Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Snittblommor – dåligt för både människor och miljö

    Posted on by Vera Arhippainen

    Massproducerad blomsterodling medför betydande miljö- och sociala kostnader. Den globaliserade snittblomsindustrin har registrerat flera fall där arbetsförhållanden varit oacceptabla och miljöhänsynen varit undermålig.

    Nu är det många som välkomnar våren med inköp av blommor, men när det kommer till val av snittblommor går trender och smak ofta före blommans säsong och ursprung. Det finns en avsevärd miljöpåverkan i samband med intensiv odling av färska blommor. Odlingarna besprutas ofta kraftigt med bekämpningsmedel och är energi- och vattenkrävande. Utöver produktionen finns det också koldioxidutgifter för transport av blommor runt om i världen.

    Den internationella handeln

    Sveriges klimat innebär begränsade odlingsmöjligheter, men trots det finns det en betydlig efterfrågar på snittblommor även då dessa inte är i säsong. Kostnaderna i samband med produktionsfasen av blommorna som odlads i nordliga klimat är hög på grund av intensiv odling i växthus vars uppvärmning kräver stora mängder energi. Därför är majoriteten av de snittblommor som kan köpas hos blomsterhandlare och i matbutiker i Sverige importerade. Blommor har blivit en del av en enorm, mycket lönsam global industri. Denna efterfrågan har skapat en marknadsnisch för länder med ett passande klimat för året-runt-produktion.

    Transporten av blommorna till Europa orsakar höga koldioxidutsläpp. De största producenterna av snittblommor är Nederländerna, Kenya, Colombia, Ecuador och Israel. Kenya exporterade nästan 40 procent av Europas snittblommor 2017. Främst exporterar landet rosor, men också nejlikor, alstromeria och liljor.

    Nederländernas roll som mellanhand

    Via Nederländerna sker cirka 60 procent av den europeiska snittblomsimporten. Nederländerna kontrollerar större delen av den europeiska marknaden och statistiskt sett är de den största producenten av snittblommor i Europa, men i verkligheten fungerar Nederländerna mera som en mellanhand. En stor del av EU:s import från Nederländerna utgörs av snittblommor som ursprungligen importerats från utvecklingsländer, men sedan märks de om som holländska blommor och återexporteras till andra europeiska länder.

     Användning av bekämpningsmedel

    I odlingar används ofta kemiska bekämpningsmedel. Eftersom blommor inte är ätbara grödor är reglerna för vilka bekämpningsmedel som används på odlingarna betydligt mindre strikta. Men det stoppar inte kemikalierna från att läcka ut i jord och grundvatten. I industrier där olika blommor odlas är problemet dessutom mera komplicerat. Varje olika släkte av blommor lockar olika skadedjur, så vid produktion av ett stort antal blommor orsakar kombinationen av bekämpningsmedel lokala miljöföroreningar. 

    Arbetarna på odlingarna riskerar dessutom att drabbas av sjukdomar som orsakas av bekämpningsmedel. Enligt en rapport från 2007 av människorättsorganisationen War on Want led 50–60 procent av blomsterarbetarna i Latinamerika av minst ett förgiftningssymptom. Även om den globala blomindustrin sedan dess har vidtagit åtgärder för att minska bekämpningsmedelsexponeringen, står många odlingsarbetare fortfarande inför hälsorisker eftersom de utsätts för bekämpningsmedel vid nivåer över rekommenderade gränser.

    Kvinnor mer utsatta

    Majoriteten av arbetare på blomsterodlingar världen över är kvinnor, vilka står för en stor del av den lågutbildade och lågavlönade arbetskraften. De jobbar ofta på säsongskontrakt och saknar sociala förmåner, och är dessutom ofta utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. 

    Gör bättre val 

    Långt ifrån alla blomodlingar omfattas av miljömärkningar, dessutom finns det en stor variation mellan ländernas standarder. Att välja rätt kan vara komplicerat för både konsumenterna och butikskedjorna. 

    Som konsument gäller det att satsa på att välja snittblommor efter säsong. Handla närodlat och dra nytta av årstiderna. Fråga i blomsterbutiken vilka blommor som är i säsong och var blommorna kommer ifrån. 

    Se upp för mellanhänder och växter som odlats utomlands och sedan fraktas till Sverige där de drivs upp i växthus. Vid köp av importerade blommor överväg hur lång väg de blommor du köper har transporterats, ju längre distans desto högre transportutsläpp. Spana efter miljömärkta blommor och ekologiska odlingar. 

    FFP (Fair Flower Fair Plants) är en internationell organisation som garanterar att snittblommorna är producerade under förhållanden som värnar om både människan och miljön. 

    Fairtrade:s rättvisemärkta blommor garanterar bra arbets- och levnadsvillkor för de anställda i utvecklingsländerna. 

    MPS (Milieu Programma Sierteelt) är en holländsk organisation som försäkrar hållbarhetsmärkningar för odling av snittblommor och krukväxter. Det finns dock olika nivåer för hur hållbart blommorna odlats. MPS A och B är de bästa betygen.

    SVT publicerar klimatförnekare samma dag som klimatstrejk

    Posted on by Hannes Anagrius

    På SVT Opinion lät mediehuset under fredagen publicera en debattartikel skriven av rena klimatförnekare. I ytterligare ett debattinlägg menas att Sverige inte har något ansvar för att minska sina utsläpp och att klimatstrejkarna har en dold agenda. 

    Samma dag som över 1 miljon ungdomar gick ut på gatorna i över 100 länder för att kräva handling mot den pågående klimatkrisen, valde Sveriges Television att ge utrymme åt rena klimatförnekare.

    Inför de stundande rekordstrejkerna under fredagen gick hundratals forskare ut på SVT Opinion och menade att ungdomarna har helt rätt om krisläget. Kort därefter valde dock SVT att publicera ett debattinlägg av de två klimatförnekarna Elsa Widding och Erik Lundqvist.

    Elsa Widding är skribent på klimatförnekande och klimatförvillande Stockholmsinitiativet, som 2010 utnämndes till ”årets förvillare” av  forskningsnätverket och föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motiveringen löd:

    Stockholmsinitiativet ägnar sig huvudsakligen åt att förneka det vetenskapliga kunskapsläget inom klimatforskningen, presentera hemmasnickrade och ofta självmotsägande teorier om hur klimatet ”egentligen” fungerar, sprida konspirationsteorier, samt förmedla obekräftade rykten och ogrundade anklagelser mot klimatforskare.

    Budskapet i debattartikeln var det samma som på Stockholmsinitiativets egen propagandasida ”Klimatupplysning”. Man menar att den allmänna beskrivningen av jordens uppvärmning är överdriven. Debattörerna ifrågasätter starkt IPCC och att det råder konsensus bland klimatforskare om att människan orsakar den globala uppvärmningen. Istället vore det enligt debattörerna farligt att göra kraftiga utsläppsminskningar.

    Samma dag gav SVT även utrymme åt Rebecca Weidmo Uvell, som klankar ner på de skolstrejkande ungdomarna och menar att miljörörelsen ”utnyttjar klimatdebatten för egen vinnings skull”. Hon tycker också att alla utsläppsminskningar i Sverige är meningslösa. Det handlar alltså inte riktigt om ren klimatförnekelse utan mer av en förvillande, uppskjutande och bortförklarande metod som misstänkliggör och stjälper över ansvaret på andra länder.

