Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    ”Vi späder på temperaturhöjningen och politikerföraktet”

    Riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) menar att partiet inte satsat allt i frågan. 

    En av de miljöpartister som inte välkomnar gårdagens besked från regeringen, om att Vattenfalls ska få sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till det tjeckiska bolaget EPH, är Carl Schlyter. I en debattartikel på Dagens ETC skriver han:

    De flesta gröna partier som satt hårt mot hårt och varit villiga att offra sina ministerposter har antingen lyckats driva igenom systemförändrande reformer eller åkt ur regeringen, men med trovärdigheten i behåll. Flera gånger har de återkommit stärka ur det.

    Carl Schlyter menar att gårdagens regeringsbeslut nu kommer sända olyckliga signaler till omvärlden:

    Inget beslut denna mandatperiod kan kompensera för det faktum att hela världen kommer peka finger åt oss och säga att inte ens en rödgrön regering i Sverige kan enas med tyskarna om en avvecklingsplan, varför ska då vi lämna fossila bränslen i marken?

    Det är respektabelt att satsa och förlora, men att inte ens försöka att satsa allt det är svagt. Jag är rädd att vi både späder på temperaturhöjningen och politikerföraktet med detta beslut.

    Statsrådet Peter Eriksson (MP) är dock kritisk mot resonemanget och säger till Aftonbladet att Carl Schlyter ”driver en populistisk linje”. Samma Peter Eriksson gick dock själv till EU-parlamentsval 2014 just på kolfrågan. Då skrev han flera debattartiklar ihop med Isabella Lövin med följande budskap:

    Vi vill förbjuda all användning av kol i kraftverk från 2030. Investeringar i nya kolkraftverk behöver förbjudas redan nu.

    25 Twitterröster om Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Tung kritik, både nationell och internationell, mot regeringens besked om att tillåta försäljningen. 

    I går meddelade den svenska regeringen att man ställer sig bakom den föreslagna avyttringen av Vattenfalls brunkolsverksamhet. Nya ägare blir därmed det tjeckiska bolaget EPH och dess finansiella partner PPF Investments. Enligt Vattenfall förväntas försäljningen kunna slutföras den 31 augusti i år.

    Beskedet väckte starka reaktioner under gårdagen. Supermiljöbloggen har samlat några av rösterna från Twitter.

     

     

     

    Miljöministerns pressekreterare slutar

    Karolina Skog (MP) står för tillfället utan en fast pressekreterare. 

    Vid regeringsombildningen den 25 maj stod det klart att Karolina Skog från Miljöpartiet skulle bli ny miljöminister. Hon tog då över efter klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), vars pressekreterare Jesper Liveröd stannade kvar i tjänst hos Karolina Skog.

    regeringens hemsida står det fortfarande att Jesper Liveröd har denna tjänst, men när Supermiljöbloggen mejlar för att fråga om dagens Vattenfallbeslut, kom auto-svaret:

    Jag arbetar inte längre som pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog.

    Någon ny pressekreterare har Karolina Skog ännu inte, utan i svaret sker hänvisning till Lorentz Tovatt, politiskt sakkunnig hos miljöministern.

    ”Hej 08:a! Spara på vattnet. Ta inte med dina storstadsfasoner till Almedalen!”

    Vatten är vår viktigaste resurs och inför Almedalsveckan uppmanar därför Tomas Eriksson, gruppledare (MP) i Stockholms läns landsting, sina politikerkollegor (framförallt från Stockholmsområdet) att följa fem enkla råd.

    På söndag inleds den årliga politikerveckan i Almedalen i Visby på Gotland. Totalt väntas 35 000 personer delta på något av alla de över 3 000 olika aktiviteterna som finns med på programmet. Detta betyder att befolkningen i Visby mer än fördubblas. Samtidigt råder det stor vattenbrist på Gotland.

    Grundvattennivåerna är rekordlåga. Vattenbrist är ett relativt okänt fenomen i Sverige där vi är vana vid att ha närmast obegränsad tillgång till vatten. Men i och med ett förändrat klimat kommer vi att behöva vänja oss vid att hushålla med denna avgörande resurs. Jag uppmanar därför mina politikerkollegor (framförallt er från Stockholmsområdet) att följa följande fem enkla råd under er tid i Almedalen.

    1. Spola inte vatten i handfatet när du går på toaletten
    Varje minut spolar du bort ca 4-6 liter vatten. Tycker du det är jobbigt om det låter så finns det mobilapp som åstadkommer samma ljud. Tänk dock på att alla människor behöver gå på toaletten och att det du gör är fullt normalt.

