Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Håll Sverige Rent: ”Skräpboten fungerar inte”

    Endast 34 böter skrevs ut av polisen under årets fem första månader. 

    – Skräpboten fungerar inte. Fler människor störs av nedskräpningen runt om i landet samtidigt som allt färre bötfälls för det. All nedskräpning är förbjuden, men polisen verkar se mellan fingrarna när det gäller dessa brott, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

    Enligt Håll Sverige Rent så skrevs bara 34 böter för nedskräpning ut i hela landet under årets fem första månader, vilket kan jämföras med 69 böter under samma period förra året.

    – Boten borde förvandlas till en nedskräpningsavgift som kommunerna kan hantera. Eftersom kommunerna ansvarar för renhållningen borde deras incitament att förebygga och motverka nedskräpning vara stort, säger Johanna Ragnartz.

     

    Ny kritik mot Vattenfall: ”Försäljningsprocessen är anmärkningsvärd”

    Kan bli rättsligt efterspel. 

    Ett tyskt-mongoliskt företag, LMMG, som också var intresserade av att köpa Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet har anmält affären till EU-kommissionen, det här rapporterar Sveriges radios Ekot.

    LMMG hävdar att affären mellan Vattenfall och det tjeckiska bolaget EPH inte följt EU:s regler, och det råder även upprörda känslor över att LMMG blev uteslutet från försäljningsprocessen innan något officiellt bud hunnit läggas.

    – Hela den här försäljningsprocessen är anmärkningsvärd, säger Friedrich Cramer, advokat för energibolaget LMMG, till Ekot.

    Anmälan ska nu vara under granskning. Enligt Vattenfall förväntas försäljningen till EPH slutföras den 31 augusti 2016.

    M och C riktar kritik mot regeringens klimatpolitik

    Menar att splittringen av klimatfrågan skapar otydlighet. 

    Supermiljöbloggen skrev tidigare i dag om att Svante Axelsson, avgående generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, kommer bli nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. Han tillträder sitt uppdrag den 1 september i år.

    Från oppositionens sida är man långt ifrån övertygade om att detta drag kommer få särskilt stor effekt på det svenska klimatarbetet, som man menar är kantat av otydlighet för tillfället efter att Åsa Romsons klimat- och miljöministerportfölj splittrats upp.

    Kristina Yngwe, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet, säger i en presskommentar.

    – Om Svante Axelsson ser till att regeringens hittills väldigt luddiga initiativ kan bli konkret verkstad så är det väldigt välkommet. Med tanke på att de viktiga klimatfrågorna sedan regeringsombildningen splittrats på flera olika departement, vilket skapat otydlighet och stannat upp klimatarbetet, är det klokt att regeringen tar in hjälp från en extern samordnare som kan hålla ihop arbetet åt dem.

    Jonas Jacobsson Gjörtler, riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna i miljö- och jordbruksutskottet, är inne på ett liknande spår och säger i en skriftlig kommentar till Supermiljöbloggen:

    – Regeringen har sedan tidigare splittrat ansvaret för att hantera miljö-, klimat- och energifrågorna över flera ministrar, departement och partier. Vi ser en risk att detta bidrar till ytterligare otydlighet i en tid när vi behöver agera ansvarsfullt och med kraft för en bättre miljö. Det är bra att regeringen ser vikten av dessa frågor, men nu behöver Sverige konkreta förslag och resultat. Det löses inte genom tillsättning av samordnare.

    Nationell samordnare tror Sverige kan vara fossilfritt 2030

    Det finns massor av engagerade aktörer som vill snabba på klimatarbetet, säger Svante Axelsson till Supermiljöbloggen.

    Regeringen meddelade i fredags att Svante Axelsson blir nationell samordnare för initiativet Fossilfritt Sverige. Han tillträder sitt uppdrag den 1 september i år.

    Efter 16 år som Naturskyddsföreningens generalsekreterare meddelade Svante Axelsson nyligen att han planerar att sluta på denna position i augusti. Det har sedan dess spekulerats en hel del om vad han ska göra förutom att skriva en bok och gästforska på Linköpings universitet. Och nu är det alltså klart vad Svante Axelsson ska göra, i alla fall fram tills i slutet av 2018.

    Som samordnaren för Fossilfritt Sverige ska han tillsammans med de 170 aktörerna från näringsliv, kommuner, regioner och organisationer som hittills ingår i initiativet ta fram planer som leder mot ökad fossilfrihet.

    I direktivet (pdf) står:

    Samordnaren ska synliggöra och främja aktörernas arbete för ett fossilfritt Sverige. Samordnaren ska tillhandahålla en plattform för dialog och samarbete, såväl mellan aktörerna och regeringen som mellan aktörerna. Samordnaren ska också göra aktörernas arbete synligt, utmanande och inspirerande för andra. Det ingår vidare i samordnarens uppgifter att vid behov etablera en dialog även med aktörer som i dag inte ingår i initiativet.

