Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    "Klimatet struket från morgondagens Agenda – men isen smälter ändå"

    ”Trots att larmen motiverar hårdare granskning än någonsin slipper partiledarna ställas till svars för sin klimatpolitik i morgondagens Agendadebatt”, skriver Beatrice Rindevall i en SMB-ledare.
    I veckan kom nyheten att ett isblock stort som Pennsylvania håller på att bryta loss från Antarktis, något som väntas kunna ge svallvågseffekter på tre meters vattenhöjning. Samtidigt gick forskare ut och sa att vi närmar oss 1,5 grads uppvärmning snabbare än vi trott.
    Trots att larmen motiverar hårdare granskning än någonsin slipper partiledarna ställas till svars för sin klimatpolitik i morgondagens Agendadebatt.
    ”Ungefär som att dividera om vilka låtar som ska spelas när Titanic håller på att sjunka”, skrev en Twitteranvändare. Agenda försvarar sina val av ämnen med en Novus-undersökning baserat på tusen personers åsikter om de viktigaste politiska frågorna.
    Calle Elfström, miljöreporter på SVT, tycker att de som kritiserat Agenda borde ha en bredare bild.


    Problemet är bara att den bredare bilden inte gör saker bättre. Snarare tvärtom. Enligt en undersökning av Sveriges radio och Sifo kommer miljöfrågor allra längst ner på listan över hur mycket uppmärksamhet politiska sakfrågor får i media. Granskningen omfattade Sveriges fem största tidningar och nyhetssändningar i SVT, TV4 och SR.
    Även Vi-skogen har undersökt hur klimatfrågan behandlas i media och sett att rapporteringen blivit allt sämre. Antalet klimatrelaterade artiklar minskar samtidigt som klimatskeptiker får allt större utrymme. En annan snabb genomgång som Supermiljöbloggen gjorde av kvällspressens förstasidor, kategorier och senaste ledare visade total avsaknad av klimat- eller miljörelaterat innehåll.
    Det är som att frågan knappt existerar. Trots att det är frågan som oroar svenskar mest. Trots att det knappast finns brist på konflikter, och än mindre brist på viktiga nyheter. Trots att det påverkar allt.
    Skulden ligger inte bara på media, utan också på läsarna. För det finns ett samband mellan det vi klickar på och det journalister skriver om.
    Det är uppenbart att vi som väljare och mediakonsumenter inte bryr oss i den utsträckning vi borde.
    Besvikelsen på Miljöpartiet och bristen på andra vettiga miljöalternativ har påverkat miljöengagemanget sedan valet. Det är däremot absurt att klimatfrågan ska stå och falla med Miljöpartiets kommunikation och mediautrymme. Politiska journalister och kommentatorer verkar inte inse att frågan är allas ansvar, och inte en en-parti-fråga.
    När vattenhöjningen slår till kommer alla, oavsett partitillhörighet, få det blött om öronen.
    De andra partierna har samtidigt sluppit blivit ställda till svars för sin miljöpolitik, och har inte heller velat lyfta den själv. Partier väljer strategiskt att nå fram med frågor som gynnar den, och då miljö- och klimatfrågor tidigare gynnat Miljöpartiet undviks den i de flesta andra partier. Det har alltså för vissa funnits ett egenintresse att undvika frågan, då vi väljare blir engagerade och påverkas av det vi ser diskuteras.
    Genom att Agenda tar upp de politiska frågorna de tror att svenska folket tycker är viktigast förstärker de samtidigt vad vi tycker är viktigt. Det är ingen slump att det som skrivs mest om i media också är det vi tycker är viktigast, och det blir som en enda stor opinionsbildande filterbubbla.
    Resultatet är att klimatet är struket från morgondagens Agenda. Och samtidigt som båten sjunker står Jimmie Åkesson och ler över att han ändå fått välja vilken låt som spelas.


     
    Läs också: Vi måste prata om kostnader för klimatförändringar – inte priset på bensin, SVT
     

    Hållbarhetsveckan i Lund

    Nästa vecka blir Lund ett hållbarhetsmecka. Det kommer vara ett späckat schema med allt ifrån klädinsamling, seminarier, filmvisning och workshops. SMB har listat toppattraktioner under ”Gröna Lund”.
    På måndag startar hållbarhetsveckan i Lund! Tillsammans bjuder Lunds Universitet, Lunds kommun, ett flertal organisationer och engagerade Lundabor på en vecka full med hållbarhetsinspiration.
    Det blir en mötesplats för studenter, forskare, politiker, organisationer och allmänheten att diskutera och debattera frågor för en hållbar framtid.
    Under olika teman hålls föreläsningar och seminarier men man kan också hitta flera workshops, klädinsamling och filmvisningar.
    Top 5 under veckan!
    Fossilfritt Skåne 16/5

    Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång och går lättare än många tror. I Skåne finns många goda initiativ som visar hur lönsamhet och välfärd kan öka i takt med att utsläppen minskar.

