Ett ensamt kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar som fem miljoner bilar som kör samma sträcka. Nu vill miljöaktivister stoppa bygget av en stor hamn för kryssningsfartyg i Greenwich i England.
De största kryssningsfartygen tar upp till åtta tusen personer ombord, och är utrustade med några av världens största dieselmotorer. Fartygen förbrukar hundratals ton bränsle varje dag.
– Kryssningsföretag försöker skapa en bild av en ljus, ren och miljövänlig turistsektor, men det är tvärtemot verkligheten. Ett kryssningsfartyg släpper ut lika mycket föroreningar i luften som fem miljoner bilar som kör samma sträcka eftersom skeppen använder sig av tungt bränsle som på land hade förkastats som farligt avfall, säger Daniel Rieger, på den tyska miljöorganisationen Nabu till The Guardian.
– Luftföroreningar till havs ökar hela tiden, medan de landbaserade utsläppen minskar. Om utvecklingen fortsätter som idag så är sjöfarten den största utsläppskällan i Europa år 2020, till och med större än alla landbaserade utsläpp tillsammans.
Frågan om hamnen är ännu inte avgjord. Brittiska regeringen har tidigare fått kritik av högsta domstolen för att inte möta EU:s föreskrifter om luftföroreningar.
Allt färre piratfiskare grips i engelska och walesiska vatten. Åtal, varningar och inspektioner har de senaste åren sjunkit efter nedskärningar vid den brottsbekämpande myndigheten, skriver The Guardian.
Den kraftiga minskningen uppdagades av myndigheten Marine Management Organisation (MMO) och släpptes sedan vidare till Greenpeace. Rapporten visar att antal åtal år 2014 och 2015 sjönk till 14 i relation med ett genomsnitt på 23 de tre tidigare åren. Skriftliga och muntliga varningar har sjunkit med 66 och 53 procent de senaste fem åren och inspektionerna av fisktransporter har nästan halverats sedan 2013.
Att minska åtgärderna mot olagligt fiske, en verksamhet som drar in multimiljoner pounds, innebär stora risker för det marina livet. De som tidigare blivit dömda för allvarliga fiskebrott är dessutom fria att ohämmat fortsätta sitt fiske efter avtjänat straff.
MMO finansieras av departementet för miljö, livsmedel och landsbygdsfrågor. Avdelningen har drabbats av trettioprocentiga budgetnedskärningar sedan 2010-11 och antalet anställda minskade med tio procent under bara förra året. Prof Callum, expert inom marint bevarande på Yorks universitet, oroas av utvecklingen:
På grund av färre inspektioner och att allt färre fälls har olovligt fiske kommit att bli normal affärspraxis för vissa aktörer, säger han.
Will McCallum, chef för havsavdelningen på Greenpeace UK, delar uppfattningen om hur kontrollerna är avgörande i skyddandet av den marina miljön:
Att lagarna genomförs korrekt är helt avgörande för att skydda vår havsmiljö. Genom att skära ned på kontrollerna sänker den brittiska regeringen garden i kampen mot olagligt fiske. Detta orsakar inte bara risker för fiskbeståndet och det marina livet, det straffar också de företag som följer reglerna.
En taleskvinna hos MMO bemöter kritiken med:
MMO arbetar för att bemästra den svåra balansen mellan hållbara fiskebestånd och behovet av fiskenäringen. MMO har investerat betydande resurser i att vidta proportionella åtgärder och att komma till överenskommelse genom andra metoder än åtal.
Hon berättar vidare att MMO:s anställda också utbildas och vägleds i arbetet för att förhindra olagligt fiske och att de samarbetat med andra organisationer i övervakning och verkställande.
International Energy Agency har tillsammans med svenska miljöinstitutet, IVL, och flera andra nordiska forskare tagit fram en rapport om hur de nordiska länderna kan göra stora utsläppsminskningar till 2050. Enligt rapporten är industrin och transporterna de viktigaste områdena att minska utsläppen ifrån. Rapporten tar också upp hur utsläppen kan minska från elsektorn.
De viktigaste åtgärderna, enligt rapporten, för att minska utsläppen inom dessa områden är:
Transporter
Transportsektorn står för över 40 procent av utsläppen och är den sektor som måste minska sina utsläpp mest. För de korta transporterna är satsning på effektivisering, elbilar, kollektivtrafik och cykling de viktigaste åtgärderna för att minska utsläppeny
För att minska utsläppen från de långa transporterna kommer det att behöva användas mycket biobränsle om det inte sker stora framsteg för andra koldioxidsnåla tekniker som elvägar. Om mycket biobränsle används kan en del av biobränslet behöva importeras från andra länder.