    Idén till initiativet kommer delvis från professor Johan Rockström som förra året i samband med sitt Sommar i P1 föreslog att Sverige behövde en ny vision, ett mål om att bli världens första fossilfria välfärdsnation, med siktet inställt på år 2030. I samband med detta inledde Supermiljöbloggen en artikelserie om detta förslag där olika aktörer fick resonera fritt kring hur de såg på en sådan målsättning. När Svante Axelsson fick frågan svarade han bland annat:

    – Jag gillar det verkligen! Naturskyddsföreningen anser att Sverige ska ha ”noll” till 2030, EU ”noll” till 2040 och världen ”noll” till 2050 för att vi ska ha en god chans att komma under två grader globalt.

    Supermiljöbloggen mötte Svante Axelsson i Almedalen på fredagsmorgonen när hans nya jobb just presenterats på en presskonferens och passade på att fråga honom om han fortfarande håller fast vid detta.

    – Jag kommer inte byta åsikt bara för att jag byter jobb. Jag tror fortfarande att det är möjligt och jag tycker absolut man ska sikta på det. Jag har sagt hela tiden att Miljömålsberedningens uppgörelse är ett golv. Nu gäller det att jobba intensivt så att de målen övertrumfas med råge. Det finns massor av engagerade aktörer som vill snabba på det här. Och med klimatmålen har vi sett att det brukar gå mycket snabbare än vad man först tror.

    Vilken fråga kommer du börja med att ta dig an?

    – Jag måste lyssna mycket nu, och höra vad exempelvis kommuner och företag anser är klokast att starta med. Men det skulle kanske inte komma som någon överraskning om många tycker att trafiken är en av de viktigaste pusselbitarna.

    I initiativet Fossilfritt Sverige ingår det också att utmana andra länder ”att delta i racet om att bli fossilfritt”, något som är intressant med tanke på den debatt som varit om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Svante Axelsson och Naturskyddsföreningen uppmanade nyligen regeringen att låta Vattenfall behålla ägandet i det tyska brunkolet och i samarbete med den tyska staten avveckla verksamheten. När regeringen i förra veckan meddelade att Vattenfall i stället får lov att sälja kolkraftverken med tillhörande dagbrott till det tjeckiska energibolaget EPH, ett bolag som hoppas på en renässans för brunkolet i Europa, kommenterade Svante Axelsson saken så här i ett pressmeddelande:

    – Jag är oerhört besviken på att regeringen missar denna chans att visa världen att man tar ansvar genom att underlätta energiomställningen i Tyskland, som sannolikt är det viktigaste klimatprojektet i världen nu.

    Är det så att vi har en situation nu där regeringen tillåter Vattenfall att sälja brunkolsverksamheten, vilket beräknas ske den 31 augusti, och där du sedan får i uppgift att från och med 1 september utmana Tyskland att bli fossilfritt?

    -Ja, så kan man väl säga.

    Rockström: ”Vi håller på att äta ihjäl både oss själva och planeten”

    Johan Rockström,  chef för Stockholm Resilience Centre och ordförande för organisationen EAT, flyttade under Almedalsveckan fokus från klimatet till jordbruket. I en panel varnar han att matfrågan måste få samma prioritet som klimatfrågan – annars riskerar planeten att kollapsa.

    Det är inte första gången Johan Rockström lyfter maten. Som ordförande för EAT ligger frågan ständigt på hans tallrik. I en fördjupande intervju med Supermiljöbloggen radar han upp fyra anledningar till att göra något åt jordbruket och matkonsumtionen.

    Jordbruket är världens enskilt största källa till utsläpp av växthusgaser. Omkring sjutton procent kommer direkt från jordbruksproduktion, och ytterligare lika mycket från avskogning, alltså när man gör om skog till jordbruksmark.

    Den andra och tredje orsaken är att jordbruket är världens största konsument av färskvatten och att speciellt djurproduktionen använder enorma mängder kväve. Färskvattenanvändningen bidrar till att torka ut ekosystemen och frigöra koldioxid till atmosfären.

    Slutligen är jordbruket den största orsaken till att vi förlorar biologisk mångfald. När vi förlorar biologisk mångfald så förlorar vi styrkan i ekosystemen – och därigenom förlorar vi också kolsänkor. De naturliga ekosystemen suger upp 25 procent av våra koldioxidutsläpp.

    Under panelen i Almedalen talade han till en stor publik, där han tyckte att politiken ska stå för lösningarna.

    Vi måste sluta expandera jordbruket, göra det fossilfritt och stoppa överanvändningen av antibiotika, för att ta några exempel. Vi behöver starka, modiga och väldigt ambitiösa politiska beslut, både i Sverige, EU och FN, sa han i SVD:s tält.


