Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    FORES: ”Utsläppsstatistiken visar att vi går åt rätt håll”

    I början av april släppte SCB sin andra kvartalsräkenskap (se Faktaruta längst ned i inlägget) och med anledning av detta skrev den gröna liberala tankesmedjan Fores ett längre inlägg på Supermiljöbloggen där de tog upp utsläppsstatistiken sektor för sektor. Nu har SCB presenterat den senaste sammanställningen av utsläppsdatan liksom en sammanställning för helåret 2015, som Fores utreder och går igenom noga här nedan. 

    SCB presenterade 29 april den senaste sammanställning av kvartalsvise utsläppsdata och utöver uppgifter om utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar innehåller miljöräkenskaperna uppgifter om olika sektorers förädlingsvärde. Den senaste kvartalsrapporten bjuder även på en sammanställning för helåret 2015. Vad säger då SCB:s statistik?

    I stora drag går det åt rätt håll, även om minskningarna inte är lika stora som tidigare år. Utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomi växer. Jämfört med helår 2014 minskar utsläppen 2015 med 0,7% samtidigt som BNP växer med 3,9%. En stor del av utsläppsminskningen kan tillskrivas minskade utsläpp från energisektorn. Trafiken, såväl transportindustrin som privatbilismen, är fortsatt problematisk ut utsläppsperspektiv. Ekonomin är stark, inte minst i branscher med liten klimatpåverkan. Nedan går vi helt kort igenom förändringar i utsläpp och förädlingsvärde*, sektor för sektor och avslutar med en internationell utblick.

    *Förädlingsvärde är ett mått på en ekonomisk aktivitets bidrag till BNP. Förädlingsvärdet definieras som nettot mellan värdet av produktionen av en vara eller tjänst och värdet av den förbrukning som går åt för produktionen. Genom summering kan man beräkna förädlingsvärdet för en hel sektor eller nation. Summan av alla förädlingsvärden utgör BNP baserat på produktionen. Vissa branscher är utsläppsintensiva. En ökad produktion/ett ökat förädlingsvärde leder då till ökade utsläpp. Andra branscher kan lättare öka produktion och förädlingsvärde utan att utsläppen ökar (www.scb.se).

    Svenska utsläpp och förädlingsvärden – Q4 samt helår 2015

    Merparten av utsläppen av växthusgaser från kategorin jordbruk, skogsbruk och fiske kommer från jordbruket (90%). Skogsbruket står dock för lejonparten av förädlingsvärdet (drygt 70%). Förändringarna i utsläpp är marginella samtidigt som förädlingsvärdet ökade med 2% under helåret. Jämfört med Q4 2014 ökade förädlingsvärdet med 1,6% sista kvartalet i fjol. Såväl jord- som skogsbruk står inför utmaningar och förändringar. Jordbruket brottas med lönsamhetsproblem och regeringen arbetar med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Det är idag oklart hur klimat- och miljömål kommer integreras i livsmedelsstrategin. Skogsstyrelsen fick i slutet av februari en ny generaldirektör, Herman Sundqvist. Som skogschef på statliga Sveaskog har han tidigare inte alltid dragit jämnt med miljörörelsen. Det återstår att se hur utnämningen av ny generaldirektör kommer påverka verksamheten.  

    Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde helår 2015 samt förändring jämfört med 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 4:e kvartalet 2015).

      Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
    Sektor Förändring jämfört med kvartal 4 2014 Förändring jämfört med kvartal 4 2014
    Jord- och skogsbruk* -0,5% 2,0%
    Utvinning av mineral -6,6% -0,1%
    Tillverkningsindustri -0,2% 4,2%
    El, gas och värme** -4,0% 3,4%
    Byggverksamhet 0,2% 11,2%
    Transportindustri 1,1% 1,3%
    Övriga tjänster 0,8% 4,5%
    Offentlig sektor -1,7% -1,2%
    Hushåll*** -0,9% ..
    Totala ekonomin -0,7% 3,9%

    #Inklusive fiske
    ##Inklusive vatten, avlopp, avfall
    ###Inklusive privatbilism

    Utsläppen som orsakas av utvinning av mineral minskade med 6,6% i fjol jämfört med 2014. För Q4 2015 är utsläppsminskningen något större, 7,5%. Förädlingsvärdet minskade marginellt under helåret. Sektorn har under en period lidit av lönsamhetsproblem vilket gör att utsläppen minskar pga minskad verksamhet, men å andra sidan minskar utsläppen betydligt mer än förädlingsvärdet.

    Utsläppen från tillverkningsindustrin minskade med 0,2% under helåret 2015 jämfört med 2014. Q4 2015 uppvisade snarlika siffror. Under helåret ökade förädlingsvärdet med 4,2% jämfört med 6,2% för Q4 2015. Cementproduktion bidrar till ökande utsläpp. Tillsammans med stål- och metallframställning samt raffinaderier och kemikalieindustrin är cementtillverkning en av de mest utsläppsintensiva branscherna. Den ekonomiska uppgången är fördelad över många branscher där flera är inte särskilt utsläppsintensiva. Motorfordonsindustrin är den bransch som bidrar mest till det positiva förädlingsvärdet i perioden.

    65-85% (beroende på kvartal) av utsläppen från sektorerna el, gas och värme (inklusive vatten, avlopp, avfall) härstammar från produktion av el och fjärrvärme. Utsläppssiffrorna för helår 2015 är 4% lägre jämfört med året innan (-3,5% för Q4).  Användningen av fossila bränslen har minskat delvis beroende på produktionsstörningar i vissa anläggningar. Samtidigt har användningen av biobränsle ökat något. Förädlingsvärdet i sektorn steg under året med 3,4%.

