Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Antalet tigrar i världen ökar

    Sägs vara ett resultat av skärpt övervakning, bättre skydd och nya inventeringstekniker.

    I flera länder, främst Indien, Ryssland, Nepal och Bhutan, ökar nu antalet tigrar. Det här skriver Världsnaturfonden WWF i ett pressmeddelande. Organisationen uppskattar att det totalt finns cirka 3 900 stycken tigrar kvar i världen i dag, vilket är en ökning från omkring 3 200 tigrar år 2010.

    – För första gången på decennier ser vi en uppåtgående trend för tigrarna. Det är glädjande och ett kvitto på att vi kan rädda arter och livsmiljöer när regeringar, lokalsamhällen och naturvårdare arbetar tillsammans, kommenterar Håkan Wirtén, som är generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

    Att antalet tigrar tidigare har minskat kraftigt har berott bland annat på förlust av livsmiljöer, illegal jakt samt en ökad efterfrågan på tigerdelar.

    E3G: En försäljning skulle underminera omställningsarbetet i Lausitz

    Vattenfall borde inte sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till tjeckiska EPH, menar den europeiska organisationen som fokuserar på klimat- och energifrågor.

    I förra veckan rapporterades det om att Vattenfall förmodas vilja sälja hela sin brunkolsverksamhet i Tyskland till den tjeckiska energikoncernen EPH.

    Den oberoende organisationen E3G, som i november förra året publicerade rapporten Vattenfall’s lignite business – a risky bet for investors (pdf), menar att en försäljning vore problematisk för regionen Lausitz, som bland annat består av delar av de tyska förbundsstaterna Brandenburg och Sachsen där brunkolsverksamheten är förlagd.

    Sabrina Schulz, chef för E3G:s Berlinkontor säger i en presskommentar:

    – This would be the worst possible outcome. The Swedish Government wants to come clean on carbon but is achieving the opposite. The transition out of coal will be difficult enough. It needs to be managed by responsible stakeholders. We can assume that this deal would be at the expense of either the environment or the workers or safety. The ultimate liabilities, not least for reclamation of the land, would end up with the state and hence the taxpayer. This would also undermine all the remarkable ongoing initiatives in Lusatia to prepare for a post-coal future.

    Cyanidskandalen fortsätter i Argentina

    I höstas skrev SMB om det stora cyanidläckaget från en av Argentinas största guldgruvor. I mars dömdes det kanadensiska företaget Barrick Gold till att betala tio miljoner dollar i böter för skadorna. Nu avslöjas det att det katastrofala giftutsläppet inte var det första.

    Enligt uppgifter i argentinska medier ska landets miljödepartement ha undanhållit information om tre olika cyanidutsläpp mellan 2011 och 2012. Företaget menar att utsläppen inte medförde några miljörisker, något som miljöorganisationer och aktivister inte håller med om.

    I september förra året släpptes fem miljoner liter cyanid i provinsen San Juan i nordvästra Argentina. Utsläppen har förgiftat fem olika floder i regionen.

    Barrick Gold är ett av världens största gruvbolag. De äger även det omstridda gruvprojektet Pascua Lama på gränsen mellan Chile och Argentina.

    Sjöstedt (V) uppmanar regeringen att stoppa Vattenfall-affär

    Menar att en försäljning av brunkolsverksamheten inte går ihop med undertecknandet av Parisavtalet.

    I torsdags skrev klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) på Twitter:

    Dagen efter kom nyheten att Vattenfall förmodas vilja sälja sin brunkolsverksamhet i Tyskland till den tjeckiska energikoncernen EPH. Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt svarade då på Åsa Romsons tweet.

    Jonas Sjöstedt utvecklar sin kritik i Dagens industri, där han säger:

    – Regeringen måste stoppa affären. Tar man det här beslutet har man förbrukat sin trovärdighet i klimatpolitiken. Man kan inte ena dagen skriva på Parisavtalet och nästa dag ta ett sådant här beslut som är viktigare än alla andra klimatbeslut man kommer att behandla.

    Parisavtalet innebär att världens länder enats om att hålla den globala medeltemperaturökningen väl under två grader jämfört med förindustriella nivåer, men att man ska sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad.

    Tidigare i veckan skrev Supermiljöbloggen om en ny forskningsrapport som visar att om världen ska ha 50 procents chans att klara tvågradersmålet, då kan inga nya kolkraftverk och andra energianläggningar som släpper ut koldioxid byggas efter 2017. Eftersom detta ändå lär ske, inte minst i många fattigare länder, slår rapporten fast:

    [N]o new emitting electricity infrastructure can be built after 2017 for this target to be met, unless other electricity infrastructure is retired early or retrofitted with carbon capture technologies.

     

    Skövde prisas för solcellspark på sjukhus

    Förutom solpaneler på byggnadens tak har man även placerat paneler på skärmtak på delar av personalparkeringen. 

    I veckan delade branschföreningen Svensk Solenergi för trettonde gången ut Årets Solenergipris.

    Priset för årets anläggning 2015 tilldelas Västfastigheter för Skövde solcellspark. Juryns motivering lyder:

    nGo6n8d4-7zrIK7lri6D (1)Anläggningen visar hur en stor offentlig verksamhet kan visa vägen för ny teknik genom en målmedveten, långsiktig och politiskt förankrad satsning. Med två olika typer av installationer – på stora plana tak och skärmtak på stora parkeringar – utnyttjas den stora fastigheten på ett bra sätt. Beslutet om en fortsatt utbyggnad med fokus på driftsäkerhet och kostnadseffektivitet gör Skövde solcellspark på Skaraborgs sjukhus Skövde till ett föredöme med ett stort exponeringsvärde.

