Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Även om Parisavtalet uppnås försvinner en tredjedel av Himalayas glaciärer

    Ny studie visar att en tredjedel av glaciärerna i Himalaya kommer vara borta redan vid 1,5-grads uppvärmning. Katastrofala följder väntar för de 240 miljoner människor som är direkt beroende av glaciärerna för mat- och vattenförsörjning. 

    Hindu Kush-regionen sträcker sig 3 500 kilometer genom Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Nepal, Indien, Myanmar och Pakistan. I området ligger Himalaya med världens högsta toppar, Mount Everest och K2, och i regionen finns stor biologisk mångfald. Smältvatten från regionens många glaciärer rinner ut i Asiens stora flodsystem där bland annat Ganges, Indus och Mekong ingår. Dessa massiva ekosystem förser, både indirekt och direkt, miljarder av människor med mat, vatten och energi.

    I en ny studie, koordinerad av Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD), har 350 forskare och policyexperter från 22 länder och 185 organisationer undersökt klimatförändringarnas konsekvenser i Hindu Kush. Studien är genomförd enligt samma metod som IPCC:s rapporter och är den första att analysera hur klimatförändringarna påverkar Himalaya.

    En tredjedel av regionens glaciärer försvinner redan vid 1,5-grads uppvärmning och vid 2 grader kommer hälften vara borta. 

    Konsekvenserna förväntas bli enorma. Den mest direkta konsekvensen är att 240 miljoner människor skulle förlora stora delar av sin mat- och vattenförsörjning. Detta är särskilt förödande då en tredjedel av gruppen redan lever under fattigdomsgränsen på 1,9 dollar om dagen.

    Studien pekar även på riskerna för de ytterligare 1,65 miljarder människor på slätterna nedanför Hindu Kush som är beroende av de stora flodsystemens stabilitet. När glaciärerna smälter och flödet ökar rubbas balansen i floder och sjöar, vilket leder till fler och mer extrema översvämningar. Förutom direkta risker som jordskred och kraftiga översvämningar påverkas jordbruket kring de stora floderna och därmed hela regionens matförsörjning.

    Förändringarna ökar även risken för konflikt mellan de länder som påverkas och studien understryker vikten av att främja samarbete i regionen. Rapporten kommer även fram till slutsatsen att vi måste lyfta klimatriskerna som Hindu Kush-regionen står inför och prioritera området i det regionala och internationella klimatsamarbetet.


    Supermiljöbloggen bevakar klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

    Ny mätning: fyra av tio svenskar avstår kött av klimatskäl

    I en ny undersökning av DN/Ipsos uppger fyra av tio svenskar att de under det senaste året har minskat eller avstått helt från kött av klimatskäl. Resultatet tyder även på att attityden till flyg håller på att förändras. 

    2018 var ett år med osedvanligt stort fokus på klimatfrågan i samhällsdebatten. Med detta som bakgrund har DN/Ipsos undersökt i  vilken mån svenskarna har ändrat på sina vanor med hänsyn till miljö- och klimat under det senaste året. Frågorna handlade om kost, resande och boende, som är de områden som generar mest utsläpp i de svenska hushållens livsstil.

    I undersökningen uppger fyra av tio att de har minskat eller avstått helt från kött under den senaste tolvmånadersperioden. Fyra av tio uppger även att de valt kollektivtrafik framför bilen och fem av tio uppger att de försökt minska sin energikonsumtion i hemmet.

    Undersökningen tyder även på att inställningen till det egna flygandet håller på att förändras. I mars förra året gjorde DN/Ipsos en liknande undersökning som visade att bara en av tio minskat sitt flygande med hänsyn till klimatet. I den nya undersökningen uppger hela tre av tio att de valt annat färdmedel än flyg inför en resa. Dock var frågan ställd något olika i de båda undersökningarna vilket gör det svårt att avgöra tillförlitligheten i förändringen.

    Ett annat intressant resultat från mätningen var att kvinnor ändrat sina vanor i betydligt större utsträckning än män. Exempelvis hade fem av tio kvinnor minskat eller slutat med kött i jämförelse med tre av tio män. Detta stämmer överens med tidigare studier från SOM-institutet som visar att kvinnor generellt ser allvarligare på klimatförändringar än män, skriver DN.


    Supermiljöbloggen bevakar frågan om svenskarnas klimatpåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    C chartrar flygplan till sina kommundagar

    Centerpartiet vill profilera sig som en seriös grön röst i den svenska politiken, men hyr ändå in ett helt flygplan för att transportera hem deltagare från kommundagarna i Umeå. ”Vi är noga med att ta vårt klimatansvar”, säger partiets klimat- och energipolitiska talesperson. 

    Under fredagen och lördagen den här helgen träffas centerpartister från hela landet i Umeå för att diskutera politik och knyta kontakter. I programmet går att läsa att partiet chartrat ett flygplan med 180 platser på vägen hem.