    Byggsektorns utsläpp härstammar huvudsakligen från transporter, arbetsmaskiner och arbetsfordon. Under 2015 ökade utsläppen med 0,2% jämfört med 2014. Motsvarande siffra för fjärde kvartalet i fjol år 1,3%. Samtidigt ökade dock förädlingsvärdet med 11,2% jämfört med 2014. En förklaring till att förädlingsvärdet ökar så mycket snabbare än utsläppen är att biodrivmedel används i större utsträckning.

    Utsläppen från transportindustrin ökade med 1,1% för helår 2015 jämfört med 2014 (+0,6% för Q4). En stor del av utsläppen kommer från sjöfart. Inslaget av biodrivmedel ökar, om än långsamt, och står idag för 7% av förbrukningen. Förädlingsvärdet steg med 1,3% jämfört med helår 2014. Privatbilism hör inte hit utan hamnar under kategorin ”Hushåll”.

    Utsläpp från tjänstesektorn (Övriga tjänster) är små i relation till förädlingsvärdet. Framför allt orsakas de av tjänsteföretagens transporter. Utsläppen ökade med 0,8% under 2015 och med 2% för Q4 2015. Förädlingsvärdet ökade med 4,5% (helår) respektive 4,9% (Q4).

    Den offentliga sektorns (stat, landsting, kommun) utsläpp är mycket begränsade och även här orsakas de framför allt av transporter. Under helår 2015 minskade utsläppen med 1,7% och Q4 2015 minskade de med 2,5%. Förädlingsvärdet ökade under helåret med 1,2%.

    För hushåll och ideella organisationer står hushåll för nästan alla utsläpp. Utsläppen minskade i fjol med 0,9% (0,7% för Q4). Utsläpp kommer huvudsakligen från biltransporter. Tidigare har utsläppen från privatbilism minskat. Förklaringen har varit bränslesnålare fordon och ökad användning av biodrivmedel och elmotorer.  Med ökat resande äts dock utsläppsminskningen upp. Nybilsförsäljningen slår rekord men det är inte miljöbilar som står för försäljningsökningen. Hushållen står av förklarliga skäl inte för något förädlingsvärde. Till sektorn räknas dock även ideella organisationer som bidrar med ett lite förädlingsvärde.

     

    fores

    Figur 1: Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde 4:e kvartalet 2015 samt förändring jämfört med samma kvartal 2014 (SCB 2016: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 4:e kvartalet 2015).

    Utsläppen av växthusgaser minskar samtidigt som ekonomin växer. Under helåret 2015 minskade utsläppen av växthusgaser med 0,7% samtidigt som BNP ökade med 3,9% jämfört med 2014. Ekonomin går över lag bra vilket inte minst gäller för branscher med relativt låga utsläpp men med höga förädlingsvärden. Samtliga sektorer uppvisar ökad effektivitet i termer av att utsläppen antingen har minskat samtidigt som förädlingsvärdet har ökat, att utsläppen visserligen har ökat men att förädlingsvärdet har ökat än mer, eller att utsläppen har minskat mer än förädlingsvärdet har minskat. Att utsläppen minskar samtidigt som BNP växer är i sig positivt, men tidigare år har utsläppen minskat mer. På sikt behöver samtliga sektorer uppvisa betydande utsläppsminskningar i absoluta termer, inte bara relativt förädlingsvärdet. Och hushållen behöver finna vägar att minska sin klimatpåverkan. Om Miljömålsberedningens mål om nettonollutsläpp 2045 och målet om en fossilfri fordonsflotta ska kunna realiseras behöver utsläppen från trafiken minska kraftigt.

    Internationell jämförelse

    Att ekonomin går bra är förstås glädjande, men det gäller att förstå siffrorna för att de inte ska bli missvisande. De svenska siffrorna följer ett internationellt mönster. Internationella energirådet, IEA, gick till exempel tidigare i våras (2016.03.16) ut med ett pressmeddelande med en lovande rubrik: ”Frikoppling av globala utsläpp och ekonomisk tillväxt bekräftad” (Decoupling of global emissions and economic growth confirmed). Statistiken såg visserligen lovande ut, men det är för tidigt, att som IEA gjorde, utannonsera en absolut frikoppling av klimatpåverkan från ekonomisk tillväxt, det vill säga att utsläppen minskar samtidigt som ekonomin växer. IEA:s preliminära resultat pekar på en utveckling där utsläppen av koldioxid inte längre ökar – för andra året i rad.

    Särskådar man IEA:s underliggande statistik ser man dels att utsläppen av koldioxid har ökat mycket snabbt under en period av 40 år och dels att utsläppen faktiskt har fortsatt att öka, även de senaste två åren, om än marginellt och betydligt mindre än tillväxten i ekonomin. Det gångna året uppvisar världsekonomin, enligt IMF, en uppgång på 3,1 % (2015), att jämföra med den svenska uppgången på 3,9%.

    fores2

    Figur 2: Globala utsläpp inklusive internationell sjöfart och flyg. Källa: IEA, 2016.

    För att sammanfatta, SCB:s svenska utsläppsdata, liksom IEA:s siffror, pekar åt rätt håll. Även om en frikoppling av klimatpåverkande utsläpp från den svenska eller den globala ekonomin inte kan konstateras idag är ändå SCB:s och IEA:s statistik i huvudsak positiva. IEA:s chef, Fatih Birol, uttrycker det som: ”Bara några månader efter den milstolpe som överenskommelsen under COP21-mötet i Paris utgjorde är det här budskapet ytterligare en knuff framåt i kampen mot klimatförändringar.” Detsamma kan sägas om SCB senaste kvartalsdata för Q4 och helårssammanställnigen för 2015.

