Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Lucka 24 – God jul!

    Posted on by Supermiljöbloggen

    God jul miljövänner!
    Äntligen har julafton infunnit sig
    Med go’mat, julpynt och galej
    I 24 dagar har miljötips delats från fränder till fränder
    Och med det så avslutas denna kalender
    Nu följer dagar av matkoma, släktkalas och skidvalla
    Vi signar ut och önskar god grön jul till er alla!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 23 – Byt köphets och stress mot lugn och frihet

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Är frihet att kunna köra många mil?
    Eller är frihet att susa fram på cykel utan lån, försäkring, p-böter, meck och bil?
    Är frihet att köpa vad man vill ha i stunden?
    Eller är frihet att slippa vid saker känna sig bunden?
    Är frihet att leta runt i affärer efter allt man vill ha?
    Eller är frihet att ringa en vän och faktiskt må bra?
    Är frihet många val?
    Eller är frihet att kunna göra valet att slippa val?
    Är frihet en charter-semester?
    Eller är frihet att lära sig spela i orkester?
    Är frihet att mata sig med intryck?
    Eller är frihet att hitta sitt eget uttryck?
    Jag försöker inte lägga skuld
    Utan bara påminna att annat glimmar som inte är guld
    En soluppgång i en sjö är gratis
    Eller odla sin egen potatis
    Att resa är ju inget fel – men varför säger vi resa bort och inte till?
    Är det stress vi vill slippa, kanske tufftuffare om det tog sin tid, till någonstans dit vi verkligen vill
    Men tid är pengar säger någon förbannat
    Det var det dummaste, tid är ju tid och inget annat
    Och all tid vi slösar på att jaga pengar kan inte köpas för tid har aldrig stannat
    Men alla har inte valet att inte jobba, och det är inte lätt att bara läget gilla
    men kanske vi ska kämpa för nåt lite lättare, kanske allas rätt att chilla?
    Tid som slösas på att konsumera
    Är tid vi kan lägga på att organisera, för ett samhälle för flera
    Är du ingen aktivist kan du stötta en annan – kanske någon kämpat för mycket och behöver kurera
    Eller bara ställa frågor en afton i december:
    Är det dags vi tar en dag i sänder?
    Är frihet att skynda för att spara tid?
    Eller är frihet att stanna och ge sig tid?
    Inte till att handla utan till att behandla
    varandra utan att klandra
    och även andra
    som ens inte hunnit på jorden vandra.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 22 – Skippa ålen på julbordet

    Posted on by Supermiljöbloggen

     

    Ålen är akut utrotningshotad. Ändå väljer två av tre fiskhandlare att sälja den. 

    Dagarna går,
    Och snart är de slut för i år
    Något annat som snart är slut,
    Är tyvärr fisken i vårt djup
    Nästan helt försvunnen,
    Är ålen i brunnen
    Bara en procent finns kvar,
    Sedan 50-talets dar
    Det enda rätta att göra,
    Är att ålen inte störa
    Bara låt den för tusan va,
    Så vore det att föredra

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 21 – Våga vara obekväm

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Har du en farbror som tror att klimatförändringar bara är en myt? Eller en mamma som tycker att du pjoskar när du inte vill äta fabriksproducerade köttbullar från Danmark? Håll ut, du är inte ensam! 
    Nu ansamlas släkt och vänner i tusenfalt
    Och bland dem finns säkert folk som inte fattat allt
    ”Klimatförändringar? Äh det är ju kallt!”
    Fast det vet vi ju, att vara klimatskeptiker är inte ballt
    Det är lätt att känna sig som släktens predikande moralist
    När man förklarar att ”jag vägrar att flyga, javisst”
    Men misströsta inte, bakom din rygg är vi många miljövänner
    Huvudsaken att du säger ifrån när du så känner
    Försök inge hopp och ignorera eventuella illvilliga grin
    Så kanske du ändå lyckas så ett frö hos din inskränkta kusin

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Sveriges största solcellspark slår rekord

    Posted on by Joel Gordon Hultsjö

    Efter bara tre månader sedan det första spadtaget står Sveriges största solcellsparken klar utanför Göteborg.
    Den nya solcellsanläggningen, med det väl valda namnet Nya Solevi, kan försöja 1 100 villor med 5 500 kWh el per år. Detta varierar givetvis beroende på väder och mängd soldagar under året. Detta gör den dubbelt så effektiv som den tidigare rekordhållaren utanför Varberg, anläggningen Solsidan.
    Men det som förvånat mest med projektet är inte effektiviteten, utan hastigheten på projektet.

