och vita kor och hästar med glansig päls borde ha någon typ av klimatkompensationsmärkning för att stimulera marknaden, säger professor B. Leach vid universitetet i Whitechapel.

    >> Läs mer om solstrålarnas reflektion 

    I de nordiska länderna är vi vana vid vita landskap stora delar av året, men på många andra ställen skulle förändringen bli chockartad.

    – Det har funnits vissa naturvetenskapliga utmaningar, som att insekter är inställda på att leta efter blommor med färg och att klorofyllet de facto är grönt, men det är just där vi haft vårt genombrott. Vi har kunnat manipulera växterna så att de är funktionsdugliga även som vita, säger B. Leach.

    Leach tycker att forskarsamfundet ska fortsätta titta på hur man bäst kan göra även haven, öknarna och bergen vita. I dagsläget ser professorn inga andra trovärdiga sätt att hantera klimatutmaningen.

    – Jag ser inte vad det skulle vara. På det här sättet behöver vi inte förändra vår livsstil, utan omgivningen gör jobbet åt oss. Alternativet skulle ju vara att vi slutade bränna olja och kol, och hur skulle en sådan värld se ut egentligen? Nej, enligt mig är det bättre att göra den vit, säger professorn.


    SMB tar april på allvar. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    UR-Plays gömda streamskatter

    Det är inte alltid lätt att hitta rätt i havet av dokumentärer och tv-serier om klimatet och miljön på internet. SMB hjälper till på vägen och gräver oss ner i UR-plays utbud i jakt på ett par guldklimpar.

    1. Miljökämpen i Iran.

    Denna självbiografiska dokumentär handlar om den iranska kvinnan Hayedeh Shirzadis liv och hennes kamp för att förbjuda dumpningen av sopor i hennes hemstad Kermanshah i Iran. Det kanske låter som en bagatell, men det krävdes en tysk doktorsexamen i lantbruksvetenskap och en stark vilja för att som kvinna kunna åta sig denna uppgift. Rekommenderas för alla som är intresserade av vilken kraft och envishet som kan förändra ett land.

    Filmen är  51 minuter lång och tillgänglig till 31 juli 2020.

    2. Klimatförändringens hjältar

    I dokumentärserien Klimatförändringens hjältar följer vi den welshiska naturgeografen Siwan Davies genom världen i klimathotets fotspår. Varje avsnitt är indelat efter platserna hon besöker och i varje avsnittet hör vi lokala klimataktivister, myndighetsföreträdare och forskare som spårar klimatförändringarnas påverkan bakåt i historien.

    En dokumentär för den historiska intresserade klimatnörden likväl för den som vill ha en crashcourse i hur miljöförändringar påverkar olika delar av världen på olika sätt.

    Varje avsnitt är på cirka 50 minuter och serien är i flera delar. Det tredje avsnittet släpps den 29 mars.

    3. UR Samtiden: det här förändrar allt – samtal med Naomi Klein

    2014 tog den redan tidigare kända kanadensiska journalisten Naomi Klein västvärlden med storm med sin faktafyllda bok Det här förändrar allt: Kapitalismen kontra klimatet. I detta samtal från 2015 i Stockholms kulturhus så diskuterar Klein med klimatforskningens superstjärna Johan Rockström om boken. Samtalet berör allt mellan himmel och jord, och är en bra introduktion till Kleins gedigna journalistiska arbete.

    Rekommenderas för alla som vill fundera kring klimatet och miljöns relation till samhället.

    Samtalet är 60 minuter långt och finns tillgängligt fram till 1 juli 2020.


    + swishtext

    Rubrikförslag: Tre streamskatter till helgen

    Musik om mänsklighetens äldsta kärlekshistoria

    Hur blir det när ett svenskt indierockband som mest sjungit om brustna hjärtan och ensamhet ska sjunga om klimathotet? Vår kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö har lyssnat på Weeping Willows senaste album och blir positivt överraskad av det han hör.

    Varför skriver ingen bra musik om klimatet? Det är ett temat i en nyskriven krönika av krönikören Gustav Gelin  i tidningen ETC. Kommentarerna under tidningens inlägg på Facebook fylls snabbt av faktiska exempel från en stor variation av genrer.

    Ett nytillkommet exempel som sticker ut i mängden är indierockgruppen Weeping Willows senaste album After Us. Redan på albumomslaget framgår klimattemat. Under en färgglad himmel i brand ligger en soptäckt paradisö. Med låtar som ”Save from ourselves”, ”Judgement day!” och ”Another future”, tillsammans med olyckliga kärlekslåtar i klassisk Weeping Willows stil, är det tydligt att Magnus Carlson och kompani blivit inspirerade av klimathotets uppmärksamhet i vår samtid.

