Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Hälsoorganisationer uppmanar G7-länder att bryta med kolkraft

    I ett gemensamt uttalande uppmanar över 80 hälsoorganisationer från 30 länder några av världens mäktigaste ledare att fasa ut kolkraft en gång för alla. Uttalandet kommer bara några dagar före G7-mötet i Japan.

    Dålig luft och föroreningar från förbränning av fossila bränslen är ett växande hälsoproblem och dödar över 3 miljoner människor varje år. Genom att bryta med kolet menar organisationerna bakom uttalandet att man inte bara skapar en hälsosammare miljö, utan också enorma besparingar inom hälso- och sjukvård världen över.

    Genom att fasa ut kolkraft kan vi skapa betydande omedelbara och långsiktiga hälsofördelar runt om i världen genom att förbättra luftkvaliteten, minska utsläppen av kvicksilver, och bromsa klimatförändringarna.

    Två av de huvudsakliga programpunkterna som lagts fram inför G7-mötet i Shima i Japan handlar om just energi och hälsa. Genom uttalandet hoppas de representerade hälso- och sjukvårdsorganisationerna kunna elda på frågan om kolutfasning och trappa upp omställningen till rena energikällor.

     

    Katastroftillstånd i chilenska Patagonien

    Den 29e april deklarerade Chiles president Michelle Bachelete kustregionen i Los Lagos i södra Chile som katastrofområde. Anledningen är extrem massdöd av fisk och skaldjur. Den officiella orsaken är ett utbrott av en så kallad Red Tide, en algblomning som färjar havet blodrött, men lokala fiskare menar att det är laxodlingsindustrin som ligger bakom katastrofen.

    Det ”röda tidvattnet” anses bero på att väderfenomenet El Nino är särskilt starkt i år. När algerna blommar konsumerar de syre från vattnet. Samtidigt påverkar algerna fiskarnas gälar, och de dör av syrebrist.

    Med anledning av algblomningen – som förgiftar fisken – har regeringen utlyst fiskeförbud i den drabbade regionen. Småskaliga fiskare menar att ersättningen som de får för uteblivna inkomster är för liten för att leva på, och har bland annat protesterat genom att barrikadera vägen till ön Chiloé, som ligger vid Los Lagos kust.

    Fiskarna menar att det delvis är laxindustrin själv som tillsammans med den Chilenska staten är skyldig till katastrofen. I början av mars i år fick laxföretagen tillstånd av Chilenska fiskeriverket att dumpa nio tusen ton ruttnande fisk i havet utanför Los Lagos. Även om massdöd av fisk och havslevande däggdjur är relativt vanligt i området, så nådde mängderna död fisk extrema höjder under april. Varje dag har nya berg av ruttnande skaldjur, anchoveta och sardiner tornat upp sig på stränderna. Till slut blev stanken så svår att lokalbefolkningens hälsa påverkades.

    Enligt Greenpeace finns det tydliga forskningsresultat som visar att faktorer som laxindustrins stora utsläpp av antibiotika och kemikalier, förrymda fiskar och avfallsutsläpp tillsammans påverkar havets ekosystem negativt.

    De får medhåll av Laura Farias, forskare vid Universitetet i Concepcion i Chile. I en kommentar angående de senaste årens massdöd av havslevande djur, exempelvis de 337 sejvalarna som strandade i Golfo de Penas i södra Chile i april 2015, säger hon:

    Det finns ingen ensam ekologisk, oceanologisk eller klimatmässig förklaring. Det finns studier som indikerar att de många giftiga algblomningarna i Patagonien kan vara kopplade till fiskodlingen.

    Också Aldo Pacheco från Universitetet i Antofagasta i Chile är skeptisk till förklaringen med El Niño. Istället pekar han på ett fall i Peru, där fiskmjölsindustrin dumpade avfall Paracas Bay, vilket resulterade i en ”red tide” som dödade femton miljoner pilgrimsmusslor. Han betonar dock att det inte finns tillräckligt med forskning för att säkert kunna säga vad algblomningarna beror på.

    Laxodlingen är en av Chiles största industrier. Även norska företag, såsom Marine Harvest, producerar lax i chilenska Patagoniens fjordlandskap för att sedan saluföra den som ”norsk lax”. Ett av de större problemen med laxodlingen är att det går åt stora mängder foder i form av fiskmjöl. Detta görs av fisk såsom achoveta, sardin och anjovis, arter som tas upp ur haven i sådana mängder att det ibland inte räcker till havets rovdjur eller till småskaliga fiskare. Andra stora problem är spridning av virus och utsläpp av antibiotiska och avfall.

