Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Supermiljöpodden #26 – Att leva som man lär?

    Kan Norge på ett trovärdigt sätt ta på sig ledartröjan när det gäller klimatet? Och kan man som forskare inom miljö- och klimatfrågor verkligen flyga? I detta 26 avsnitt diskuterar vi forskaren Kevin Anderson syn på vikten av personligt ledarskap, ungdomars klimatångest och situationen för den svenska biogasen.

    I studion, Vera Telemo och Ellen Palm.
    Lyssna på avsnitt #26 


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:

    • Här hittar du det tjugofemte avsnittet om kladdiga förpackningar, lånecyklar i Kina och återvinning av kväve.

    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljobloggen.se

    Akta kottarna under valborg

    Under valborg kan djur som igelkottar, fåglar eller katter ha flyttat in i brashögarna. Därför är det viktigt att titta innan brasan tänds så att eventuella bostadsgäster kan få flytta ut innan de får det hett om öronen.

    Tyvärr fungerar varken taggar, fjädrar och päls som bra skydd mot eld.

    Här är vad du kan göra för att rädda djurens liv:

    • Flytta eller lasta om rishögen innan du tänder majbrasan.
    • Om det inte går: lyft upp och kolla så noga du kan under riset.
    • Om du inte gör en egen majbrasa: kontakta arrangörerna av Valborgsfirandet där du bor med den här informationen så de kan vidta åtgärder.

    Vill du hjälpa kottarna mer? Om du har någon i din närhet kan du stödmata, fixa en bra kottemiljö och bygga ett igelkottbo. Här hittar du hur.

    Igelkott
    Igelkott Foto: Daniel Wehner

    Detta parti har flest förtroende för i miljöfrågan

    Institutet för samhälle, opinion och media vid Göteborgs Universitet (SOM-institutet) har kommit med sin årliga stora presentation av opinionsläget i Sverige. SOM-institutet har bland annat frågat folk vilket parti de har störst förtroende för i miljöfrågan. 
    Toppar gör Miljöpartiet som får förtroende från 23 procent av väljarna. Därefter kommer Centerpartiet med 16 procent och på delad tredjeplats kommer Socialdemokraterna och Moderaterna med 14 procent var. Sen kommer i tur och ordning Vänsterpartiet med 8 procent, Liberalerna med 5 procent, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna med 3 procent var och Feministiskt Initiativ med 1 procent.
    Undersökningen visar också att klimatförändringarna tillsammans med antibiotikaresistens är den frågan av alla som oroar väljarna mest inför framtiden, 49 procent av väljarna svarar att de mycket oroliga för dessa frågor. Därefter kommer terrorism och miljöförstöring som oroar 48 respektive 47 procent av väljarna.
    Sverigedemokraterna och Kristdemokraternas väljare är mindre oroade för klimatförändringar och miljöförstöring än övriga väljare.
    Andelen väljare som är mycket oroliga för klimatförändringarna har ökat stadigt från 40 procent år 2011. Andelen som är oroliga för miljöförstöring har varit stabil senaste åren, men en svag nedgång senaste året.
    När väljarna får frågan om vilken fråga som är viktigast i Sverige idag kommer miljö först på åttonde plats. Nio procent ser miljö som en av de max tre viktigaste frågorna i Sverige idag. Högst upp på listan finns integration/immigration med 45 procent.

    Jannok: "Klimatkrisen är verklig, den är här just nu och vi kan bara åstadkomma skillnad om vi gör det tillsammans"

    ”Naturen är allas vårt hem”, säger Sofia Jannok. ”Vi är naturen. Egentligen tar jag ställning för mig själv. Utan rent land och vatten finns inget liv.”
    Den 29 april har Trump-regeringen, ökänt för sitt klimatförnekande, fullgjort sina 99 första dagar.  Med anledning av detta samlas nu på lördag stora artister, opinionsbildare och rörelser inom miljö, fred och demokrati för en gemensam klimatmarsch i Stockholm City.
    Supermiljöbloggen har intervjuat artisten Sofia Jannok, som sedan långt tillbaka tagit tydlig ställning mot gruvnäringen och exploateringen av Sápmi.
    – Den som sett vilken enorm förstörelse en gruva lämnar efter sig förstår att det är inte en plats för liv. Det går inte att återställa trots miljölagar, det är förlorad mark för alltid för alla. Vi måste hitta andra sätt att leva som inte innebär att vi förstör för vår egen framtid. Som renägare och uppvuxen nära väglöst land och oförstörda vidder respekterar jag jorden enormt, allt vi lever av, består av kommer från omgivningarna. Att gräva djupa, giftiga kratrar i dem är att göra sår i det heligaste vi vet om.
    Sofia Jannok har många gånger tagit ställning för miljön. Bland annat deltog hon i klimatkonferensen i Paris 2015, både genom officiellt anförande och demonstrationer.
    – Urfolken måste få en plats vid maktens bord. Det är ingen slump att de sista oförstörda naturresurserna är på land som urfolk fortfarande förvaltar, som t ex här i Sápmi eller i Amazonas regnskog eller på Arktiska isområden. I tusentals år har människor levt av naturens rikedom utan att ha förintat den. Den kunskapen finns kvar. Tillsammans med vetenskap, urfolks kompetens och respekt kan vi lära av varandra för att bruka naturen utan att förbruka den, säger Sofia Jannok.
    -Jag har sett klimatkrisen växa på nära håll sedan barnsben. Arktis, där förändringarna syns tydligast, är inte nånstans långt borta. Det är här. Norra Sverige är en del av Arktis. Som del av urfolksnäringen renskötsel som går tillbaka så långt att ingen minns, har jag själv sett nödår för renen på grund av regniga vintrar och dåligt bete. De kommer varje år i Sápmi.
    Svårigheterna för renar att hitta mat då temperaturen varierar intakt med att klimatet förändras har Supermiljöbloggens Agnes Bondesson skrivit om bl.a. här.
    -Om vi vill förhindra klimatkris för framtiden är det för sent. Framtiden är redan här. Vi har redan passerat den varnade temparuturshöjningen på 1,5 grader. Vi tampas redan med drastiska förändringar i vardagslivet då renen svälter. Klimatkrisen är verklig, den är här just nu och vi kan bara åstadkomma skillnad om vi gör det tillsammans. För jorden, vårt enda hem. För oss själva. Jordens barn, säger Sofia Jannok.
    Marschen på lördag avgår från Norra Latins skolgård i centrala Stockholm och nedan hittar du ytterligare information om artister, talare och andra hållpunkter.