    Vetenskaplig konsensus

    Att mänsklig aktivitet orsakar den globala uppvärmningen och att detta är ett hot mot mänskligheten är fastslaget av IPCC och av de tusentals klimatforskare som organisationen lutar sina slutsatser mot. Att det råder konsensus bland klimatforskare slog en metastudie fast 2013 baserat på 11 000 forskningsstudier. Även konsensus om att det råder konsensus har slagits fast i en senare meta-studie från 2016.

    För de som ändå känner sig osäkra finns uttalande att läsa från de mest respekterade vetenskapsförsamlingarna och -tidskrifterna att läsa på Nasas hemsida. De få undantagen bland forskare är ofta indirekt betalda av fossilindustrin eller har kopplingar dit, vilket SMB tidigare skrivit om.

    SVT:s uppdrag är att verka för folkbildning. Att föra en konstruktiv debatt är alltid bra, men det här är allt annat än konstruktivt. Att public service släpper fram propagandister som ifrågasätter vetenskapligt bevisad fakta är inget annat än en skandal.

    Continue reading ”SVT publicerar klimatförnekare samma dag som klimatstrejk”

    ”Hur ofta behöver jag egentligen byta ut mobilen?”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Hur ofta behöver jag egentligen byta ut mobilen?”, frågar sig Jonna Elofsson Bjesse från Medveten Konsumtion idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Idag är det svårt att se ett samhälle utan teknik och internetuppkoppling. Vi som individer har gjort oss så beroende av den. Framtidens hem är fyllt av smarta enheter som mäter, kartlägger och anpassar sig till individens beteende. Lampor som tänds automatiskt, armband som övervakar vår hälsostatus, och bilnycklar som samtidigt är garagenycklar, hemnycklar och GPS är bara början.

    Idag den 15 mars är det internationella konsumentdagen, med temat ”Trusted Smart Products”. Och smarta teknikprylar är jättebra för att de förenklar vår vardag. Men ​genom beteendeförändring bidrar​ också digitaliseringen till ökad konsumtion. Och det har inte planeten råd med.

    Vi vet redan att flera miljö- och hälsoproblem uppkommer i tillverkningen av våra smartphones och andra smarta teknikprylar.

    M​obiltelefoner tillverkas ofta i utvecklingsländer och i fabrikerna förekommer ​många missförhållanden​ som låga löner, för mycket övertidsarbete, bristande skyddsutrustning och kränkningar av mänskliga rättigheter. I en mobiltelefon finns uppemot 30 olika metaller som ofta utvinns där så kallade “​konfliktmineraler​” bryts. Många av de metaller som används i en smartphone, som guld, silver och koppar är dessutom extremt resurskrävande att bryta, och tillhör därför de råmaterial som har den allra största miljöpåverkan.

    Och vi får förstås inte glömma den miljöpåverkan som vår ständiga uppkoppling och växande internetanvändning också skapar.

    Vi vet att skärmtiden på våra smartphones har ökat markant de senaste åren. Energin som hela vårt IT-system, inklusive internet och alla mobilnät, står för drar ungefär ​10 procent av världens elförbrukning. Som hittills är till ​75 procent fossil energi. Och det kommer att öka. År 2025 förväntas världens serverhallar att stå för ​20 procent av världens energiförbrukning. Lägg till det att själva hårdvaran blir mer energieffektiv, men med en ökad efterfrågan på större datavolymer ökar internets totala energiförbrukning med ​10 procent varje år.

    6 av 10 svenskar köper ny mobil trots att den gamla funkar. ​3 av 4​ har en gammal mobiltelefon hemma som de inte använder.​ ​När vi sedan ska göra oss av med mobilen är det ​stor risk​ att miljöfarliga och giftiga ämnen hamnar i naturen. Detta för att vårt elektronikskrot ofta skeppas iväg till utvecklingsländer för att tas om hand om. ​Ett måste för att minska miljöavtrycket från våra teknikprylar är därför att kunna laga, återanvända, uppgradera eller åtminstone återvinna våra smartphones. ​

    Men här blir det knepigt för enskilda konsumenter. För vi möts av design som syftar till att göra detta svårare, så kallat “planerat åldrande”. Mobilfodral som limmas istället för att skruvas dit, batterier som inte går att byta.

    Det är inte bara knepiga designval som gör att vi byter mobiler så ofta. Anpassad marknadsföring kan också leda till överkonsumtion. Sverige är ett av världens reklamtätaste länder. ​Enskilda individers förmåga att medvetet uppfatta all information och fatta helt rationella beslut är starkt begränsad i det ständiga flödet av information, och individen bygger ​snarare sina köpbeslut​ på mer omedelbara slutsatser (läs reklam). För om vi tänker efter, vem är det som tycker att vi behöver en ny mobil, egentligen?

    Många företag har dessutom kastat ut sina produkter i handeln innan de har hunnit få ordning på enheternas säkerhet ordentligt. Osäkra smarta enheter kan användas som ingång för att hacka​ andra smarta enheter. Inte så smart, va? Idag finns flera nätverk av hackade smarta hemenheter såsom routers, smartphones och till och med lampor. Även något så tillsynes simpelt som brandvarnaren kan vara en risk. ​

    Osäkra smartphones och andra enheter i händerna på individer som inte har koll på hur de ska skydda sin integritet är med andra ord inte en dunderkombo. Är det därför egentligen så smart att alltid uppdatera till de senaste elprylarna?

    Den nya teknikvågen med smartphones och andra smarta enheter är jättebra för att de förenklar vår vardag. Men med den snabba utvecklingen kommer också enorma bakomliggande miljöproblem och säkerhetsrisker som vi inte kommer undan. Förutom redan kända miljöproblem i tillverkningen av elektronikprylar, ökar vår konsumtion av energi varje år.

    Vårt uppkopplade liv på fler och fler smarta enheter står för en stor del av den ökningen. Planerat åldrande i kombination med mer riktad reklam gör att vi konsumenter lättare överkonsumerar både smarta prylar och energi, och det ska helst vara det allra senaste. Men de allra senaste, allra “smartaste” elprylarna är inte smarta ur ett miljöperspektiv.

    Informationen som samlas om oss på våra smarta enheter leder till anpassad marknadsföring, gör oss mer mottaglig för reklam, och bidrar därför i längden till att vi konsumerar över planetens gränser. Det är dags att vi stannar upp, synar oss själva och ställer oss frågan “hur ofta behöver jag egentligen byta ut mobilen?”.

    Jonna Elofsson Bjesse
    Medveten Konsumtion

    Jonna är även skribent på Supermiljöbloggen, men åsikterna som uttrycks är skribentens egna, debattredaktörens anteckning.

    De stora miljörörelsernas år

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    Varför växer massrörelserna i Europa? och kan de ge svaren på dagens kollektiva klimatångestattack? Vår kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö finner några av svaren i de nya rörelserna som växt fram i Storbritannien och Frankrike.

    Den obskyra lilla boken ”Den kommande katastrofen”, skriven av pseudonymen F. K, inleds med frasen:

    Vi planerar ett attentat… vi har panik inför de globala ekologiska kriserna. Arter utrotas i en katastrofal hastighet, fiskbestånd kollapsar, skogar skövlas och hela världens klimatsystem rubbas – allt i sådan utsträckning att mänskligt liv på jorden är hotat.