    Paul Svensson: ”Mitt mission är att förstå mitt eget kretslopp”

    Food conspiracy är ett initiativ som har startats av American Express, i syfte att utforska framtidens mat- och restaurangscen. I tisdags anordnades ett event på Fotografiska för att diskutera morgondagens trender på temat Superlokalt, Waste food, Framtidens råvaror och Gastrodemokrati. Supermiljöbloggen var såklart på plats och fick en pratstund med värden och matkreatören Paul Svensson.

    Paul, som även kallats ”den gröne matfilosofen”, har de senaste åren gjort sig ett namn i miljösvängen genom sitt engagemang för olika frågor som rör hållbar mat. På hans egen restaurang högst upp i huset på Fotografiska muséet är menyn vegetarisk (med en möjlighet att lägga till kött om man vill) och hans senaste kokböcker vill uppmana till mindre matsvinn och större medvetenhet. Han har ett tätt samarbete med Svenska Bin, sitter i styrelsen för Äkta Vara och är en flitigt anlitad föreläsare inom ämnet ”hållbar gastronomi”.

    Fler kan bidra till en hållbar restaurangbransch

    För Paul har anledningen varit enkel. En stor del av drivkraften kommer ifrån en rädsla att tröttna på jobbet, att behöva ett bredare anslag för att tycka ett det är kul.

    – Om man inte drivs av lust så är det bara genomförande, man kan göra det i sömnen.

    Men genom att förnya sig kan man skapa ett nyvärde, även på etablerade restauranger. Han är också ett stort fan av att göra det enklare för folk att bidra på olika sätt till retsaurangvärlden. Människor som inte har en professionell bakgrund eller som inte har möjlighet att öpnna en restuarang kan få göra sin egen grej genom att t.ex. öppna en food truck.

    – Alla ”foodies” kan bli leverantörer. Jag tror inte att restaurangen kommer vara lika statisk i framtiden.

    Makthavare har en möjlighet att påverka

    För att motivera konsumenterna i rätt riktning menar Paul att det behövs mer kunskap och folkbildning. Dessutom har handlarna enligt honom enorm makt att påverka.

    – Jag träffade en ICA-handlare i Skärholmen som för mig representerar den nya tidens handlare. För honom räckte det inte med att fylla upp hyllorna, han krävde mer stimulans. Han insåg sin möjlighet att påverka och satsade jättemycket på t.ex. ekologiska varor. Jag kan påverka max 700 kunder på restaurangen varje dag, för handlarna är det tio gånger fler – kunder som dessutom är återkommande.

    Paul funderar också över sitt eget avfall och hur man kan omvandla det till nya resursurser. Under dagen serverades deltagarna morötter som bakats i tyg under kompostjord, bestånde av bland annat förmultnade grönsaker. Den cirkulära tanken är något som engagerar honom.

    – Mitt mission är att förstå mitt eget kretslopp. Kanske slutar det aldrig?

    Framtidens fundamentala frågor

    Efter en hel dag med trender vågra sig Paul på ytterligare en spaning.

    – Jag tror att vi kommer prata om mer fundamentala saker framöver, t.ex. vatten. Både hur vi använder det genom förpackning, transporter och förbrukning. Men också om vi kan göra nya saker med det.

    Som ett exempel tar han no-waste-restaurangen Silo i Brighton, vars grundare Douglas McMasters deltog under dagen. Utöver att erbjuda kranvatten till sina gäster använder de också gråvatten för att spola toaletterna och bearbetar vattnet så att det blir hyperrent för rengöring

    – Vatten är mer än det vi dricker ur kranen och kokar våra grönsker i. Det finns i alla led och vi är alla länkade till det. Jag tror vi kommer prata mycket mer om vatten framöver.

    Eon och Vattenfall: Möjligt med ett helt förnybart elsystem inom 20 år

    Att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige är i dag en icke-fråga, enligt bolagen.

    På DN debatt skriver i dag Jonas Abrahamsson och Magnus Hall, koncerncheferna för Eon respektive Vattenfall, om hur de ser på framtiden för det svenska elsystemet. Bland annat slår de fast att det inte kommer bli någon ny kärnkraft i Sverige.

    Det senaste decenniet har diskussionen främst handlat om möjligheten att bygga ny kärnkraft och politiken har ändrats så att gamla reaktorer teoretiskt kan ersättas med nya. Men låt oss vara tydliga: Nya reaktorer i Sverige är en icke-fråga, överspelad av såväl teknologiutvecklingen som ekonomiska realiteter.

    De två koncerncheferna skriver också att Eon och Vattenfall ”fullt ut stödjer” regeringspartiernas mål om att Sverige ska ha ett helt förnybart elsystem. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill ställa om till 100 procent förnybart på 20 år, något energibolagen inte ifrågasätter även om de påpekar att ”det inte finns anledning att ha en gräns vid just 20 år”.

     

    Det stora problemet just nu för Eon och Vattenfall är i stället effektskatten, som bolagen menar ”omedelbart helt behöver tas bort för att det ska finnas någon chans att driva de återstående sex reaktorerna efter 2020”.

    Utan tydligt förändrade villkor kommer därför ytterligare nedläggningsbeslut att bli oundvikliga i närtid, vilket skulle kräva enorma investeringar för att på kort tid bygga om stora delar av vårt elsystem. Energibalansen kan kompenseras om rätt förutsättningar ges för en omfattande utbyggnad av vindkraft, men med ökad andel väderberoende produktion ställs elförsörjningen inför andra svårigheter.