    Resmöjligheterna hem från Umeå på lördagen är begränsade. Vi vill därför be de deltagare som har möjlighet att resa med tåg bokar detta istället för flyg. […] Centerpartiet har också chartrat ett eget plan med 180 platser som avgår från Umeå kl. 14:30 och ankommer Arlanda kl. 15:30.

    Enligt Supermiljöbloggens beräkningar kommer C-planet släppa ut dryga 26 ton koldioxid. Om de istället tagit tåget hade utsläppen blivit 74 000 gånger mindre.

    Centerpartiets ledning menar att planet hyrts in för att de anser att restiden annars blir för utdragen för långväga deltagare.

    – Tågtrafiken är för dålig från Umeå. Vi bor i ett avlångt land och har många deltagare som reser från städer långt bort, säger Rickard Nordin, talesperson i klimat- och energifrågor, till Supermiljöbloggen.

    Vi har kollat tågtiderna. Det går ett nattåg från Umeå 21.13 som är framme i Stockholm 06.38 morgonen efter, vilket dessutom är en söndag. Varför är inte nattåget ett alternativ? 

    – Grejen är att alla deltagare inte får plats på det, vi är 600 personer som deltar på kommundagarna. Många av oss kommer också ta nattåget, men inte alla.

    Enligt våra beräkningar kommer ert flygplan i runda slängar släppa ut cirka 26 ton koldioxid. Tycker du att ett chartrat flygplan rimmar väl med klimatmålen? 

    – Det vi gör är att klimatkompensera dubbelt upp för resenärerna på planet.

    Klimatkompensation är ett kritiserat verktyg. Hur ska den här kompensationen gå till?

    – Än så länge har vi inte bestämt på vilket sätt, men vi kommer göra det enligt de standarder som finns. Det projektet vi väljer att kompensera genom ska vara certifierat, så att det blir bra och trovärdigt. Vi är noga med att ta vårt klimatansvar.

    Kommer Annie Lööf åka med det chartrade planet?

    – Det kan jag tyvärr inte svara på, jag har inte hennes reseschema, säger Rickard Nordin.

    Centerpartiet har tidigare drivit en hård linje mot S/MP-regeringens flygskatt, även om skatten verkar bli kvar i den nya regeringsöverenskommelsen. Annie Lööf har dessutom skapat stora rubriker när hon påstått att ökat flygande inte behöver innebära några problem.

    Enligt den senaste IPCC-rapporten konstateras att vi bara har tolv år på oss att minska utsläppen för att undvika klimatkollaps. Det innebär att flygets gigantiska utsläpp måste minska så fort som möjligt. Ny teknik med biobränsle och elflyg har visat sig vara otillräckligt för att få ner utsläppen från flyget tillräckligt snabbt.

    Samtidigt väljer alltså Centerpartiet att hyra ett helt flygplan för att spara några få resetimmar.


    Supermiljöbloggen bevakar partiernas klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Långt kvar innan klimatomställningen matchar Parisavtalet.

    Klimatomställningen går alldeles för långsamt, varnar flera analysorganisationer. På flera områden syns försiktigt positiva trender, men nu måste omställningstakten trappas upp rejält.  

    År 2017 bildade flera ledande klimatanalysorganisationer, däribland exempelvis ansedda Potsdam Institute For Climate Impact Reaserch och World Resources Institute, kampanjen Mission 2020 som handlar om hur långt klimatomställningen bör ha kommit till 2020 för utvecklingen ska vara i linje med Parisavtalet.

    Med lite mindre än två år kvar till slutet av 2020 har World Resources Institute släppt en rapport om hur det går med målen. Så här ser läget ut inom de sex huvudområden (energi, transport, markanvändning, industri, infrastruktur och finans) som Mission 2020 handlar om.

    Positiv utveckling för förnybart – men det byggs fortfarande nya kolkraftverk

    Förnybara energikällor stod tillsammans för 25 procent av världens elproduktion år 2017 och är därmed är målet om att förnybar energi ska stå för 30 procent av världens el år 2020 inom räckhåll.  Att kostnaderna för förnybara energikällor sjunkit kraftigt är en stor anledning till den positiva utvecklingen, exempelvis har kostnaden för solceller sjunkit med 81 procent sedan 2009. Däremot är målen om att inga nya kolkraftverk ska byggas och att det ska finnas planer på att lägga ner existerande kolkraftverk inte på väg att uppnås.

    Elbilar ökar kraftigt – men står ändå för en liten del av nybilsförsäljningen

    Visserligen ökade den globala försäljningen av elbilar med 54 procent år 2017. Men trots det stod elbilar endast för 1,4 procent av den globala nybilsförsäljningen, vilket är mycket långt ifrån målet om att elbilar ska stå för 15 till 20 procent av nybilsförsäljningen 2020.