    Boken är både ett manifest för klimataktivism och en berättelse om en kvinna som planerar ett attentat mot en okänd del av Sveriges infrastruktur. En kraftverk, en gruva eller ett sågverk – läsaren får inte veta några detaljer. Mellan raderna av ideologi och frustration ser vi en helt vanlig människas radikala reaktion på en tillvaro, klimatkrisen, som gör henne handlingsförlamad. Det enda som känns logiskt i en sådan situation är att handla och göra det hon kan. Även om detta innebär radikal klimatterrorism.

    2019 – massorganiseringens år

    En förändring är närastående. Något gror i många människors medvetande över hela Europa. Det sträcker sig från Gula Västarna i Frankrike, till Ende Gelände i Tyskland, till Extinction Rebellion i Sverige och Storbritannien. Det går till och med att finna i rörelsen bakom Greta Thunberg och hennes klimatstrejker. Är detta ett tecken på att en allmän ökande miljömedvetenhet eller är det ett tecken på en brytpunkt för miljörörelsen? Ett tillfälle i historien där människor inte känner att det går snabbt nog, att Europas miljöpartier inte gör tillräckligt för att ställa om samhället.

    Det är ett uppvaknande vars like världen inte skådat på mycket lång tid. Inte sedan de stora proteströrelserna på 60- och 70-talet så har nya miljöorganisationer växt så snabbt. Nu är vi inne i den andra fasen, den andra gröna revolutionen. Frågan är: vad beror detta på? Många skulle säga att den drivs av en otillfredställhet som är grundad i en existentiell panik. En panik som inte lindras av ekologisk konsumtion eller väl valt sparande.

    Det lindras inte heller av att rösta på de mest miljövänliga partierna. Konsekvenserna av det valet känns fortfarande för långt borta. I Sverige har frustrationen för Miljöpartiets brist på påverkan gjort att folk både lämnat partiet och startat nya partier.  Frustrationen gror inom många, och det grundar sig i bristen på framsteg på klimatområdet. Medvetenhet finns det ingen brist på, men var är de konkreta framgångarna?

    I denna situation söker människan något nära, något där de själv kan bidra. Många har sökt sig till de nya massrörelserna.

    Två av flera vägar att gå

    Det finns flera vägar att ta, för att kanalisera denna känsla. Du har de stora sociala rörelserna, de som skapar massdemonstrationer och kravaller. Det främsta exemplet för detta är de Gula västarna, en i stora drag nationell rörelse som demonstrerat i Frankrike mot Emmanuel Macrons nyliberala reformer. I ett av de offentliga brev (brev nr. 15) som representanter för Gula västarna publicerat skriver de följande:

    Vår värld är döende, vår värld kollapsar, det mänskliga livet håller på att utplånas. Vi har tänt en gnista av hopp! Så låt oss sätta våra byar i brand, våra städer i brand, Frankrike i brand.

    Detta brev kommer ur en frustration inför politikers bristande reaktion inför klimathotet och dess frånvaro av klimatångest. En frustration som tvingar människor att söka efter hopp där de kan, och många finner det genom att gå samman som grupp.

    En rörelse som ligger desto närmre Sverige är den brittiska rörelsen Extinction Rebellion. En rörelse som bygger på insikten om att det liv vi lever i dag är ohållbart. Den praktiserar civil olydnad och är icke-våldsbejakande. Det finns aktiva grupper i alla större svenska städer, och aktioner har utförts i Stockholm, Uppsala, Lund, Malmö och Göteborg. XR anser att det sätt vi lever idag utrotar både framtida och nuvarande generationer. Organisationen har tre krav:

    • Regeringen måste berätta sanningen om den ekologiska nödsituationen
    • Regeringen måste anta rättsligt bindande politiska åtgärder för att få ner utsläppen av växthusgaser i Sverige
    • En medborgarförsamling behöver tillsättas för att stärka demokratin

    Vilken är den bästa lösningen? Kan förändring ske via stora massrörelser, eller krävs det andra former av organisering? 2019 är året då massrörelsernas röster åter hörs igen, efter så många decennier av tystnad. Deras slagord och skrammel hörs över motionsskrivande pennor av kompromissande miljöorganisationer och de charmerande EU-lobbyisternas lyxfester.

    Det är ett återuppväckande av en massrörelse för klimatet som fyller ett stort tomrum inom den internationella miljörörelsen. Ett tomrum som nu fylls med hopp och handlingsmakt hos människor i hela Europa, och som kanske kan vara en utväg för vår kollektiva klimatångest.

    SMB bedriver kulturjournalistik med miljön i fokus. Sedan start 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Januariavtalet är ett hot mot levande skogar

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Regeringsöverenskommelsen prioriterar ett litet ohotat särintresse framför artskyddet. Det är fel väg att gå om man vill skydda våra skogar och samtidigt möta klimatkrisen, skriver Anna Ljungström.

    I förra veckan debatterade riksdagen skyddet av värdefull skog. Det är tydligt att frågan väcker stort engagemang. Under den allmänna motionstiden lades inte mindre än 34 förslag om skogsskyddet fram, varav majoriteten fokuserade på att öka skogsproduktionen, ”värna äganderätten” och minska kunskapsunderlaget om hotade arter.

    Det är samma tankar som går igen i Januariavtalet, fyrpartsöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Där heter det bland annat att man ska värna och stärka den privata äganderätten till skogen.

    LÄS MER: Vad ska vi med skogen till? Del 1

    Svenskarnas relation till skogen är något alldeles särskilt. Den finns i vårt gemensamma DNA. Den bjuder på rekreation och bidrar till turistnäringen, men fram för allt står den för oersättliga naturvärden.

    Idag är över hälften av alla våra rödlistade arter, 2300 stycken, direkt kopplade till skogen. Dessa arter är livsviktiga för att behålla den biologiska mångfalden och säkra ekosystemtjänster för Sveriges invånare. Till exempel är pollinerande insekter avgörande för växternas fortplantning, och svampar är enastående bra på att binda kol i marken.

    Flera undersökningar har genom åren visat att allmänheten värderar skogens naturvärden högre än ekonomiska värden. Skogens välmående är därmed något som berör alla svenskar.

    Förlust av kunskap om värdefulla skogsområden

    Det är därför mycket oroande att Januariavtalet slår fast att nyckelbiotopsinventeringen inte kommer återupptas. Nyckelbiotoper är skogsområden med avgörande betydelse för hotade arter. Idag är ett stort antal av dessa områden fortfarande oregistrerade, och riskerar att avverkas om de inte upptäcks i tid.

    Under förra mandatperioden bestämdes därför att starta en landsomfattande inventering för att kartlägga nyckelbiotoperna. Poängen var att ge både myndigheter och markägare kunskap om var de mest skyddsvärda skogarna finns, och därmed förenkla deras arbete i att avgöra vilken skog som kan avverkas och inte.

    Det är nämligen skillnad på skog och skog. I dag utgörs nästan all skog i Sverige av industriellt framodlade trädplantager, som sällan är äldre än några tiotal år. Avverkningen sker oftast genom kalhyggen där koldioxid frigörs från marken och arters habitat förstörs.