    Läs mer:

    Rockström: Vi måste lägga större fokus på matfrågan”

    Framtidens mat växer på havsbotten

    10 tips för att minska matsvinnet

     

    Exxon och Chevron expanderar oljefält

    De båda oljejättarna Exxon och Chevron har slagit sina påsar ihop och planerar att öka utvinningen av olja i Kazakstan. Den nya investeringen är den största i sitt slag sedan oljepriserna kollapsade för två år sedan.

    Investeringen är riktad mot oljefältet Tengiz i nordvästra Kazakstan och uppgår till 36,8 miljarder dollar. Tanken är att utöka produktionen med 25 procent.

    Den första oljan från expansionen förväntas komma först 2022. Enligt The Wall Street Journal är detta ett tecken på att oljebolagen ser optimistiskt på framtiden och nu vågar satsa på långsiktiga investeringar.

    Huruvida detta är en god nyhet för miljön eller inte är en annan historia.

    Max: ”Varken vi, våra gäster eller klimatet har tid att vänta – det är dags att agera!”

    ”På Max är vi väl medvetna om att nötköttsproduktion kraftigt bidrar till koldioxidutsläppen. Och är man en del av problemet så måste man vara en del av lösningen”, skriver Richard Bergfors (vd) och Christoffer Bergfors (vice vd) på Max Hamburgerrestauranger, idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen. 

    Just nu pågår Almedalsveckan i Visby och många är på plats för att prata om hållbarhet och miljö. Politiker, intresseorganisationer och företag. Förhoppningarna är stora på att Sveriges ledare och företag ska ta sitt ansvar för att minska klimathoten. Det diskuteras hållbarhet på fler än 700 seminarier på Almedalen i år, så engagemanget är det inget fel på. Men det är hög tid att börja agera.

    På Max är vi väl medvetna om att nötköttsproduktion kraftigt bidrar till koldioxidutsläppen. Och är man en del av problemet så måste man vara en del av lösningen. Därför lanserade vi i början av året en riktigt bra och bred vegomeny, utan att göra avkall på smak och kvalitet. Vi femdubblade det gröna utbudet och satte upp målet att var femte beställning skulle vara något annat än rött kött år 2020. Efter några veckor konstaterade vi att det målet redan var uppnått. Då ändrade vi helt enkelt målet till var tredje.
     
    Med facit i hand så blev det den mest omfattande och uppmärksammade lanseringen i hela Max historia. Dessutom är det en affärsmässig framgång. Att vi skulle kunna få så många att välja vego var mer än vi hade vågat hoppats på. Något vi tipsade våra internationella branschkollegor om i en annons i Chicago Tribune, under världens största restaurangmässa, NRA show.

    För oss handlar hållbarhet också om att ta ansvar för det kött vi serverar. Därför har vi bara svenskt kött och svensk kyckling. Det kostar betydligt mer, men vi tycker att hälsa, miljö och öppna landskap är värda det priset.

    Oavsett vilka resultaten blir här i Almedalen så måste vi företag fortsätta visa på ledarskap, inspirera varandra och konkret ställa om. Fram till nu har det oftast handlat om hur vi kan minska koldioxidutsläppen genom att se över transporter och energiproduktion. Även här har vi agerat, bland annat genom att vara först i världen med att klimatmärka vår meny och klimatkompensera hela vår produktionskedja, från jord till bord. Men det räcker inte, förändring måste ske inom fler områden. Det gäller inte minst vad vi äter. Mat är för de flesta – inklusive oss själva – förknippade med njutning. Och visst ska vi fortsätta att njuta av god mat, men faktum är att matkonsumtion står för 25 procent av världens koldioxidutsläpp idag. Som hamburgerkedja vill vi skapa valmöjligheter för våra gäster, så att de kan göra klimatsmarta val.

    Vi vet att det går att förena hållbarhet med god lönsamhet. Människor efterfrågar företag som tar ansvar för miljön, klimatet och samhället. Man är villig att betala för det. Därför är vi övertygade om att fler goda, klimatsmarta alternativ på våra och andras menyer kommer bidra till att vi inte bara är långsiktigt hållbara utan också fortsatt lönsamma.

    Varken vi, våra gäster eller klimatet har tid att vänta. Vi ser det som vårt ansvar att fortsätta agera och utmana oss själva och andra till förändring. Så uppmaningen vi riktar till våra konkurrenter i branschen på plats i Almedalen är: Dags att agera – tillsammans kan vi göra stor skillnad!

    Richard Bergfors, vd
    Christoffer Bergfors, vice vd
    Max Hamburgerrestauranger

    PS. I augusti öppnar vi vår första helt gröna restaurang på Way out West, kom in och prova ett riktigt gott, grönt alternativ om du har vägarna förbi.

