Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Anders Wijkman blir ny SMB-krönikör

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Anders Wijkman har varit aktiv i hållbarhetsdiskussionen i decennier och försökt påverka flera partier inifrån i utvecklandet av en seriös miljöpolitik. De senaste åren verkar han dock gett upp partipolitiken för att påverka så mycket han kan utanför det partipolitiska.

    Senast kommer han från att ha varit ordförande för miljömålsberedningen och nu tar han plats i Supermiljöbloggens krönikeredaktion för att bidra till att vässa miljödebatten.

    Hur tar Sverige nästa steg mot bättre miljö och klimat?

    – Genom att få Finansdepartementet att inse att klok miljö- och klimatpolitik inte är en kostnad utan en investering i en bättre framtid. Genom att följa upp Miljömålsberedningens många förslag till klimatstrategi – inte minst skynda på introduktionen av smarta biobränslen och eldrift inom transportsektorn och genom en bättre stadsplanering där inte bilen står i centrum. Vidare genom att satsa på en biobaserad ekonomi där råvaror från skogen ersätter fossila råvaror.

    Hur stor är politikens roll i miljöarbetet?

    – Mycket stor. Det är bara om ekonomins spelregler är rätt som marknaden kan lösa utmaningarna vi står inför. Det måste löna sig att göra rätt, inte som ofta idag att man tjänar mer på att förorena. Vidare måste reglerna för finansmarknaden skärpas. Den är alltför kortsiktig och den väger inte in risker för klimat och miljö. Det är svårt få fram pengar till hållbara investeringar.

    Vad kan Supermiljöbloggens läsare förvänta sig av dig som krönikör?

    – Att lyfta på svåra frågor. Att beskriva hur allting hänger ihop. Att visa att det finns gränser för den konventionella tillväxten och behovet att utveckla alternativa indikatorer till BNP som mäter kvalitet, inte kvantitet. Att peka på sambanden mellan klimatförändringen, matproduktionen och migration. Att påminna om att folkökningen – som fortsatt är snabb i absoluta tal – har stor betydelse för hur vi ska klara spänningen mellan människan och planeten. Att lyfta fram digitaliseringens möjligheter och risker.

    Nu på måndag publiceras Anders Wijkmans första krönika.

    Carl Schlyter (MP): Så ska vi stoppa kolgruvorna

    Posted on by Anders Hellberg

    Slaget är ännu inte förlorat, menar riksdagsledamoten. 

    Carl Schlyter, riksdagsledamot för Miljöpartiet, var en av de som hårdast kritiserade det egna partiet efter regeringens beslutet att tillåta Vattenfall att sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH.

    – Man kan inte kan vifta med en kolbit hela valrörelsen för att sedan sälja. Då har man sålt kolet och tappat väljarna tror jag, sa han bland annat till Sveriges radios Ekot i samband med att beslutet offentliggjordes förra lördagen.

    – Det här är extremt allvarligt. Nu kan hela världen tänka att ”om inte ens Tyskland och Sverige klarar av att lämna kvar kolet i marken varför ska vi göra det, vi är ju fattigare och har sämre möjligheter”, sa han vidare till Aftonbladet.

    På sin Facebooksida skrev han också:

    Det är respektabelt att satsa och förlora, men att inte ens försöka att satsa allt det är svagt. Jag är rädd att vi både späder på temperaturhöjningen och politikerföraktet med detta beslut.

    Supermiljöbloggen fanns på plats under Almedalsveckan då Carl Schlyter höll ett kort anförande under en demonstration som bland annat Jordens Vänner och Greenpeace anordnade. Han berättade då bland annat om hur han ser att frågan nu ska drivas vidare:

    – Hur ska vi då stoppa de här kolgruvorna? Vi har förlorat den här kampen just nu. Vi förlorade den i Rosenbad och vi förlorade den i riksdagen. Men vi kommer bara flytta den, till botten av gruvhålen, till toppen av skorstenarna och till parlamenten, både delstat och federalt, i Tyskland. Vi kommer prata om det med våra tyska, med våra engelska och med våra amerikanska vänner som har stöttat oss. Och tillsammans kommer ni att se till att min kategori av människor, politiker, faktiskt vågar stå upp för det som är långsiktigt lönsamt och långsiktigt hållbart. Nästan alla de segrar som jag har varit med om i mina år i politiken har vi tack vare miljörörelsen, människorättsrörelsen och djurrättsrörelsen. Det är ni som får politiker att se bortom företagens kortsiktiga vinstkalkyler.

    Mattias Svensson blir ny SMB-krönikör

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Mattias Svensson är den omvände klimatskeptikern. Från att ha avfärdat klimathotet som något osant kämpar han nu tappert för en mer blågrön politik. Han frilansar, syns i otaliga debatter och ligger bakom boken ”Miljöpolitik för moderater”.

    Snart tar han över SMB:s krönike-sida en gång i månaden för att lyfta hur miljöpolitik och liberalism kan gå hand i hand.

    Vilken sakfråga tycker du är viktigast?

    – Svårt att inte svara klimatet och växthusgasutsläpp som viktigast.

    Sedan är jag rätt förtjust i historiska exempel på hur tidigare miljöproblem har lösts, liksom förstås exempel på hur liberaliseringar kan vara bra för miljön, som minskade miljöskadliga subventioner och politiska hinder för att bygga täta, växande storstäder.

    Hur vill du att miljöpolitiken ska förändras?

    – Det jag verkligen vill ha bort är fientligheten mot ny teknik och nya innovationer. Svaret på hur uppemot tio miljarder människor ska kunna leva väl på den här planeten, inom dess miljömässiga gränser, finns inte i dagens eller gårdagens sätt att leva. I övrigt görs en hel del bra, men för lite.