    LÄS MER: Vad ska vi med skogen till? Del 2

    Undantagen från de industriellt framodlade skogarna brukar kallas gammelskog, vilket utgörs av en mycket mer varierad flora och fauna. För att få kallas gammelskog måste träden vara äldre än 130-150 år, vilket skapar en livsmiljö som massvis av rödlistade arter är helt beroende av. Men med ett allt mer rationaliserat skogsbruk har arealerna av gammelskog och andra nyckelbiotoper minskat kraftigt i Sverige under 1900-talet, samtidigt som endast tre procent av skogsmarken söder om fjällkedjan har officiellt skydd mot avverkning.

    Med en nyckelbiotopsinventering skulle kunskapsläget om var de skyddsvärda områdena finns stärkas. Men när så Moderaterna och Kristdemokraterna fick igenom sin budget i höstas innebar det att anslagen till naturskydd slaktades med hälften och att nyckelbiotopsinventeringen togs bort, vilket fick hård kritik av bland annat Naturskyddsföreningen.

    Nu väljer MP, C, L och S att följa högerpartiernas väg. På DN Debatt oroar sig 23 miljöorganisationer för att statligt styrda Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar som hade kunnat räddas om de faktiska naturvärdena inventerats ordentligt. I uppropet #vårskog uppmanar organisationerna regeringen att ändra Sveaskogs direktiv så att avkastningskraven sänks och fler skogar skyddas.

    Särintressen går före skogsskyddet

    Istället för att fokusera på ovanstående frågor om artskydd och naturvård fokuserar Januariavtalet istället på att ”stärka äganderätten”. Det framstår ofta som att rätten till ägande är hotad av illvilliga krafter som påstår sig värna biologisk mångfald. Industrin menar att naturvännerna förhindrar åtgärder för att stärka landsbygden och sinka produktionen av biobränsle.

    Problemet är bara att äganderätten inte alls är hotad, tvärtom. Påståendet bygger på felaktigt presenterad statistik och feltolkning av lagen, vilket Skogsstyrelsen påpekade i en debattartikel i juni förra året.

    Dessutom saknar äganderätten någon större betydelse för majoriteten av svenskarna. Idag är endast tre procent av befolkningen skogsägare, och då räknas även de som äger en ynka hektar. Samtidigt leder rationalisering och teknikutveckling till att skogsindustrins betydelse för jobbmöjligheter minskar drastiskt.

    En ”stärkt äganderätt” gynnar de som äger skogen. Risken är att de större skogsbolagen nu ser sin chans att låta profit gå före ett varsamt förvaltande av det som egentligen är allas vår gemensamma resurs. Därmed prioriteras ett litet ohotat särintresse framför en långsiktigt hållbar skogspolitik.

    Produktionsmålet hotar miljömålet

    Ett fåtal ljuspunkter finns det ändå i Januariavtalet, som exempelvis det nya skogsprogrammet. Det kan bli en viktig grund för en smartare skogspolitik, förutsatt att det utformas på rätt sätt.

    Men tyvärr kännetecknas de flesta naturskyddspunkterna i Januariavtalet av alldeles för vaga formuleringar. För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs, kan det låta.

    Vad innebär det egentligen? Ytterligare gräddfil för skogsägarna? För att värna den biologiska mångfalden behövs konkreta åtgärder. Nyckelbiotopsinventeringen var precis en sådan åtgärd, men nu har den förpassats till den politiska papperskorgen.

    LÄS MER: Vad ska vi med skogen till? Del 3

    Problematiken ovan kan sammanfattas med en annan punkt i Januariavtalet: att produktionsmålet fortfarande likställs med miljömålet.

    Sveriges produktion av biobränslen är absolut nödvändig för att få till en omfattande klimatomställning. För att fasa ut oljan behöver vi alternativ. Men att döma av hur svenskt skogsbruk de senaste hundra åren gjort slarvsylta av viktiga skogsvärden bör vi tänka till både en och två gånger innan vi startar en allt för storskalig och rationaliserad produktion av biobränslen. Är det värt att röja fram kalhyggen för att svenskarna ska kunna tanka semesterflyget med biobränsle till exempel?

    Produktionsmålet och miljömålet kan bara stå sida vid sida om produktionen sker med yttersta hänsyn till skogen och dess komplexa ekosystem. Skogsindustrin har en mycket viktig roll att spela i klimatomställningen, men det får inte ske på bekostnad av ovärderliga naturvärden. Klimat och biologisk mångfald går hand i hand.

    Januariavtalet riskerar att starta en irreversibel rörelse av allt tommare och tystare skogar. Nu måste den politiska debatten handla om hur vi kan se skogen som den gemensamma resurs den faktiskt är. En levande och artrik skog behöver finnas kvar för framtida generationer, och bör förvaltas därefter. 

    SMB driver miljödebatten framåt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Global klimatstrejk i nära 2000 städer över hela världen

    Posted on by Hannes Anagrius

    På fredag anordnas klimatstrejker i 106 länder och i 1693 städer. Totalt planeras event den närmsta tiden i 1809 städer. Protesterna som inspirerats av Greta Thunberg har blivit en världsomfattande rörelse.

    Protesterna drivs av unga och skolelever. Men nu uppmanas även vuxna att komma med på fredag och visa sitt stöd. Budskapet är krismedvetenhet, lyssna till vetenskapen och handling NU!

    I Sverige planeras klimatstrejker i alla större städer, bland annat utanför Riksdagen, och även i mindre orter. På sidan nedanför finns länkar till Facebook-eventen för alla strejker. Klicka i ”show details” för att se alla event och scrolla ner till Sweden.
    https://www.fridaysforfuture.org/events/list 

    Saknar du någon plats och vill anordna en klimatstrejk rapportera gärna hit.

    Se filmen som uppmanar alla att delta:

    SMB vill också att vuxenvärlden och politikerna tar ansvar och pushar därför klimatdebatten framåt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Ändrad Golfström kan skapa svår torka i USA

    Posted on by Björn Eriksson

    En ny studie från University of Wyoming har studerat samband mellan förändringar i hav och miljö i nordöstra USA sedan istidens slut.

    Sedan istiden har klimatet skiftat ständigt och utlöst förändringar både i hav och på land. Genom att titta på historiska förändringar i vattennivåer i sjöar, och förändringar i sammansättning av skogar fann forskare att nordöstra USA har blivit allt blötare de senaste 11 000 åren, men att det också funnits sekellånga perioder av svår torka.

    Forskarna kom fram till att det är förändringar i Golfströmmen som orsakat dessa långa perioder av torka. Samtidigt påpekar de att sambandet fortfarande existerar och innebär en stor risk för USA. Golfströmmen är just nu svagare än på 1600 år, och vi har alltså kanske bara sett början på vad som kan bli sekellånga förändringar.

    Att sambandet är så förutsägbart innebär dock att man förhoppningsvis har goda chanser att förbereda sig inför framtida förändringar och hot om torka. Ett tydligt bevis på hur viktig kunskap om klimat- och miljöhistoria är för att kunna förutse hur framtidens klimatförändringar kommer påverka väder och ekosystem.

    SMB bevakar forskning om klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Stämningsansökan avslås – kontroversiellt dammbygge fortsätter

    Posted on by Björn Eriksson

    Miljöorganisationer lämnade förra året in en stämningsansökan mot ett kontroversiellt dammbygge i Sumatra, Indonesien. Regional domstol meddelade förra veckan att ansökan avslås.