    Markus Larsson och Kajsa Resare Sahlin, Fores klimat- och miljöprogram

    __________________________

    Faktaruta

    Som första land i världen presenterar Sverige, med start 2015, kvartalsvisa miljöräkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar. Från att ha publicerats med nära två års eftersläpning kommer SCB från och med nu redovisa kvartalsvisa lufträkenskaper för växthusgaser och luftföroreningar.

    Läs mer

    SCB:s kvartalsdata för utsläpp:
    http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/Miljorakenskaper/38164/38171/Behallare-for-Press/402698/

    IEA:s rapport: http://www.iea.org/newsroomandevents/pressreleases/2016/march/decoupling-of-global-emissions-and-economic-growth-confirmed.html

    Ny teknik om minskade utsläpp:

    http://www.nyteknik.se/energi/minskade-utslapp-for-femte-aret-i-rad-6542845

    Naturvårdsverket om minskande utsläpp:

    http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Viktigt-for-klimatet-med-minskade-transportutslapp/

    Vänsterpartiet vill se en så snabb avveckling av kärnkraften som möjligt

    Partiet går all in för förnybar energi.

    I dag röstade Vänsterpartiets kongress för att stryka den omtalade skrivningen som partistyrelsen föreslagit, om att man ska ”ta hänsyn till den svenska kärnkraftens möjlighet att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden”. I stället gäller att kärnkraften ska avvecklas så snabbt som möjligt och ersättas med förnybar energi.

    Sedan tidigare står det klart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se ett helt förnybart elsystem senast år 2036. Centerpartiets mål är att hela energisystemet ska vara förnybart till år 2040.

    TT Nyhetsbyrån skriver med anledning av Vänsterpartiets beslut:

    Partistyrelsen var förberedd på nederlaget efter torsdagskvällens debatt, då många kritiska ombud gick upp i talarstolen.

    Några av kommentarerna hittills på Twitter:

     

     

    Plocka ett skräp – vinn en bok och en tidning

    Alla som deltar i kampanjen #ettskräpomdagen har chans att vinna finfint pris.

    Supermiljöbloggen och klimatmagasinet Effekt gör gemensam sak för att få fler att plocka upp skräp i den svenska naturen.

    Sedan ett knappt år tillbaka driver Supermiljöbloggen kampanjen #ettskräpomdagen som går ut på att få så många som möjligt att plocka upp skräp som de också fotar – där fotot sedan läggs ut på Twitter eller Instagram, detta för att synliggöra både problemet med nedskräpningen och en lösning på problemet.

    Klimatmagasinet Effekt har skrivit mycket om nedskräpningsfrågan, nu senast i en artikel om hur människor i Fjällbacka på västkusten gått ihop i ett spännande ”ö-fadderprojekt” för att tillsammans se till att rensa skärgården från plast och annat bråte.

    Nu under maj månad anordnar Supermiljöbloggen och Effekt en gemensam tävling där tre vinnare får ett exemplar hemskickat av en bok som vi verkligen gillar, Helena Granström och Marcus Elmerstads Det som en gång var (Natur & kultur), samt ett purfärskt nummer av klimatmagasinet Effekt som den här gången har temat; biologisk mångfald.

    Supermiljöbloggen och Effekt kommer tillsammans under maj månad att skanna av sociala medier i jakt på bidrag som vi gillar lite extra mycket. Kategorierna vi kommer utgå från är:
    1. Bästa bild
    2. Roligaste bildtexten
    3. Konstigaste skräpet

    Som bonus kommer tio ytterligare bidrag att få ett nummer av klimatmagasinet Effekt hemskickat.

    Det som gäller är alltså: #ettskräpomdagen

    Oklart hur Vänsterpartiet kommer ställa sig i kärnkraftsfrågan

    Beslut kommer tas på partiets kongress som inleds i dag.

    Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om att Vänsterpartiet kan vara på väg att svänga i sin syn på i vilken takt man vill avveckla den svenska kärnkraften. Partiet vill i dag se en så snabb avveckling som möjligt, men enligt partistyrelsens förslag (pdf) så ska man i stället ”ta hänsyn till den svenska kärnkraftens möjlighet att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden”.

    Läs mer på Supermiljöbloggen:
    Greenpeace: ”Vänsterpartiet på väg att bromsa omställningen till ett förnybart energisystem”
    Precisionen i Vänsterpartiets kärnkraftsuträkning ifrågasätts
    Förtydligande om V:s kärnkraftslinje

    I dag inleds partiets kongress i Örebro. Hur det kommer gå i frågan om kärnkraften återstår att se.

    Enligt Expressen ska Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt ha sagt att det kan ”gå båda vägar”.

    I en debattartikel i Flamman varnar samtidigt Greenpeace Sverigechef Annika Jacobson för att förslaget ”innebär att Vänsterpartiet lånar ut sin röst till dem som vill behålla kärnkraften så länge som möjligt”.

    Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler skriver i en debattartikel i Dagens ETC:

    Kärnkraften är inte bara dyr, osäker och utan lösning på slutförvarsfrågan. Den försvårar också den så viktiga omställningen till förnybar energi. Vänsterpartiet har därför länge ansett att avvecklingen av kärnkraft ska ske i takt med att förnybar energi byggs ut. Vad partistyrelsen nu föreslår är att ytterligare en faktor vägs in i avvecklingen: den svenska elexportens möjligheter att bidra till minskade utsläpp i våra grannländer.