    – Det var en stor utmaning att installera 20 000 solpaneler på åtta veckor, men det känns kul att vi lyckades. Det visar också hur skalbar tekniken är – det finns inget annat energislag än solkraft som går så här snabbt att bygga ut, säger Erik Martinson som är vd på Svea Solar som levererat solcellerna.

    Detta är endast första steget för sollcellsprojektet av Göteborg el, som står bakom solcellsparken. Målsättningen fram till 2020 är att anlägga solcellsparker med en kapacitet på 10 megawatt.

    Sveriges klimatutsläpp minskade svagt 2017

    Posted on by Elias Rosell

    Utsläppen av växthusgaser inom Sveriges gränser förra året var 52,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år, vilket motsvarar en minskning på 0,5 procent jämfört med år 2016. Detta enligt Naturvårdsverkets officiella statistik som presenterades i mitten av december. 
    Utsläppen utveckling skiljer sig dock åt mellan olika sektorer. Utsläppen från el, fjärrvärme och transporter har minskat, medans utsläppen från industri och jordbruk har ökat.
    Den sammanlagda utsläppsminskningen på 0,5 procent är dock långt ifrån tillräcklig för att nå klimatmålen. Om målet ha netto-nollutsläpp till 2045 ska nås behöver utsläppen minska med i genomsnitt 5–8 procent per år. Utvecklingen av Sveriges utsläpp beror dock mycket på hur det går med EU:s system för handel med utsläppsrätter.
    Jämfört med år 1990 så har Sverige minskat utsläppen med 26 procent, vilket framförallt skedde under perioden 2003–2014. De främsta orsakerna till att utsläppen minskat är övergången från oljeeldade värmepannor till användning av el och fjärrvärme, mer biobränsle inom industrin, effektivare bilar och ökad användning av biodrivmedel samt den ekonomiska krisen 2009.

    Parisavtalet kan rädda en miljon liv per år – genom minskade luftföroreningar

    Posted on by Elias Rosell

    Fossila bränslen orsakar inte bara klimatförändringar, de är även en stor källa till luftföroreningar. Genom att minska utsläppen av fossila bränslen kan både klimatförändringarna bromsas och luftföroreningar minska.
    Om vi når Parisavtalets mål om att hejda klimatförändringarna kan en miljon liv räddas årligen runt år 2050 enbart på grund av minskade luftföroreningar, enligt en rapport som Världshälsoorganisationen (WHO) släppte i början av december. Då är alltså skador som vi undviker genom att begränsa klimatförändringarna inte medräknade.
    Det finns även stora ekonomiska fördelar med att nå Parisavtalet. Det ekonomiska värdet av hälsovinsterna med att nå Parisavtalet bedöms vara dubbelt så stora som kostnaderna för att uppfylla avtalet.
    För att bromsa klimatförändringarna och hejda luftföroreningarna rekommenderar WHO bland annat att minska de så kallade kortlivade klimatföroreningarna (som sot och metan), skatt på koldioxid, minska subventioner till fossilenergi och investera i klimatanpassning.
    ……………………………………………………………………………………………………………….
    Faktaruta: De skadligaste luftföroreningarna 

    Energiproduktion och användning är globalt sett den största orsaken till utsläpp av farliga luftföroreningar. Det finns två huvudkällor till energirelaterade luftföroreningar:

    •  Användning av ved och liknande för matlagning och fotogen för belysning, vilket orsakar cirka 3,5 miljoner dödsfall årligen.
    •  Användningen av kol och olja i kraftverk, industrier och fordon, vilket orsakar cirka 3 miljoner dödsfall årligen.

    De tre allvarligaste luftföroreningarna är svaveloxid, kväveoxid och partiklar, enligt IEA.  För att minska utsläppen av svaveloxid behövs det i första hand minskade utsläpp i energisektorn och i industrin. För att minska utsläppen av kväveoxid behövs det minskade utsläpp i transportsektorn och för att minska utsläppen av partiklar behövs det tillgång till renare tekniker för att laga mat. Luftföroreningar orsakar exempelvis många fall av stroke, hjärtsjukdomar och lungcancer.