Att energieffektivisera byggnader kan frigöra bioenergi och el som kan användas till transportsektorn.
Det gäller att inte stimulera onödiga transporter och då måste våra satsningar på infrastruktur vara i linje med våra klimatmål. Nu bygger vi vägar som är anpassade för en väldigt stor ökning av biltrafiken. Förbifart Stockholm är ett bra exempel. Den blir oerhört kostsam och går på tvärs mot Stockholms klimatambitioner. Det är väldigt tveksamt om det är rätt använda pengar. Ofta planeras våra transportsystem helt galet.
Industrin
Industrin är den sektorn som det är svårast att minska utsläppen ifrån. För att minska utsläppen från industrin krävs en snabb utbyggnad av koldioxidinfångning och lagring (CCS) och andra koldioxidsnåla tekniker. Om inte CCS används krävs det genombrott för nya tekniker.
Anledningen till att det är svårt att minska utsläppen från industrin är att den nordiska industrin har en stor andel processutsläpp. Processutsläpp är utsläpps som inte kommer från förbränning av energi utan från råvaror i produktionen. Exempel på det är att när kalk omvandlas till cement eller när koks används i stålproduktionen så orsakar det, med dagens produktionsätt, koldioxidutsläpp även om elen för att driva processerna skulle komma från 100 procent fossilfria källor.
Rapporten nämner också koldioxidinfångning och lagring från biomassa (BECCS) som en intressant teknik för att ta ned koldioxid från atmosfären. BECCS bygger på växternas bindning av koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden från förbränningen av biomassa sedan lagras innebär det att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden. På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Enligt FN:s klimatpanel IPCC är BECCS en mycket viktig teknik för att nå tvågradersmålet.
El
Den nordiska elproduktionen är redan till 87 procent koldioxidfri. En ökning av andelen vindenergi är viktigt för att en övergång till ett klimatneutralt system ska ske till en låg kostnad. En övergång till en stor andel vind bedöms kosta mindre än att ha kvar ett system som är beroende av centraliserade energikällor som kärnkraft. Men eftersom vind är en väderberoende energikälla krävs det också vattenkraft, andra kraftverk, styrning av efterfrågan, energilagring och elhandel.
Andelen kärnkraft bedöms minska framöver. Men en snabb kärnkraftsavveckling ökar koldioxidutsläppen. Om den svenska kärnkraften fasas ut till 2030 och det inte byggs fler finska kärnkraftverk än de pågående så ökar utsläppen i Norden med 7 miljoner ton år 2030, på grund av ökad fossilgasanvändning. I övriga Europa skulle utsläppen öka med 2 miljoner ton 2030 på grund av minskad elexport om den nordiska kärnkraften avvecklas innan 2030. Detta bygger på ett scenario där både vind och vattenkraft ökar till 2030. Efter 2030 minskar ökningen av utsläppen om kärnkraften avvecklas.
Efter skandalen med utsläppsfusket i fjol vill biljätten nu vända blad. Genom att storsatsa på batteritillverkning vill företaget skaffa sig en ledande roll inom elfordonsindustrin.
Det har inte varit lätt att heta Volkswagen på sistone, men nu vill företaget återställa sitt rykte och funderar på att bygga en batterifabrik, det rapporterar den tyska tidningen Handelsblatt. En egen produktion skulle tillåta större självständighet från dagens dominerande batteriföretag Panasonic, LG och Samsung.
Planen är en del av en strategi för att gasa på försäljningen av elfordon och uppnå en miljon under det kommande decenniet. Investeringen skulle uppgå till 10 miljarder euro och därmed bli dubbelt så dyr som Teslas batterifabrik som snart kommer att stå färdig i Nevadaöknen.
Efter G7-mötet i Japan förra veckan var medlemsländerna eniga: alla stater bör upphöra med subventioner till kol, olja och gas.
Deadlinen för en total utfasning av fossila subventioner är satt till 2025, och nu uppmanar G7-länderna, eller de sju största industrialiserade ekonomierna, resten av världen att hänga med.
”Med tanke på att energiproduktion och användning står för två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser menar vi att energisektorn spelar en avgörande roll i kampen mot klimatförändringarna”, skriver ledamöterna i ett sammanfattande dokument.
