Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Unga känner hopplöshet för miljöfrågor – positiva budskap behövs

    Posted on by Lisa Höglind

    I avhandlingen ”Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om hållbarhet” har gymnasiestudenter fått beskriva sin syn på framtiden. Det visar sig att många unga har en mörk syn på framtidens miljö och klimat.
    Studien har låtit 343 ungdomar har fått svara på hur de ser på framtiden. Det framgick att många tror på miljökollaps snarare än en hållbar framtid.

    Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand bakom studien.

    Gymnasieleverna är medvetna om miljö och klimatfrågor, men känner en maktlöshet i hur de kan påverka situationen. De har också svårt att se hur politiker, näringslivet och skolan kan hjälpa till att skapa en hållbar framtid.

    Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kramming.

    Ungdomarna vill se handlingskraft och att positiva saker händer. De söker efter vägar att påverka och vara klimatsmarta och miljövänliga. Känner de att det misslyckas så uppstår en känsla av maktlöshet.
    De tycker inte heller att miljöfrågor får tillräcklig uppmärksamhet i mediabruset. En lösning är enligt Kramming att prata om klimat- och miljöfrågor på ett nytt sätt.

    Precis som med andra samhällsfrågor är det viktigt att bryta ”tabun” kring att prata om frågan, liksom det är att kritiskt ifrågasätta vilka samhällsstrukturer som försätter oss i den sitsen att vi konsumerar 4,2 jordklot per år som svenskar, säger Kramming till SMB

    Svårt att bryta normen
    Till skillnad från andra frågor som tillexempel jämställdhet, så ser ungdomarna det är mindre accepterat att bryta normer när det kommer till miljöfrågor. I fråga om jämställdhet, lyftes individualismen och normbrytande fram, för att inte vara som ”alla andra”. När det gäller miljö och klimatfrågor ville de gärna följa miljövänliga trender, men inte på bekostnad av social status eller pengar genom ett dyrare alternativ.
    En början till att komma över detta, är enligt Krammig att visa på att det finns ett ”miljöcommunity” för ungdomar.
    Hela avhandlingen hittar du här

    Första kolfria dagen i Storbritannien sedan industriella revolutionen

    Posted on by Anna Ljungström

    Fredagen den 21 april blev historisk – för första gången sedan 1800-talet gick en hel dag utan att Storbritanniens elektricitet genererades av kol. 
    Företrädare för det brittiska elnätet meddelade i helgen att fredagens elförsörjning var helt fri från kolkraft, rapporterar BBC. Senaste gången det skedde var innan 1882, då landets första statliga koldrivna elgenerator öppnade.
    Istället för kol baserades fredagens elektricitet på främst på naturgas och kärnkraft, samt delvis vind – och solkraft. De förstnämnda är långt ifrån oproblematiska, men släpper ut mindre koldioxid än kol.
    Storbritannien har historiskt sett varit mycket beroende av kolet för sin energiförsörjning. För två år sedan bestämdes dock att alla landets kolkraftverk ska fasas ut till 2025 för att minska utsläppen av växthusgaser, något som redan gett resultat.
     

    Koldioxidlagring från bioenergi – här är världens första storskaliga anläggning

    Posted on by Elias Rosell

    I april invigdes världens första storskaliga anläggning där koldioxid från biobränsle infångas och lagras. Anläggningen är en fabrik som producerar etanol av majs.
    Under omvandlingsprocessen från majs till etanol frigörs över en miljon ton koldioxid per år i fabriken, som ligger i Illinois i USA. Istället för att släppas ut i atmosfären kommer nu koldioxiden fångas in, transporteras i ett rör och lagras i berggrunden på 2,1 kilometers djup.
    Koldioxidlagring från bioenergi är en viktig teknik för att klara tvågradersmålet. Enligt FN:s klimatpanel är scenarier där tvågradersmålet nås ofta beroende av en omfattande utveckling av koldioxidlagring från bioenergi (bio-CCS, BECCS).
    Minskade koldioxidnivåer med negativa utsläpp 
    Anledningen till att bio-CCS är en viktig teknik är för att det är ett sätt att ta ner koldioxid från atmosfären. Det sker genom att växter binder koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden, som frigörs vid förbränningen av biomassa, sedan lagras så innebär det alltså att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden.
    På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Resultatet blir alltså det motsatta jämfört med användning av fossila bränslen, då koldioxid tas från berggrunden och släpps ut i atmosfären.
    En del forskare är oroliga för att denna teknik ska fördröja omställningen till ett fossilfritt samhälle och bli en ursäkt för att inte minska utsläppen tillräckligt mycket. Men enligt IPCC behövs det både stora utsläppsminskningar och troligen även tekniker för att ta ned koldioxid.
    Risker och nackdelar att se upp med
    Men samma problem som kan finnas med bioenergi allmänt finns också med bio-CCS.Dels kan det kräva mycket markyta, vilket kan innebära mindre markyta för biologisk mångfald och matproduktion.
    En annan nackdel är att biobränsle som odlas på fel mark kan leda till ökade koldioxidutsläpp. När skogar och slätter eldas upp och omvandlas till jordbruksmark så frigörs koldioxid. De utsläppen av koldioxid kompenseras för genom att det odlade biobränslet ersätter fossila bränslen.
    Den tid det tar att spara lika mycket koldioxid som förlorades i samband med markomvandlingen kallas ”carbon payback times”. När odling av biobränsle sker på mark som tidigare var tropisk regnskog kan “carbon payback time” vara flera hundra år. Just den amerikanska majsetanolen har blivit kritiserad att vara dålig för klimatet.
    Det är alltså viktigt att tänka på markanvändningen och klimateffekterna av bioenergi och bio-CCS. I Sverige är det i första hand pappersmassafabriker som kan bli aktuella för att fånga och lagra koldioxid med biologiskt ursprung.
     

