Sida 196 – Supermiljöbloggen

Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.

Stäng

Start / Sida 196

Meteorologiska världsorganisationen: orkanen Harvey har sannolikt förvärrats av klimatförändringarna

Posted on 3 september, 2017 by Elias Rosell

Kraftiga översvämningar i både Texas och Asien och antalet kraftiga orkaner och extremregn i samband med monsuner förväntas öka. Men allt är inte negativt. Antalet människor som dör i naturkatastrofer har minskar kraftigt.
Orkanen Harvey har nu dragit förbi Houston. Minst 47 personer har dött och 72 000 människor har behövt räddats. Stora skador på ekonomin och infrastrukturen har uppstått. Dessutom har översvämningarna frigjort stora mängder gifter. Runt Houston finns 13 platser för slutförvar av koncentrerat petrokemiskt giftavfall. Gifterna kan blandas med grundvattnet och spridas över stora områden, rapporterar Sveriges Radio.
Diskussioner om kopplingen mellan klimatförändringarna och Harvey pågår. I fredags kom FN-organet Meteorologiska världsorganisation (WMO) med ett uttalande.
Klimatförändringarna har sannolikt gjort det kraftiga regnovädret i samband med Harvey ännu mer intensivt, skriver WMO. Att klimatförändringarna påverkat beror på att atmosfären kan hålla mer vattenånga när det blir varmare (cirka 7 procent mer vattenånga för varje grad temperaturen ökar) och mer vattenånga leder i sin tur till mer regn i samband med orkaner.
Förutom att klimatförändringarna sannolikt har gjort regnovädret värre så förvärrar den pågående havshöjningen stormfloden vid orkaner som Harvey,
WMO skriver dock, i ett stycke där de hänvisar till tidigare forskning, att det inte går att säga nederbörden i samband med orkaner i regionen generellt har varit utanför den naturliga variationen. Bedömningen att mänskligt orsakad uppvärmning påverkat regnovädret i samband med Harvey baseras i sin tur på bedömningar om människans påverkan på mängden vattenånga, datamodeller och kunskap om nederbörd i samband med orkaner.
Det finns inte heller tydliga bevis för att den här typen av långsamma orkaner över land i Houston-området skulle blivit mer eller mindre sannolika på grund av klimatförändringarna.
I framtiden är det dock sannolikt att antalet riktigt kraftiga orkaner, som klassas som kategori 4, ökar.
Monsunen och översvämningarna i Asien
Upp till tusen personer har dött i i Indien på grund av översvämningar i samband med monsunen, och några hundra i Bangladesh och Nepal tillsammans. Mer än 20 miljoner människor har påverkets. Det är svårt att säga om klimatförändringarna har påverkat just dessa översvämningar. Men en ökning av extrema regnfall i samband med den indiska monsunen har redan observerats, enligt FN:s klimatpanel. Det mycket sannolikt att det blir en framtida ökning av extremregn i samband med monsunen i södra Asien, vilket beror på ökad fuktighet från hav till land.
Utvecklingen i världen
Antalet naturkatastrofer ökar kraftigt. Sedan början på 80-talet har antalet naturkatastrofer tredubblats enligt försäkringsbolaget Munich Re. Men trots det har antalet döda i naturkatastrofer minskat kraftigt. I början av 1900-talet dog cirka en halv miljon människor per år i naturkatastrofer, i början av 80-talet dog nästan 100 000 per år och nu är det under 50 000, enligt en sammanställning från tidningen The Economist.

Solcellsstödet fördubblas – till nästan en miljard om året

Posted on 2 september, 2017 by Linn Rönnols

Att investera i egna solceller blir alltmer populärt. Kostnaden har sjunkit rejält de senaste åren, och nu blir det ännu billigare. Investeringsstödet för solceller höjs och det totala stödet är mer än en fördubbling från tidigare.
5 000 hushåll står i kö till att utnyttja investeringsstödet för att sätta upp solpaneler på sina tak. Regeringen satsar nu 915 miljoner årligen fram till år 2020 för att fler ska få möjlighet att installera solel – det är mer än en fördubbling av hur mycket som satsas idag. Bidraget höjs även från 20 till 30 procent.

Det ska inte vara dyrt och jobbigt att vara klimatsmart. Det ska vara billigt, enkelt och roligt! Så skriver klimatminister Isabella Lövin på sin Facebooksida angående den nya satsningen.

Satsningen finns med redan i höstens budget där 200 miljoner skjuts till, och från nästa år ska det alltså bli 915 miljoner om året fram till år 2020. Det ska dock påpekas att det är riksdagsval nästa år, och det är inte helt säkert att satsningen blir kvar om vi får en annan regeringskonstellation.
Även om det fortfarande bara är 0,1 procent av Sveriges elproduktion som kommer från solceller så ökar solelens utbredning snabbt.

Installationen av solceller har nu börjat ta fart på allvar i Sverige både bland företag och privatpersoner. Det innebär en möjlighet för hushållen att sänka sina energikostnader på sikt och bidra till 100 procent förnybar el i Sverige, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, i ett pressmeddelande från Svensk Solenergi.

Kostnaden för att installera solceller på sitt eget tak har minskat med i genomsnitt 75 procent mellan 2010 och 2016, enligt Svensk Solenergi. Men det handlar inte bara om pengar.

För att solelen ska kunna utgöra en större del av Sveriges energimix är det viktigt att arbetet med att förenkla lagstiftningen fortsätter. Vi ser gärna att ett sol-ROT-avdrag införs istället för dagens solcellsstöd samt att reglerna kring bygglov för solenergianläggningar förenklas, säger Johan Lindahl på Svensk Solenergi i ett pressmeddelande, som dock publicerades i somras – innan nyheten om regeringens nya satsning.

Regeringen utreder just nu möjligheten att skippa kravet på bygglov för solpaneler, och vill även göra det enklare att söka investeringsstödet. Framtiden för solel ser alltså ljus ut!