    2. Skippa poolpartyn
    Om du har ett boende en bit utanför Visby med tillgång till pool kan det ju vara lockande att bjuda in vänner och kontakter på ett poolparty. Att byta vatten i en pool kräver dock stora vattenmängder och är dessutom förbjudet i samband med bevattningsförbud. Skippa poolen och häng vid stranden istället.

    3. Duscha med måtta
    Vi behöver faktiskt inte duscha mer än en gång per dag. Visst kan det vara avkopplande med en dusch under en stressig dag med många olika events. Men en dusch på 3 minuter motsvarar i snitt 36 liter varmvatten medan en dusch på 10 minuter förbrukar cirka 120 liter varmvatten. Så spara vatten genom att duscha kortare tid och inte flera gånger per dag.

    4. Fyll disk och tvättmaskiner innan ni kör dem
    Det går åt 50 liter vatten för en tvätt och 15 liter för en disk. Om ni har tvätt eller diskmaskin på ert boende så spara vatten genom att fylla dessa ordentligt innan start. Om du diskar för hand så använd balja och diska inte under rinnande vatten.

    5. Frys eller kyl vatten på kvällen
    Ett effektivt sätt att få tillgång till kallt vatten är att ställa in vatten i frysen eller kylen kvällen innan. Då slipper du stå och spola i väntan på att få kallt vatten i kranen.

    Rent vatten är vår viktigaste resurs. Se till att vi tar vara på den!

    Tomas Eriksson (MP)
    Gruppledare Stockholms läns landsting

    Regeringen säljer Vattenfalls kol

    Frågan om Sverige ska sälja Vattenfalls brunkol har varit en av de mest omdiskuterade miljöfrågorna under de senaste åren. Nu är den avgjord. Idag meddelade regeringen att man säljer Vattenfalls fyra brunkolseldade kraftverk och tillhörande kolgruvor till det tjeckiska bolaget EPH.

    Regeringen presenterade samtidigt ett förslag om att 300 miljoner kronor ska avsättas årligen från och med 2018 för att köpa utsläppsrätter som sedan skrotas. Med nuvarande pris på utsläppsrätter innebär detta att utsläpp motsvarande cirka 7 miljoner ton koldioxid kommer att kunna köpas in och skrotas årligen.

    Klimatminister Isabella Lövin (MP) och miljöminister Karolina Skog (MP) motiverar på DN Debatt beslutet med att:

    Utsläppsbromsen är ett nytt sätt att jobba med klimatpolitik som är ekonomiskt rationellt och höjer kostnaden för att släppa ut. Denna åtgärd ligger inom regeringens mandat att styra i rätt riktning, vilket vi gör med utsläppsbromsen. Att styra över statliga bolag utan att ha mandat från riksdagen gör det inte.

    Beslutet möter hård kritik. Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt är kritisk och säger:

    Vi vet att det här förtaget som köper kommer att försöka gräva och elda upp så mycket kol de kan. Det är precis det som klimatet inte tål.

    Miljörörelsen är mycket kritiska. Greenpeace Sverige-chef Annika Jacobson säger till DN:

    Sverige har en historisk möjlighet att säkerställa att ett av Europas största brunkolsfyndighet stannar i marken, men det misslyckas man fullständigt med. Till råga på allt säljer man till ett företag som inte har det mest grundläggande hållbarhetsarbetet på plats och som dessutom sagt att man hoppas på en europeisk kolrenässans,

    Tim Ratcliffe från den internationella miljöorganisationen 350.org säger:

    Sweden has the power and responsibility to ensure the carbon it owns stays in the ground. Slavery didn’t end by selling slaves to someone else. A climate crisis can only be averted by keeping fossil fuels in the ground and carbon trading has consistently failed to do that.

    Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson säger:

    Att regeringen nu säger att man ska köpa utsläppsrätter är en klen tröst. Vi vet att det finns ett stort överskott. Ska det få någon effekt att köpa utsläppsrätter måste överskottet försvinna och EU se till att priset på utsläppsrätter bli korrekt och funktionellt. 300 miljoner per år är inte det mest effektiva sättet att använda statens pengar

    Mattias Goldmann, VD på den gröna och liberala tankesmedjan Fores skriver på Twitter:

    Regeringens 300 milj kr/år för köpa utsläppsrätter visar vad Mp kostar och kräver, inte vad kolet kostar eller klimatet kräver.