    Konkurrensen om fisken är så stor att småskaliga fiskare tvingas ta till drastiska metoder för att överleva. Från Peru rapporteras det om fall där fiskare börjat döda sjölejonen eftersom de är konkurrenter om fisken.

    Enligt en rapport från WWF har hälften av allt liv i havet försvunnit på bara femtio år. Det industriella fisket är den främsta orsaken till de svindlande siffrorna. Trots sitt namn spelar den odlade laxen alltså också en viktig roll i den negativa utvecklingen.

    Vill du veta mer om den odlade laxens påverkan på miljön och människor så kan du spana in Swedwatch och Naturskyddsföreningens rapport Vad åt din middag till frukost i morse? Kolla också WWF:s nyligen uppdaterade fiskguide för senaste nytt om vilka fiskar du kan äta med bättre samvete.

    Sveriges kuster fylls med plastskräp

    Stor analys genomförd på tre platser i landet. 

    Håll Sverige Rent har analyserat skräpet från den stora skräpplockardag som anordnades i Strömstad, Lysekil och Simrishamn en dag i april. Resultatet: plastskräpet är det vanligaste skräpet längst med den svenska kusten. Den största källan är konsumenter, utom på västkusten där det är en större andel industrirelaterat skräp.

    – Undersökningen visar att skräpet i stor utsträckning består av plastförpackningar. Vi måste försöka stoppa skräpet vid källan, men vi vet för lite om det i dag för att kunna sätta in rätt åtgärder. Det behövs mer kunskap om var skräpet kommer ifrån från början, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett pressmeddelande.

    I Strömstad och Lysekil var 84 respektive 91 procent av skräpet som samlades in plast. I Simrishamn var den största fraktionen glas, som dock visade sig komma från en enskild grillplats vid stranden.

    – Det mesta av det insamlade skräpet är sådant som tar mer än 100 år för naturen att bryta ned, säger Johanna Ragnartz, som i en nyligen publicerad debattartikel också skriver:

    Nedskräpning beror oftast på ett mänskligt beteende, det är helt enkelt någon som har skräpat ned. Människor gör som andra gör, och att skräp föder skräp är väl belagt i forskningssammanhang. Det är egentligen det absolut enklaste miljöproblemet att lösa – det är bara att låta bli att skräpa ner. Men det krävs förebyggande arbete, och kommunerna är en nyckelaktör mot nedskräpningen.

    Nu är det dags att gå från ord till handling. Och alla kan starta med att plocka #ettskräpomdagen.

    Miljöaspekterna av en brunkolsförsäljning granskas inte av regeringens externa rådgivare

    Fokus ligger enbart på affärsmässigheten. 

    Flera ej namngivna personer på regeringskansliet har enligt Dagens industri uppgett att Miljöpartiet redan gjort upp med Socialdemokraterna om Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet, och att Miljöpartiet avsagt sig möjligheten att stoppa försäljningen av miljöskäl.

    De här uppgifterna har de senaste dagarna dementerats, först av språkröret Gustav Fridolin (MP) och nu också av näringsminister Mikael Damberg (S) som skriver i ett sms till TT Nyhetsbyrån:

    Ägardirektiven gäller när regeringen ska pröva affären. Någon överenskommelse om att vi inte kan säga nej av miljöskäl finns inte.

    Regeringens prövning av den föreslagna affären pågår fortfarande, och regeringen har i detta arbete tagit hjälp av en extern rådgivare.

    Men i uppdraget till den externa rådgivaren ingår inte att titta på miljökonsekvenserna – trots att ägardirektivet som Mikael Damberg hänvisar till gör klart att Vattenfall ska bedriva en affärsmässig energiverksamhet samtidigt som man också ska leda utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion.

    I ett mejl från en av Näringsdepartementets tjänstemän, som Supermiljöbloggen tagit del av, framgår att det bara är affärsmässigheten som är i fokus:

    Arbetet med att bereda och ta ställning till Vattenfalls begäran om ägarsamordning sker inom Regeringskansliet med stöd av en extern rådgivare. Den externa rådgivaren har ett uppdrag att bistå Regeringskansliet i frågor som rör en förberedande analys av affärsförhållandena på den relevanta marknaden och att göra en s.k. fairness opinion av den transaktion som Vattenfalls styrelse i sin begäran om ägarsamordning föreslår. (…) En fairness opinion kan i korthet beskrivas som ett värderingsintyg som innehåller en bedömning av huruvida köpeskillingen i en given transaktion är skälig ur ett marknadsperspektiv.

    Enligt Dagens industris källor är den externa rådgivaren redan klar med sin granskning och ger grönt ljus till en affär. Regeringen väntas ge slutgiltigt besked inom några veckor.