    När det gäller kollektivtrafik är världen långt ifrån målet för 2020 om att 32 procent av alla resor ska göras med kollektivtrafik, nu görs cirka 19 procent av alla resor med kollektivtrafik.

    För flygsektorn var målet om att utsläppen per kilometer skulle minska med 20 procent mellan 2013 och 2020, utsläppen minskade med 4,5 procent mellan 2013 och 2015 och målet kan nås om utvecklingen accelereras.

    Sjöfarten har iallafall nått målet om att ta fram åtgärder för att få bort utsläppen. Ett positivt besked där är att Maersk, värdens största sjöfartsföretag, meddelat att de ska vara klimatneutrala 2050.

    Utsläppen från jordbruket ökar

    Den totala mängden skog som förloras varje år har minskat de senaste åren, vilket är ett steg i rätt riktning men långt ifrån vad som behövs till 2020. Ett problem är att förlust av skog på en plats inte alltid kan kompenseras med återskogning på en annan plats.

    Inom jordbruket går utvecklingen åt fel håll då de direkta globala utsläppen ökat från 4,6 gigaton år 2000 till 5,3 gigaton år 2016.

    Hög tid för den tunga industrin att komma igång med klimatomställningen

    Även när det gäller tunga industrier, som järn, stål, cement, kemikalier, olja och gas behöver mer göras för att målen ska nås. Ökningen av utsläppen från den tunga industrin har visserligen minskat de senaste åren, men med nuvarande utveckling bedöms utsläppen vara 17 procent högre år 2050 jämfört med 2016.

    Det första steget, som behöver tas senast 2020, är att industriföretagen publicerar och börjar genomföra en färdplan om hur de ska minska koldioxidutsläppen till 2050.

    Satsning på klimatvänlig infrastruktur ökar   – men behöver öka ännu mer

    Även när det gäller satsningar på klimatvänlig infrastruktur finns det positiva, men otillräckliga, tecken. Investeringarna i klimatvänlig infrastruktur ser ut att ha ökat.  Men vi ser inte ut att ha nått målet om att investera 300 miljarder dollar årligen i klimatvänlig infrastruktur, även om det är lite svårt att mäta exakt. Att missa detta mål kan innebära att vi låser fast oss vid klimatskadlig teknik.

    Antalet lågenergibyggnader har visserligen ökat med 700 procent sedan år 2012. Men de står ändå för mindre än fem procent av alla nya byggnader, och målet om att alla nya byggnader ska vara energieffektiva är därför långt ifrån att nås.

    Bort med skadliga subventioner och beskatta utsläppen

    När det gäller övrig klimatfinansiering så ser det iallafall ut som att målet om att den offentliga sektorn ska investera 200 miljarder dollar årligen i klimatåtgärder kommer att nås. Dock ser målet om att klimatfinansiering från filantroper ska tiodubblas sedan 2010 inte ut att nås, även om 2018 var ett rekordår.

    Det ser inte heller ut som att världen kommer att ha eliminerat subventioner till fossilenergi år 2020. Subventionerna ser visserligen ut att ha minskat, men inte tillräckligt mycket.

    Målet om att alla världens stora ekonomier ska ha satt ett pris på koldioxid ser inte heller ut att nås. De koldioxidskatter och system för handel med utsläppsrätter täcker endast cirka 20 procent av de globala växthusgasutsläppen. Detta är dock en fyrdubbling jämfört med läget för tio år sedan, då endast 5 procent av världens utsläpp av växthusgaser var prissatta.

    Sammanfattningsvis går det åt rätt håll på en del områden – men överlag går det alldeles, alldeles för långsamt.


    Supermiljöbloggen bevakar klimatomställningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

     

     

    Världens hav slog värmerekord 2018

    2018 var det varmaste året som någonsin uppmätts för världens hav, enligt en studie i den vetenskapliga tidskriften Advances in atmospheric science. 

    Därmed slogs det tidigare rekordet som sattes 2017. Faktum är att samtliga de fem varmaste havsåren som någonsin uppmätts har inträffat under de senaste fem åren, och detta är i sin tur en del av en mer långsiktig trend.

    Ett allt varmare hav leder till flera allvarliga konsekvenser. Genom att varmare vatten tar större plats än kallt så bidrar havsuppvärmningen, tillsammans med att det tillförs nytt vatten från smältande isar, till att havsytan höjs.

    En uppvärmning av havet bidrar även till fler stormar. Det sker genom att ett varmare hav även gör luften runtomkring varmare. Det innebär att luften kan bära mer vattenånga. Mer vattenånga leder skapar i sin tur förutsättningar för mer intensiva skyfall och stormar.

    Som om inte det vore nog så innebär havsuppvärmningen även en minskning av syrehalten i haven, havsvärmeböljor och blekning av korallreven, även om försurningen av haven också är en orsak till att korallreven bleks.