    Stämningsansökan mot dammprojektet i Sumatra avslogs förra veckan i provinsens domstol, rapporterar Mongabay. Enligt domstolens beslut påfanns inga brister i den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts i dammplaneringen,  trots att forskare pekat ut stora luckor i beskrivningen av de ekologiska implikationerna. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om vittnesmål om förfalskade underskrifter i miljökonsekvensbeskrivningen och andra kontroversiella aspekter hos dammprojektet, vars planer nu alltså ser ut att kunna fortsätta obehindrat.

    Enligt miljöorganisationer hotar det kontroversiella dammprojektet den biologiska mångfalden för hela regionen, i synnerhet den utrotningshotade Tapanuliorangutangen vars population endast består av cirka 800 individer. Dammprojektets kringliggande infrastruktur, och de många vägar som skulle behöva byggas, skulle innebära en omfattande fragmentering (uppdelning) av regnskogen och den hotade orangutangartens habitat. Ytterligare uppdelning av den minimala populationen skulle göra orangutangerna ännu mer sårbara för människor och drastiskt försämra deras förmåga till fortplantning.

    Bank of China, som kritiserats för lånet till dammprojektet, annonserade nyligen att de noterat oron kring det och kommer se över det lån som givits till projektet, även om det förstås är oklart om det kommer leda till någonting.

    Miljöorganisationerna ser nu över möjligheterna till en överklagan. Tapanuliorangutangen upptäcktes först 2017 och världsunik för den regionen där dammen planeras. Det vore en fruktansvärd förlust om den nyupptäckta arten skulle försvinna igen inom ett par decennier.

    SMB bevakar frågan om utrotningshotade arter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Replik: ”LNG-terminalen i Göteborg ställer om sjöfarten”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”I en debattartikel här på Supermiljöbloggen skriver Olivia Linander och Andreas Jonsson från Fossilgasfällan om bland annat LNG-terminalen i Göteborg. Det är ett viktigt ämne som vi gärna diskuterar”, skriver Fredrik Larsson, miljöansvarig på Svensk Sjöfart och Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige, idag i en replik på Supermiljöbloggen. 

    Vi är helt med på att vi måste agera snabbt för att nå Sveriges ambitiösa miljö- och klimatmål och står helt bakom klimatlagen. I dag finns det ingen energikälla som på egen hand kan lösa den omställningen, vi måste därför ta hjälp av alla alternativ som finns att tillgå. Diskussionen i det här fallet bör handla om hur vi når största möjliga miljönytta nu, och om att bygga för en snabb och smart omställning till fossilfrihet.

    Det finns en myt om att LNG-terminalen låser fast Sverige i ett fossilt beroende. En av grundtankarna är tvärtom att terminalen fungerar lika bra för LBG

    Fredrik Larsson, miljöansvarig Svensk Sjöfart

    (flytande biogas) som för LNG (flytande naturgas). Vad som inte framkommer i Fossilgasfällans inlägg är att naturgasen har en viktig roll i att ge förutsättningar för biogasens utveckling på marknaden.

    Det är tydligt: För 20 år sedan var fordonsgasen nästan helt fossil. Nu utgörs över 91 procent av förnybar biogas. Gasbarometern, som publiceras av Swedegas, visar att andelen förnybar gas i det västsvenska gasnätet ökar i snabb takt. Under 2018 uppgick andelen biogas till 20,2 procent. Samma siffra 2017 var 10 procent.

    Maria Malmkvist, VD Energigas Sverige

    Svensk industri är i behov av stora mängder energi och har ofta höga krav på bränslets kvalitet. Många industrier har de senaste åren minskat sina koldioxidutsläpp, och andra utsläpp, genom en övergång från olja till naturgas. Därifrån kan de sedan stegvis gå över till biogas för att minska utsläppen ytterligare.

    Det finns flera exempel på industrier som redan har gjort hela den här resan mot fossilfrihet – som inte skulle ha varit möjlig utan naturgasen som mellansteg. Förutom att fungera som brygga i energiomställningen gör naturgasen stor miljönytta redan i dag. I kustnära städer som Göteborg, med hamnen mitt i stan, har sjöfarten en stor inverkan på luftkvaliteten – med allvarliga hälsoproblem som följd. LNG är det renaste tillgängliga bränslet för stora delar av sjöfarten.

    Det sänker utsläppen av kväveoxider med 90 procent, svavel med nästan 100 procent och partiklar med 95 procent, jämfört med tjockolja. LNG bidrar till bättre luftkvalitet och därmed också till en bättre folkhälsa.

     

    Vi kan inte vänta och fortsätta med tjockolja och låta människor dö i förtid av dålig luftkvalitet till dess att vi hittat det ultimata förnybara bränslet. Vi måste agera nu och då är LNG den enda realistiska lösningen för stora delar av sjöfarten. Att sätta stopp för utvecklingen av LNG-marknaden är en riktigt dålig idé för miljön i Göteborg och för alla göteborgare.

    När LBG finns kommersiellt tillgängligt inom sjöfarten kan även växthusgasutsläppen reduceras betydligt. Och redan nu finns flera exempel på biogasanvändning inom sjöfarten. Rederiet Furetank har tankat LBG i ett LNG-drivet fartyg, och den första bunkringen vid LNG-terminalen i Göteborg skedde delvis med biogas.

    LNG-terminalen är en förutsättning för att ställa om sjöfarten. Sjöfarten är en förutsättning för en klimatsmart transportsektor. En klimatsmart transportsektor är en förutsättning för att klara våra tuffa miljö- och klimatmål. Låt oss ställa om och låt oss göra det snabbt. Men låt oss också göra det smart.

    Fredrik Larsson, miljöansvarig, Svensk Sjöfart
    Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige

    Oljefond slutar investera i norsk olja

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    Den norska oljefonden har beslutat att sluta investera pengar oljebolag.

    Besluter gäller alla verksamheter som arbeter med utvinning och produktion av olja och gas, och kommer ske över en odefinierad tid framåt, rapporterar Dagens Industri. Bakom beslutet ligger en målsättning hos Norska oljefonden att minska oljeprisrisken för norsk ekonomi.

    Den norska oljefonden, som räknas som världens största fond med ett marknadsvärde på 9, 000 miljarder norska kroner, äger 4, 1 miljoner aktier i det svenska oljebolaget Lundin Petroleum. Det är 1, 2 procent av hela bolaget.

    SMB bevakar övergången till fossila bränslekällor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skri­ben­ter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

     

     

     

     

    Plast funnen på havets djupaste plats

    Posted on by Jonna Elofsson Bjesse

    Djuphaven är kraftigt förorenade med plast. Det kan forskare konstatera efter att de har hittat plastföroreningar i Marianergraven, världens djupaste plats. Detta visar att plastföroreningar når världens mest avlägsna och känsliga ekosystem. 

    Nära Challengerdjupet i Marianergraven har forskarna nu hittat de högsta nivåerna av mikroplaster hittills uppmätta i haven. Marianergraven är en smal, v-formad avgrund som därför fångar sjunkande partiklar.

    Ny forskning från runtom i världen visar att mikroplastföroreningar förekommer i Storbritanniens sjöar och floder, grundvatten i USA, längs spanska kusten, i Yangtze-floden i Kina. Det har till och med hittats mikroplaster i jord högt uppe i de schweiziska Alperna. Forskarna bakom Alp-studien kunde inte dra någon annan slutsats än att de färdats dit med vinden.