De fossila subventionerna har på senare år sjunkit överlag bland G7-länderna. Dock har medlemmarna Storbritannien och Japan gått emot strömmen och ökat sina satsningar på fossila energikällor. Förhoppningsvis leder den nya överenskommelsen till att det statliga stödet till fossilindustrin snart är ett minne blott.
Brunkolsförsäljningen närmar sig nu ett avgörande.
I söndags, under partiledardebatten i SVT:s Agenda, handlade det bland annat om Vattenfalls brunkolsverksamhet. Supermiljöbloggen har lyssnat på debatten och listar nu åtta följdfrågor som aldrig ställdes, men som vore intressanta att få svar på.
Stefan Löfven (S):
– Jag tänker inte göra det misstaget som den förra regeringen gjorde. Nuon har kostat skattebetalarna 50 miljarder kronor. Det tänker inte jag göra om.
Fråga: Du har flera gånger sagt att de svenska miljömålen ska nås, men enligt regeringens egna expertmyndigheter innebär kolkraften i Europa att det blir svårare för Sverige att nå flera av målen, exempelvis Levande sjöar och vattendrag, och Hav i balans. I en rapport från European Environment Agency, EEA, från 2011, Revealing the costs of air pollution from industrial facilities in Europe, framgår dessutom att Vattenfalls kolkraftverk under ett enda år kostar samhället mellan ungefär tre och fem miljarder euro i form av skador på hälsa och miljö, baserat på data från 2009. Hur ser du på det här?
Isabella Löfvin (MP):
– Vi kan inte göra någonting som senare kan kritiseras utifrån de lagar och regler som finns.
Fråga: Flera internationellt erkända klimatforskare, bland annat Johan Rockström – som regeringen valt in i Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling samt i den delegation som ska verka för Sveriges genomförande av Agenda 2030 – skrev nyligen i Dagens industri att en försäljning av brunkolsverksamheten skulle bryta mot Parisavtalet. Hur ser du på den kritiken?
Jonas Sjöstedt (V):
– Kolet måste stanna i marken. Ni har i er hand det viktigaste klimatavgörandet i modern tid, och ni måste göra rätt.
Fråga: Vad svarar du på Mikael Karlssons fråga som han häromveckan ställde på Twitter?
Test av klimatsvansföring i V: Är det tänkbart ni villkorar budgetstöd med att regeringen tvingar Vattenfall inte sälja kolet, @jsjostedt?
– Centerpartiet föreslog redan 2010 att Vattenfall borde sälja sin europeiska verksamhet.
Fråga: Hur ser du på att det bara är den tyska brunkolsverksamheten som nu är på väg att säljas, dessutom till ett bolag som före detta miljöminister Lena Ek (C) kallat för en ”extrem miljöbov”.
Ebba Busch Thor (KD):
– Vi kommer behöva varenda liten kolbit i hela Tyskland om det är så att statsminister Stefan Löfven inte klarar av att här i dag ge besked till vad som ska hända med 40 procent utav Sveriges elförsörjning, nämligen den elförsörjning som kommer utav kärnkraften.
Fråga: Hur räknade du nu, och hur ser du på det som din partikollega från Örebro skrev på Twitter i samband med partiledardebatten:
Ta inte upp brunkolet ur marken, varför tar ingen ansvar – utsläppen minskar ju inte om man säljer #pldebatt@KdOrebro#svtagenda
– Vi kan inte diktera villkoren för vilken kraftproduktion man ska ha i Tyskland.
Fråga: Vad tycker du om förslaget från Johan Rockström och John Schellnhuber, som är vetenskapliga rådgivare till den svenska respektive tyska regeringen, att inga beslut om brunkolsförsäljningen ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om brunkolsfrågan?
Jan Björklund (L):
– Tyskland behöver ju detta. Tyskland är en demokratisk nation. De har bestämt att de vill ha kolkraft.
Fråga: Samma som innan. Vad tycker du om förslaget från Johan Rockström och John Schellnhuber, som är vetenskapliga rådgivare till den svenska respektive tyska regeringen, att inga beslut om brunkolsförsäljningen ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om brunkolsfrågan?
Anna Kinberg Batra (M):
– Vi är öppna för den här affären om det är en bra köpare.
Fråga: Sett till Greenpeace granskning av köparna, tycker du att det verkar vara en bra köpare?
På grund av det låga oljeprisen avvaktar Gripen Gas med planerna på provborrning för olja på fem platser på Gotland.