    Forskarna avslutar artikeln med att skriva att detta innebär att utsläppen av växthusgaser behöver minska omedelbart.

    Supermiljöbloggen bevakar klimatet och havet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Utsläppen fortsätter öka i USA

    Trots att en dubblering av antalet stängda kolkraftverk under 2018, så har USAs koldioxidutsläpp inte sjunkit. Både transportsektorn och industrin fortsätter bidra till en stor del av utsläppen.

    Även om utsläppen från fossilenergiproduktion fortsatte att sjunka förra året, vilket det gjort sedan 2005, så räcker det inte för att balansera upp andra skadliga delar av den amerikanska ekonomin.

    Ett område där utsläppen ökat stort det senaste året är tung industri, ett område som amerikanska myndigheter under nuvarande presidenten Donald Trump har varit ovillig att reglera. Utsläpp från stora industrier som cement-, stål-, och kemiindustrin ökade med 5,7 procent under 2018.

    Ett annat område är transportsektorn. På grund av tuffare regleringar som infördes 2011, sjönk utsläppen från bilar något då flera amerikaner gick över till bränslesnålare bilar. Det blev dock en kortvarig sänka, då utsläppen från diesel- och jetbränsleanvändning ökade med tre procent under 2018. Enligt New York Times miljöreporter Brad Plumer på grund av att den amerikanska ekonomin fortsätter återhämta sig efter finanskrisen 2011.

    Med nuvarande utsläppsnivåer från den amerikanska transport- energi- och industrisektorn, så känns målen i Parisavtalet allt mer avlägset. Enligt det amerikanska forskningsinstitutet Rhodium Group så skulle det krävas stora reformer eller teknologiska framgångar för att det ska finnas en chans att nå miljömålen.


    Supermiljöbloggen bevakar frågor om fossil avveckling. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

     

    Ledande naturvetare och ekonomer: Så kan vi hålla oss inom de planetära gränserna

    Ny artikel visar vilka politiska och ekonomiska åtgärder som behövs för att klara de globala miljöutmaningarna. Gröna skatteväxlingarn och höga koldioxidskatter är två av förslagen. 

    För ungefär två år sedan samlades 25 ledande naturvetare, som exempelvis Johan Rockström, och ekonomer, som finanspolitiska rådets tidigare ordförande John Hassler, för att diskutera samtidens viktigaste frågor. Samarbetet mellan naturvetenskap och ekonomi stod i fokus. Det resulterade i artikeln ”Policy design for Anthropocene” som nu i januari publicerades i den vetenskapliga tidskriften ”Nature Sustainability”.

    Artikelförfattarna utgår ifrån planetära gränserna (se faktaruta längst ner). De flesta miljöproblem beror enligt artikeln på missriktade incitament, ett exempel på detta är när det är gratis att förorena. En viktig åtgärd är därför principen om att förorenaren betalar, så att förorenare och konsumenter får incitament att fatta lämpliga beslut på marknaden.

    Att höja priset på fossila bränslen skapar också incitament för att ta fram tekniker för att spara energi, vilket utvecklingen som följde efter oljekrisen på 70-talet är ett exempel på. För att få stöd från väljarna för höjda miljöskatter rekommenderas gröna skatteväxlingar eftersom den totala nivån på skatten inte höjs då.

    Samtidigt är det viktigt att höjda skatter på koldioxid, utformade för att hålla oss inom planetära gränser när det gäller klimatet och havsförsurningen, inte påverkar andra planetära gränser negativt. En sådan risk finns om höjd skatt på koldioxid leder till ökad användning av biobränslen, som kan påverka de planetära gränserna för markanvändning och biologisk mångfald negativt. Därför är det viktigt att samordna miljöpolitiken.

    Höja priser på koldioxid är inte heller den enda lösningen. Det behövs även satsningar på forskning och utveckling av miljövänligare alternativ. Av pragmatiska skäl kan det behövas subventioner av miljövänlig teknik, exempelvis när det inte är politiskt möjligt att prissätta koldioxid.

    En annan åtgärd som forskarna i artikeln lyfter fram är ett obligatorisk och tillgängligt register över lobbying då de kan stoppa åtgärder som är bra för allmänheten.  

    Befolkningsfrågan tas också upp i artikeln, med motiveringen att den inte kan ignoreras i frågan i diskussionen om politik i Antropocen. Förbättrad utbildning för kvinnor och möjlighet till familjeplanering ses därför som nödvändigt för att de planetära gränserna inte ska överskridas.

    Forskarna avslutar artikeln med att det behövs mer tvärvetenskapliga samarbeten kring politik för att hålla oss inom de planetära gränserna.

    ……………………………………………………………………………………………………………….

