Förvånad? Nä, inte ett dugg. Det verkar gå en trend hos politikerna i att bojkotta klimatfrågorna under Almedalstalen.
Ebba Bush Thor höll sitt tredje Almedalstal under torsdagen, veckans femte dag. Liksom de flesta av sina föregångare i talarstolen valde hon att fokusera på andra frågor än miljön och klimatet. Här pratades det helt och hållet om äldreomsorg och integration istället.
Förhoppningarna om att Sveriges ledande partier ska prioritera klimatfrågan i framtida politik känns inte särskilt höga. Om fyra av de fem partier som hittills haft sina dagar i Almedalen inte har vågat ta i frågan, hur går vi då från ord till handling? Hör hela talet här.
Under Socialdemokraternas tal med finansminister Magdalena Andersson i spetsen hördes ljuva ord om demokrati och jämställdhet, men att närma sig klimatfrågan var ett alldeles för stort steg.
Efter tisdagens tal av Centerpartiets partiledare Annie Lööf höjdes förhoppningarna igen om att politiker anser klimatfrågan vara en av dagens viktigaste efter både Sjöstedts (V) och Björklunds (L) bojkott av ämnet. Men tji fick vi som hoppades på att Socialdemokraterna skulle ta sig an frågan, i alla fall en liten del av tiden.
Överlämnar de månntro frågan och ansvaret till Miljöpartiet, sin närmsta samarbetspartner? Eller anser de att frågan inte är såpass viktig att den är värd att nämna?
Oavsett om den gröna delen (MP) av dagens rödgröna regering tar klimatfrågan i sitt tal på lördag, så kan man verkligen tycka att den röda delen, Socialdemokraterna, ett av Sveriges största partier, i alla fall borde ägna ett par minuter åt att nämna en av samhällets stora ödesfrågor. Hör hela Magdalena Anderssons tal här
Almedalsveckans tredje dag tillhörde Centerpartiet. Partiet kallas ofta Alliansens gröna stråk och även om klimatfrågorna bara fick en kortare stund av talet, så var det en klar förbättring mot föregångarna. Annie Lööfs tal under tisdagskvällen lockade en nyfiken publik som ville höra partiledarens fyrtio minuter långa tal. Medan de andra partiledarna hann med ett ämne var, prata barndomsminnen och klanka ner på sina motståndare hann Lööf med att prata om både jobb, och utanförskap, klimat och främlingsfientlighet.
Kritik mot regeringens nuvarande miljöpolitik genomsyrade talets del om klimatet, men hon lyckades med konststycket att lyfta sitt eget partis fördelar istället för enbart motståndarnas brister.
Centerpartiets partiledare inleder sitt klimatprat om att Donald Trumps beslut att bryta klimatavtalet från Paris kräver ytterligare krafttag från resten av världen, inte minst Sverige som behöver vara en ledande kraft för ett globalt, hållbart samhälle.
Vi vet vad vi måste göra, patienten har riktigt hög, farlig feber, men den går att bota. Vi måste få ner utsläppen av koldioxid. Trots detta så ökade utsläppen i Sverige under 2016 enligt SCB, de ökade. För de som är intresserade av resultat så kan jag nämna att när Centerpartiet hade ansvar för miljöpolitiken så minskade utsläppen, de minskade.
Att Centerpartiet tar åt sig all ära för att utsläppen enligt Lööf minskade under Alliansens tid vid makten är kanske inte helt rätt och riktigt. Det är nog många aspekter i samhället som spelade in vad gäller den frågan, men hon har en stark och tydlig poäng i att någonting måste göras, och det måste göras nu.
Vi måste göra mer för att utsläppen i Sverige ska minska så att även vi kan uppfylla vår del av klimatavtalet från Paris. Vi ska satsa på mer förnybar energi, genomföra en grön skatteväxling, vi ska satsa på järnvägar, och på en kraftfull bonus om man köper en ny miljöbil. Vi behöver ställa krav på att blanda in förnybart biobränsle i tanken på alla flygplan som lyfter från svenska flygplatser, så att även flyget bär sina klimatkostnader. Så att bränslet kan bytas ut från fossilt till förnybart, för ett grönare flyg, för ett bättre klimat.
Om Centerpartiets förslag på åtgärder och förbättringar är rätt väg att gå återstår att se, men bara att hon lyfter frågan i sitt tal visar på att de faktiskt ser klimatfrågan som en viktig del av framtidens politik. Hör hela Annie Lööfs tal här. Hör intervjun med SR:s Cecilila Strömberg där det också pratas klimatpolitik.
Riksdagsledamoten Jens Holm (V) presenterar idag, i en debattartikel på Supermiljöbloggen, tio steg mot nollutsläpp.