    Jordens Vänner om regeringen och Vattenfall: ”Sveriges beteende är farligt och orättvist”

    ”Den svenska regeringen har i och med kolkraftsförsäljningen och asylreglerna utdelat två hårda slag mot allt vad klimaträttvisa heter. Genom att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland har den både sålt sin egen anständighet och visat upp en total ignorans inför den klimatkatastrof som vi är på väg mot”, skriver Andrea Söderblom-Tay, ordförande i Jordens Vänner i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    Vattenfall ska sälja kolkraften. Efter den svenska regeringens bisarra presskonferens på en lördagsförmiddag i semestertider, står vi i chock. Det var visserligen ett förväntat besked, men vi kan ändå inte förstå det. Jordens Vänner i Sverige har tillbringat en hel del tid både före och efter beskedet med att förklara vad som hänt, och hur, för våra systerorganisationer runt om i världen. Miljörörelsen i Sverige har svårt att förstå, men i andra länder är det helt och hållet obegripligt.

    Inom Friends of the Earth International, och säkerligen andra nätverk runt om i världen, diskuteras Sveriges rekordsnabba vändning från internationellt föredöme till internationell arrogans.

    Jordens Vänner arbetar med klimaträttvisa, ett ord som börjar bli populärt verkar det som. För oss innebär det att vi ställer oss bakom krav på att konsekvenserna i andra länder från svenskars konsumtion ska tas i beaktning när vi formulerar våra miljömål, att vi tillsammans med bland annat ursprungsfolksorganisationer världen över vägrar hylla det ihåliga Parisavtalet, att vi ställer oss bakom Folkkampanjen för asylrätt och inte minst att vi anser att Sverige måste ta ansvar för sina bolags avtryck även när det sker i till exempel Tyskland. Tragiskt nog är allt ovan frågor där den svenska regeringen agerar motpol just nu.

    Andrea S-T
    Andrea Söderblom-Tay

    Den svenska regeringen har i och med kolkraftsförsäljningen och asylreglerna just utdelat två hårda slag mot allt vad klimaträttvisa heter. Genom att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland har den både sålt sin egen anständighet och visat upp en total ignorans inför den klimatkatastrof som vi är på väg mot. Samtidigt har de genom att smälla igen dörren för asylsökanden bidragit till att offra miljoner människors liv – människor som nu hänvisas tillbaka till krig och naturkatastrofer.

    Den av svenska politiker så åtrådda bilden av Sverige som föregångsland i miljö- och mänskliga rättighetsfrågor är nu för evigt skadad av den rödgröna regeringen. Inte bara ekar Vattenfallaffären av Sveriges likgiltighet inför det globala klimatet – nästan samtidigt stänger landet sina gränser för flyktingar, i direkt strid med antagna FN-konventioner.

    Det här kan ha varit Sveriges bästa chans någonsin att bidra till att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader. Nu säljs den chansen istället till ett riskkapitalbolag med mycket tveksamt rykte – en klimatskurk. Hur kan det INTE vara i alla svenskars intresse att förhindra detta, lever vi inte på samma planet eller?

    Både Mikael Damberg och Isabella Lövin poängterade flera gånger i sin presskonferens att det aldrig legat på förhandlingsbordet att diskutera en avveckling. Det är hyckleri. Alla vet att den möjligheten nu definitivt är borta, men att den funnits kvar som ett framtida diskussionsalternativ om Vattenfall behållit driften. Det är också det enda som vi miljöorganisationer krävt när vi kommenterat affären under våren. Det är förolämpande mot svenska folket att låtsas som att ingen fattar det.

    Kampen mot kolkraften flyttas nu till Tyskland, och Friends of the Earth kommer att fortsätta den där. Sverige behöver inte bry sig längre, så längre klimatkatastrofer och krig kan hållas på behörigt avstånd. Men varje gång en representant för Sveriges riksdag eller regering hävdar att Sverige tar ansvar för miljö eller mänskliga rättigheter, ska vi påminna om vilka ansvar det var som inte togs.

    Andrea Söderblom-Tay
    Ordförande Jordens Vänner / Friends of the Earth Sverige

    Så kan Sverige få en mer klimatvänlig livsmedelskonsumtion

    Tre tips från Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. 

    En arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället – så beskrivs Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling, som inrättades av regeringen förra året. I rådet ingår forskare som Johan Rockström, Marie Vahter och Thomas Sterner. Ordförande är Karin Markides och huvudsekreterare är Anders Turesson.

    Häromveckan publicerade rådet en rapport (pdf) tänkt att uppmärksamma åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion.

    I rapporten, som inte är längre än 14 sidor och som överlämnades i mitten av juni till landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) och konsumentminister Per Bolund (MP), framgår att produktionen av animalier påverkar inte bara klimatet, men också en rad andra mål, som folkhälsa, kulturlandskap, gifter i miljön, antibiotikaresistens och näringsläckage.