    Grön skatteväxling, avskaffa miljöskadliga subventioner, experiment med nya trafik- och stadsbyggnadslösningar till exempel.

    Vad kan Supermiljöbloggens läsare vänta sig av dig som krönikör?

    – Att veta mer än skribenten. Jag är fortfarande rätt ny i de här frågorna, och betydligt mer samhällspolitiskt än naturvetenskapligt bevandrad. Så det är välkommet att korrigera och fylla i.

    Men jag hoppas förstås kunna bidra med perspektiv och insikter, inte minst om värdet av personlig frihet och marknadsekonomi, också för miljön.

    Ekonomiska problem för många av världens kärnkraftsbolag

    Posted on by Anders Hellberg

    Inga nya reaktorbyggen har påbörjats hittills i år, visar ny rapport. 

    I veckan publicerades The World Nuclear Industry Status Report 2016 (pdf), som är en sammanställning av läget för kärnkraften i världen.

    Enligt rapporten, där arbetet letts av de två oberoende konsulterna Mycle Schneider och Antony Froggatt, har 31 länder i världen kärnkraft i dag och sammanlagt är 402 reaktorer i gång. Att kärnkraften ökat sin produktion det senaste året beror framför allt på att Kina tagit flera nya reaktorer i drift.

    Men det finns många mörka moln på himlen för kärnkraftsindustrin, enligt rapporten. Inga nya reaktorbyggen har påbörjats hittills i år i världen och ekonomiskt går det dåligt för många av kärnkraftsbolagen. I rapporten går att läsa:

    Many of the traditional nuclear and fossil fuel based utilities are struggling with a dramatic plunge in wholesale power prices, a shrinking client base, declining power consumption, high debt loads, increasing production costs at aging facilities, and stiff competition, especially from renewables.

    Tomas Kåberger, som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers tekniska högskola och ordförande i Japan Renewable Energy Foundation, skriver i ett förord till rapporten vad konsekvenserna av denna utveckling kan bli:

    First: A nuclear industry under economic stress may become an even more dangerous industry. Owners do what they can to reduce operating costs to avoid making economic loss. Reduce staff, reduce maintenance, and reduce any monitoring and inspection that may be avoided. While a stated ambition of “safety first” and demands of safety authorities will be heard, the conflict is always there and reduced margins of safety may prove to be mistakes.

    Secondly: The economic losses of nuclear come as fossil fuel based electricity generation is also suffering under climate protection policies and competition from less costly renewable power. The incumbent power companies are often loosing net cash-flow as well as asset values. As a result, many power companies are downgraded by credit-rating agencies and their very existence threatened. Electric power companies’ ability to actually manage the back-end cost of the nuclear industry is increasingly uncertain. As the estimates of these costs become more important, and receive attention they tend to grow.

    Sverige kan ha 100 procent förnybar el redan 2020

    Posted on by Beatrice Rindevall

    Sverige skulle kunna ha ett 100 procent förnybart elsystem redan 2020, men med energiöverenskommelsen riskerar vi att missa målet till 2040. Framför allt krävs en satsning på solceller samtidigt som utbyggnaden av vindkraft och biokraft fortsätter i samma takt som i dag, skriver tre forskare och en expert inom förnybar energi på DN debatt.

    Debattörerna har på uppdrag av WWF, Greenpeace, Naturskyddsföreningen och organisationen 100 procent förnybart räknat på tre scenarios hur Sverige skulle kunna vara helt förnybart till 2020, 2025 och 2030.

    De olika scenarierna innebär olika ambitionsnivåer för förnybart, men alla är fullt genomförbara och dessutom medför de en rad andra fördelar för omställningen av energisystemet i stort och för arbetet med att nå Sveriges miljömål. En kostnadseffektiv omställning till ett hållbart elsystem ger god leveranssäkerhet, minskar klimatpåverkan och ger oss möjlighet att exportera elenergi med låg klimatpåverkan till andra länder.

     

    För att kunna bli helt förnybara till 2020 krävs det att:

    – solenergin ökar med 4 TWh
    – vindkraften byggs ut med 28 TWh
    – bioenergin ökar med 5 TWh, och att
    – energieffektiviseringar minskar elenergibehovet med 5 TWh

    Jämförelsevis ökade vindkraftsproduktionen under förra året med 43 procent, till 16,5 TWh. Det är 10,3 procent av Sveriges totala elproduktion.

    I 2025-scenariot ligger utvecklingen av förnybart på samma nivå som de senaste åren. Där har de lämnat utrymme för ökning av elenergiförbrukningen samtidigt som:

    – solenergin ökar med 7 TWh
    – vindkraften utvecklas med 28 TWh
    – biokraft utvecklas med 5 TWh
    – energieffektiviseringar minskar elenergibehovet med 7 TWh

    Här betonar debattörerna att utvecklingen går i en lägre takt än vad som är möjligt.

    Att vänta till 2030 för att ställa om skulle innebära en ”rejäl inbromsning av utbyggnadstakten för förnybart”. Där ökar:

    – solenergin med 10 TWh
    – vindkraften med 28 TWh
    – biokraften med 5 TWh
    – samtidigt som elenergibehovet minskar med 8 TWh.

    I det scenariot får vi ett överskott som kan exportera förnybar energi till våra grannländer.

    Samtidigt kritiserar experterna energiöverenskommelsen.

    Med energiöverenskommelsens planer att öka förnybar elproduktion med endast 18 TWh till år 2030, genom ett förlängt och utökat elcertifikatssystem, är risken stor att Sverige helt och hållet missar målet till år 2040. Våra scenarier visar att åtminstone dubbelt upp, 36 TWh ny förnybar eltillförsel, behövs för att upprätthålla elbalansen samtidigt som eleffektivisering utgör en kraftfull energiresurs för slutanvändarna.