Klimatförändringen äventyrar planetens överlevnad och drabbar fattiga värst. Därför måste vi fortast möjligt minimera utsläppen av växthusgaser. Vi i Vänsterpartiet har en strategi för detta. Vi vill ställa om Sverige med röd politik för grön omställning. Här är tio steg mot nollutsläpp och ökad rättvisa.
Skärp målen Vi vill skärpa det svenska utsläppsmålet till nollutsläpp absolut senast 2040, där även de konsumtionsbaserade utsläppen ingår. EUs utsläppsmål till 2030 behöver formuleras som minskade utsläpp med minst 60 procent. I våra kommuner och landsting verkar vi också för ambitiösare klimatmål.
Höj rösten utanför Sveriges gränser Med högre svenska ambitioner ökar vår trovärdighet i att påverka andra länder att göra mer för klimatet. Vi måste också gå i bräschen för de som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kommer att verka för mer pengar till utvecklingsländerna och att de får tillgång till senaste tekniken, så att de slipper de göra om våra misstag.
Investera för klimatet De svenska investeringarna har minskat som andel av ekonomin de senaste decennierna. Mer investeringspengar har gått till att bygga vägar som ökar utsläppen än till den klimatsmarta järnvägen. Det håller inte. Vi vill öka investeringarna till det som ställer om; till järnvägen, kollektivtrafiken, hållbart boende, förnybar energi och lokala klimatinvesteringar. Vi vill införa en investeringsbudget kopplad till den ordinarie statsbudgeten, att AP-fonderna placerar vårt pensionskapital på ett hållbart sätt och inrätta en statlig grön investeringsbank med syfte att mobilisera stora summor för klimatomställning. Vi vill se mer forskning och innovationer för att lösa klimatutmaningen. Internationella investeringar inom ex vis IMF, Världsbanken och EIB måste fasa ut sina fossilplaceringar.
Bort med de miljöskadliga subventionerna Enligt Naturvårdsverkets senaste sammanställning uppgår de svenska miljöskadliga subventionerna till 61 miljarder kr/år. Att använda offentliga medel till det som utarmar vår miljö är helknäppt. Därför vill vi ha en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionera.
Vårda skogen Vi välkomnar Hösta förvaltningsdomstolens dom om Ojnareskogen och förutsätter att Ojnare nu också blir ett formellt skyddat område. Vi vill skydda mer skog och satsa på hållbarare skogsbruksmetoder. Det är bra både för biologisk mångfald och för klimatet, där ökad mångfald ger större motståndskraft mot ex vis extremväder.
Mer vego Vi vill ha en nationell målsättning om minskad köttkonsumtion och mer vego. Vi kommer också driva mer vegetarisk mat i offentlig upphandling, inte minst till våra skolor. Vi vill också ha ökade satsningar på ekomat.
Öka det kollektiva resandet Vi vill ha ökade satsningar på kollektivtrafiken. Det måste bli billigare, bekvämare och överlag mer attraktivt att resa kollektivt. Priset på att resa kollektivt har ökat med nästan fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen de senaste femton åren. Det är inte hållbart.
Bryt bilens överordning, och flygets Bilens överordning måste brytas. När våra städer planeras, investeringar görs och subventioner betalas till resor ska alltid det hållbara resandet prioriteras; kollektivtrafik, cykling och gång ska komma först. Ibland måste man dock ta bilen, då vill vi ha satsningar på miljöbilar genom ett s k bonus malussystem, där utsläppande bilar subventionerar miljöbilarna. Vi vill se en vägslitageavgift för att minska lastbilstransporternas utsläpp. Flyget måste bära sina miljökostnader fullt ut. Vi välkomnar förslaget om flygskatt, som ett första steg.
100 procent förnybart I linje med vårt mål om nollutsläpp till 2040 ska hela energiproduktionen vara förnybar till senast 2040. Det innebär att el, värme, transportsektorns och industrins energianvändning ska vara förnybar och ha nollutsläpp. Till skillnad från den s k energiöverenskommelsen anser Vänsterpartiet ny kärnkraft är helt och hållet är utesluten.
Ett bättre liv Vänsterpartiet vill bygga ett samhälle där ett bättre liv för alla prioriteras framför kortsiktig vinst. Det är ett samhälle där vi omfördelar från rik till fattig, där den gemensamma konsumtionen (t ex skolor, bibliotek och idrott) får växa på bekostnad av privatkonsumtion. Där produktivitetsökning tas ut i kortare arbetstid. Ett samhälle där vi finner gemensamma lösningar istället för att lägga ansvaret på den enskilde individens axlar. Vi vill ha ett jämlikt och hållbart samhälle inom ramen för naturens gränser.