Fores: Detta är anledningen till skillnaderna i SCB:s och Naturvårdsverkets utsläppsstatistik

Posted on 28 augusti, 2017 by Supermiljöbloggen

”I våras (20170505) presenterade Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp av växthusgaser: Snabbstatistik, nationella utsläpp av växthusgaser år 2016. De skriver: ”Utsläppen av växthusgaser uppskattas till 53,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter för år 2016. Det innebär att utsläppen är i stort sett oförändrade jämfört med 2015.”Sifforna är en ”första uppskattning” men ur klimatperspektiv är resultatet förstås inte gott nog”, skriver den gröna liberala tankesmedjan Fores idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen.
Dock är det betydligt mer hoppingivande än SCB:s statistiknyhet från samma dag: Trendbrott 2016 – utsläppen av växthusgaser ökade fyra kvartal i rad. ”De svenska utsläppen av växthusgaser ökade under samtliga kvartal 2016 samtidigt som ekonomin fortsatte att växa.”
Såväl Naturvårdsverket som SCB redovisar att det finns olika sätt att räkna på och förklarar varför man väljer att räkna på ett visst sätt. Ändå är det förvirrande att två svenska myndigheter med hög trovärdighet och vars rapporter tas för sanningar levererar olika budskap.
Och för att förvirra ytterligare – båda har rätt i sin rapportering. SCB:s fortsätter sin rapportering om att utsläppen ökat under fyra på varandra följande kvartal med:
”För ökningen står framför allt sjöfarten och flyget samt tillverkningsindustrin och el- gas och värmeverken.”
Häri står förklaringen till att SCB och Naturvårdsverket landat i så olika slutsatser. SCB inkluderar i sin rapportering utrikes bunkring av bränsle till såväl sjöfart som flyg i transportsektorn. Naturvårdsverket förklarar varför de särredovisar siffror för bunkring för utrikes sjöfart och flyg samt att dessa utsläpp inte omfattas av nationella klimatmål.
Bunkringen, där bunkerbränsle till utrikes sjöfart står för merparten, är så omfattande att det påverkar utsläppsstatistiken för hela transportbranschen. ”Utsläpp från inrikes transporter (…) minskade med fyra procent jämfört med 2015” skriver Naturvårdsverket.”Utsläppen av växthusgaser från transportbranschen (…) ökade med 6,4 procent 2016 jämfört med 2015” enligt SCB.
En slutsats av det här är att myndigheterna med ansvar för miljöstatistik borde koordinera sin statistik och sin rapportering av densamma bättre och ett sådant arbete pågår. Det finns även anledning att som användare av statistik rannsaka sig själv.
Båda myndigheterna hänvisar till en promemoria som förklarar att det finns olika sätt att redovisa utsläppen på och varför.
Om man läser även denna förstår man varför siffrorna skiljer sig åt. Men dit kommer kanske inte alla läsare. Vi har vid flera tillfällen tolkat utsläppsstatistik och kommenterat uppgifter, inte minst från SCB. Kanske på ibland väl lösa boliner. Från att tidigare ha kommenterat SCB:s statistik sektorsvis väljer vi därför att här bara, helt kort, kommentera de totala utsläppen.
Oavsett om utsläppen, enligt Naturvårdsverket, ”är i stort sett oförändrade jämfört med 2015” eller om de svenska utsläppen av växthusgaser, med SCB:s sätt att mäta, ”ökade under samtliga kvartal 2016” så är det inte gott nog. Att ekonomin växer leder inte heller det till att uppnå svenska mål om utsläppsreduktion. Även om de båda myndigheternas rapportering skiljer sig något åt är siffrorna en viktig väckarklocka för ett land med högt ställda ambitioner på klimatområdet.
Sjupartiöverenskommelsen att till år 2045 nå nettonoll i klimatpåverkan, med 85% minskade utsläpp, kräver en genomsnittlig minskningstakt på 5-6% per år. Sedan 2010 har utsläppen minskat, se figur nedan, men inte snabbt nog.
Ju längre vi skjuter insatser framför oss desto kraftfullare åtgärder behövs så småningom. Det är nu angeläget att såväl politiken som näringslivet tar nya krafttag och i närtid visar upp en trovärdig färdplan för att nå klimatmålen. Att Sverige nu inte tycks klara detta är en illavarslande signal även utanför landets gränser.

Figur 1: Naturvårdsverkets ”Snabbstatistik, nationella utsläpp av växthusgaser år 2016”. En första uppskattning för 2016 visar att utsläppen av växthusgaser, enligt Naturvårdsverket, är oförändrade jämfört med 2015 vilket inte räcker för att uppfylla svenska utsläppsmål.

Markus Larsson och Gunilla Sandin Fores klimat- och miljöprogram

Tack till Eva Jernbäcker, Naturvårdsverket, som påpekade skillnaderna i rapportering mellan SCB och Naturvårdsverket och som hjälpte till att reda ut begreppen.

Efter oppositionens hot – flygskatten blir kvar, men revideras

Posted on 27 augusti, 2017 by Linn Rönnols

Oppositionen har hotat flera statsråd med misstroendevotum om regeringen skulle gå vidare med tre olika planerade skattehöjningar, varav flygskatten är en. Nu har regeringen valt att dra tillbaka två av skattehöjningarna — men flygskatten blir kvar, om än något reviderad.
Debatten om flygskattens för- och nackdelar har gått het under året. Tillsammans med två andra förslag till skattehöjningar har flygskatten gjort oppositionen så upprörd att de hotat med att rikta misstroendevotum mot ministrar i regeringen.
Nu har regeringen valt att dra tillbaka två av skattehöjningarna, medan flygskatten blir kvar. Skatten ska dock sänkas något samtidigt som glesbefolkade delar av landet, som är mer beroende av flyget, ska kompenseras. 120 miljoner avsätts för detta men det är ännu oklart exakt hur pengarna kommer att användas.
Alliansen drar därmed tillbaka sitt hot om misstroendevotum, men är samtidigt missnöjd med att flygskatten trots allt införs. Moderaterna säger även att de kommer att avskaffa skatten om de vinner valet 2018. Alliansen ser ändå regeringens besked som en seger.