    INFORMATION People’s Climate March Stockholm
    När: Barnverkstan och Skyltverkstaden öppnar 13.30. Demonstrationens avmarsch kl 16.00.
    Var: Manifestationen med talare och artister hålls på Norra Latins skolgård i centrala Stockholm kl 14.30 – 16.00.
    Artister: Malena Ernman, Sarah Riedel, Cherrie, Petra Marklund, Magnus Carlson, Sofia Jannok + hemliga
    artister och DJ Hasan Ramic.
    Talare: Stina Oscarson (Dramatiker, regissör & kulturdebattör), Prashant Shindi (Srushtidnyan) och Carmen
    Blanco (Latinamerikagrupperna), Pär Holmgren (Meteorolog, föreläsare och författare), Em Petersson
    (Greenpeace), Kristina Henschen (Chef, Union to union).
     

    Arktis klimat skiftar till ett nytt tillstånd

    Arktiska rådet har kommit med en stor rapport om klimatförändringarna i Arktis. Huvudbudskapet är att klimatet i Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd. Artikeln består av en kortare sammanfattning i fyra punkter och sedan en längre fördjupning.
    Fyra viktigaste punkterna från rapporten:
    1. Klimatförändringarna går snabbt. Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral. Mängden is som årligen smälter från den grönländska landisen motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Hastigheten på isavsmältningen har nästan fördubblats på mindre än 10 år. Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.
    2. Det kommer att bli värre. Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet. Med all avsmältning från landisar i hela världen bedöms världshavet stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.
    3. Leder till allvarliga konsekvenser för människor och djur. Havsytehöjningen påverkar hela världen. Lokalbefolkningen i Arktis drabbas hårt när stigande hav och smältande permafrost tvingar samhället att flytta. Betande djur som renar och myskoxar drabbas och minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar. Klimatförändringarna riskerar att förvärras när växthusgaser frigörs från permafrosten och oljeborrning blir mer lättillgängligt.
    4. De värsta konsekvenserna kan undvikas. Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.
    Nedan följer en lite mer utförlig sammanfattning om hur klimatet i Arktis förändras, hur det riskerar att förändras, vad konsekvenserna blir och vad vi kan göra år det.
    ———————————————————————————————————————————————————————-
    FÖRDJUPNING:
    Rapporten är framtagen av 90 forskare och granskad av 28 experter.
    Klimatförändringarna i Arktis går snabbt
    Uppvärmningen i Arktis har under de senaste 50 åren varit dubbelt så snabb som i övriga världen. Att Arktis värms upp snabbare än övriga världen beror på återkopplingsmekanismer. Dels utstrålar kalla områden värme långsammare, vilket leder till att mer värme stängs inne av växthusgaserna. En annan viktig anledning till att Arktis värms upp snabbare är att mindre värme reflekteras tillbaka när ljusare ytor som snö och is ersätts av mörkare ytor som hav och mark. Arktis befinner sig i en uppvärmningsspiral.
    Isavsmältningen från Grönlands landis ökar. Mellan 2011-2014 smälte årligen en mängd is som motsvarar ett isblock som är 7,5 kilometer på alla sidor. Isavsmältningen gick nästan dubbelt så snabbt under denna period jämfört med 2003-2008.
    Utbredningen på havsisen minskar över tiden, även om den varierar mellan åren. Havsisens tjocklek har minskat med 65 procent mellan 1975-2012. Antalet dagar med snö har minskat med 2-4 dagar på årtionde. De senaste åren har snöutbredningen i juli i delar av Nordamerika och arktiska Eurasien varit 50 procent mindre jämfört med innan år 2000.
    I skogarna ersätts barrträd av lövträd i allt snabbare takt.
    Detta tillsammans gör att Arktis idag är annorlunda jämfört med Arktis för bara 20 år sedan. Arktis håller på att skifta till ett nytt tillstånd.
    Konsekvenser av kommande klimatförändringaar
    Arktiska havet riskerar att bli isfritt på sommaren i slutet av 2030-talet.
    Om utsläppen fortsätter som hittills kommer avsmältningen av den arktiska landisen att bidra med en havshöjning på 25 centimeter mellan 2006-2100. Om all avsmältning från landisar i hela världen räknas med innebär detta att havsytan bedöms stiga med 74 centimeter till år 2100, om utsläppen fortsätter som hittills. Detta betyder att FN:s klimatpanel IPCC delvis har underskattat havsytehöjningen.
    När isen smälter blir det mer sötvatten i Arktiska havet. Hittills har mängden sötvatten ökat med 11 procent i de översta lagret av havet. Mer sötvatten från isarna riskerar att påverka havscirkulationen i Nordsjön och norra Atlanten.
    Träd och höga buskar kan komma att börja växa på tundran.
    Konsekvenser för människor och djur
    Klimatförändringarna i Arktis påverkar hela världen. Kustområden och låga öar i hela världen kommer att drabbas av mer översvämningar, erosion, förorenat dricksvatten, skador på byggnader, infrastruktur och ekosystem på grund av det stigande världshavet.
    Lokalbefolkningen i Arktis riskerar att drabbas hårt. Samhällen vid kusten tvingas flytta när havet stiger och permafrosten smälter. Markens kapacitet att bära byggnader har minskat med 40-50 procent sedan 60-talet i delar av Sibirien på grund av att permafrosten smälter.
    Avfall från industrier och kommuner riskerar att frigöras och hamna i dricksvattnet när permafrosten töar. Dessutom uppstår risker för matsäkerheten.
    Varmare klimat leder till mer regn på snö vilket skapar ett islager som gör det svårt för betande djur som renar och myskoxar. Minskad havsis stör livscykeln för isbjörnar, sälar och valrossar.
    Ökad uppvärmning riskerar dessutom att leda till ännu mer uppvärmning. Förutom att mindre värme reflekteras tillbaka när snö och is smälter så riskerar växthusgaser att frigöras när när permafrosten smälter. Klimatförändringarna riskerar dessutom att underlätta för oljeborrning.
    Totalt kan förändringarna i Arktis orsaka enorma ekonomiska skador.
    Vad kan vi göra?
    Uppvärmningen av Arktis kommer att fortsätta, även om världen skulle göra stora utsläppsminskningar under den närmaste tiden. Det beror på att de växthusgaser vi hittills släppt ut kommer fortsätta bidra till uppvärmning. Även om Parisavtalet uppfylls bedöms temperaturökningen över det arktiska havet på vintern bli 5-9 grader varmare i slutet av detta århundrade jämfört med genomsnittet 1986-2005.
    Men de allra värsta konsekvenserna av en global uppvärmning kan fortfarande undvikas. Om utsläppen minskar kan en del av förändringarna i Arktis stabiliseras efter 2050.
    Om vi minskar utsläppen i enlighet med Parisavtalet kan ökningen av den globala havsytehöjningen till år 2100 bli 20 centimeter lägre än vad den annars skulle ha blivit och snötäckets utbredning skulle kunna stabiliseras på en nivå som är 10 procent under den nuvarande.
    Parisavtalet kan alltså endast bromsa den klimatförändring som pågår. För att börja återkalla uppvärmningen räcker det inte med minskade utsläpp, det krävs att växthusgaser börjar tas tillbaka från atmosfären.