    Svante Axelsson slutar på Naturskyddsföreningen – efter 16 år

    Här är tre citat vi alltid kommer minnas. 

    I dag meddelade Svante Axelsson att han i augusti kommer sluta som generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, en post han haft i inte mindre än 16 år.

    – Det har varit en fantastisk tid att leda Sveriges största miljöorganisation, i dag med 224 000 medlemmar. Det är ett oerhört stimulerande och roligt jobb där det faktiskt går att göra skillnad, men efter 16 år är det nu dags för mig att gå vidare till andra utmaningar, säger Svante Axelsson, som nu bland annat vill hinna med att skriva en ny bok och vara gästforskare på Linköpings universitet, enligt tidningen Sveriges Natur.

    I Miljösverige är Svante Axelsson välkänd för sina många målande metaforer. Supermiljöbloggen har nedan listat tre favoriter.

    1. Svante Axelsson kommenterar statsministerns Almedalstal sommaren 2015:

    – Den logik som Tyskland har med sin energiewende hörde jag heller ingenting av. Jag skulle vilja höra om en trafikwende, en jordbrukswende och en skogswende. Såna retoriska målbilder skulle jag vilja höra från Stefan Löfven när han pratar om jobbpolitik.

    2. Svante Axelsson debatterar klimatfrågan på DN debatt:

    Beslutsfattarna tycks vara mer rädda för klimatmedicinen än för klimatfebern.

    3. Svante Axelsson svarar på fråga under Almdelasveckan 2012 om varför han ser en solcellsvåg dra fram över världen:

    – All konsumtion är till viss del identitetskonsumtion. Det som händer nu är att elen vi köper blir mer och mer av just vår identitet. Nu handlar det inte längre om att el är tråkigt, knappt något man bryr sig om, där man endast jagar de billigaste priserna. Snarare börjar allt fler fråga efter var den roligaste, snyggaste och fräckaste elen finns. Att köpa solceller idag, det är ungefär som när man köper märkesjeans. Det är inte bara jeans utan det är Levisjeans man vill ha. På samma sätt är det inte bara  el man vill ha, utan det är förnybar och hållbar solcellsel som är grejen.

     

     

    Klimatfestivalen i Malmö slår upp portarna

    Idag drar Klimatfestivalen i Malmö igång både större och starkare än föregående år. Evenemanget pågår under en hel vecka och anordnas av Naturskyddsföreningen.

    Festivalen är Sveriges största i sitt slag och vill lyfta lokala initiativ samtidigt som man visar att källan till förändring finns i många delar av samhället. Därför sker Klimatfestivalen i år över hela staden och är helt gratis för alla.

    Vi hoppas kunna lyfta klimatfrågan på agendan i Sverige genom att visa på hållbara lösningar och att alla kan vara med och bidra… Allt för många forskningsrapporter och politiska debatter är otillgängliga och skapar därmed barriärer, men genom kultur kan man börja bryta ner dem. Det säger Jennifer Cronborn, en av festivalens projektledare.

    Bland veckans aktiviteter hittar vi bland annat filmvisning, seminarier, ekovandring och klädbytardag. Veckan avslutas sedan med en heldag i klimatets tecken i Malmös Folkets park med aktiviteter från morgon till kväll.

    Spana in hela veckans program på Klimatfestivalens hemsida. Vi ses i Malmö!

    ”Regeringen har misstolkat Vattenfalls ägardirektiv”

    I söndagens avsnitt av SVT Agenda gjorde Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin flera gånger klart att det krävs att riksdagen beslutar om nya ägardirektiv för att regeringen av miljöskäl ska kunna stoppa den planerade försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland.

    – Nu har vi att jobba utifrån det ägardirektiv som finns för Vattenfall, sa Gustav Fridolin bland annat.

    Han sa också:

    – När vi prövar frågan om den ägarsamordning som Vattenfall har kommit till regeringen med nu, då måste vi göra det utifrån de beslut som ligger i riksdagen och det ägardirektiv som tagits där.

    Som Supermiljöbloggen skrivit om tidigare har regeringen tydligt gjort klart att man tolkar ägardirektivet som att det är affärsmässigheten som är avgörande för om Vattenfall ska få sälja sin tyska brunkolsverksamhet till det tjeckiska bolaget EPH.

    Men listan börjar nu bli lång på de som menar att det är regeringen själv som har makten att fatta beslut om frågan, och att regeringens tolkning av ägardirektivet är direkt felaktigt.

