Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Fjellner: "Ett steg framåt – två steg bakåt för vetenskapligheten"

    ”Den senaste veckan har två frågor vi arbetar med just nu i Europaparlamentet illustrerat den allt större konflikten om vetenskapens roll i det politiska beslutsfattandet”, skriver Christofer Fjellner (M) i en debattartikel idag på Supermiljöbloggen.
    Det handlar dels om glyfosat, den aktiva substansen i många växtskyddsmedel, och dels om växtförädling och GMO. I båda fallen har vetenskap allt för ofta fått stå tillbaka för fördomar och rädsla, som fått ett stort inflytande över politiken. Det här är en konflikt som är extra viktig i tider av “fake news” och “alternativa fakta”.
    Ända sedan Sverige gick med i EU för mer än 20 år sedan har vi drivit på för att EU-politiken ska baseras på fakta och vetenskap och företrädare för de svenska regeringspartierna ser sig gärna som vetenskapens försvarare. Men deras agerande i de här frågorna visar att de har en minst sagt ambivalent inställning till vetenskapen när de fattar sina beslut.
    Glyfosat är sedan 40 år tillbaka ett av de mest använda växtskyddsmedlen och används i bland annat Roundup, det kanske mest kända av dem. Det har inneburit enorma framsteg som har lett till att behovet av arbetskraft på åkrarna kraftigt minskat, samtidigt som avkastning ökat. Men frågan om glyfosat ska få fortsätta användas i Europa har varit en het potatis de senaste åren och miljörörelsen har krävt ett förbud.
    Såväl den Europeiska livsmedelsmyndigheten, EFSA, som den Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, och en rad andra vetenskapliga auktoriteter på området har slagit fast att maten vi äter inte innehåller rester av glyfosater som utgör en risk för människor. Men ett nytt tillstånd har ändå inte beviljats.
    Det beror på att frågan har politiserats, vilket har resulterat i att vetenskapen har fått stå tillbaka för känsloargument. Den svenska regeringen har varit högst delaktig i detta och har velat fram och tillbaka i frågan om den fortsatta användningen av glyfosat, fastän det alltså är vetenskapligt fastslaget att det inte utgör någon fara för människor att använda bekämpningsmedlet på det sätt vi gör i dag.
    I förra veckan beslutade kommissionen emellertid att lägga fram ett förslag om att tillåta användningen av glyfosat i ytterligare tio år. Det innebär att regeringen snart kommer att få en ny chans att ta ställning för vetenskaplighet och för det kanske viktigaste växtskyddsmedlet vi har i Europa.
    Det ska sägas att glyfosater som så mycket annat inte är hälsokost. Det är ett växtskyddsmedel som får växtlighet att vissna. Men rätt använt utgör det ingen risk för människors hälsa. Man får inte glömma att i stort sett alla ämnen är skadliga vid en viss tröskelnivå. För några år sedan larmade tidningarna om att vindruvor orsakar cancer. Lite längre ner i artiklarna framgick det att det krävde att man äter 73 kilo per dag. Vi dör om vi dricker tio liter vatten i ett svep. För mycket sol orsakar cancer. Det gäller att skilja på fara och risk. Vi kan aldrig göra oss av med allt som kan vara farligt. Men vi kan minimera riskerna.
    Den andra frågan som varit uppe för diskussion är GMO. En majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet, inklusive ledamöterna för Miljöpartiet och Socialdemokraterna, röstade förra veckan nej till att godkänna användningen av GMO-majs och GMO-bomull. Återigen i strid med vetenskapen och det utlåtande som EFSA gjorde så sent som i höstas om att grödorna inte är farliga. Ledamöterna för Miljöpartiet och Socialdemokraternas agerande i omröstningen går dessutom tvärtemot regeringens, som röstade för godkännande i båda fallen.
    Bara i år har ledamöterna röstat emot sin egen regering i GMO-frågan i tre olika omröstningar.
    Det här föranleder såklart frågan om vilken som är de svenska regeringspartiernas linje i frågan, men framförallt hur de ser på vetenskapens roll i det politiska beslutsfattandet. Fram till det att de rödgröna fick makten 2014 drev Sverige en linje som byggde på vetenskap i de här frågorna och följde rekommendationerna från EU:s vetenskapliga experter när EU-länderna beslutade om GMO.
    Men med miljöpartiet i regeringen förändrades detta. Regeringen lade i ett års tid ner Sveriges röst när medlemsstaterna röstade om GMO-godkännanden. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är fortfarande inte överens, utan avgör Sveriges position från fall till fall i separata förhandlingar. Möjligtvis är det resultatet av dessa förhandlingar som vi såg i omröstningen i veckan – en hållning som varken är förutsägbar eller konsekvent.
    Regeringens agerande bidrar till att undergräva förtroendet för experter och vetenskap och i förlängningen undergräver det här Sveriges trovärdighet inte bara i frågor som rör växtskyddsmedel och GMO, utan i alla frågor. Det blir svårare för oss att på ett trovärdigt och legitimitet sätt hänvisa till forskning och vetenskap i andra sammanhang som i klimatpolitiken eller i ekonomiska frågor.
    Politikens roll ska vara att sätta målen och dra upp riktlinjerna för hur samhället ska fungera: att sätta spelplanen. I det här fallet ger politiken myndigheterna i uppdrag att utvärdera om ämnen som kan vara skadliga utgör en risk för människors hälsa. När myndigheterna kommer fram till att de inte gör det är det inte politikens roll att överpröva det experterna kommer fram till.
    Politiken är ett kraftfullt verktyg, men det är viktigt att känna dess gränser och när politiker försöker sätta sig över objektiva fakta är en sådan gräns passerad.
    Det är tydligt att det finns ett mönster här, som avslöjar att företrädare för regeringspartierna inte litar på vetenskapen när de fattar sina beslut. Det är allvarligt, speciellt när det handlar om att gå emot vetenskapliga utsagor från våra expertmyndigheter, som har fått i uppgift att genomföra bedömningar å EU:s vägnar. Det här agerandet undergräver tilltron till fakta och vetenskap, och är det sista politiken behöver i det här läget.
    Om politiska företrädare förlitar sig mer på alternativ fakta än på vetenskap när de formar sina åsikter, hur kan vi då kräva att andra ska avfärda osanningar och fejkade nyheter?
    Christofer Fjellner (M)
    Europaparlamentariker