    ”Extrem miljöbov” pekas ut som köpare av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet

    Men ingen affär är ännu presenterad för regeringen. 

    Den tjeckiska energikoncernen EPH pekas nu ut som en potentiell köpare av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters som fått informationen från flera olika källor insatta i ärendet. Ett upplägg för en affär sägs presenteras i nästa vecka.

    – Vi lämnar inga kommentarer till pågående affärer. Det här är rykten, säger Lars-Åke Linander vid Vattenfalls pressavdelning till TT Nyhetsbyrån.

    Även ansvarigt statsråd, näringsminister Mikael Damberg (S), menar att det är för tidigt att uttala sig. Han säger i en kommentar till TT:

    – Vi är noga med att säga att regeringen blir en aktör i detta först om och när en affär presenteras för oss i form av en ägarsamordning, och det har inte skett.

    EPH har, tillsammans med bland annat tjeckiska CEZ, varit med i spekulationerna om tänkbara köpare under en längre tid. I mars förra året, i en debatt hos Aftonbladet mellan den före detta och den nuvarande miljöministern, det vill säga Lena Ek och Åsa Romson (MP), sa den då centerpartiska riksdagsledamoten:

    – Det är två bolag som överhuvudtaget inte har gjort någonting för miljön och som är riktiga extrema miljöbovar.

    Kort efter denna debatt skrev Jens Holm, riksdagsledamot från Vänsterpartiet, i en debattartikel hos Dagens Arena:

    Den främsta spekulanten av Vattenfalls kolkraftverk är det tjeckiska energikonsortiet EPH Energy. De ägs i sin tur av det investmentbolaget J&T. J&T misstänks just nu för penningtvätt och korruption i ögruppen Turks och Caicos i Västindien.

    J&T är också baserade på Barbados och Cypern, typiska brevlådedestinationer för att underlätta kreativ skatteplanering. Känns det här som en ansvarsfull ägare? Nej, J&T är ett tveksamt företag helt utan miljöambitioner.

    Från Vänsterpartiets sida är man fortsatt av åsikten att EPH inte är ett företag att lita på. Partiledaren Jonas Sjöstedt säger nu i en intervju med Svenska Dagbladet att bolaget inte direkt är kända för att ta ett miljöansvar.

    – Tvärtom, de verkar långsiktigt vilja satsa på kol. Det är ett företag som ägs av miljardärer i Tjeckien, som har ägare som har använt sig av brevlådeföretag i skatteparadis. Alla varningslampor borde ju blinka av både klimatskäl och seriositetsskäl.

    Minska matsvinnet centralt för klimat och matsäkerhet

    År 2050 kan behovet av mat i världen ha ökat med det dubbla. Samtligt går en tredjedel av all mat som produceras till spillo. Så kan det inte fortsätta, menar en ny studie från Potsdam Institute for Climate Impact Research.

    Den nya studien bekräftar återigen vad vi vetat länge: Ska vi klara framtidens hungerutmaningar så måste vi sluta kasta bort mat som vi lägger stora resurser på att producera. Studien visar också kopplingen mellan mat och klimat, och framhåller att minskat matsvinn också innebär minskade utsläpp av växthusgaser.

    Den globala trenden är tydlig. När länder blir rikare äter befolkningen mer och mer kött. För att producera kött går det åt upp till åtta gånger mer resurser än för att producera säd och baljväxter, och det hinner slängas mycket mer ätbar mat på vägen. Enligt den nya studien kommer därför tio procent av jordbrukets utsläpp att kunna härledas till matsvinnet till 2050.

    Forskarteamet har undersökt olika dataset och tittat på möjliga framtida scenarier. Om ingenting görs riskerar snart utsläpp relaterade till matsvinnet att uppgå till 2,5 gigaton, alltså två och en halv miljarder ton, koldioxidekvivalenter per år.

    Att stoppa matsvinnet skulle få effekt på flera utmaningar samtidigt eftersom det skulle minska jordbrukets miljöpåverkan, spara på resurserna som behövs i matproduktionen och stärka lokal, regional och global matsäkerhet, säger Jurgen Kropp från Potsdam Institute for Climate Impact Research, en av forskarna bakom studien.

    Enligt Naturvårdsverket försvinner mat längst hela kedjan: från produktion till butik till hushåll och restauranger. Vill du ha tips på vad du kan göra för att ta till vara maten bättre, och på så vis göra en insats för klimatet, matsäkerheten och plånboken? Kolla in Livsmedelsverkets tips för att minska matsvinnet hemma!

    Över en miljard fimpar slängs på marken varje år i Sverige – men nu ökar kraven på förändring

    I oktober kan frågan få ett avgörande. 

    Nu i veckan inleddes årets stora skräpplockningskampanj som kommer pågå under hela våren runt om i landet och som Håll Sverige Rent ligger bakom. Som Supermiljöbloggen nyligen skrivit om är intresset enormt och det är bara 22 av landets 290 kommuner som ännu inte anmält sig för att delta.

    jr– Vi räknar med att fler än 800 000 människor i landet kommer vara ute och visa i handling att det inte är ok med nedskräpning, säger Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, till Supermiljöbloggen.

    I Sverige är det olagligt att slänga skräp på marken, och den som ertappas av polisen kan få böta 800 kronor.

    Samtidigt finns ett undantag i lagen för småskräp – bland annat för cigarettfimpar som är det absolut vanligaste skräpet i Sverige. Över en miljard fimpar slängs här på marken – varje år.