     

    I en artikel i Dagens industri från i förra veckan går det att läsa:

    Daniel Stattin, som är professor i civilrätt vid Uppsala universitet, påpekar att man knappast kan överskatta regeringens makt i frågan om Vattenfall ska fortsätta äga brunkolet.
    ”Ägaren kan göra väldigt mycket. Man kan ha en bolagsstämma på pappret och hålla den på näringsministerns tjänsterum. Då kan regeringen fatta beslut om ett direktiv att man inte vill sälja verksamheten”, säger han.
    Även en rapport som Handelshögskoleprofessor Erik Nerep har gjort för Riksrevisionen tas av miljöorganisationen Greenpeace som intäkt för att majoritetsägare har omfattande mandat.
    Orsaken är, enligt Daniel Stattin, att Vattenfalls bolagsordning är vag.
    ”Den är skriven för att tillåta allt och ingenting”, säger han.
    Att affärsmässigheten nämns först i ägardirektivet har av förespråkarna för en försäljning tolkats som att affärsmässighet väger tyngre än miljöhänsyn. Men det är fel, enligt Daniel Stattin.
    ”Det finns ingen juridisk tolkningsprincip som säger att det som sägs först väger tyngst”, säger han.

    Även Sophie Nachemson-Ekwall, som forskar i bolagsstyrning vid Handelshögskolan i Stockholm, är kritisk till regeringens tolkning. Hon intervjuades i förra veckan av SVT Nyheter som frågar om regeringen måste sälja brunkolet av affärsmässiga skäl.

    – Jag blir förnärmad av det, för det är en misstolkning av hela innebörden av ägarinstruktionen, säger Sophie Nachemson-Ekwall till SVT Nyheter, som sedan frågar:

    Om det är så att man säljer brunkolsverksamheten, och att det innebär att det köpande företaget släpper ut mer växthusgaser än vad Vattenfall skulle ha gjort om bolaget behöll denna verksamhet, kan man då försvara en försäljning?

    – Inte utifrån det ägardirektiv som Vattenfall har, eftersom det där står att Vattenfall ska vara ledande i en hållbar energiomställning, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

    Riksdagsdebatt om Vattenfall hålls om tio dagar

    Den extrainsatta debatten ska handla om Vattenfalls planer på att sälja sin tyska brunkolsverksamhet.

    Supermiljöbloggen kunde nyligen avslöja att Miljöpartiet lämnat in en begäran om en så kallad aktuell debatt om Vattenfalls brunkol, detta då man anser att det är angeläget att klargöra var riksdagens olika partier står i frågan. En liknande begäran har kommit också från Vänsterpartiet.

    När ett parti begär att riksdagen ska debattera en viss fråga som är aktuell, så beslutar talmannen, efter samråd med alla partiernas gruppledare, om och när den aktuella debatten ska ske.

    Nu är det bestämt att debatten kommer gå av stapeln om tio dagar, tisdagen den 24 maj, klockan 13.00 i riksdagen. Näringsminister Mikael Damberg, som är ansvarigt statsråd, kommer medverka för Socialdemokraternas räkning.

     

    Världens största välgörenhets-organisation divesterar

    De låga oljepriserna och utvecklingen inom förnybar energi gör att allt fler satsar på att divestera. Nu väljer även The Gates Foundation att sälja sina investeringar i oljebolaget BP.

    Stiftelsen, som även är världens största välgörare för global hälsa, har sedan 2014 minskat sina fossila investeringar från 1,4 miljarder dollar till 200 miljoner dollar. The Gates Foundation har tidigare sålt investeringar till ett värde av 825 miljoner dollar i oljejätten ExxonMobil.

    Nyheten gläder divesteringsaktivister, men de menar också att det nu är hög tid att släppa taget om de återstående investeringarna.

    Att investera i oljebolag är totalt oförenligt med the Gates foundation’s uppdrag att säkra allas rätt till ett friskt och produktivt liv, säger Alec Connon, arrangör från the Gates Divest campaign.

    Många divesteringsförespråkare menar att försäljning av fossila aktier och fonder är smart både ur ett ekonomiskt och ur ett moraliskt perspektiv. Bland annat visade en analys från november 2015 att stiftelsen kunde ha sparat 1,9 miljarder dollar om de hade divesterat redan 2012.

    Herbivåren besöker kungliga huvudstaden

    Den svenska huvudstaden har fått finbesök. Herbivåren väljer att se bortom det klassiska utbudet av vegetariska restauranger och ger sig på en lite mindre, lite mer okänd, men ack så trevlig restaurang – Organic Green.

    Restaurang: Organic Green
    Typ av restaurang: A la carte med några få utvalda rätter
    Plats: Rehnsgata 24, t-bana Rådmansgatan
    Typ av måltid: Middag
    Rätt: Soppa och Lasagne
    Prisklass: Runt hundralappen för en ordentlig portion med sallad, bröd och hummus.
    Beskrivning: En mysig liten restaurang på en av sidogatorna från stora Sveavägen mitt i centrala Stockholm.
    Vegoutbud på menyn: Helt vegetariskt varav det mesta veganskt.