    Ekofika med en politiker

    Vad skulle få dig att göra mer hållbara val i din vardag? Välja kollektivtrafik eller cykel oftare, laga istället för att köpa nytt, äta mer eko, reko och vego? Hur skulle staden Lund kunna underlätta din hållbara vardag? Kom och ta en fika med en politiker och berätta!

    Eko-rekovandring 16/5

    Följ med Ekoguiden på en tur genom Lund när vi till fots besöker Lunds gröna smultronställen.

    Hållbart varumärke 16/5
    Träffa Tetra Pak, Ikea och Volvo och hör om deras miljöutmaningar och hållbarhetsarbete.

    Hör forskare och representanter från IKEA, Tetra Pak och Volvo Car diskutera utmaningar och lösningar kring hållbara varumärken, strategi och innovation. Dessutom berättar Annika Helker Lundström, nationell miljömålssamordnare, om regeringens arbete med att lyfta näringslivets hållbarhetsarbete. Välkomna till ett lösningsfokuserat samtal i talkshowformat!

    På lördagen ställs det sedan till med en hållbarhetsfestival med bland annat föreläsningar, ekofika, stadsodling och ekomarknad. Kolla in programmet för festivalen här!

    Lundin Petroleum fortsätter borrningar i Barentshav

    Oljebolaget genomför sin fjärde borrning i det känsliga området kring Arktis.
    Altafyndigheten ligger på Loppahöjdsområdet i Barents hav. Där har det helägda dotterbolaget Lundin Norway AS genomfört tre borrningar hittills. Nu påbörjas den fjärde, såkallade Alta-4.
    Borrningen är en utvärderingsborrning där målet är att få ytterligare information om Altafyndigheterna. I nuläget uppskattas området innehålla mellan 125-400 miljoner fat oljeekvivalenter, skriver Dagens Industri.
    Syftet är också att fortsätta borrningarna under 2018.
    Havet kring Arktis är ett känsligt område och en oljeläcka skulle få förödande konsekvenser för miljön. Greenpeace har tillsammans med Natur og Ungdom stämt den norska staten för godkännandet av borrningarna i området.

    Igelkottar lever farligt

    Inför valborgsfirandet skrev SMB om de små igelkottarna som lever farligt när de boar in sig i rishögarna. Nu när sommaren närmar sig och gräset växer kommer ytterligare ett hot mot kottarna – robotgräsklipparen. 
    Har du, liksom många andra, hakat på trenden med robotgräsklippare? En välklippt gräsmatta som sköter sig själv. Man slipper klippa själv och kan istället njuta i hängmattan.
    Men allt är inte frid och fröjd med de små hjälpredorna. Olyckorna när de krockar med vilda djur har ökat i takt med att gräsklipparna blir allt mer populära, skriver Smålands-tidningen.
    Framförallt är det nattetid som olyckorna sker, när bland annat igelkottar och paddor är som mest aktiva. De förlitar sig på sina egna försvarsmekanismer och backar därför inte när gräsklipparna kommer.

    Som tur är finns det ett enkelt sätt att förebygga kollisioner mellan igelkottar och gräsklippare. Det räcker med att ändra tidsinställningen så att roboten endast jobbar på dagen. Både igelkottar och paddor som är de som i första hand riskerar att bli påkörda är aktiva från skymning till gryning, säger Per Bengtson, biolog på Naturskyddsföreningen till Smålands-Tidningen. 

    Här odlar du utan trädgård

    Är du sugen på att odla men har ingen egen trädgård? Co-Grow är ett initiativ som samlar hemmaodlare för att dela odlingsmark i liten skala.
    Att odla sin egen mat kan vara en dröm för många. Men tillgång till en trädgård är inte en självklarhet för alla. Så var det för Rebecka Hagman, grundaren till delningsinitiativet Co-Grow som vill väcka liv i trädgårdsodling igen.

    – Vi tror på̊ att alla kan odla mat och vill återta köksträdgården som var vanlig förr i tiden, eftersom hemmaodling är hållbart, säger hon.

    En odlingsträdgård bidrar till biologisk mångfald och kan minska klimatpåverkan. Dessutom är det lättare att hålla en småskalig odling fri från kemikalier, menar Rebecka Hagman.

    – Jag har alltid varit intresserad av klimat, miljö och hållbarhetsfrågor och när idén om Co-Grow kom till mig kändes det som att den blev ett självklart svar och micro-lösning på många av vår tids samhällsutmaningar.