    Källa: Internationella Energirådet och Världshälsoorganisationen.

    Rapport: Regnskog ignorerad i nationella klimatstrategier

    Posted on by Björn Eriksson

    Regnskogarna binder stora mängder koldioxid och är avgörande för att klara 1,5-gradersmålet. Flera länder verkar dock ignorera detta och planerar att fortsätta den storskaliga skövlingen. 
    Efter klimattoppmötet i Polen står det klart att massor måste göras inom en allt snävare tidsram. Vi har endast tolv år på oss att halvera växthusgasutsläpp om vi vill förhindra katastrofala klimatförändringar. Förutom att vi måste fasa ut fossila bränslen är vi också beroende av ekosystemens förmåga att binda växthusgaser.
    Denna viktiga förmåga ser dock ut att kunna gå oss förlorad: I en ny rapport från Rainforest Foundation Norway (RFN) har man undersökt planerna för att hantera klimatförändringarna hos sex tropiska länder: Brasilien, Indonesien, Kongo-Kinshasa, Colombia, Peru och Myanmar. Rapporten pekar på att ingen av länderna planerar att helt avsluta skogsskövlingen – snarare kommer den i vissa länder att utökas de kommande decennierna.
    Indonesien, Kongo-Kinshasa, Peru och Colombia har skrivit under New York Declaration on Forests, ett icke-bindande avtal om att upphöra med skogsskövling till 2030 och att återställa stora områden med försämrad mark. Brasilien har istället endast lovat att illegal skogsskövling ska upphöra till 2030.
    Det syns dock inga spår av dessa åtaganden i ländernas klimatplaner, enligt RFN. Med andra ord verkar inte regnskogarnas kolbindande funktion erkännas i arbetet för att stävja klimatförändringarna. Av de sex länderna är det endast Indonesien som har en plan för att bromsa skogsskövlingen, men dessa åtgärder är inte tillräckliga för att klara 1,5-gradersmålet.
    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om forskning som pekar på att regnskogen i Kongo-kinshasa med omnejd kan vara borta i slutet av århundradet.
    Enligt RFN är det viktigt att de länder som de viktiga regnskogarna ligger inom inser sitt globala ansvar när det kommer till klimatfrågan. Att hålla koldioxidnivåerna nere kommer delvis hänga på att skogar och deras biologiska mångfald hålls intakt. Det är dessutom en säkrare metod än att förlita sig på än framtida teknologi för kolbindning, som kanske inte ens kommer fungera.
    Skogar och jordmarker har grundläggande roller i att reglera klimatet. Växter absorberar ungefär en tredjedel av den koldioxid som människan producerar och ytterligare 10-15 procent absorberas av jorden. Regnskogar har länge ansetts vara särskilt effektiva kolsänkor och har därför tillskrivits en grundläggande roll i det globala ekosystemet. De tropiska regnskogarna har dessutom den överlägset högsta samlingen av levande organismer på planeten – det uppskattas att 50 procent av allt liv på planeten finns i dessa områden. Hur många arter det rör sig om är fortfarande osäkert, men uppskattningar har gjorts på mellan tre och 50 miljoner arter. Man har också funnit över 480 trädarter inom en hektar skog.
    Det är därför av stor vikt att  regnskogsskövlingen inte fortsätter. De senaste decenniernas omfattande avverkning kan redan ha påverkat den kolbindande förmågan i grunden och vi vet ännu inte den ska ersättas med. Att fortsätta på den inslagna vägen och ignorera den roll som regnskogarna spelar för klimatets stabilitet är ett ödesdigert exempel på att ta det osäkra före det säkra.

    SMB bevakar frågan om regnskogar och klimatförändringar. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 20 – Ta en paus i naturen

    Posted on by Supermiljöbloggen

    En stund ute i vår sköra och starka natur ger lugn i hetsiga tider. 
    Julestressen börjar så sakta bli akut
    Vi råder dig – ta en paus och andas ut
    Vandra ut i närmsta skog och mark
    Lukta på mossa och klappa på bark
    Grön eller vit, lika viktig är den ändå
    Vår starka jord, den enda plats vi har att leva på
    Att njuta av träden, bergen, mossa och ris
    Det är hållbarhet på allra bästa vis

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 19 – Ge en gåva till en miljöorganisation