Företaget ville provborra på 30 platser på ön, men fick tillstånd för fem. Nu ligger planerna på is:
– Oljepriset har gått ner från 120-130 dollar per fat till 35 dollar per fat och på den nivån finns det inte många bolag som utvinner olja lönsamt i hela världen, säger Tomas Häggkvist på Gripen Gas till Sveriges Radio.
Gripen Gas hade hoppats på att kunna utvinna råolja i två till tre brunnar på ön. Kvalitén på oljan gör att den är lämplig att utvinna diesel av.
Om företaget skulle vilja gå vidare med utvinningen efter provborrningarna så måste de ansöka om tillstånd igen hos myndigheten Bergsstaten. Regionen är negativt inställd till oljeborrningen, och har tidigare ansökt om så kallat kommunalt veto för att stoppa projektet, men fått avslag.
Enligt en ny forskningsrapport från WHO och UNEP stod miljöproblem bakom 23 procent av världens dödsfall 2012, med luftföroreningar som den mest bidragande orsaken.
Rapporten har bland annat tittat på farorna med luftföroreningar, kemikalier, zoonotiska sjukdomar (sprids mellan djur och människa) och klimatförändringar.
– Genom att utarma vår planets ekologiska infrastruktur och öka vårt förorenande fottryck medför vi ständigt växande kostnader för människors hälsa och välmående. Genom luftföroreningar och kemisk exponering till utvinningen av våra naturresurser har vi äventyrat våra livsuppehållande system, sa Achim Steiner, Executive Director vid UNEP.
Den höga summan innebär att miljöproblemen beräknats orsaka upp till 234 gånger fler förtida dödsfall jämfört med världens konflikter. I Europa ansvarar miljöproblemen för 15 procent av dödsfallen.
Sedan 1995 har över 600 000 människor förlorat livet, och 4,1 miljarder människor skadats, förlorat sina hem eller blivit lämnade i behov av akut hjälp på grund av väderrelaterade katastrofer.
Ur den mer positiva synvinkeln har vi möjligheten att sänka den globala uppvärmningen med 0,5 grad samtidigt som vi kan spara 2,4 miljoner liv per år till 2030 om vi implementerar redan bevisade och kostnadseffektiva sätt för att minska kortlivade klimatförstörare, som svartkol och metan.
Klimatförändringarna med stigande havsnivåer, översvämningar, störtfloder och torka har starkt kommit att hota flera av jordens världsarv. Detta rapporterade FN-organetUNESCO i torsdags och nämner bland annat Galapagosöarna och statyerna på Påskön.
Tidigare känt är hur klimatförändringarna direkt påverkar korallrev med varmare och surare vatten. Andra världsarv har alltså visat sig påverkas mer indirekt av stigande havsnivåer och torka.
Totalt listar UNESCO 31 natur- och kulturmiljöer i 29 länder som extra sårbara för klimatförändringar. Några exempel är, utöver tidigare nämnda, palatsen i Venedig, den historiska hamnen i colombianska Cartagena och Kaps floraregion i Sydafrika.
Klimatförändringarna påverkar världsarv över hela jordklotet. En del av stenstatyerna på Påskön utanför Chile(s) riskerar att försvinna i havet om eroderingen av öns stränder fortsätter, säger rapportens huvudförfattare Adam Markham.
Världsarv har sedan 1973 listats i ” Konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv” och berättigas ett starkt skydd mot mänsklig påverkan. Platserna anses vara en del av de mest enastående och ojämförbara kultur- eller naturmiljöer som är av stor betydelse för mänskligheten. Med pågående klimatförändringar kan platserna nu förlora sitt skydd som världsarv.
Fortsätter den negativa utvecklingen riskerar en del världsarv att bli så fördärvade att de förlorar sin status, säger Adam Markham.
Utvecklingen går nu så oroväckande snabbt att rapportförfattarna uppmanar Världsarvskommittén att ta hänsyn till direkta och indirekta klimateffekter redan i förväg.
Förutom klimatförändringar konstateras det i rapporten att vissa världsarv också blivit så ikoniska att de håller på att förstöras av den intensiva turismen.
Barcelona sällar sig till en allt större skara av städer som väljer miljö, bättre ljudnivåer och hälsa framför innerstadens bilar. Stora satsningar görs på kollektivtrafik och cykel, och hälsoeffekterna väntas bli stora.
Inom två år ska nästan 60 procent av den viktiga stadsytan som nu används av bilar istället ges tillbaka till medborgarna, skriver The Guardian. Beräkningarna är att det ska minska trafiken med 21 procent.