Sen är det inte bra att flygskatten införs, men jag noterar att regeringen har lyssnat till vår kritik om att detta drabbar glesbygden och att man därför kommer att hitta sätt att kompensera detta, säger Ebba Busch Thor (KD) till Svenska Dagbladet.

Trots oppositionens motstånd har flygskatten starkt stöd bland folket. 44 procent är för och 36 procent är emot, enligt en undersökning från maj i år.
Så här mycket sänks den föreslagna flygskatten:

Från 80 till 60 kronor per passagerare för flyg inom Europa
Från 280 till 250 kronor per passagerare för flyg utanför Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer
Från 430 till 400 kronor per passagerare för flyg utanför Europa med ett avstånd längre än 6 000 kilometer

Att just flygskatten blir kvar motiveras av regeringen med att klimathotet inte kan vänta.

Idag är flyget en av de värsta klimatbovarna – flyget släpper ut lika mycket som all biltrafik i Sverige – men till skillnad från andra transportslag betalar det inte bränsleskatt och andra miljöskatter. Det är totalt orimligt, skriver klimatminister Isabella Lövin på sin Facebooksida.

I en debattartikel i Dagens Nyheter riktar regeringen kritik mot oppositionen för hur de har hanterat sitt missnöje med regeringens förslag.

Vi har också varit beredda att diskutera dessa skatteförslag med oppositionen. Men samarbete bygger också på att alla parter tar ansvar. De borgerliga partierna har med stöd av Sverigedemokraterna i stället hotat att fälla enskilda ministrar med misstroendeförklaringar. Ett kraftfullt och skarpt verktyg, som tidigare använts mycket sparsamt, används nu för att stoppa politiska förslag och skapa så mycket politisk oreda som möjligt, skriver Magdalena Andersson, finansminister, Per Bolund, finansmarknadsminister och Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson (V).

Alliansen tillbakavisar kritiken och menar att det handlar om att regeringen inte har lyssnat till riksdagens vilja trots att de sitter i en minoritetsregering.

Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan:

Det här är flygskatten

Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”

Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”

Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”

Flygskattsmyterna del 4 – ”Bättre att satsa på biobränsle”

Flygskattsmyterna del 5 – ”Bättre att satsa på internationell flygskatt”

Kina förbereder världens största utsläppsmarknad

Posted on 22 augusti, 2017 by Anna Ljungström

Nytt utsläppssystem kommer omfatta en fjärdedel av landets industriella koldioxidutsläpp – men kritiseras för att vara ineffektivt.
Samtidigt som USA monterar ner sitt klimatarbete väljer nu en annan klimatvärsting att istället öka takten i omställningen från fossilt.
I slutet på året kommer Kina lansera världens största system för handel med utsläppsrätter, rapporterar Scientific American. Det nuvarande systemet utökas fyrfaldigt när en en fjärdedel av industrins koldioxidutsläpp nu kommer omfattas. Systemet fokuserar på koldioxidtunga verksamheter som elproduktion, järnindustri och kemikaliefabriker.
Observatörer menar dock att det planerade systemet har många svagheter, och risken är stor att den faktiska koldioxidminskningen uteblir. I nuläget har inget tidigare beprövat system för koldioxidhandel i världen haft någon faktisk inverkan på utsläppsnivåerna. Bland annat har EU:s system, som är det hittills största, kritiserats för att vara effektlöst.
De senaste åren har Kinas klimatarbete rönt fler framgångar, med stora satsningar på förnybart och utfasning av kolkraften. Arbetet går i linje med landets ambition är att vända sina utsläpp till 2030.

Dålig klimatrapportering fortsätter – Aftonbladet publicerar klimatförnekare

Posted on 18 augusti, 2017 by Anna Ljungström

Sveriges största dagstidning låter klimatförnekare härja fritt på debattsidorna – och kompletterar sin redan bristande miljörapportering med spridning av faktaresistenta åsikter.

Miljöfrågor kommer längst ner på listan över hur mycket uppmärksamhet politiska sakfrågor får i media. Dessutom minskar antalet klimatrelaterade artiklar samtidigt som klimatskeptiker får allt större utrymme, något Aftonbladet inte verkar vilja vara sena med att bevisa.

Läs också: ”Det är uselt, kvällspressen”

”Koldioxiden är nyttig – larmen är osanna.” Det skriver Sture Åström, sekreterare för ett klimatförnekarnätverk, på Aftonbladets debattsida i en replik till en tidigare debattartikel. Åström tillåts sprida myter om allt ifrån att FN:s globala klimatorgan IPCC saknar trovärdighet till att Grönlandsisen inte smälter, allt på bästa mediala plattform.
Det är inte första gången Aftonbladet ger röst åt klimatförnekarna. Senast i februari tog man in ännu en debattartikel från Sture Åström. Dessförinnan fick han utrymme år 2014, då Åström tilläts svara på en debattartikel från Miljöpartiets dåvarande språkrör Åsa Romson med den bevingade rubriken ”Klimatförändringar är nonsens”.
Läs också: ”Klimatet struket från morgondagens Agenda – men isen smälter ändå”
När SMB ringer upp Aftonbladets tillförordnade debattredaktör Kristofer Forssblad Olsson för att att ta reda på varför tidningen publicerat artikeln försvarar han sig med att det rör sig om en debattreplik, inte ett inledande debattinlägg.
Hur tror ni att era läsare tar emot debattartiklar av det här slaget?
– Det är upp till dem att bedöma, det här är som sagt en replik. Det är svårt för mig att veta. De flesta håller nog inte med honom skulle jag tippa. Det är ju inte gängse åsikter det här, som han framför. Det är inte bilden som världens forskare står för, så det är ju ganska udda åsikter han framför.
Åsikter som också skulle kunna vara potentiellt farliga?
– Det har jag ingen uppfattning om, det finns ju alla möjliga personer som har alla möjliga åsikter i alla möjliga ämnen. Så det kan jag inte uttala mig om. Det här är väl en ganska marginaliserad grupp ändå.
Men de får ändå debattutrymme i Aftonbladet, en av Sveriges största tidningar?
– Ja, för att det är en replik, hade de skickat in en debattartikel hade det varit annorlunda. Vi hade bedömt den på ett annat sätt.
Sture Åström skriver regelbundet för Stockholmsinitiativets Klimatupplysningen, en välkänd klimatförnekarsajt som utsetts till Årets förvillare. Kände ni till detta innan ni publicerade honom ?
– Han har varit i kontakt med oss förut och försökt få in debattartiklar, så vi vet ju på ett ungefär vem det är, så är det ju.
Ni tycker alltså att det är rimligt att den här typen av röster får komma till tals?
– I det här fallet tycker jag väl att det var rimligt, men som sagt, hade de skickat in en debattartikel i vanlig ordning hade vi fattat ett annat beslut.