    Beslutet väcker också intern kritik inom Miljöpartiet. Riksdagsledamoten Carl Schlyter skriver:

    Nu har vi sålt kolet och tappat väljarna. Vi hade ett val, att riskera ministerposterna genom att göra kolet till kabinettsfråga och kanske vinna den eller att förlora regeringsmakten. Jag tycker att klimatfrågan och att visa vägen genom globalt ledarskap i hur man hanterar statligt ägda fossila ”stranded assets” är en fråga där grön regeringsmakt ställs på sin spets.

     

     

     

     

    Matsmart: ”Så här minskar du matsvinnet rejält”

    ”Varje år slänger svenska konsumenter 494 000 ton mat – helt i onödan. Genom att öka kunskapen om skillnaden mellan hållbarhetsmärkningarna kan matsvinnet minskas rejält”, detta skriver Karl Andersson, VD och en av grundarna till Matsmart i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag.

    Totalt slänger Sveriges hushåll 995 000 ton matavfall varje år. Hälften är matsvinn, delvis det avfall som konsumenterna hade kunnat undvika genom exempelvis bättre planerade inköp eller mer dimensionerade portionsstorlekar.

    Om hushållens matavfall minskade med 20 procent skulle det innebära en total besparing på 8 miljarder kronor per och för varje hushåll en kostnadsminskning på 1 300-1 600 kronor. Enligt den studie* som Enveco Miljöekonomi gjort på uppdrag av Naturvårdsverket skulle också utsläppen minska med nästan 600 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är mer än vad Sveriges inrikesflyg släpper ut under ett år.

    Att planera inköpen bättre och undvika överdimensionerade portioner är två av åtgärderna för att komma åt hushållens matsvinn. En tredje är att öka kunskapen om skillnaden mellan bäst före-dag och sista förbrukningsdag.

    * Bäst före-dag är endast en rekommendation där tillverkaren garanterar exakt samma kvalitet, smak och textur som vid tillverkningstillfället. Faktum är att varan kan ätas i veckor – i många fall månader och till och med år – efter att datumet passerat.

    * Sista förbrukningsdag sätts på varor som tillverkaren bedömer snabbt kan försämras och bli en hälsorisk, exempelvis rå fågel och fisk.

    Okunskapen och osäkerheten kring skillnaderna mellan hållbarhetsmärkningarna innebär att mängder av mat slängs i onödan i stället för att syn, lukt och smak får avgöra kvalitén på varan.

    Och det var på den vägen Matsmart startade. En av grundarna, Erik Södergren, drev en matbutik där kunder kunde påpeka att bäst före-dagen på en burk krossade tomater snart skulle passera. Han hade inget val än att slänga den, trots vetskapen om att innehållet smakade minst lika gott som i burken bredvid.

    Han tröttnade på att slänga fullt ätbar mat och började rea ut varor med kort bäst före-dag och samtidigt informera kunderna om att det var smarta köp – både för miljön och för plånboken.

    Kunderna älskade rea-varorna och upptäckte att maten verkligen var helt opåverkad och smakade lika bra som vanligt.

    Parallellt hade Erik en god inblick i matindustrin där det ständigt sker en viss överproduktion i form av att säsongsvaror inte säljs i tid, att smaker slår sämre än väntat, att förpackningar trycks fel eller att varor inte hinner nå butikerna innan bäst före-datumet närmar sig.

    Han bestämde sig för att gå mot strömmen och köpa in varor som ingen annan ville ha och som i många fall annars hade slängts.

    Det gjorde succé – och Erik Södergren bestämde sig för att ge hela Sveriges befolkning samma möjlighet som hans kunder i matbutiken.

    Matsmart.se såg dagens ljus 2014. 2015 hade omsättningen ökat med 1000 procent vilket gav ett kvitto på att våra kunder gillar att göra fynd till 20-90 procents rabatt och samtidigt minska matsvinnet. Matsmart har också uppmärksammats internationellt, då vi som ett av 20 europeiska företag bjöds in till London för att diskutera problematiken gällande matsvinnet med miljöaktivisten Al Gore.

    Vi ser det som ett kvitto på att vi har en viktig roll att spela i matkedjan. Matsmart tar uppgiften på största möjliga allvar och hoppas i takt med en fortsatt kundtillväxt upplysa fler om matsvinnet och dess påverkan på miljön.

    * Hela studien finns att läsa här: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6697-0.pdf?pid=16632

    Karl Andersson
    Vd och en av grundarna till Matsmart

     

    Rekordtidig algblomning en dålig nyhet för Östersjön

    På junis sista dag nådde algblomningen Sveriges östkust. Det är tidigare än någonsin förr och prognosen ser fortsatt negativ ut.