     

    Debattörerna:

    Jonny Hylander, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad
    Göran Sidén, universitetslektor, elkraftteknik vid Högskolan i Halmstad
    Christian Stenqvist, dr i miljö- och energisystem från Lunds tekniska högskola, energianalytiker och utvärderingskonsult vid EvalPart
    Charlotta Winkler, solenergiexpert och konsult för energiteknik vid WSP Sverige

    Greenpeace: ”Haglöfs! Bli en föregångare istället för en förorenare!”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Greenpeace har testat luften i några av de största friluftsmärkenas butiker runt om i världen. Resultaten, från bland andra Haglöfs butiker i Stockholm och Oslo, presenteras i en rapport idag”, skriver Lina Burnelius, kampanjledare för Detox Outdoor, Greenpeace Sverige, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Vi hittade 60 gånger högre halter av dessa skadliga kemikalier i luften i friluftsbutiker än vad som finns i vanliga rum och i butiker som inte säljer friluftsutrustning och upp till 1000 gånger högre halter jämfört med vanlig utomhusluft. En av de ställen där vi uppmätte högst halter av skadliga flourkarboner var Haglöfs butik i Oslo.

    Friluftsindustrin fortsätter att använda stora mängder flourkarboner, så kallade PFAS, för dess smuts- och vattenavstötande egenskaper. Detta trots att forskningen sedan länge påvisat att flourkarboner är kemikalier som både kan hämma reproduktionen, främja tillväxten av tumörer och verka hormonstörande.

    Att vi hittar flourkarboner i så hög koncentration i Haglöfs butiker visar att företaget bär ett stort ansvar för spridningen av dessa skadliga kemikalierna till naturen. Inte minst eftersom att det idag finns flourkarbon-fria alternativ som också håller oss naturälskare torra och varma.

    Att det finns produkter med skadliga kemikalier i innebär att det samtidigt finns fabriker som släpper ut okända mängder av dessa ämnen i den omgivande miljön. Senare bär dessutom vi konsumenter, utan att veta om det, med oss dessa skadliga kemikalier ut i naturen där de blir kvar i flera generationer. Halterna byggs dessutom hela tiden på, eftersom naturen har svårt att bryta ner dem, just eftersom de är framtagna för att stå mot naturens olika element så som vind och vatten.

    Förra sommaren larmade vi om att vi hittat flourkarboner på några av de mest avlägsna platserna på jordklotet, som vid Treriksröset och i blodet hos isbjörnar.

    Många märken gör idag anspråk på att ha löst problemet genom att byta från långkedjiga till kortkedjiga flourkarboner, men i själva verket inbär det att bara att man ersatt en grupp av farliga kemikalier med en annan. Nu framkommer allt fler vetenskapliga bevis på skadliga egenskaper även hos kortkedjiga flourkarboner. Inte minst visar forskning att kortkedjiga flourkarboner avdunstar lättare från produkterna, vilket gör att de kan tas upp i blodet genom inandning.

    Det här är alltså kemikalier som kan vara mycket skadliga för hälsan. Varken som anställd, eller som konsument, ska du behöva oroa dig när du står i butiken. Du skall inte behöva undra om jackan du köper eller säljer sprider de här ämnena till naturen, eller om du utsätter dig för skadliga kemikalier. Det faktum att vi upptäckt så förhöjda värden i Haglöfs butiksluft väcker också frågor kring arbetsmiljö och i vilken grad butiksanställda utsätts för orimliga hälsorikser.

    Över 200 forskare från hela världen uppmanar friluftsindustrin att genast sluta använda flourkarboner i konsumentvaror just på grund av deras skadliga egenskaper.

    Friluftsbranschen har ett extra stort miljöansvar. De säljer sina produkter med budskap om fantastiska naturupplevelser. Då är det oärligt att samtidigt använda skadliga kemikalier när det finns funktionella alternativ som inte innebär obehagliga följdverkningar.

    Haglöfs behöver snarast skriva på ett Detox-åtagande och avgifta hela sin produktionskedja nu.

    Lina Burnelius
    kampanjledare för Detox Outdoor, Greenpeace Sverige

     

    ”Sveriges misslyckade kärnkraftspolitik förråder framtidens generationer”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Klimatkrisen är, i grund och botten, ett misslyckande i hållbar utveckling då vi förbrukar resurser på ett sätt som är oansvarigt och oetiskt. Det är därför vår skyldighet att visa att vi lärt oss av våra misstag”, skriver John Lindberg, f.d. generalsekreterare för Unga Europarådets energi- och klimatkommittée, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 

    Mänskligheten står inför ett av det allvarligaste hoten mot vår vidare existens och frågan kring klimatförändringarna kommer definiera vår framtid. Svensk energi- och miljöpolitik genomsyras, rent teoretiskt, av en hållbarhetsfilosofi, men i praktiken är detta en illusion. Detta är en illusion som framtidens generationer kommer att betala dyrt för. För att bekämpa klimatförändringarna, både i Sverige och utomlands, så krävs en energirevolution. Kärnkraften måste spela en central roll i framtidens energisystem, men en av de största bromsklossarna för den expansion som krävs för att förhindra katastrofal klimatförändring är frågan kring uttjänt kärnbränsle.

    Klimatkrisen är, i grund och botten, ett misslyckande i hållbar utveckling då vi förbrukar resurser på ett sätt som är oansvarigt och oetiskt. Det är därför vår skyldighet att visa att vi lärt oss av våra misstag. Att en generation efterlämnar avfall som förblir farligt för många tusentals år är uppenbarligen problematiskt. Utan att lösa kärnbränslefrågan så kan kärnkraften inte kunna betraktas som hållbar.