    Peak bilutsläpp verkar vara passerad – men nu behöver vi gasa

    Utvecklingen mot fossiloberoende fordonsflotta går för långsamt. Det behövs politiska styrmedel, riktat mot ett förändrat beteende.
    Målet om fossiloberoende fordonsflotta till 2030 ligger i riskzonen. Utsläppsminskningen från transportsektorn har stannat av och går nu för långsamt för att målet ska nås. Det visar en sammanställning från miljöbarometern.
    Även om peak-utsläpp verkar vara nått,  personbilarna blir effektivare och drivs alltmer av förnybara bränslen, så räcker inte det, för samtidigt har körsträckorna ökat.
    Utvecklingen av att välja alternativ till bilen, såsom cykel och kollektivtrafik står och stampar. För att sätta fart och vända utvecklingen behövs politiska styrmedel, som kan ge en skjuts för ett ändrat beteende.

    Regeringens förslag till bonus malus skatt är för försiktigt, gäller bara nya bilar och gör inget för att gå oss att låta bilen stå. Här behövs den ekonomiska stimulansen göras om – idag får man 18,50 kronor milen om man tar bilen men bara 250 kronor per år om man tar cykeln. Det är förstås orimligt men vi ser inga förslag från politiken att göra något åt det, säger Mattias Goldman, VD på tankesmedjan Fores till SMB.

    Enligt Trafikverket står transporter stå för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Förutom direkta utsläpp av koldioxid och partiklar i avgaser, så förorenas luften också från partiklar från vägslitage. Transporter påverkar även miljön genom försurning och övergödning. Läs mer om trafikens miljö- och klimatpåverkan på Naturvårdsverket.

    Konflikten om skogen och nyckelbiotoper – en sammanfattning

    Konflikten om arbetet med nyckelbiotoper i skogen i nordvästra Sverige fortsätter. Här kommer en sammanfattning av det senaste och bakgrunden. 
    Den 25 april kom Skogsstyrelsen med beskedet att de fortsätter arbetet med att undersöka nyckelbiotoper, se faktaruta längst ned, i nordvästra Sverige. Men inga nya områden ska klassificeras som nyckelbiotoper innan Skogsstyrelsen har tagit fram en ny metod någon gång 2017.
    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kommenterar beskedet med att:

    Det är bra att myndigheten lyssnat på kritiken och nu återupptar inventeringen. Men att fortsätta vägra avgränsa, registrera och förmedla denna kunskap äventyrar inte bara miljömålet utan står även i direkt strid med den nationella strategin för skydd av skog som Skogsstyrelsen själv varit med att ta fram.

    Bakgrunden: Skogsstyrelsen pausar arbetet med nyckelbiotoper och får skarp kritik
    Det började med att Skogsstyrelsens generaldirektör, Herman Sundqvist, den 11 april kom med beskedet att Skogsstyrelsen pausar undersökningen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Som motivering angav Sundqvist dels att:

    Metodiken för nyckelbiotopsinventering utvecklades ursprungligen för förhållanden i södra och mellersta Sverige där skogen brukats under mycket lång tid och biotopernas gränser lättare går att urskilja.