    Peoples climate march – häng på du med!

    Posted on by Agnes Bondesson

    Lördag, den 29 april får du boka in i almanackan. Då går nämligen Peoples Climate March av stapeln, en manifestation för klimatet där alla är välkomna att delta.
    Syftet med manifestationen är bland annat att uppmärksamma gräsrotsrörelsens viktiga inverkan på klimatdebatten, men även det faktum att Trump-administrationen då har suttit i 99 dagar och redan hunnit bryta upp många avtal som har med klimatet att göra.
    Stockholm:
    I Stockholm utgår själva marschen kl 16.00 från Norra Latin  och fortsätter vidare mot Norrmalmstorg. Men redan från 14.30  finns aktiviteter att vara med på vid Norra Latin. Det kommer vara tal och scenframträdanden med en rad kända namn, bland annat Sofia Jannok, Malena Ernman och Magnus Carlson från Weeping Willows.
    Vill du veta mer? Här kan du få ytterligare information.
    Även i bland annat  Göteborg, Malmö och Borås kan du vara med och manifestera för klimatet.

    Göteborg: (följ länk för mer information)
    I Göteborg samlas vi till en ny People’s Climate March med manifestation och demonstration, till stöd för vår framtid och den solidariska klimatrörelsen i Sverige, USA och i övriga världen.
    Ett hållbart klimat, fred, jämlikhet och social hållbarhet hänger ihop. Därför bjuder vi in rörelser och människor som kämpar för hållbara jobb, för kvinnors villkor, för ursprungsfolk och mänskliga rättigheter, att göra People’s Climate March Göteborg till en gemensam manifestation för en hållbar framtid.
    Malmö:(följ länk för mer information)
    I Malmö samlas vi till en ny People’s Climate March till stöd för vår framtid och den solidariska klimatrörelsen runt om i världen.
    Ett hållbart klimat, fred, jämlikhet och social hållbarhet hänger ihop. Därför bjuder vi in rörelser och människor som kämpar för hållbara jobb, för kvinnors villkor, för ursprungsfolk och mänskliga rättigheter, att göra People’s Climate March Malmö till en gemensam manifestation för en hållbar framtid.
    Borås:(följ länk för mer information)
    Den globala modeindustrin skapar många problem: orimliga arbetsvillkor i låglöneländer och stor miljöpåverkan. Borås deltar i den internationell kampanjveckan ”Fashion Revolution Week” och i vår stad ordnar vi en manifestation som går från Textile Fashion Center kl. 15 lördagen 29 april. Samling 14:30 i receptionen inne i Textile Fashion Center.

     
     

    Allt fler storföretag ansluter sig till cirkulär ekonomi

    Posted on by Elias Rosell

    H&M lanserar vision om att bli cirkulära. Och de är inte ensamma bland klädföretag om att återanvända och återvinna.
    H&M meddelade i början av april att de har som mål att till 2030 endast använda återvunnet eller annat hållbart material i sina produkter. Detta innebär att H&M måste öka takten. Idag är 26 procent av materialet återvunnet eller på annat sätt hållbart producerat.
    Detta är en stor förändring. Per Grankvist, författare som skrivit om bland annat företag och hållbarhet, skriver på sin blogg:

    I efterhand är det nog den 4:e april, dagen när en av världens största klädföretag deklarerade att deras nya strategi innebär att de ska vara en förebild inom den cirkulära ekonomin, som kommer anges som tidpunkten för den ekonomiska revolutionen, ett nytt sätt att tänka kring ekonomi som ligger till grund för H&M-gruppens nya strategi som i praktiken innebär ett helt nytt sätt att tillverka och konsumera mode.