Jens Holm, riksdagsledamot (V) Miljöpolitisk talesperson, ledamot av Miljö- och jordbruksutskottet, ledamot av EU-nämnden
Igår var det Liberalernas dag under Almedalsveckan. Hela veckan genomsyras av hållbarhet och diskussionerna om klimatproblematiken är viktigare än någonsin, men det är fortsatt tyst från partiledare nummer två.
Söndagens tal av Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt nämnde enbart klimatet i ett litet exempel. Frågan fick ungefär en sekunds utrymme, resten ägnades åt att prata om vården och att kritisera andra partier.
Jan Björklund lyckades med konststycket att slå detta. Inte ett ord om klimatet under hans tal under partiets dag under måndagen. Istället ägnades talet åt segregation och skolan, men även då vad alla andra partier gör fel.
Många ägnar Almedalsveckan åt att jobba hårt för att lyfta fram klimatproblematiken. Åtskilliga seminarier och tal om hållbarhetsfrågan hålls runtom i Visby, men det är en olöst gåta varför frågan inte tycks vara värd att ens nämna under partiledartalen. Hör Björklunds tal här.
Klimatfrågan lyser med sin frånvaro i Vänsterpartiets tal under Almedalsveckans första dag.
Igår, söndag den 2 juli, inleddes årets upplaga av Almedalsveckan på Gotland. Partierna har, precis som tidigare år, varsin dag under veckan där fokus ligger på just deras politik. Vi på Supermiljöbloggen kommer under veckan kort sammanfatta partiledartalens miljö- och klimatfokus.
Först ut är Vänsterpartiet med partiledare Jonas Sjöstedt i täten. Under sitt tal pratade han ingående om den svenska vården, men problematiken kring klimatfrågan och vad som ska göras för att bromsa klimatförändringarna och andra miljöhot, nämndes inte.
Sveriges Radios programledare Erik Blix passade på att fråga Jonas Sjöstedt under partiledarintervjun före talet.
Jag hör i den politiska debatten väldigt få tala om klimatet just nu. Det är bara världens samlade forskarkår som ringer i alla larmklockor och skriker sig hesa. Varför är inte den frågan högst på din och alla andra politikers agenda?
Jag skulle älska att få fler frågor om klimatet. Jag tycker att det är den viktigaste frågan. Mycket annat blir futtigt och meningslöst i jämförelse med klimatfrågan. Vi borde egentligen ställa om hela vår politik, den ekonomiska politiken, industripolitiken och transportpolitiken för att snabbt ta ner klimatutsläppen.
Att Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt ofta tar upp klimatfrågorna i sina tal och vill att de får mer plats i samhällsdebatten är positivt, men tyvärr missar han sin egen uppmaning i årets Almedalstal, något som Aktuell Hållbarhet skriver om.
Efter en torftig inledning på Almedalsveckan får vi hoppas att de andra partierna ser till att inkludera miljö- och klimatfrågorna i sina tal, eller ännu bättre, faktiskt göra någonting åt dem. Hör hela talet här.
”Det är väldigt viktigt att inkludera en mångfald av unga i en demokratiskt förankrad process, för att tillgängliggöra den kunskaps- och inspirationsbank som vi besitter, skriver Fanny Jönsson, WWF Sweden Youth och Ahmed Al-Qassam, PUSH Sverige, idag i en debattartikel med anledning av den delegation som ska tillsättas i enlighet med regeringens betäknande om cirkulär ekonomi.
Regeringen presenterade nyligen ett betänkande om cirkulär ekonomi (SOU 2017:22). Det är ett betänkande som innefattar, enkelt förklarat, hur de resurser vi producerar och konsumerar ska hålla sig inom ett cirkulärt materialflöde. När en läser igenom utredningen, och ser hur detta ska implementeras nämns det i rapporten att det ska tillsättas en delegation. Det står bland annat att:
“Delegationen bör ledas på hög politisk nivå och förutom Näringsdepartementet involvera även Miljö- och energidepartementet samt Finansdepartementet, liksom den regionala och lokala politiska nivån. Därutöver bör delegationen bestå av väl förankrade, tunga företrädare för näringsliv, forskning och andra centrala aktörer.”
Fanny Jönsson, WWF Sweden Youth. Bild: Tomas Melin
Initiativet till en delegation är ett sunt exempel på en demokratisk vilja att blanda in alla berörda parter i en sådan pass omfattande ekonomisk omställning. Med ett sådant exempel tar vi för givet att urvalet bland de centrala aktörerna är demokratiskt förankrad och att unga (13 – 30 år) finns representerade bland dessa.