    Algblomning kallas den utveckling då planktonalgers tillväxt ökar kraftigt på kort tid och bildar stora algbestånd i hav och sjöar. När algerna sedan sjunker till botten leder det till syrebrist och döda bottnar.

    Algblomning är ett naturligt förekommande fenomen, men det påskyndas av läckage av fosfor och kväve från exempelvis jordbruk. Östersjön har länge varit en utsatt vattenmassa och leder ligan för mest övergödda hav.

    För att problemen med algblomning ska minska måste läckaget från jordbruket kring Östersjön minska. Östersjöns syrefattiga, döda havsbottnar tar i dagsläget upp en yta lika stor som två Danmark.

    Förra sommarens kalla och blåsiga sommar ledde till att algblomningen inträffade först i början av augusti.

    Oceana: ”Ett skyddat Kattegatt i dag innebär mer fisk att fånga i morgon”

    Den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt är ett förbud mot bottentrålning, skriver Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa.

    I förra veckan fattade Svenska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) rätt beslut grundat på sin vetenskapliga rådgivning om att utöka Sveriges marina skydd när man offentliggjorde en tydlig rekommendation för ett starkare skydd av Kattegatt och de marina arter som lever där. Det är på tiden att HaV, en oberoende expertmyndighet som ansvarar för förvaltningen av de marina resurserna, nu agerar i linje med sin egen, tidigare vetenskapliga rådgivning och lägger fram ett förslag för att ge permanent skydd av den omdebatterade så kallade Kattegattboxen som för närvarande är stängd för fiske i sydöstra Kattegatt.

    Vetenskapliga undersökningar har visat att den sju år långa stängningen har lett till en återetablering av sessila arter och långlivade bentiska organismer samt samhällen med sjöpennor och grävande megafauna, vilka klassas som hotade av internationella konventioner för både Nordöstra Atlanten (OSPAR) och Östersjön (HELCOM).

    Genom att rekommendera att området uppgraderas till marint skyddat område (MPA) visar HaV att man vill verka för att regeringen inte fattar några förhastade beslut rörande detta känsliga område. Samtidigt uppfyller HaV sin plikt att informera svensk allmänhet, intressenter och offentliga myndigheter om vilka förvaltningsbehov detta viktiga område har.

    Förra månaden skickade Oceana och fem övriga intresseorganisationer ett gemensamt öppet brev till HaV där vi uttryckte vår stora oro kring en potentiell återöppning av Kattegattboxen för fiske. År 2009 införde Danmark och Sverige ett gemensamt, tillfälligt förbud mot bottentrålning i området med målet att skydda det kraftigt minskade beståndet av Kattegattorsk. I dag står vi inför en situation där Danmarks regering undergräver det marina bevarandet för att tillgodose för sin fiskeindustri, och man har pressat den svenska regeringen att återöppna Kattegattboxen för fiske.

    Det är inte första gången som Danmark prioriterar kortsiktiga vinster för fiskeindustrin före upprätthållandet av en långsiktig hälsa och produktivitet hos det marina ekosystemet som är själva grundvalen för de här privata verksamheterna.

    Förra månaden publicerade Sverige sitt beslut att upprätta nya skyddade områden i Kattegatt för att skydda sårbara och hotade mjukbottenarter och habitat som i stort sett saknar skydd i alla europeiska hav. Jämfört med förra regeringens plan hade dessvärre det nu föreslagna området krympt till förmån för kortsiktiga fiskeintressen, trots att de marina ekosystemen spelar en viktig roll för att bevara ett sunt fiskbestånd. Men än värre var att Danmark förra året blockerade de inledande insatserna och därefter försenade och urvattnade processen, ledd av grannländerna, för att skydda 69 marina arter som är utrotningshotade i Östersjön och Kattegatt.

    Kattegatt är ett gemensamt hav mellan Sverige och Danmark, och försöken att bevara dess artmängd måste också delas. Det är viktigt att påminna Danmark om att det sju år långa förbudet mot bottentrålning har lett till att bottenlevande arter och samhällen, varav många är rödlistade som hotade, återigen etablerat sig i området. Att på nytt öppna området för bottentrålning skulle innebära att denna återetablering har skett helt förgäves.