    H&M är inte ensamma inom kläd/textil-industrin om att arbeta med återvinning eller cirkulär ekonomi. Reebok presenterade nyligen planer på att skapa världens första sko som är gjort av bara biologiskt material och komposterbar. Istället för vanlig plast ska majs-baserat material användas och även bomull.
    Även Nike arbetar med återvinning och har som mål att införa cirkulär design. Enligt Nike själva innehåller 71 procent av deras skor återvunnet material. Det säger dock inget om hur mycket av skon som innehåller återvunnet material.
    Även utanför klädindustrin har det nyligen tagits steg mot en mer cirkulär ekonomi. Apple meddelade att de har som mål att deras produkter enbart ska bestå av förnybart eller återvunnet material.
    De har börjat arbetet med att kartlägga 44 olika material som används i deras produkter. Apple har dock inte satt något årtal för sitt mål. Aktuellt Hållbarhet har skrivit mer om detta.
    …………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
    FAKTARUTA: VAD ÄR CIRKULÄR EKONOMI
    Enligt en statlig utredning som kom i mars så är cirkulär ekonomi ”ett kretslopp av material, produkter och tjänster där vi gör mer med mindre” och det nås genom att i så hög grad som möjligt ”återanvända, reparera, återvinna, uppgradera, hyra och dela.”
    Den statliga utredningen har föreslagit flera åtgärder för en mer cirkulär ekonomi. Bland dessa åtgärder finns: göra det lättare för hushållen att förebygga avfall, öka tillgängligeten till bilpooler och skatterabatt för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.
    Däremot menar exempelvis Konjukturinstitutet att det är fel att politiken fokuserar på att öka den cirkulära ekonomin. ”Det finns inget egenvärde i att öka cirkulation och återvinning utan politiken bör fokusera på de miljö- och hälsoproblem som resursuttag, produktion och konsumtion ger upphov till.”, skriver de på DN Debatt. 

    Idag är Jordens dag

    Posted on by Beatrice Rindevall

    Idag är Jordens dag, och Earth Day Network har lanserat en kampanj för miljö- och klimatkunnighet. Samtidigt har March for Science gått av stapeln.
    Efter #fakenews och faktaresistens behövde många en dag tillägnat fakta och kunskap.

    Vi behöver bygga ett globalt medborgarskap som är flytande i koncepten av klimatförändringar och medvetet om det oöverträffade hotet mot vår planet. Vi behöver ge alla kunskap för att försvara miljöskyddet, skriver Earth Day Network på sin hemsida.

    Klimatfakta

    • Det senaste århundradet har havsnivån höjts med 20 cm. Hastigheten de senaste två decennierna har varit dubbelt så snabb som innan.
    • Sedan slutet av 1800-talet har jorden värmts med ungefär 1,1 grader. Den större delen av uppvärmningen har skett de senaste 35 åren, med 16 av de 17 varmaste åren efter 2001.
    • Mellan 2002 och 2006 förlorade Grönland mellan 150 och 250 kubikkilometer is. Antarktis förlorade 152 kubikkilometer is mellan 2002 och 2005.

    På facebook-eventet för March for science Stockholm hade över 1100 personer sagt att de skulle komma, och dubbelt så många sagt sig vara intresserade.

    Vetenskapen vill berätta, och vetenskapen kan klargöra. Bara genom beslut baserade på vetenskaplig kunskap kan den positiva utvecklingen fortsätta. Vetenskapen måste höja sin röst när vetenskapliga fakta åsidosätts. Därför marscherar vi för vetenskapen i dag, skriver preses för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge på SvD idag.

    Vill du engagera dig? Här hittar du tips på organisationer. Läs också Emma Fagervalls ledare ”Vi måste alla VÅGA ta ansvar för klimatkrisen”.

    Klimatet tillhör oss alla, och vi kommer alla i framtiden behöva bada i valen vi gör idag. Vi kommer alla tvingas acceptera förändringar och verkningar utom vår kontroll i en värld vi så strävsamt skapat i vår ovilja att idag välja för klimatet. Hur våra hav, vår verklighet, då ser ut är upp till oss.