    Nu ska Schweiz bli 100 procent förnybart

    Efter en folkomröstning står det klart att Schweiz kommer att satsa på en förnybar framtid. Resultatet från omröstningen är bindande och innebär att landets energipolitik ska stöpas om till fördel för miljövänliga energialternativ.
    I söndags var det dags för schweiziska väljare att säga sitt om regeringens förslag för ett förnybart energisystem. 58,2 procent röstade för lagen som till viss del kommer att träda i kraft redan i början av 2018.
    Förutom att öka subventionerna till vind-, sol- och vattenkraft och minska förekomsten av fossila bränslen för den nya lagen även med sig ett förbud mot ny kärnkraft. Pengar från fossilskatter kommer även att öronmärkas för energieffektiviserande åtgärder i landet.
    Trots att majoriteten ställer sig positiv till utveckling menar kritiker från industrin att Schweiz riskerar att bli beroende av importerad energi. Detta då sol- och vindenergi inte är lika tillförlitliga som fossila källor.
    Enligt den nya lagen ska energin från sol, vind, biomassa och geotermiska källor stiga från dagens 2831 Gigawattimmar till 11400 Gigawattimmar innan 2035, en ökning med över 400 procent.

    Framtidens boende byggt av framtidens byggarbetare

    Det klimatsmarta boendet, byggt av gymnasieungdomar, är nu till salu. Projektet har också gjort att fler söker sig till bygg-programmet.
    Elever på Alströmersgymnasiets bygg- och elprogram i Allingsås, har byggt CO2mpakt-huset som en del i sin praktik. Huset, med solceller på taket, är självförsörjande på el åtta månader om året. Det är dessutom byggt helt av hållbara material.
    Projektet görs ihop med Passivhuscentrum och har fått mycket uppmärksamhet. Skolan har fått in fler ansökningar, och fler intresserade tjejer, till höstens bygg-program.