    Håll Sverige Rent har upprepade gånger kritiserat detta undantag i lagen, exempelvis i en debattartikel på Supermiljöbloggen förra sommaren, då man skrev:

    En översyn av lagstiftningen kring boten borde genomföras, både för att undersöka om det är dags att inkludera cigarettfimpar, tuggummin och annat småskräp i boten och om det finns en möjlighet att kommunerna eller någon annan aktör kan ta över hanteringen av boten.

    Även Mikael Karlsson, ordförande för European Environmental Bureau, har påpekat det orimliga med detta undantag:

    Fy så irriterande när folk slänger miljögiftiga fimpar, som ofta hamnar i havet. Primitivt att det inte ger böter. Dags för kampanj!

    DSC_2241Fredrik Christensson är riksdagsledamot för Centerpartiet och starkt engagerad i nedskräpningsfrågan. Han fanns på plats under onsdagen när skräpplockningskampanjen lanserades i Stockholm, och även han är kritisk mot hur lagen är utformad. I en debattartikel i Dagens samhälle i augusti förra året skrev han tillsammans med partikollegan Jonny Cato Hansson, kommunalråd i Helsingborg:

    Nedskräpningen har en stor negativ påverkan på miljön och kostar kommunerna stora pengar varje år. När människor kastar burkar, plastpåsar och annat skräp i naturen leder det till att farliga ämnen sprids och att djur kan skadas. När plast hamnar i havet bryts det ner och bildas mikroplaster som lätt suger upp miljögifter som sedan tas upp av fiskar som hamnar på våra tallrikar. Vi får tyvärr även läsa allt oftare läsa om kor som fått sina magar uppskurna från skärvor av ölburkar som kastats på åkrar eller i hagar.

    I artikeln skriver Fredrik Christensson också att dagens lagstiftning borde ses över.

    Kommunerna har i dag ansvar för att hantera parkeringar och har rätt att bötfälla människor då de har parkerat fel. På samma sätt skulle kommuner kunna få möjlighet att bötfälla de som skräpar ner utomhus. Riksdagen bör ge ett antal kommuner möjlighet att prova detta för att se om det ger resultat. Är pilotprojekten framgångsrika bör det på sikt permanentas och spridas till fler kommuner. Det bör dock alltid vara upp till varje kommun att avgöra om de vill använda verktyget eller bekämpa nedskräpningen på det sätt som passar kommunen ifråga bäst.

    – Att polisen prioriterar andra brott än nedskräpning, det tycker jag är fullt förståeligt. Därför är det viktigt att regeringen nu ser över lagstiftningen, säger Fredrik Christensson till Supermiljöbloggen.

    Den rödgröna regeringen verkar ha lyssnat på kritiken, för i slutet av förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att ”utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar”. Uppdraget ska redovisas i slutet av oktober i år, och Naturvårdsverket ska föra en dialog särskilt med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten i frågan.

    Herbivåren är kommen!

    Att äta mer vegetariskt är en av de viktigaste och enklaste sakerna vi kan göra för att bli mer klimatsmarta. Forskning visar att en köttfri kosthållning skulle innebära ett rejält karateslag mot växthusgasernas högst imaginära solarplexus. Mer exakt har denna forskning använt sig av uttryck som ”utsläppsminskningar på 63 procent” och faktakaramellen ”om alla i Sverige byter ut två köttmåltider i veckan till vegetariska alternativ motsvarar det koldioxidutsläpp från 87 500 varv runt jorden med bil.”

    Med det varma vädret på intåg vill Supermiljöbloggen bjuda på några särdeles trevliga restauranger där det är lätt att välja vegetariskt och samtidigt svårt att köra jorden runt. Under några veckor kan ni hänga med våra recensenter på eftermiddagsfikor, söndagsbruncher och romantiska middagar.

    2016 välkomnar vi inte våren, vi välkomnar #herbivåren!

    Först ut är restaurang Balthazar, eller som vi vill kalla den, kontrasternas förlovade land.

    Typ av restaurang: Ekologisk, helvegetarisk, KRAV-märkt
    Plats: Clasgatan 3, Malmö
    Typ av måltid: Middag
    Rätt: 2 avsmakningsmenyer. Varför välja, när du kan få allt?
    Prisklass: 79-157 kr för huvudrätt
    Beskrivning av upplevelsen: Balthazar är en spännande restaurang vid Möllevångstorget i Malmö. Lokalen kan endast beskrivas som en blandning av djungelgrotta och diskotek. Det ständiga UV-ljuset drar tankarna till ungdomens tafatta danssteg samtidigt som de växtprydda väggarna drömmer om tropiska eskapader. Under Supermiljöbloggens besök varierade dessutom musiken mellan sorgsen indie och rapp tango, någonting som fick oss att spetsa alla våra sinnen. Det här skulle bli en upplevelse. Man kan tycka att den unika inredningen i vissa fall  skulle kunna lägga sordin på stämningen, men icke. På något vis lyckas den oväntade kombinationen framkalla en stark känsla av mys. 

    Matmässigt är Balthazar en fröjd för den enkelt lagde. SMB:s utsända, Hanna och Anna, valde att sammanfatta upplevelsen med insikten att en ärta är en ärta, men att denna ärta är en mycket god ärta. Rätterna är vällagade och väl tilltagna. Dock är de varken många eller varierade.

    I avsmakningsmenyerna ingick bland annat hembakat bröd med örtolja, spröda sötpotatischips (som bör hanteras med måttlig entusiasm då de lätt går sönder) och rödbetor med getost. Middagens stora huvudbry stod den sistnämnda för då förhållandet beta – ost låg till ostens fördel med råge. Detta löstes dock genom att applicera getost på resten av rätterna, vilket visade sig vara ett mycket bra beslut.