    Min första instinkt när jag först fick höra om detta album var en misstänkt förvåning. Är detta bara ett sätt för ett band att revitalisera sig, att verka aktuella genom att politisera sina annars väldigt opolitiska låtar?  Sen slog det mig – vad är inte vårt förhållande till jorden om inte som en olycklig kärlekshistoria? En kärlekshistoria där vi är den som svikit, som utnyttjat vår partner och nu försöker fly vårt ansvar för de skador vi själv skapat. Vem passar då inte bäst att skriva musik om klimathotet, om inte en band vars specialområde är hjärtekross, ensamhet och svårmod?

    Magnus Carlssons mjuka och rogivande röst för lyssnaren från låt från låt till albumet, men ibland hajar man till vid fraser som inte passar tilltalet. Med olyckliga låttexter som ”Why do we crush the the things we love” och ”we need to save us from ourselves!” tillsammans med klimattexter ”our planet is slowly dying” and ”there is no escape from judgement day” kombinerar Weeping Willows en hård verklighet med ett svårslaget svårmod. Texterna varken tar eller ger hopp, utan bara vaggar in lyssnaren i en känsla av eftertänksamhet och skuld över hur vi behandlat mänsklighetens längsta samboförhållande – Planeten Jorden.

    Om du söker politisk musik för att skapa handlingskraft för klimatet hos ungdomen, är kanske inte detta musiken för dig. Men om du söker en djupare, mörkare men samtidigt bra musik om vår tids ödesfråga – då kan Weeping Willows nya album After us vara något för dig.

    Västpapua klubbar igenom historisk miljölagstiftning

    Regeringen i provinsen Västpapua klubbade förra veckan igenom en lagstiftning som gör den till Indonesiens, och världens, första ”conservation province”. Detta betyder att regeringen går i garanti för att all framtida ekonomisk aktivitet och utveckling i regionen kommer vara hållbar.

    Förutom att förenkla för hållbar ekonomisk tillväxt och säkra rättigheter för ursprungsbefolkningar innefattar lagstiftningen också skyddande av regionens landbaserade och marina ekosystem.

    Provinsen sträcker sig över 120 000 kvadratkilometer och består till 90 procent av skog, varav stora delar fortfarande är outforskade. Samtidigt innefattar den också de berömda Raja Ampatöarna, vilka ligger i hjärtat av koralltriangeln och anses ha det artrikaste marina ekosystemet på planeten.

    Lagen är ett välkommet trendbrott i de senaste årens utveckling i Indonesien. En fjärdedel av landets skogar har försvunnit sedan 1990 och 95 procent av korallreven hotas av utveckling längs kustområden och ohållbart fiske.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om hemligheten bakom den unika biologiska mångfalden i Raja Ampat. Forskare tror att orsaken till artrikedomen har att göra med att korallreven fått växa och utvecklas ostört under så lång tid.

    I så pass viktiga ekosystem som dessa är insatserna höga och felmarginalerna små. Det är därför viktigt att balansen mellan utveckling och naturskydd görs rätt från början. Kampanjandet för lagstiftningen har involverat experter och miljöskyddsorganisationer från hela världen, och förhoppningsvis kan den visa vägen för en ny generation av miljölagstiftning som skapar harmoni mellan människa och natur.

     


    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Englands färskvatten slut om 25 år

    Vattnet i England väntas vara slut om 25 år. James Bevan, chef för miljömyndigheten, sa igår att landet fångas i ”dödens käkar” om inte attityder förändras och slöseriet slutar.

    ”Vattenslöseri behöver vara lika socialt oacceptabelt som att blåsa rök i ansiktet på en bebis eller kasta sina plastpåsar i havet. Vi behöver alla att ta ansvar för vår vattenanvändning”, säger han under en konferens.

    Bristen uppstår på grund av befolkningsökning, slöseri och klimatförändringar. Omkring 3 miljarder liter vatten går till spillo varje dag i England genom läckage – motsvarande över 20 miljoner människors förbrukning.

    Idag använder britterna i genomsnitt 140 liter vatten per person, och James Bevan säger att mycket kan förbättras om förbrukningen sjunker till 100 liter per person till 2050. 100 liter är fortfarande dubbelt så mycket som medborgarna i sydafrikanska Kapstaden nu får använda, som haft extrem torka sedan 2015.

    Trots de nationella problemen skapar konsumtionsländerna störst avtryck i andra länder, och exporterar majoriteten av sin vattenanvändning utanför gränserna. I Sverige använder vi likt britterna 140 liter vatten om dagen per person, men om vattnet som går åt till produktion av mat, kläder och varor, räknas in stiger siffran till ungefär 3 900 liter per person.