    – Vi utökar nu från 25 platser till 40. Dessutom har vi bjudit in tjejer i årskurs åtta och nio för att visa att byggbranschen är en möjlighet för dem också. Jag tror det är åtta eller nio tjejer som har sökt till hösten, och det är långt fler än vi haft tidigare, säger han.

    Totalt sett över året producerar huset dubbelt så mycket energi som det använder, överskottet kan tillexempel användas för att ladda en elbil, som då skulle kunna köra cirka 1500 mil!

    – Vi har drivit det här projektet för att ge eleverna kunskap om senaste tekniken inom hållbart och energieffektivt byggande, och hoppas att andra skolor i landet ska ta efter. Eleverna är ju nästa generations byggarbetare, dessa kunskaper behöver de ha med sig när de kommer ut i arbetslivet eftersom reglerna för energieffektivitet vid husbyggnation kommer att skärpas, säger Marie Grahn, tillförordnad verksamhetschef på Passivhuscentrum Västra Götaland.

    För 360 000 kronor, exklusive moms, kan huset bli ditt. Eller kanske blir det ett studentboende som förra årets liknande version som köptes upp av SGS studentbostäder.

    Rockströms plan: Global Carbon Law ska stoppa utsläppen

    Ny forskning visar att halvering av utsläppen var tionde år krävs för att hejda den globala uppvärmningen. 
    Hotet om klimatförändringar är allvarligare än någonsin, men trots detta görs alldeles för lite för att lyckas nå målen i Parisavtalet. I tidningen Science presenterar nu en internationell grupp forskare under ledning av svenska klimatkändisen Johan Rockström en lättförståelig guide till hur omställningen till en fossilfri världsekonomi kan gå till.
    Planen kallas Carbon Law, och går att applicera på alla delar av samhället. Tumregeln lyder: halvera utsläppen varje årtionde. På så sätt kan de globala utsläppen minska från cirka 40 miljarder ton koldioxid per år 2020, till 20 miljarder ton 2030, för att ytterligare halveras till 10 miljarder ton 2040 och nå ned till 5 miljarder ton 2050.
    Carbon Law är inspirerad av Moore’s Law, som myntades 1965 och förutspådde att hastigheten i datorer kommer fördubblas var 24:e månad. Moore’s Law idag har blivit en självuppfyllande profetia som har drivit på innovationstakten i den digitala industrin.
    På samma sätt hoppas Rockström och andra forskare att Global Carbon Law ska bidra till en exponentiell väg mot fossilfrihet. I en debattartikel i Dagens Industri påtalar Rockström att världen faktiskt redan följer en sådan inom energisektorn, där produktionen av förnybar energi som sol, vind och vatten fördubblas vart femte år.

    Hagi & Westby: "Det är dags för klimatanpassning"

    ”Om det finns något vi i Sverige kunnat lita på att vi har, är det rent dricksvatten direkt från kranen. Detta kan vi dock inte räkna med i framtiden. Redan under 2016 kom det rapporter om att grundvattennivåerna låg på en rekordlåg nivå”, skriver Klara Westby, språkrör Gröna Studenter och Mona Hagi, Miljöpolitisk taleperson Grön Ungdom idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen.
    Nu möts man av alarmerande rapporter från Sveriges geologiska undersökning, SGU, om att det till sommaren kommer vara vattenbrist i stora delar av landet. Det är dags att regeringen tar tag i detta problem omgående. Vi efterfrågar en nationell klimatdefensiv som försvarar våra naturtillgångar och säkerställer en framtid där Sverige kan fortsätta använda sina naturtillgångar.

    Klara Westby
    Klara Westby

    Den nuvarande vattenbristen beror bland annat på ett varmare klimat med minimal nederbörd av snö och regn under vintern 2016. I ett ständigt förändrande klimat går det därför inte att ta vårt dricksvatten för givet när vi ser att hur våra vattentillgångar påverkas av ett varmare Sverige med minskad nederbörd.
    Samtidigt som bristen på dricksvatten blir allt mer problematisk kommer havsnivåerna öka och leda till att vi behöver hantera allt fler översvämningar i Sverige.
    Kombinationen av stigande havsnivåer och brist på grundvatten är alarmerande och bör hanteras nu. Idag ligger ansvaret för dricksvattenförsörjning på kommunerna, utan någon nationell samverkan.
    Enligt VAKA, en stödfunktion inom livsmedelsverket, är det ca 30 kommuner som har fått hjälp med stödvattenplaner och allt fler efterfrågar en nationell strategi. Detta beror delvis på att många av våra vattendrag inte är begränsande till en kommun, utan är gränsöverskridande. Det beror även på att olika kommuner har olika förutsättningar att klara vattenbristen tillgången till dricksvatten utöver grundvatten varierar stort.
    Mona Hagi
    Mona Hagi