    En familjär känsla möter oss när vi kommer in genom dörren. Det kanske inte är den mysigaste inredningen vi sett, men den härliga stämningen och den fantastiskt trevliga personalen gör att man direkt känner sig hemmastadd. Med influenser från varmare breddgrader fanns olika grytor och soppor på menyn, men även sallader med mycket rårivet, lasagne (vegetarisk såklart) och annat gott.

    Stället ekar ganska tomt när vi är där, men skenet bedrar. Det droppar in folk under hela vår middag för att ta med sig den goda maten hem. Take away visar sig vara stort här, likaså säljs en hel del varor i restaurangens lilla butiksdel.

    Vi beställer maten, en soppa och en lasagne. Medan vi väntar tar vi för oss av tilltugget. Man får verkligen passa sig så att man inte äter sig mätt på det nybakta brödet och hummusen som bara smälter i munnen innan varmrätten kommer in.

    När huvudrätten kommer in vattnas det i munnen på oss båda. Smakerna som exploderar på tungan är inte riktigt vad man hade förväntat sig, olika spännande kryddblandningar har hittat ner i rätterna vilket ger dem en väldigt unik och otroligt angenäm touch. Det är nästan så vi båda slickar rent tallrikarna. Mätta och belåtna har vi hittat ett nytt litet smultronställe i Stockholms stora virrvarr av restauranger.

    Plus: Familjär känsla med väldigt god mat och bra priser, satsar på ekologiska råvaror. Att få unna sig en rawfood kaka till efterrätt ger ett stort plus i kanten. En av få (vad vi hittat) restauranger som har valt att satsa mycket på råkost i salladen.

    Minus: Man behöver vara öppen för lite nya smaker då allting inte alltid går den traditionella vägen.

    Besök gärna Ekoguiden för fler tips eller läs mer här om Herbivårens olika besök:

    Jurister: regeringen kan visst stoppa Vattenfalls brunkolsaffär

    Trycket ökar på regeringen att stoppa Vattenfalls planerade brunkolsförsäljning. Regeringen har svarat att de måste ha majoritet i riksdagen för att kunna hindra försäljningen, men allt fler ifrågasätter regeringens syn på frågan. Bland dem finns tidigare toppmiljöpartister, professorer, Moderaterna och nu också Vattenfalls styrelseordförande. 

    Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat om så har Vänsterpartiet startat en kampanj för att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning och miljöprofessorn Johan Rockström har uppmanat regeringen att stoppa affären.

    Igår på DN Debatt uppmanade Miljöpartiets grundare Per Gharton och det tidigare språkröret Maria Wetterstrand Stefan Löfven att ge Miljöpartiet en grön framgång och låta brunkolet stanna i marken:

    Låt Vattenfalls brunkol stanna i marken och stoppa försäljningen. En sådan eftergift från S skulle omedelbart stärka regeringens förtroende både hos civilsamhällets miljöorganisationer och inom miljöforskarvärlden. Skälet till att frågan anses så central är att Sveriges (och Tysklands) internationellt rykte som klimatföredöme står på spel. Därmed påverkas också hur många andra länder ser på sina egna koltillgångar. Om inte ens Sverige och Tyskland kan tänka sig att avstå kortsiktiga vinster från kolbrytning, trots sina påstått höga ambitioner, hur kan vi då vänta oss att andra ska göra det?

    Därmed verkar det som att de inte delar den bedömningen som Miljöpartiets partiledning gör om att regeringen inte kan stoppa affären. Miljöpartiet hävdar att det krävs att riksdagen står bakom att brunkolsaffären stoppas. Det föreslagna språkröret Isabella Lövin säger till Dagens Industri att:

    Jag har förstått att för att stoppa den affären så måste man ändra ägardirektiven till Vattenfall. Ska vi kunna ändra det direktivet krävs det en majoritet i Sveriges riksdag.

    Liknande besked har tidigare förts fram av Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin. Men enligt professorn i civilrätt, Daniel Stattin, har Miljöpartiet fel. Han säger till ETC:

    Bolagsrättsligt finns regler som säger att man kan kalla samman en bolagsstämma väldigt snabbt. Det finns en aktieägare här och det är staten. Detta kan i princip göras på näringsministerns kontor. Bolagsrättsligt tar man bort ägardirektiven eller ger extra direktiv. Det skulle kunna gå på en halvtimme ungefär

    Näringsminister Mikael Damberg hävdar att affären ska ske på strikta affärsmässiga grunder och hänvisar till ägardirektivet, skriver Dagens Industri. Men det är fel att tolka ägardirektiven som att affärsmässigheten måste prioriteras före miljön, enligt civilrättsprofessorn Daniel Stattin. Dagens Industri skriver:

    Att affärsmässigheten nämns först i ägardirektivet har av förespråkarna för en försäljning tolkats som att affärsmässighet väger tyngre än miljöhänsyn. Men det är fel, enligt Daniel Stattin.

