Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sverige klarar inte utsläppsmålen för fosfor

    Enligt internationella mål måste Sverige minska fosforutsläppen till maximalt 308 ton per år. Nu visar en ny rapport beställd av Havs- och Vattenmyndigheten att utsläppen uppgick till 780 ton under 2014.

    370 ton är naturligt läckage, medan vi människor är ansvariga för att 410 ton fosfor har släppts ut i vad som kallas Egentliga Östersjön, alltså mellan Ålands hav och de danska sunden. Det betyder att det totala målet på 308 ton i praktiken blir omöjligt att uppnå.

    Utsläpp av fosfor och kväve i hav, sjöar och vattendrag leder till övergödning, som i sin tur leder till att livsmiljön för djur och växter blir förstörd.

    – För Sveriges del betyder det här att vi måste hålla belastningen till andra havsområden väl under belastningstaken för att kompensera för de näringsämnen som belastar Egentliga Östersjön, om vi ska skapa en Östersjö utan övergödning, säger Lars Sonesten som är forskare vid SLU.

    Sonesten är också ordförande i en grupp som arbetar med övergödning i HELCOM, som är Östersjöländernas plattform för att rädda Östersjön. HELCOM har tagit fram handlingplanen Baltic Sea Action Plan, och det är dit som resultaten från den nya forskningen rapporteras.

    Fosfor är ett mineral och näringsämne som finns i jorden, och som behövs för att växter ska kunna växa. När jorden brukas i stor skala så måste fosfor tillsättas för att vi ska kunna odla. I rapporten har forskare tittat på olika sätt att använda mark, och hur den påverkar läckaget av fosfor. De största utsläppen kommer från jordbruk och skogsbruk, men då räknar man också med utsläppen från den naturliga nedbrytningen av döda växter. De direkt mänskliga utsläppen kommer främst från jordbruket, kommunala reningsverk och olika industrier.

    Läckagen beror på många olika faktorer, såsom jordsammansättning och grundvattensförhållanden. SLU har därför tagit fram en karta över olika mark- och jordtyper i hela Sverige. En sådan karta skulle sedan kunna användas så att dessa faktorer vägs in när beslutsfattare på kommunerna bestämmer hur marken ska användas.

    Sverige ser inte ut att kunna möta EU:s havsmiljödirektiv om att Östersjön ska ska ha god miljöstatus 2020. Övergödningen av Östersjön är en av orsakerna till att ekosystemet i havet är i mycket dåligt skick.

    Samtidigt som enorma mängder fosfor släpps ut på fel ställen så menar många forskare att bristen på fosfor är en av de största riskfaktorerna för framtida matsäkerhet, eftersom ämnet finns i konstgödsel som används i det industriella jordbruket. Att hitta lösningar för hur vi återför fosforn till jorden i ett slutet kretslopp är därför en av framtidens stora utmaningar.

    Svenska företag får fint miljöpris

    Världsnaturfonden har utsett tre svenska företag till mottagare av Climate Solver 2016, som prisar ny klimatsmart teknik.

    Pristagarna heter Climeon, Trine och Orbital, skriver Miljö & Utveckling. Climeon har skapat en maskin som omvandlar spillvärme från bland annat industrier och fartyg till elektricitet. Även Trine är inne på elektricitets- och energispåret. De har skapat en modell för mikroinvesteringar som finansierar solenergiprojekt i utvecklingsländer.

    Climeon får utmärkelsen för att ha utvecklat en effektiv dusch som renar och återvinner vatten – medan du befinner dig i duschen. Istället för att förbruka 150 liter vatten på en tiominutersdusch räcker det med fem liter.

    Förutom de svenska bidragen har även nio andra nordiska bolag premierats. Världsnaturfondens Håkan Wirtén ser stora möjligheter för de nordiska teknikföretagen:

    Norden har potential att bli hållbarhetens Silicon Valley. Vi har talang, kapital och politisk vilja, men vi behöver snabba på kommersialiseringen av bolagen för att skapa fler jobb och lösa akuta hållbarhetsutmaningar.

    Österrike får grön president

    Efter ett rafflande val är resultatet äntligen klart: Österrike blir det andra landet i Europa att få en grön president.

    I helgens val stod det mellan den högerpopulistiske Norbert Hofer och den gröne politikern Alexander Van der Bellen. Efter en riktig nagelbitare fick de sista poströsterna slutligen vågen att tippa över till de grönas fördel med 50,3 procent mot 49,7 procent.

    Van der Bellen var partiledare för de gröna mellan 1997 och 2008. Trots att han ställde upp i presidentvalet som oberoende politiker är han fortsatt backad av partiet och representerar en grön ideologi. Förutom att vara emot frihandelsavtalet TTIP är Van der Bellen även en förkämpe för ett Europa med öppna gränser.

    Allt du behöver veta inför dagens riksdagsdebatt om Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Detta har hänt den senaste veckan. 