    Problemet härstammar, som många andra som rör kärnkraft, från dess olyckliga förbindelse med kärnvapen. Kärnkraftsprogram utomlands har använt omarbetning av kärnbränsle för att utnyttja dess potential bättre. Omarbetningsmetoden PUREX separerar plutonium från använt bränsle och kan därefter användas på nytt i reaktorer. Detta låser inte bara upp mer energi, men också minska avfallsmängden. Problemet är dock att det var väldigt lätt att använda det rena plutoniumet från processen till kärnvapen, vilket också har skett. Detta gjorde omarbetning av kärnbränsle till politiskt oacceptabelt.

    Den svenska kärnkraftsmodellen bygger på en filosofi där bränsle inte återanvänds efter sin ”förbränning” i reaktorn utan allt ”uttjänt” bränsle skickas direkt till slutförvar, utan att återanvändas. Bristen på omarbetning leder till att kärnbränslecykeln försvinner. Majoriteten av detta så kallade avfall är uran som fortfarande kan användas. Enbart 2% av den totala energin används och resten ska sedan grävas ned, tillsammans med transuraniska element och fissionsprodukter. Detta är inte bara ett enormt slöseri av koldioxidfri energi och oetiskt mot alla människor som fortfarande inte har tillgång till el. Det är också ett grovt svek mot framtidens generationer, då det faktiskt finns tekniska lösningar som löser frågan kring ”avfallet”.

    Integral Fast Reactors (IFR) är ett okonventionellt reaktorkoncept som utvecklades i USA och som fungerade väl tills den amerikanska kongressen avslutade projektet av politiska skäl. Dessa reaktorer kan använda allt uran som bränsle, men också transuraniska ämnen som plutonium. Detta mångdubblar den koldioxidfria energi som kärnkraften kan generera, men också dramatiskt minska mängden avfall från kärnkraften och dess farlighet. Reaktorerna skulle även kunna använda ”avfall” från konventionella reaktorer, därav minska den totala mängden ”uttjänt” bränsle som nu ligger och väntar på slutförvar. Omarbetningsprocessen som är en del av IFR kan inte användas för kärnvapenstillverkning, till skillnad från PUREX.

    Lösningen till kärnkraftens hållbarhetsproblem existerar. Det som nu krävs är en öppen och faktabaserad diskussion kring kärnkraften och hur Sverige kan leda världen i kärnbränslehantering och koldioxidfri energiproduktion. Det är dags att vi bemöter den irrationella rädslan för kärnkraften och byter kurs på svenska kärnkraftspolitik. Misslyckade vore inget annat än ett förräderi av framtida generationer.

    John Lindberg

    Masterstudent, King’s College London

    F.d. sakpolitisk rådgivare, Skotska parlamentet & generalsekreterare, Unga Europarådets energi- och klimatkommittée

    Allt fler väljer vegetariskt i matbutiken

    Posted on by Anders Hellberg

    Bryr sig om hälsan, klimatet och djuren.

    I Sverige väljer allt fler vegetariska produkter när de handlar i matbutiken, rapporterar Sveriges radios Ekot. Axfood ska exempelvis ha ökat sin försäljning av vegetariska produkter med 41 procent under första halvan av 2016, jämfört med samma period förra året. Trenden ska ha märkts även hos Ica och Coop.

    Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, säger till Ekot:

    – Ja, vi har en kraftig försäljningsökning. Det är sånt som ersätter kött, sånt som det är protein i, till exempel tofu, den här ganska nya oumph, grönsaksbiffar och vegofärs. Så det är ett tydligt ökande intresse för vego helt enkelt.

    Trenden ser ut att fortsätta och sägs bero på att många väljer bort köttet då de bryr sig om hälsan, klimatet och djuren.

    Över en miljon hushåll i Storbritannien har nu solenergi

    Posted on by Anders Hellberg

    Nytt produktionsrekord sattes i början av juni.

    Storbritannien har de senaste åren satsat stort på solenergi. I dag har exempelvis över 800 000 hushåll i landet solceller som genererar el och 200 000 har solfångare som genererar värme.

    The Solar Trade Association skriver i ett pressmeddelande:

    It is estimated that the UK now has almost 12 GW of solar PV, across homes, offices, schools, warehouses and on solar farms. This is enough to power the equivalent of 3.8 million homes (…).

    Enligt The Solar Trade Association ska ett nytt rekord ha satts i början av juni då elproduktionen från solcellerna ska ha kommit upp i 23,9 procent av Storbritanniens elanvändning.

    Jämför man med Sverige så meddelade i dag Energimyndigheten att Sverige vid årsskiftet hade 127 MW solcellskapacitet installerat och att solelen sett över ett år för första gången nu står för mer än 0,1 procent av den totala elanvändningen.

    Johan Lindahl, som har tagit fram den svenska statistiken på uppdrag av Energimyndigheten, säger i ett pressmeddelande.

    – Potentialen är fortfarande stor för fler solceller och ökad andel solel i Sverige. Länder som Tyskland, Grekland och Italien får 7-8 procent av sin el från solceller.

     

     

     

     

    Skenande kostnader för brittiskt kärnkraftverk

    Posted on by Anders Hellberg

    Nya frågetecken kring det planerade bygget. 

    För ett år sedan uppskattades det att det nya kärnkraftverk som planeras i Storbritannien, Hinkley Point C, sammantaget skulle föra med sig en nota under sin livstid på 14 miljarder pund. Nu är den siffran uppe i 37 miljarder pund, rapporterar The Guardian.