    ”Det finns ingen juridisk tolkningsprincip som säger att det som sägs först väger tyngst”, säger han.

    Även Johan Nergelius, professor i konstitutionell rätt, säger att Miljöpartiets påstående att regeringen inte kan stoppa affären är fel.

    Om regeringen skulle ändra ägardirektivet och till exempel säga att Vattenfall inte får sälja brunkolstillgångarna vore det formellt giltigt utan att man går till riksdagen, säger han till Svenska Dagbladet.

    Däremot skulle det kunna bli stora politiska problem enligt Nergelius.

    Antingen skulle väl oppositionen nöja sig med att kritisera detta, för att ta politiska poäng. Eller så skulle oppositionen se det som så allvarligt att man begär misstroendevotum – antingen mot hela regeringen eller mot ansvarig minister. Då skulle regeringen kunna falla.

    Men då ska det sägas att förutom att Vänsterpartiet är emot en försäljning så har Liberalerna har öppnat upp för att avstå från en försäljning av Vattenfalls brunkol. Moderaterna vill sälja men anser att regeringen formellt kan stoppa affären. Moderaternas energipolitiska talesperson Lars Hjämered säger till Dagens Industri att:

    Regeringen kan stoppa den här affären. Till syvende och sist handlar det om vad regeringen vill. Vill den behålla eller vill den sälja det tyska brunkolet

    Nu ger sig även Vattenfalls styrelseordförande Lars G Nordström in i diskussionen.

    I tidningarna läser man att regeringen ska granska affären ungefär som att regeringen var någon slags tillsynsmyndighet, men så är det inte. Regeringen äger bolaget. Om den inte vill sälja kan den säga det, säger han till Dagens Industri.

    Snart kan du kanske bära klimatsmarta kläder av växthusgaser och luft

    Inom forskningsgrenen ”Smart textiles” och projektet ”From air” arbetas det för att ta fram textiler som i stället för att bidra till växthuseffekten tvärtom ska kunna bidra till miljön positivt, skriver Forskning.se.

    Projektet drivs i samarbete med forskare på Borås högskola och målet är att skapa ett systemskifte i textilbranchen med hjälp av en ny tillverkningsmetod. Enligt metoden ska textilfibrer kunna framställas av växthusgaser från luften. Meningen är att textilfibrerna ska binda metangas och på så sätt minska dess andelar i atmosfären.

    Genom det nya tillverkningssättet kan en dubbel miljöeffekt nås, menar Lena-Marie Jensen, koordinator för projektet.

    Idag består hälften av alla textila fibrer av syntet som tillverkas av fossilbaserade råvaror, till exempel polyester. Kan vi ersätta dessa med fibrer som binder växthusgaser får vi en dubbel miljöeffekt genom att både minska den fossila användningen och samtidigt minska växthusgaser. […] Fungerar tekniken har den potential att bli en ”game changer” inom textilindustrin, menar Lena-Marie.

    Första steget blir nu att framställa en konkret modell, gjord på växthusgas och luft, för att visa för marknaden att projektet är genomförbart. I förlängningen finns förhoppningen att konsumenter ska förstå betydelsen av att shoppa så klimatsmart som möjligt. En förhoppning är också att minska på avfallet genom att att producenter och återförsäljare gör det smidigt för konsumenten att lämna in plagg för lagning eller återvinning.

    TELGE ENERGI: ”Styrmedel för att göra klimatsmarta val är nödvändiga”

    ”Svenskarna efterfrågar tydligare riktlinjer i klimat- och miljöfrågor. Både företag och politiker måste bli mer tydliga på vilka sätt konsumenter kan göra en insats för miljön”, skriver Mats Fagerström, VD för Telge Energi idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen.

    I Sverige blir vi allt fler som vill bidra till en hållbar omställning. Den nya barometern ”Svenskarna och Hållbarhet” som tagits fram av Sifo tar pulsen på svenskarnas medvetenhet kring miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor. Den visar att 7 av 10 svenskar vill göra mer för att världen ska bli en bättre plats och att 8 av 10 svenskar även kan tänka sig att betala mer för att bidra till det på olika sätt. Samtidigt efterfrågar 7 av 10 tydligare riktlinjer från företag och politiker som underlättar för konsumenter att agera i rätt riktning. Viljan finns, men det behöver bli enklare att göra rätt!