    Mikroplaster hittas nu på precis överallt, men vi vet ännu inte vilka risker de för med kan föra med sig. Det är ingen mening att se tillbaka om 20 års tid och säga ’Om vi ändå hade insett hur illa det var’. Vi måste övervaka våra vatten nu och vi behöver fundera ut, som land och som värld, hur vi kan minska vår plastberoende”, säger Christian Dunn vid Bangor University, Wales, till The Guardian. 

    Inte ens Arktis är fritt från mikroplaster. En studie från förra året hittade mikroplast som frusit in i den arktiska isen. Mikroplast har också visat sig skadligt för marint liv, när det misstas för mat. I en ny brittisk studie hittades mikroplaster i alla däggdjur som testades. Så avlägset som i Amazonas har plastpartiklar hittats i 80% av undersökta fiskarter.

    Föga förvånande är det då att mikroplaster också finns i vårt kranvatten i Europa. Enligt en studie från 2017 fanns plastpartiklar i kranvatten runtom i världen, och en studie från förra året hittade mikroplast i mänsklig avföring i Europa, Ryssland och Japan.

    SMB bevakar de globala plastföroreningarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    En av världens största sjöar blir egen juridisk person

    Posted on by Clara Melander

    Lake Erie har efter en folkomröstning i den amerikanska staden Toledo fått lagliga rättigheter motsvarande en juridisk person. ”Lake Erie Bill of Rights” gör det möjligt för stadens invånare att företräda Lake Erie i domstol och stämma den som smutsar ner sjön.

    Lake Erie är världens elfte största sjö och har sedan många år dragits med svåra miljöproblem. 2014 förlorade staden Toledo, som ligger i delstaten Ohio, med 500 000 invånare dricksvattnet i en vecka på grund av en algblomning som kunde härledas till fosforutsläpp i vattnet.

    Händelsen satte igång en rörelse som nu har resulterat i ”Lake Erie Bill of Rights”. Den unika lagen erkänner den enorma sjön som juridisk person och ger den därmed motsvarande rättigheter som ett företag eller omyndig person. Det gör det möjligt för personer att företräda Lake Erie i en domstol och stämma nedsmutsare, eller kräva rening av sjön baserat på sjöns rättigheter.

    Vid omröstningen i slutet på februari gick lagen igenom med 61 % för och 39 % emot.

    Motståndarna menar att lagen strider mot USA:s konstitution och saknar möjligheter att tillämpas praktiskt. Vidare har kritiska röster pekat på de ekonomiska risker som uppstår för områdets bönder och företag som kommer hotas av stämningar efter att lagen träder i kraft.

    Rörelsen bakom den nya lagen menar istället att USA:s miljölagstiftning är otillräcklig för att skydda ekosystem som Lake Erie, och att den nya lagen visar att majoriteten av befolkningen i Toledo anser att sjön är berättigad till ökat lagligt beskydd, skriver New York Times. 

    Floder och sjöar har fått rättigheter tidigare, i bland annat Nya Zeeland och Indien. Men ingen av dessa har varit så stora som Lake Erie. Sjön sträcker sig genom fyra delstater i USA och in i Kanada. Sammanlagt är 11 miljoner människor beroende av sjön för dricksvatten. Dock är det än så länge oklart om lagen kommer att kunna tillämpas utanför staden Toledo.

    Rörelsen för naturens legala rättigheter har växt på senare år. Efter framgången i Toledo undersöker representanter från andra städer och samhällen i USA med utsatta ekosystem möjligheter att sätta i gång liknande initiativ, enligt the Guardian.

    Supermiljöbloggen bevakar frågan om naturens rätt. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ”Konsekvenserna av gruvdrift i området riskerar att drabba tusentals”

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    I flera år har ett antal bolag prospekterat för att etablera gruvor i Oviken i Bergs kommun, Jämtland. Under åren har flera lokala röster uttryckt motstånd mot gruvorna och varnar för riskerna det kan medföra för lokalsamhället.

    Det prospekterade området i Bergs kommun är både rikt på Uran och Vanadin. I en intervju med SVT nyheter Jämtland så försäkrade Jack Purdy, VD för det kanadensiska bolaget EU Energy Corporation som vill bryta i Oviken, att inget läckage av uran skulle förekomma.

    – Det kommer inte att hända, säger Purdy.

    Området i Oviken är särskilt attraktivt för det kanadensiska gruvbolaget, då det innehåller världens största kända fyndighet av Vanadin, ett mineral som används för att göra batterier.

    EU Energy Corporation är dock inte det enda företaget som är intresserade av att etablera sig i Oviken. Även det australiensiska företaget Aura Energy vill bryta den åtråvärda mineralen Vanadin i området, specifikt i området Häggån. I maj förra året stod det klart att gruvan kommer vara färdig inom tre till fyra år. Även VD:n för Aura Energy är säker på att gruvan inte kommer innebära några risker för lokalsamhället.

    – Jag kan garantera, det finns ingen risk för Storsjön, det finns inga miljömässiga risker för vi kommer inte gå vidare med projektet innan vi kan göra det ordentligt, säger Peter Reeve som är ordförande i bolaget Aura energy till SVT Nyheter Jämtland.

    En stor risk för lokalsamhället

    Fältbiologernas ordförande Lovisa Roos

    Fältbiologernas ordförande Lovisa Roos är starkt kritisk mot planerna att bryta Vanadin i Oviken. Om gruvorna etableras i området, skulle det innebära katastrofala konsekvenser för den lokala naturen och djurlivet.

    – Konsekvenserna av gruvdrift riskerar att drabba tusentals människor i området. Vi kan inte riskera att offra ett helt län för kortsiktig gruvbrytning, skriver Roos i ett pressmeddelande.

    Hon har också svårt att ta gruvföretagens försäkran om att inget kommer läckage av uran kommer förekomma på allvar. Även om det är förbjudet att bryta Uran i Sverige, så kommer det oundvikligen bli en biprodukt när Vanadin bryts. Fältbiologerna anser därför att det är orimligt att företaget EU Energy Corporation får tillåtelse att bedriva gruvdrift i Oviken.

    ”Alla gruvor släpper ut”

    Det finns flera exempel på att läckage har skett i samband med gruvnäring på andra platser i Sverige. Kända exempel är gruvan vid Hornträsket, där spillet tog kål på allt liv i den närliggande sjön. Även järnbolaget Bolidens gruva i Gällivare, Aitikgruvan, har bevisligen fått allvarliga miljökonsekvenser för närområdet.

    Enligt Svensk geologisk undersökning (SGU)  släpper alla gruvor ifrån sig kemikalier och farliga substanser, vilket är skadligt för närområdet. Det är därför en riskfaktor vid etableringen av alla sorters gruvor över hela Sverige.

    SMB täcker frågan om den svenska gruvnäringenn. Sedan start 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt artete – och vi hoppas du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

     

    ”Klimatkrisen är vuxnas ansvar, inte barnens”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”I stad efter stad reser sig barn och unga upp – de som ännu inte får rösta i politiska val – för sin rätt till en värld utan katastrofala klimatförändringar. Greta Thunbergs initiativ, #FridaysForFuture, sprider sig som en löpeld. Vi står bakom alla dessa unga till 100 procent men samtidigt skär det i våra föräldrahjärtan och vi skäms”, skriver Frida Berry Eklund, talesperson för Föräldravrålet och Janine O’Keeffe, initiativtagare #parentsforfuture i en debattartikel idag på Supermiljöbloggen. 