    Orsaken till denna lilla, men viktiga, justering handlar om det akuta hot klimatförändringarna utgör. Världen står på randen till en katastrof och en av de allra viktigaste orsakerna är kolkraften. Kolkraften dominerar fortfarande energiproduktionen i flera av våra grannländer. Vi har inte råd att ta lätt på de uppemot 10 miljoner ton koldioxidutsläpp som svensk elexport ett gott år kan tränga undan. Det vore att bortse från Sveriges största bidrag till den globala utsläppsminskningen. Frågan är: ska nationellt avgränsad symbolpolitik vägra tyngre än verklig klimatnytta och internationell solidaritet i energiomställningen?

    I en replik skriver Johan Ehrenberg, ansvarig utgivare för Dagens ETC, och Lennart Söder, professor på KTH:

    Frågan är förstås hur mycket V då värderar denna påstådda klimatnytta. Om det är bra att driva kärnkraften vidare klimatpolitiskt – varför då inte göra det enklare för ägarna genom att sänka deras kostnader, eller varför inte subventionera den med hänvisning till ”internationell solidaritet? V:s politik går inte ihop.

    Att stänga kärnkraften så fort vi kan handlar om att skapa snabbt utrymme för förnybart och vill man exportera grön el till Europa är det bara att bygga ännu mer. Vi kan som nation vara Europas gröna elexportör. Men inte med bevarad kärnkraft.

    Det är uppenbart att kärnkraftslobbyn är stark inom V:s partistyrelse. Vi får hoppas kongressen rättar till politiken så att partiet även i framtiden kan kallas för en del i den förnybara rörelse som visar att det går att ställa om utan de faror som den åldrande kärnkraften innebär.

     

     

    Fyra gripna för mord på miljöaktivist

    Honduranska myndigheter har gripit fyra personer för mordet på Berta Cáceres i mars. Bland de gripna finns representanter från den honduranska militären samt från energiföretaget DESA.

    Gripandena är de första efter att två miljö- och människorättsaktivister från organisationen Copinh mördades i mars i år. Organisationen hade tilldelats det prestigefyllda Goldman Environmental Prize för sin kampanj mot en stor dammkonstruktion i Gualcarque-flodens tillrinningsområde – ett projekt som ägdes av energiföretaget DESA.

    Honduranska myndigheter har tidigare kritiserats för skydda våldsverkare genom att släppa misstänkta gärningsmän fria utan rättegång.

    Gripandena skedde efter internationella påtryckningar, bland annat från svenska kabinettsekreteraren Annika Söder.

    ”Vänsterpartiet tar nu avstamp för en rödgrön omställning”

    ”Idag startar Vänsterpartiets 41:a kongress och det är en riktigt spännande kongress för oss miljöaktivister. Vänsterpartiet är nämligen det första parti som vävt samman sin ekonomiska politik med den ekologiska. Det är en milstolpe i svensk miljöpolitisk historia”, skriver Deniz Tütüncü, ombud till Vänsterpartiets kongress på Supermiljöbloggen idag. 

    Under flera år har en expertgrupp diskuterat hur Vänsterpartiet ska utveckla sin politik ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart perspektiv och nu på kongressen ska delar av rapporten fastställas. Det finns flera tunga frågor som berörs och som det motioneras på och efter att ha läst partistyrelsens förslag till Ekologiskt-ekonomiskt punktsprogram är det tydligt att Vänsterpartiet utmanar som Sveriges klimatparti.

    Vi förenar det röda med det gröna perspektivet, länkar en stark arbetarrörelse med en stark miljörörelse och tillsammans bildar vi en stark rödgrön folkrörelse. För i många fall har vi mycket att tjäna på om vi samarbetar. Det behövs stora investeringar för att ställa om Sverige, utöka förnybar energi, bygga järnväg, kollektivtrafik och energieffektivisera samtidigt som vi ställer om till 6 timmars arbetsdag. Det gynnar både den svenska arbetsmarknaden och minskar växthusgasutsläppen.

    Partistyrelsen föreslår också att Sverige ska nå nollutsläpp av fossila växthusgaser till 2040 och flera motioner har inkommit om att sänka målet till och med 2030, helt i linje med den svenska miljörörelsen och forskarvärlden. Kärnkraftsfrågan är kanske den fråga som debatterats mest inför kongressen och fått påtryckningar utifrån, men oavsett vilken väg kongressen går/väljer kvarstår en hög ambition om ett klimatneutralt samhälle.

    Ekonomi och handel blir centrala frågor och här går man hårt ut för att divestera i AP-fonderna och annat offentligt ägande. Man skriver att det gemensamma ägandet ska garantera att divesteringen blir av. Förutom divestering öppnas det upp för cirkulär ekonomi och för att miljö- och klimatavtalens mål ska överordnas internationella handelsintressen. Det är ett särskilt viktigt ställningstagande nu när EU håller på att förhandla med USA om ett frihandelsavtal (TTIP).  Senast i veckan läckte Greenpeace dokument från förhandlingarna som visar på hur EU och USA låter marknaden gå före miljön.

    Ett mer radikalt förslag som expertgruppen kommit med är en proportionerlig klimatskatt på livsmedel som gör de mest klimatbelastande matvarorna, främst nötkött, vissa mejerivaror och importerade frukter, relativt sett dyrare. Liknande skatter har föreslagits av både Jordbruksverket och en mängd forskare och miljöorganisationer.