    I dag hålls en extrainsatt riksdagsdebatt om Vattenfalls planerade brunkolsförsäljning. Debatten startar klockan 13.00 och en stor demonstration är i samband med detta planerad utanför riksdagen, med budskapet att kolet ska stanna i marken.

    Det är samtidigt många turer att hålla reda på inför debatten.

    • Miljöaktivister besökte i går Rosenbad och spikade upp Parisavtalet på husfasaden, skriver Svenska dagbladet. Detta för att påminna om att både Sverige och Tyskland står bakom målet att hålla den globala medeltemperaturhöjningen under två grader, med sikte på 1,5 grad.
    • Sverigedemokraterna valde i går att KU-anmäla regeringen för dess uttalanden om brunkolsaffären, rapporterar TT Nyhetsbyrån.
    • Helena Lindahl, Centerpartiets talesperson i frågor som rör de statliga bolagen, säger till Svenska dagbladet att partiet är för en försäljning till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments – trots att före detta miljöminister Lena Ek (C) kallat EPH för en ”extrem miljöbov”. Enligt Svenska dagbladets artikel verkar även resten av Alliansen sugna på att sälja brunkolsverksamheten, även om Annie Lööf (C) i en debattartikel i Aftonbladet slår fast att regeringen ”inte ens behöver fråga riksdagen om Vattenfall ska fatta ett beslut om försäljning eller nedläggning”.
    • Greenpeace verkar däremot hålla med Lena Ek i hennes analys. I en ny rapport som publicerades i går har Greenpeace granskat de två köparna och kommit fram till att de inte tar hållbarhetsfrågorna på särskilt stort allvar alls.
    VF köp
    Foto: Greenpeace
    • Dagens nyheter frågade Vattenfall vad de tyckte om Greenpeace granskning:

    –  Jag tror inte det är något vi kommenterar, var svaret därifrån.

    • Vänsterpartiet vill nu se alla korten på bordet och säger till Dagens industri att avgående klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) redan verkar ha ”checkat ut”.
    • Näringsminister Mikael Damberg (S) var med i Sveriges radios lördagsintervju i helgen och sa då bland annat att det är EU:s utsläppshandelssystem som påverkar hur stora utsläppen blir från EU. Varför Miljöpartiet och Socialdemokraterna valde att som en av de första åtgärderna efter valet 2014 stoppa brunkolsexpansionen ville han dock inte riktigt svara på.
    • Häromveckan menade samtidigt Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre och ledamot i regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, att det visst spelar roll vad Sverige gör med Vattenfalls brunkol, inte minst eftersom EU:s utsläppshandelssystem har kollapsat. I en debattartikel i SvD Näringsliv skriver han:

    Sverige och Tyskland, liksom EU i övrigt, har skrivit på Parisavtalet (att minska utsläppen till noll 2040-2060 för att nå 1,5-2 grader C som maximal global smärtgräns i temperaturökning). Det kräver en mycket snabb urfasning av kolkraft i världen. Faktum är att urfasning av kol är vår uppgift No 1. Inget är lättare, inget är mera attraktivt, och inget är mera nödvändigt för att ha en chans att undvika klimatkris.

    • Samtidigt menar svenska myndigheter att det inte bara är klimatfrågan som påverkas av vad som händer med brunkolsverksamheten, även flera av de svenska miljömålen påverkas negativt av kolkraften i vårt närområde, rapporterar Aktuell Hållbarhet.

    Många turer som sagt, och många frågetecken att reda ut. Klockan 13 sänder riksdagen live från debatten.  

     

     

     

    Centerpartiet öppnade för samtal om Vattenfalls ägardirektiv – för två månader sedan

    Men fortfarande argumenterar regeringen för att det inte går att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning – med hänvisning till att Allianspartierna inte vill ändra ägardirektiven.   

    Regeringen har länge hävdat att det är omöjligt att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning av exempelvis miljöskäl eftersom man är bakbunden av riksdagen som 2010 slog fast Vattenfalls ägardirektiv. Ägardirektiven innebär, enligt regeringens tolkning, att affärsmässigheten väger tyngre än miljö- eller social hänsyn.

    Men i går rapporterade TV4 Nyheterna att alla riksdagspartier utanför regeringen anser att regeringen visst kan låta bli att sälja Vattenfalls brunkol i Tyskland, om man vill.

    Det finns inget hinder att inte sälja, det är upp till bolagets styrelse och regeringspartierna att besluta om. Det här är bara en förevändning från Miljöpartiet, säger Helena Lindahl, näringspolitisk talesperson för Centerpartiet, till TV4 Nyheterna.

    _____

    Men även om det är som regeringen säger, att det först krävs en ändring av ägardirektivet, så är frågan varför regeringen inte drivit på för att det ska hända. Supermiljöbloggen kan nu nämligen visa att Centerpartiet redan för två månader sedan bjöd in till en diskussion om just detta.