Enligt flera studier beräknas luftföroreningarna i Barcelona ta 3,500 liv per år, och staden har ännu inte lyckats nå EU:s kravnivåer. Om de skulle lyckas nå nivåerna visar en studie att 1,200 liv kan räddas per år, samtidigt som befolkningens förväntade livslängd ökar med 5 månader.
Förutom hälsoeffekterna ska beslutet innebära minskade vägolyckor och motverka fetma, samtidigt som städerna får grönare ytor.
Förändringarna kommer göras inom existerade byggnader, men de nya områdena kommer kompletteras med nya cykelvägar. Var du än står i staden kommer du ha högst 300 meter till en busshållplats med högst fem minuters medelväntetid, samtidigt som du bara ska ha ett byte för att ta dig från plats A till plats B, oavsett var platserna är.
Janet Sanz, kommunfullmäktige med ansvar för ekologi, urbanisering och mobilitet, vill ”vinna tillbaka gatorna”.
Den här planen sammanfattar essensen av urban ekologi. Vårt mål är att Barcelona ska vara en stad för att leva i. Som en medelhavsstad spenderar invånarna mycket tid på gatorna, så gatorna behöver i alla lägen vara som ett andra hem, eller som en förlängning av sitt eget boende… Offentliga ytor behöver vara ytor för lek, där grönt inte är en anekdot – där grannområdets historia och lokala liv har en närvaro, säger hon.
”Det här är stort! Det är historiskt att en hel bransch har enats på bred front om att inte expandera miljöskadlig verksamhet i Arktis, utan tänker hålla sig till områden där de redan har varit aktiva.”
Det skriver Greenpeace om att några av världens största fiskeföretag och återförsäljare signerat ett avtal för att inte förstöra nya arktiska områden.
I takt med att isen smälter har fiskeföretagen kunnat utforska tidigare orörd mark, vilket lett till stora protester som nu gett resultat.
Men Greenpeace är ännu inte helt nöjda. Även om avtalet är en stor vinst vill organisationen att Norge ska ge området helt lagligt skydd för att förhindra exploatering även i framtiden.
Prisklass: Lunch: 125kr Middag: 189kr. Rabatt finns för studenter
Beskrivning: Mysig, vegetarisk restaurang med en fantastisk trädgård att avnjuta en måltid i när vädret tillåter.
Vegoutbud på menyn: Helt vegetariskt varav det mesta veganskt.
SMB har än en gång tagit steget ut i Stockholms restaurangvärld, denna gång till Hermans, en riktig Stockholmsklassiker mitt i stan.
Vi möts av dofter från källarvåningen som gör att det vattnas i munnen på oss. En smal, slingrande trappa leder ner till Hermans vegetariska restaurang, men tanken att det skulle vara en liten trång källarlokal försvinner snabbt när vi märker vad som väntar. Det första ögonen ser är det fantastiska utbudet av efterrätter framme vid kassan. Vi överväger starkt alla tre att starta i den änden, men inser att det nog är lika bra att börja med den riktiga maten, med efterrätterna i åtanke.
Eftersom det är en riktigt varm försommarkväll väljer vi att sitta ute i den prunkande trädgården med utsikt över Djurgården och Skeppsbron. Syréndoften hänger tung i luften och solen värmer alldeles lagom mycket.
När vi kommer in och ska plocka för oss av buffén gör vi det klassiska misstaget att ta allt som får plats på tallriken på en gång. Det blir en salig röra med inspiration från Mellanöstern, Asien och Medelhavet på tallriken.
Buffén var, trots den stora mängden folk som strömmade in, väldigt fräsch och påfylld. Det var inga skålar som stod tomma eller matrester som låg spridda mellan faten som det lätt kan bli på ett buffébord.
Det fanns en tanke som uppskattades av oss som miljönördar. Mindre tallrikar (gå hellre en gång extra så slipper du slänga) och skyltar för att minska matsvinnet påverkar nog mer än vad man kan tro.
Hermans satsar på olika teman beroende på vecka. Just nu serveras Multikulti Vår, med blandade rätter från världen. Andra teman som kan dyka upp är bland annat thai, smaker från Mellanöstern och indiskt. Under december serveras självklart julbord och kring midsommar blir det midsommarbord på vegetariskt vis.