    Faktaruta: De planetära gränserna

    Syftet med de planetära gränserna är att definiera de processer som påverkar planetens tillstånd och fastställa gränser som vi bör hålla oss inom för att inte riskera mycket allvarliga förändringar. De planetära gränserna är:
    1. Klimatförändringarna
    2. Havsförsurning
    3. Förslut av biologisk mångfald
    4. Förändrad markanvändning, exempelvis när skog omvandlas till jordbruksland
    5. Färskvattenanvändning
    6. Nya kemiska substanser
    7. Ozonskiktets uttunning
    8. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
    9. Luftföroreningar i atmosfären

    Supermiljöbloggen bevakar de planetära gränserna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

    Antalet fjällrävar i Skandinavien ökar

    Antalet fjällrävar har ökat med tio procent sedan 2014. Detta är tack vare ett nytt samarbete mellan norska och svenska myndigheter.

    De nya metoderna används av svenska Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet institutet för naturforskning (NINA), rapporterar Sveriges Radio. Kärnan i metoden är att forskarna nu har fokuserat på var fjällrävens basföda är bosatt, för att kunna hitta deras lyor. Detta innebär i fjällrävens fall smågnagare. Med denna metod visar det sig att antalet fjällrävar i Norge och Sverige ökat med tio procent sedan 2014.

    I början av 2000-talet fanns det 40-60 fjällrävar i Sverige. I dag finns det enligt Naturskyddsverket över 112 stycken. Det är en dubblering på 19 år.

    Fjällräven fridlystes 1928 i Sverige men har sedan dess återhämtat sig på grund av flera framgångsrika åtgärder av Naturvårdsverket och WWF.


    Supermiljöbloggen bevakar frågor om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

    Tysklands kolstopp 2038 går emot Parisavtalet

    Nästan 40 procent av Tysklands elproduktion kommer från kolkraftverk, vilket är en av anledningarna till att Tyskland ser ut att missa sitt klimatmål för 2020. Tyskland har världens fjärde största kolkraftsproduktion efter Kina, USA och Indien. 

    För att fatta ett beslut i kolfrågan startade den tyska regeringen i somras en kolkommission som består av representanter från politiken, forskningen, näringslivet och civilsamhället.

    Kolkommissionens slutgiltiga förslag, som presenterades den 26 januari, är att all kolkraft i Tyskland upphör år 2038 och minskar fram till dess.  År 2032 ska slutåret för kolkraften utvärderas för att se om det kan flyttas till 2035. I förslaget ingår även att företag, arbetare, regioner och konsumenter som drabbas av beslutet ska kompenseras, vilket bedöms kunna kosta 40 miljarder euro.

    Förslaget är just ett förslag och inget bindande beslut. Men tyska regeringen har sagt att de ska genomföra kommissionens förslag.

    Den prisbelönta klimatnyhetssidan Carbon Brief har analyserat vad kolkommissionens förslag innebär för klimatmålen. Deras slutsats är att kolkommissionens förslag visserligen sänker utsläppen jämfört med ”business as usual”, men att förslaget ändå är långt ifrån vad som krävs för att begränsa uppvärmningen till två grader.

    Förslaget bedöms innebära att de totala utsläppen fram till 2038 kommer att vara 1,3 gigaton högre jämfört med vad som är förenligt med tvågradersmålet. Det är bara om stoppdatumet flyttas fram till 2035 som förslaget är förenligt med tvågradersmålet, men inte heller det kommer att vara i linje med att begränsa uppvärmningen under två grader. Carbon Briefs analys baseras i sin tur på Internationella Energirådets (IEA) scenarier om hur målet om att hålla uppvärmningen väl under två grader kan nås.

    Supermiljöbloggen bevakar frågor om fossilavveckling. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Ljudnivån i haven ökar – hotar marint liv

    De senaste decenniernas ökade trafik i världens hav har skapat problem med föroreningar och förflyttat arter till ställen de inte ska vara på. Men det finns också en annan dold konsekvens för livet under ytan – oljudet. En av de största bovarna är oljeindustrin.

    Eftersom de flesta oljekällor på land redan kartlagts söker nu oljeindustrin systematiskt efter nya fynd under världshavens bottnar. En av de vanligaste metoderna är att avfyra seismiska luftkanoner, vars ljudvågor används för att kartlägga bottnarna. När de används avfyras de var tionde sekund, ibland i månader i sträck. Ljudeffekterna från denna aktivitet mäter upp till ca 200 decibel och har registrerats över 4000 kilometer bort, vilket betyder att de har ett otroligt avtryck på ljudmiljön under ytan.

    Även de över 50 000 fraktbåtar som rör sig på haven gör stora ljudmässiga avtryck.

    Anledningen till att den ökade ljudnivån är så farlig är att många havslevande djur, som till exempel valar och delfiner, använder sig av ljud för att organisera jakt och kommunicera med familjemedlemmar och andra individer. Vissa arter av valar uppskattas ha 80 procent av sin kommunikation dränkt av oljud från mänsklig aktivitet.  