    Det hela resulterade i en onlinetjänst, där man kan registrera sig som ägare till en tillgänglig trädgård eller som odlingsentusiast som söker tillgång till en liten bit odlingsmark.
    Målet är nu att Co-Grow ska växa i hela landet. En grundpelare i Co-Grow är gemenskapen och att skapa nya möten mellan människor. Inför framtiden finns därför tankar om pedagogisk och integrationsfrämjande verksamhet.
    Är du intresserad så hittar du deras facebooksida här och på hemsidan kan du registrera en trädgård eller leta efter odling nära dig.

    Ny satsning ska sätta svensk hållbarhet på kartan

    Idag invigs ett nytt showroom med goda exempel på hållbar stadsutveckling som också lyfter svenska företag inom klimat- och miljöteknik. Satsningen heter Smart City Sweden och ska fungera som en ”one-stop-shop” för investerare och andra i behov av en stor dos svensk spetskompetens.
    Mötesplatsen går att besöka i Stockholms Hammarby Sjöstad, en stadsdel med miljöprofil och stor vana av att ta emot internationella besökare med intresse för hållbar stadsutveckling.

    Vi har fantastiskt många initiativ inom smarta städer i Sverige där innovation och hållbarhet står i centrum. Smart City Sweden kraftsamlar och gör all innovation lätt att hitta för en global utveckling. Plattformen blir då en ”one-stop-shop” där svenska bolag och svenska tekniker blir tillgängliga för nya marknader och investeringar, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma i ett pressmeddelande.

    Smart City Sweden drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet med stöd från regeringen och Energimyndigheten.

    Rekordlåga grundvattennivåer hot mot djurlivet

    Den ihållande torkan drabbar stora delar av Sveriges djurliv negativt. Med låga vattennivåer får både fåglar, fisk och kräldjur svårare att överleva.
    Redan förra året kom rapporter om extremt låga grundvattennivåer i delar av landet, framförallt på Öland och Gotland. Det här året ser ut att bli ännu värre.
    Under våren har varningssignaler kommit om låga vattennivåer i stora delar av södra Sverige och om nederbörden fortsätter vara låg kan vi förvänta oss en extremt torr sommar på många platser.
    De låga vattennivåerna drabbar inte bara oss människor, utan även stora delar av det vilda djurlivet. Många återkommande fågelarter har svårare att hitta bra livsmiljöer när sjöar och vattendrag torkar ut. Likaså minskar fiskproduktionen och de kräldjur som är beroende av vattendrag för fortplantning.
    Sveriges Radio har i sitt vetenskapsprogram Klotet rapporterat om hotet mot laxynglen. Likaså skriver Dagens nyheter om hur torkan påverkar flyttfåglarna i viktiga fågelsjöar:

    Tåkern är i praktiken en tunn vattenhinna i en liten svacka i landskapet. Nu är vattennivån 30 centimeter under den normala, snart är den nere på väldigt kritiska nivåer, säger Lars Gezelius, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Östergötland.

    Vill du veta mer om de låga grundvattennivåerna? Lyssna på Klotet här.
     

    EU närmar sig energimål till 2020 – ambitionerna fortsatt låga

    EU:s energipolitik tuffar på som den ska och enligt den senaste rapporten från Europakommissionen är majoriteten av medlemsländerna på väg att nå sina mål. Trots detta har transportsektorn svårt att hänga med och mycket mer behöver göras för att uppfylla Parisavtalet.

    2009 slog EU på stora trumman och satte upp fyra mål för den förnybara energins framtid. Enligt direktivet ska följande ske till 2020:

    • Minska utsläpp av växthusgaser med 20 procent
    • Öka energieffektiviteten med 20 procent
    • 20 procent av den totala energikonsumtionen ska komma från förnybara källor
    • 10 procent av fordonsbränslen ska komma från förnybara källor.

    Enligt rapporten uppnådde EU som helhet 16,4% förnybar energi 2015. Idag ligger Sverige i framkant med 53,9% förnybar energi, och har tillsammans med 10 andra länder redan uppnått sitt mål för 2020.
    Den största ökningen har skett inom elektricitet, där källorna vind och vatten har lett till en allt renare produktion inom EU. Transportsektorn fortsätter dock att vara den svåraste nöten att knäcka och med totalt 6 procent förnybara bränslen är framstegen mycket blygsamma. Den främsta anledningen till detta är enligt rapporten höga omställningskostnader och ett ovisst politiskt landskap.
    Rapporten ger en indikation om att krafttag behöver göras inom transportsektorn för att nå målet till 2020. Men även Agenda 2030 väntar runt knuten och för att uppnå de mål som EU har satt upp inom ramen för Parisavtalet krävs det en ambitiösare energipolitik på alla plan. Enligt EU:s plan ska unionen uppnå utsläppsminskningar om 40 procent till 2030.