Efter att ha knatat upp och ner i trapporna några gånger för påfyllning kändes den där tanken på efterrätt inte längre lika tilltalande. Det var knappt att vi orkade resa oss upp från bordet när besöket var slut, så mätta var vi allihopa. Hermans är absolut en lyx man borde tillåta sig ibland, men priserna gör att det tyvärr inte kommer kunna bli alltför ofta.
Plus: Fantastisk trädgård med makalös utsikt över Stockholms inlopp. Tänket kring mathantering. Bra studentrabatt på maten.
Minus: Det var ganska dyrt och om vädrets makter inte tillåter att sitta ute så kan det vara bra att boka bord några dagar innan. Det är ofta fullbokat.
Om man är ute efter en finrestaurang med levande ljus och vita dukar är nog inte Hermans rätt ställe att gå till. Är man däremot ute efter en trevlig kväll på en mysig restaurang, en oas mitt i stan som tänker steget längre vad gäller mat och mathantering är det verkligen mitt i prick!
Det senaste decenniet har Italien storsatsat på ren energi, någonting som har lyft den totala mängden förnybart från 15 procent till 35,5 procent.
Den viktigaste satsningen har visat sig vara den småskaliga, eller lokala, produktionen i form av solpaneler, vindkraft, biomassa och småskalig vattenkraft. Den lokala produktionen kräver lägre investeringar än den centrala, minskar förlusterna vid transport av el och för ofta med sig en lägre nota för slutkonsumenten.
Trots att flera andra kommuner också satsar på förnybart utmärker sig 39 stycken genom att framställa både el och värme på fossilfritt vis. Utvecklingen har gjort att Italien har kunnat sänka sina koldioxidutsläpp och stärka sin ekonomi i takt med att man blir allt mindre beroende av importerat bränsle.
8,1 procent av Italiens befolkning får nu sin elektricitet från solpaneler, vilket gör landet till Europas främsta solenergianvändare före Grekland och Tyskland.
I vintras publicerade vi en artikel om hur Europas äldsta urskog, Bialowieza, hotades av kalavverkning. Idag är det inte längre ett hot, utan att sorgligt faktum.
Bialowiezaskogen är en av de sista resterande urskogarna på den europeiska kontinenten och hem för Europas största däggdjur och träd. Bland 20.000 djurarter är kanske visenten, Europas bisonoxe, den mest sensationella som det största landlevande djuret i Europa. I skogen växer dessutom bland annat jättelika granar, ekar och askar, tidigare helt opåverkat av mänskligt skogsbruk.
Stora delar av Bialowieza utgör en nationalpark och har av FN-organet Unesco listats som biosfär-reservat. Trots detta och tiotals år av folkligt motstånd och miljögruppers våldsamma protester har de första träden nu fällts i skogens övriga områden, vilka inte berörs av samma skydd.
Operationen började idag, sade Konrad Tomaszewski, chef för Polens skogsvårdsmyndighet enligt the Guardian.
Vidare förklarar Tomaszewski syftet bakom operationen och det hot som myndigheterna menar utgörs av barkborrar. Målet är att stoppa skogsförstörelse genom att bekämpa vad de kallar för ”barkborreangrepp” och att dessutom kunna skydda turister och ridande poliser innan de skadade träden faller ned över vandringsstigarna.
Miljöaktivisterna inom polska Greenpeace invänder mot argumenten. Den enda publicerade inventeringen visar att nästan hälften av de träd som är märkta för avverkning kan vara icke-gran-sorter, vilka varit helt opåverkade av skadeinsekternas angrepp. Dessutom varnar Greenpeace för att ett fungerande ekosystem som existerat i 10.000 år blir förstört om träden huggs ned.
Barkborrarna är ett naturligt inslag som alltid funnits, och hittills har skogen lyckats överleva , säger aktivisten Katarzyna Jagiello. Vi uppmanarEU-kommissionen att ingripa och ändra den polska regeringens beslut att förstöra Bialowiezaskogen för alltid.
Med Polens nya, konservativa styrning har regeringen också valt att utöka avverkningen från 40.000 till 180.000 kubikmeter och oppositionen har efter alla år därmed bara blivit större. Men trots varningsflaggor har avverkningen alltså nu påbörjats och detta i omgivningen runt staden Hajnowka, nära gränsen mot Vitryssland.
Skogsvårdsmyndigheten intygar dock att nationalparksområdena ska besparas. Vissa skogsområden ska också skonas som referensområden där skogens träd ska få bestrida barkborrarnas angrepp utan mänsklig inblandning.