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Världens bästa julklapp? Ett bidrag till en bättre värld så klart!
    Nu börjar julklappssvetten lacka över Svea nation
    Misströsta ej; bästa klappen är en gåva till en miljöorganisation!
    Kanske en swish till denna bloggs redaktion?
    Annars är Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace också kanon
    Både snabbt att fixa och kul att få
    Och gladast av alla blir klimatet och miljön ändå.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 18 – En bättre julskinka

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Snart är det dags för julbord! Våga prova en vegansk julskinka i år. 
    Dag nummer arton nu närmar sig julen,
    trots att december är grå och mulen
    Snart ska det dukas ett julbord så grant,
    med betor och bullar och lutfisk charmant
    Men mitt på bordet på sedvanligt vis,
    tronar högtidens gullegris
    6400 ton av juleskinka,
    äts det i Sverige utan att blinka
    Men väljer vi skinka av KRAV eller eko,
    vet vi att kultingens liv varit reko
    Även miljön blir glad av detta,
    när giftiga ämnen ej marken mätta
    Allra bäst är förstås en vegansk variant,
    kanske en griljerad kålrot eller rotselleri kan vara värt en slant?
    När du ska välja en skinka så skär,
    välj den som gynnar vår biosfär.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 17 – Tänk ut ett miljösmart nyårslöfte

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Har du börjat fundera på nyårslöften för 2019? 
    Två veckor till årsskifte med raketer och potatisgratäng
    Då är det dags att infria nyårslöfte 2.0
    Sluta flyga, eller förbud mot slit och släng
    Eller att på bankens investeringar få koll
    Ett eget miljömål blir rolig utmaning
    Går att anpassa efter vart i livet du står
    Och nu har du tid att på löftet klura en aning
    Så att vi kan göra 2019 till ett miljösnällt år!

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Idag demonstrerar tusentals mot "katastrofbudgeten"

    Posted on by Hannes Anagrius

    Budgeten har kritiserats av många för att ignorera klimathotet. Idag sker en stor demonstration i Stockholm på medborgarplatsen 14:30. Protester sker också i Visby, Lund, Örebro, Göteborg och Umeå.
    Över 3500 har klickat att de kommer i Facebook-eventet för Stockholms-demonstrationen och 17 000 är intresserade. Initiativtagare är Leo Calandrella Rudberg, miljöaktivist som jobbar för Feministiskt Initiativ. Flera miljöorganisationer kommer medverka och har ställt sig bakom demonstrationen.
    Bland talarna finns Jonas Sjöstedt (V), Alice Bah Kuhnke (MP), Gita Nabavi (Fi) och från miljörörelsen företrädare för organisationerna Jordens Vänner, Skydda Skogen, Fridays for Future, Klimataktion och Extinction Rebellion.
    SMB har tidigare skrivit om budgeten och att klimatambitionerna har sänkts från den tidigare redan otillräckliga nivån.
    Enligt Leo Rudberg ska demonstrationer även ha spritt sig till Visby, Lund (idag) och Örebro, Göteborg och Umeå (på onsdag).
    Här är länk till eventet i Stockholm:

    SMB kämpar för en klimatpolitik värd namnet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Otillräckliga besked från klimattoppmötet – nu måste länderna agera

    Posted on by Anna Ljungström

    På lördagskvällen avslutades det två veckor långa klimattoppmötet i Katowice. Förhandlingarna resulterade i en svag regelbok, och fortfarande saknas många viktiga bestämmelser. 
    Efter att ha gått in på övertid kunde världens länder igår sätta punkt för förhandlingarna under klimattoppmötet COP24, som hölls i polska Katowice. Mötet har beskrivits som det viktigaste sedan Paris 2015, och syftet var att staka ut vägen till Parisavtalets mål.
    Förhoppningarna på mötet var på förhand låga, och tyvärr verkar resultatet inte ha överträffat förväntningarna.

    Vad kom man då fram till?

    Den viktigaste punkten på dagordningen var att klubba igenom en regelbok för hur arbetet med att följa ländernas väg mot Parismålen ska gå till. Den är till stora delar teknisk, och innehåller detaljer om hur man ska mäta och jämföra de faktiska klimateffekterna.
    Efter mycket om och men godkändes regelboken. Den innehåller ett flertal bra principer som kommer göra att rapporteringen om utsläpp och utsläppsminskningar blir mer transparent i framtiden.
    Men trots att regelboken nu är på plats oroar sig många över att den är urvattnad och innehåller alldeles för vaga skrivningar på flera områden. Bland annat handlar det om bristfälliga krav på hur länderna ska skala upp sina ambitioner. Om alla länderna uppfyller sina nuvarande nationella mål kommer den globala uppvärmningen nå 3 grader.