    En minskad köttkonsumtion är avgörande för att uppnå de ambitiösa klimatmålen och därmed minska konsekvenserna av en global uppvärmning. En minskad köttkonsumtion skulle också ge oss bättre förutsättningar att behandla djuren med mer respekt, minska övergödningen i Östersjön och bidra till bättre folkhälsa. Att flera motioner vill minska köttkonsumtionen genom ekonomiska styrmedel är bra och visar att vi är många vänsterpartister som verkligen vill driva en ambitiös och progressiv klimatpolitik. Det är vi ensamma om i Sverige.

    Nu knyter vi ihop det ekonomiska med det ekologiska. Det röda med det gröna. Socialism och feminism på ekologisk grund. Vänsterpartiet tar nu avstamp för en rödgrön omställning. Bollen är satt i rullning.

    Deniz Tütüncü,
    ombud till Vänsterpartiets kongress

     

    Skräpigt värre när Valborg firades i Uppsala

    Våren sjöngs under lördagen in runtom i vårt avlånga land och det verkar ha fungerat. Solen och värmen har kommit i många delar av landet och frusna nordbor kryper ut ur sina vinterhålor.

    Valborgsfirandet i Uppsala slog i år rekord. Närmare 100 000 valde att fira in våren i Uppsala. Kommunen hade rustat med skräpkören, ett gäng sjungande soptunnor som man vill ska väcka en tanke hos folk att inte skräpa ner, men även en plan för att ta hand om alla övergivna flottar efter forsränningen på Fyrisån.

    Men valborgsfirande är inte bara en fest för de som deltar i forsränningen. I Uppsala är det tradition att man efter forsränning och ankrace på Fyrisån parkerar sina picknickkorgar med filtar, drickaflaskor och engångsartiklar i Ekoparken för en trevlig stund.

    På söndagen kunde Uppsalaborna se konsekvenserna av, ja vadå, lathet? Brist på hyfs? Tråkig attityd? Parken såg snarare än en park ut som en soptipp. 25 000 människor varav många med attityden ”allt som man inte har lust att bära med sig hem kan man lämna vind för våg” resulterade i ett område där det gröna gräset knappt syntes under lagren av sopor.

    Det var inte bara gamla plastkassar och engångstallrikar som slogs om ytan, vad sägs om en säng, diverse andra möbler samt glasflaskor och burkar i tusental.

    Som tur är hade Uppsala Kommun redan innan förberett sig för detta efter tidigare erfarenheter. Tidigt på söndag morgon kom de första renhållningsarbetarna, sen anslöt sig även skolklasser och idrottslag för att hjälpa till, totalt ca 200 personer. Tyvärr blev det inte gratis för skattebetalarna. Närmare en miljon står notan på för bland annat skräpplock.

    I år räknade vi med att det skulle gå fem eller sex lastbilslaster bara från Ekonomikumparken. Jag skulle uppskatta att det kanske rör sig om 100 kubik totalt i hela staden, säger Pär Blom, enhetschef vid gata, teknik och service på Uppsala kommun till UNT.

    Skräpnotan ses inte med blida ögon av Uppsalaborna. Reaktionerna är många efter UNT:s artiklar om valborgsfirandet, där de flesta tycker att det är fruktansvärt hur människor kan bete sig. Samtidigt som det är långt ifrån alla som skräpar ner är det fortfarande betydligt fler än ett fåtal som gett upphov till de mängder skräp som åkte till soptippen.

    Varför inte, en gång för alla, lära sig att det man tar med sig ut i naturen, tar man även med sig tillbaka hem och slänger.

    Vill du vara med och ändra attityden i samhället? Hjälp oss att plocka skräp du ser ute i naturen och sprid kampanjen #ettskräpomdagen och #trashoftheday. Tillsammans kan vi hjälpas åt att få en renare värld!

     

    Herbivåren: Brunchbaluns på Fyn

    En solig ”dagen-efter-dag” gick jag och ett Smålandsbesök och brunchade loss på Fyn. Trots flera tidigare besök kunde en visit som SMB-recensent sätta sinnena i renässans. Lyckligtvis kunde också de ganska så jättehöga förhoppningar jag planterat hos vännen inför hennes första besök infrias.

    Typ av restaurang: Helvego kafé

    Plats: Falsterbogatan 1, Malmö

    Lunch/Middag: Brunch

    Rätt: Brunch= massa olika ju= perfekt!

    Prisklass: 5-125 pengar

    Beskrivning av upplevelsen restaurang och rätt: Fyn är ett helt vegetariskt och ekologiskt kafé som också har en hel del veganskt på menyn.  Kafét är beläget på Västra sorgenfri och miljön är riktigt mysig, med skyhöga fönster mot Ronnebygatan och Falsterbogatan. Har en tur kan en få sittplats i solen på bänkarna längs husväggen. Det hade inte vi, på grund av ”dagen efter”.

    Brunchbuffén kostar 125 riksdaler och serveras mellan 11-15. Förutom buffén finns två frukostvarianter för 65 respektive 75 kronor styck. Buffén består av en massa festligt: potatissallader, rödbetssallad, hummus, ärtpesto, diverse ostar, marmelad, bröd, hemmagjort och glutenfritt knäckebröd, croissanter, youghurt- även vegansk- och müsli. Som dessert erbjuds paj och frukt. Tips från coachen är att inte äta er inte för proppis. Sanna mina ord: ni vill få plats med efterätt. Om ni inte har hela dagen fri och kan sitta kvar ett bra tag vill säga, då är det helt rätt att äta er proppis flera gånger i stället!