    _____

     

    Från Miljöpartiets sida har det tidigare låtit så här:

    Nu i onsdags sa klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) till Svenska Dagbladet:

    – [F]ör att ge ett nytt uppdrag till Vattenfall att avveckla kolet krävs ändringar av ägardirektiven.

    Åsa Romson har tidigare, innan affären med de tjeckiska bolagen EPH och PPF Investments presenterades, sagt liknande saker till SVT Nyheter:

    – Om Vattenfalls styrelse skulle komma till regeringen och säga att de vill sälja ett helt verksamhetsområde, då kan regeringen inte stoppa ett sådant förslag utan att ägardirektiven ändras. Dessa måste accepteras av riksdagen och där kan jag konstatera att allianspartierna inte är beredda att ta den typen av klimatpolitiska hänsyn när det gäller Vattenfall.

    Hon har även sagt till Dagen Nyheter:

    – Det spelar ingen roll vilken strid vi tar i regeringen. Regeringen måste ta striden med riksdagen, och i dagsläget är inte riksdagen beredd att ta klimatpolitiska hänsyn när det gäller Vattenfalls innehav av brunkol i Tyskland.

    Likadant lät det från Gustav Fridolin som nyligen medverkade i SVT Agenda:

    – När vi provar frågan om just den ägarsamordning som Vattenfall kommit till regeringen med nu, då måste vi göra det utifrån de beslut som ligger i riksdagen och det ägardirektiv som tagits där. Det är inte det ägardirektiv vi vill ha, och som Miljöpartiet jobbat för, men det är det ägardirektiv som vi måste jobba utifrån.

    ______

    Men för två månader sedan, den 22 mars, när Greenpeace anordnade en debatt om Vattenfall på Mynttorget i Stockholm mellan de olika riksdagspartierna, då sa Helena Lindahl från Centerpartiet:

    – När det gäller ägardirektiv och att ändra dem, så är det möjligt. Och om Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens så kan ju ni ta fram ett förslag på nya ägardirektiv och komma till oss och diskutera dem. Men något sådant har vi faktiskt inte sett. Och så länge ni inte gör det så tycker jag att ni skramlar med ganska tomma tunnor.

    I samma debatt sa också Penilla Gunther, från Kristdemokraterna:

    – Jag delar Helenas synpunkter, och om det är så att man i stället skulle gå in och göra en planerad avveckling och lägga den verksamheten i en särskild stiftelse till exempel, ja det kanske är en möjlighet som man behöver fundera över.

    ”Patetiskt”, ”fel”, ”otroligt korkat”, ”synnerligen oklokt”, ”uselt”

    Kritiken hård mot riksdagens talman, Urban Ahlin (S), som beslutat att The Right Livelihood Award Foundation inte längre ska få ha sin årliga prisceremoni i riksdagen.

    I går kunde SVT Nyheter avslöja att The Right Livelihood Award Foundation, som delar ut vad som ofta kallas ”det alternativa Nobelpriset”, kommer portas från riksdagens andrakammarsal, den plats där man de senaste 30 åren har delat ut priset som gått till en lång rad miljö- och människorättsaktivister runt om i världen.

    Beslutet är taget av riksdagens talman, socialdemokraten Urban Ahlin, som säger till SVT Nyheter att det handlar om platsbrist. Han tillägger:

    – Riksdagen är ingen konferensanläggning för externa aktörer.

    Men det argumentet sågas av riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson (S), som är ordförande för den tvärpolitiska grupp i riksdagen som stått som värd för evenemanget, och som säger till SVT Nyheter:

    – Jag har suttit tio år i riksdagen, och inte sett någon trångboddhet i andrakammarsalen en måndag eller fredag i december.

    Eva-Lena Jansson lovar nu att ta strid för en omprövning av beslutet. Hon sätter nu sitt hopp till riksdagsstyrelsen.

    – De ska ha möte den 8 juni och då hoppas jag de omprövar beslutet.

    Ole von Uexkull, chef för Right Livelihood Award-stiftelsen, är förstås även han besviken, och säger i ett pressmeddelande (pdf):

    – Många pristagare verkar för demokrati och mänskliga rättigheter med sina egna liv som insats. Att motta Right Livelihood-priset i Sveriges riksdag innebär ett viktigt erkännande som förbättrar pristagarnas säkerhet och ger dem ökade möjligheter att bidra till förändring. Om ceremonin inte längre kan hållas i riksdagen innebär det en drastisk försämring av det stöd Sverige enkelt kan ge några av världens viktigaste samhällsförändrare.

     

    Sett till reaktionerna på Twitter har The Right Liveliohood Award fortsatt stort stöd, och än lär sista ordet inte vara sagt i denna fråga.