    En minskning av animaliekonsumtionen kan enligt rapporten både främja och försvåra för dessa mål att uppnås.

    Exempelvis kan växthusgasutsläppen minska. I dag står utsläppen från animalieproduktion och konsumtion för minst 14,5 procent av de totala mänskliga utsläppen i världen.

    Det finns även synergier mellan en minskad animaliekonsumtion och mindre övergödning av sjöar och hav. En minskad konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter kan vidare ge betydande hälsofördelar, bland annat genom att minska risken för cancer.

    Men vissa typer av idisslarproduktion kommer enligt forskarna samtidigt att behövas om den rika biologiska mångfald som är knuten till hagmarkerna ska kunna bevaras.

    I rapporten konstateras dock att det i dag inte finns några styrmedel för att minska användningen av de mest klimatpåverkande animalieprodukterna utöver vissa begränsade informationsinsatser, något som beskrivs som ”anmärkningsvärt passivt”.

    Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling avslutar sin rapport med att ge tre förslag till regeringen, som Supermiljöbloggen presenterar i sin helhet här nedan.

    Rådet föreslår att regeringen:

    1. Prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i hög grad kött från idisslare och mejeriprodukter, d.v.s. de produkter som orsakar störst utsläpp av växthusgaser. Samtidigt är det viktigt att politiken har ett helhetsperspektiv. Den kan ges en sådan inriktning att den produktion av kött och mejeriprodukter som ändå sker, så långt möjligt gynnar biologisk mångfald och andra miljö- och kulturvärden. Den kan också bestå av olika insatser för att utveckla alternativa proteinkällor. Rådet föreslår att regeringen utgår från de forskningsresultat som finns och dra nytta av den syntes av vetenskapliga resultat som gjorts av olika myndigheter.
    2. Tar fram förslag till en kostnadseffektiv kombination av styrmedel för att genomföra politiken under punkt 1. Möjliga styrmedel är t.ex. information, skatter och/eller utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Även information och upphandling kan användas för att främja klimat och miljövänliga alternativ. Regeringen bör också analysera hur sådana styrmedel kan utformas utan att äventyra andra svenska miljömål (än klimatmålet) som t.ex. det om biologisk mångfald.
    3. Lanserar Sverige som ett föregångsland när det gäller övergången till en ”klimatvänlig livsmedelskonsumtion”. Detta innefattar också att stimulera innovation och företagande bland t.ex. svenska bönder för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.

    Kolkraften i Europa leder till tusentals förtida dödsfall varje år

    De hälsorelaterade kostnaderna uppgår till hundratals miljarder kronor årligen, visar ny rapport. 

    Strax innan statsminister Stefan Löfvens (S) tal i Almedalen under tisdagen genomfördes en fredlig protest av klimataktivister på plats i Visby. Detta för att belysa de hälsorelaterade effekterna av Vattenfalls brunkolsverksamhet.

    I en ny rapport som publicerades tidigare samma dag, Europe’s dark cloud: How coal-burning countries make their neighbours sick, framgår att konsekvenserna av Europas kolkraft är mycket negativa.

    The report finds that:

    • EU’s currently operational coal-fired power plants were responsible for about 22,900 premature deaths in 2013: this can be compared to 26,000 deaths in road traffic accidents in the EU the same year.

    • The coal plants were responsible for 11,800 new cases of chronic bronchitis and 21,000 hospital admissions in 2013.

    • The health impacts of EU coal created an overall bill of 32.4 to 62.3 billion Euros.

    Bakom rapporten står bland annat the Health and Environment Alliance, Climate Action Network Europe och WWF European Policy Office.

    Wendel Trio, chef för Climate Action Network Europe, säger i ett pressmeddelande:

    – The report shows that every coal-fired power station switched off will bring great benefits reaching beyond national borders, for both human health as well as climate. After the Paris Climate Agreement, EU leaders have even more responsibility to dramatically ramp up efforts to shut down all coal power plants and swiftly move to 100% renewable energy.

    Om exempelvis all kolkraft i Tyskland skulle fasas ut kommer det enligt rapporten leda till att uppskattningsvis 1 860 förtida dödsfall i Tyskland och 2 500 förtida dödsfall utanför landets gränser skulle kunna undvikas årligen.

    Men någon snabb utfasning ser det nu inte ut att bli, i alla fall inte av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Det svenska statliga energibolaget fick i förra veckan regeringens godkännande att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments – två bolag som, till skillnad från både Vattenfall och den svenska regeringen, tror på en renässans för kolkraften i Europa.