Under 2015 var det fler människor som jobbade inom den amerikanska solenergisektorn än inom landets olje- och gasutvinningsindustri räknat tillsammans. Även kolutvinningen fick se sig slagen.
The number of U.S. jobs in solar energy overtook those in oil and natural gas extraction for the first time last year, helping drive a global surge in employment in the clean-energy business as fossil-fuel companies faltered.
Antalet nya jobb inom USA:s solenergisektor sägs nu öka tolv gånger snabbare jämfört med de nya jobb som skapas för landet som helhet.
Regeringsbeslutet om Vattenfalls brunkolsförsäljning kan få global betydelse, menar de tre världsledande forskarna Johan Rockström, John Schellnhuber och Will Steffen.
Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, professor vid Stockholms universitet och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, har tidigare i en debattartikel i SvD Näringsliv tillsammans med Naomi Klein och Bill McKibben uppmanat den svenska regeringen att inte godkänna Vattenfalls begäran om att få sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments – två bolag som tror på en renässans för kolkraften. I stället borde verksamheten fasas ut, argumenterade man för.
I Dagens industri skriver Johan Rockström återigen om frågan, men denna gång tillsammans dels medJohn Schellnhuber, som är professor, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och ordförande för WBGU, den tyska regeringens vetenskapliga råd för globala miljöförändringar, och dels med Will Steffen, professor emeritus vid Australia National University i Canberra, och ledamot i det oberoende klimatrådet Climate Council of Australia.
De tre forskarna menar att den svenska regeringen just nu är på väg ”att fatta ett beslut som skulle kunna leda världen mot en fossilfri global ekonomi – eller låsa in oss i ett fossilbränsleberoende i flera årtionden framöver”. De förklarar det så här i artikeln:
Avgörande är vilka signaler Sverige och Tyskland skickar till regeringar och investerare runt om i världen. Har kol en framtid eller inte? Sveriges agerande kan avgöra åt vilket håll Australien, Indien och Kina tippar i kolfrågan.
I stället för att sälja sina brunkolstillgångar i Tyskland, borde Sverige och Tyskland starta en socialt och ekonomiskt ansvarsfull utfasning av kol.
Detta är en så viktigt fråga för våra länder och för världens framtid att vi föreslår att inga beslut om brunkolsförsäljning ska tas förrän statsminister Stefan Löfven och Tysklands förbundskansler Angela Merkel, har haft möjlighet att ha ett högnivåsamtal om hur vi nu tar ansvar för utfasning av brunkolet.
Detta samtal bör ske i nära dialog med brunkolsregionerna i Tyskland, för att ta ett gemensamt ansvar för en ekonomiskt försvarbar och miljövänlig utfasning som skapar nya jobb för de 6.000 som annars skulle bli arbetslösa. Lausitz-regionen i Brandenburg, som präglas av brunkolsbrytning, skulle på så sätt kunna bli en banbrytande föregångare; en ”testbädd” som visar hur samhällen kan ta sig ur den fossila återvändsgränden med hjälp av ny teknik och hållbara affärsmodeller.
I tisdags, den 24 maj, var det nationalparkernas dag. Supermiljöbloggen passade på att ställa fyra frågor till Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket.
Sverige har i dag 29 nationalparker. Det är områden som tillhör vår mest skyddsvärda natur och som består av en helhet av olika landskapstyper. Men arbetet pågår också för att skydda ett antal nya områden, det kan Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, berätta.
För alla som behöver friska upp minnet lite, vad är egentligen skillnaden mellan ett naturreservat och en nationalpark?
– Naturreservat använder vi för alla sorters naturskydd, från tätortsnära friluftsområden och vackra rullstensåsar till skötselkrävande ängar, storslagna skärgårdar, havsvikar och vildmarker med stormyr, urskog och fjäll. Reservaten kan vara både stora och små och de kan ägas av privatpersoner, bolag och andra organisationer liksom kommuner och stat. Nationalparkerna är normalt större än 1 000 hektar, ibland mycket mer än så, och all mark måste ägas av staten. Tanken är att det ska vara storslagna områden med mycket höga naturvärden ”i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick”.
Foto: Naturvårdsverket
Vilken är din favoritnationalpark i Sverige och varför?