    Vill en gå dit och ”bara” fika kan en mumsa loss på klassiska kakor såsom chokladkaka och dammsugare.

    Plus: Fem danska öar av fem möjliga! Mycket eko, brunchen får dessutom livet att vända åter. Det är gott, det är trevlig personal, det är fin miljö, det är fint porslin, och en överlag skön stämning. Plus plus plus PUSS på Fyn!

    Minus: För att tvinga fram ett minus kan det vara toalettkön. Alltid kö. Okej, inte alltid, men ofta. Planlägg era behov bara, inte vanskligare än så.

    Knyter ihop säcken med att uppmana er som ännu inte besökt Fyn att gå dit. Helst med någon som gör er glad.

    Continue reading ”Herbivåren: Brunchbaluns på Fyn”

    Miljöorganisationer kräver att det fiskefria området i Kattegatt får fortsatt skydd

    Men i Danmark är trycket hårt för att öppna upp området för bottentrålning.

    Under 2009 infördes fiskeregleringar i delar av Kattegatt i syfte att skydda torsken. Bland annat stängdes ett stort område utanför Laholmsbukten helt för fiske, något som gynnat fiskebestånden i Kattegatt, men också varit bra för den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av trålning.

    I Danmark finns dock en vilja, inte minst hos yrkesfiskarna, att nu öppna upp området för fiske igen. Den svenska regeringen har dock hittills valt att avvaktat vad en arbetsgrupp som tittar på frågan ska komma fram till innan man uttalar sig i ärendet.

    Läs mer i Aktuell Hållbarhet:
    Unikt område i Kattegatt hotas
    Sverige och Danmark i samtal om att tillåta fiske i skyddat område

    Samtidigt börjar det bli en lång lista på organisationer, myndigheter och partier som vill se ett fortsatt skydd av det fiskefria området i Kattegatt.

    I veckan skickades ett öppet brev (pdf) till den svenska och danska regeringen, med uppmaningen om ett fortsatt skydd av området. Brevet är undertecknat av elva organisationer: Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Danmarks Naturfredningsforening, Landsforeningen Levende Hav,  Oceana,  WWF Sverige, WWF Danmark, Sveriges Sportfiske och fiskevårdsförbund,  Danmarks Sportfiskerforbund, Fiskesekretariatet FISH, samt Coalition Clean Baltic.

    Tidigare har en liknande uppmaning kommit från organisationer och föreningar inom Kattegatts kustvattenråd: Halmstads kommun, Laholms kommun, Båstads kommun, Sportfiskarna i Halland, Ätrans vattenråd, Nissans vattenråd, Stensåns vattenråd, Skintans vattenråd, Hallands naturskyddsförening, Halmstads naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Kungsbacka, Miljöpartiet de gröna i Halland, Vänsterpartiet i Laholm.

    Även Länsstyrelsen i Skåne (pdf) och Länsstyrelsen i Halland (pdf) har uttalat sig för att området behöver bevaras.

    Ellen Bruno, som är sakkunnig inom marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen, säger i en kommentar angående brevet som skickats:

    – Det är dags att sluta upp med stuprörstänket i den marina förvaltningen. Ett fortsatt starkt skydd för bottenhabitaten kommer givetvis också att gynna de fiskar som är beroende av dessa miljöer för reproduktion och födosök. Detta kommer i förlängningen också gynna svenska och danska yrkesfiskare.

    Maria Wetterstrand: ”Bra för regeringen om de stoppar försäljningen av Vattenfalls brunkol”

    Säger i intervju att Socialdemokraterna borde gå Miljöpartiet till mötes i frågan. 

    Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör och skribent, och före detta språkrör för Miljöpartiet, intervjuades i går i Studio ett i Sveriges radio.

    Bland annat fick hon frågan om hur hon ser på Vattenfalls planer att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH – en affär som regeringen först måste godkänna om den ska kunna bli av.

    – Jag tycker att Socialdemokraterna ska gå Miljöpartiet till mötes i den här frågan och stoppa försäljningen, svarade Maria Wetterstrand och fortsatte sedan:

    – Jag tror att det vore väldigt bra för den här regeringen. Det är inte en fråga som skulle väcka någon jättestor kritik. Jag tror att Socialdemokraterna skulle behöva så att säga ge Miljöpartiet en vinst i någon sådan här tung klimatpolitisk fråga där det finns ett jätteengagemang från civilsamhället och där det finns ett jätteengagemang från tunga klimatforskare. Jag tror att det skulle vara kanske det bästa de skulle kunna göra just nu.

    Cykelaktivister demonstrerade mot Vattenfalls kolgruvor

    På tisdagseftermiddagen samlades ett trettiotal klimataktivister utanför Vattenfalls Malmökontor för att protestera mot den omtalade brunkolsförsäljningen. Aktionen var en del av upptakten inför massdemonstrationen Ende Gelände i Tyskland.

    Bakom demonstrationen stod den cyklande aktivistgruppen Cooperide.  Med sig hade man ett av de röda tygstycken som användes under klimatdemonstrationerna i Paris i december. Då symboliserade tyget att det finns vissa frågor som inte är förhandlingsbara utan att riskera förödande klimatförändringar. Den här gången bar den röda linjen med sig ett ännu tydligare budskap: Vattenfall och regeringen håller på att korsa en gräns.

    För mindre än två veckor sedan, den 22 april, var Sverige ett av 176 länder som skrev under Parisavtalet och därmed åtog sig att hålla den globala temperaturökningen långt under två grader. Att dumpa våra kolgruvor på ett hänsynslöst företag som lobbar för en europeisk kol-renässans är raka motsatsen till vad vi har kommit överens om, sa Annika Hagberg, en av de som talade utanför Vattenfalls kontor.