Greenpeace: "Oljebolagen spionerar på våra anställda"

Posted on 13 augusti, 2017 by Linn Rönnols

Greenpeace Nya Zeeland har tagit emot läckta dokument som visar att oljebolagen Statoil och Anadarko har anlitat privatdetektiver för att spionera på Greenpeace anställda och volontärer. Eventuellt har den nyzeeländska regeringen varit inblandad i spionaget, som enligt dokumenten pågått sedan åtminstone 2014. Efter att ha samlat bevis i några månader går Greenpeace nu till domstol.
Norska Statoil och amerikanska Anadarko Petroleum är två av de oljebolag som ska ha anlitat en detektivbyrå för att spionera på Greenpeace anställda, enligt dokument som läckts till Greenpeace Nya Zeeland. Både anställda och volontärer från Greenpeace har blivit förföljda och fotograferade på arbetet, på fritiden och till och med i sina hem, skriver Greenpeace i ett pressmeddelande.
Greenpeace misstänker att det handlar om nästintill daglig övervakning av dussintals Greenpeacemedarbetare, i vad som beskrivs som en omfattande spaningsoperation. Enligt dokumenten har spionaget pågått sedan åtminstone 2014.
Detektivbyrån ifråga, Thompson & Clark Investigations, har även tidigare anklagats för spionage mot ideella organisationer, bland annat mot en lokal miljöorganisation som motsatte sig kolproduktion och en djurrättskampanj.

Vi har folk på kontoret som är skrämda. Personalen känner sig nervösa på väg till jobbet och måste titta sig över axeln vart de än går. Det handlar om att folk blir förföljda på vägen hem alla dygnets timmar, dag som natt, av spioner som smyger omkring med kameror med teleobjektiv i mörka bilar, säger Dr Russel Norman, chef för Greenpeace Nya Zeeland, i ett pressmeddelande.

Sedan Greenpeace tog emot de chockerande dokumenten har de jobbat på att samla bevis i månader, och nu har de valt att gå till domstol för att försöka skydda integriteten hos sina anställda och volontärer.
Som om inte spionage från oljebolag skulle vara illa nog, så misstänks även den nyzeeländska regeringen vara inblandad.

Vi har en betydelsefull historia av protester i Nya Zeeland, vilken markeras bland annat av bombningen av Rainbow Warrior, som utfördes på uppdrag av den franska regeringen efter att de infiltrerat Greenpeace med spioner. På den tiden gjorde [den nyzeeländska] regeringen allt för att kämpa för rättvisa för oss. Nu verkar det som att det istället är de som hjälper spionerna, säger Russel Norman, Greenpeace Nya Zeeland.

Rainbow Warrior var Greenpeace första skepp, som bombades 1985 av fransk underrättelsetjänst. Båten låg i hamn i Auckland men var på väg ut för att protestera mot franska kärnvapenprovsprängningar i Stilla havet. Greenpeace fotograf dog vid bombningen.
Enligt The Guardian har Greenpeace och andra miljöorganisationer under lång tid varit föremål för spionage från både företag och regeringar världen över. 2010 begärde Sydkoreas säkerhetstjänst en konfidentiell utredning av Greenpeace Internationals dåvarande generalsekreterare, Kumi Naidoo. Begäran skickades till Sydafrikas säkerhetstjänst för att Sydkorea ville veta om Naidoo utgjorde ett potentiellt säkerhetshot mot G20-mötet som skulle hållas i Seoul. Naidoo själv beskriver det hela som skandalöst agerande från Sydkoreas sida.

Offentligt anställda förbjuds använda ordet "klimatförändringar"

Posted on 11 augusti, 2017 by Anna Ljungström

”Klimatförändringar” blir ”extremväder” när Trumpadministrationen uppmanar anställda vid jordbruksdepartementet att undvika klimatprat.
The Guardian har tagit del av e-post där anställda vi det amerikanska jordbruksdepartementet censureras från att använda ett antal ord och begrepp kopplade till klimatet.
Personalen uppmanas ersätta ”klimatförändringar” med ”extremväder”. Vidare förbjuds ordet ”klimatanpassning”, till förmån för ”resiliens mot extremväder”. Även den allra viktigaste åtgärden för att motverka det så kallade extremvädret – ”minskning av växthusgaser” – är svartlistad. Istället ska jordbruksdepartementets anställda prata om att producera organiskt material (build soul organic matter) och öka effektiviteten av näringsämnen. Tanken med det sistnämnda är alltså att binda kol i marken.
Det är inte första gången delar av den amerikanska förvaltningen förbjuds tala om klimatförändringar. I april rapporterades att anställda vid energidepartementets internationella klimatkansli uppmanades undvika termer som ”klimatförändringar”, ”Parisavtalet” och ”utsläppsminskningar”.
Sedan Donald Trump klev på posten som USA:s president har det amerikanska miljöarbetet gått från mindre bra till ett rent klimathaveri. Förutom miljardnedskärningar och upprivna klimatlagar så meddelades i juni att landet drar sig ur klimatavtalet från Paris. Här, här och här kan du läsa ännu mer.