    Klimatförändringar bidrar till terrorism

    Den globala terrorismen gynnas av förändringar i klimatet, visar färsk rapport.
    På uppdrag av det tyska utrikesdepartementet har tankesmedjan Adelphi undersökt hur terrorism och organiserad brottslighet kan kopplas till den globala uppvärmningen, skriver The Guardian. Resultaten visar på flera sätt hur klimatförändringarna blir en grogrund för extremismen.

    • Förändringar i klimatet förstör människors försörjning, och underlättar därmed terrornätverkens möjligheter att rekrytera nya medlemmar.
    • Redan svaga regeringar pressas ytterligare, vilket öppnar upp fältet för terrorismen att vinna makt.
    • Torka, översvämningar och andra klimatrelaterade katastrofer leder till mat- och vattenbrist – som utnyttjas som vapen av terroristgrupperna.

    Ett exempel på detta är hur terrorgruppen Boko Haram vunnit mark i området kring Tchadsjön, som lidit hårt av torka de senaste åren. Svält och arbetslöshet har lett till att terroristerna lyckats få ett relativt stort stöd i regionen.
    Ytterligare ett exempel är Syrien, där klimatförändringarna redan visats vara en bidragande orsak till krigsutbrottet.
    Det är heller ingen slump att IS lyckats väl med rekryteringen i landets nordöstra delar. Regionen drabbades 2007 av den värsta torkan på 900 år, och 85 procent av bönderna förlorade sina jordar. Den folkliga ilskan mot Assad-regimens passivitet gjorde att IS kunde vinna stöd av frustrerade människor som förlorat sitt levebröd, enligt rapporten.
    Sedan tidigare finns mycket vetenskap som pekar på att ett allt mer instabilt klimat leder till geopolitiska osäkerheter. Dessa nya slutsatser bekräftar alltså bara faktumet att våra ökade växthusgasutsläpp har en högst påtaglig social och politisk inverkan.
    Rapporten finns att läsa i sin helhet här.

    Ny nationell cykelstrategi

    En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som ska bidra till ett hållbart samhälle och hög livskvalité i hela landet. Så låter regeringens nya satsning på cykling. Med den är planen att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa.
    Sedan 1995 har cyklandet minskat med en tredjedel och störst är minskningen i åldrarna 6-24 år. Trots att kommuner och regioner har gjort en del infrastruktur satsningar på bland annat cykelbanor, har det inte gett effekt.
    Nu ska en metod för att mäta cykeltrafiken på lokal nivå, tas fram och trafikverket ska få 9 miljoner att dela ut till ideella organisationer för informations och utbildningsinsatser som gynnar en ökad och säker cykling.
    Fokus med strategin ska ligga på bland annat ökade kunskaper om olika grupper av cyklister, att fler kommuner ska bli cykelvänliga och att cykling ska få högre prioritet i samhällsplaneringen.

    – Cykling är ett transportslag som är bra på så många sätt. Ökad cykling bidrar till bättre folkhälsa, bättre stadsmiljöer och hållbara transporter. Regeringen vill att fler ska cykla. Därför har vi beslutat om den första nationella cykelstrategin. Cykelstrategin är ett viktigt verktyg och ett avstamp för det fortsatta arbetet, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

    Regeringen vill också se över vissa cykelregler, som att tillåta cykling på vägbanan även om det finns en cykelbana bredvid samt att låta kommuner inrätta särskilda cykelbanor. Förutom det innehåller strategin inte några konkreta åtgärder eller ekonomiska incitament för att få fler att välja cykeln. SMB har kontaktat infrastrukturministern men inte fått svar.

    Supermiljöpodden #26 – Att leva som man lär?

    Kan Norge på ett trovärdigt sätt ta på sig ledartröjan när det gäller klimatet? Och kan man som forskare inom miljö- och klimatfrågor verkligen flyga? I detta 26 avsnitt diskuterar vi forskaren Kevin Anderson syn på vikten av personligt ledarskap, ungdomars klimatångest och situationen för den svenska biogasen.

    I studion, Vera Telemo och Ellen Palm.
    Lyssna på avsnitt #26 


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:

    • Här hittar du det tjugofemte avsnittet om kladdiga förpackningar, lånecyklar i Kina och återvinning av kväve.

    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljobloggen.se

    Akta kottarna under valborg

    Under valborg kan djur som igelkottar, fåglar eller katter ha flyttat in i brashögarna. Därför är det viktigt att titta innan brasan tänds så att eventuella bostadsgäster kan få flytta ut innan de får det hett om öronen.

    Tyvärr fungerar varken taggar, fjädrar och päls som bra skydd mot eld.