    Bra saker på menyn: Mycket närodlat, KRAV-märkt och delvis säsongsbetonat.

    Kassa saker på menyn: I efterrättsmenyn blir det vips en salig blandning av tropiska smaker i stil med kokos, pistasch och mango. Ännu en kontrast, eller bara ett dåligt miljöval?

    Plus: Eko, närodlat, KRAV. Känslan av att sitta i en djungelgrotta och äta rödbetor: bra fusion!

    Minus: UV-ljus och tända ljus: dålig fusion. Tips från coachen: undvik vita kläder.

    Stay tuned! Om bara några dagar kommer nästa recension.

    Tills dess kan du kolla in våra vänner på Ekoguiden för fler tips om var man kan äta klimatsmart.

    Stopp för nya kolkraftverk efter 2017 om tvågradersmålet ska nås

    Om världen ska ha en 50 procent chans att klara tvågradersmålet kan inga nya kolkraftverk och andra energianläggningar som släpper ut koldioxid byggas efter 2017. Det är slutsatsen i en ny studie från forskare på Oxford University. 

    Slutsatsen baseras på nuvarande utsläppstrend och FN:s klimatpanels uppgifter om hur mycket som kan släppas. Studien förutsätter att utsläppen från andra sektorer minskar i enlighet med tvågradersmålet. Bara om befintliga anläggningar stängs tidigare än förväntat eller om CCS-teknik installeras så kan nya koldioxidintensiva energianläggningar byggas efter 2017.

    Enligt miljöekonomiprofessorn  Cameron Hepburn talar detta för en divestering:

    De som investerar i ny koldioxidutsläppande infrastruktur måste fråga sig hur länge dessa tillgångar kommer att vara igång och utvärdera värdera risken för framtida nedläggningar och avskrivningar.

     

     

     

     

    Nu har SMB 30 000 följare på Facebook – men här är 30 andra som ni borde följa

    Det är kul att så många följer Supermiljöbloggen! Men det finns massor av andra i Miljösverige att också hålla koll på. Här listar vi 30 av dem!

    1. Fältbiologerna – Det är inte älgarna som är kungarna i skogen längre, det är Fältbiologerna. Med sitt outtröttliga arbete (tänk Ojnareskogen på Gotland) jobbar ungdomsorganisationen för vår natur och sätter fokus på några av vårt lands stora miljöproblem. Följ Fältbiologernas arbete här.

    2. Fossil Free Sverige och hela divesteringsrörelsen – Varför ska man lägga sina pengar i fossilindustrin, när fossilindustrin borde lämnas kvar i historien? Det är en helt rimlig fråga, och 350.org driver just nu en stark kampanj tillsammans med Fossil Free Sverige för att universitet, kommuner och företag ska göra sig av med sina investeringar i fossilbolagen.

    3. Guardian Environment – Enda bubblaren från utlandet, men detta är journalistik när den är som bäst och borde inspirera de svenska mediehusen. The Guardian vågar ta ställning för vetenskapen och visar att miljöfrågor är prioriterade – varje dag.

    4. Klotet – Radioprogrammet i Sveriges Radio som du inte får missa. Men gör du det kan du alltid lyssna i efterhand här.

    5. Greenpeace – Ingen kan bråka med Vattenfall som denna organisation. Det svenska statliga energibolag vägrar fasa ut sin brunkolsverksamhet i Tyskland och vill i stället sälja den till högstbjudande, något som knappast gynnar klimatet. Men allt fler politiker svänger nu i frågan och Vattenfall kommer rimligen att behöva tänka om sin strategi, vilket miljöaktivistena på Greenpeace har velat från början.

    6. #ettskräpomdagen – Kampanjen (som SMB var med att dra igång) gör vår gemensamma natur lite mindre nedskräpad. ”Något har hänt med våra värderingar. Det verkar som om vi blivit ett samhälle fyllt av individer som inte tar ett gemensamt ansvar”, sa Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent (som ni också bör följa), nyligen till Sveriges Radio. Well, join #ettskräpomdagen exempelvis på Instagram eller Twitter och bidra till en snyggare natur och en bättre gemenskap!

    7. Hagainitiativet – Medan Svenskt Näringsliv ständigt beklagar sig över hur jobbigt och dyrt klimatarbetet är så ser de 15 medlemsföretagen i Hagainitiativet i stället fördelar med skärpta klimatmål. De pushar dessutom på både sig själva och politikerna för att det ska hända.

    8. PUSH Sverige – Här är det hållbarhetskämpar yngre än 30 som pushar på för en hållbar framtid. Om några år det säkert det här gänget som är med och styr Miljösverige.

    9. Effekt – Klimatmagasinet som tar sig an det grundläggande problemet med vårt samhälles överkonsumtion av jordens resurser – finns att läsa både som tidning och på webben.

    10. Camino – Ungefär samma som ovan, men har ett lite peppigare anslag. Kan följas här.

    11. Tankesmedjor – De matar på med intressanta rapporter och nya idéer. Håll koll framför allt på Fores, Global utmaning och Cogito.

    12. Riksdagspolitiker – Många politiker brinner glädjande nog för miljöfrågorna och kämpar hårt internt för att få med sig sina partier på tåget. På Twitter kan man följa till exempel Matilda Ernkrans (S) Lise Nordin (MP), Johan Hultberg (M), Jens Holm (V), Maria Weimer (L), Kristina Yngwe (C) och Penilla Gunther (KD).

    13. Naturskyddsföreningen – Deras Byt till eko-kampanj har varit så framgångsrik att stora delar av Sveriges befolkning nu valt att börja handla mat och dryck som är framtagen med ekologiska produktionsmetoder. Spana in föreningens sex anledningar till varför det är dags att byta till eko här.