Detta då unga i allra högsta grad kommer att påverkas av denna ekonomiska förändring i framtiden, men också att de utgör mellan 20-25 % av Sveriges befolkning enligt SCB.
En SIFO-undersökning som släpptes i början på mars (2017-03-20) konstaterade att ungdomar är de mest hållbara konsumenterna i Sverige. Detta resultat är ett mycket gott betyg och är direkta konsekvenser av de insatser som gjorts för en hållbar utveckling de senaste åren, både nationellt och globalt.
Ahmed Al-Qassam, PUSH Sverige. Bild: Tomas Melin
Vi, som representanter för två av Sveriges mest inflytelserika ungdomsorganisationer, vill därmed flagga för hur viktigt det är att inkludera en mångfald av unga i en demokratiskt förankrad process, för att tillgängliggöra den kunskaps- och inspirationsbank som vi besitter.
Att unga ska få ta del av en sådan delegation är också intressant ur ett större, globalt, perspektiv. De internationella klimatförhandlingarna är ett mycket bra exempel.
Ofta är det tyvärr, trumpna, vita män som får möjligheten att yttra sig trots att vi vet att de som drabbas hårdast av klimatförändringarna är kvinnor och unga från marginaliserade områden. De som bidrar mest till klimatförändringarna och drabbas minst av dem, är alltså de som synliggörs.
I den svenska klimatdelegationen ingår i år en kvinnlig ungdomsrepresentant (Mona Hagi), vilket vi i Sverige är noga med att lyfta fram. Därför förväntar vi oss att ambitionerna för den cirkulära ekonomins delegation, fortsätter på samma inslagna väg och inkluderar en mångfald av unga. Kanske en mångfald som sträcker sig till fler än just en representant.
I betänkandet står även följande citat som också förstärker vår tes:
“En satsning av detta slag kräver ett synligt och närvarande ledarskap på högsta politiska nivå som i sin tur backas upp av andra tunga samhällsaktörer.“
Vi ser idag ett stort engagemang från vad vi definierar som “tunga samhällsaktörer”. Olika gräsrotsinitiativ som arrangerar klädbytardagar, “swopshops” och så vidare. Listan kan göras lång, och det kan även listan med de som är villiga att bidra.
Arbetet med en omställning till en cirkulär ekonomi måste utnyttja de synergieffekter som redan existerar och fånga upp de “cirkulära agenter” som finns i samhället idag. En bra början är att se till att delegationen som betänkandet föreslår, har representanter från de (t)unga i samhället.”
I början av juni släppte Naturvårdsverket en ny rapport där de största utsläppskällorna av mikroplast har kartlagts och vad som krävs för att minska utsläppen till naturen.
Konstgräsplaner, slitage från transportsektorn, tvätt av fleecematerial, båtbottenfärg och nedskräpning. Listan på utsläppskällor av mikroplaster kan göras lång.
I rapporten som Naturvårdsverket fastställt, pekar man på vilka steg som krävs för att kunna minska utsläppen och förebygga spridningen. Men för att kunna uppnå målen krävs mycket kunskap, något som idag är bristfälligt inom vissa områden.
Redan nu finns olika initiativ för att minska utsläppen. Bland annat har Svenska fotbollsförbundet infört nya riktlinjer för att komma åt problemen.
Men det är inte bara på nationell nivå det behövs åtstramningar och regleringar. På EU-nivå och internationell nivå väntar stora utmaningar. Sverige kan både visa vägen för framtida arbete och ta del av den kunskap som finns globalt.
Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. Arbetet med det här uppdraget har satt mikroplaster på agendan. Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runt om i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen, säger Ingela Hiltula.
I juli 2014 härjade en skogsbrand utanför Kiruna. Nu har flera arter hittats som man tidigare aldrig funnit i Sverige.
Skogsbranden i naturreservatet Torneträsk-Soppero spred sig över ett 90 hektar stort område. Man misstänker att branden startades av ett blixtnedslag. Naturliga skogsbränder är idag ovanliga, men är en del av naturens kretslopp. Ett flertal arter är helt beroende av bränder och visar sig först efter att marken hettats upp tillräckligt mycket, som vid en brand.
Efter branden valde Länsstyrelsen att inventera de arter som kom och resultaten blev minst sagt förvånande. Flera av insektsarterna är rödlistade och kommer enbart efter bränder, andra är viktiga signalarter. Man upptäckte även sex helt nya arter för Sverige, arter som är extremt ovanliga även i andra delar av världen.