    Här är vad du kan göra för att rädda djurens liv:

    • Flytta eller lasta om rishögen innan du tänder majbrasan.
    • Om det inte går: lyft upp och kolla så noga du kan under riset.
    • Om du inte gör en egen majbrasa: kontakta arrangörerna av Valborgsfirandet där du bor med den här informationen så de kan vidta åtgärder.

    Vill du hjälpa kottarna mer? Om du har någon i din närhet kan du stödmata, fixa en bra kottemiljö och bygga ett igelkottbo. Här hittar du hur.

    Igelkott
    Igelkott Foto: Daniel Wehner

    Detta parti har flest förtroende för i miljöfrågan

    Institutet för samhälle, opinion och media vid Göteborgs Universitet (SOM-institutet) har kommit med sin årliga stora presentation av opinionsläget i Sverige. SOM-institutet har bland annat frågat folk vilket parti de har störst förtroende för i miljöfrågan. 
    Toppar gör Miljöpartiet som får förtroende från 23 procent av väljarna. Därefter kommer Centerpartiet med 16 procent och på delad tredjeplats kommer Socialdemokraterna och Moderaterna med 14 procent var. Sen kommer i tur och ordning Vänsterpartiet med 8 procent, Liberalerna med 5 procent, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med 3 procent var och Feministiskt Initiativ med 1 procent.
    Undersökningen visar också att klimatförändringarna tillsammans med antibiotikaresistens är den frågan av alla som oroar väljarna mest inför framtiden, 49 procent av väljarna svarar att de mycket oroliga för dessa frågor. Därefter kommer terrorism och miljöförstöring som oroar 48 respektive 47 procent av väljarna.
    Sverigedemokraterna och Kristdemokraternas väljare är mindre oroade för klimatförändringar och miljöförstöring än övriga väljare.
    Andelen väljare som är mycket oroliga för klimatförändringarna har ökat stadigt från 40 procent år 2011. Andelen som är oroliga för miljöförstöring har varit stabil senaste åren, men en svag nedgång senaste året.
    När väljarna får frågan om vilken fråga som är viktigast i Sverige idag kommer miljö först på åttonde plats. Nio procent ser miljö som en av de max tre viktigaste frågorna i Sverige idag. Högst upp på listan finns integration/immigration med 45 procent.

    Jannok: "Klimatkrisen är verklig, den är här just nu och vi kan bara åstadkomma skillnad om vi gör det tillsammans"

    ”Naturen är allas vårt hem”, säger Sofia Jannok. ”Vi är naturen. Egentligen tar jag ställning för mig själv. Utan rent land och vatten finns inget liv.”
    Den 29 april har Trump-regeringen, ökänt för sitt klimatförnekande, fullgjort sina 99 första dagar.  Med anledning av detta samlas nu på lördag stora artister, opinionsbildare och rörelser inom miljö, fred och demokrati för en gemensam klimatmarsch i Stockholm City.
    Supermiljöbloggen har intervjuat artisten Sofia Jannok, som sedan långt tillbaka tagit tydlig ställning mot gruvnäringen och exploateringen av Sápmi.
    – Den som sett vilken enorm förstörelse en gruva lämnar efter sig förstår att det är inte en plats för liv. Det går inte att återställa trots miljölagar, det är förlorad mark för alltid för alla. Vi måste hitta andra sätt att leva som inte innebär att vi förstör för vår egen framtid. Som renägare och uppvuxen nära väglöst land och oförstörda vidder respekterar jag jorden enormt, allt vi lever av, består av kommer från omgivningarna. Att gräva djupa, giftiga kratrar i dem är att göra sår i det heligaste vi vet om.
    Sofia Jannok har många gånger tagit ställning för miljön. Bland annat deltog hon i klimatkonferensen i Paris 2015, både genom officiellt anförande och demonstrationer.
    – Urfolken måste få en plats vid maktens bord. Det är ingen slump att de sista oförstörda naturresurserna är på land som urfolk fortfarande förvaltar, som t ex här i Sápmi eller i Amazonas regnskog eller på Arktiska isområden. I tusentals år har människor levt av naturens rikedom utan att ha förintat den. Den kunskapen finns kvar. Tillsammans med vetenskap, urfolks kompetens och respekt kan vi lära av varandra för att bruka naturen utan att förbruka den, säger Sofia Jannok.
    -Jag har sett klimatkrisen växa på nära håll sedan barnsben. Arktis, där förändringarna syns tydligast, är inte nånstans långt borta. Det är här. Norra Sverige är en del av Arktis. Som del av urfolksnäringen renskötsel som går tillbaka så långt att ingen minns, har jag själv sett nödår för renen på grund av regniga vintrar och dåligt bete. De kommer varje år i Sápmi.
    Svårigheterna för renar att hitta mat då temperaturen varierar intakt med att klimatet förändras har Supermiljöbloggens Agnes Bondesson skrivit om bl.a. här.
    -Om vi vill förhindra klimatkris för framtiden är det för sent. Framtiden är redan här. Vi har redan passerat den varnade temparuturshöjningen på 1,5 grader. Vi tampas redan med drastiska förändringar i vardagslivet då renen svälter. Klimatkrisen är verklig, den är här just nu och vi kan bara åstadkomma skillnad om vi gör det tillsammans. För jorden, vårt enda hem. För oss själva. Jordens barn, säger Sofia Jannok.
    Marschen på lördag avgår från Norra Latins skolgård i centrala Stockholm och nedan hittar du ytterligare information om artister, talare och andra hållpunkter.