    I veckan kom en ny rapport om att fem öar (Solomon Island) nu ligger under vatten. Enligt forskarna stiger havsnivån och det här är ytterligare bevis för att klimatförändringarna sker här och nu. Vi måste alla agera och det måste gå snabbt. Nyligen presenterade även Naturvårdsverket att svenska utsläpp av växthusgaser minskade 2015, men i långsammare takt än tidigare. Det är en oroande utveckling.

    Den nya barometern som går under namnet ”Svenskarna och Hållbarhet” är en del i Telge Energis arbete med att öka svenskarnas miljö- och klimatmedvetenhet. Undersökningen visar på en stark medvetenhet om att miljö och klimat är viktiga frågor, men också att mer borde göras för att stävja klimatförändringarna, det finns en stor vilja att vara med och bidra till en bättre värld. Det handlar bland annat om de företag man köper varor och tjänster ifrån, en stor del av respondenterna är dessutom självrannsakande och menar att de själva både kan göra mer och är villiga att betala mer för att bidra till en bättre värld.

    Vi ser det som mycket positivt att det finns ett så starkt engagemang för miljö- och klimatfrågorna ute i landet. Det är däremot oroväckande att så få har kunskap om vilka val som är avgörande. För att stoppa klimatförändringarna måste vi bli bättre på att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Sol, vind och vatten är framtiden, därför är privatpersoners val av elavtalet helt avgörande, att välja förnybar energi och energieffektivisera är en av de viktigaste sakerna man kan göra för miljö och klimat.

    Undersökningen visar också att framförallt de enkla, konkreta insatserna i vardagen rankas högt på hur man som individ kan bidra till en bättre värld. Hela 7 av 10 svenskar anser att sopsortering är det bästa sättet att göra en insats för miljön. Bara 2 av 10 svenskar uppger att de tar ansvar för en bättre värld genom att konsumera el mer klimatsmart, det vill säga har valt förnybar energi och/eller energieffektiviserar.

    Vi behöver därför bli ännu tydligare när det gäller att ge konsumenter fakta och information om vilka saker som faktiskt påverkar framtiden för oss och för kommande generationer.

    Det efterfrågas tydlighet och ledarskap, både från oss som företag och från politiker. Vi hoppas att politiker och beslutsfattare på alla nivåer tar till sig budskapet. Styrmedel som underlättar för svenska konsumenter att göra klimatsmarta val är nödvändigt. Det ska vara lätt att göra rätt!

     

    Mats Fagerström
    VD Telge Energi

     

    untitled

    Kostnaden för nya elproduktionsanläggningar i Sverige

    I energidebatten diskuteras det ofta kostnaderna för olika energislag. Nu har Energikommissionens kansli tagit fram en rapport om kostnaderna för nyproduktion av el från olika anläggningar när skatter, avgifter och investeringsstöd räknas bort.

    Resultatet, se figuren nedan, är att elproduktion från förbränning av avfall är billigast och att el solkraft på villatak är dyrast. Anledningen till att det inte kostar något att producera el från avfall är att producenten inte behöver betala för bränslet, avfallet, utan istället får betalt för att hand om det.

    På grund av osäkerhet om hur räntan på investeringarna ska beräknas är det enligt rapporten sannolikt att kostnaden för mindre privatinvesteringar som solenergi från villatak är lägre än i tabellen nedan och att kostnaden för stora riskfyllda investeringar som kärnkraft är högre. Men även med en mer verklighetsbaserad ränta för dessa två elproduktionstekniker är kostnaden för sol från villatak högre än kostnaden för kärnkraft.

    För att få en bild om den framtida kostnaden är det däremot också viktigt att titta på om kostnaderna är stigande eller sjunkande. För sol och vind sjunker kostnaderna, detta gäller särskilt för solenergin. Däremot så ökar kostnaderna svagt för kol och gas, och starkare för kärnkraft.

    Figur 1. Kostnad för ny elproduktion i öre per kWh exklusive skatter, avgifter och investeringsstöd vid 6 procents ränta sorterad efter kostnad, kärnavfallsavgiften är dock inräknad (Källa: Elforsk & Energikommissionen, publicerat med tillstånd från Energikommissionen)

    Eftersom investeringsstöd, skatter och avgifter inte räknas med i denna tabell är detta inte en sammanställning över vad el från olika anläggningar kostar för en konsument.

    Av tabellen ovan framgår också att kostnaderna för de befintliga kärnkraftsprojekten i EU är högre än den beräknade kostnaden i Energikommissionens rapport. Det är svårt att säga om kostnaderna för de befintliga kärnkraftsprojekten i EU är representativa, enligt rapporten.