    Försäljningen innebär en negativ resultatpåverkan för Vattenfall på mellan 22-27 miljarder kronor, enligt Vattenfalls egna analyser. Enligt näringsminister Mikael Damberg (S), skulle dock den negativa påverkan på Vattenfalls resultat bli 10-15 miljarder kronor mer om verksamheten behålls.

    – Det är i förlängningen skattebetalarnas pengar vi talar om, eftersom vi äger Vattenfall tillsammans, sa Mikael Damberg på pressträffen i lördags.

    Frågan är dock vem som får ta de hälsorelaterade kostnaderna om det blir en renässans för kolkraften i Europa, vilket alltså de tilltänkta köparna EPH och PPF Investment hoppas på. I rapporten, Europe’s dark cloud: How coal-burning countries make their neighbours sick, framgår:

    Our assessment put total health costs at up to 62.3 billion Euros per year. In fact, the actual figure is likely to be higher because our estimate does not include the morbidity costs of all health conditions related to exposure to air pollution. It does not take into account adverse outcomes including stroke, coronary (‘ischaemic’) heart disease, lung cancer, impaired lung function, low birth weight, pre-term delivery and impaired cognitive development in children. The estimate also excludes any health costs arising from the full life cycle of coal, such as mining and waste disposal or indirect health costs resulting from CO2 emissions that fuel climate change.

     

     

    Efter Vattenfallaffären – årets Greenwashpris till Miljöpartiets partistyrelse

    Ett resultat av oärlig miljökommunikation, enligt Jordens vänner. 

    I dag stod det klart att det blev Miljöpartiets partistyrelse som tog hem Svenska Greenwashpriset. Det är Jordens vänner som ligger bakom utmärkelsen, som man kallar ”Sveriges minst attraktiva miljöpris” och som traditionsenligt delas ut under Almedalsveckan.

    Nomineringen, som offentliggjordes i mars i år, lyder bland annat:

    Inför riksdagsvalet 2014 lovade Miljöpartiet att verka för att Vattenfalls kolkraftsverksamhet skulle avvecklas. Detta vallöfte sveks när Miljöpartiet som en del av regeringen valde att försöka sälja kolkraften istället för att avveckla den.

    – Greenwashpriset handlar om oärlig miljökommunikation och inget annat, och om vi ser på hela resan från kolbiten i valrörelsen till läget nu så är det ju något slags rekord, kommenterar Andrea Söderblom-Tay från Jordens vänner, i ett pressmeddelande.

    Klimatavtalet från Paris, bara tomt prat?

    Politikerveckan i Almedalen inleddes igår, några dagar efter Regeringens bombnedslag om försäljningen av Vattenfall.  I samma veva kom också en ny studie som pekar på att avtalet från Paris i höstas, där världens länder skrev under ett avtal för att stoppa den globala medeltemperaturen från att höjas över två grader, inte alls faller samman med den ambitionsnivå världens regeringar satt upp. 

    Försäljningen av svenska Vattenfalls brunkol i Tyskland har rört upp starka känslor världen över. Svenska regeringen har fått massiv kritik för planerna att sälja verksamheten till det tjeckiska bolaget EPH, istället för att avveckla verksamheten och därmed bespara jordklotets alldeles för uttänjda gränser enorma mängder koldioxid. Om verksamheten fortsätter att drivas, kommer stora mängder växthusgaser släppas ut i en atmosfär som redan står på gränsen till vad den klarar av.

     Jag tycker att det är sorgligt. Det är ett dåligt beslut för klimatet och kommande generationer. Bara de nya gruvar som nu kan öppnas motsvarar 24 år av Sveriges utsläpp. En regering som säljer den här enorma mängden kol är inte grön, den är grå, säger Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet till SVT Nyheter.

    Koldioxidkoncentrationerna slår årligen nya rekord, likaså den globala medeltemperaturen, och de bara fortsätter att stiga. I höstas skrev världens länder under ett avtal, ett avtal som skulle begränsa utsläppen så att den globala medeltemperaturen hölls väl under 2 grader. Dock visar en ny studie att de åtgärder som länderna samtidigt åtog sig att följa inte räcker på långa vägar för att klara målen. Men avtalet säger också att alla länder måste utvärdera och revidera sina mål vart femte år, och under denna femårsperiod finns även möjligheten att öka ambitionsnivån ytterligare.

    Med ländernas nuvarande klimatmål blir temperaturökningen mellan 2,6 och 3,1 grader. Det uppfyller verkligen inte avtalets ambition om att hålla uppvärmningen under två grader, och definitivt inte målet på max en och en halv grad, säger Joeri Rogelj, forskare vid det internationella forskningsinstitutet IIASA utanför Wien i Österrike till DN.

    Forskarna kan bara spekulera i vad som kommer att hända i framtiden. Redan vid två graders uppvärmning kan sårbara samhällen drabbas hårt. Då är frågan om naturens egna system ens har räknats med.