    INFORMATION People’s Climate March Stockholm
    När: Barnverkstan och Skyltverkstaden öppnar 13.30. Demonstrationens avmarsch kl 16.00.
    Var: Manifestationen med talare och artister hålls på Norra Latins skolgård i centrala Stockholm kl 14.30 – 16.00.
    Artister: Malena Ernman, Sarah Riedel, Cherrie, Petra Marklund, Magnus Carlson, Sofia Jannok + hemliga
    artister och DJ Hasan Ramic.
    Talare: Stina Oscarson (Dramatiker, regissör & kulturdebattör), Prashant Shindi (Srushtidnyan) och Carmen
    Blanco (Latinamerikagrupperna), Pär Holmgren (Meteorolog, föreläsare och författare), Em Petersson
    (Greenpeace), Kristina Henschen (Chef, Union to union).
     

    Arktis klimat skiftar till ett nytt tillstånd

    Arktiska rådet har kommit med en stor rapport om klimatförändringarna i Arktis. Huvudbudskapet är att klimatet i Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd. Artikeln består av en kortare sammanfattning i fyra punkter och sedan en längre fördjupning.
    Fyra viktigaste punkterna från rapporten:
    1. Klimatförändringarna går snabbt. Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral. Mängden is som årligen smälter från den grönländska landisen motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Hastigheten på isavsmältningen har nästan fördubblats på mindre än 10 år. Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.
    2. Det kommer att bli värre. Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet. Med all avsmältning från landisar i hela världen bedöms världshavet stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.
    3. Leder till allvarliga konsekvenser för människor och djur. Havsytehöjningen påverkar hela världen. Lokalbefolkningen i Arktis drabbas hårt när stigande hav och smältande permafrost tvingar samhället att flytta. Betande djur som renar och myskoxar drabbas och minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar. Klimatförändringarna riskerar att förvärras när växthusgaser frigörs från permafrosten och oljeborrning blir mer lättillgängligt.
    4. De värsta konsekvenserna kan undvikas. Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.
    Nedan följer en lite mer utförlig sammanfattning om hur klimatet i Arktis förändras, hur det riskerar att förändras, vad konsekvenserna blir och vad vi kan göra år det.
    ———————————————————————————————————————————————————————-
    FÖRDJUPNING:
    Rapporten är framtagen av 90 forskare och granskad av 28 experter.
    Klimatförändringarna i Arktis går snabbt
    Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Att Arktis värms upp snabbare än övriga världen beror på återkopplingsmekanismer. Dels utstrålar kalla områden värme långsammare, vilket leder till att mer värme stängs inne av växthusgaserna. En annan viktig anledning till att Arktis värms upp snabbare är att mindre värme reflekteras tillbaka när ljusare ytor som snö och is ersätts av mörkare ytor som hav och mark. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral.
    Isavsmältningen från Grönlands landis ökar. Mellan 2011-2014 smälte årligen en mängd is som motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Isavsmältningen gick nästan dubbelt så snabbt under denna period jämfört med 2003-2008.
    Utbredningen på havsisen minskar över tiden, även om den varierar mellan åren. Havsisens tjocklek har minskat med 65 procent mellan 1975-2012. Antalet dagar med snö har minskat med 2-4 dagar på årtionde. De senaste åren har snöutbredningen i juli i delar av Nordamerika och arktiska Eurasien varit 50 procent mindre jämfört med innan år 2000.
    I skogarna ersätts barrträd av lövträd i allt snabbare takt.
    Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.
    Konsekvenser av kommande klimatförändringaar
    Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet.
    Om utsläppen fortsätter som hittills kommer avsmältningen av den arktiska landisen att bidra med en havshöjning på 25 centimeter mellan 2006-2100. Om all avsmältning från landisar i hela världen räknas med innebär detta att havsytan bedöms stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen.
    När isen smälter blir det mer sötvatten i Arktiska havet. Hittills har mängden sötvatten ökat med 11 procent i de översta lagret av havet. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.
    Träd och höga buskar kan komma att börja växa på tundran.
    Konsekvenser för människor och djur
    Klimatförändringarna i Arktis påverkar hela världen. Kustområden och låga öar i hela världen kommer att drabbas av mer översvämningar, erosion, förorenat dricksvatten, skador på byggnader, infrastruktur och ekosystem på grund av det stigande världshavet.
    Lokalbefolkningen i Arktis riskerar att drabbas hårt. Samhällen vid kusten tvingas flytta när havet stiger och permafrosten smälter. Markens kapacitet att bära byggnader har minskat med 40-50 procent sedan 60-talet i delar av Sibirien på grund av att permafrosten smälter.
    Avfall från industrier och kommuner riskerar att frigöras och hamna i dricksvattnet när permafrosten töar. Dessutom uppstår risker för matsäkerheten.
    Varmare klimat leder till mer regn på snö vilket skapar ett islager som gör det svårt för betande djur som renar och myskoxar. Minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar.
    Ökad uppvärmning riskerar dessutom att leda till ännu mer uppvärmning. Förutom att mindre värme reflekteras tillbaka när snö och is smälter så riskerar växthusgaser att frigöras när när permafrosten smälter. Klimatförändringarna riskerar dessutom att underlätta för oljeborrning.
    Totalt kan förändringarna i Arktis orsaka enorma ekonomiska skador.
    Vad kan vi göra?
    Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Det beror på att de växthusgaser vi hittills släppt ut kommer fortsätta bidra till uppvärmning. Även om Parisavtalet uppfylls bedöms temperaturökningen över det arktiska havet på vintern bli 5-9 grader varmare i slutet av detta århundrade jämfört med genomsnittet 1986-2005.
    Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.
    Om vi minskar utsläppen i enlighet med Parisavtalet kan ökningen av den globala havsytehöjningen till år 2100 bli 20 centimeter lägre än vad den annars skulle ha blivit och snötäckets utbredning skulle kunna stabiliseras på en nivå som är 10 procent under den nuvarande.
    Parisavtalet kan alltså endast bromsa den klimatförändring som pågår. För att börja återkalla uppvärmningen räcker det inte med minskade utsläpp, det krävs att växthusgaser börjar tas tillbaka från atmosfären.