    Klimatkrisen är vuxnas ansvar, inte barnens.

    Som föräldrar gör vi allt för att hålla våra barn friska, lyckliga och säkra. Vi försöker laga näringsriktig mat när vi kan, uppmuntrar till rörelse och vi spänner noga fast hjälmen när de ska ut och cykla. Men vissa faror är svåra att skydda sina barn mot, exempelvis klimatkrisens effekter.

    Många av oss gör det vi kan för att minska vår egen klimatpåverkan.

    Vi avstår flygresan på semestern och drömmer istället om familjecharter med tåg. Vi anstränger oss för att göra matsvinnet till en vettig vardagsmåltid istället. Vi lånar av kompisar och handlar second hand, återvinner, plastbantar, googlar klimatsmarta barnkalas och försöker så gott vi kan mellan förskolelämningar och hockeyträningar.

    Men vi vet att det inte räcker till.

    Vi behöver bli många fler som ställer om kompassen och aktivt minskar vårt avtryck på planeten.

    Frida Berry Eklund, talesperson Föräldravrålet

    En halvering av klimatavtrycket kan de flesta göra genom medvetna val. Att själv ta ansvar kan bidra till ökad livskvalitet, mer stolthet och till att bygga en ny samhällsnorm.

    Men det krävs också stora och modiga politiska beslut som gör det svårt för oss att göra fel. Inget mera småduttande, att byta ut ett styrmedel här mot ett annat där, det kommer inte att räcka på långa vägar.

    Genom att visa att det finns ett stort opinionstryck kan vi trycka på för en mer ambitiös klimatpolitik.
    Vi vet att klimatförändringarna redan i dag slår hårt mot de mest utsatta, barnen.

    Enligt Världshälsoorganisationen WHO drabbar 80 procent av de klimatrelaterade hälsoeffekterna barn under fem år. Fler och intensivare väderkatastrofer som översvämningar och torka drabbar de allra minsta först och värst.

    Luftföroreningar bedöms bli den vanligaste miljörelaterade orsaken till ökad barnadödlighet i världen år 2050 om inte kraftiga åtgärder vidtas för att minska utsläppen. Barn är särskilt utsatta, då de andas dubbelt så fort som vuxna och deras små kroppar har svårare att hantera mängden föroreningar de utsätts för.

    Allergier, astma och andra luftvägssjukdomar kommer att öka här i Sverige då pollensäsongen blir längre. Marknära ozon, rök från skogsbränder, värmeböljor och högre pollennivåer bidrar till att trigga barnastma.

    Janine O’Keeffe, initiativtagare #parentsforfuture

    Nyfödda barn är också särskilt känsliga för extrem hetta då de har svårare att reglera sin kroppstemperatur. Därmed har de högre risk att må dåligt vid hetta och att drabbas av värmeslag. Även vid våra svenska sommartemperaturer påverkas människor negativt.

    Statistik visar exempelvis att det rapporterades cirka 700 fler dödsfall än normalt i Sverige efter den extremvarma sommaren 2018.

    Det är också viktigt att beakta de psykologiska effekterna på barn som klimatförändringarna för med sig, exempelvis när de upplever skogsbränder på nära håll. I Sverige oroar sig också 80 procent av unga för hur klimatförändringarna kommer att påverka deras och världens framtid.

    Mot denna bakgrund är det tydligt att vi som vuxna, oavsett hur vi röstar när vi går till valurnorna, har ett moraliskt ansvar att agera kraftfullt för att minska riskerna för våra barn. För just nu är vi på väg att misslyckas med att ge våra barn en framtid värd namnet.

    Som förälder är ens naturliga instinkt att vilja skydda sitt barn mot allt ont.

    Klimatkrisen kommer att göra det svårare för oss att kunna göra just det.

    Därför är det viktigaste du kan göra som oroad förälder att påverka politiken genom att bidra till att bygga en stark opinion för klimatomställningen. Här är tre saker du kan göra direkt:

    1. Prata klimat med minst tre föräldrar som du inte berört ämnet med förut.

    2. Boka in den 15 mars i kalendern och delta i någon av klimatmanifestationerna som hålls över hela landet.

    3. Rösta i EU-valet den 26 maj och kryssa de kandidater som du tycker prioriterar klimatet.

    Låt oss bli hundratusentals som visar i handling och i ord att vi kräver krafttag från våra politiker, från vänster till höger. Det är vårt förbannade ansvar.

    Frida Berry Eklund, talesperson Föräldravrålet

    Janine O’Keeffe, initiativtagare #parentsforfuture

    Jamaica anpassar samhället efter hårdare klimat

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    De senaste 30 åren har ön Jamaica fått utstå ett förvärrat klimat, med bland annat fler översvämningar och förlorade skördar. Nu planerar öns regering att ställa om samhället för att klara de nya förutsättningarna.

    Ett första steg är enligt Jamaicas premiärminister Andrew Holness att landet ska minska sitt beroende av fossila bränslen. Det betyder att mängden el från förnyelsebara källor ska öka med upp till 50 procent till 2030.

    Ett andra steg är att utbilda jordbrukare i att bättre ta hand om sina jordar och att anpassa för ett hårdare klimat.  I en första insats ska cirka 5. 000 jordbrukar utbildas i hållbara jordbruksmetoder och i att använda teknisk utrustning som kan förbereda dem inför kommande katastrofer.

    – Klimatförändringarna utgör ett hot mot Jamaica. Vi gör allt vi kan för att hantera det på ett smart sätt. Att utveckla och genomföra en ny effektiv politik har blivit vårt vapen i kampen mot ett förändrat klimat, särskilt när det gäller att skydda jordbruket som är en viktig ekonomisk sektor, säger Una May Gordon, chef för avdelningen för klimatförändringar vid departementet för ekonomisk tillväxt och skapande av sysselsättning, till Arbetet Global.

    Ett konkret exempel på en insats är det stora hållbarhetsprojektet ”Building climate resilience of urban systems through EBA in Latin America and the Caribbean”, som för samman organisationer och myndigheter från El Salvador, Mexico och Jamaica, för att stärka urbana områdens resilians. Urbana områden som tätbebyggda städer och asfalterade industriområden, är extra känsliga för översvämningar och orkaner, på grund av bristen på avrinningsområden.

    SMB arbetar för en global klimatjournalistik. Sedan start 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt artete – och vi hoppas du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

     

     

     

     

     

    Svenskarnas köttkonsumtion fortsätter minska

    Posted on by Beatrice Rindevall

    För andra året i rad minskar svenskarnas köttkonsumtion. 2018 minskade förbrukningen av kött med 2,5 procent, eller 2,2 kilo per person. 

    – En ökad efterfrågan på vegetarisk mat får fortsatt genomslag på köttkonsumtionen. Klimathänsyn, hälsofokus, mattrender, och djurhållning också är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare vid Jordbruksverket.

    Sedan 2017 har importen av nötkött, lammkött och matfågel minskat. Senast vi åt den här mängden kött var 2007. Dock ökade både importen och förbrukningen av mejerier förra året, vilket även det är produkter med stor negativ påverkan på klimatet.