    Så, även om alla 188 länder som skrev under avtalet i höstas håller sina löften, kommer medeltemperaturen med stor sannolikhet överstiga målet två grader. Frågan är verkligen vad som händer om inte ens dessa löften hålls. En fråga Sveriges politiker verkligen kan ta och fundera över inför försäljningen av Vattenfalls brunkol!

    Förtroendet för Miljöpartiets miljöpolitik minskar

    Framför allt är det Centerpartiet som nu knappar in, visar en ny opinionsundersökning. 

    DN/Ipsos har i en undersökning frågat väljarna vilket riksdagsparti som har den bästa miljöpolitiken, det här rapporterar Dagens Nyheter.

    Miljöpartiet ligger fortfarande i topp, men jämfört med för två år sedan, mitt under valrörelsen inför riksdagsvalet, är det framför allt Centerpartiet som knappat in.

    Vilket parti har bäst miljöpolitik?
    Juni, 2014
    Miljöpartiet: 56 procent.
    Centerpartiet: 8 procent.
    Juni 2016
    Miljöpartiet: 35 procent.
    Centerpartiet: 17 procent.

    En förklaring, skriver DN, är att regeringen har ”två unikt turbulenta år bakom sig”.

    ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    Håkan Wirtén, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Håkan Wirtén.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Det är svårt att välja, alla mål hänger ihop. Men mål 12, Hållbar produktion och konsumtion, är särskilt angeläget för oss i Sverige som har ett stort ekologiskt fotavtryck, det vill säga en livsstil med stor negativ påverkan på planeten. I WWF:s senaste Living Planet Report låg Sverige på tionde plats i världen med störst fotavtryck per person! Ska vi utrota fattigdomen globalt, minska klimatpåverkan och använda naturen på ett mer hållbart sätt måste vi fördela användningen av resurser mer rättvist.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Se gärna WWF:s tips om Bilen, Biffen, Börsen och Bostaden – fyra områden där vi var och en kan bidra genom våra konsumtionsval. Vi behöver alla också fortsätta ställa krav på beslutsfattarna att de tar sitt ansvar för en mer hållbar framtid.

    _________

    Läs mer:

    Mål 12: Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    We Effect: ”Känner DU till FN:s nya hållbarhetsmål?”

     Endast tre av tio svenskar känner till FN:s nya hållbarhetsmål. Är du en av dem? Anneli Rogeman VD för We Effect skriver idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen att vi måste ”kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten”.

    De nya hållbarhetsmålen? Nej, de känner jag inte till. Min mamma är 87 år och fortfarande intresserad av omvärlden; hon läser morgontidningen, lyssnar på radio och tv-nyheterna. Men FN:s nya hållbarhetsmål för global utveckling har inte nått henne.

    Hon är inte ensam. Enligt en ny undersökning som vi på We Effect har låtit Sifo göra känner bara tre av tio svenskar till de nya FN-målen. Ännu färre tror att de högst prioriterade målen, att utrota fattigdomen och hungern till år 2030, är möjliga att uppnå.

    Inget av resultaten är särskilt förvånande. Men utfallet är en viktig väckarklocka för hur långt vi har kvar till ett av de viktigaste stegen för att nå målen, att så många som möjligt känner till dem.

    För säg den person som tror att det är möjligt att nå de tuffa målen utan att känna till att de finns? Än mindre benägen är hen att vilja hjälpa till att nå målen genom att minska sitt eget klimatavtryck eller skänka pengar till insatser som gör skillnad.

    Undersökningen visar kort och gott att vi måste kavla upp ärmarna och göra frågan mer levande runt köksborden och i samhällsdebatten. Jag tror följande är avgörande i det arbetet:

    1. Vad kallar vi målen egentligen? Agenda 2030, SDG-målen, globala målen, nya FN-målen, hållbarhetsmålen… Även för oss som arbetar med frågorna dagligen är det svårt att hålla tungan rätt i mun. Att Agenda 2030 är vägen fram till målen gör det inte lättare. Vad sägs om att vi försöker hålla oss till ett namn och upprepa det med en dåres envishet? Repetition är kunskapens moder.
    2. Vilka är människorna bakom målen? Det är lätt att fastna i stora siffror, procenttal, minskningar och antagande. Vi behöver bli bättre på att lyfta människorna som de 17 målen och 169 delmålen faktiskt handlar om. Själv berättar jag ofta om villkoren för bondekvinnor i fattiga länder. Att de har världens tuffaste jobb. Men att de kan få det mycket bättre, med rätt stöd. Jag återvände själv nyligen till en grupp kvinnor i Machakos i Kenya. Efter tre års samarbete med We Effect har de förvandlat en liten åkerlapp med sisalodlingar till en blomstrande affärsrörelse med korgtillverkning. De står numera på egna ben och bidrar till att många får en trygg tillgång till både mat och utbildning.
    3. Låt oss samarbeta mer! Regeringen har sagt att Sverige ska bli bäst i att nå FN:s nya utvecklingsmål. SVT:s Världens barn-satsning är ett bra exempel på ett framgångsrikt samarbete biståndsorganisationer emellan. Där talar vi inte om oss själva utan om det vi är till för; att eliminera fattigdomen. Kanske kan vi hitta ett brett samarbete också kring de nya hållbarhetsmålen?
    "This job helps me buy food for my family and also pay school fees for my children. Though it has its challenges, it's better to do something than doing nothing" Janet Mutuku, 26 år, medlem i ett kooperativ i Machakos, Kenya, som stöds av We Effect.
    ”This job helps me buy food for my family and also pay school fees for my children. Though it has its challenges, it’s better to do something than doing nothing” Janet Mutuku, 26 år, medlem i ett kooperativ i Machakos, Kenya, som stöds av We Effect. Foto: Cecilia Abrahamsson