    Det har hävdats att ljudaktiviteterna sker inom ramarna då den inte orsakar någon fysisk skada på djuren. Samtidigt finns flera rapporter om dussintals till hundratals djur som spolats upp döda på stränder med sprängda örontrummor. Oljudet kan också påverka migrationsrutter och dölja hot från rovdjur och korsande båtar.

    Det är inte heller bara däggdjuren som drabbas: Nära 20 000 fiskarter har hörsel, och 800 arter producerar egna ljud för att jaga, kommunicera och leta partners. Tryckvågorna från luftkanonerna kan störa de inre organen hos vissa arter och påverka deras balans och orienteringsförmåga. Norska fiskebåtar har rapporterats komma in med 40 till 80 procent mindre fisk när det letats efter olja i närheten. Studier har även funnit att zooplankton och krill – nyckelarter i marina ekosystem – ofta slås ut i en väldigt stor omfattning av ljudkanonerna, vilket får konsekvenser uppåt i hela näringskedjan.

    Både båttrafiken och sökandet efter olja har utvecklats snabbare än vad vetenskapen hunnit med att kartlägga, och forskare efterfrågar nu mer studier på ljudföroreningarnas omfattning och konsekvenser för att man ska kunna skydda djuren och hålla ekosystemen intakta. Eftersom båttrafiken och sökandet efter djuphavsolja inte ser ut att stanna av kan effekterna annars bli ödesdigra.


    SMB bevakar frågan om världshaven. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Tusentals skolelever över hela Europa klimatstrejkar

    Fler och fler ungdomar följer Gretas exempel. Runt om i flera europeiska länder samlas nu tusentals personer för att strejka för klimatet.

    När Greta Thunberg i höstas satte sig utanför Sveriges riksdag för att klimatstrejka startade hon en flodvåg av liknande protester över hela världen.

    I Belgien har 32 000 elever nu gått in på tredje veckan av skolstrejk, för att fånga politikernas uppmärksamhet. Under söndagens arrangerades också en klimatmarsch med 70 000 deltagare.

    Även i Schweiz och Tyskland har stora klimatstrejker pågått den senaste veckan. I Tyskland beräknas 30 000 ungdomar från 50 olika städer ha demonstrerat i fredags – rekord för deras del. Skolstrejker anordnas även i 15 schweiziska städer.

    Det är inte bara i Europa som klimatstrejkerna pågår. I slutet av november uppmärksammades stora demonstrationer i Australien, där 10 000 ungdomar uppskattas ha deltagit.

    Samtidigt som protesterna fortsatte tog Greta Thunberg med sig klimatstrejken på tåget till World Economic Forum i Davos. På plats i Davos deltog hon givetvis i de schweiziska ungdomarnas strejk.


    SMB bevakar klimatstrejkernas utbredning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

    Studie: Kollaps av insektspopulationer i Puerto Ricos regnskogar

    Forskare har funnit att insektspopulationer i Puerto Ricos regnskogar nästan försvunnit helt. Anledningen tros vara fler varma dagar.

    En amerikansk forskare gjorde för 35 år sedan en serie provtagningar av mängden insekter i regnskogarna, i samband med en studie av ödlor i området. Då, berättar han, fick de sitta i flera timmar och plocka insekter från plåtarna man satt upp bland träd och på marken. Nu, 35 år senare, pekar en upprepning av dessa provtagningar på att mängden luftburna insekter har minskat med 80% – marklevande insekter med 98%. Trots att plåtarna suttit uppe i 12 timmar fann man knappt några insekter alls.

    Ett annat tecken på att insektspopulationerna kollapsat var frånvaron av fåglar. Fågelljudet i regnskogen var i princip borta, jämfört med den första vistelsen. En närmare undersökning uppskattade att i synnerhet en fågelart som nästan uteslutande livnär sig på insekter hade minskat med 90%. Även flera grodarter uppskattades ha minskat med mellan 50 och 65%.

    Till skillnad från många andra regnskogar hade ingen skogsskövling förekommit i denna region, vilket annars är en av de största hoten mot biologisk mångfald [länk]. Inte heller hade några kemiska medel använts i regionen. Anledningen till att insekterna försvunnit verkar istället vara förändringar i temperaturen: Mätningar visade att antalet dagar med högre än normaltemperaturer har ökat med över 40% sedan 70-talet.

    Insekter tillhör bottenskikten av näringskedjan och blir därför avgörande för arter längre upp också – minskade antal insekter innebär minskade antal av andra djur. Det blir en så kallad trofisk kaskad från botten.