    "Vi har skapat ett nytt monster som måste födas"

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Ju mer desto bättre! Vi har skapat ett nytt monster som måste födas, allt medan elföretagen och regeringen gemensamt skålar med ett rungande ’Kapitalismen FTW!’ innan de med gott samvete slänger plastglasen med resten av skräpet”, skriver Daniel Hånberg Alonso som startat tankesmedjan Unanimous som svar på konsumtionssamhället.
    På morgonen den 10 juli 2000 börjar marken att röra på sig i berget i Payata, Filippinerna. Tusentals sopletare befinner sig på höjden och letar skrot de kan rensa och sälja vidare. De står nämligen inte på ett berg av sten och jord, utan av avfall. Avfall som ackumulerats med åren och förvandlat vad som en gång var en ravin till ett femtio meter högt torn av konsumismens baksida.
    Officiellt mister 218 människor livet den dagen, de som var med på plats säger att siffran snarare låg närmare 1000. Skräpet som kollapsade fattade eld och ledde till förstörelsen av över ett hundratal hem. Några månader senare öppnade soptippen igen, på begäran av sopletarna själva. Att samla skräp var deras enda inkomst.
    Åtta år senare har filmen Wall-E premiär och drar totalt in över 4,5 miljarder kronor i biljettintäkter. Filmen utspelar sig i en framtid där mänskligheten flytt Jorden efter att planeten blivit dränkt med så mycket skräp att inget längre kan växa på dess yta. Regissören Andrew Stanton fegar ur och försvarar filmens kritik mot konsumism med att det inte alls var tanken, de behövde bara ett sätt att förklara varför en robot kunde vara ensam kvar på jorden.
    I fjol slängdes 477 kilo hushållsskräp i Sverige, per person. Det är nästan ett halvt ton. Varför har vi som människor så svårt att ta ansvar för resultatet av vår livsstil och än mer det ekonomiska system som ligger till grund för det? Samtidigt applåderar vi när en 19-åring uppfinner ett sätt som kanske kan hjälpa oss att rensa haven från mikropartiklar; resultatet av allt plast vi köpt, slängt och sedan format öar i storleken av Texas i Stilla havet. För vi älskar lösningar, inte problem.
    För att lösa problemet på riktigt krävs det ju att vi ändrar på oss själva, vår egen identitet som delar av ett konsumentsamhälle. För det är ju vad välfärden handlar om. Saker. Prylar. Köpa din egen lycka. Klättra i karriären för att tjäna mer pengar så du kan förverkliga dig själv. Vi har gjort oss själva till Sisyfos, men det är inte en sten vi om och om igen försöker rulla uppför kullen – det är en boll av skräp, som bara blir större ju mer vi försöker.
    Kanske finner grekerna denna liknelse bittert ironisk. När bergsklättrare vallfärdar till den grekiska ön Kalymnos möts de nämligen av ett rykande berg, men det är ingen nyvaken vulkan som välkomnar dem, utan det är sopor som brinner. Fast vad gör det oss i Sverige som till och med behöver köpa in avfall för att driva vår gröna teknologi? Vi har ju nämligen hittat den enda riktiga lösningen, vi har gjort sopor till en vara. Vi kan tjäna pengar på det. Och därmed är cirkeln sluten.
    För vilken annan lösning finns det i ett kapitalistiskt system?
    Under 2014 importerades över 2,3 miljoner ton avfall till Sverige till våra nya och dyra förbränningsanläggningar runt om i landet. Orsaken är enkel. Skräpet är guld värt. Under förra året fick landets kraftvärmeverk 800 miljoner kronor, för att elda upp andra länders sopor. Vilket har lett till ett nytt problem: Allt mindre avfall går till återvinning, för det handlar ju inte längre om att vi ska producera mindre skräp, tvärtom. Ju mer desto bättre! Vi har skapat ett nytt monster som måste födas, allt medan elföretagen och regeringen gemensamt skålar med ett rungande ”Kapitalismen FTW!” innan de med gott samvete slänger plastglasen med resten av skräpet.
    Vi är i behov av hållbara visioner. Av den anledningen har jag varit med och startat den politiskt obundna tankesmedjan Unanimous. Vårt mål är inte bara att sprida idéer för en mer hållbar framtid utan också hjälpa till att aktivera oss själva som medborgare. Via bokcirklar, filmvisningar och ”Aktivisternas kokbok”, en handbok för aktivism, arbetar vi för ett större samhällsengagemang. Häng med!
    Daniel Hånberg Alonso
    Författare, medgrundare av tankesmedjan Unanimous och initiativtagaren bakom Aktivistens kokbok.