    Slutligen: Vår Sifo-undersökning sänder också positiva signaler. Den visar att fyra av tio unga, dubbelt så många som i de äldre åldersgrupperna, tror att vi kan utrota fattigdomen och hungern till 2030. Om vi nu bara kan göra de nya målen mer kända kommer möjligheterna att nå dem att öka betydligt. Eller: när min mamma berättar för sina barnbarn om denna världens största satsning för att utrota fattigdomen, så kommer den yngre generationen att genast dra sitt strå till stacken för att vi ska nå målen.

    Anneli Rogeman
    VD We Effect

    Paris förbjuder gamla bilar i kampen mot luftföroreningarna

    Ny månad, ny lag. Från och med juli får bilar tillverkade före 1997 inte längre köra på Paris gator mellan klockan 8 och klockan 20, måndag till fredag.

    Det senaste året har bjudit på flertalet smoglarm och disiga bilder från den franska huvudstaden. Förhoppningen är att den nya lagen drastiskt ska minska både skadliga luftföroreningar och bullernivåer.

    I september förra året utlyste stadens ledning en bilfri dag och resultatet var överraskande positivt. Halterna av kvävedioxid i luften sjönk med 40 procent och ljudnivån halverades i stadens centrum.

    För två månader sedan påbörjades ytterligare ett initiativ vid namn ”Paris respire”, eller ”Paris andas”, vilket går ut på att alla bilar förbjuds i vissa centrala zoner den första söndagen i varje månad. Enligt Paris borgmästare, Anne Hidalgo, kan det senaste bilförbudet komma att utökas och gälla bilar nio år eller äldre.

     

    Liberalerna vill ha koldioxidskatt på EU-nivå

    Liberalerna presenterade igår ett förslag på koldioxidskatt i EU. Förslaget är att skatten ska täcka de områden som inte är med i EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis transportsektorn. 

    Liberalernas partiledare Jan Björklund motiverade förslaget med att:

    Klimatet är vår tids ödesfråga. Som alla föräldrar så undrar jag ibland hur världen kommer se ut när mina barn blir vuxna och får egna barn. Deras möjligheter i livet och deras frihet kommer vara beroende av de beslut som vi fattar idag.

    Under sitt tal i Almedalen tog Björklund även upp den ryska gasledningen Nord Stream i Östersjön och kritiserade projektet för att vara dåligt för både klimatet och säkerheten. Men Björklund nämnde inte att Alliansregeringen godkände gasledningen 2009.

    Även energiöverenskommelsen fick en del av Björklunds kritik med motivering att den i praktiken innebär ett slutdatum för kärnkraften.

    ”Alla målen har lika stor vikt”

    Måns Nilsson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Måns Nilsson.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är forskningschef på Stockholm Environment Institute samt adjungerad professor på KTH. Har jobbat ganska mycket de sista tre åren med forskning kring de globala målen och även kunnat följa FN-processen på relativt nära håll, genom ett nätverk av internationella institut och tankesmedjor.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat  och varför väljer du det? 

    – Ni får ursäkta, men frågan är helt fel! 2030-agendan är en helhet – alla målen har lika stor vikt. Det jag vill lyfta fram är hur extra viktigt det är att förstå hur de olika målen förhåller sig till varandra. Endast om vi förstår dessa samband kan vi genomföra åtgärder som får stor effekt. Jag har precis publicerat en debattartikel om detta i Nature.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Fundera på hur ditt eget arbete bidrar till FN-målen. Om du inte kan hitta att det du jobbar med bidrar till något mål eller delmål alls – vad kan du göra för att förändra ditt arbete eller den branch du verkar i? Behandla andra så som du själv vill bli behandlad. Informera dig och gör dina konsumtionsval med eftertanke

     _____________

    Läs mer om de 17 målen här.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.