    Den uppenbara förlusten av insekter är ett problem som forskningen nyligen fått upp ögonen för och data på variationer insektspopulationer de senaste decennierna saknas därför i många fall. Liknande fynd som det i Puerto Rico har dock även gjorts på andra ställen i världen: Mängden flygande insekter i Tysklands naturreservat har sjunkit med 75% på bara 25 år. I en skog i Mexiko fann man att antalet insekter sjunkit med 80% sedan 80-talet. New York Times varnade nyligen för en insektsapokalyps.

    Med andra ord är det hög tid att forskare ges möjlighet att gå ut i skogen och räkna insekter.


    SMB bevakar frågan om biologisk mångfald. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

     

    Allt fler dör från luftföroreningar i Afghanistan

    Afghanistan har varit i krig under de senaste 40 åren, vilket skördat många tusentals liv. Nu varnar dock forskare att antalet invånare som dör av luftföroreningar börjar nå samma siffror som antalet som omkommer i kriget.

    2019 väntas vara det värsta året på länge för den redan hårt drabbat staden med sex miljoner invånare, då konflikten mellan regeringsstyrkor och Talibangrupper fortsätter. Fler än 3,000 människor som omkom under 2016 kan kopplas till luftföroreningar i landet, säger forskarna till nyhetsbolaget Al Jazeera. Landets huvudstad Kabul är särskilt utsatt och räknas till den staden i världen med högsta nivåer av luftföroreningar.

    På gator som totalt klarar 500 000 fordon, färdas det ungefär 800 000 fordon på ett år. Luftföroreningar blir enligt invånarna i Kabul värre på morgnarna och på kvällarna.

    Mitt barn blev sjuk på grund av luftföroreningar eftersom hon besökte en klinik klockan sju på morgonen, säger Shah Wali, bosatt i Kabul, till nyhetsbolaget Tolo News.

    Kriget fortsätter i det krisdrabbade landet och både luftföroreningar och pågående konflikter skördar många liv.


    SMB bevakar frågan om luftföroreningars konsekvenser i städer. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Forskare studerar människor för att skydda orangutanger

    Ett socialantropologiskt forskningsprojekt hoppas minska dödandet av orangutanger genom att öka förståelsen för lokalbefolkningars livssituationer.

    Många fler orangutanger dödas av människor än vad som tidigare trotts. Orsakerna är flera: En stor faktor är att landkonflikter uppstår när orangutanger, trängda av habitatförstöring, tar sig in på palmoljeplantage eller andra växtodlingar i jakt på mat. De dödas också i vissa områden för mat och traditionell medicin.

    Fältarbetet har hittills bekräftat forskaren Liana Chuas misstankar (hela intervjun kan läsas här) om att lokalbefolkningar inte nödvändigtvis delar den internationella oron för orangutangernas välstånd. De har ofta mer direkta problem att bry sig som, så som det dagliga uppehället.

    Det finns också en intressekonflikt mellan människor och orangutanger som har sin grund i markkonflikter mellan urbefolkningar och stat – det traditionella brukandet av marken krockar med statens och miljöorganisationers prioriteringar. Orangutangen blir då också en oskyldig symbol för konflikten när människor får sina rättigheter kränkta samtidigt som de ser hur mycket uppmärksamhet och pengar som skänks till att skydda arten.

    Ett annat problem är att försöken att skydda av orangutanger, i likhet med många andra utrotade arter, historiskt sett ofta har styrts av biologer och zoologer, vilka haft en tendens att endast fokusera på de biologiska omständigheterna och missa de sociala dimensionerna av naturskyddsåtgärder.

    Förhoppningen är att forskningen ska öka förståelsen för människornas livssituation, hur de ser på orangutanger och skyddandet av dem, och att insikterna ska leda till bättre beslutsfattande för både djur och människor. Att beslutsfattare såsom lokala regeringar får tillgång till sådant forskningsunderlag minskar risken att de fortsätter på den inslagna vägen, vilken troligtvis också i fortsättningen kan komma att ställa människor och orangutanger emot varandra.


    SMB bevakar frågan om utrotningshotade djur. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Bulgarisk nationalpark räddad från exploatering

    Efter en långdragen juridisk strid i högsta domstolen är nu åter den bulgariska nationalparken i Pirin skyddad från exploatering.

    Konflikten har kretsat kring en skidanläggning som velat expandera sin verksamhet in i det kulturarvsmärkta bergsområdet på 40 000 hektar. 2017 beslutade regeringen att öppna upp 48 procent av Pirin national park för möjlig exploatering av den bulgariska turismindustrin. Nu har högsta domstolen i landet beslutat att upphäva beslutet, och nationalparken är nu åter skyddad från exploatering.

    Detta är en viktig seger för oss, även om vi är medvetna om att investerare kommer fortsätta försöka bygga (i Pirin), säger Konstantiv Ivanov från bulgariska avdelningen av WWF till nyhetsbyrån AFP.

    Den bulgariska miljökoalitionen ”For the Nature” som samlar 23 olika miljörganisationer välkomnar beslutet och uppmanar människor att kräva att bulgariens miljöminister Neno Dimov avgår.