    Energiöverenskommelsen – Förnybart och kärnkraft på agendan

    Posted on by Lisa Höglind

    Mer förnybart och längre förändrade bestämmelser om driftstiden för kärnkraftverk. Det innehåller de propositioner som Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kom överens om igår.
    I linje med vad som bestämdes under energiöverenskommelsen i juni förra året, la  Regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en proposition till förlängning av det svenska elcertifikatssystemet. Mellan 2003-2020 var det svenska målet 30 terawattimmar. Detat förlängs nu till 2030 och utökas med 18 nya terawattimmar.
    Det betyder att under perioden 2003-2030 kommer att ha byggts 48 terawattimmar förnybart.
    Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för förnybart. Mellan 2012 och 2020 har detta varit ett gemensamt system med Norge. Norge utökar inte sin andel inom avtalet.
    Systemet innefattar biobränslen, vattenkraft, vindkraft, solenergi och geometrisk energi. En förlängning av certifikaten innebär en minskad risk för investerare och sänder en stabil signal till den förnybara marknaden.
    Kärnkraftens driftstid ska räknas på 50 år
    Inom överenskommelsen vill partierna också förändra hur driftstiden för kärnkraftverk räknas. Från 40 till 50 år. Den årliga avgiften som betalas för kärnavfall blir därmed lägre, men betalas under en längre period.
    Rolf Lindahl, ansvarig för klimat- och energifrågor hos Greenpeace är kritisk till att livstiden för kärnkraftverk förlängs. ”En subvention till kärnkraften”, skriver Lindahl i Aktuell Hållbarhet. Utgångpunkten borde vara tvärtom menar han. Att reaktorer ska stänga tidigare än förutsett.
    Till SMB säger Miljöpartiets energipolitiska talesperson, Lise Nordin, att genom en storsatsning på förnybart så räknar man med att kärnkraften konkurreras ut tidigare.

    Går korallrevens massdöd att stoppa?

    Posted on by Agnes Bondesson

    Forskare vill hjälpa korallerna i världens rev att klimatanpassa sig. Genom att forska fram värmetåliga alger som kan leva i symbios med de känsliga korallerna hoppas man kunna hjälpa dem att återhämta sig. 
    Det finns idag många hot mot världens korallrev. Försurning, överfiske, ändrade salthalter och nedskräpning bidrar alla, men många forskare är eniga om att det är temperaturökningen som är det övervägande största hotet mot deras fortlevnad.
    Nu försöker forskare snabba på evolutionen och ta fram alger som är mer värmetåliga och kan leva i symbios med korallerna.

    Vi utsätter alger för varmt vatten och selekterar fram de som överlever. Nästa steg är att stoppa in dem i koraller. Vi har redan sett hur korallerna plockar upp dem och börjar leva i symbios med dem och det är häftigt att se, säger Leela Chakravarti, marinbiolog på australiensiska Institutet för marina vetenskaper i Vetenskapens Värld, SVT.

    Det som nu händer när vattentemperaturen ökar, är att de mikroalger som lever i symbios, dvs tillsammans med korallerna börjar producera ett ämne som irriterar dem. När korallerna inte längre lever i samarbetar med algerna förlorar de sin näringskälla, vilket leder till svält och död.
    Det är inte bara alger som måste klara högre temperaturer. Även korallerna behöver anpassa sig till varmare livsmiljöer, något som forskarna också tittar på.
    Forskningen är än så länge i sin linda, men man hoppas på att kunna utöka försöken och i framtiden hitta sätt att hjälpa världens korallrev. Men det viktigaste, som Leon Green, doktorand vid Centrum för Marin Evolutionsbiologi, Göteborgs universitet påpekar, är att faktiskt minska utsläppen av växthusgaser.

    Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, annars finns det en överhängande risk att vi inte har några korallrev snart. Forskning om mikroalger och korallers arvsmassa är viktigt för att köpa tid och hjälpa rev som ännu inte har drabbats lika hårt som Stora Barriärrevet, men även dessa kan gå under om vi inte snabbt hittar sätt att minska våra utsläpp och i förlängningen normalisera vattentemperaturerna. Enligt FN är 275 miljoner människor direkt beroende av korallrev för sitt leverne. Det blir många klimatflyktingar som kommer behöva stöd, utöver förlusten av världens vackraste biotoper, ifall vi inte kan vända den här trenden.

    Förra veckan sändes dokumentären Vetenskapens värld på SVT2 om hur klimatförändringarna påverkar korallreven. Se den på SVT Play.

    Läs mer om massblekning och -död av korallrev i några av SMB:s tidigare artiklar:

    Hemköp inför pantsystem för plastpåsar

    Posted on by Anna Ljungström

    Ny satsning ska minska svenskarnas plastanvändande. 
    Idag används 80 plastpåsar per person och år i Sverige, något som nu Hemköp vill ändra på. Det nya pantsystemet kommer till en början testas i ett pilotprojekt i en butik vid Torsplan i Stockholm, enligt ett pressmeddelande.
    Kunderna kommer betala 50 öre extra per påse, och för varje pantad påse får man en krona tillbaka. För varje plastpåse som säljs men inte pantas kommer företaget betala 50 öre till organisationen Städa Sverige. Satsningen kommer efter att både Naturvårdsverket och EU skärpt riktlinjerna för konsumtion av plastpåsar.
    Flera svenska matkedjor använder idag påsar gjorda av sockerrörsplast istället för den helt oljebaserade varianten, och från och med januari måste alla butiker som säljer plastpåsar informera kunderna om dess miljöpåverkan. Många efterfrågar även en prishöjning på påsarna, en åtgärd som fått stor framgång i exempelvis England.