Utredare för Changing Markets Foundation besökte 10 viskosfabriker i Kina, Indien och Indonesien och hittade allvarliga vatten- och luftföroreningar. Bland företagen som utnyttjar fabrikerna finns H&M och Zara.
Viskos görs av cellulosa eller trämassa. ”Även om viskos är gjord av generellt snabbväxande, regenerativa träd varierar hållbarheten hos vedkällorna mycket”, säger Renee Cuoco, chef för Centrum för hållbart mode på London College of Fashion till the Guardian.
Dessutom är viskosproduktionen kemisk tung. I processen används bland annat koldisulfid, en mycket brandfarlig vätska som skadar både fabriksarbetare och personer som bor nära viskosfabriker. Ämnet kopplas till hjärtsjukdomar, fosterskador, hudåkommor och cancer.
Changing Markets Foundation besökte sex fabriker i Kina och fann bevis på vatten- och luftföroreningar och allvarliga hälsoeffekter på lokalsamhällen. Bland annat menar organisationen att viskosproduktionen har bidragit till att döda det vattenlevande livet i Poyang, Kinas största sötvattensjö.
Bostadsområden i närheten av fabriken är förorenade med koldisulfidnivåer tre gånger högre än den tillåtna gränsen, och lokalbefolkningen menar att deras dricksvatten nu är för förorenat för att dricka. Anläggningen har tidigare fått kritik mot alltför stora utsläpp av luftföroreningar.
I svaret på rapporten sa Ida Ståhlnacke för H&M att de skulle ”följa upp de nämnda viskosproducenterna som de använder” och att de arbetar med en extern konsult för att utvärdera sina försörjningskedjor.
När klädkedjorna granskats ur hållbarhetsperspektiv tidigare har H&M hamnat i topp. Zara fick samtidigt en bottennotering.
SEB svartlistar 40 internationella storföretag, bland andra Shell, Hewlett Packard Enterprise och Renault. Samtidigt flaggar Handelsbanken för att de snart släpper en liknande lista.
SEB gick i måndags ut med att de svartlistar en mängd storföretag som inte upprätthåller en etisk standard och Handelsbanken har meddelat att de från 1 juli kommer utesluta en mängd företag som kränkt mänskliga rättigheter, korruption, arbetsrätt eller miljö.
Flera av företagen som svartlistas av SEB är involverade i oljeledningen Dakota Access Pipeline, skriver SvD. Varken Swedbank eller Nordea planerar att utvidga sina svarta listor, men Nordea lämnade dock investeringarna i North Dakota pipeline i februari i år.
Till skillnad från SEB och Handelsbanken har Nordea dock fortfarande kvar sina investeringar i Shell – trots den omfattande kritik bolaget har fått för påverkan på människor och miljö i Nigeria.
Bland de konventionella bankernas hållbarhetsbetyg toppar SEB Fair Finance Guides lista med en medelmåttig poäng. I botten ligger Danske Bank och Nordea.
Vill du trycka på bankerna? Fair Finance Guides har en mall som du kan använda.
Stora mängder olja från ett läckage utanför Danmark träffar nu den svenska västkusten.
Oljan kommer från ett läckage som skedde utanför Skagen för två veckor sedan och omfattningen verkar vara större än vad som först rapporterades. När läckaget inträffade, rapporterade den danska flottan om 1000 till 2000 liter olja, enligt Göteborg Posten.
Men större mängder än så har redan plockats upp av strandstädare och kustbevakning. 7000 liter har hittills städats ihop längs kusten vid Lysekil upp till Hamburgsund.
Städarbetet fortsätter, men man förväntas inte kunna städa undan all olja.
– Vi kommer inte att sanera till kliniskt rent utan lagom mycket så att naturen själv kan ta hand om det sista. Annars gör man mer skada än nytta. I sommar får de som åker ut i skärgården förvänta sig att det kan finnas lite olja här och var, säger Ingrid Håstad, oljesaneringsexpert till SVT nyheter.
Just nu samlas 83 talare och 530 delegater från 46 länder i Stockholm för EAT Foundations konferens Stockholm Food Forum 2017.
EAT Foundation bildades för fyra år sedan av Stordalen Foundation och Stockholm Resilience Centre, med syftet att reformera det globala matsystemet och se till att vi kan föda världens växande befolkningen med hälsosam mat från en hälsosam planet.
Årets forum är det största hittills i Stockholm och samlar forskare, politiker och företrädare från både näringslivet och civilsamhället.
”We don’t have time to wait for the food system to fix itself” sa EATs CEO Jonathan Farnell på morgonens pressbriefing och satte tonen för de kommande dagarnas konfererande.