    Paul Dorfman, forskare vid University College London, säger till tidningen:

    – This whole-life cost of £37bn is a truly shocking figure. It is an extraordinary ramp-up from last year’s figure, and just underlines how hard it is to get a real handle on the long-term cost of Hinkley.

    The Guardian skriver att detta är ovälkomna nyheter, inte minst för det franska bolaget EDF, som är ansvarig för bygget.

    The latest increase is a new blow to a scheme with an already precarious outlook due to the debt problems besetting its lead developer, EDF, which has been hit by rising costs and delays to another new-build nuclear power station scheme, at Flamanville, in Normandy.

    ”Vi står och faller med städerna”

    Posted on by Anders Hellberg

    Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Andreas Gyllenhammar.

    Vad jobbar du som?

    – Jag är hållbarhetschef på Sweco. Vi har ingen separat hållbarhetsavdelning utan vår strategi är att integrera hållbarhet i befintliga processer och verksamheter. Som hållbarhetschef sysslar jag med omvärldsbevakning, strategiskt stöd till ledningen, konceptutveckling och representerar Sweco i internationella sammanhang som FN-möten och globala nätverk där vi deltar. Dessutom konsultar jag som rådgivare och föreläser om hållbar stadsutveckling, klimatförändringar och smarta städer.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det?

    – Då måste jag ju välja nr 11: Hållbara städer och samhällen! Det är mitt favoritmål. Alla målen är ju viktiga, det är därför de är där, och de hänger också ihop på intrikata sätt, men nr 11 ligger mig extra varmt om hjärtat. Det är kärnan i Swecos verksamhet och det som förenar alla våra 14 500 konsulter.

    – Syftet med Sweco är att bidra till att utforma framtidens hållbara städer och samhällen. Mål 11 var ganska omdiskuterat under processen med att ta fram de globala målen och ett tag såg det ut som om det inte skulle komma med i slutförslaget. Resonemanget var att det överlappas så mycket av många av de andra målen. Vi var med och tog strid för att 11:an absolut platsar och det har just att göra med hur viktig själva skalan städer är i dag. Man kan till och med säga att striden om hållbar utveckling till stor del kommer att avgöras av huruvida städer lyckas med omställningen. Att vi står och faller med städerna har att göra med urbaniseringen, att en stor del av utsläpp, konsumtion och tillväxt sker i städer. Dessutom har städer inbyggda kvaliteter som gör att de potentiellt kan nå hög hållbarhet. Det är hög täthet, stor mångfald och öppnar upp för effektiva systemlösningar för kollektivtrafik, logistik och boende.

    – Jag tycker att mål 11 är ett målområde med snabb och positiv utveckling, speciellt nu när digitaliseringen har gett oss ett nytt verktyg till att snabbspola hållbar utveckling och visar på möjligheterna att inte bara bygga eller fysiskt omvandla städer utan att även ”köra” städerna på ett effektivare och mer inkluderande sätt. Det är därför som det är så intressant med smarta städer.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra?

    – Att lära sig dem! I vårt hållbarhetsnätverk på Sweco gjorde vi en egenhändigt framställd ”kortlek” med alla 17 mål. Målet på framsidan och delmålen på baksidan. Sedan lekte vi med dessa, gjorde spel, valde, valde bort, rankade, pratade och insåg till slut att den stora poängen med de globala målen är det nya, mycket tydligare språk för hållbar utveckling som vi nu tagit fram internationellt.

    – Jag ser att vi framöver kommer att få många lärverktyg i form av spel, appar, utbildningar och så vidare och det är bara att hänga på vad som passar dig. Varför inte lära sig av den bästa? Kolla in Jeffrey Sachs korta onlinekurs om målen. Det är väl investerad tid. Dessa mål är relevanta för alla länder och vi kommer ha dem, till att börja med, de kommande 15 åren. Det är alltså väl värt för alla att sätta sig in i dem.

    _________

    Läs mer:

    Mål 11: Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    11/7 Charlotte Petri Gornitzka, Sida: ”Vi måste lägga in en extra växel”

    Allt fler svenskar installerar solceller

    Posted on by Hanna Flennemo

    Förra året ökade privata solcellsanläggningars kapacitet med 42 procent, enligt nya siffror från Energimyndigheten. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om solenergins växande marknad i Sverige. Ett år senare har intresset fortsatt att växa i takt med att priserna sänkts. Bidragsprocessen och köerna hos Länsstyrelsen är däremot långa.

    Trots att energin endast till 0,1 procent utgörs av solceller är det en växande marknad. Vid årsskiftet fanns cirka 127 megawatt solceller installerade runtom i Sverige. Som resultat av subventioner och förenklade processer har privatägda bostäder uppgått till att utgöra 30 procent av solcellsmarknaden.

    Privatpersoner som har installerat solceller har ökat mest det senaste året, tack vare flera förbättringar de senaste åren. 2015 infördes en skattereduktion som innebär att mikroproducenter som säljer överskottselen till sitt elbolag får 60 öre extra per kilowatt-timme, säger Johan Lindahl, svensk representant i Internationella energiorganets solcellsgrupp, som står bakom en ny rapport från Energimyndigheten.

    Det finns flera anledningar till det ökade intresset för solcellsenergi, menar Sara Bargi, enhetschef för enheten för hållbar el på Energimyndigheten.

    En del gör det av miljöskäl och vill bidra med ökad andel förnybar energi till samhället, en del gör det av ekonomiska skäl, att de anser att det lönar sig på ett antal år och de får pengarna tillbaka. Väldigt många gör det för en känsla av självhushållning, de tycker om att producera sin egen el.