    Torsken är en av de viktigaste arterna som berörs, och HELCOM har klassat beståndet som ”kritiskt utrotningshotat” i Kattegatt. Det uppskattas att upp till 85 procent av torskens tidigare fortplantningsplatser har gått förlorade under de senaste 40 åren, och det föreslagna nya marina skyddsområdet skulle omfatta en av de återstående fortplantningsplatserna. Ur vetenskaplig synvinkel är ett förbud mot bottentrålning den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och effektivt återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt.

    Som tur är innehåller HaV:s förslag om ett nytt marint skyddat område också ett antal andra områden i Kattegatt och Östersjön, varav vissa överlappar med några av Oceanas förslag för marint skydd i området. Just nu är endast 6,6 procent av de svenska vattnen klassade som marina skyddade områden, vilket fortfarande inte är tillräckligt för att Sverige ska kunna nå det internationellt överenskomna målet att skydda tio procent av de marina områdena och kustzonerna fram till år 2020.

    Vår förhoppning är att HaV:s rekommendation till svenska regeringen snart kommer att omsättas i praktiken, och att torsken och många andra arter i Kattegatt får chansen att återhämta sig, vilket i sin tur kommer att skapa möjligheter för ett långsiktigt hållbarare och lönsammare fiske.

    Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa

    Så vill Miljömålsberedningen minska luftföroreningarna

    Miljömålsberedningen har tidigare presenterat sitt förslag på klimatstrategi, som Supermiljöbloggen skrivit mer om här. Förra veckan presenterade Miljömålsberedningen även sitt förslag till mål och åtgärder för bättre luftkvalité. Samtliga riksdagspartier, med undantag för Sverigedemokraterna, står bakom förslaget som regeringen nu ska behandla. 

    Cirka 5500 personer i Sverige beräknas dö årligen på grund av luftföroreningar. Av dessa dödsfall bedöms cirka 3000 bero på luftföroreningar från andra länder, 1300 dödsfall beror på lokala trafikavgaser, 1000 dödsfall beror på luftföroreningar från vedeldning och 200 dödsfall beror på partiklar från vägslitage. Dessutom kostar luftföroreningarna i Sverige cirka 35-42 miljarder kronor årligen.

    För att Sveriges miljömål om frisk luft ska uppnås föreslår Miljömålsberedningen bland annat dessa nya etappmål:

    • Begränsa utsläppen från vägtrafik i tätorter. Minst 25 procent av persontransporterna där ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång.
    • Begränsa utsläppen från småskalig vedeldning.
    • Minska luftföroreningar från andra länder. Sverige ska genomföra ”riktade insatser mot större utsläppsländer öster om EU” och sjöfartens utsläpp av kväveoxider på Östersjön och Nordsjön ska halveras till 2025 jämfört med 2010.
    • Sverige ska uppfylla EU:s mål om minskade luftföroreningar.

    Miljöberedningen föreslår i klimatstrategin att klimatutsläppen från transportsektorn ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. Många av åtgärderna som behövs för att nå det förslaget kommer också att ha positiva effekter på luftkvalitén.

    Utöver dessa åtgärder föreslår Miljömålsberedningen bland annat hårdare miljökrav och bättre inspektion av utrustning för vedeldning, att Sverige ska vara fortsatta aktiva i det internationella arbetet mot luftföroreningar och att stöd ska ges till forskning och utveckling av tekniker för att minska utsläppen från sjöfarten.

     

     

     

     

    473 miljoner ska bidra till mer hållbara städer

    473 miljoner kronor har delats ut till 19 kommuner för att stödja deras arbete med hållbara städer och hållbar transport. Framför allt syftar stödet till att främja innovativa, kapacitetsstarka och resurseffektiva lösningar för hållbar kollektivtrafik.

    Kommuner och landsting har möjlighet att ansöka om bidrag för hållbara stadsmiljöer och hållbart resande. Bidraget sträcker sig upp emot två miljarder kronor under perioden 2015-2018 och ansöks om hos Trafikverket.

    Åtgärderna innefattar bland annat bussgator och körfält, tilltalande knutpunkter, spårväg samt vad som kallas Bus Rapid Transit. BRT är ett system speciellt utformat för att förbättra systemkvaliten och för att förhindra förseningar. Trafikverkets bidrag hoppas kunna skapa förutsättningar för att en större andel av städers persontransporter ska ersättas med kollektivtrafik.

    De kommuner som den här gången beviljats stöd är Borås, Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Kungsbacka, Kungälv, Linköping, Malmö, Norrköping, Nyköping, Stockholm, Trollhättan, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Stödet förutsätter att kommunerna inkommer med motprestationer som bland annat att presentera stadens planer för bostadsbyggande, gång- och cykelåtgärder, sänkta hastighetsgränser och parkeringsåtgärder.