”Make our planet great again” är namnet på hemsidan som Frankrikes nyblivna president Emmanuel Macron lanserade i veckan. I ett tal riktar Macron kritik mot att USA drar sig ur Parisavtalet, och genom den nya hemsidan bjuder han in klimatforskare och andra som vill engagera sig mot klimatförändringarna att komma till Frankrike.
Donald Trump meddelade nyligen att USA lämnar Parisavtalet. Emmanuel Macron var inte sen att rikta kritik mot detta bakåtsträvande beslut och passade på att bjuda in amerikanska forskare, entreprenörer, ingenjörer och besvikna medborgare att komma till Frankrike för att där fortsätta sitt arbete mot klimathotet.
Macron ville samtidigt ingjuta hopp för klimatarbetet och gav en försäkran om att Parisavtalet kommer att implementeras både av Frankrike och resten av länderna i avtalet.
We will succeed. Because we are fully committed. Because wherever we live, whoever we are, we all share the same responsibility: make our planet great again, sa Macron i sitt tal i torsdags.
Enligt den franske presidentens kontor meddelade Macron i ett telefonsamtal till Trump under torsdagen att Parisavtalet inte kan omförhandlas. Macron säger att han respekterar Trumps beslut även om han anser att det är ett misstag. Make our planet great again heter hemsidan med det nya franska initiativet – namnet är en travesti på Trumps valslogan ”Make America great again”. Hemsidan är en uppmaning till alla som vill engagera sig mot klimatförändringarna – vare sig en är forskare, lärare, entreprenör, student, företag, förening, NGO eller något annat – att kontakta Frankrike och komma dit för att jobba mot klimatförändringarna.
Längs de svenska, norska och danska kusterna ser mängden blåmusslor ut att minska till följd av ändrat klimat. Istället blir de japanska jätteostronen en allt vanligare syn.
Att få se blåmusslor längs den svenska växtkusten har tidigare inte varit något ovanligt. På senare år har det dock blivit allt svårare att hitta de små filtrerarna, istället är det de japanska jätteostronen som blivit en vanligare syn på klipphällar och strandkanter, något som tidningen Sveriges Natur skriver om.
Blåmusselbankarna är viktiga för oss. Många andra arter är associerade till bankarna och musslornas filtrerande förmåga förbättrar vattenkvaliteten på många sätt. Det kan nog bli aktuellt med att försöka restaurera gamla bankar framöver genom att försöka plantera ut nya musslor, säger Maria Kilnäs, naturavdelningen vid länsstyrelsen i Västra Götaland.
Varför mängden musslor minskar tror forskarna inte beror på konkurrens från ostronen, tvärtom verkar de kunna gynna varandra. Istället verkar det vara ett varmare klimat som är boven.
Det som observerats när man undersöker saken är att blåmusslor förökar sig sämre vid varmare vintrar men man vet ännu inte vad det beror på. Forskare tror det kan bero på att rovdjur som lever på mussellarver återvänder till grundare vatten tidigare på året efter varmare vintrar, men det är endast spekulationer, säger Åsa Strand, forskare vid institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs Universitet.
En annan orsak forskarna spekulerar i är om varmare vintrar leder till mer stress för blåmusslorna, vilket i sin tur gör dem mer mottagliga för virus och andra infektionssjukdomar som påverkar både musslorna själva och ekosystemen de är kopplade till.
Malena Ernman är operasångaren som vann melodifestivalen 2009. Förra året fick hon Martin Luther King-priset som delas ut till personer som arbetar för fred, icke-våld, frihet, rättvisa, jämlikhet och solidaritet. Nu är hon aktuell i en debattartikel mot flyget.
Det var 1,5 år sedan Ernman slutade flyga. Enligt henne var beslutet lättare än hon hade trott.
– Jag frågade en massa forskare och klimatexperter om det fanns nån lösning i sikte som hinner klara Parisavtalets tidsramar. Man ser ju bilder på elflygplan och läser om biobränsle och pommesfrittesolja…. men alla sa nej. ”Inte en chans” sa dom.