    Mårten Eckerdal är en i den växande gruppen villaägare som installerat solceller på taket. Panelerna på husets garagetak motsvarar 15 procent av familjens energibehov.

    Det var dels ett klimatintresse, att kunna bidra med någonting för miljön och dels ett teknikintresse, att med ett enkelt ingrepp som underhållsfritts står och tickar in kilowatt-timmar. Det är fascinerande att en vanlig medelsvensson kan göra en sådan insats, säger han i intervju med SVT Nyheter.

    Genom att söka bidrag hos Länsstyrelsen kan den som vill installera solceller spara in 20 procent av installationskostnaden. Köerna är dock långa och sträcker sig i snitt upp till två år. Endast 3.772 av 10.693 inkomna ansökningar har sedan bidragsinförandet 2009 beviljats. Energimyndigheten förklarar detta med otillräcklig budget och begränsad tid att handlägga alla ärenden.

    Det har funnits ett specifikt belopp avsatt för varje år, men intresset har varit avsevärt större än beloppet, så det har bildats en kö. Det är positivt med ett stort intresse men pengarna har inte räckt till helt enkelt. Det är ett större belopp på 225 miljoner kronor avsatt i år, men det finns fortfarande flera ansökningar än vad pengarna räcker till, säger Sara Bargi.

    Mexico City storsatsar på stadsmiljön

    Posted on by Anna Quarnström

    Efter de högsta nivåerna av luftföroreningar på ett decennium rullar Mexico City nu ut en rad nya åtgärder för att säkerställa en hälsosam stadsmiljö.

    En av insatserna är planteringen av 18 miljoner träd, vilket ska skapa gröna korridorer och hjälpa till att rena den smutsiga luften.

    Förutom att återskoga staden planerar myndigheterna även att jobba preventivt. 1000 taxibilar med över tio år på nacken ska ersättas av nya hybridbilar. Även stadstransport såsom lastbilar och kollektivtrafik ska bli föremål för förnyelseåtgärder.

    Det var i mitten av mars i år som smog-nivåerna i staden nådde alarmerande nivåer. Mexico City är beläget i en dalgång omgiven av bergstoppar, vilket gör att luftföroreningar lätt blir hängande över megastaden.

    WWF: ”Låt barnen uppleva Idas sommarvisa i sommar!”

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Vi vet att vi mår bra av att vara i naturen – ändå är vi inte alls lika mycket i den som vi önskar. En färsk undersökning från Världsnaturfonden WWF visar att barn tillbringar oroväckande mycket mer tid framför en skärm som dator eller TV, än utomhus i naturen”, skriver generalsekreterare Håkan Wirtén och chefen för enheten för landmiljö, Vicki Lee Wallgren, från WWF, i en debattartikel på Supermiljöbloggen idag. 

    WWF driver nu kampanjen Svenska Pärlor som syftar till att inspirera fler människor att komma ut i naturen och att vi skyddar vår natur mer och bättre. Pärlorna som finns över hela Sverige är skyddsvärd, vacker och unik natur som dessutom är lättillgänglig och oftast är möjlig att nå med kommunala färdmedel.

    En färsk undersökning gjord av SIFO på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under juni 2016 visar att barn i åldrarna 2-12 år tillbringar lite tid i naturen på sin fritid – och mycket framför en skärm. Föräldrarna uppger enligt undersökningen att en fjärdedel av barnen (24%) inte varit alls i natur som en skog, vid havet, en sjö eller en äng under senaste veckan. Hälften av barnen (47%) hade varit i naturen en timme eller mindre. Samtidigt uppger föräldrarna att hälften av barnen (49%) har tillbringat 5 timmar eller mer framför TVn. Och mer än hälften (58%) har tillbringat 5 timmar eller mer framför dator, iPad eller smartphone, enligt undersökningen – och i åldrarna 10-12 år rör det sig om över en femtedel (22%) som tillbringat 16 timmar eller mer framför sina skärmar. Av de mindre barnen 2-4 år, har en tredjedel tillbringat en halvtimme eller mindre i naturen på sin fritid den senaste veckan, medan en tredjedel har tillbringat 5 timmar eller mer framför dator, iPad eller smartphone, uppger deras föräldrar.

    Människans kontakt med naturen har minskat drastiskt de senaste hundra åren. Dagens samhälle ser helt annorlunda ut med teknikutveckling, inomhusarbete, och urbanisering. För bara någon generation sedan hade många en släkting på landet som de bodde hos på somrarna. Två tredjedelar av föräldrarna uppgav i undersökningen att de själva tillbringade mer tid i naturen när de själva var barn än vad deras barn gör idag.

    Vi vet att det finns många fördelar med att vara i naturen, inte minst för vår hälsa och vårt välmående. Bland annat stimulerar utomhusvistelse till fysisk aktivitet. Forskning av Matteo, Giusti, Stephan Barthel och Lars Marcus från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms Universitet och KTH gjord på förskolebarn visar att barn som är mycket i naturen har lättare att uppskatta djur, ogillar i högre grad miljöförstöring och förstår bättre att våra naturresurser spelar en viktig roll i våra liv.

    En klar majoritet (81%) skulle vilja vara oftare i naturen med sina barn, enligt undersökningen. Främsta anledningen att man inte är mer i naturen tillsammans med sina barn är tidsbrist. Men försök ändå att passa på att njuta av vår fantastiska svenska natur, särskilt nu när det är sommar. Ge er i ut i skog och mark, till sjöar och ängar, med era barn på semestern. Ge barnen ”Idas sommarvisa”! Låt dem plocka smultron och blåbär, springa vid en bäck, gå i en kohage full med blommor och surrande bin, ta ett kvällsdopp i en varm insjö eller klättra i en ek. Som en extra bonus; det är gratis.