Extrema värmeböljor allt större hot mot Europa

Posted on 7 augusti, 2017 by Anna Ljungström

Sommarens ovanligt höga temperaturer i Sydeuropa kan bli vardag inom några decennier – dödsfallen kan öka femtiofaldigt.
Under sommaren har södra och sydöstra Europa drabbats av en extrema värmebölja. På många håll ligger temperaturerna på över 40 grader, vilket är tio grader mer än det normala. Ett dussintal människor har dött, och de drabbade ländernas räddningstjänst kämpar mot kraftiga bränder.
Samtidigt kommer nu fler rön som visar att extrem hetta och andra allvarliga klimathändelser kommer få allt större konsekvenser för Europa de kommande decennierna. En ny studie publicerad i The Lancet Planetary Health menar att två av tre europeer, alltså över 350 miljoner människor, kommer påverkas av extremväder i slutet av seklet. Med påverkan syftar forskarna på allt från sjukdomar och skador, till posttraumatiska stressyndrom och förlust av hem, skriver SvD.
Det mest extrema scenariot pekar även på att antalet klimatrelaterade dödsfall kan öka femtiofaldigt, där fattiga personer utan resurser att skydda sig mot väderkatastrofer drabbas värst. Om man däremot tittar på scenarior där Parisavtalets löften uppfylls minskar risken för klimatkatastroferna dramatiskt.
Studien bygger på analys av 2300 väderkatastrofer i EU-området från 1981 till 2010. Dessa kombinerades sedan med uppgifter om hur den globala uppvärmningen kommer se ut i slutet på 2000-talet.

Flygskattsmyterna: "Bättre att satsa på internationell flygskatt"

Posted on 5 augusti, 2017 by Anna Ljungström

I ett flertal artiklar har magasinet Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt.
Både Centerpartiet och Liberalerna motsätter sig en nationell flygskatt, men verkar kunna tänka sig en internationell variant istället. Det har dock inte getts några konkreta förslag på hur detta ska gå till. För det verkar vara en svår sak att ordna.
Den internationella luftfarten regleras (knapphändigt) genom FN-organet ICAO, som använder sig av Chicagokonventionen som undertecknades 1944. I denna gamla konvention finns en skrivelse som förbjuder beskattning av flygbränsle på plan som ska färdas mellan två olika länder. När Effekt talar med en expert från Transportstyrelsen beskrivs en internationell flygskatt som ”högst otrolig inom en överskådlig framtid”, eftersom det inte finns något brett politiskt stöd globalt sett.
ICAO har visserligen ingått ett generellt avtal om minskade flygutsläpp, men det har kritiserats för att vara urvattnat.
I en gemensam rapport från flertalet svenska myndigheter, däribland Trafikverket och Naturvårdsverket, menar man att en global hantering av flygets miljöpåverkan är viktig, men tillägger även:

Att enas internationellt om åtgärder som är tillräckliga för att flyget ska ta sin andel av klimatomställningen är dock en långsam process, och det är därför viktigt med nationella åtgärder som Sverige har rådighet att driva här och nu.

EU förlitar sig fortfarande på det kritiserade systemet med handel av utsläppsrätter, där det just nu pågår förhandlingar i Europaparlamentet om flygets roll. Idag räknas inte resor till eller från länder utanför EU in i systemet.
Hittills är alltså insatserna på internationell nivå både knappa och betydligt svårare att driva igenom än nationella regleringar.

Detta är del fem i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
Det här är flygskatten
Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”
Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”
Flygskattsmyterna del 4 – ”Bättre att satsa på biobränsle”

Idag tog jordens resurser slut

Posted on 2 augusti, 2017 by Beatrice Rindevall

En dag tidigare än förra året har vi utnyttjat hela årets resurser – för att istället ta av framtidens. Globalt lever vi som om vi hade 1,7 planeter där koldioxidutsläppen står för 60 procent av fotavtrycket.
– Förutom omställningen till en fossilfri ekonomi behöver vi bland annat halvera matsvinnet och köttkonsumtionen och uppnå en mer hållbar konsumtion. Det är positivt att vi har ett internationellt klimatavtal och många städer och företag går i rätt riktning, men många fler måste följa efter, säger Stefan Henningsson, klimatexpert på WWF i ett pressmeddelande.
För lite görs för att vända trenden som fortsätter gå åt fel håll. Om alla privatpersoner och samhällsaktörer hjälps åt och flyttar fram Overshoot Day 4–5 dagar per år, vilket är fullt möjligt, kan vi nå målet att leva på en planet till 2050.
På Footprint Calculator kan du räkna ut ditt egna avtryck och på WWF:s hemsida kan du läsa om vad du kan göra för att påverka din egna situation kring Bilen, Biffen, Bostaden, Börsen och Butiken.
– Overshoot Day är en påminnelse om att jobbet långtifrån är gjort. Vi konsumerar planetens resurser mycket snabbare än den hinner leverera. Framför allt släpper vi ut för mycket koldioxid från fossila bränslen. Det är en ekvation som definitivt inte går ihop. Politiker, företag och finansaktörer i alla länder måste agera avsevärt snabbare och kraftfullare om vi ska vända trenden, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Begreppet Overshoot Day myntades av nätverket Global Footprint Network för att tydligare kunna visa vad dagens samhälle gör med naturens resurser. Overshoot Day beräknas utifrån 4 faktorer:

hur mycket vi konsumerar
hur effektivt produkterna tillverkas
befolkningsstorlek
hur mycket resurser naturen kan återskapa

Tidigare Overshoot Day
2017: 2 augusti
2016: 3 augusti
2015: 4 augusti
2014: 4 augusti
2013: 5 augusti
2012: 6 augusti,
2011: 5 augusti
2001: 23 september
1991: 11 oktober
1981: 12 november
1971: 21 december
Datum från tidigare år justeras i efterskott när beräkningsmetoden uppdateras.