    14. Svenska Dagbladet – Tidningen som blivit riktigt vass på miljöfrågor senaste året, vilket i stor utsträckning beror på journalister som Jenny Stiernstedt, Peter Alestig och Sandra Johansson. Håll utkik efter deras artiklar här.

    15. Generaldirektörer – Här finns sååå mycket expertis. På Twitter kan man följa exempelvis Björn Risinger (Naturvårdsverket), Lena Söderberg (Sveriges geologiska undersökning) och Erik Brandsma (Energimyndigheten). En som vi tycker borde börja Twittra är Nina Cromnier från Kemikalieinspektionen. Havs- och vattenmyndigheten väntar fortfarande på en ny generaldirektör, men har ett bra Twitterkonto som du hittar här.

    16. Världsnaturfonden – Organisationen som kämpar på för att bevara den biologiska mångfalden i världen. Äter du fortfarande fisk ska du definitivt ta en koll i WWF:s fiskguide.

    17. Ministrar – Långt ifrån alla statsråd i regeringen verkar ha koll eller intresse av hållbarhetsfrågorna, men Åsa Romson (MP), Ardalan Shekarabi (S), Isabella Lövin (MP), Ibrahim Baylan (S), Per Bolund (MP) och Kristina Persson (S) kämpar i alla fall envetet på för att få saker att hända, det ska de ha.

    18. Gröna bilister – Åh vad uppfriskande det är med någon som verkligen driver på för en fossilfri fordonsflotta – inte minst i den del som handlar om att förändra beteenden när det kommer till hur vi i dag väljer att resa. Eftersom politikerna verkar ha gömt och glömt den frågan längst ner i byrålådan kan du med fördel följa Gröna bilisters arbete här.

    19. Forskare – Ja, Johan Rockström och Hans Rosling är stencoola, men…

    20. KTH … i forskarvärlden finns många fler briljanta personer att hålla ögonen på. Josefin Wangel (urbanisering), Karin Bradley (delningsekonomi) och Misse Wester (riskpsykologi) är några av dem. Andra finns på…

    21. Göteborgs universitet och Chalmers Tekniska högskola – exempelvis ekonomi- och energiexperterna Thomas Sterner, Tomas Kåberger och Christian Azar. Men spana också in…

    22. Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling – som är en arena för dialog mellan regeringen och vetenskapssamhället. Rådets medlemmar utgör en hel lista på bra forskare att hålla koll på.

    23. Ny Teknik – Under ledning av Susanna Baltscheffsky bjuder denna tidning ständigt på intressanta nyheter, ofta med miljö- energi- eller klimatkoppling.

    24. 100% förnybart – En sammanslutning av en rad aktörer, både organisationer och företag, som verkar för att Sverige ska energieffektivisera och ställa om till ett hållbart energisystem, baserat helt på energi från förnybara källor.

    25. 2030-sekretariatet – Initiativ där aktörer inom fordon, bränslen och beteenden har slagit sig ihop för att möjliggöra en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030.

    26. Veckans Affärer – Vill du följa en affärstidning som inte tycker att hållbarhetsfrågor borde hålla sig i sidonotiserna? Kolla in Veckans Affärer som skriver om allt från hållbara startups och forskning till investerare som ratar fossilbolag.

    27. Jordens vänner – En organisation som envetet bråkar om transporternas klimatpåverkan, inte minst det problematiska med nya gigantiska vägbyggen som Förbifart Stockholm. Däremellan är man duktiga på att sätta dit luriga företag och politiker som försöker greenwasha sin inte så miljöbra verksamhet.

    28. Uppsalainitiativet – Ett bloggäng som tar itu med klimatförvillare/klimatförnekare/klimatskeptiker. Vill du ha den vetenskapliga sanningen? Följ det här gänget – och glöm inte att ge dem en klapp på ryggen.

    29. Din kommun – Rikspolitiken är både viktig och intressant, men vad som händer i kommunerna ute i landet glöms alltför ofta bort. Kolla upp din kommun, hur bra är den i miljöfrågor? Tipsa gärna oss om både positiva och negativa saker som din kommun håller på med.

    30 Övriga- Det fanns så mycket bra folk som inte fick plats i denna lista, så vi avslutar med 30 stycken till som ni kan spana in på Twitter.

    Linda Burenius Magnusson, OX2
    Mikael Karlsson, European Environment Bureau
    Parul Sharma, Academy for Human Rights in Business
    Sara Vikström Olsson, aktivist och styrelseproffs
    Ekopolitan

    Ahmed Al-Qassam, Miljöpodden
    Altinget Miljö
    Petter Lydén, klimatkonsult
    Annika Digreus, Sveriges Radio
    Jan Isakson, The Fisheries Secretariat

    Klas Eklund, SEB
    Anna Borgeryd, Polarbröd
    Lasse Gustavsson, Oceana
    Johan Kuylenstierna, Stockholm Environment Institute
    Sasja Beslik, Nordea

    Maria Wetterstrand, samhällsdebattör
    Mattias Svensson, kultur- och frilansskribent
    Johan Ehrenberg, ETC
    Anna Axelsson, Diakonia
    Natursidan

    Pär Holmgren, Länsförsäkringar
    Johan Lindahl, Svensk Solenergi
    Maria Gunther, Dagens Nyheter
    Ulf Svahn, Svenska petroleum och biodrivmedel institutet, SPBI
    Lena Ek, Södra skogsägarna

    Anna Linusson, Svenskt vatten
    Anders Wijkman, Romklubben
    Johan Öhnell, Solkompaniet
    Svenska Artprojketet
    Emma Enebog, Myrorna

     

    Ecuador inleder riskabelt oljeprojekt

    Ecuador har borrat de första av 200 oljebrunnar i nationalparken Yasuní. Området räknas som ett av världens artrikaste och är hem till två av världens sista självvalt isolerade folkstammar.