    Och Sveriges politiker – idag skyddar Sverige endast 14 av 20 procent av den yta på land som vi har lovat till år 2020. Det är på tok för lite – det måste till en ändring. Mer av vår värdefulla natur som skogar, fjäll, ängs- och hagmarker, sjöar, vattendrag och hav måste skyddas bättre. Det är oerhört sorgligt att våra hav är i obalans och fulla med skräp och plast, att våra insjöar är försurade och att delar av våra unika gammelskogar fulla med hotade djurarter hotas av skogsavverkning eller gruvdrift.

    Ett ökat naturskydd är en förutsättning för att människor ska komma ut i naturen och även i framtiden kunna njuta av den fantastiska rekreation som naturen ger oss och som ökar folkhälsan och vårt välmående. Naturskyddet är också avgörande för att vi ska behålla de viktiga ekosystemtjänster naturen ger oss. Vi vill också att framtidens barn i fortsättningen får möjligheten att uppleva Idas sommarvisa.

    Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF
    Vicki Lee Wallgren, chef för enheten för landmiljö, WWF

    Fakta om SIFO-undersökningen:

    SIFO-undersökningen genomfördes på uppdrag av Världsnaturfonden WWF under perioden 7- 21 juni 2016. Föräldrar intervjuades gällande deras barn (åldrarna 2-12 år) och är genomförda på 1010 slumpmässigt utvalda respondenter (deltagarfrekvens 60%) i SIFOs webbpanel. Hela undersökningen finns här: http://www.wwf.se/source.php?id=1653371.

     

    Blåmusslorna hotas av surare hav

    Posted on by Agnes Bondesson

    Med surare hav tror forskare att vi kommer se mindre av blåmusslorna framöver, en av de filtrerare som kan hjälpa till att bromsa både övergödning och miljögifter genom rening av vattnet. 

    Blåmusslor går att hitta längs stora delar av den svenska kusten, där de jobbar hårt med att rena haven. Nu tror däremot forskarna att de kommer få allt svårare att hänga sig kvar. Anledningen är att de trådar musslorna använder för att hålla sig fast vid stenar, klippor och andra underlag ser ut att kunna försvagas i takt med att haven blir allt surare, rapporterar Sveriges Radio. Vid labbförsök kunde forskarna se tendenser på att trådarna blev svagare i surare vatten. Det är bland annat ökad koldioxidhalt i atmosfären som bidrar till surare hav.

    Utan sin möjlighet att klamra sig fast blir blåmusslorna ett lättare byte för rovdjur, vilket kan komma att påverka populationerna negativt. Labbförsöken gjordes på University of Washington och presenterades på en internationell konferens i Brighton.

    Beatrice Rindevall: Nu tar Supermiljöbloggen nästa stora steg

    Posted on by Beatrice Rindevall

    KRÖNIKA: I princip alla delar av samhället är i rörelse, antingen för snabbt eller för långsamt. Den del som Supermiljöbloggen hör till, media, är inget undantag.

    Såklart – alla tider är eller har varit framtiden, men just nu står vi i en väldigt speciell period. Vår utveckling har lett till guldår där fler människor än någonsin kunnat äta sig mätta, tillfriskna från sjukdomar och haft möjlighet att välja allt större delar av sina liv. Men samtidigt skakar marken.

    Kortsiktigt har det dragit en kall våg av politisk instabilitet över många delar av världen, ur det långa perspektivet drar en varm klimatvåg och ohållbar resursutvinning fram. Båda saker hotar mångas överlevnad.

    I en så avgörande tid spelar medierna en väldigt stor roll, men de förvandlas så snabbt att stabiliteten i princip är bortblåst. Specialkompetensen på redaktionerna försvinner och få journalister har tid att sätta sig in i ämnen eller fördjupa sig.

    För snart sex år sedan startade Supermiljöbloggen som en sorts protest mot att etablerad media hade så svårt att lyfta miljö- och klimatfrågor, och det har tyvärr inte blivit bättre. Häromåret handlade vårt uppmärksammade aprilskämt om att DN startat en miljödel. Man kan fortfarande undra varför det finns DN motor men inte DN miljö*.

    Men sanningen är att det är klick som gäller nu, inte kvalitet. Digitaliseringen har gett de som inte vill utforska nya områden en klickpresent, för om du inte är tillräckligt intresserad för att klicka sållas det bort ur ditt flöde. Oavsett hur viktigt det är. Det har skapat en rundgång i media och prioriterat ner miljöfrågor till förmån för mer kassastinn sport, mer konfliktfylld invandringspolitik eller bara mer allmänt drev.

    I allt det här har även Supermiljöbloggen förändrats. För sex år sedan var vi mycket mer raljanta, drevstinna, och skrev oftare arga politiska texter. Idag har vi fått en tydligare nyhetsinriktning.

    Som redaktör har jag fört oss mot den utvecklingen vi haft, men tanken har aldrig varit att vi ska vara mjuka eller platta. Och det har vi heller aldrig varit. Vi kan fortfarande vara hårda, och vi arbetar för att ligga så nära forskningen och sanningen vi kan samtidigt som vi både kan hylla och ge skit till de som förtjänar det.

    Vi har bland annat följt Vattenfall som ett plåster på VD:n Magnus Halls högra skinka, vi är en av få medier som lyfter att vi har ett klimatskeptiskt parti i riksdagen och vi var en av grundstenarna till att Sverige som ”första fossilfria välfärdsnation” blev en politisk poäng. Förutom att vi ständigt lyfter klimatets utveckling, lyfter lösningar, ger sammanfattningar av både IPCC och nya budgetar och ger både hiss och diss till politiker och företag. Som exempel.