    På torget jublade kolmotståndarna. I Vattenfallhuset började de franska balkongdörrarna så sakteliga dras igen.

    Efter aktionen påbörjade Cooperide sin långa färd mot tyska Lausitz, där tusentals demonstranter kommer att sluta upp för att stoppa Vattenfalls brunkolsbrytning i området.

    Gruppen trotsade även regn och rusk för att ta sig till fjolårets klimatmöte i Paris. Genom att ta cykeln till olika klimathändelser i Europa vill de visa att fossilberoendet i själva verket är ett val, inte en nödvändighet.

    Rockström: Att fasa ut kolet är vår uppgift No 1

    Nödvändigt för att världen ska ha en chans att undvika klimatkris, menar chefen för Stockholm Resilience Centre.

    Debatten om vad som ska hända med Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet fortsätter. Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om den artikel som Johan Rockström, Naomi Klein och Bill McKibben nyligen skrev tillsammans i SvD Näringsliv, där de uppmanade den svenska regeringen och riksdagen att stoppa en försäljning av brunkolet och i stället börja avveckla verksamheten.

    I en replik kort därefter skrev Per-Olov Johansson och Bengt Kriström, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm respektive professor vid SLU och forskningsledare vid CERE i Umeå​, att en sådan åtgärd inte skulle spela någon roll för klimatet på grund av hur EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) är uppbyggt. I artikeln går att läsa:

    Det vi kan åstadkomma genom att stoppa Vattenfalls tyska kraftproduktion är helt enkelt att andra utsläppskällor inom EU ETS ökar sina utsläpp.

    Per-Olov Johansson och Bengt Kriström frågar sig i artikeln också om Johan Rockström ”är omedveten om hur EU ETS fungerar”, men Rockström svarar nu i en slutreplik att han menar det här är ”ett klassiskt exempel på ekonomiskt stilleståndstänkande”. Han förklarar det bland annat så här:

    ETS har i princip kollapsat (priset på utsläppen är löjligt låga < 10 Euro/ton CO2), vilket inte enbart beror på att politiker utfärdat för stora volymer utsläppsrätter, utan även på att utsläppen i EU minskar. Varför? För att teknologi och ekonomi gör det mera lönsamt att övergå till förnybar energi. Det innebär att om Vattenfall skapar ett ytterligare överskott (genom att inte utnyttja sina 60 miljoner ton CO2-rättigheter inom EU ETS) behöver det inte alls innebära att utsläppen poppar upp någon annanstans. Tvärtom. Det är snarare så att outnyttjade utsläppsrätter kvarstår som outnyttjade. Statistik ger stöd för denna slutsats. De senaste 10 åren har utsläppen inom EU ETS-systemet minskat med över 250 miljoner ton CO2 per år, vilket resulterat i växande överskott av outnyttjade utsläppsrätter. Vattenfall skulle kunna öka detta överskott med ytterligare 60 miljoner genom att fasa ut den tyska brunkolen. Trenden är dock ett växande överskott. En större utsläppsbubbla innebär inte större utsläpp.

    Johan Rockström menar dessutom att de klimatmål som världens länder enades om i Paris i december förra året innebär att kolanvändningen måste fasas ut snabbt över hela världen, vilket rimligen innebär att en region som EU måste gå före.

    Sverige och Tyskland, liksom EU i övrigt, har skrivit på Parisavtalet (att minska utsläppen till noll 2040-2060 för att nå 1,5-2 grader C som maximal global smärtgräns i temperaturökning). Det kräver en mycket snabb urfasning av kolkraft i världen. Faktum är att urfasning av kol är vår uppgift No 1. Inget är lättare, inget är mera attraktivt, och inget är mera nödvändigt för att ha en chans att undvika klimatkris.

    Läckta frihandelsdokument visar att det blir svårare att skydda miljön

    Greenpeace har i dag offentliggjort hemliga dokument från förhandlingarna mellan EU och USA om frihandelsavtalet TTIP. 

    Texterna beskriver EU:s och USA:s positioner i förhandlingarna. De dokument som Greenpeace nu offentliggjort utgör cirka tre fjärdedelar av förhandlingstexterna. Dokumenten finns att läsa här.

    Enligt Greenpeace sammanfattning av dokumenten finns det fyra anledningar att oroa sig för miljökonsekvenserna av TTIP. Dessa är:

    1. Det finns ingen möjlighet för ett land att reglera handeln för att skydda miljö, hälsa och naturresurser. I tidigare frihandelsavtal har det funnits en undantagsregel som möjliggjort detta. Men denna undantagsregel nämns inte i de dokument som Greenpeace har kommit över.
    2. Det finns inget i dokumenten om hur klimatet ska skyddas. Däremot så finns det skrivningar om att det ska bli enklare att handla med koldioxidintensiva bränslen som oljesand.
    3. Det finns inget i dokumenten om försiktighetsprincipen. USA vill istället ha en skrivning om att man ska hantera skadliga ämnen snarare än att undvika dom.
    4. Dokumenten visar att EU har mycket dialog med industrin om förhandlingarna. Men civilsamhället har inte samma insyn i förhandlingarna.

    VAD ÄR TTIP?

    TTIP står för ”The Transatlantic Trade and Investment Partnership” och är ett frihandelsavtal som förhandlas mellan USA och EU. Målet med avtalet är att förbättra ekonomin genom att ta bort eller minska hinder för handel och investeringar.