    Peak bilutsläpp verkar vara passerad – men nu behöver vi gasa

    Utvecklingen mot fossiloberoende fordonsflotta går för långsamt. Det behövs politiska styrmedel, riktat mot ett förändrat beteende.
    Målet om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 ligger i riskzonen. Utsläppsminskningen från transportsektorn har stannat av och går nu för långsamt för att målet ska nås. Det visar en sammanställning från miljöbarometern.
    Även om peak-utsläpp verkar vara nått,  personbilarna blir effektivare och drivs alltmer av förnybara bränslen, så räcker inte det, för samtidigt har körsträckorna ökat.
    Utvecklingen av att välja alternativ till bilen, såsom cykel och kollektivtrafik står och stampar. För att sätta fart och vända utvecklingen behövs politiska styrmedel, som kan ge en skjuts för ett ändrat beteende.

    Regeringens förslag till bonus malus skatt är för försiktigt, gäller bara nya bilar och gör inget för att gå oss att låta bilen stå. Här behövs den ekonomiska stimulansen göras om – idag får man 18,50 kronor milen om man tar bilen men bara 250 kronor per år om man tar cykeln. Det är förstås orimligt men vi ser inga förslag från politiken att göra något åt det, säger Mattias Goldman, VD på tankesmedjan Fores till SMB.

    Enligt Trafikverket står transporter stå för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Förutom direkta utsläpp av koldioxid och partiklar i avgaser, så förorenas luften också från partiklar från vägslitage. Transporter påverkar även miljön genom försurning och övergödning. Läs mer om trafikens miljö- och klimatpåverkan på Naturvårdsverket.

    Konflikten om skogen och nyckelbiotoper – en sammanfattning

    Konflikten om arbetet med nyckelbiotoper i skogen i nordvästra Sverige fortsätter. Här kommer en sammanfattning av det senaste och bakgrunden. 
    Den 25 april kom Skogsstyrelsen med beskedet att de fortsätter arbetet med att undersöka nyckelbiotoper, se faktaruta längst ned, i nordvästra Sverige. Men inga nya områden ska klassificeras som nyckelbiotoper innan Skogsstyrelsen har tagit fram en ny metod någon gång 2017.
    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kommenterar beskedet med att:

    Det är bra att myndigheten lyssnat på kritiken och nu återupptar inventeringen. Men att fortsätta vägra avgränsa, registrera och förmedla denna kunskap äventyrar inte bara miljömålet utan står även i direkt strid med den nationella strategin för skydd av skog som Skogsstyrelsen själv varit med att ta fram.