    Ett annat skäl som generaldirektören angav var att en klassificering som nyckelbiotop i praktiken har blivit lika med stopp för avverkning, vilket det inte är formellt och inte heller var Skogsstyrelsens avsikt när de började inventeringen av nyckelbiotoper.
    Skogsstyrelsen vill därför att det tas fram nya arbetsätt för skog med höga naturvärden och ”förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt.”
    Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl kallade beskedet från Skogsstyrelsens generaldirektör för ”ett av de största sveken mot naturvården vi sett i Sverige”. Enligt Naturskyddsföreningen hotas flera miljömål av Skogsstyrelsens besked. Sandahl avslutade sin kritik med att kräva svar från regeringen:

    Och trots att regeringen tydligt uttalat en ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas, så kommer detta myndighetsbeslut leda till just det. Klarar inte Skogsstyrelsen att göra sitt jobb, återstår det att kräva svar av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Karolina Skog: Hur ska den svenska skogen skyddas?

    Men enligt Skogsstyrelsens generaldirektör Sundqvist kommer andelen skogar som skyddas i nordvästra Sverige att öka på grund av den nationella strategin för formellt skydd av skogsmark.
    Därefter undertecknade 120 forskare och tjänstemän, däribland 26 tjänstemän på Skogsstyrelsen, ett upprop till miljöminister Karolina Skog om att inventeringen av nyckelbiotoper ska återupptas.
    De 120 forskarna och tjänstemännen skriver att Skogsstyrelsens egen analys visar att ”nyckelbiotoper i fjällkommunerna i nordvästra Sverige till och med har högre biologiska värden än genomsnittet för landet.” Forskarna och tjänstemännen skriver vidare att:

    Det är av yttersta vikt att Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas inventeringsarbete fortsätter eftersom denna information behövs för att kartlägga skogar med höga naturvärden och för att nå Sveriges miljömål.

    Miljöminister Karolina Skog (MP) har hittills valt att inte kommentera Skogsstyrelsens beslut att pausa inventeringarna och protesterna mot det. 

    …………………………………………………………………………………………………………………………………
    Faktaruta: Vad är en nyckelbiotop
    Nyckelbiotoper är enligt Skogsstyrelsen ”skogsområden med mycket höga naturvärden. De har från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö i dag mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.” Inventeringarna startades på 90-talet och görs fortfarande. Att en skog klassas som nyckelbiotop ger ingen formell skyddsstatus. Men i praktiken så ”befattar sig så gott som inga aktörer på marknaden med virke från nyckelbiotoper”, enligt Skogsstyrelsen.

    Unga känner hopplöshet för miljöfrågor – positiva budskap behövs

    I avhandlingen ”Miljökollaps eller hållbar framtid? Hur gymnasieungdomar uttrycker sig om hållbarhet” har gymnasiestudenter fått beskriva sin syn på framtiden. Det visar sig att många unga har en mörk syn på framtidens miljö och klimat.
    Studien har låtit 343 ungdomar har fått svara på hur de ser på framtiden. Det framgick att många tror på miljökollaps snarare än en hållbar framtid.

    Det är en dyster bild av framtiden som målas upp när det gäller miljöområdet. Ännu mer dystert är det att unga människor i dagens samhälle har de här bilderna av framtiden och dessutom inte anser sig förmögna att förändra utvecklingen, säger Kajsa Kramming, doktorand bakom studien.

    Gymnasieleverna är medvetna om miljö och klimatfrågor, men känner en maktlöshet i hur de kan påverka situationen. De har också svårt att se hur politiker, näringslivet och skolan kan hjälpa till att skapa en hållbar framtid.

    Det viktiga att ta med sig från studien är att det finns ungdomar i 17-18-årsåldern som går runt och på ett väldigt reellt sätt förväntar sig en framtid för sig själva, sina barn och barnbarn där världen kan komma att kännetecknas av miljökollaps och klimatkaos, säger Kramming.

    Ungdomarna vill se handlingskraft och att positiva saker händer. De söker efter vägar att påverka och vara klimatsmarta och miljövänliga. Känner de att det misslyckas så uppstår en känsla av maktlöshet.
    De tycker inte heller att miljöfrågor får tillräcklig uppmärksamhet i mediabruset. En lösning är enligt Kramming att prata om klimat- och miljöfrågor på ett nytt sätt.

    Precis som med andra samhällsfrågor är det viktigt att bryta ”tabun” kring att prata om frågan, liksom det är att kritiskt ifrågasätta vilka samhällsstrukturer som försätter oss i den sitsen att vi konsumerar 4,2 jordklot per år som svenskar, säger Kramming till SMB

    Svårt att bryta normen
    Till skillnad från andra frågor som tillexempel jämställdhet, så ser ungdomarna det är mindre accepterat att bryta normer när det kommer till miljöfrågor. I fråga om jämställdhet, lyftes individualismen och normbrytande fram, för att inte vara som ”alla andra”. När det gäller miljö och klimatfrågor ville de gärna följa miljövänliga trender, men inte på bekostnad av social status eller pengar genom ett dyrare alternativ.
    En början till att komma över detta, är enligt Krammig att visa på att det finns ett ”miljöcommunity” för ungdomar.
    Hela avhandlingen hittar du här

    Första kolfria dagen i Storbritannien sedan industriella revolutionen

    Fredagen den 21 april blev historisk – för första gången sedan 1800-talet gick en hel dag utan att Storbritanniens elektricitet genererades av kol. 
    Företrädare för det brittiska elnätet meddelade i helgen att fredagens elförsörjning var helt fri från kolkraft, rapporterar BBC. Senaste gången det skedde var innan 1882, då landets första statliga koldrivna elgenerator öppnade.
    Istället för kol baserades fredagens elektricitet på främst på naturgas och kärnkraft, samt delvis vind – och solkraft. De förstnämnda är långt ifrån oproblematiska, men släpper ut mindre koldioxid än kol.
    Storbritannien har historiskt sett varit mycket beroende av kolet för sin energiförsörjning. För två år sedan bestämdes dock att alla landets kolkraftverk ska fasas ut till 2025 för att minska utsläppen av växthusgaser, något som redan gett resultat.
     