     

     

    Hittills har 162 personer och organisationer som arbetar för hållbar utveckling, demokrati, mänskliga rättigheter och fred erhållit priset. Alla pristagare, som tillsammans kommer från 67 olika länder, finns samlade på denna sida.

    Möjligt säljstopp för glyfosat i sommar

    Storsäljande bekämpningsmedel från Mosanto, Dow och Syngenta kan plockas bort från butikshyllorna i EU i sommar. Detta efter att länderna i EU inte kunnat enas om en ny licens för huvudingrediensen glyfosat, rapporterar The Guardian.

    Huruvida glyfosat är giftigt för människor är en fråga som splittrar EU-länderna, men också Världshälsoorganisationen WHO och forskarvärlden.

    Glysofat är Europas mest använda ogräsmedel, och finns exempelvis i Mosantos lika omdiskuterade som populära bekämpningsmedel RoundUp. Försäljning av medlet står för en tredjedel av företagets inkomster.

    Globalt används medlet oftast på grödor som har blivit genmanipulerade till att överleva giftet. Flera studier visar att glyfosat skadar djur, växter och hela näringskedjor. I en ny tysk studie visade sig 75 % av försökspersonerna ha fem gånger högre halter av glyfosat i urinen än gränsvärdena för hur mycket av ämnet som tillåts i vatten. Samtidigt hävdar amerikanska studier att gränsvärdena är för lågt satta.

    Vissa stora jordbruksorganisationer menar att de behöver medlet för att få lönsamhet i sin produktion, medan 1,4 miljoner människor världen över har skrivit under ett upprop för ett förbud av gyfosat.

    England är för fortsatt försäljning, medan Frankrike, som redan har förbjudit medlet, motsätter sig en förnyad licens. Sverige har lagt ner sin röst i frågan.

    Getter erbjuder miljövänlig ogräsbekämpning i New York

    Den här sommaren ser ogräsbekämpningen lite annorlunda ut i New Yorks Prospect Park. Parkledningen har nämligen anställt åtta getter för att få bukt med ovälkomna växter.

    År 2012 drog orkanen Sandy in över nordöstra USA och orsakade enorma materiella skador på städer och naturområden. I Prospect Park i Brooklyn ledde den plötsliga avsaknaden av träd och annan vegetation till att invasiva växter som klättersumak kunde slå rot.

    Nu ska parkledningen få bukt med problemet med hjälp av Olivia, Diego och sex andra getter. Fram till september kommer de dagligen kunna mumsa i sig 25 procent av sin egen kroppsvikt. När allt ogräs är borta ska nya träd och växter få flytta in i syfte att återställa livsmiljön för fåglar och andra djur.

    De här getterna kommer att bidra med en miljövänlig metod till vårt arbete och hjälpa oss att göra parken mer motståndskraftig mot framtida stormar. Det säger Sue Donoghue, ordförande för Prospect Park Alliance.

    I helgen hålls en välkomstfest i parken där getter och parkbesökare ska få tillfälle att bekanta sig.

    Åsa Romson ändrar sig om utsläpp

    Innan valet 2014 anklagade hon Annie Lööf och Centerpartiet för att Vattenfall var på väg att släppa ut 1,2 miljarder ton koldioxid. Nu när Vattenfall vill sälja sin brunkolsverksamhet menar klimat- och miljöminister Åsa Romson att det är EU som avgör hur stora utsläppen blir. 

    Inför riksdagsvalet 2014 var det journalisten Niklas Svensson som höll i Expressens partiledardebatt. När han tog upp frågan om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet sa Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson (MP):

    – Vattenfall pågår just nu en prövning för att ytterligare öppna tre till fem nya brunkolsgruvor i Tyskland. Det här är på direkt uppdrag av ägaren som har låtit Vattenfall utöka sin verksamhet i Tyskland med kolkraft och med kolgruvor. Det är ett övergrepp.

    Några dagar senare skrev Åsa Romson en debattartikel på Nyheter 24, Centerns 8 svek mot miljön, där hon riktade hård kritik mot Centerpartiet och partiledaren Annie Lööf. Det första exemplet Åsa Romson tar upp i artikeln handlar om Vattenfall och de nya brunkolsgruvor bolaget planerade att öppna.

    Annie Lööf skriver i sin debattartikel att en röst på Centerpartiet är en röst på miljön. Det måste vara valrörelsens största skämt. Centerpartiet har de senaste åtta åren vikt ner sig i nästan alla viktiga miljöfrågor.

    De senaste åren har Centern genomfört åtta stora svek mot miljön. De har: 1. Låtit Vattenfall investera i flera ny kolgruvor i Tyskland som innebär 1,2 miljarder ton koldioxidutsläpp fram till 2050.