    Att köttrenden fortsätter dala syns även i andra sammanhang. Till exempel märks det i Livsmedelsverkets nya kostråd till skolor, vilket gett resultat på såväl gymnasium som på förskolor. Utvecklingen är minst sagt viktig. Mindre mängd kött är nödvändigt för att nå Sveriges uppsatta klimatmål, men är också bra för vår hälsa.

    Exempel på utsläpp från olika livsmedel:

    Siffrorna kommer från Mat-klimat-listan, som rekommenderas av Livsmedelsverket. Mat-klimat-listan, version 1.1. Elin Röös, Sveriges Lantbruksuniversitet, nov 2014.

    SMB arbetar för hållbar matkonsumtion. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Kontroversiellt dammbygge hotar unik orangutang

    Posted on by Björn Eriksson

    Ett omdiskuterat dammbygge i Indonesien är återigen i blåsväder sedan det uppdagats att en forskares signatur förfalskats.  

    Ett planerat dammbygge i Sumatra, Indonesien har nyligen återigen blivit föremål för kritik efter att en forskare gått ut med att hans underskrift förfalskats i dammens miljökonsekvensbeskrivning – ett avgörande dokument för att få byggtillstånd. Enligt forskaren har hans resultat, vilka påtalar riskerna för flera arter i regionen, raderats från dokumentet i senare versioner, samtidigt som hans namn och signatur stått kvar som en av de involverade forskarna. 

    Dammbygget har tidigare varit omdiskuterat på grund av dess mycket svåra konsekvenser för den kringliggande miljön. Flera utrotningshotade djurarter kommer drabbas, bland dem sumatratigern och den nyligen upptäckta Tapanuli-orangutangen som är helt unik för regionen. Endast 800 individer beräknas finnas av arten och den är därför extremt känslig för störningar. 

    Projektansvariga pekar på att dammen endast kommer lägga ca 90 hektar under vatten och att effekten på Tapanuli-orangutangens habitat blir minimal. Forskare menar dock att den tillhörande infrastrukturen och de många vägarna som behöver byggas i anslutning till dammen kommer dela upp ekosystemet och orangutangernas habitat. Artpopulationerna löper då stor risk att splittras i ännu mindre delar vilket skulle få svåra konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad.

    Den 1 mars ordnades protester i Jakarta och andra städer runtom i världen mot den av kinesiska staten ägda Bank of China. Banken har gett lån till dammbygget som värderats till 1,6 miljarder dollar. Banken har också finansierat lån till dammar i andra länder. Ett onlineupprop har samlat över 1,3 miljoner namn i en kampanj för att be Indonesiens resident Joko Widodo att stoppa dammen.

    En indonesisk miljöorganisation stämde i augusti 2018 den lokala regeringen för att ha godkänt projektet. Målet är att tillståndet ska hävas. Domstolens beslut beräknas komma i början av mars, och om vi ska tro forskarna så kan det alltså vara då som Tapanuli-orangutangens öde avgörs.

    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ”Den svenska fossilgasexpansionen är här. Dags att stoppa den”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”När den nya regeringen tillträdde i januari meddelade Stefan Löfven återigen att “Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det finns ingen tid för tvekan”. Vi i Fossilgasfällan instämmer i att tiden för tvekan är förbi”, skriver Olivia Linander och Andreas Jonsson från Fossilgasfällan idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Tillsammans måste vi agera snabbt och kraftfullt för att klimatkrisen inte ska skena med förödande konsekvenser – något som redan drabbar människor runt om i världen.

    Just tvekan levererar dock regeringen (liksom alla tidigare regeringar gjort) gång på gång. Trots visionen i regeringsförklaringen och trots det nya klimatpolitiska ramverket, är vi i Sverige just nu på god väg att:

    • bygga ut Preems oljeraffinaderi (Preemraff) i Lysekil,

    • expandera Arlanda med målet att öka flygandet,

    • färdigställa en helt ny flygplats i Sälen, och

    • möjliggöra en ökad import av fossilgas till svensk industri genom att bygga importterminaler på olika platser, till exempel i Göteborgs hamn..

    Detta pågår samtidigt som tiotusentals barn och unga skolstrejkar och demonstrerar för sina liv på flertalet kontinenter; samtidigt som forskare och akademiker samlas för att säga att läget är så akut att det krävs civil olydnad för att hålla de fossila bränslena under jord; samtidigt som de svenska gräsrotsrörelserna går samman för att överklaga Preemraff, motarbeta flygexpansionen och stoppa bygget av fossilgasterminalerna.

    Olivia Linander Foto: Ciprian Gorga

    Tillsammans förbereder vi oss i klimatrörelsen på att göra allt i vår makt för att stoppa dessa skadliga projekt.

    Skälet att vi riktar oss till er i miljörörelsen idag är att fossilgasen lätt hamnar i skymundan i debatten. Medan det är uppenbart för oss alla att ett oljeraffinaderi är en klimatkatastrof, kan fossilgas (som ofta går under radarn som “naturgas” eller LNG) framstå som en otydligare fråga.

    I detta skymundan har nu Swedegas och andra aktörer börjat landa flera fossilgasprojekt längs Sveriges kust, och kan vara mycket nära ännu ett stort framsteg – nämligen ett koncessionstillstånd från regeringen att importera fossilgas till det svenska stamnätet i 40 års tid.

    För klimatrörelsen är det ingen tvekan om saken: Ett fossilt bränsle är ett fossilt bränsle och måste stanna i jorden! Liksom oljeraffinaderiet och flygplatserna måste denna fossilgasexpansion stoppas.

    Nu har en ny regering tillträtt. På deras skrivbord väntar en ansökan om tillstånd att ansluta fossilgasterminalen “LNG Göteborg” till det befintliga gasnätet. Både S och MP hävdar att de inte kan säga nej till ett sådant tillstånd av klimatskäl trots att det enligt juridikexperter är fullt juridiskt möjligt att göra det.

    Andreas Jonsson Foto: Cristian Jonsson

    Vi kräver att våra beslutsfattare slutar låtsas att de inte har någon makt i frågan – och idag ber vi om din hjälp att nå fram till dem.

    Vi i Fossilgasfällan växer i antal, vi utökar kontinuerligt vår verktygslåda och vi arbetar med en mångfald av metoder. Sedan 2017 har vi arbetat med såväl politisk dialog som aktioner för att skapa det momentum som krävs för att sätta stopp för en hotande fossilgasexpansion innan den får fart. Med en ny regering och nya ministrar är det dags att ladda om.

    I detta nu behandlar regeringskansliet den klimatkatastrofala tillståndsansökan. Regeringen kommer sannolikt att bevilja den om de inte ser oss kraftsamla tillsammans.

    Därför uppmanar vi dig att meddela energiminister Anders Ygeman och miljö- och klimatminister Isabella Lövin vad du tycker om fossila nybyggen i Sverige.

    När beslutsfattarna är inne på en väg som inte alls ger oss en fossilfri välfärd är det upp till oss att göra det som krävs. För att hamna på rätt väg måste vi sätta stopp för LNG Göteborg och alla andra klimatkassa infrastrukturprojekt.

    Vi förbereder oss för kommande kraftsamlingar med en rasslande mailkampanj, och sen ser vi fram emot att ta nästa steg vidare tillsammans med övriga klimatrörelsen.

    Olivia Linander och Andreas Jonsson för Fossilgasfällan

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.