– Min favoritnationalpark är Gotska Sandön, Östersjöns pärla. På Sandön bedrev jag sträckfågelräkning med ideella krafter två vårar när jag gick i gymnasiet. På kuppen blev jag bannlyst av Ringmärkningscentralen, eftersom jag annonserade efter ringmärkare innan jag hade sökt dispens, så den delen av studien fick jag avstå. Oväntat många prutgäss, myrspovar och kustpipare hamnade i alla fall i sträckräkningsprotokollet. När det var dags att göra lumpen fick det bli som båtchef i Fårösund, bland annat med Sandötransporter. Favoritplatserna är Höga Åsen med grova knotiga tallar och Bredsandsudde, där vi räknade fågelsträcket.
Hur går arbetet med att utvidga och skapa nya nationalparker?
– Jovars, det rullar på. Allt är förberett för utvidgningar 2017 av Tivedens och Björnlandets nationalparker. Arbetet är också i full gång med att förbereda en ny park för Västra Åsnen i Kronobergs län. I Jämtlandsfjällen har förberedelser startat och jag hoppas att vi snart kan sätta igång med de gotländska områden som ligger i nationalparksplanen – dels det marina området kring Gotska Sandön med Kopparstenarna och Salvorev och dels det unika området kring Bästeträsk på norra Gotland.
Det finns väl inget politiskt uppsatt mål för hur många områden som Sverige ska skydda på sikt, men att ha 100 nationalparker år 2050 – skulle inte det vara ett rimligt mål?
– I Naturvårdsverkets långsiktiga nationalparksplan från 2008 finns förslag på 13 nya och sju utvidgade parker. Erfarenheten visar att det tar lång tid att genomföra. Med de satsningar regeringen gör för naturskyddet ser jag att vi kan ha en hög ambition för att förverkliga merparten av 2008 års plan den närmaste tioårsperioden. Målsättningarna på längre sikt kan nog anstå till vi kommit en bit på vägen.
Igår presenterade Stefan Löfven sin regeringsombildning. Ny miljöminister är Karolina Skog (MP) och ny minister för det internationella klimatarbetet blir Isabella Lövin (MP). Exakt hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan Karolina Skog och Isabella Lövin är inte klart än, skriver SVT.
Karolina Skog (MP) har varit kommunalråd i Malmö med ansvar för stadsplanering och har en magisterexamen i humanekologi. Som kommunalråd har hon bland annat profilerat sig genom att göra Malmö till en cykelstad och har tidigare blivit utnämnd till årets cykelpolitiker av föreningen Svensk Cykling.
Karolina Skogs erfarenhet av ett resultatorienterat kommunalt arbete visar att ett offensivt miljöarbete skapar utveckling och fler arbetstillfällen. Hon har gjort sig känd för att vara en visionär realist.
Jag kommer till ett mycket väl dukat bord. Jag kommer fortsätta utveckla hållbara stadsmiljöer. Jag är i politiken för att leverera resultat och jag kommer fortsätta göra det för regeringen.
På frågan om vilka miljöfrågor som ligger henne närmast om hjärtat svarar hon:
Jag har ju med mig erfarenheter från grön stadsbyggnad i Malmö. Det vill jag gärna utveckla på ett riksplan. Förutom den gröna omställningen och klimatfrågorna är det också viktigt att titta närmare på kemikalierna, bland annat vilka material som används när man bygger. Här är förskolorna ett prioriterad område
På frågan om Miljöpartiet bör lämna regeringen ifall Vattenfalls kol inte stannar i marken svarar Skog:
Klimatfrågorna är akuta. Vi kan inte vänta på ett parlamentariskt läge när vi kan få tillfälle att genomföra hela vårt partiprogram.
Isabella Lövin skriver på DN Debatt om sitt nya uppdrag som ansvarig för regeringens internationella klimatarbete:
Som minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat kommer jag, tillsammans med den nya miljöministern Karolina Skog och övriga kollegor i regeringen ansvara för att göra Sverige till ett av de första fossilfria välfärdsländerna. Genom att ta ansvar för klimatet på hemmaplan visar Sverige ledarskap i världen.
Lövin skriver vidare att hon hoppas på mer blocköverskridande samarbete:
Under mina år i Europaparlamentet lyckades jag tillsammans med representanter för en rad andra partier bidra till att reformera EU:s fiskeripolitik och radikalt förbättra möjligheterna för våra hav att återhämta sig från det överfiske som pågått i många decennier. Vi gjorde detta genom att lyssna på varandra och fokusera på gemensamma intressen, snarare än att leta meningsskiljaktigheter. Jag tror att svensk politik skulle vinna på mer samarbete och mindre bråk för bråkandets skull.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