    Lokala klimatinitiativ får 1,2 miljarder

    Posted on by Lisa Höglind

    I vårbudgeten skjuter regeringen till 500 miljoner extra till Klimatklivet. Totalt betyder det att 1,2 miljarder i år går till lokala investeringar i klimatåtgärder.
    Inom Klimatklivet kan kommuner, städer, skolor eller organisationer söka bidrag till lokala klimatåtgärder. Främst beviljas projekt inom infrastruktur för elbilar och anläggningar för biogas, men också mindre projekt kan få finansiering.
    Totalt ska 3,5 miljarder betalas ut mellan 2015-2020, vilket beräknas bidra med en minskning på 1,4 miljoner ton koldioxid per år, skriver Naturvårdsverket. Det motsvarar ungefär 2,5 procent av de nationella utsläppen av växthusgaser, om man utgår från utsläpp inom Sveriges gränser.
    Minskning av växthusgasutsläpp är det primära kriteriet, men projekt som dessutom har positiv påverkan på andra miljömål, sysselsättning och spridning av teknik kan få förtur.
    I budgetpropositionen för 2017 utökades och förlängdes klimatklivet, till 700 miljoner per år fram till 2020. De extra 500 miljonerna som nu skjuts till för 2017, gör att det totalt kommer betalas ut 1,2 miljarder i år.
    Nästa ansökningsperiod startar 7 augusti och avslutas den 11 september.

    Regeringen inför nya mått på välstånd – för att säkra miljön

    Posted on by Anna Ljungström

    Vårbudgeten som presenterades igår innehåller helt nya välfärdsmått. Miljömässiga och sociala indikatorer ska komplettera det blinda tillväxtfokuset. 
    Idag mäts mänsklighetens välstånd ofta i strikt ekonomiska termer, vanligtvis BNP. Måttet är mycket kritiserat för att inte ta hänsyn till miljö och sociala förhållanden. Men nu vill den svenska regeringen utmana bilden av vad välstånd egentligen innebär, rapporterar SvD.
    I den nya vårbudgeten ingår 15 nya mått, där ekonomiska, sociala och miljömässiga indikatorer sammanvävs. På miljösidan är luftkvalitet, vattenkvalitet, skyddad natur, kemikaliebelastning och utsläpp av växthusgaser de faktorer som representeras.

    Vi vill kunna spegla en bredare verklighet. Att ha hög BNP-tillväxt samtidigt som vi förstör våra naturresurser är inte långsiktigt hållbart, säger finansminister Magdalena Andersson till SvD.

     

    Fossiljättarna Exxon, Shell och BP går emot Trump – vill behålla Parisavtalet

    Posted on by Anna Quarnström

    Idag samlas Donald Trumps rådgivare för att diskutera USA:s framtid i klimatavtalet från Paris. Trots att presidenten själv har uttryckt ovilja mot avtalet möter han nu motstånd från ett mycket otippat håll.
    Trump-administrationens inställning till det 197 länder starka klimatavtalet har länge varit tydlig (usch och fy för klimatpolicy), men sedan presidentvalet i november har det inte gjorts några större uttalanden på området. När presidentens rådgivare idag möts sitter även USA:s energibolag med vid bordet, och de vill nu få presidenten på andra tankar.
    Exxon, Shell och BP är bland de kol-, naturgas-, och oljeproducenter som nu står upp för klimatavtalet och lobbar för att USA stannar kvar. Detta är en dramatisk förändring från bara några år sedan.
    Anledningarna är många, men främst rör det sig om följande:

    1. Att dra sig ur klimatavtalet kan skada USA:s ställning som energiexportör och orsaka geopolitiska problem.
    2. Många stora oljeföretag satsar allt mer på det mindre koldioxidintensiva alternativet naturgas. En klimatpolitik som gynnar denna produktion skulle även gynna företagen.
    3. Kolföretagen må vara ett fortsatt aber, men även de ser fördelarna med en stramare klimatpolitik som ökar statligt stöd till ny teknik för renare kolförbränning.

    Trumps administration måste fatta ett beslut i frågan innan nästa G7-möte i slutet av maj.