    Koldioxidlagring från bioenergi – här är världens första storskaliga anläggning

    I april invigdes världens första storskaliga anläggning där koldioxid från biobränsle infångas och lagras. Anläggningen är en fabrik som producerar etanol av majs.
    Under omvandlingsprocessen från majs till etanol frigörs över en miljon ton koldioxid per år i fabriken, som ligger i Illinois i USA. Istället för att släppas ut i atmosfären kommer nu koldioxiden fångas in, transporteras i ett rör och lagras i berggrunden på 2,1 kilometers djup.
    Koldioxidlagring från bioenergi är en viktig teknik för att klara tvågradersmålet. Enligt FN:s klimatpanel är scenarier där tvågradersmålet nås ofta beroende av en omfattande utveckling av koldioxidlagring från bioenergi (bio-CCS, BECCS).
    Minskade koldioxidnivåer med negativa utsläpp 
    Anledningen till att bio-CCS är en viktig teknik är för att det är ett sätt att ta ner koldioxid från atmosfären. Det sker genom att växter binder koldioxid från atmosfären i samband med fotosyntesen. När koldioxiden, som frigörs vid förbränningen av biomassa, sedan lagras så innebär det alltså att koldioxid tagits från atmosfären och lagrats i berggrunden.
    På det viset skapas så kallade “negativa utsläpp” som gör att koldioxidhalten i atmosfären sjunker. Resultatet blir alltså det motsatta jämfört med användning av fossila bränslen, då koldioxid tas från berggrunden och släpps ut i atmosfären.
    En del forskare är oroliga för att denna teknik ska fördröja omställningen till ett fossilfritt samhälle och bli en ursäkt för att inte minska utsläppen tillräckligt mycket. Men enligt IPCC behövs det både stora utsläppsminskningar och troligen även tekniker för att ta ned koldioxid.
    Risker och nackdelar att se upp med
    Men samma problem som kan finnas med bioenergi allmänt finns också med bio-CCS.Dels kan det kräva mycket markyta, vilket kan innebära mindre markyta för biologisk mångfald och matproduktion.
    En annan nackdel är att biobränsle som odlas på fel mark kan leda till ökade koldioxidutsläpp. När skogar och slätter eldas upp och omvandlas till jordbruksmark så frigörs koldioxid. De utsläppen av koldioxid kompenseras för genom att det odlade biobränslet ersätter fossila bränslen.
    Den tid det tar att spara lika mycket koldioxid som förlorades i samband med markomvandlingen kallas ”carbon payback times”. När odling av biobränsle sker på mark som tidigare var tropisk regnskog kan “carbon payback time” vara flera hundra år. Just den amerikanska majsetanolen har blivit kritiserad att vara dålig för klimatet.
    Det är alltså viktigt att tänka på markanvändningen och klimateffekterna av bioenergi och bio-CCS. I Sverige är det i första hand pappersmassafabriker som kan bli aktuella för att fånga och lagra koldioxid med biologiskt ursprung.
     

    Peoples climate march – häng på du med!

    Lördag, den 29 april får du boka in i almanackan. Då går nämligen Peoples Climate March av stapeln, en manifestation för klimatet där alla är välkomna att delta.
    Syftet med manifestationen är bland annat att uppmärksamma gräsrotsrörelsens viktiga inverkan på klimatdebatten, men även det faktum att Trump-administrationen då har suttit i 99 dagar och redan hunnit bryta upp många avtal som har med klimatet att göra.
    Stockholm:
    I Stockholm utgår själva marschen kl 16.00 från Norra Latin  och fortsätter vidare mot Norrmalmstorg. Men redan från 14.30  finns aktiviteter att vara med på vid Norra Latin. Det kommer vara tal och scenframträdanden med en rad kända namn, bland annat Sofia Jannok, Malena Ernman och Magnus Carlson från Weeping Willows.
    Vill du veta mer? Här kan du få ytterligare information.
    Även i bland annat  Göteborg, Malmö och Borås kan du vara med och manifestera för klimatet.

    Göteborg: (följ länk för mer information)
    I Göteborg samlas vi till en ny People’s Climate March med manifestation och demonstration, till stöd för vår framtid och den solidariska klimatrörelsen i Sverige, USA och i övriga världen.
    Ett hållbart klimat, fred, jämlikhet och social hållbarhet hänger ihop. Därför bjuder vi in rörelser och människor som kämpar för hållbara jobb, för kvinnors villkor, för ursprungsfolk och mänskliga rättigheter, att göra People’s Climate March Göteborg till en gemensam manifestation för en hållbar framtid.
    Malmö:(följ länk för mer information)
    I Malmö samlas vi till en ny People’s Climate March till stöd för vår framtid och den solidariska klimatrörelsen runt om i världen.
    Ett hållbart klimat, fred, jämlikhet och social hållbarhet hänger ihop. Därför bjuder vi in rörelser och människor som kämpar för hållbara jobb, för kvinnors villkor, för ursprungsfolk och mänskliga rättigheter, att göra People’s Climate March Malmö till en gemensam manifestation för en hållbar framtid.
    Borås:(följ länk för mer information)
    Den globala modeindustrin skapar många problem: orimliga arbetsvillkor i låglöneländer och stor miljöpåverkan. Borås deltar i den internationell kampanjveckan ”Fashion Revolution Week” och i vår stad ordnar vi en manifestation som går från Textile Fashion Center kl. 15 lördagen 29 april. Samling 14:30 i receptionen inne i Textile Fashion Center.