    Vattenbrist påverkar redan mer än 40 procent av världens befolkning, och på grund av klimatförändringarna väntas 25 procent av den globala befolkningen möta kronisk eller återkommande brist år 2050, enligt FN.

    Vattenbristen ökar också på många platser i Sverige, men det är lågmält om hur vi ska hantera omvärldens och våra egna vattenproblem. Miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” nås inte, och kommer inte nås med beslutade styrmedel.

    ”Det krävs en ökad takt i arbetet med att skydda grundvattenresurserna för att nå målet. Uttag och användning av naturgrus behöver minskas ytterligare. Knappt hälften av länsstyrelserna bedömer att målet är uppnått eller inom räckhåll”, står det på Sveriges miljömål.

    Det är uppenbart för lite uppmärksamhet och åtgärdsfokus kring en fråga som är livsviktig för människor, djur, produktion och jordbruk. I fredags inföll Världsvattendagen, som i år hade temat ”Leaving no one behind”. För Sveriges del skulle det innebära att ta ansvar för såväl egen vattenproduktion som för hur svenskarnas konsumtion påverkar vattentillgången i andra länder, något vi är uppenbart långt ifrån att göra.


    SMB lyfter världens viktigaste frågor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Nytt från EU: slut med subventioner till utsläppstunga kraftverk

    Idag beslutade EU att medlemsländerna ska fasa ut statligt stöd till koldioxidtunga kraftverk. 

    Från och med 2025 måste länders subventioner till koldioxidtunga kraftverk vara borta, och från nästa år förbjuds att subventioner ges till nya kraftverk.

    Reglerna gäller för kraftverk som släpper ut mer än 550 gram koldioxid per kilowattimme, medan kol 2014 beräknades släppa ut ca 740-910 gram. I skrivande stund ligger Sveriges totala utsläpp från elproduktion på 53 gram, medan Tjeckiens ligger på 479 gram, Polens på 589 gram och Estlands på hela 1124 gram koldioxid per kilowattimme, enligt ElectricityMap.

    EU har ett bindande mål om 32 procent förnybara energikällor år 2030. För att göra det lättare att handla med förnybar energi över gränserna beslutades också att åtminstone 70 procent av handelskapaciteten med el mellan länder fritt ska kunna korsa gränser inom EU.

    Dessutom ska konsumenter ges tillgång till smarta mätare, dynamisk prissättning och möjlighet att byta elleverantör snabbare.

    De nya lagarna ska nu formellt godkännas av EU:s ministerråd och offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning innan de kan träda i kraft.

    >>Läs mer på EU-parlamentets hemsida


    SMB bevakar miljöpolitiken. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Intervju med riksdagspartierna: Varför ökar trafikens utsläpp? Del 1

    Efter att sakta ha minskat i flera år vände vägtrafikens utsläpp uppåt 2018. Ökningen är oroande då trafikens utsläpp 2030 ska ha minskat med hela 70 procent, enligt det av Riksdagen överenskomna klimatmålet. SMB frågade partierna varför det går åt fel håll.

    Inrikestrafiken står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det gångna året uppges rekordmånga lastbilar ligga bakom utsläppsökningen. Enligt Trafikverket räcker den nuvarande politiken bara halvvägs till klimatmålet om 70 procents minskning 2030. Denna ambition kräver cirka 8 procents minskningar varje år, något som enligt Naturvårdsverket kräver långt kraftigare åtgärder.

    Eftersom de flesta riksdagspartier står bakom målet och brukar hävda att deras miljöpolitik är den bästa, undrade SMB varför utsläppen nu ökar och vem som bär ansvaret. Först ut, svar från de fyra största partierna.

    Socialdemokraternas svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Politiken har självfallet en nyckelroll! För att klara att avvärja klimathotet och klara ställa om Sverige till ett fossilfritt långsiktigt hållbart samhälle – då krävs just gemensamma krafttag. Och det krävs att vi tillsammans och solidariskt delar på bördor och kostnader. Klok och handlingskraftig politik krävs för att klara detta. Men det kommer aldrig att räcka. Alla krafter i samhället – måste ta sitt ansvar efter möjlighet och förmåga! Allt från att företag lägger över varutransporter till järnväg – till grannar som gör sig omaket att samåka.

    SMB:s kommentar : Visst har alla ett ansvar, men trots många människors goda vilja har det inte gjort tillräcklig skillnad hittills. Politiken behöver göra det lätt och ekonomiskt att transportera människor och varor med liten miljöpåverkan om alla ska kunna göra sin del.