    Det nya oljefältet, vid namn Tiputini, ligger bara några kilometer från den så kallade ITT-zonen, ett område i Yasuní som enligt överenskommelse hålls utom syn- och räckhåll för oljebolagen. Men många ecuadorianer, miljöaktivister och urinvånare varnar för att exploateringen kommer leda till föroreningar och skogsskövling och störa de stammar som huserar i området.

    Ecuadors president, Rafael Correa, har gett oljebolagen klartecken att borra efter 920 miljoner fat, vilket står för 30 procent av landets kvarvarande tillgångar. Området har fått mycket uppmärksamhet internationellt sett, detta sedan det år 2007 blev sagt att oljan aldrig skulle röras i utbyte mot 3,6 miljarder USD från det internationella samfundet. 2013 valde Correa att avvika från Yasuní-initiativet med förklaringen att oljeexploatering i området var det enda sättet att råda bot på fattigdomen i landet.

    Argumentationen går dock inte hem hos motståndare till utvecklingen som menar att det inte längre går att sätta sitt hopp till oljan då världsmarknadspriserna fortsätter att dala. Yasuní nationalpark är på grund av sitt geografiska läge ett av de områden i världen med högst biologisk mångfald. Oljeexploatering i området är enligt många inte ekonomiskt gångbart och skulle dessutom kunna få katastrofala konsekvenser för artrikedomen.

    ”Friluftslivsarbetet utvecklas positivt i Sverige”

     Tio kommuner tävlar om att bli Sveriges friluftskommun 2016.

    Friluftslivsarbetet i Sverige har utvärderats med hjälp av en enkätundersökning. De tio kommuner som den 13 april har chans att ta hem titeln Sveriges friluftskommun 2016 är: Huddinge, Jönköping, Kalix, Leksand, Sundsvall, Söderhamn, Umeå, Västerås stad, Örebro och Örnsköldsvik.

    ̶  Att allt fler kommuner får höga poäng i undersökningen tyder på att friluftslivsarbetet utvecklas positivt i Sverige, säger Maggie Javelius, enhetschef på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

    Bakom utmärkelsen, som är tänkt att uppmuntra kommunernas friluftslivsarbete, står Naturvårdsverket, Svenskt Friluftsliv och Sveriges fritids- och kulturchefsförening.

    Vattenfalls vd: ”Sverige kan få en ny superenergiintensiv industri”

    Ska stålindustrin i landet få ner sina koldioxidutsläpp kommer det krävas ett tekniksprång – och enorma mängder el. 

    Supermiljöbloggen skrev i går om ståljätten SSAB, som tillsammans med gruvdriftskoncernen LKAB och energibolaget Vattenfall vill initiera ett projekt för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Det handlar om att undersöka möjligheterna att på sikt gå över till att använda vätgas i stället för kol och koks för att reducera järnmalm. Resultatet vid anläggningarna i Oxelösund och Luleå skulle då bli utsläpp av vatten i stället för koldioxid.

    Planerna är att använda elektricitet för att framställa vätgasen. Och det är inga små mängder el det skulle handla om. Under måndagens pressträff nämnde Vattenfalls vd Magnus Hall att det kan röra sig om mellan 15 och 20 TWh – att jämföras med Sveriges elanvändning förra året som låg på knappt 136 TWh samtidigt som nettoexporten var knappt 23 TWh.

    – Vad jag vill säga med de siffrorna är att om det skulle bli ett projekt av detta, då kommer det här bli Sveriges absolut enskilt största elanvändare. Det handlar om en helt ny industri, som är superenergiintensiv.

    Magnus Hall beskriver projektet som mycket intressant, inte minst eftersom det kan leda till en så pass stor sänkning av de svenska koldioxidutsläppen. Men något han tror kan sätta käppar i hjulet är att den svenska kärnkraften kan komma att stängas ner tidigare än vad bolaget planerat för. Vattenfall gjorde nyligen klart att låga elpriser i kombination med en höjd effektskatt och höjda säkerhetskrav innebär att bolaget ser svårigheter med att göra de investeringar som krävs för att hålla liv i reaktorerna efter år 2020. Just effektskatten menar Magnus Hall är avgörande att politikerna nu ser över.

    – Sverige har unika förutsättningar med ett redan klimatvänligt system sett ur CO2-synpunkt. Vi tror att Sverige kan få en övergång till ett förnybart system på ett ekonomiskt klokt sätt genom att använda kärnkraften och successivt bygga in ett helt förnyelsebart system när kärnkraften ska fasas ut. Men att göra detta för tidigt och lägga ner kärnkraften sker till en väldigt stor kostnad. Och det finns ingen klimateffekt av det, varför vi tycker att det är helt onödigt.

    – Med elpriserna vi har nu, ihop med de vanliga kostnaderna och med skatten, det gör att vi inte får ihop kalkylen för att investera i säkerhetsuppgraderingarna i det som kallas oberoende härdkylning. Det är ett krav efter Fukuhimahändelsen där det handlar om bygga in detta för oförutsedda händelser, något vi tycker är bra. Men vi måste ha medel och pengar att betala för det, och det har vi inte i dag när skatten är så hög.