    Nästa ansökningsomgång startar redan den 22 augusti och här kan du läsa mer om hur processen ser ut.

    ”Don’t sell out workers and the climate Sweden”

    Sharan Burrow, generalsekreterare på världens största fackliga organisation, The International Trade Union Confederation, uppmanar Sverige och Tyskland att samarbeta om Vattenfalls kolkraft.

    Världsfacket – som på svenska går under namnet Internationella fackliga samorganisationen (IFS) och på engelska The International Trade Union Confederation (ITUC) – är världens största fackliga organisation som enligt sin hemsida representerar 180 miljoner arbetstagare från 333 medlemsorganisationer i 162 olika länder. Från Sverige är LO, TCO och Saco medlemmar.

    Världsfackets generalsekreterare Sharan Burrow skriver nu på Twitter, som ett svar på det som Al Gore skrev tidigare i veckan:

    Ett liknande budskap kom i går från Mexikos tidigare president, Felipe Calderón, som nu är ordförande i The Global Commission on the Economy and Climate. 

    Det budskapet, liksom Al Gores, har Sharan Burrow också retweetat. 

    Sverige hyllas för sitt klimatledarskap – uppmanas samtidigt att inte sälja Vattenfalls brunkol

    Mexikos tidigare president, Felipe Calderón, som nu är ordförande i The Global Commission on the Economy and Climate menar att Sverige och Tyskland måste samarbeta för att fasa ut kolkraften.

    Senast i den långa raden av aktörer som menar att Vattenfalls brunkol behöver stanna i marken är Felipe Calderón. Han var Mexikos president 2006-2012. Nu leder han The Global Commission on the Economy and Climate.

    På twitter skriver han till sina 4,4 miljoner följare:

    Sverige – mycket tack vare tidigare miljöministern och centerpartisten Lena Ek – ligger delvis bakom bildandet av kommissionen som Felipe Calderón alltså är ordförande för och som ekonomen Lord Nicholas Stern är vice ordförande för. På regeringens hemsida går det att läsa:

    Sveriges regering tillsatte tillsammans med sju andra länder (Colombia, Etiopien, Indonesien, Korea, Norge och Storbritannien) den oberoende kommissionen The Global Commission on the Economy and Climate.

    kommissionens hemsida går det att läsa:

    The Global Commission on the Economy and Climate is a major international initiative to examine how countries can achieve economic growth while dealing with the risks posed by climate change. Chaired by former President of Mexico Felipe Calderón, the Commission comprises former heads of government and finance ministers and leaders in the fields of economics and business.

    The New Climate Economy is the Commission’s flagship project. It provides independent and authoritative evidence on the relationship between actions which can strengthen economic performance and those which reduce the risk of dangerous climate change.

    Så påverkar Brexit miljö- och klimatfrågorna

    I en folkomröstning förra veckan röstade Storbritannien för att lämna EU. Supermiljöbloggen har här tittat närmare på vad olika experter säger om hur miljöfrågorna påverkas av Storbritanniens EU-utträde, också kallat Brexit. Nedan följer en sammanfattning av vad olika experter säger om konsekvenserna av Brexit för klimat, energi, luftföroreningar och biologisk mångfald.

    Klimat, energi och luftföroreningar

    Storbritannien har en ambitiösare klimatpolitik än de flesta andra EU-länderna. Brexit gör att mindre ambitiösa medlemsländer kan få ett större inflytande över EU:s klimatpolitik. Det är oklart om Brexit innebär att Storbritannien hoppar av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

    Storbritannien har spelat en viktig roll i kampen för att EU ska driva en ambitiös linje i de internationella klimatförhandlingarna inom FN. Brexit gör att EU:s linje i klimatförhandlingarna troligen kommer att bli mindre ambitiös. Men Brexit innebär också att Storbritannien blir friare i de internationella klimatförhandlingarna och kan driva en radikalare linje än EU.

    Storbritanniens klimatminister Amber Rudd säger att klimatambitionerna inte förändras av Brexit, även om det kan bli svårare att nå dem. En farhåga är att en sämre ekonomi på grund av Brexit kommer att leda till färre klimatinvesteringar, men det kan också leda till att färre klimatskadliga investeringar blir av. Mer om ovanstående och andra klimatkonsekvenser av Brexit skriver tankesmedjan Fores om.