    Det är bra att regelverket för genomförandet av Parisavtalet kommer att gälla alla länder och det finns bra skrivningar om hur rapporteringen ska ske. Samtidigt är det djupt oroande att regelverket blev så svagt kring vad som ska inkluderas i ländernas nationella klimatplaner, säger Naturskyddsföreningens Karin Lexén.

    Länderna har inte heller helt kunnat enas om hur finansieringen ska lösas. Utvecklingsländerna hade hoppats på att regelboken skulle garantera tillräckligt förutsägbart finansiellt stöd för deras omställning och klimatanpassning, men så blev det inte. Även frågan om handel med utsläppsrätter ska se ut blev urvattnad.
    Från Sveriges och EU:s håll verkar man ändå vara relativt nöjd med utfallet.

    Utifrån förutsättningarna är detta ett kraftprov från världssamfundet, säger klimatminister Isabella Lövin till TT.

    Spricka i världssamfundet

    Förhandlingarna ska ha pågått dygnet runt för att hitta formuleringar som de närmare 200 länderna skulle kunna enas kring. Halvvägs in i förhandlingarna låstes positionerna helt när en handfull oljeländer blockerade det fortsatta arbetet.
    Anledningen var frågan om IPCC:s rapport om 1,5-gradersmålet. USA, Ryssland, Saudiarabien och Kuwait motsatte sig att rapporten skulle ”välkomnas”, vilket de flesta länder ville, och istället ansåg att den skulle ”noteras”. Slutresultatet blev ungefär ”välkomnar att rapporten slutfördes i tid”.
    Oljeländernas allt mer bångstyriga beteende är ett exempel på hur klyftan mellan världens länder verkar ha vuxit sedan det segervissa mötet i Paris för tre år sedan.
    I relation till problemens omfattning är resultatet av COP24 tyvärr helt otillräckligt. De många luckorna i överenskommelsen skjuts fram till nästa års förhandlingar, som äger rum i Chile. Då är siktet inställt på tuffare klimatlöften.

    SMB bevakar internationell klimatpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 16 – Köp en bok i julklapp

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Varför inte koppla av med en spännande och bildande bok under julhelgen? Köp en bok om miljön till dina nära och kära.
    Miljöfrågan bygger på kunskap
    Så gå ut i bokhandlarna och gör dig ett riktigt kap
    Gå från hylla till hylla
    och försök hitta något som dina intressen kan fylla
    Kanske en faktabok av Ernman, Wijkman eller Holmgren
    Eller skönlitteratur av Lunde, Koli eller Gren
    Vad du än hos bokhandlarna hittar
    Hoppas vi det till dina släktingar smittar
    Så att ni tillsammans kan under julhelgen sitta
    och när det nya året börjar en massa ny kunskap besitta

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 15 – Dra ner på värmen

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Nu börjar utomhustemperaturen krypa neråt. Istället för att höja värmen i bostaden, försök parera med extra kläder och gemenskap. 
    December månad och ute viner vinden kall och rå,
    då kommer lusten att i hemmet brassa på.
    Men håll i hatten och värm inte för mycket,
    energikonsumtionen påverkar det ekologiska avtrycket.
    Ett tips är att dra ner på värmen en grad eller två,
    det gör att vi energin sparar på.
    För att höja värmen i hem och stuga, finns andra knep att ta till.
    Vad sägs om att bjuda hem grannen på en nubbe och sill.
    I kombination med tända ljus och julbak,
    blir då värmen i stugan en given sak.