Fjellner: Kritik mot frihandelsavtalen präglas av konspirationsteorier

Posted on 31 juli, 2017 by Supermiljöbloggen

Christofer Fjellner (M) svarar på debattartikel av Max Andersson (MP) om kritik mot frihandelsavtalen TTIP och CETA.
Debattartikel av Max Andersson: ”EU behöver en ny handelspolitik som fokuserar på klimat, miljö och människor”
Det är nästan skrattretande att höra hur Max Andersson oroar sig över Donald Trumps protektionism. Det är svårt att hitta något parti i Europaparlamentet som så konsekvent röstat för höga tullar och höga handelshinder som Miljöpartiet. Det är inte bara frihandelsavtalen med Kanada och USA som Andersson är emot. Han och MP vill inte ens låta fattiga länder som Ghana, Burma, Sri Lanka och Namibia handla med Europa utan att möta EU:s fulla tullmur.
Anderssons kritik mot frihandelsavtalen präglas rakt igenom av konspirationsteorier. Hans största rädsla för Kanada-avtalet tycks vara att kapitlet med investeringsskydd skulle vara ett hot mot demokratin och rätten att reglera i allmänhetens intresse. Sanningen är att Sverige redan har 69 avtal med investeringsskydd men ingen gång har vi tvingats ändra våra regler gällande miljöskydd, folkhälsa eller arbetsmarknaden på grund av dessa. Det finns inte ett enda företag som ens fört en process mot Sverige trots att vi har världens tuffaste regler för skydd av miljö, folkhälsa och arbetstagares rättigheter.
Däremot finns det krav i frihandelsavtal att bägge parter ska respektera grundläggande rättsprinciper och inte beslagta enskild egendom utan att ge ersättning. Det är så grundläggande regler att de redan finns inskrivna i vår svenska grundlag och i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Det har både svenska och europeiska utredningar och studier gång på gång pekat på.
Däremot finns det handelspolitik som främst skulle gynna klimatet och miljön. EU har nämligen under flera år tillsammans med världens andra största ekonomier försökt förhandla ett grönt frihandelsavtal som skulle sänka tullar på miljövänliga och miljöförbättrande varor, alltifrån luftrenare, biobränslen och turbiner för vindkraftverk till tåg. Men detta frihandelsavtal har Anderssons gröna kollegor i Europaparlamentet med näbbar och klor motverkat. I vintras gick det till och med så långt att inget avtal kom till stånd i när förhandlingarna skulle slutföras, främst på grund av en ovilja att sänka tullar på cyklar. Just lägre tullar på cyklar var en fråga som MP:s gröna grupp då kämpade emot.
Det spelar ingen roll om det är rika länder som USA och Kanada eller fattiga länder som Botswana, Swaziland eller Pakistan – MP gillar inte handel. Kanske är det så att tillväxtkritiken fortfarande är viktigare än tillväxt, jobb och välstånd. MP:s motstånd mot frihandel har till och med gått så långt att de motarbetar tullsänkningar till och med när det handlar om att hjälpa världens fattiga eller göra miljövänliga varor mer konkurrenskraftiga. Det är inget annat än unken protektionism.
Christofer Fjellner
Europaparlamentariker (M)

Flygskattsmyterna: "Bättre att satsa på biobränsle"

Posted on 20 juli, 2017 by Anna Ljungström

I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet.
”Det är bättre att satsa på biobränsle”
Oppositionen med Liberalerna och Centerpartiet i spetsen vill hellre se en kvotplikt än en flygskatt, där biobränsle blandas med olja. En genomgång av Effekt visar att en kvotplikt på fem procent grovt räknat troligtvis skulle ge samma effekt som skatten, om man förutsätter att att klimatnyttan på biobränslen är 100 procent. Det finns dock tveksamheter kring detta.
Nya undersökningar från Greenpeace och KTH visar att även om allt flygbränsle skulle vara utbytt till biobränsle 2030 skulle svenskarnas totala klimatpåverkan från flyget ändå vara densamma som idag. ”Biobränslet kompenserar bara för trafikökningen, inte mer”, säger KTH-forskaren Jonas Åkerman till SvD.
Även om allt flygbränsle skulle vara biobaserat kvarstår fortfarande de så kallade höghöjdseffekterna, som står för en stor del av flygets totala klimatpåverkan. Dessa uppstår på väldigt höga höjder där flygplanen släpper ut vattenånga och kväveoxider. De moln och kondensstrimmor som bildas förstärker växthuseffekten.
Dessutom finns det problematik med biobränsle, eftersom det vid storskalig användning konkurrerar med matproduktion. Utöver det finns aspekten med Carbon Payback Time, det vill säga den tid det tar för spara lika mycket koldioxid som förlorades i samband med markomvandlingen. Bland annat den amerikanske majsetanolen har kritiserats för att vara dålig för klimatet.
Det är dock fortfarande så att biobränsle odlat på rätt sätt fortfarande är bättre för klimatet än den olja som flygplanen nu drivs med. Enligt KTH-undersökningen är flygbranschens övergång till biobränsle viktigt, men det är minst lika viktigt att det totala flygandet minskar.