    Om Brexit leder till att Storbritannien hoppar av Europas interna energimarknad så kan det leda till färre investeringar i ren energi, skriver The Guardian. Företaget Siemens meddelade efter omröstningen att de lägger sina planerade vindkraftsinvesteringar i Storbritannien på is tills dess att det är klart hur de ekonomiska förutsättningarna blir efter Brexit.

    Det är nästan dubbelt så vanligt att Brexit-förespråkare är klimatskeptiker jämfört med dem som ville stanna i EU. Cirka 18 procent av dem som röstar för Brexit håller inte med om att mänskligheten orsakar klimatförändringarna, jämfört med 10 procent av dem som ville stanna i EU. Det finns farhågor om att Brexit skulle stärka den klimatskeptiska delen av det konservativa partiet.

    Cirka 40 000 människor i Storbritannien beräknas dö varje år på grund av luftföroreningar, trots det har brittiska ministrar lobbat mot hårdare EU-regler mot luftföroreningar. En opinionsundersökning bland 1200 experter visar att 48 procent av dem anser att reglerna i Storbritannien kring luftföroreningar skulle bli sämre med Brexit och endast 4 procent anser att reglerna skulle bli bättre.

    Biologisk mångfald

    Storbritanniens jordbruksminister  George Eustice sade i kampanjen för Brexit att Storbritannien bör lämna EU:s fågel- och habitatdirektiv. Direktivet anses vara en mycket viktig del i EU:s arbete för att bevara natur.

    En opinionsundersökning bland 4000 miljöexperter visar att 60 procent av dem anser att Brexit kommer att leda till sämre naturskydd.

    Tre av Storbritanniens största naturskyddsföreningar, WWF, The Wildlife Trust och Royal Society for Bird Protection, säger i en gemensam rapport att EU i helhet har varit bra för naturskyddet och att Brexit innebär stora risker för Storbritanniens framtida miljöambitioner. Enligt rapporten är det oklart hur fisket kommer att påverkas av Brexit.

    Argument för och emot

    Miljön har inte varit en huvudfråga i debatten. Men ett exempel på där miljön lyftes fram som ett argument från stanna-sidan är organisationen Environmentalist for Europe som argumenterar för att EU har bidragit till skydd av natur, renare luft och vatten.  Ett exempel på där miljöhänsyn lyftes fram av Brexit-sidan är en debattartikel från energiprofessorn Michael Liebreich som argumenterar för att det är enklare för Storbritannien att föra en ambitiösare miljöpolitik utan EU.

     

    Ojnareskogen kan bli nationalpark

    Ojnareskogen, som ingår i Natura 2000-området Bästeträsk, kan komma att bli nationalpark. Ett flertal myndigheter ser nu tillsammans över möjligheterna att göra om det uppmärksammade området med sina rika djur- och naturvärden till nationalpark.

    Det var förra året som den omtvistade debatten om Ojnareskogens vara eller icke vara var som hetast. Rika natur- och djurvärden stod mot ett planerat kalkbrott i området som skulle kunna generera arbetstillfällen, men förstöra mycket av det känsliga artliv som finns i området. Regeringen beslutade efter påtryckningar från bland annat flertalet stora miljöorganisationer att göra området till ett Natura 2000 under namnet Bästeträsk, ett område på norra Gotland där Ojnareskogen ingår.

    Nu har naturvårdsverket tillsammans med Havs-och vattenmyndigheten, Region Gotland och Länsstyrelsen på Gotland påbörjat en förstudie för att se över möjligheterna att göra Bästeträsk till en nationalpark.

     Bästeträsk är ett fantastiskt område och består av en mosaik av alvarmarker, karsthällar, våtmarker, kust, sjöar och gamla skogar. Mångfalden av naturtyper och arter i Bästeträsk är imponerade. Området är det främsta i sitt slag i Sverige och unikt i Europa, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    En insamling av synpunkter ska nu ske från bland annat markägare, företag och organisationer för att se hur området idag används och idéer hur en framtida nationalpark kan se ut.

     Vi är väldigt måna om att ha en god dialog med alla de som bor, verkar eller har intresse i området. En särskilt viktig grupp är de markägare som tålmodigt och kunnigt vårdat sina marker. Tillsammans har vi förutsättningar att hitta ett sätt att jobba för en nationalpark, säger Cecilia Schelin Seidegård, landshövding, Länsstyrelsen i Gotlands län i ett pressmeddelande.

    Att göra området Bästeträsk till en nationalpark skulle vara en stor vinst för det rika djur- och naturliv som finns på norra Gotland.