    2. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina utsläpp med 70 procent till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    • Ja vi står bakom detta utsläppsmål, en viktig del av det klimatpolitiska ramverket!
    • Ja, vi står bakom Parisavtalet. Sverige ska göra sin del och mer än så. Nu är en viktig del att driva på i FN och EU.1,5-gradersmålet måste nås.

    3. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Sedan år 2010 har utsläppen från vägtrafiken minskat med 18 procent. Det visar trots allt att det också inom vägtrafiksektorn går att få ner utsläppen. Vi har en lång väg kvar. Men vi ska klara att nå de klimatmål vi satt upp! För att få ner – och bort utsläppen från vägtrafiken behöver hela vår transportsektor ställa om. För att nå utsläppsmålen måste vi:

    • Mer gods ska gå på räls. Regeringen arbetar efter vår plan att satsa 700 miljarder på infrastruktur 2018-2029. Viktiga satsningar för att förbättra för sjöfarten kommer göras. Och det är den största satsningen på järnvägen i modern tid. Flera viktiga sträckor kommer att få dubbelspår, utbyggnad av järnvägskapaciteten kommer ske runt om i Sverige, bland annat ska Norrbotniabanan nu börja slutföras. Därutöver måste vi bygga nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
    • Bygga ut kollektivtrafiken. Bättre spårunderhåll, nyinvesteringar och stimulans för att ändra resebeteenden. Vi gör nu om reseavdragen till att bli avståndsbaserade. Vi ska också stärka tågförbindelserna, inklusive nattåg, till fler europeiska destinationer.
    • S fortsätter föra en politik för ökad användning av biobränslen i våra bilar, biogas och infrastruktur för laddmöjligheter av el-fordon. Nu ska nyförsäljning av fossildrivna bilar förbjudas från och med 2030, vilket kommer snabba på omställningen.
    • Vi ska fortsätta samarbetet med näringsliv, forskarvärld, offentliga och andra aktörer för att stärka den samlade innovationskraften för att skynda på omställningen till ett modernt fossilfritt transportsystem. Vi har inrättat Innovationsråd och haft särskilda samverkansprogram för ’Nästa generations resor och transporter’, samt ’Smarta städer’.  Detta är även viktigt för företagande, jobb och exportintäkter.

    SMB:s kommentar: Många konkreta investeringar för långsiktiga minskningar. Men trots allt har S suttit i regeringen och utsläppen har minskat allt för långsamt. Få åtgärder med direkt effekt presenteras – hallå, klimathotet är här och nu!

    4. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti?

    Att utsläppen ökar beror till allra största del på ökad lastbilstrafik och en rekordhög lastbilsförsäljning. Dessa utsläpp tog ut de framgångsrika åtgärder vi genomförde på personbilssidan. Samtidigt måste vi komma ihåg att också den medaljen har en framsida. För ökade godsmängder är resultatet av hög aktivitet i vår ekonomi, med fler människor i arbete, framgångsrika företag och stor export – där hög efterfrågan, låga räntor och starka offentliga finanser lagt grunden till en stark svensk ekonomi. Ska något parti pekas ut för den ökade lastbilsförsäljningen år 2018, då får det nog bli vårt parti.

    Att efter 2018 års utfall, börja förhindra företag med ökade produktionsvolymer från att transportera och sälja sitt gods – det skulle vara destruktiv och kontraproduktiv politik. Det skulle inte ge några varaktiga klimatvinster, utan bara skapa vrede och ekonomiska förluster bland enskilda företag. Detta skulle inte leda till den långsiktiga omställning vi vill se.

    De riktiga hoten mot omställningen mot fossiloberoende är de klimatförnekande krafterna, som finns representerade på högerkanten i riksdagen. Därtill, de partier som glatt ställer upp på höga klimatmål, men som i slutändan alltid sätter skattesänkningar före styrande åtgärder och klimatinvesteringar. Den m/kd-statsbudget, som sorgligt nog gick igenom, i december i fjol – är ett talande och trist exempel på detta.

    Mikael Magnusson, politisk sekreterare Socialdemokraterna

    SMB:s kommentar: Ett intressant svar där S alltså erkänner att ansvaret för de ökade utsläppen främst är deras. Att hänvisa till ekonomiska vinster hjälper tyvärr inte klimatet och alla som drabbas av klimatförändringar. Kan ni inte både fixa ekonomin, jobben och utsläppsminskningar behövs nog en rejäl självrannsakan.

    Moderaternas svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Politiken har satt upp ett mycket ambitiöst mål och det är självklart att politiken också ska bidra med förutsättningar för att vi ska kunna nå detta mål.

    SMB:s kommentar: Inget solklart ja. Visst ska politiken bidra med förutsättningar, men har de inte också ansvar (kanske det största)?