    Supermiljöpodden #11 – Carbon Capture and Use (CCU)

    I förra avsnittet diskuterade Supermiljöpodden möjligheterna att lagra koldioxid under jord som ett steg i att begränsa den globala uppvärmningen. I detta avsnitt pratar vi istället om tekniken som gör det möjligt att använda koldioxid som råvara; Carbon Capture and Utilization (CCU). Förutom det pratar vi Åsa Romsons avgång och miljötänkandets intåg i dataspelsvärlden. 

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


     

    Klicka här för att läsa Ellens artikel om framtiden för en fossilfri plastproduktion där koldioxid används som råvara.

    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.

    Vänsterpartiet inleder kampanj för att stoppa Vattenfalls brunkolsförsäljning

    Enligt partiledaren Jonas Sjöstedt handlar det om att försöka påverka Miljöpartiet och Socialdemokraterna inför det beslut som regeringen ska ta inom några veckor – om att godkänna eller inte godkänna Vattenfalls föreslagna affär.

    I söndags när Vänsterpartiet avslutade sin kongress i Örebro sa Jonas Sjöstedt att partiet nu ska inleda en kampanj i syfte att stoppa Vattenfalls planer på att sälja hela sin tyska brunkolsverksamhet. Bland annat sa han:

    – När vi lämnar den här kongressen drar vi igång en kort men mycket intensiv kampanj för att Vattenfalls kol ska avvecklas, för det är nu det avgörs. Jag vänder mig direkt till Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är nu det avgörs hur er regering kommer att gå till historien – som den regering som svek klimatet när det gällde, eller som den regering som vågade ta ett modigt och nödvändigt beslut. Ett beslut som vi vet krävs av klimatet och av kommande generationer.

    Nyligen skrev Jonas Sjöstedt en debattartikel i Aktuell Hållbarhet där han riktar hård kritik mot affären och den tilltänkta köparen, det tjeckiska bolaget EPH.

    Den tilltänkta köparen EPH är ett tjeckiskt riskkapitalbolag med tveksam inriktning och helt utan miljöambitioner. Ägaren har även nämnts i samband med rapporteringen kring den kontroversiella advokatbyrån Mossack Fonseca och Panamadokumenten. (…)

    Det går inte att tänka sig en sämre affär ur klimatsynvinkel. Så allvarligt är det. Vi kan ansvarsfullt avveckla det här kolet eller sälja det till ett skurkföretag. Ska det finnas något allvar i talet om klimatansvar, då måste regeringen nu sätta ner foten och säga till Vattenfall: Ni får inte sälja.

    400.000 liter cyanidlösning har läckt från gruva i Mexiko

    Läckan mörkades av gruvbolaget i två dagar, och hotar nu att tränga in i regionens grundvattensreservoarer.

    Olyckan skedde i gruvan Chanate, belägen i Sonora i norra Mexiko. Gruvan ägs av företaget Santa Rita, som i sin tur är en del av det kanadensiska bolaget Aurico Gold Inc.

    Läckan orsakades av en spricka i en rörledning. Anställda vittnar om säkerhetsmissar och bristande tillsyn. Felet rapporterades månader innan olyckan, men inga åtgärder vidtogs.

    Regionen har tidigare lidit av stora miljökatastrofer. 2014 inträffade vad som ofta räknas som Mexikos värsta miljöskandal. Fyrtio miljoner liter kopparsulfat läckte då ut floder och vattendrag. Den gången föll ansvaret på Grupo Mexico.

    Under förra året registrerades flera läckage från gruvor i Sonora. I oktober 2015 läckte cyanid ut från konstruktionen av en guldgruva. I mars samma rapporterades 180.000 liter kopparlösning runnit ut i vattendraget El Totdillo.

    Supermiljöpodden intar iTunes

    Att Supermiljöpodden fyller tvåsiffrigt och släppt sitt 10:de avsnitt firar vi med att numera finnas tillgängliga överallt och hela tiden i alla podcast appar på din telefon, iTunes och Android. Gå in och sök på Supermiljöpodden och börja prenumerera!
    Nästa avsnitt släpps på måndag, den 11 maj, men fram tills dess kan du lyssna på gamla guldkorn som när Vera åkt buss till Parismötet och fick lämna ifrån sig sin gaffel i säkerhetskontrollen eller när Ellen inspirerat chilenare att delta i Sveriges nationalsport, återvinning.

    Tidigare avsnitt:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, nybliven miljövetare som tidigare har jobbat med studentradion i Lund, och Ellen Palm, som är civilingenjör och jobbar på Lunds universitet med energi- och klimatforskning. Ellen har också jobbat på studentradion i Lund och driver kampanjen PlastfriNovember.
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.