     

    C-studenterna: ”Förnybara energikällor gör störst nytta som komplement till kärnkraften”

    C-studenterna låg förra veckan bakom ett längre debattinlägg på Supermiljöbloggen där de tog tydlig ställning för kärnkraften. Inlägget möttes av mothugg från Gröna Studenter som anser att kärnkraften representerar en uråldrig energipolitik och från John Lindberg som menar vi måste våga satsa på framtidens teknologi. I en slutreplik bemöter nu C-studenterna de tidigare debattörernas inlägg.  

    Det är glädjande att vi får en öppen och ärlig debatt inom miljörörelsen kring framtidens energiförsörjning. Hur vi skapar en hållbar och fossilfri energiförsörjning som samtidigt möjliggör tillväxt i världen är en av de stora ödesfrågorna och vi välkomnar de repliker som vi har fått på vår debattartikel kring kärnkraften.

    Gröna Studenter menar att kärnkraften står för en oacceptabelt stor säkerhetsrisk. Vi förstår deras oro, men menar att klimatförändringarna orsakade av de 82 % fossila bränslen i det globala energisystemet, är ett mycket större hot. Klimatförändringarna måste tas på allvar och då måste alla fossilfria alternativ bejakas. Världen har inte råd att Sverige, som ett av få länder i världen med fossilfri elproduktion, äventyrar detta.

    Självfallet vill även vi se utveckling av den förnyelsebara energin och fullt ut använda den potential som finns för vind- och solenergi i Sverige. Men utbyggnaden av förnybara energikällor behöver inte vara ett nollsummespel utan kan göra som störst nytta som komplement till den fossilfria kärnkraften. Istället för att pussla ihop effekter från vind och sol för att försöka kompensera kärnkraftens effektbalans, kan elen göra direkt nytta i Europa och ersätta fossil el. På så sätt gör Sveriges klimatvänliga el störst miljönytta. Det är mycket tråkigt att Gröna Studenter inte ser dessa miljöfördelar.

    Det är olyckligt när debattörer isolerar Sveriges energisystem från omvärlden. Med dagens länkar i elnätet så kan Sverige bidra i arbetet mot klimathotet utanför våra gränser. Avvecklas kärnkraften i Sverige har vi dock betydligt större problem att lösa, och att exportera större mängder förnybar el kommer inte vara möjligt. En minskad elproduktion med ca 40 %, som kärnkraften står för, innebär inte bara effektbrist i flera elområden utan riskerar att ge betydligt fler störningar i elnätet. Detta kan de förnybara elproducenterna inte ersätta, utan förvärrar snarare problemen med sin intermittenta drift, och mycket talar tyvärr för att fossila bränslen då skulle tvingas användas för att klara Sveriges elbehov.

    Effektskatten skapades för att vara en fiskal skatt då kärnkraften var stabil och hade hög leverans, men på grund av låga elpriser har den gått till att vara ekonomiskt styrande och missgynnar kärnkraften. Vid införandet lovade man att effektskatten skulle sänkas i händelse av detta eftersom det inte skulle vara en styrande skatt. Istället har regeringen valt att göra tvärt om och höjer skatten, vilket leder till att flera elbolag tvingas stänga ner reaktorer i förväg. Att i förväg stänga ner dugliga, driftssäkra reaktorer kommer inte bara att orsaka ekonomiska förluster utan är närmast ett hån mot klimatet. Att hänvisa till att kärnkraft är direkt olönsamt är därför en missvisande bild. Regeringen medverkar i högsta grad till att missgynna kärnkraften. Detta är en inriktning som Gröna Studenter är fullt medvetna om.

    2010 beslutade riksdagen att införa ett obegränsat skadeståndsansvar för innehavare av kärntekniska anläggningar, med en lagstadgad finansiering på 12 miljarder. Detta enligt Pariskonventionen. I klartext innebär det att elproducenter tvingas försäkra sig för skador upp till 12 miljarder och ersätta alla eventuella skador som går utöver det. Den typen av ansvarsutkrävande är större än vad exempelvis vattenkraftsproducenter har. Vi tycker att det är bra men att likformighet mellan energislagen krävs.

    Avslutningsvis vädjar vi till Gröna Studenter, regeringen och energikommissionen att se till helheten i energisystemet och inte se Sverige som en isolerad ö. Klimatproblemen är globala och måste hanteras med hjälp av internationellt samarbete och handlingskraft. Att prata om 100 % förnybart Sverige, i en värld som är 82 % fossil, räcker inte. Klimatet måste räddas och då kan vi inte ignorera kärnkraften.

     

    Alfred Askeljung (C)
    Förbundsordförande Centerstudenter

    Emma C Wiesner (C)
    Förbundsstyrelseledamot Centerstudenter

    Medvind: Trots politiskt motstånd sätter förnybart rekord i Storbritannien

    En fjärdedel av Storbritanniens totala elproduktion kom från förnybara källor förra året. Det är en ökning med 5,6 procent jämfört med 2014.

    Trots att landet på senare tid kritiserats på grund av dess ovilja att skiljas från fossila energikällor har alltså den totala mängden förnybart ökat. Ökningen förklaras genom kombinationen starkare vindar plus större kapacitet, främst från havsbaserad vindkraft. Nyheten innebär också att Storbritanniens förnybara elproduktion har satt brittiskt rekord genom att klättra från 64,7 Terawattimmar till 83,3 Terawattimmar. Satt i perspektiv motsvarar dessa 83,3 TWh över hälften av Sveriges normala elproduktion under ett år.

    Supermiljöbloggen har tidigare rapporterat om Storbritanniens fracking-förtjusning och de ökade subventionerna till fossila bränslen. Förhoppningsvis fungerar de nya siffrorna som en vink om den förnybara energins förmåga.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.