     
     

    Allt fler storföretag ansluter sig till cirkulär ekonomi

    H&M lanserar vision om att bli cirkulära. Och de är inte ensamma bland klädföretag om att återanvända och återvinna.
    H&M meddelade i början av april att de har som mål att till 2030 endast använda återvunnet eller annat hållbart material i sina produkter. Detta innebär att H&M måste öka takten. Idag är 26 procent av materialet återvunnet eller på annat sätt hållbart producerat.
    Detta är en stor förändring. Per Grankvist, författare som skrivit om bland annat företag och hållbarhet, skriver på sin blogg:

    I efterhand är det nog den 4:e april, dagen när en av världens största klädföretag deklarerade att deras nya strategi innebär att de ska vara en förebild inom den cirkulära ekonomin, som kommer anges som tidpunkten för den ekonomiska revolutionen, ett nytt sätt att tänka kring ekonomi som ligger till grund för H&M-gruppens nya strategi som i praktiken innebär ett helt nytt sätt att tillverka och konsumera mode.

    H&M är inte ensamma inom kläd/textil-industrin om att arbeta med återvinning eller cirkulär ekonomi. Reebok presenterade nyligen planer på att skapa världens första sko som är gjort av bara biologiskt material och komposterbar. Istället för vanlig plast ska majs-baserat material användas och även bomull.
    Även Nike arbetar med återvinning och har som mål att införa cirkulär design. Enligt Nike själva innehåller 71 procent av deras skor återvunnet material. Det säger dock inget om hur mycket av skon som innehåller återvunnet material.
    Även utanför klädindustrin har det nyligen tagits steg mot en mer cirkulär ekonomi. Apple meddelade att de har som mål att deras produkter enbart ska bestå av förnybart eller återvunnet material.
    De har börjat arbetet med att kartlägga 44 olika material som används i deras produkter. Apple har dock inte satt något årtal för sitt mål. Aktuellt Hållbarhet har skrivit mer om detta.
    …………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
    FAKTARUTA: VAD ÄR CIRKULÄR EKONOMI
    Enligt en statlig utredning som kom i mars så är cirkulär ekonomi ”ett kretslopp av material, produkter och tjänster där vi gör mer med mindre” och det nås genom att i så hög grad som möjligt ”återanvända, reparera, återvinna, uppgradera, hyra och dela.”
    Den statliga utredningen har föreslagit flera åtgärder för en mer cirkulär ekonomi. Bland dessa åtgärder finns: göra det lättare för hushållen att förebygga avfall, öka tillgängligeten till bilpooler och skatterabatt för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.
    Däremot menar exempelvis Konjukturinstitutet att det är fel att politiken fokuserar på att öka den cirkulära ekonomin. ”Det finns inget egenvärde i att öka cirkulation och återvinning utan politiken bör fokusera på de miljö- och hälsoproblem som resursuttag, produktion och konsumtion ger upphov till.”, skriver de på DN Debatt. 

    Idag är Jordens dag

    Idag är Jordens dag, och Earth Day Network har lanserat en kampanj för miljö- och klimatkunnighet. Samtidigt har March for Science gått av stapeln.
    Efter #fakenews och faktaresistens behövde många en dag tillägnat fakta och kunskap.

    Vi behöver bygga ett globalt medborgarskap som är flytande i koncepten av klimatförändringar och medvetet om det oöverträffade hotet mot vår planet. Vi behöver ge alla kunskap för att försvara miljöskyddet, skriver Earth Day Network på sin hemsida.

    Klimatfakta

    • Det senaste århundradet har havsnivån höjts med 20 cm. Hastigheten de senaste två decennierna har varit dubbelt så snabb som innan.
    • Sedan slutet av 1800-talet har jorden värmts med ungefär 1,1 grader. Den större delen av uppvärmningen har skett de senaste 35 åren, med 16 av de 17 varmaste åren efter 2001.
    • Mellan 2002 och 2006 förlorade Grönland mellan 150 och 250 kubikkilometer is. Antarktis förlorade 152 kubikkilometer is mellan 2002 och 2005.

    På facebook-eventet för March for science Stockholm hade över 1100 personer sagt att de skulle komma, och dubbelt så många sagt sig vara intresserade.

    Vetenskapen vill berätta, och vetenskapen kan klargöra. Bara genom beslut baserade på vetenskaplig kunskap kan den positiva utvecklingen fortsätta. Vetenskapen måste höja sin röst när vetenskapliga fakta åsidosätts. Därför marscherar vi för vetenskapen i dag, skriver preses för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge på SvD idag.

    Vill du engagera dig? Här hittar du tips på organisationer. Läs också Emma Fagervalls ledare ”Vi måste alla VÅGA ta ansvar för klimatkrisen”.

    Klimatet tillhör oss alla, och vi kommer alla i framtiden behöva bada i valen vi gör idag. Vi kommer alla tvingas acceptera förändringar och verkningar utom vår kontroll i en värld vi så strävsamt skapat i vår ovilja att idag välja för klimatet. Hur våra hav, vår verklighet, då ser ut är upp till oss.