    Bakgrunden: Skogsstyrelsen pausar arbetet med nyckelbiotoper och får skarp kritik
    Det började med att Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, den 11 april kom med beskedet att Skogsstyrelsen pausar undersökningen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Som motivering angav Sundqvist dels att:

    Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige där skogen brukats under mycket lång tid och biotopernas gränser lättare går att urskilja.

    Ett annat skäl som generaldirektören angav var att en klassificering som nyckelbiotop i praktiken har blivit lika med stopp för avverkning, vilket det inte är formellt och inte heller var Skogsstyrelsens avsikt när de började inventeringen av nyckelbiotoper.
    Skogsstyrelsen vill därför att det tas fram nya arbetsätt för skog med höga naturvärden och ”förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt.”
    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kallade beskedet från Skogsstyrelsens generaldirektör för ”ett av de största sveken mot naturvården vi sett i Sverige”. Enligt Naturskyddsföreningen hotas flera miljömål av Skogsstyrelsens besked. Sandahl avslutade sin kritik med att kräva svar från regeringen:

    Och trots att regeringen tydligt uttalat en ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas, så kommer detta myndighetsbeslut leda till just det. Klarar inte Skogsstyrelsen att göra sitt jobb, återstår det att kräva svar av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Karolina Skog: Hur ska den svenska skogen skyddas?

    Men enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Sundqvist kommer andelen skogar som skyddas i nordvästra Sverige att öka på grund av den nationella strategin för formellt skydd av skogsmark.
    Därefter undertecknade 120 forskare och tjänstemän, däribland 26 tjänstemän på Skogsstyrelsen, ett upprop till miljöminister Karolina Skog om att inventeringen av nyckelbiotoper ska återupptas.
    De 120 forskarna och tjänstemännen skriver att Skogsstyrelsens egen analys visar att ”nyckelbiotoper i fjällkommunerna i nordvästra Sverige till och med har högre biologiska värden än genomsnittet för landet.” Forskarna och tjänstemännen skriver vidare att:

    Det är av yttersta vikt att Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas inventeringsarbete fortsätter eftersom denna information behövs för att kartlägga skogar med höga naturvärden och för att nå Sveriges miljömål.

    Miljöminister Karolina Skog (MP) har hittills valt att inte kommentera Skogsstyrelsens beslut att pausa inventeringarna och protesterna mot det. 

    …………………………………………………………………………………………………………………………………
    Faktaruta: Vad är en nyckelbiotop
    Nyckelbiotoper är enligt Skogsstyrelsen ”skogsområden med mycket höga naturvärden. De har från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.” Inventeringarna startades på 90-talet och görs fortfarande. Att en skog klassas som nyckelbiotop ger ingen formell skyddsstatus. Men i praktiken så ”befattar sig så gott som inga aktörer på marknaden med virke från nyckelbiotoper”, enligt Skogsstyrelsen.

    Unga känner hopplöshet för miljöfrågor – positiva budskap behövs

    I avhandlingen ”Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om hållbarhet” har gymnasiestudenter fått beskriva sin syn på framtiden. Det visar sig att många unga har en mörk syn på framtidens miljö och klimat.
    Studien har låtit 343 ungdomar har fått svara på hur de ser på framtiden. Det framgick att många tror på miljökollaps snarare än en hållbar framtid.

    Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand bakom studien.

    Gymnasieleverna är medvetna om miljö och klimatfrågor, men känner en maktlöshet i hur de kan påverka situationen. De har också svårt att se hur politiker, näringslivet och skolan kan hjälpa till att skapa en hållbar framtid.

    Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kramming.

    Ungdomarna vill se handlingskraft och att positiva saker händer. De söker efter vägar att påverka och vara klimatsmarta och miljövänliga. Känner de att det misslyckas så uppstår en känsla av maktlöshet.
    De tycker inte heller att miljöfrågor får tillräcklig uppmärksamhet i mediabruset. En lösning är enligt Kramming att prata om klimat- och miljöfrågor på ett nytt sätt.

    Precis som med andra samhällsfrågor är det viktigt att bryta ”tabun” kring att prata om frågan, liksom det är att kritiskt ifrågasätta vilka samhällsstrukturer som försätter oss i den sitsen att vi konsumerar 4,2 jordklot per år som svenskar, säger Kramming till SMB

    Svårt att bryta normen
    Till skillnad från andra frågor som tillexempel jämställdhet, så ser ungdomarna det är mindre accepterat att bryta normer när det kommer till miljöfrågor. I fråga om jämställdhet, lyftes individualismen och normbrytande fram, för att inte vara som ”alla andra”. När det gäller miljö och klimatfrågor ville de gärna följa miljövänliga trender, men inte på bekostnad av social status eller pengar genom ett dyrare alternativ.
    En början till att komma över detta, är enligt Krammig att visa på att det finns ett ”miljöcommunity” för ungdomar.
    Hela avhandlingen hittar du här

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.