En SVT-förfrågan om att vara med i ”En kväll i New York” fick henne att tänka på hur man tackar nej till jobb på grund av klimatkrisen. Resan hade inneburit utsläpp av sju ton koldioxid, motsvarande två genomsnittliga globala årskonsumtioner. – Det var min dotter som fattade beslutet åt mig. Våra barn är väldigt kloka och vi borde lyssna mer på dem. I hennes ögon var det lika självklart som att solen går upp. Hon förklarade med fakta och länkar. Det fick mig att ifrågasätta den resenorm som vi artister symboliserar. Som vi alla symboliserar. Det här är ett moraliskt svart hål, som ignoreras av i stort sett alla, från kyrkan till hjälporganisationer och stora delar av klimat- och miljörörelsen. Det är alltid nån annan som ska ta ansvar. Beslutet togs emot väl av omgivningen, i alla fall på sociala medier. – Folk är kloka. Det som förvånar är tystnaden från politiker, näringsliv och miljöorganisationer. Om vi ska ha en liten chans att nå Parisavtalets mål så måste våra utsläpp ner till noll inom en extremt kort tidsram. Och med tanke på hur snäv den tidsramen är och hur mycket koldioxid vi har kvar att släppa ut så kan vi omöjligt nå dit utan ett minskat flygande. Det vet alla. Men ingen vill ta i frågan. Ingen vill låtsas om problematiken. Det är fascinerande och det skrämmer mig faktiskt mer än klimatförändringarna i sig.
Men tystnaden i frågan beror enligt många på brist på alternativ, och en vanlig åsikt är att det är fel att skuldbelägga individen. Istället borde fokus ligga på ett större systemskifte.
– Det är viktigt att man absolut inte skuldbelägger nån annan för nånting. Nån frågade ”vilka flygresor är onödiga”? Jag svarade ”mina egna”. Och där måste det ligga. Men systemskiftet som alla pratar om är ju vi själva. Utsläppen görs av oss som individer. Inte av ”länder” eller ”nån annan”. Vi kan bara påverka oss själva och dom i vår närhet. Beslutet har däremot inte gått utan uppoffringar, och Ernmans karriär blir lidande. – Det fungerar inte alls. Jag får byta jobb. Jag kan inte vara operasångerska utan att flyga. Men jag kan ju inte längre prata om solidaritet med människor runt om i världen som har det sämre än jag, samtidigt som jag bidrar till en resenorm och en livsstil som enligt en enig forskarkår riskerar att snart ödelägga livet för hela ekosystem, djurliv och miljontals människor. Jag får inte ihop den ekvationen. Vår gemensamma framtid måste ju komma först. Klimathotet måste vara vår högsta prioritering. Så är det ju knappast idag, för att uttrycka sig diplomatiskt. Ernman tror inte att framtida teknik kommer innebära att vi kan fortsätta leva som idag. – Om vi ska klara Parisavtalets två grader så måste vi villkorslöst ändra våra vanor. Det finns ingen väg runt det. Alla drömmer förstås om att 25 000 elektriska jumbojeter plötsligt uppenbarar sig ur tomma intet och pensionerar hela världens flygflotta 20 år i förtid. Men det kommer inte hända. Vi måste ändra våra vanor och självklart inte bara vårt flygande. Alla utsläpp ska ju till noll, och sen till minus. Vi måste göra uppoffringar. Och vår respekt för naturen måste återupprättas.
Isarna smälter, Kinas kolproduktion fördöms och svenska politiker rasar över USA:s uttåg ur Parisavtalet. Samtidigt subventionerar den svenska staten flertalet flygplatser, som befolkningen ska använda tills den sista koldioxidmolekylen pumpats ut i atmosfären. Den svenska miljödebatten präglas av hyckleri när det gäller en av våra mest klimatbelastande aktiviteter, skriver Anna Ljungström.
”Klimatet är vår tids ödesfråga”. Dessa ord yttrade statsminister Stefan Löfven i september förra året. Han är inte ensam om att tala sig varm om vikten av svenska utsläppsminskningar. Med detta rimligt höga tonläge kring klimatkrisens vikt borde det vara lika rimligt att både politiker och befolkning försöker begränsa en av de mest utsläppstunga aktiviteterna; flyget.
Aldrig har svenskarna flugit så mycket som vi gör nu. Vårt utrikesflygande släpper ut hisnande 11 miljoner ton koldioxid årligen, och därtill tillkommer hundratusentals ton av inrikesutsläpp. Av dessa är 70 procent rena nöjesresor. Genom att undvika de enskilda och kortvariga aktiviteterna som våra flygresor är skulle en tiondel av våra totala utsläpp försvinna, om man utgår från Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp på drygt 100 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Att skippa flyget är alltså ett mycket effektivt sätt att snabbt dra ner på växthusgasutsläppen.
Trots de skrämmande siffrorna är det tyvärr mycket snack och lite verkstad när det gäller hur mycket vi faktiskt är beredda att förändra våra resevanor. Förra veckan blev det klart att den svenska staten skjuter till en kvarts miljard för utbyggnaden av Sälens flygplats. Planerna har funnits sedan den förra regeringen, och slutförs nu under rödgrön flagg, till glada toner från både infrastrukturministern och näringsministern.