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Lucka 14 – Välj en miljösnäll gran

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Vanlig svensk rödgran utan bekämpningsmedel = winning. 
    Snart är det dags att inhandla årets gran
    Den bästa varianten är förstås inte den du hittar i stan
    Fråga en markägare om du kan få köpa en skoglig sort
    Helst en som annars skulle gallras bort
    Om du köper, undvik besprutning
    Vi lovar att stammen ändå har charmig lutning
    Till närmsta Krav-märkta försäljare gör du en räd
    Så får du ett miljösnällt juleträd

    SMB rimmar så pennorna glöder – allt för miljön. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Nej, o-ekologisk mat räddar inte klimatet

    Posted on by Beatrice Rindevall

    I flera tidningar sprider sig nu nyheten att ekologisk mat är dåligt för klimatet, eftersom det tar större landytor i anspråk. Men rapporteringen missar viktiga aspekter – du räddar knappast klimatet genom att byta från ekologisk till konventionell mat. Det är mycket viktigare att tänka på vilken sorts mat du äter, skriver Beatrice Rindevall.
    – Vi har kommit fram till att ekologisk mat har större klimatpåverkan än konventionell mat. Det beror på att ekologisk mat kräver mer areal, mer mark för samma mängd mat, säger Chalmers-forskaren Stefan Wirsenius till Ekot.
    Upptäckten är ingen nyhet, utan bara ännu en studie som visar att skördarna blir lägre när man odlar ekologiskt jämfört med konventionellt. Och det borde inte vara en kioskvältare att det blir större bortfall när man begränsar användningen av bekämpningsmedel. Inte heller borde det vara så förvånande att mer yta behöver användas när djuren matas med ekologiskt jämfört med konventionellt och får gå ute istället för att vara konstant uppstallade.
    Nu menar Chalmers-forskaren att vi måste tänka på baksidan av den ekologiska produktionen, då Sverige har ett mål om att andelen ekologisk produktion ska öka till 30 procent. ”Om vi ökar den ekologiska arealen så mycket så kommer det bidra till avskogning någonstans i världen. Den aspekten måste tydligare komma in i diskussionen”, säger Stefan Wirsenius.
    Det kan vara en poäng, men det viktigaste perspektivet saknas. Mellan de olika matvarorna finns det otroligt stora skillnader i klimatpåverkan, och kött och mejeriprodukter kräver enorma mängder arealer. Mellan 20-25 procent av växthusgaserna kommer från jordbruket, och den stora majoriteten kan spåras till köttindustrin. I Mat-klimat-listan från SLU kan vi exempelvis se att nötkött släpper ut 26 kg per kilo kött, medan ett kilo baljväxter släpper ut 0,7 kilo. Potatis släpper ut 0,1 kg, pasta 0,8 kg, ris 2 kg, osv. Animalierna är på en helt annan nivå, med exempelvis smör 8 kg, lamm 21 kg, och fläsk 6 kg per kilo produkt.
    Den nya rapporten har kommit fram till att exempelvis ekologiska ärtor odlade i Sverige har 50 procent större klimatpåverkan än de konventionella, men jämfört med många andra produkter ligger de alltså ändå mycket bra till klimatmässigt. Utredningen beräknar också att skogen måste bort för att tillfredsställa behovet av landyta, vilket inte nödvändigtvis måste stämma.
    Om vi drar ner på köttet och äter ekologiska grönsaker kommer vi fortfarande hamna på plus för både klimat och ytanvändning. Att vi kan använda odlingsmark till människoföda, snarare än till boskap, är en mycket viktigare aspekt i diskussionen om mat och klimat. Sedan kan vi inte ignorera att det ekologiska självklart för andra värden med sig.
    Wirsenius rapport tar inte hänsyn till biologisk mångfald eller andra ekosystemvärden, medan den biologiska mångfalden i Sverige minskat drastiskt de senaste decennierna, till störst del på grund av skogs- och jordbruk. Mindre bekämpningsmedel i jordbruket skulle alltså kunna vara ett viktigt steg för att börja återställa de tärda ekosystemen. ”Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt”, skriver Naturvårdsverket i deras bedömningen att vi inte kommer nå målet om ”Ett rikt växt- och djurliv” till 2020.
    Innan vi förkastar mat som framställts med bättre djurhälsa, lägre antibiotikaanvändning och begränsat användande av bekämpningsmedel borde vi sätta saker i perspektiv. Det skulle finnas mycket plats för ekologiskt jordbruk om vi inte käkade så mycket kött, ville tanka ohållbara mängder bilar och flyg med biobränsle, och slängde en tredjedel av all mat. Det är där vi borde börja. Den biologiska mångfalden kan inte fortsätta ignoreras.

    SMB vill belysa skillnader. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.