Den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt är ett förbud mot bottentrålning, skriver Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa.
I förra veckan fattade Svenska Havs- och vattenmyndigheten (HaV) rätt beslut grundat på sin vetenskapliga rådgivning om att utöka Sveriges marina skydd när man offentliggjorde en tydlig rekommendation för ett starkare skydd av Kattegatt och de marina arter som lever där. Det är på tiden att HaV, en oberoende expertmyndighet som ansvarar för förvaltningen av de marina resurserna, nu agerar i linje med sin egen, tidigare vetenskapliga rådgivning och lägger fram ett förslag för att ge permanent skydd av den omdebatterade så kallade Kattegattboxen som för närvarande är stängd för fiske i sydöstra Kattegatt.
Vetenskapliga undersökningar har visat att den sju år långa stängningen har lett till en återetablering av sessila arter och långlivade bentiska organismer samt samhällen med sjöpennor och grävande megafauna, vilka klassas som hotade av internationella konventioner för både Nordöstra Atlanten (OSPAR) och Östersjön (HELCOM).
Genom att rekommendera att området uppgraderas till marint skyddat område (MPA) visar HaV att man vill verka för att regeringen inte fattar några förhastade beslut rörande detta känsliga område. Samtidigt uppfyller HaV sin plikt att informera svensk allmänhet, intressenter och offentliga myndigheter om vilka förvaltningsbehov detta viktiga område har.
Förra månaden skickade Oceana och fem övriga intresseorganisationer ett gemensamt öppet brev till HaV där vi uttryckte vår stora oro kring en potentiell återöppning av Kattegattboxen för fiske. År 2009 införde Danmark och Sverige ett gemensamt, tillfälligt förbud mot bottentrålning i området med målet att skydda det kraftigt minskade beståndet av Kattegattorsk. I dag står vi inför en situation där Danmarks regering undergräver det marina bevarandet för att tillgodose för sin fiskeindustri, och man har pressat den svenska regeringen att återöppna Kattegattboxen för fiske.
Det är inte första gången som Danmark prioriterar kortsiktiga vinster för fiskeindustrin före upprätthållandet av en långsiktig hälsa och produktivitet hos det marina ekosystemet som är själva grundvalen för de här privata verksamheterna.
Förra månaden publicerade Sverige sitt beslut att upprätta nya skyddade områden i Kattegatt för att skydda sårbara och hotade mjukbottenarter och habitat som i stort sett saknar skydd i alla europeiska hav. Jämfört med förra regeringens plan hade dessvärre det nu föreslagna området krympt till förmån för kortsiktiga fiskeintressen, trots att de marina ekosystemen spelar en viktig roll för att bevara ett sunt fiskbestånd. Men än värre var att Danmark förra året blockerade de inledande insatserna och därefter försenade och urvattnade processen, ledd av grannländerna, för att skydda 69 marina arter som är utrotningshotade i Östersjön och Kattegatt.
Kattegatt är ett gemensamt hav mellan Sverige och Danmark, och försöken att bevara dess artmängd måste också delas. Det är viktigt att påminna Danmark om att det sju år långa förbudet mot bottentrålning har lett till att bottenlevande arter och samhällen, varav många är rödlistade som hotade, återigen etablerat sig i området. Att på nytt öppna området för bottentrålning skulle innebära att denna återetablering har skett helt förgäves.
Torsken är en av de viktigaste arterna som berörs, och HELCOM har klassat beståndet som ”kritiskt utrotningshotat” i Kattegatt. Det uppskattas att upp till 85 procent av torskens tidigare fortplantningsplatser har gått förlorade under de senaste 40 åren, och det föreslagna nya marina skyddsområdet skulle omfatta en av de återstående fortplantningsplatserna. Ur vetenskaplig synvinkel är ett förbud mot bottentrålning den i särklass effektivaste åtgärden för att bevara och effektivt återställa hotade eller minskande arter och habitat i Kattegatt.
Som tur är innehåller HaV:s förslag om ett nytt marint skyddat område också ett antal andra områden i Kattegatt och Östersjön, varav vissa överlappar med några av Oceanas förslag för marint skydd i området. Just nu är endast 6,6 procent av de svenska vattnen klassade som marina skyddade områden, vilket fortfarande inte är tillräckligt för att Sverige ska kunna nå det internationellt överenskomna målet att skydda tio procent av de marina områdena och kustzonerna fram till år 2020.
Vår förhoppning är att HaV:s rekommendation till svenska regeringen snart kommer att omsättas i praktiken, och att torsken och många andra arter i Kattegatt får chansen att återhämta sig, vilket i sin tur kommer att skapa möjligheter för ett långsiktigt hållbarare och lönsammare fiske.
Lasse Gustavsson, verkställande direktör för Oceana i Europa