    2. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 % till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    Ja.

    3. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Moderaterna har drivit på för införandet av reduktionsplikten och bonus-malus och vi har infört ett särskilt stöd till utbyggnad av laddinfrastruktur längs våra vägar. Vi vill dessutom se en bred överenskommelse om reduktionsplikten för att säkra dels en höjd ambitionsnivå men också en mer långsiktig bana i kraven på mer inblandning av biobränslen. För att stimulera omställningen av den tunga trafiken vill vi sänka energiskatten för tunga elfordon som används i yrkesmässig trafik.

    SMB:s kommentar: Det förstnämnda är redan införda åtgärder. Ett konkret förslag är att sänka energiskatten för tunga elfordon. Dock rullar redan rekordmånga fossildrivna lastbilar på Sveriges vägar, vad ska göras åt deras utsläpp? Ett annat effektivt elfordon är ju annars tåget…?

    4. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti?

    Det finns i grund och botten en stor samsyn om hur transporternas utsläpp ska hanteras. Vi menar dock att det under den gångna mandatperioden har varit ett allt för stort fokus på symbolpolitik och att åtgärder med bristande klimatnytta har paketerats som klimatåtgärder. Detta visas inte minst av faktumet att effekterna av klimatpolitiken mättes i spenderade kronor istället för sänkta utsläpp.

    Jessica Rosencrantz, Miljö- och klimatpolitisk talesperson Moderaterna

    SMB:s kommentar: Om det finns en samsyn är det då fel även på er politik eftersom att utsläppen ökar? Sänkt elskatt på elfordon, räcker det till en 70 procents minskning 2030?

    Sverigedemokraternas svar

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    Politikerna har ett övergripande ansvar att minska nettoutsläppen av växthusgaser nationellt och globalt. Däremot ställer sig Sverigedemokraterna inte bakom något specifikt mål för just vägtrafiken, utan vi delar konjunkturinstitutets bedömning att sektorsvisa mål inom klimatpolitiken ska undvikas, då dessa leder fram till ineffektivt klimatarbete.

    1. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 % till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    Nej. Sverigedemokraterna står bakom Parisavtalet, men där står ingenting om hur Sverige ska hantera utsläppen från just trafiken, utan vi anser att man ska arbeta mot ett övergripande mål.

    Extrafråga: Stämmer det att SD står bakom Parisavtalet? Ni röstade ju emot Parisavtalet i Riksdagen och Jimmie Åkesson har tidigare sagt att Sverige ska stå utanför avtalet. Har ni ändrat er?

    När det begav sig hösten 2016, inför mötet i Marrakech, ville regeringen ha fria händer att tolka Paris-avtalet (som i sig är mycket öppet för tolkningar), vilket vi i Sverigedemokraterna motsatte oss. Det uppfattades av vissa som att vi var emot avtalet i sig, vilket alltså inte stämmer.

    SMB:s kommentar: Om nu SD inte motsätter sig avtalet finns det ju ingen anledning att rösta emot ratificeringen av det. Avtalet i sig ger ju inga speciella befogenheter till regeringen och anger ingen speciell nivå för utsläppsminskningar. Att SD är emot en viss typ av klimatpolitik är ju en annan sak. Frågan var SD står idag är ytterst oklar. Å ena sidan vill de stå utanför avtalet och å andra sidan stå bakom det.
    SD vill ha övergripande klimatmål, men specificerar varken innan valet eller nu hur dessa ska se ut. Inte heller står SD bakom de övergripande klimatmålen och det klimatpolitiska ramverket som resterande partier gör. 

    1. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    Det pågår en omställning från användning av fossila bränslen till eldrift. Detta ser vi positivt på och vi vill gärna uppmuntra utvecklingen genom satsningar på laddinfrastruktur. Vi förordar också en vätgasstrategi.

    SMB:s kommentar: laddinfrastruktur är bra, men hjälper inte mot dagens lastbilar som går på bensin och diesel. ”Vätgasstrategi” skulle behöva konkretiseras.

    1. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti?

    Utsläppen har totalt sett ökat mycket marginellt under högkonjunkturen, samtidigt som Sveriges befolkning också har ökat. Den långsiktiga trenden är dock en minskning av utsläppen. En kritik vi har mot andra partiers politik är att de ofta ägnar sig åt symbolpolitik, som mest har kommunikativt värde utan att nämnvärt påverka utsläppen.

    Deniz Norgren, Informationssekreterare Sverigedemokraterna

    SMB:s kommentar: Så, ni menar att vi är på rätt väg trots ”symbolpolitik” ? Men det behövs mer av… vad?