    Renar får allt svårare att hitta mat

    Posted on by Agnes Bondesson
    Betande renar

    Klimatförändringarna är inte något som kanske kommer i framtiden, de är redan här. Renarna får allt svårare att hitta mat när temperaturen varierar i takt med att klimatet förändras. 
    Minus trettiosju grader ena dagen, plus åtta nästa. De ständiga temperaturväxlingarna är verkligheten många samebyar lever med.
    Temperaturen har gått som en jojo under vintern, och värre lär det bli enligt SMHI. När snön tinar och fryser om vartannat får renarna allt svårare att skrapa fram den livsnödvändiga renlaven som de livnär sig på under vinterhalvåret.

    Det kommer att bli en större frekvens av tillfällen när det regnar, och när det omväxlande är kallt och smälter, så man får se an annan typ av klimat där, säger Erik Kjellström som arbetar med klimatmodeller vid Rossby Center i Norrköping till SVT.

    Många renskötare måste numera stödutfodra sina djur, och hur det påverkar beteende, stress och sjukdomar hos djuren är det ingen som vet.
    I samband med klimatstafetten Run for your life 2015 skrev SMB en längre artikel om hur rennäringen påverkas av klimatförändringarna, läs den här.
    Förra veckan sändes även dokumentären Vetenskapens värld på SVT2 om hur klimatförändringarna påverkar renskötseln. Se den på SVT Play.

    Hälften av svenskarna har ändrat beteende på grund av klimatet

    Posted on by Beatrice Rindevall
    Över hälften av svenskarna säger sig ha ändrat beteende till följd av klimathotet.
    Enligt en undersökning från ZeroMission säger över hälften av svenskarna att de ändrat sitt beteende för klimatet, och lika många är oroliga att klimatförändringarna kommer påverka dem själva eller någon i deras närhet.

    Att konsumenter uppger att man är villig att ändra på sitt beteende till förmån för ett stabilt klimat är hoppfullt. Att våra kunder dessutom låter sitt klimatarbete ta mer plats pekar lyckosam kombination. När marknad och kunder verkar båda vilja samma sak, så får man hoppas att vi kommer att ta större steg mot en mer hållbar livsstil och ett klimatanpassat samhälle säger Jenny Blomberg på ZeroMission.

    Undersökningen görs årligen av Novus på uppdrag av ZeroMission. Sedan 2013 har antalet som säger sig ha förändrat sitt beteende ökat med två procentenheter per år.

    NASA söker vårdnadshavare till jorden

    Posted on by Anna Quarnström

    Funderar du på att utöka familjen? Nu har du chansen att adoptera en bit av jorden och älska den som om den vore din egen. Satsningen har dragits igång av NASA inför Jordens Dag 2017 och är tänkt som ett sätt att öka medvetenheten kring miljö och klimat.
    Genom att klicka sig in på NASA:s hemsida och fylla i sitt namn kan man nu ’adoptera’ en bit av jorden, eller rättare sagt en satellitbild av densamma. Totalt har myndigheten skapat 64000 bitar som var och en väntar på en ansvarsfull beskyddare. NASA:s förhoppning är att planeten ska få de vårdnadshavare den förtjänar lagom till Jordens Dag som i år firas den 22 april.
    Den som väljer att ’adoptera’ har en rent symbolisk process att vänta, helt utan någon typ av ensamrätt eller juridisk koppling till den slumpmässigt tilldelade platsen. Det man dock får är ett adoptionscertifikat och möjligheten att hänga med i utvecklingskurvan genom temperaturuppdateringar, växtlighet och atmosfärisk information om din alldeles egna plätt.
    Sannolikheten för att du får en 88 km bred bit djupblått hav är i sanningens namn väldigt stor, men bli inte besviken för det. Alla bitar är lika viktiga för ett välmående ekosystem, och jag tänker ta hand om min bit som om den vore min egen pelargon.
    Adoptera en bit av jorden här.

    "Lev upp till löftena om rättvis klimatpolitik – utan fossilgas!"