    "Vi har skapat ett nytt monster som måste födas"

    ”Ju mer desto bättre! Vi har skapat ett nytt monster som måste födas, allt medan elföretagen och regeringen gemensamt skålar med ett rungande ’Kapitalismen FTW!’ innan de med gott samvete slänger plastglasen med resten av skräpet”, skriver Daniel Hånberg Alonso som startat tankesmedjan Unanimous som svar på konsumtionssamhället.
    På morgonen den 10 juli 2000 börjar marken att röra på sig i berget i Payata, Filippinerna. Tusentals sopletare befinner sig på höjden och letar skrot de kan rensa och sälja vidare. De står nämligen inte på ett berg av sten och jord, utan av avfall. Avfall som ackumulerats med åren och förvandlat vad som en gång var en ravin till ett femtio meter högt torn av konsumismens baksida.
    Officiellt mister 218 människor livet den dagen, de som var med på plats säger att siffran snarare låg närmare 1000. Skräpet som kollapsade fattade eld och ledde till förstörelsen av över ett hundratal hem. Några månader senare öppnade soptippen igen, på begäran av sopletarna själva. Att samla skräp var deras enda inkomst.
    Åtta år senare har filmen Wall-E premiär och drar totalt in över 4,5 miljarder kronor i biljettintäkter. Filmen utspelar sig i en framtid där mänskligheten flytt Jorden efter att planeten blivit dränkt med så mycket skräp att inget längre kan växa på dess yta. Regissören Andrew Stanton fegar ur och försvarar filmens kritik mot konsumism med att det inte alls var tanken, de behövde bara ett sätt att förklara varför en robot kunde vara ensam kvar på jorden.
    I fjol slängdes 477 kilo hushållsskräp i Sverige, per person. Det är nästan ett halvt ton. Varför har vi som människor så svårt att ta ansvar för resultatet av vår livsstil och än mer det ekonomiska system som ligger till grund för det? Samtidigt applåderar vi när en 19-åring uppfinner ett sätt som kanske kan hjälpa oss att rensa haven från mikropartiklar; resultatet av allt plast vi köpt, slängt och sedan format öar i storleken av Texas i Stilla havet. För vi älskar lösningar, inte problem.
    För att lösa problemet på riktigt krävs det ju att vi ändrar på oss själva, vår egen identitet som delar av ett konsumentsamhälle. För det är ju vad välfärden handlar om. Saker. Prylar. Köpa din egen lycka. Klättra i karriären för att tjäna mer pengar så du kan förverkliga dig själv. Vi har gjort oss själva till Sisyfos, men det är inte en sten vi om och om igen försöker rulla uppför kullen – det är en boll av skräp, som bara blir större ju mer vi försöker.
    Kanske finner grekerna denna liknelse bittert ironisk. När bergsklättrare vallfärdar till den grekiska ön Kalymnos möts de nämligen av ett rykande berg, men det är ingen nyvaken vulkan som välkomnar dem, utan det är sopor som brinner. Fast vad gör det oss i Sverige som till och med behöver köpa in avfall för att driva vår gröna teknologi? Vi har ju nämligen hittat den enda riktiga lösningen, vi har gjort sopor till en vara. Vi kan tjäna pengar på det. Och därmed är cirkeln sluten.
    För vilken annan lösning finns det i ett kapitalistiskt system?
    Under 2014 importerades över 2,3 miljoner ton avfall till Sverige till våra nya och dyra förbränningsanläggningar runt om i landet. Orsaken är enkel. Skräpet är guld värt. Under förra året fick landets kraftvärmeverk 800 miljoner kronor, för att elda upp andra länders sopor. Vilket har lett till ett nytt problem: Allt mindre avfall går till återvinning, för det handlar ju inte längre om att vi ska producera mindre skräp, tvärtom. Ju mer desto bättre! Vi har skapat ett nytt monster som måste födas, allt medan elföretagen och regeringen gemensamt skålar med ett rungande ”Kapitalismen FTW!” innan de med gott samvete slänger plastglasen med resten av skräpet.
    Vi är i behov av hållbara visioner. Av den anledningen har jag varit med och startat den politiskt obundna tankesmedjan Unanimous. Vårt mål är inte bara att sprida idéer för en mer hållbar framtid utan också hjälpa till att aktivera oss själva som medborgare. Via bokcirklar, filmvisningar och ”Aktivisternas kokbok”, en handbok för aktivism, arbetar vi för ett större samhällsengagemang. Häng med!
    Daniel Hånberg Alonso
    Författare, medgrundare av tankesmedjan Unanimous och initiativtagaren bakom Aktivistens kokbok.

    Energiöverenskommelsen – Förnybart och kärnkraft på agendan

    Mer förnybart och längre förändrade bestämmelser om driftstiden för kärnkraftverk. Det innehåller de propositioner som Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kom överens om igår.
    I linje med vad som bestämdes under energiöverenskommelsen i juni förra året, la  Regeringen tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna en proposition till förlängning av det svenska elcertifikatssystemet. Mellan 2003-2020 var det svenska målet 30 terawattimmar. Detat förlängs nu till 2030 och utökas med 18 nya terawattimmar.
    Det betyder att under perioden 2003-2030 kommer att ha byggts 48 terawattimmar förnybart.
    Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för förnybart. Mellan 2012 och 2020 har detta varit ett gemensamt system med Norge. Norge utökar inte sin andel inom avtalet.
    Systemet innefattar biobränslen, vattenkraft, vindkraft, solenergi och geometrisk energi. En förlängning av certifikaten innebär en minskad risk för investerare och sänder en stabil signal till den förnybara marknaden.
    Kärnkraftens driftstid ska räknas på 50 år
    Inom överenskommelsen vill partierna också förändra hur driftstiden för kärnkraftverk räknas. Från 40 till 50 år. Den årliga avgiften som betalas för kärnavfall blir därmed lägre, men betalas under en längre period.
    Rolf Lindahl, ansvarig för klimat- och energifrågor hos Greenpeace är kritisk till att livstiden för kärnkraftverk förlängs. ”En subvention till kärnkraften”, skriver Lindahl i Aktuell Hållbarhet. Utgångpunkten borde vara tvärtom menar han. Att reaktorer ska stänga tidigare än förutsett.
    Till SMB säger Miljöpartiets energipolitiska talesperson, Lise Nordin, att genom en storsatsning på förnybart så räknar man med att kärnkraften konkurreras ut tidigare.