Detta är del fyra i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
Det här är flygskatten
Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”
Flygskattsmyterna del 3 – ”En flygskatt ger ingen klimatnytta”

"EU behöver en ny handelspolitik som fokuserar på klimat, miljö och människor"

Posted on 19 juli, 2017 by Supermiljöbloggen

”Det kontroversiella TTIP-avtalet mellan EU och USA kan vara på väg att återupptas. Men att återuppta förhandlingarna vore ett fatalt snedsteg. Den berättigade kritiken mot CETA-avtalet med Kanada visar med all önskvärd tydlighet att EU:s handelspolitik behöver byta kurs”, skriver Max Andersson (MP), EU-parlamentariker idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
Tidigare i år godkände EU-parlamentet det kontroversiella CETA-avtalet med Kanada. Även om avtalet fortfarande har en lång väg att vandra innan det kan bli verklighet har högerpolitiker lyriskt välkomnat omröstningen – vilket knappast är förvånande då avtalet riskerar att försvåra progressiva reformer och låsa in redan genomförda avregleringar.
Än värre skulle det dock bli om det planerade handelsavtalet med USA, TTIP, skulle bli av. Signaler på att förhandlingarna, som avbröts när Donald Trump blev vald till president, är på väg att återupptas kommer nu från både EU och USA.
Avtalen med Kanada och USA är inga vanliga frihandelsavtal utan behandlar så skilda områden som investeringsskydd, liberalisering av tjänstehandeln och samarbete om framtida lagstiftning. Hundratals miljögrupper, konsumentorganisationer och fackförbund på båda sidor Atlanten har kritiserat avtalen för att hota klimatarbetet, driva på avreglering av offentlig sektor och försvåra möjligheten att stärka skyddet för miljö och människor.
Forskare i internationell rätt har varnat för hur avtalet skapar ett parallellt rättssystem där utländska företag ges möjlighet att stämma stater för ny klimat- eller miljölagstiftning som upplevs hota värdet av deras investeringar.
Donald Trump har som amerikansk president redan vidtagit ett flertal åtgärder som försvagat miljöskyddet och skyddet för folkhälsan, och lämnade dessutom nyligen Paris-avtalet om klimatet.
USA har sedan tidigare pekat ut EU:s förbud mot hormonbehandlat kött, kemikalielagstiftningen REACH och bränslekvalitetsdirektivet (en klimatåtgärd för att sänka trafikens koldioxidutsläpp) som handelshinder. Är det verkligen realistiskt att tro att det går att uppnå ett avtal som är bra för miljö och klimat med en sådan part?
För oss som förespråkar en fri och rättvis handel är det självklart att den protektionism USA:s president Donald Trump förespråkar är mycket oroande och något som kan få konsekvenser för ett exportberoende land som Sverige. Men att försöka leda bort Trump från protektionismen genom att förhandla ett regel- och investeringsavtal som TTIP på hans och amerikanska storföretags villkor är knappast en lösning.
Det rådet inget tvivel om att vårt samhälle står inför en mängd utmaningar. Vi behöver stärka skyddet mot farliga kemikalier, förbättra djurskyddet, ta tag i miljöproblemen, åtgärda de accelererande ekonomiska klyftor som sliter isär samhället och genomföra en genomgripande samhällsomvandling för att nå klimatmålen.
Det grundläggande problemet med avtal som TTIP och CETA är att de begränsar vårt politiska manöverutrymme och praktiska förmåga att uppnå just detta. Därför behövs förändring – rätt använd kan den fria och rättvisa handeln vara ett kraftfullt verktyg för att främja både klimatet och miljön.
Men såväl CETA som TTIP missar denna möjlighet. EU behöver en ny handelspolitik som låter klimat, miljö och människor stå i centrum.
Det är hög tid att slänga TTIP i papperskorgen och våga ge en sådan alternativ handelspolitik chansen.
Max Andersson (MP)
EU-parlamentariker

Flygskattsmyterna: "Flygskatt ger ingen klimatnytta"

Posted on 18 juli, 2017 by Anna Ljungström

I ett flertal artiklar har tidningen Effekt granskat debatten om flygskatten och flyglobbyns försök att påverka politiken. Supermiljöbloggen går nu igenom de vanligaste myterna om regeringens föreslagna flygskatt – och hur lobbyisterna lyckats smussla in dem i det politiska samtalet.
”En flygskatt ger ingen klimatnytta”
Ett återkommande argument från flygskattmotståndarna är påståendet att skatten inte skulle innebära minskade utsläpp.
SAS, BRA och Norweigan menar att en flygskatt leder till ”minimala effekter”, och att deras mål om minskade utsläpp genom ökad effektivitet och större andel biobränsle ”skulle vara långt mer effektiva”. Branschorganisationen Svenskt Flyg hävdar på sin nystartade kampanjsida att skatten skulle innebära ”nästan obefintliga miljövinster”. Retoriken har snappats upp av Centerpartiets partiledare Annie Lööf, som under en debatt med klimatminister Isabella Lövin i Aktuellt först sa att flygskatten ”inte kommer leda till några minskade utsläpp”.
Om man ser till fjolårets flygskattutredning kan man konstatera att effekten kan bli en minskning av 180 000 ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar lika mycket som utsläppen från cirka 100 000 bilar. Detta trots att man även räknat in de resenärer som kommer välja att flyga från Köpenhamn när flygpriserna i Sverige stiger.
När det gäller branschens egna förslag låter de mer ambitiösa än de faktiskt är, visar en granskning från Effekt. SAS, BRA och Norwegian har som ambition att till år 2030 halvera de faktiska fossila koldioxidutsläppen från inrikesflyget jämfört med 2005. I denna ambition har man inte tagit hänsyn till klimatpåverkan från höghöjdseffekter.

Detta är del tre i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
Det här är flygskatten
Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”
Flygskattsmyterna del 2 – ”De flesta remissinstanser är emot en flygskatt”

Flygskattsmyterna: "De flesta remissinstanser är emot en flygskatt"

Posted on 15 juli, 2017 by Anna Ljungström

Att åtta av tio remissinstanser – vilket inkluderar allt från privatpersoner som menar att skatten är ond till företag som inte ens orkat läsa det de skrivit under på – antingen avstyrker eller är negativa till förslaget har sedan, lite som viskleken, lett till att politiker i Sveriges riksdag skriver sådant som”Remissvaren från berörda expertmyndigheter har varit tydligt, åtta av tio remissinstanser är kritiska till en flygskatt.”