    Al Gore uppmanar Sverige att samarbeta med Tyskland om Vattenfalls brunkol

    Vill att kolet ska stanna i marken. 

    Den internationella kritiken mot Vattenfalls planer på att sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH – som tror på en kolrenässans i Europa – ökar nu i styrka. Detta sedan Al Gore, som var USA:s vicepresident under Bill Clinton 1993-2001, och som mottog Nobels fredspris 2007 för att ha skapat opinion kring den globala uppvärmningen, skrivit på Twitter till sina knappt tre miljoner följare:

    Tidigare har kritik mot en försäljning kommit från en rad olika håll internationellt, exempelvis från Bill McKibben och Naomi Klein och från forskarna John Schellnhuber och Will Steffen.

    Sommar i P1: Gunhild Stordalen – miljöaktivist och miljardärfru

    Läkare, miljöaktivist och miljardärfru – så beskriver Gunhild Stordalen sig själv. Imorgon får vi höra henne berätta mer om sitt liv, sina livsprojekt inom miljö och hållbarhet och varför vi måste lägga fokus på livsmedelsfrågan i klimatdebatten. 

    Jag är miljöaktivist, läkare och miljardärfru. Jag är också allvarligt sjuk. Min bästa smärtlindring är att jobba med något som är viktigare än mitt eget liv, då kan jag leda bort tankarna till annat. Bort från smärtan, obehaget och min egen eländighet. Till mitt hjärtebarn EAT och en av vår tids största utmaningar: hur vi ska säkra hälsosam, näringsrik mat till en växande världsbefolkning, utan att överträda planetens ekologiska gränser, säger hon till Sveriges Radio.

    Gunhild Stordalen, gift med den norska hotellmagnaten Petter Stordalen, kommer vara värd i Sveriges Radios program”Sommar i P1″ imorgon tisdag kl.13.00.
    Programmet går även att höra senare via Sveriges Radios hemsida www.sr.se/p1.

     

    Kalifornien stänger sitt sista kärnkraftverk – ska satsa på förnybart, energilagring och effektivisering

    De två reaktorerna planeras att tas ur drift om åtta respektive nio år. 

    I förra veckan meddelade det amerikanska energibolaget PG&E att förhandlingar skett med både fack och miljöorganisationer och att man kommit överens om att de två reaktorerna vid Diablo Canyon Power Plant, som är Kaliforniens sista kärnkraftverk som fortfarande är i drift, ska stängas ned 2024 respektive 2025. I ett pressmeddelande skriver bolaget:

    The Joint Proposal would replace power produced by two nuclear reactors at the Diablo Canyon Power Plant with a cost-effective, greenhouse gas free portfolio of energy efficiency, renewables and energy storage.

    Daniel Hirsch, som leder the program on Environmental and Nuclear Policy vid UC Santa Cruz, säger till LA Times att beslutet är viktigt:

    – It is not simply a decision to phase out the plant, but to replace it with efficiency and renewables. So it is a very strong net gain for the environment.

    Erich Pica, chef för Friends of the Earth, som varit med i förhandlingarna, är nöjd och säger i ett pressmeddelandet:

    – This is an historic agreement. It sets a date for the certain end of nuclear power in California and assures replacement with clean, safe, cost-competitive, renewable energy, energy efficiency and energy storage. It lays out an effective roadmap for a nuclear phase-out in the world’s sixth largest economy, while assuring a green energy replacement plan to make California a global leader in fighting climate change.

     

    O1-reaktorn i Oskarshamn stängs om ett år

    Kommer ske vid halvårsskiftet 2017.

    Förra året ansökte OKG om villkor för den beslutade avvecklingen av Oskarshamn 1. Nu har dessa villkor fastställts av Mark- och miljödomstolen i Växjö och därmed kan stängningen påbörjas vid halvårsskiftet nästa år.

    OKG skriver i ett pressmeddelande:

    Inom ramen för de första faserna kommer en mängd beräkningar och provtagningar att ske, bland annat i syfte att förbereda för en sanering av alla processystem, så kallad dekontaminering. Därefter kommer det bränsle som finns i anläggningen att transporteras till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab. Successivt kommer även vissa interna utrustningsdelar att kapas sönder för att forslas ut ur anläggningen.

    Dessa arbeten bedöms kunna vara genomförda i slutet av 2019 och därefter kommer en komplett nedmontering av komponenter och rivning av byggnationer att kunna påbörjas.

    En ansökan om villkor för avveckling av den sedan länge avstängda Oskarshamn 2 ska också behandlas av Mark- och miljödomstolen.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.