    Några månader senare, efter riksdagsvalet och efter att de två nya regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, kommit överens om att stoppa Vattenfalls brunkolsexpansion, beslutade sig Vattenfall plötsligt för att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet. Nu under våren 2016 står det också klart att de tjeckiska bolagen EPH och PPF Investments vill ta över verksamheten från Vattenfall. Regeringen ska inom kort besluta om man ska tillåta affären.

    Men att en ny ägare i EPH och PPF Investments, som dessutom räknar med en renässans för kolkraften i Tyskland, också skulle släppa ut 1,2 miljarder ton till 2050, det tror inte Åsa Romson. I en intervju nu i veckan med Dagens industri säger hon:

    – Som klimatminister så har jag aldrig sett ägaren av en kolgruva som den viktigaste frågan för klimatpolitiken. Utan det är utsläppen från gruvan, och de sätts i dag i regler i EU för utsläppshandeln och det är där jag har lagt mitt krut.

    Dagens industri använder därefter Åsa Romsons egna argument från 2014 och frågar:

    Samtidigt varnar kritikerna för kraftigt ökade koldioxidutsläpp om affären går igenom. Totalt handlar det om 1,2 miljarder ton om de nya gruvorna tas i bruk. 

    – Det är ganska naturligt att en köpare ser större utvecklingspotential och på pappret har större planer för den verksamheten. Och större planer för en kolverksamhet betyder mer utsläpp, säger Åsa Romson.

    Med bakgrund av att Vattenfall fått i uppdrag av regeringen att avbryta kolexpansionen samtidigt som EPH och PPF Investments tror på en renässans för kolkraften i Tyskland, frågar Dagens industri sedan:

    Delar du bedömningen då att utsläppen ökar om EPH blir ägare istället för Vattenfall?

    – Vi kommer aldrig få veta, för vi vet inte hur mycket Vattenfall hade släppt ut och vi vet först om kanske tio, tjugo år hur mycket EPH de facto gör och hur mycket som i dag är kalkyler, säger Åsa Romson avslutningsvis till Dagens industri.

     

    Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost i Arktis

    Arktis har haft en värmebölja under årets första månader. I stora delar av Arktis har temperaturen under perioden januari-mars varit över 4 grader varmare än genomsnittet för perioden 1951-1980, enligt NASA. I april var genomsnittstemperaturen över 4 grader varmare i delar av Arktis jämfört med  genomsnittet för perioden 1951-1980.

    I januari var genomsnittstemperaturen i Arktis 5,8 grader varmare än normalt för den perioden och i största delen av Alaska var genomsnittstemperaturen 8-10 grader varmare än normalt.

    Att Arktis är ovanligt varmt är inget nytt för i år. Under de senaste 30 åren har Arktis värmts upp snabbare än någon annan del av jorden. Uppvärmningen syns bland annat i istäckets utbredning, permafrostens upptining och Grönlands avsmältning.

    Rekordlite is, rekordtidig avsmältning och tinande permafrost

    Som Supermiljöbloggen tidigare skrivit om så var den arktiska vinterisens utbredning den lägsta någonsin. I februari i år uppmättes isen till 14,22 miljoner kvadratkilometer, vilket är hela 200 000 kvadratkilometer mindre än det senaste bottenrekordet från år 2005.

    Även upptiningen av permafrosten går snabbare än normalt. Forskaren Ted Schuur säger till Washington Post att upptiningen av kemiskt kol i permafrosten är ”several times faster even than our previous measurements have told us.” Den som vill läsa mer om permafrost och vad som händer när den smälter kan läsa Supermiljöbloggens artikel här.

    I år började issmältningen rekordtidigt på Grönland. Redan den 12 april visade mätningarna att över 10 procent av Grönlands is har börjat smälta.  Senast detta hände var 5 maj 2010. Det tidigare rekordet för när mer än 10 procent av isen har börjat smälta slogs alltså med nästan en månad.

    ……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

    FÖRDJUPNING:

    Väderfenomenet El Niño bidrar till att det är rekordvarmt på jorden nu. Men El Niño har troligen en svag påverkan på Arktis, säger klimatforskaren Jeff Knight till The Guardian.

    För den som vill läsa mer om vad som händer i Arktis nu rekommenderas denna artikel i Washington Post. Flera av uppgifterna i vår artikel kommer från Washington Posts artikel.

     

     

     

     

    SSU och Socialdemokrater för tro och solidaritet vill stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Allt fler inom Socialdemokraterna börjar tvivla på affären. 

    Dagens Nyheter rapporterar att både Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Socialdemokrater för tro och solidaritet vill att regeringen stoppar Vattenfalls planerade försäljning av sin tyska brunkolsverksamhet.

    – Det är fel att den här affären med brunkolet genomförs över huvud taget, säger Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, till DN.

    – Jag uppmanar regeringen att ta initiativ så att hållbarhet ska stå över affärsmässighet i ägardirektivet. Det skulle också tvinga oppositionen att bekänna färg, säger Philip Botström, ordförande för SSU, till tidningen.