– Regeringen har arbetat för att EU-kommissionen skulle pröva och godkänna stödet. Jag är väldigt glad för det positiva beskedet vi nu fått. En utbyggd flygplats i området är viktigt för att fortsätta utveckla besöksnäringen och skapa nya jobb i Dalarna, sa närings- och innovationsminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.
Det är inget nytt att skattebetalarnas pengar går till att subventionera flygplatser runt om i landet, men vår kollektiva ignorans för flygets massiva klimatpåverkan förefaller mer och mer orimlig, hur många löften om lokala arbetstillfällen och tillväxt som än finns där bakom.
Att fortsätta vurma för flyget är varken ett trovärdigt eller långsiktigt alternativ för att lyfta den svenska landsbygden. En biobränsledriven flygplansflotta är långt borta, och skulle dessutom hamna i rejäl konflikt med både andra transportsektorer och global matproduktion. Både Damberg och Sälen kommer få vinka adjö till de eventuella nya jobben när de smälter bort under den globala uppvärmningens obarmhärtiga framfart.
Det är dock glädjande att regeringen lagt fram ett förslag om en flygskatt, som trots relativt begränsade utsläppsminskningar ändå får ses som ett första steg mot de kraftiga styrmedel som är nödvändiga för att beskära flygets klimatpåverkan. Undersökningar visar dessutom att nästan hälften av befolkningen ställer sig positiv till skatten.
Väljarnas vilja till krafttag från politikerna är något våra makthavare borde ta tillvara på. Att istället reducera flygfrågan till ett individuellt ansvar riskerar att få dåligt resultat, eftersom icke-strukturella lösningar generellt fungerar illa i det stressade samhällsklimat vars sociala normer gör flyget till det främsta transportvalet. Enskilda personer har begränsade möjligheter att bryta mot nuvarande mönster, mot ett samhällssystem som premierar ett högt livstempo där individens värde gärna mäts i arbetstimmar och prestigefyllda utomlandsresor.
Samtidigt kan vi inte helt förlita oss på makthavarnas klimatsnack, vilket inte minst Sälensatsningen är bevis på. I dagarna skrev åtta forskare, artister och idrottare, däribland operasångerskan Malena Ernman och skidskytten Björn Ferry, på DN Debatt om hur de går i bräschen och väljer bort flyget för klimatets skull. De ställer den kärnfulla frågan ”Är det okej att förneka kommande generationer stabila klimat- och ekosystem, för den kortsiktiga vinsten med flygresor?”. Det enkla svaret bör vara ett rungande nej, oavsett vilken samhällsnivå man representerar.
Vi vill så gärna kunna fortsätta med ’business as usual’ – åka på årlig Thailandssemester, inrikesflyga till jobbmötet, dra på weekend i Rom – att vi helhjärtat sväljer tekniska lösningsförslag och löften om klimatkompensation. Men låt oss inse fakta; flygets klimatpåverkan är något vi måste deala med här och nu, inte om 10, 20 eller 30 år. Och det är något vi alla måste deala med – både individer, företag, kommuner, forskarsamfundet, och staten.
SMB:s ledare: På regelbunden basis skriver Supermiljöbloggens skribenter ledare. Denna veckans skribent är Anna Ljungström, samhällsplaneringsstudent vid Uppsala Universitet. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen ”SMB ledare”.
Med sina 40 Megawatt är det nya solkraftverket störst i världen och ger Kina en liten skjuts i omställningen till ett klimatsmartare energisystem. Den installerade effekten är mer än tillräckligt för att förse 6500 hem med el.
Flytande solkraftverk har flera fördelar, särskilt i folktäta områden. Förutom att vattnet fungerar som ett naturligt kylsystem tar panelerna inte upp oönskad plats i tätt bebyggda regioner utan använder ytor som annars inte utnyttjas. Det nya solkraftverket har kopplats till elnätet i Huainan, en stad i östra Kina med djupa rötter i kolindustrin.
Det flytande kraftverket har installerats på en vattenmassa i ett område tidigare till för kolbrytning. Vattnet är alltför förorenat för att nyttjas av människor och passar därför som underlag för solpanelerna.
Men världens största flytande kraftverk kommer inte att få njuta av titeln länge till. Samma företag som har byggt solkraftverket i Huainan håller redan på med nästa flytande mastodontbygge. Projektet på 150 Megawatt byggs i samma region och förväntas vara redo innan året är slut. Flytande solpaneler är i sig ingen nyhet. Förra året kunde vi berätta att Europas största flytande solkraftverk höll på att byggas strax utanför London. Anläggningen har sedan dess tagits i bruk och genererar nu el för fulla muggar.
←Tipsa!
Tipsa oss
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