    Posted on by Supermiljöbloggen

    ”Igår avslutades Socialdemokraternas partikongress i Göteborg där de bland annat avgjorde hur partiet vill göra Sverige till “världens första fossilfria välfärdsland”. Efter vad som sades under kongressen kan vi inte vänta oss annat än att Socialdemokraterna kommer börja ta ansvar för att stoppa den oroande utvecklingen av fossilgas i Sverige”, skriver Fossilgasfällan idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan sa i ett anförande på söndagskvällen att Socialdemokraterna vill ”fasa ut naturgasen helt och hållet, först i Sverige och sedan i Europa”. Socialdemokraterna beslutade på kongressen att de “ska verka för att göra klimatpolitiken rättvist utformad, både nationellt och globalt”. Vi välkomnar de nya beskeden från Baylan och Socialdemokraterna, och förväntar oss att partiet levererar klimatpolitik som ligger i linje med dem.
    Flera projekt i Sverige innebär motsatsen till att fasa ut fossilgas. Förutom prospektering efter fossilgas på Öland, på Gotland, i Östergötland och omkring Siljan planeras infrastrukturbyggen för fossilgas i bland annat Gävle, Åhus och i Göteborg. I Göteborg finns det långt gångna planer på att bygga en ny terminal för flytande fossilgas, LNG, i hamnen.
    Genom projektet, som heter GO4LNG, vill företaget Swedegas öka importen av fossilgas till Sverige för att sälja det som fartygsbränsle. Men de vill också bygga en pipeline för att kunna sälja fossilgas på det svenska gasnätet till annan industri- och energiverksamhet.
    Projektet har förts fram som en klimatlösning eftersom utsläppen av koldioxid är lägre vid förbränning av fossilgas än vid kol eller olja. Forskning från Cornell University visar dock att de värsta växthusgasutsläppen från fossilgas sker genom läckage av metan vid utvinning och transport.
    Metan är en 86 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid, men som i sådana här sammanhang sällan räknas in. Medräknat metan har fossilgas en betydligt större klimatpåverkan än både kol och olja, men det väljer Swedegas att inte redovisa. Att tillåta utveckling av fossilgas i Sverige är inte förenligt med att göra Sverige till “världens första fossilfria välfärdsland.” Det är istället att gå i riktning mot ett nytt fossilberoende – det vi kallar fossilgasfällan,
    Det argument som kvarstår för att bygga en terminal för LNG som fartygsbränsle gäller lokala svavel- och partikelutsläpp. Dessa utsläpp är lägre vid förbränning av LNG än från konventionella fartygsbränslen. Dock verkar varken Swedegas eller lokala politiker beakta den miljöpåverkan fossilgas har vid platserna för utvinning. I detta nu pågår protester mot utvinning i bland annat Storbritannien och Nederländerna.
    Att vi i Sverige bygger för ökad fossilgasanvändning och därmed bidrar till ökad miljöpåverkan utomlands är inte förenligt med en globalt rättvis klimatpolitik.
    En koncessionsansökan från GO4LNG för att få tillstånd att sälja fossilgas kommer snart hamna på regeringens bord. Med Socialdemokraternas nya riktlinjer och energiminister Ibrahim Baylans tydlighet om att fossilgas inte hör hemma i Sverige förväntar vi oss att regeringen – med Baylan och miljöminister Skog i spetsen – avslår koncessionsansökan. Som följd förväntar vi oss därmed också att Göteborgs stad och Göteborgs hamn, som båda leds av Socialdemokrater, samverkar för att implementera sin egen politik på hemmaplan och sätter stopp för fossilgasprojektet GO4LNG.
    Annika Hagberg, Fossilgasfällan
    Olivia Linander, Fossilgasfällan
    Andreas Jonsson, Fossilgasfällan
    Jennie Nyberg, Fossilgasfällan
    ————————————————————
    Fakta:
    Fossilgas och naturgas är samma sak. Fossilgas är en blandning av fossila gaser, främst metan, därför använder ofta miljörörelsen ordet fossilgas.————————————————————
    Du hittar kampanjen fossilgasfällan på Facebook och Twitter och deras hemsida med namninsamling finns här.

    Konferens påminner om att saker kunde varit värre

    Posted on by Lisa Höglind

    Klimatförändringar och annan mänsklig påverkan hotar planetens arter, men samtidigt som biodiversiteten är hotad, får vi inte glömma att det görs framsteg.
    Nästa vecka hålls  Conservation Optimism Summit i London, där budskapet är att vi också ser positiva resultat – som innebär att vi åtminstone gör något rätt.

    Det är sant att biodiversitet världen över minskar kraftigt, men vi måste fråga oss hur situationen hade sett ut om det inte fanns några skyddade områden, om det inte fanns någon Konvention om internationell handel med utrotningshotade arter (CITES), Säger Mikael Hoffman, en av organisatörerna av konferensen, till The Guardian.

    Svaret är enkelt. Det skulle varit mycket värre. Han poängterar hur vi glömmer bort den framgång som hela tiden sker och det gör att många tror att det inte finns något man kan göra för att rädda utrotningshotade arter.
    Vi måste tillåta oss att fira när det går bra och inte måla upp en alltför dyster bild om att det är kört. För det är det inte, enligt Ej Milner-Gulland, professor i biodiversitet, Oxford Universitstet.
     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.