    Går korallrevens massdöd att stoppa?

    Forskare vill hjälpa korallerna i världens rev att klimatanpassa sig. Genom att forska fram värmetåliga alger som kan leva i symbios med de känsliga korallerna hoppas man kunna hjälpa dem att återhämta sig. 
    Det finns idag många hot mot världens korallrev. Försurning, överfiske, ändrade salthalter och nedskräpning bidrar alla, men många forskare är eniga om att det är temperaturökningen som är det övervägande största hotet mot deras fortlevnad.
    Nu försöker forskare snabba på evolutionen och ta fram alger som är mer värmetåliga och kan leva i symbios med korallerna.

    Vi utsätter alger för varmt vatten och selekterar fram de som överlever. Nästa steg är att stoppa in dem i koraller. Vi har redan sett hur korallerna plockar upp dem och börjar leva i symbios med dem och det är häftigt att se, säger Leela Chakravarti, marinbiolog på australiensiska Institutet för marina vetenskaper i Vetenskapens Värld, SVT.

    Det som nu händer när vattentemperaturen ökar, är att de mikroalger som lever i symbios, dvs tillsammans med korallerna börjar producera ett ämne som irriterar dem. När korallerna inte längre lever i samarbetar med algerna förlorar de sin näringskälla, vilket leder till svält och död.
    Det är inte bara alger som måste klara högre temperaturer. Även korallerna behöver anpassa sig till varmare livsmiljöer, något som forskarna också tittar på.
    Forskningen är än så länge i sin linda, men man hoppas på att kunna utöka försöken och i framtiden hitta sätt att hjälpa världens korallrev. Men det viktigaste, som Leon Green, doktorand vid Centrum för Marin Evolutionsbiologi, Göteborgs universitet påpekar, är att faktiskt minska utsläppen av växthusgaser.

    Vi måste minska utsläppen av växthusgaser, annars finns det en överhängande risk att vi inte har några korallrev snart. Forskning om mikroalger och korallers arvsmassa är viktigt för att köpa tid och hjälpa rev som ännu inte har drabbats lika hårt som Stora Barriärrevet, men även dessa kan gå under om vi inte snabbt hittar sätt att minska våra utsläpp och i förlängningen normalisera vattentemperaturerna. Enligt FN är 275 miljoner människor direkt beroende av korallrev för sitt leverne. Det blir många klimatflyktingar som kommer behöva stöd, utöver förlusten av världens vackraste biotoper, ifall vi inte kan vända den här trenden.

    Förra veckan sändes dokumentären Vetenskapens värld på SVT2 om hur klimatförändringarna påverkar korallreven. Se den på SVT Play.


    Läs mer om massblekning och -död av korallrev i några av SMB:s tidigare artiklar:

    Hemköp inför pantsystem för plastpåsar

    Ny satsning ska minska svenskarnas plastanvändande. 
    Idag används 80 plastpåsar per person och år i Sverige, något som nu Hemköp vill ändra på. Det nya pantsystemet kommer till en början testas i ett pilotprojekt i en butik vid Torsplan i Stockholm, enligt ett pressmeddelande.
    Kunderna kommer betala 50 öre extra per påse, och för varje pantad påse får man en krona tillbaka. För varje plastpåse som säljs men inte pantas kommer företaget betala 50 öre till organisationen Städa Sverige. Satsningen kommer efter att både Naturvårdsverket och EU skärpt riktlinjerna för konsumtion av plastpåsar.
    Flera svenska matkedjor använder idag påsar gjorda av sockerrörsplast istället för den helt oljebaserade varianten, och från och med januari måste alla butiker som säljer plastpåsar informera kunderna om dess miljöpåverkan. Många efterfrågar även en prishöjning på påsarna, en åtgärd som fått stor framgång i exempelvis England.

    Lokala klimatinitiativ får 1,2 miljarder

    I vårbudgeten skjuter regeringen till 500 miljoner extra till Klimatklivet. Totalt betyder det att 1,2 miljarder i år går till lokala investeringar i klimatåtgärder.
    Inom Klimatklivet kan kommuner, städer, skolor eller organisationer söka bidrag till lokala klimatåtgärder. Främst beviljas projekt inom infrastruktur för elbilar och anläggningar för biogas, men också mindre projekt kan få finansiering.
    Totalt ska 3,5 miljarder betalas ut mellan 2015-2020, vilket beräknas bidra med en minskning på 1,4 miljoner ton koldioxid per år, skriver Naturvårdsverket. Det motsvarar ungefär 2,5 procent av de nationella utsläppen av växthusgaser, om man utgår från utsläpp inom Sveriges gränser.
    Minskning av växthusgasutsläpp är det primära kriteriet, men projekt som dessutom har positiv påverkan på andra miljömål, sysselsättning och spridning av teknik kan få förtur.
    I budgetpropositionen för 2017 utökades och förlängdes klimatklivet, till 700 miljoner per år fram till 2020. De extra 500 miljonerna som nu skjuts till för 2017, gör att det totalt kommer betalas ut 1,2 miljarder i år.
    Nästa ansökningsperiod startar 7 augusti och avslutas den 11 september.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.