    Centerpartiets svar 

    1. Är det politikernas ansvar att se till att vägtrafikens utsläpp minskar?

    – Ja, delvis. Det är politikernas ansvar att lägga förslag som leder till att målen uppfylls. Det handlar också om att hjälpa människor att välja mer hållbara alternativ i sitt resande, eftersom att var och en också har ett eget ansvar för att göra så medvetna val som möjligt. Politiken måste ta ett helhetsansvar för att möjliggöra klimatsmart resande. För att nämna några exempel handlar det om att möjliggöra järnvägsförbindelser som ersätter bil- och flygtrafik, säkerställa att det går att tanka fossilfria drivmedel och ladda sin bil i hela landet och ge fler ekonomiska möjlighet att köpa de mest utsläppssnåla bilarna.

    1. Står ni bakom målet att trafiken ska minska sina klimatutsläpp med 70 % till 2030? Och står ni bakom Parisavtalet?

    – Ja, självklart gör vi det.

    1. Har ni en politik som får ner vägtrafikens utsläpp enligt detta mål? Berätta gärna hur ni vill göra!

    – Ja, vi har flera förslag för att minska utsläppen från transportsektorn. Vi har fått igenom väldigt mycket viktig och effektiv miljö- och klimatpolitik i Januariavtalet. Bland annat ett reformerat reseavdrag, nya stambanor för höghastighetståg, ökade satsningar på järnvägen i hela landet samt satsningar på fossilfria transporter. Vi vill öka elektrifieringen av transportsektorn genom att bland annat kraftigt förbättra laddningsmöjligheterna i hela landet samt skala upp introduktionen av elvägar. I Januariavtalet har vi även fått med krav på obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle för att minska flygets klimatpåverkan. Vi driver på för ökad inblandning av förnybara drivmedel i transportsektorn. Centerpartiet vill ge en kraftfull bilbonus på upp till 100 000 kronor för bilar med nollutsläpp. Det behövs också en miljölastbilspremie för att öka energieffektiviteten i transportsektorn. Vi vill underlätta för lantbruk och åkerier som ställer om till förnybara transporter genom att införa en klimatbonus per kilo utsläppsminskning. Vi vill även se mer klimatstyrande farledsavgifter för sjöfarten och förbättra förutsättningarna för båtar och bussar som drivs av el i kollektivtrafiken.

    SMB:s kommentar: Många konkreta åtgärder. Dock alla med effekt först längre fram. Vad gör vi med de rekordmånga bensin- och dieseldrivna lastbilarna idag?

    1. Om er politik skulle ha tillräcklig effekt, vilket annat partis fel är det att utsläppen nu ökar, enligt ditt parti? 

    – Det är alltid regeringen som har ansvar för situationen i landet, även när det gäller utsläppen. Tills vi sitter i regeringsställning nästa gång kommer vi i opposition att driva på för mer klimatsmarta transporter och pusha på regeringen för att mer av den gröna centerpolitiken ska genomföras. Vi kommer även att se till att all miljö- och klimatpolitik vi fått igenom i Januariavtalet genomförs.

    – Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson Centerpartiet

    SMB: Nåja, ni ingår ju i regeringsöverenskommelsen så en del ansvar för politiken har C ändå.

    Fortsättning med övriga partier följer.


    SMB pushar för kraftfull miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    H&M underviker fråga om årlig plastförbrukning

    I en ny rapport skriver 150 företag under åtaganden om att drastiskt minska på plasten. Men bara 35 av företagen redovisar hur mycket plast de faktiskt använder och producerar. H&M är ett av storföretagen som väljer att hemlighålla informationen. 

    SMB har tidigare rapporterat om överenskommelsen ”New Plastics Economy Global Commitment”  som skrivits under av flera stora företag som producerar eller använder plast i sin verksamhet.

    Nu har den första årsrapporten släppts, samt ett uppdaterat åtagande som samlar 350 organisationer varav 150 företag såsom Coca-Cola, Nestlé, L’Oréal och H&M. Initiativet är lett av Ellen McArthur – foundation i samarbete med UN Environment och syftar till att skapa en gemensam vision för eliminering av plast i miljön med tydliga mål och årlig uppföljning.

    Företagen och organisationerna som skrivit under lovar att eliminera all onödig plastanvändning, arbeta för att all nödvändig plast återanvänds, återvinns eller komposteras på ett säkert sätt, samt arbeta för att anpassa verksamheten till en cirkulär ekonomi.

    Initiativet syftar även till att driva på för ökad transparens. Som en del av initiativet uppmanas företagen därför att redovisa årlig mängd plast som produceras eller på annat sätt går åt i verksamheten.