    Men det finns absolut mer vi kan göra och fler sätt vi kan driva opinion, och nu startar vi ett nytt grepp med nya personer. Vi är stolta över att berätta att du från och med nu kommer kunna följa fyra fasta, briljanta, krönikörer hos oss som på olika sätt kämpar för att driva miljöfrågorna framåt. På måndagar kommer Anders Wijkman, Kitty Ehn, Mattias Svensson och Johanna Grant skriva krönikor hos oss. Håll utkik efter närmre presentationer i veckan.

    Beatrice Rindevall
    Redaktör

     

    *To be fair så finns det en DN Global utveckling. Precis under ”Game of Thrones” i kategorilistan.

    ”Vi måste lägga in en extra växel”

    Posted on by Anders Hellberg

    Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på Sida, om FN:s globala mål för hållbar utveckling, och vad man själv kan göra för att bidra till att målen ska kunna nås.

    Världens länder enades förra året under FN:s flagg om 17 globala mål för hållbar utveckling. Sammanlagt finns 169 olika delmål, och siktet är inställt på att nå dem senast år 2030.

    Professor Johan Rockström har i en intervju med Svenska dagbladet efterlyst en ”nationell folkbildningskampanj” om målen i Sverige. Han har sagt till tidningen:

    – Går man ut på gatan är det knappt en kotte som vet vad utvecklingsmålen är för något. Trots att det är den viktigaste agendan som finns i världen för att säkra vår långsiktiga välfärd.

    Supermiljöbloggen vill förstås hjälpa till. Därför har vi valt att fråga människor från en rad olika håll i samhället hur de ser på arbetet med målen.

    _______________

    I dag har turen kommit till Charlotte Petri Gornitzka.

    Vad jobbar du som? 

    – Jag är generaldirektör på Sida.

    Om du bara får välja ett mål eller ett delmål som du vill lyfta fram lite extra, hur är det formulerat och varför väljer du det? 

    – Alla mål är egentligen lika viktiga och hänger ihop för att vi ska kunna nå alla mål, det är ju dit vi vill komma. Men mål 1 känns ändå lite extra speciellt: Avskaffa fattigdom i alla dess former, överallt. Det är ett rättvisemål, där alla ska med, eller på engelska: ”Leave no one behind”.

    – Fattigdom är inte bara avsaknad av pengar utan handlar också om att inte kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter som att känna personlig säkerhet, ha mat att äta och tillgång till rent vatten och sanitet eller att inte få tillgång till hälsovård eller utbildning. Dit är det en bra bit kvar, och vi måste lägga in en extra växel.

    Om man är en person som kanske inte har järnkoll på alla 17 mål och 169 delmål, men som ändå vill bidra till att målen ska kunna nås, har du något tips på vad man då kan börja med att göra? 

    – Alla kan – och ska – bidra med något, allt efter egna förutsättningar. Läs på vad målen i stort handlar om, då kommer idéerna om hur man själv kan bidra. Börja lokalt, med dig själv, och värna klimat och miljö genom att åka mindre bil, sopsortera, köpa varor som producerats på ett hållbart sätt och utöva din konsumentmakt. Du kan också bidra genom att läsa läxor med egna eller andras barn, och genom att engagera dig i utvecklingsfrågor.

    _________

    Läs mer:

    Mål 1: Avskaffa all form av fattigdom överallt.

    Tidigare artiklar i serien:

    13/6 Karolina Skog (MP): ”Politiker på alla nivåer i samhället har ansvar att koppla samman sina beslut med de globala målen”

    16/6 Mattias Goldmann, Fores: ”Börja med det som är enkelt, kul och lönsamt”

    18/6 Nina Ekelund, Hagainitiativet: ”Samarbete är avgörande för att lyckas med de globala utmaningarna”

    27/6 Cecilia Chatterjee-Martinsen, WaterAid Sverige: ”Vi kan inte ens föreställa oss hur det är att leva utan rent vatten”

    4/7 Måns Nilsson, Stockholm Environment Institute: ”Alla målen har lika stor vikt”

    5/7 Håkan Wirtén, Världsnaturfonden WWF: ”Vi måste fördela användningen av resurser mer rättvist”

    Köpenhamns kommun uppmanar invånarna att plocka ett skräp om dagen

    Posted on by Anders Hellberg

    Ordnar samtidigt en tävling för att höja intresset för initiativet. 

    Förra året drog Supermiljöbloggen i gång kampanjen #ettskräpomdagen, ett sätt att synliggöra nedskräpningsfrågan och dessutom erbjuda människor en möjlighet att tydligt signalera för omvärlden att det här är ett problem man bryr sig om och vill se en lösning på.

    Kampanjen går kort och gott ut på att man plockar upp och fotar ett eller flera skräp i naturen, i parken, i diket eller på gatan. Skräpet läggs i återvinningen och bilden läggs upp på Facebook, Twitter eller Instagram, gärna med någon kommentar till.

    Köpenhamns kommun verkar tänka i samma spår. I förra veckan skrev kommunen nämligen på Facebook:

    Hvad ville der ske, hvis alle københavnere samlede ét stykke skrald op om dagen i en måned? Vi tror på, at vi sammen kan nå langt. Vil du være med?

    Tag et billede af et stykke skrald du samler op og brug hashtagget #takforskrald på Instagram eller deltag på Snapchat og send din snap til kbhkommune.

    For at sprede budskabet trækker vi lod om en REN Kærlighed til KBH ladcykel. Jo flere dage du er med, jo større chance har du for at vinde!

    Inlägget har hittills delats 1 700 gånger och har gillats av 6 000 personer.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.