    Det ska ske genom att tullar tas bort och att kostnaderna som uppstår när företag ska uppfylla olika regler i olika länder minskar. Kritiker hävdar att avtalet minskar länders möjligheter att skydda allmänintresset och miljön. Detta enligt en sammanfattning från BBC.

    EU vill att avtalet ska förhandlas klart innan det amerikanska presidentvalet.

     

     

     

    Nordens största biogasanläggning – nu i en huvudstad nära dig

    Förra veckan klipptes bandet och nu påbörjas produktionen av biogas i Stockholm. Produktionen kommer att uppgå till 200 gigawattimmar, vilket är tillräckligt för att driva 500 SL-bussar under ett år.

    Enligt Riksdagens miljömål ska den svenska kollektivtrafiken vara helt fri från fossila bränslen år 2030. Stockholms nya anläggning är därmed ett steg i helt rätt riktning.

    Stockholm har ett stort behov av att öka andelen förnybara drivmedel. Det är en miljömässig fördel när dessa produceras lokalt och dessutom sluter kretsloppet genom att ta tillvara på energin från organiskt avfall. Det säger Katarina Luhr, miljöborgarråd i Stockholm.

    Biogasanläggningen är samtidigt en pusselbit i ett större initiativ för att modernisera och utöka Stockholms avloppsrening, ett måste i en stad som tar emot cirka 20000 nya invånare varje år.

    I december förra året kunde Supermiljöbloggen berätta att Skånes kollektivtrafik hade uppnått 100 procent fossilfrihet. Nu hoppas vi att vi snart får lägga till ännu fler regioner på listan.

    Snart öppnar Skandinaviens första förpackningsfria matbutik

    Köpenhamn får förpackningsfri butik som ska minska matsvinn och plastkonsumtion, samt pressa priserna på ekologiska varor.

    Till sommaren öppnar den förpackningsfria matbutiken LØS Market i stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn, skriver Aktuell Hållbarhet. Kunderna fyller på varorna, som kommer förvaras i små silos, i sina egna burkar eller flaskor. Man kan även välja att köpa flergångsbehållare på plats. Butiken kommer sälja allt från gryn och frukt till vin och honung.

    Förutom att minska platskonsumtionen menar LØS att konceptet med en förpackningsfri butik kommer dra ner på matsvinnet, samt gynna lokala eko-bönder.

    Enligt en färsk studie kommer tio procent av jordbrukets utsläpp att kunna härledas till matsvinnet år 2050. Plastkonsumtionen är även den oerhört problematisk, vilket Supermiljöbloggen skrivit mer om, t.ex här och här .

    Sverige skyddar ytterligare 47 000 hektar mark

    Handlar om 41 områden i Norrbotten och Västerbottens län som nu blir naturreservat.

    Naturvårdsverket och Sveaskog har i veckan kommit överens om att långsiktigt skydda 41 värdefulla urskogar och naturskogar – det rör sig om 40 områden i Norrbottens län och ett område i Västerbottens län.

    ̶  Med överenskommelsen får några av de viktigaste urskogarna i landet ett långsiktigt skydd. Nu kan länsstyrelserna formellt skydda skogsområdena som naturreservat och vi kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen En storslagen fjällmiljö och Levande skogar, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

    Sammanlagt är det cirka 47 000 hektar mark som ska skyddas som naturreservat, varav cirka 29 000 hektar är produktiv skogsmark. Som ersättning får Sveaskog 60 miljoner kronor av staten.

    Supermiljöbloggen kan vinna Nordiska rådets miljöpris

    Ställs mot 40 andra förslag till nomineringar. 

    I veckan stod det klart att Supermiljöbloggen föreslagits som kandidat för Nordiska rådets miljöpris.

    Priset, som i år delas ut för 22:a gången, är tänkt att ges till ”en nordisk organisation, näringsverksamhet eller person som på ett föredömligt sätt har lyckats integrera respekten för miljön i sin verksamhet eller i sitt arbete eller som på annat sätt har gjort en extraordinär insats för miljön”.

    41 förslag till nomineringar har inkommit, och den 16 juni offentliggörs vilka de nominerade till miljöpriset är. Nordiska rådets miljöpris delas ut i Köpenhamn den 1 november. Vinnaren belönas med 350 000 danska kronor.

    Romson: ”Mer plast än fisk i haven år 2050 om vi inte gör något”

    Nu vill de nordiska länderna agera gemensamt mot nedskräpningen.

    I veckan hölls ett nordiskt miljöministermöte i Helsingfors där ministrarna enades om en deklaration som syftar till att intensifiera arbetet för att få bort plastavfall i haven.

    − Våra hav fylls med plastskräp. Varje minut fylls haven på med motsvarande en sopbil plast, totalt cirka tio miljoner ton årligen. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP), i ett pressmeddelande.

    plast
    Foto: Telegraph

    Problemet är redan i dag stort runt om i världen. För några veckor sedan rapporterades det exempelvis om att 13 kaskeloter som hittats döda vid Tysklands kust hade förväxlat stora mängder marint skräp med föda (se bilden), något tidningen The Guardian skrev om:

    The animals’ stomachs were filled with plastic debris. A 13-metre-long fishing net, a 70cm piece of plastic from a car and other pieces of plastic litter had been inadvertently ingested by the animals, who may have thought they were food, such as squid, their main diet, which they consume by sucking their prey into their mouths.

    Robert Habeck, environment minister for the state of Schleswig-Holstein, said: “These findings show us the results of our plastic-oriented society. Animals inadvertently consume plastic and plastic waste, which causes them to suffer, and at worst, causes them to starve with full stomachs.”

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.