    Men i årets rapport går endast 35 av 150 av de påskrivande företagen med på detta. Ett av de företagen som tar ett steg mot ökad transparens och väljer att för första gången redovisa årlig plastförbrukning är Coca-Cola. Det visar sig att företaget producerar hela 3 miljoner ton plast årligen. Det är lika mycket som 200 000 plastflaskor i minuten, skriver the Guardian.

    Men majoriteten av företagen väljer alltså att hålla inne på informationen. Däribland svenska H&M, som skrivit under åtagandet samt kommunicerar högt satta mål inom hållbarhet och transparens. Trots den höga svansföringen undviker företaget att redovisa sin årliga plastförbrukning i återrapporteringen, vilket knappast är trovärdigt. Vi får hoppas på bättre upp nästa år


    SMB jobbar för en plastfri natur. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Slutreplik: ”Framtiden stavas inte LNG”

    När Fredrik Larsson, miljöansvarig Svensk Sjöfart, och Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige, svarar på vår debattartikel som publicerades på SMB-debatt är det med en välbekant uppsättning av argument och anekdoter. Låt oss kort reda ut de olika argumenten.  

    1. Terminalens syfte 

    I repliken från Larsson och Malmkvist vill de gärna framställa terminalen som viktig för att ställa om sjöfarten. I miljökonsekvensbeskrivningen för LNG Göteborg framgår dock att den huvudsakliga andelen av fossilgas som skulle importeras skulle transporteras vidare med fartyg respektive vidare in i Sverige med tåg/lastbil och stamnätet för gas – alltså inte säljas som fartygsbränsle. Ambitionen är att denna import ska successivt öka till 1 100 000 m3 flytande fossilgas år 2030, vilket inte går i linje med de utsläppsminskningar som krävs av Sverige.  

    2. Argumentet att fossilgasen är ett övergångsbränsle till förnybart  

    Enligt forskning på koldioxidbudgetar måste vi i Sverige sänka våra utsläpp med ca 15% per år från och med nu för att ha en rimlig chans att hålla oss under 2 graders uppvärmning. Problemet med att satsa på fossilgas är att det fördröjer en riktig omställning genom att det sker på bekostnad av mer ambitiösa, fossilfria,

    Annika Hagberg Foto: Kalle Lantz

    satsningar. Många tunga aktörer, däribland Naturvårdsverket, har dömt ut satsningar på fossilgas eftersom de låser in oss i ett nytt fossilberoende. Även Svenska Bioenergiföreningen menar att “det är mycket osannolikt att biogas skulle ersätta naturgas i LNG-terminalen”.  

    Andreas Jonsson Foto: Cristian Jonsson

    3. Argumentet att terminalen förbättrar Göteborgarnas hälsa  

    Det är förstås inte acceptabelt att fartygsbränsle försämrar närmiljö och hälsa för Göteborgarna. Men det ställningstagandet motiverar inte en nysatsning på fossilgas som både lämnar klimatfrågan olöst och förflyttar problemet med försämrad närmiljö någon annanstans. Sett ur ett livscykelperspektiv är fossilgas inte mer klimatsmart än olja då växthusgasen metan läcker under hela hanteringsprocessen. Och där fossilgas utvinns får lokalbefolkningen en försämrad närmiljö och hälsoproblem. Det är inte acceptabelt att ett privilegierat land som Sverige skjuter över problem på andra. 

    Klimatet har inte råd med en inlåsning av ökad fossilgasimport. Därför uppmanar vi alla att maila energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman och klimat- och miljöminister Isabella Lövin med kravet att neka terminalen tillstånd att koppla an till det svenska stamnätet för gas. 

    Av företrädare för bolag som lobbar för ökad fossilgasimport väntar vi oss inget annat än klimatfördröjande förslag. Nu är frågan hur vår regering väljer att agera. Vi hoppas på holistiskt ansvarigt och långsiktigt smart.
     

    Andreas Jonsson och Annika Hagberg för Fossilgasfällan 

    Vårt språng från jorden

    Hur ska samhället stå pall när klimatkrisen slår ut de globala livsmedelssystemen? Anna Ljungström funderar över uppdelningen mellan natur och kultur.

    Alla i min omgivning talar om den nya SVT-serien Nedsläckt land. Tio slumpvis utvalda svenskar deltar i en teveinspelning, helt ovetandes om hur projektet kommer utveckla sig. Fem av deltagarna får flytta in i en lyxig villa med VR-spel och high tech-spisar, och resterande hälft bosätter sig i ett gammalt torp. Sedan försvinner elen över hela Sverige. Därefter stängs alla mataffärer och kommunikationer. Deltagarna inser snabbt att de basala behoven som vatten och föda inte går att ta för givna längre. Nu måste de samarbeta för att klara de tolv strömfria dagarna framför dem.