Detta är del två i SMBs artikelserie om de vanligaste myterna kring flygskatten. Vill du läsa mer om flygskatten? Kika nedan.
Det här är flygskatten
Flygskattsmyterna del 1 – ”Landsbygden kommer ta skada”

Flygskattsmyterna: "Landsbygden kommer ta skada"

Posted on 13 juli, 2017 by Anna Ljungström

Rapporten är defekt och direkt felaktig. Att tro att flyget måste lägga ner, att prata om ”flygplatsdöd”, det är absolut inte relevant. Det kommer inte att hända, säger VD:n för Jönköpings flygplats till Jönköpingsposten.

Miljöpartiets Karin Svensson Smith, ordförande i riksdagens transportutskott, menade i en DN-artikel att möjligheten att vissa flygplatser kan tvingas lägga ned får ses som rimligt om Sverige vill bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Drevet mot detta uttalande blev så stort att Miljöpartiet tvingades gå ut och ta avstånd från uttalandet.
I den utredning som ligger till grund för skatteförslaget skriver man att effekterna av ett införande av skatt på flygresor ”sannolikt är begränsade” för flygplatser i glesbygd.
En av de mest högljudda landsbygdskritikerna mot flygskatt är Luleås socialdemokratiska kommunalråd Niklas Nordström. I otaliga intervjuer menar Nordström att en flygskatt skulle slå kraftigt mot Norrland och den svenska landsbygden. Nordströms objektivitet som oroad lokalpolitiker kan dock ifrågasättas – han är nämligen ordförande för branschorganisationen Svenskt Flyg.
Efter påtryckningar erkände Nordström på twitter under gårdagen att han får 160 000 kronor i årligt arvode för ordförandeposten. Nordström, ett socialdemokratiskt toppnamn, har alltså sedan han valdes in i Svenskt Flygs styrelse för fyra år sedan betalats över en halv miljon kronor av flygbranschen för att driva deras intressen. Ibland har detta skett utan att ens informera allmänheten om dubbelspelet. I en debattartikel i Aftonbladet undertecknades Nordström ända fram till igår kväll endast som kommunstyrelsens 1:a vice ordförande i Luleå, vilket nu har fått tillägget ”Ordförande för Svenskt Flyg”.

Fridolin: "Vi har inte tid med nej-sägare"

Posted on 11 juli, 2017 by Beatrice Rindevall

”Tre timmar tal har hållits här, inte ens fem minuter har handlat om klimatet. Flera partier har inte haft ett enda ord att säga om vår största ödesfråga. Och jag är inte förvånad”, sade Fridolin i sitt tal.
Och det stämmer, få har tagit upp klimat och miljö. Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Liberalerna, till och med Vänsterpartiet som brukar lyfta vikten av framtidsfrågan – ingen pratade klimat, vilket SMB har skrivit om under veckan. Centerpartiet har varit de enda som lyft miljöpolitik innan Miljöpartiet entré scenen.
Hela Fridolins tal genomsyrades av framtidsvisioner och miljöutveckling. Han pratade om nejsägare som stod i vägen, men lyfte också utvecklingen som sker trots motståndet. Ett exempel var den gamla Cadillac-skrapan i Detroit som nu befolkas av Michigans miljökontor.
– Idén att göra Detroit till USAs comeback city, som det beskrivs, handlar om att förvandla bilens huvudstad till en plats där människor verkligen får plats. Motorvägar har blivit till parker, övergivna hus har skänkts till författare, ödemark har gjorts till stadsodling, restauranger och sportanläggningar har låtit människor ta tillbaka sina kvällar från kriminella. Det, mina vänner, är utveckling.
Han lyfte miljöskatter, kemikalier, ekologisk mat, cirkulär ekonomi, vattenbrist och naturkatastrofer – en lång radda av miljöfrågor. Tidigare under dagen presenterade partiet tio förslag för att göra städerna mer barnsäkra, där de bland annat vill sätta upp ett nationellt mål om att alla tolvåringar ska känna sig trygga att cykla till skolan. Tanken är att bygga bort bilberoendet.
– Vi har sett hur andelen barn som tar sig själva till skolan har minskat under lång tid, bland annat för att föräldrarna inte tycker att vägen dit är trygg, säger Gustav Fridolin.
De vill bland annat:

sänka momsen för bilpooler från 25 till sex procent,
ge arbetsgivare möjlighet att skattefritt tillhandahålla cyklar till sina anställda, och
ändra lagen så att anställda ska kunna använda sitt friskvårdsbidrag för att hyra eller köpa cykel.

Han gick hårt åt alliansen kring bland annat motstånd mot miljöskatter. Samtidigt har miljöpartiet själva fått hård såväl intern som extern kritik för sitt arbete i regeringen, vilket Fridolin svarade på.
– Ibland kan flera små steg räcka längre än ett långt – för klimatet väntar inte. Vi måste göra det som går att göra och vi måste göra det nu.
Räcker regeringens små steg för att övertyga väljarna? Fridolins tal i Almedalen var ett kliv fram i en lång promenad de måste göra innan valet, och det kommer antagligen krävas mycket mer än barn-prat och skattefria tjänstecyklar för att locka tillbaka rösterna.
Oavsett var det bra att det äntligen kom ett Almedalstal som gav klimatet och miljöfrågorna utrymmet de förtjänar.
Se hela talet här.

← Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.

Senaste: Klimatförändringar orsakade 62 000 dödsfall i Europa –...

Senaste: Regeringen föreslår lättnader i lagen för att öka avverkning...

Senaste: Wallenbergs stöd till Stegra är en rejäl påtryckning på rege...

Senaste: Regeringen föreslår kortare tidsfrist för att avverkningsanm...

Senaste: Att Amsterdam förbjuder klimatskadlig reklam kan mest vara s...

Senaste: Esmeralda Sjögren: Klimatkampen måste vara för alla

Mina sparade inlägg

Är du säker?