    En titt på respektive hemsida gör klart att SSU samlar över 10 000 medlemmar, medan Socialdemokrater för tro och solidaritet har omkring 2 500 medlemmar och ett 80-tal registrerade grupper runtom i landet.

    Sveriges hälsning till Danmark: Låt oss jobba tillsammans för att det fiskefria området i Kattegatt ska få fortsatt skydd

    I Danmark är trycket just nu hårt från yrkesfiskare som vill öppna upp området för bottentrålning.

    Supermiljöbloggen skrev nyligen om hur ett stort antal miljöorganisationer i Sverige och i Danmark uppmanat respektive lands regering att verka för att det område i Kattegatt som varit skyddat från fiske sedan 2009 ska få fortsatt skydd. Samma budskap har tidigare kommit från flera berörda kommuner och länsstyrelser i Sverige. Även Vänsterpartiet har lyft frågan i riksdagen.

    Nu i veckan kom även de två regeringspartierna ut på banan. I Göteborgsposten skriver riksdagsledamöterna Emma Nohrén (MP) och Jan-Olof Larsson (S) i en gemensam debattartikel:

    Ett unikt område som Kattegatt bör värnas. Men fler måste förstå betydelsen av biologisk mångfald och levande bottnar. Det vore orimligt av Danmark att försvåra för Sverige att uppfylla internationella konventioner om naturskydd. Förlust av biologisk mångfald är ett av de största hoten för vår miljö och oss själva. Så låt oss tillsammans jobba för ett fortsatt skydd av Kattegatts numera myllrande havsbottnar.

    I Danmark finns en vilja, inte minst hos yrkesfiskarna, att nu öppna upp området för fiske igen. Den svenska regeringen har dock hittills valt att avvakta vad en arbetsgrupp som tittar på frågan ska komma fram till innan man uttalar sig i ärendet.

    Höga halter av bekämpningsmedel hos barn

    En grupp danska forskare har kommit ut med en ny studie gjorda på barn och mödrar i Danmark. Forskarna har mätt halterna av en grupp bekämpningsmedel avsedda för jordbruk. En alarmerande hög procent av individerna, närmare 90 procent, hade rester av ämnena i kroppen, rapporterar SVT.

    Undersökningen gjordes genom att testa urin från 144 barn och 145 mödrar i Danmark. Hos 90 procent av personerna återfanns rester av bekämpningsmedel, rapporterar SVT Nyheter. En alarmerande siffra enligt forskarna då flera av dessa ämnen misstänks kunna orsaka hjärnskador hos barn.

    Det är alarmerande att vi har en så pass hög koncentration av pesticider i Danmark. Jag fruktar att det här kommer att skada intelligensen hos den kommande generationen, säger Philippe Grandjean, professor i miljömedicin och forskningsledare vid Syddansk Universitet, till nättidningen Altinget, enligt den danska nyhetsbyrån Ritzau till SVT.

    En annan uppseendeväckande detalj kring testerna var att flertalet av de bekämpningsmedel som återfanns är förbjudna i Danmark, vilket forskarna kopplar till den stora importen av livsmedel från andra länder.

    Nu vill de att danska myndigheter ska arbeta för att sänka EU:s gränsvärden för mängden bekämpningsmedel i maten, enligt Helle Raun Jensen, en av medförfattarna till studien och lektor i miljömedicin. Det är något som den danska myndigheten Miljöstyrelsen inte har planer på att göra i dagsläget.

     

    Regeringen vill se fler åtgärder som kan minska transportsektorns växthusgasutsläpp

    Ger Trafikverket i uppdrag att snabbutreda saken.

    I går meddelade regeringen att man, som en del i arbetet med satsningen på ett fossilfritt Sverige, nu ger ett nytt uppdrag åt Trafikverket.

    Supermiljöbloggen har tagit del av uppdraget, som ska redovisas till regeringen redan den 30 juni i år, där det bland annat står:

    Trafikverket ska redovisa vilka styrmedel och åtgärder i infrastrukturen som krävs för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser med 60 respektive 80 procent till år 2030 jämfört med nivån år 2010.

    Att frågan kan behandlas så pass fort beror på att Trafikverket tidigare har tittat på detta, vilket uppmärksammades stort av Sveriges radios Ekot för några månader sedan, då det visade sig att ett ”klimatunderlag” som Trafikverket tagit fram och som hörde till en större rapport som ska ligga till grund för den infrastrukturproposition för perioden 2018-2029 som regeringen ska lägga fram nästa år, först stoppades från att bli offentligt.

    Läs mer på Supermiljöbloggen: Trafikverket publicerar ”stoppad klimatrapport”

    Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet, välkomnar beskedet från regeringen och skriver nu på Twitter:

    Transportsektorn står i dag för en tredjedel av de totala utsläppen i Sverige. Regeringens mål, som även var Alliansregeringens mål, är att Sverige bör ha en fordonsflotta år 2030 som är oberoende av fossila bränslen.