    Scenariot är ingen omöjlighet. I den världsomspännande ekologiska kris vi befinner oss i ökar risken för naturkatastrofer, svajande ekonomi, geopolitiska konflikter och sinkad livsmedelsproduktion. När, inte om, riskerna blir verklighet kommer även Sverige påverkas. Då är frågan om de vanliga samhällssystemen står pall för krisen.

    Våra möjligheter att möta sådana kriser grundar sig helt i förberedelse. I Nedsläckt land framgår tydligt att deltagarnas största problem är att få tag i mat. Därmed sätter programmet fingret på en företeelse som kännetecknar hela den moderna civilisationen: det allt större avståndet från jord till bord.

    Idag är Sverige helt beroende av importerade matvaror för att klara livsmedelsförsörjningen. Vi är bara en liten punkt av slutkonsumenter i det globala nätverket av råvaruproducenter, underleverantörer och förädlingsprocesser. Det är många och långa steg från myllan till tallriken.

    I boken Jordad beskriver David Jonstad hur människan separerat sig från naturen och utropat sig till hennes härskare. Större delen av mänsklighetens historia har vi levt som jordbrukare i en välutvecklad symbios med naturen, starkt präglade av förståelse för naturen och dess villkor. Men genom industrialiseringen har tekniken tvingat in människan i en ny typ av levnadsförhållanden, vilket lett till att det naturliga jordbruket ersatts av rationaliserade odlingar av monokulturer utan annat syfte än att mätta en växande befolkning. Natur och kultur har gjorts till varandras motsatser.

    Det är en farlig utveckling, och en helt avgörande orsak bakom den pågående klimatkrisen och artutrotningen. På vår väg från producenter till konsumenter har vi tappat kontakten med naturen. Med det har vi också ökat vår egen sårbarhet, flera gånger om. Skulle den långa kedjan av livsmedelsaktörer störas av de klimatorsakade extremväder som väntar oss dröjer det inte länge innan vi har en nationell födokris.

    Att utveckla den svenska självförsörjningen skulle stärka resiliensen mot de omvälvande samhällsutmaningar som står framför oss. Att odla sin egen mat är klimatanpassning i dess renaste form. Samtidigt kan det kanske hjälpa oss att skapa starkare band med den jord vi obönhörligen är förbundna med. Steget till gröna vågen 2.0 upplevs säkert som långt och slitsamt för mig och de flesta andra, uppfostrade som vi är att omfamna den moderna civilisationens bekvämligheter. Men tänk om vi inte har mycket till val?

    I vår ska min sambo och jag försöka odla potatis på balkongen. Med våra icke-gröna fingrar lär det knappast bli mer än en eller två skrumpna knölar. Det är inte direkt början på en ny agrar revolution. Men när jag står där med händerna i jorden känns det ändå som att jag gör något rätt. Det kanske är förnimmelsen av historiens vingslag. Eller så är det känslan av att ge sig själv lite mer trygghet i en föränderlig värld.

    Anna Ljungström


    SMB bedriver kulturjournalistik med miljön i fokus. Sedan start 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

     

     

     

    Forskare söker svar i fossiler efter skydd mot massutrotningar

    En nypublicerad studie har kartlagt egenskaper hos arter som överlever massutrotningar.

    Forskare undersöker nu fossiler i tidigare havstäckta områden för att bättre förstå arter som överlevt tidigare massutrotningar. Förhoppningen är att kunna kartlägga de egenskaper hos dessa arter som gjorde att de lyckades överleva sådana snabba förändringar i deras ekosystem.

    Tidigare forskning har fokuserat på antalet arter som överlever dessa massutrotningar, för att kunna fastställa deras omfattning. Nu vill man alltså istället ta reda på vilka egenskaper de överlevande arterna hade.

    En nypublicerad studie från dessa forskare föreslår tre egenskaper hos överlevande arter som sticker ut: hög mobilitet, hög metabolism och mångsidigt födointag. Exempelvis har man identifierat att överlevande fiskarter var mer rörliga och musslor mer defensiva. Forskarna menar att detta har inneburit en intensifiering av interaktionerna mellan arter, vilket sedan underlättat för återhämtningen i planetens ekosystem efter massutrotningen.

    Förhoppningen med den här forskningen är att kunna identifiera de nu levande arter som är bäst utrustade för att överleva den pågående sjätte massutrotningen av planetens arter, orsakad av mänsklig habitatförstöring, föroreningar och klimatförändringar. Den kunskapen kommer vara till stor hjälp i arbetet med att identifiera och skydda viktiga och utsatta områden som korallrev och regnskogar.


    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.