     

    Rubrikförslag: Bulgarisk nationalpark räddad från exploatering

     

     

    Antarktis smälter snabbare än väntat

    En ny forskarrapport publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the national Academy of Sciences, PNAS visar på att isarna på Antarktis försvinner i en allt snabbare takt.

    Rapporten baseras på klimatmodeller och satellitbilder från 1979 och framåt, och visar en allvarligare bild än forskare tidigare trott. Bland annat motbevisar rapporten den långlivade uppfattningen att västra Antarktis smälter snabbare än östra Antarktis.

    Jag vill inte vara en alarmist. Men förändringen i Antarktisk är inte avgränsad till bara några områden. De verkar vara mer omfattande än vi har trott. För mig verkar det finnas anledning till oro, säger Eric Rignot, forskare från University of California och Nasa som har lett studien, till tidningen Washington Post.

    Sedan 1800-talet har havsnivån höjts cirka 20 centimer, och kommer enligt beräkningar från FN nå cirka 1 meter år 2100. Sedan 1979 har issmälltning på västra Antarktis bidragit med 14 millimeter av den havsnivåhöjningen.

    Under 2016 smälte ett isflack ovanligt snabbt, och forskare lyckades göra en unik inspelning av hur det låter när ett isflak smälter. 


    SMB bevakar den globala uppvärmningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Extinction Rebellion utför aktion mot Vattenfalls värmeverk

    Under eftermiddagen utförde ett 40-tal representanter för civilolydnadsrörelsen Extinction Rebellion en fredlig blockad utanför Vattenfalls värmeverk i Uppsala. 

    Aktionen var en reaktion på att Vattenfall sedan torsdag den nionde januri bränt kol i Uppsala Värmeverk. Värmeverket drivs vanligtvis av hushållsavfall eller torv, men sedan sju dagar tillbaka har värmeverket eldats med kol.

    I ett pressmeddelande från Extinction Rebellion Uppsala skriver talesperson Simon Rosén att det är speciellt illa för en stad som Uppsala, som 2018 vann WWF:s priset årets Klimatstad, att bränna kol.

    Vi vill med denna fredliga blockad skicka ett tydligt budskap till alla makthavare att det inte går att ägna sig åt klimatskadlig verksamhet i Uppsala 2019 utan att förvänta sig motstånd. Vi gör detta för att Uppsala ska förtjäna sitt pris som klimatstad, säger Simon Rosén, talesperson för Extinction Rebellion under aktionen.

    I ett uttalande till nyhetsportalen Energinyheter försvarar Ulrika Jardfelt, chef för Vattenfall Värme i Sverige, beslutet med att bränna kol med att det är en tillfällig problem i leveransen av torvbränsle.

    Jag hade så klart önskat att vi var helt fria från fossila bränslen redan idag men det tar tid att genomföra omställningen. Jag ser fram mot att kunna förse Uppsalaborna med fossilfri värme när det bioeldade värmeverket står klart nästa år. Det kommer att innebära minskade koldioxidutsläpp med mer än 1 ton per kommuninvånare och år, säger Ulrika Jardfelt.

    Vattenfall har de senaste åren fått stå emot mycket kritik och protester för deras kolkraftverk i Nederländerna och i Tyskland. Denna fredliga blockad är därmed endast den senaste i ledet av politiska aktioner riktade mot det statligt ägda energibolaget.

    Miljöorganisationer stämmer franska staten – får stöd av två miljoner invånare

    Historiskt stort stöd för rättsprocess där franska staten anklagas för att inte ha agerat mot klimatförändringarna.

    Den 18 december inledde fyra franska miljöorganisationer, däribland Greenpeace och Oxfam, en rättsprocess mot den franska staten. Anledningen är att staten inte gjort tillräckligt för att hejda klimatförändringarna. 

    Under den gångna månaden har stödet för kampanjen, som kallas ”the Case of the Century”, vuxit enormt. Över två miljoner fransmän har skrivit under namninsamlingen som stödjer processen, vilket är mångdubbelt fler än någon annan namninsamling i Frankrikes historia.

    Det innebär också att kraven på bättre klimatpolitik är större än stödet för rörelsen Gula västarnas kampanj för billigare bränslepriser, som för närvarande har knappa 1,2 miljoner underskrifter.

    Stämningen mot franska staten är ett i raden av rättsfall där juridiken blivit klimatkampens nya vapen. Över hela världen drar medborgare och organisationer stater och storföretag inför rätta för att kräva en snabbare och rättvisare klimatomställning. I Nederländerna har nu domstolarna beordrat staten att skärpa målen för utsläppsminskningar av växthusgaser.

    Den franska staten har två månader på sig att svara på miljöorganisationernas första krav.


    SMB bevakar de juridiska striderna för klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.