    Innovationskarneval för hållbar utveckling äger rum i Malmö

    Naturskyddsföreningens klimatfestivalvecka är i full gång i Malmö, men det är inte gott nog. I helgen genomförs även Skånes Innovationskarneval för hållbar utveckling och antalet besökare förväntas överstiga 3 000.

    Karnevalen som arrangeras av Malmö Stad och Region Skåne är en satsning för att stärka ungas engagemang och visioner om en hållbar framtid. Inför eventet har barn och unga fått i uppgift att skapa hållbara och kreativa lösningar som kommer att presenteras i helgen.

    Vad ska man då besöka under helgen, festivalen eller karnevalen? Vi ställde frågan till Grethe Lindhe, projektledare på Malmö stad.

    Jag tycker att man ska besöka båda två. Det är ju två rätt olika event. På innovationskarnevalen bjuder vi på väldigt mycket kulturakter och underhållning, men också på barns entusiasm. Barnen är framtiden och de har väldigt många bra tankar om hållbarhet.

    Innovationskarnevalen går av stapeln på Malmö Live under fredagen och lördagen och programmet bjuder in till allt från kreativ skaparverkstad till modeshow. Malmö är ändå rätt så litet, vi ses på både Innovationskarnevalen och på Klimatfestivalen!

    Grön ungdom hånar kampanj för renare natur

    Miljöpartiet däremot, med miljöminister Åsa Romson och partiets landsbygdspolitiska talesperson Emma Nohrén i spetsen, hyllar kampanjen och vill att fler ska delta i den.

    Sedan knappt ett år tillbaka har allt fler människor i Sverige anslutit till kampanjen #ettskräpomdagen som går ut på att både synliggöra ett miljöproblem och en lösning på samma problem – helt enkelt genom att plocka upp och fota ett skräp i naturen för att sedan lägga det i en återvinningsstation.

    Supermiljöbloggen var med om att dra igång kampanjen och exempelvis på Instagram har snart 1 000 bilder lagts upp på barn, ungdomar, vuxna och pensionärer (och en hel del hundar faktiskt) som plockar skräp på alla möjliga platser runtom i landet.

    Förra året intervjuade Supermiljöbloggen Emma Nohrén, landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiet, som var den första riksdagsledamoten att köra med #ettskräpomdagen. Hon sa då:

    – Jag var nere vid badplatsen vid sommarstugan och det var en sån fantastisk höstdag, träden lyste gula och solen letade sig fram i morgondimman. Sjön låg blank. Å mitt i allt det vackra låg ett skräp, en enliters glassbytta! 30 meter från soptunnan. Precis när jag skulle plocka upp det kom jag på att jag har sett hashtaggen i mitt twitterflöde ett tag och tyckt att den är briljant. Man sätter fokus på ett stort problem men visar samtidigt att det går att göra något. Den inger hopp i stället för klimatångest. Om alla plockade med sig ett skräp om dagen och la det i rätt soptunna så skulle vi snabbt få bort en massa onödigt skräp. Dessutom så ökar man medvetenheten i samhället. Om man plockat upp någon annans skräp tror jag man tänker sig för både en och två gånger innan man själv ”råkar” låta godispappret flyga en ur händerna.

    När klimat- och miljöminister Åsa Romson nyligen skrev en debattartikel i Aktuell Hållbarhet ihop med Håll Sverige Rents vd Johanna Ragnartz avslutade de med orden:

    Visionen om ett Sverige fritt från skräp borde vara enkel att uppnå. Alla kan se till att skräpet minskar och nedskräpningen motverkas. Genom regeringens uppdrag till Naturvårdsverket och det stora folkliga engagemanget hoppas vi att Sverige blir ett föregångsland i EU och i hela världen. Tillsammans kan vi skapa ett Sverige fritt från skräp. Var med och plocka #ettskräpomdagen. Det tänker vi göra.

    Nuvarande språkröret Isabella Lövin har ännu inte uttalat sig om kampanjen. Men när hon intervjuades i Dagens ETC häromåret – i en artikel som bland annat beskrev hur en kaskelot som hittats död utanför Spaniens kust hade 17 kilo plast i magen och att 94 procent av alla fåglar i Nordsjön har någon form av plast i sig – sa hon i en kommentar:

    – Plast i världshaven är ett jätteproblem som vi måste lösa.

    Men från Grön ungdoms sida verkar man inte ha något till övers för idén att gemensamt ta ansvar för den gemensamma miljön. Axel Hallberg, miljö- och klimatpolitisk talesperson på ungdomsförbundet, skriver på Twitter till alla de människor runt om i Sverige som deltar i kampanjen:

     

    s1

    Detta får Grön ungdoms arbetsmarknads- och ekonomipolitiska talesperson Oliver Björklund att hänga på:

     

    s2

     

    Det är oklart om alla verkligen har förstått att Oliver Björklund skämtade. Men för de som gillar kampanjen på riktigt finns det fortfarande hopp, även inom Grön ungdom.

     

    s3
    Foto: Elon Wissing

    Fler katastrofbränder när klimatet förändras – storbrand i Kanada

    Förhöjda temperaturer leder till att den kanadensiska jättebranden fortsätter att rasa. Brandens kostnader förväntas bli massiva.  

    Skogsbranden i den kanadensiska provinsen Alberta fortsätter att lägga mark under sig, skriver Sveriges Radio. Det brandhärjade området uppgår nu till nära 3000 kvadratkilometer. Maxgränsen för luftföroreningar ligger egentligen på 10 på skalan, men nu har värdet stigit till 38.

    Det räcker inte bara med att skadorna efter branden värderas till 9 miljarder amerikanska dollar, branden kommer även få stor inverkan på luft- och vattenföreningar, koldioxidutsläpp och skogar. “Det är en extremt kraftig brand, ekosystemet kommer bli väldigt förändrat.” säger Ellen Macdonald, miljöforskare vid University of Alberta till the Guardian. 

    Allt pekar på att branden har ett direkt samband med värmehöjning. När branden startade uppmättes temperaturen i Alberta till runt 30 grader, vilket är mycket ovanligt för den här årstiden. Vanligtvis brukar perioden för brandrisk starta först i maj, men de senaste årens värmehöjningar har lett till att brandsäsongens start nu sker i april istället.

    Även USA bekräftar att antalet bränder ökar på grund av värmen. Amerikanska U.S. Forest Service skriver i en färsk rapport att klimatförändringarna lett till brandriskperioder som är 78 dagar längre än de var 1970. Dessutom blir bränderna allt mer aggressiva. Av de tio värsta skogsbränderna i USA sedan början av 1900-talet har hälften skett efter millennieskiftet.

    Väderfenomenet El Niño bidrar också till de förhöjda temperaturerna, men det tydliga mönstret visar ändå på att det är människornas utsläpp av växthusgaser som skapar förutsättningarna för att den här typen av katastrofer kommer bli allt vanligare, större och dyrare.

    Att det just är förbränningen av fossila bränslen som bidragit till branden i Alberta kan tyckas ironiskt, då det branddrabbade området är något av ett mecka för oljesandsutvinning. Kanadas oljeindustri är kraftigt kritiserad, och väckte speciellt stor debatt när frågan om ledningen Keystone XL var aktuell.

    Men det är inte bara Nordamerika som drabbas av härjande lågor. Även globalt ser man en trend av allt fler skogsbränder. Senast i höstas bevittnade vi hur Indonesien blev världens tredje största utsläppare av koldioxid på grund av de gigantiska bränderna på Borneo och Sumatra. Australien tillhör också de länder som drabbas allra värst av bränder när värmen på jorden stiger. Inte heller Sverige kommer undan. Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan antalet högriskdagar för brand på vissa platser öka med 50 procent.


    Lästips: vill du fördjupa dig mer inom brandens påverkan på både kanadensisk och global miljöpolitik? Läs professor Sverker Sundins artikel i DN.

    Finanspolitiska rådet: Svensk klimatpolitik bör inriktas på utfasning av kolanvändningen i världen

    Rådet menar att den svenska klimatpolitiken inte bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser till en så låg samhällsekonomisk kostnad som möjligt. 

    Samtidigt som regeringen funderar på om man ska tillåta Vattenfall att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till de tjeckiska bolagen EPH och dess finansiella partner PPF Investments som hoppas på en renässans för kolkraften, kommer nu hård kritik mot regeringens klimatpolitik från Finanspolitiska rådet.

    Rådet är en statlig myndighet som har regeringens uppdrag att granska om finanspolitiken möter sina grundläggande mål. I veckan överlämnade rådet sin rapport Svensk finanspolitik (pdf) till regeringen, där bland annat den svenska klimatpolitiken granskas. I ett pressmeddelande (pdf) sammanfattar Finanspolitiska rådet sina ståndpunkter på följande sätt:

    Vi bedömer att den stora globala utmaningen för att stoppa klimatförändringarna är att minska utsläppen från kolkraft på ett kostnadseffektivt sätt. Svensk klimatpolitik bör inriktas på åtgärder som direkt eller indirekt bidrar till en utfasning av kolanvändningen i världen. Detta är betydligt viktigare än att minska oljeanvändningen. En snabb minskning av oljeanvändningen i Sverige kombinerad med sektorsvisa reduktionsmål inom landets gränser riskerar att bli dyrt för Sverige utan att leda till minskade globala växthusgasutsläpp eller visa vägen för hur världen kan minska sitt beroende av fossila bränslen.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.