    Därför behövs en regional och nationell samverkansstrategi för att tillsammans säkra våra vattentillgångar.
    Nu har vi sett att regeringen har gått ut med en historisk klimatoffensiv och presenterat ett hav av progressiva klimatreformer. Detta är föredömligt arbete som Grön ungdom & Gröna studenter påhejar.
    Dock är en del av skadan redan skedd, stora delar av världen förlamas av naturkatastrofer och torka som berövar liv. Även i Sverige ser vi idag hur klimatförändringarna påverkar stora naturområden och hotar vår tillgång till bland annat rent grundvatten. Därför behöver vi en progressiv klimatdefensiv, en långsiktig klimatanpassningsstrategi som tar itu med den alarmerande vattenbristen som uppstått till följd av bl.a. klimatförändringarna.
    En klimatdefensiv skulle innebära att regeringen, med våra gröna ministrar i spetsen, tar fram en nationell strategi vars främsta fokus är att försvara de ovärderliga naturresurser Sverige har. Om vi inte påbörjar detta arbetet redan nu, kommer konsekvenserna bli både dyrare och betydligt svårare att ta itu med i framtiden. Tack för klimatoffensiven Lövin, den visar på ett globalt klimatledarskap som länge har efterfrågats av den svenska miljörörelsen.
    Nu är det dock dags att ta det ett steg längre, i det läge vi befinner oss i just nu är det inte tillräckligt med en offensiv klimatpolitik som ämnar åt att minska utsläppen. Vi måste också försvara de naturresurser och den biologiska mångfald som redan nu hotas av klimatförändringarna. Dags att klimatanpassa Lövin, snart kan Sverige stå utan vatten.
    Klara Westby, Språkrör Gröna studenter
    Mona Hagi, Miljöpolitisk talesperson Grön Ungdom

    Nytt EU-förslag ska halvera matsvinnet till 2030

    Förenklade livsmedelsdonationer och tydligare besked kring bäst-före-datum. Det röstade EU-parlamentet ja till under gårdagen. 
    EU-parlamentets ledamöter vill se en halvering av matsvinnet, som idag omfattar 88 miljoner ton per år. För att lyckas med detta har man nu antagit en resolution som uppmanar EU-kommissionen att häva restriktionerna för livsmedelsdonation, skriver man i ett pressmeddelande. Utöver detta vill parlamentet se större insatser för att skingra tvivel kring märkningar av typen ”bäst-före-datum” och ”sista förbrukningsdag”.
    Förslaget utgår från det avfallspaket som antogs i mars, där målet är att slöseriet med livsmedel ska minska med 30 procent till 2025 och 50 procent till 2030. Den nya röstningen gav en rungande majoritet för resolutionen med 623 ja-röster, 33 nej-röster och 20 nedlagda röster
    Idag uppgår matsvinnet till 173 kilo per år och EU-medborgare. Den samlade produktionen och bortskaffningen av detta matsvinn leder bland annat till utsläpp av 170 miljoner ton koldioxid. Globalt ser det inte mycket bättre ut. Nya rön visar att en femtedel av jordens tillgängliggjorda livsmedelsresurser går till spillo.
     
     

    Obebodd ö världens skräptätaste plats

    18 ton. Så mycket plast har upptäckts på en avlägsen ö i Stilla Havet. Trots att ön är helt obebodd har den nu visat sig vara världens skräptätaste plats.
    Henderson Island, utsedd till världsarv av Unesco och hem till ett dussintal inhemska växt- och djurarter, huserar även 38 miljoner bitar plastskräp. Ett forskarlag från Tasmanien kunde på måndagen rapportera att de stött på flera hundra krabbor med sminkflaskor, skruvkorkar och dockhuvuden som skal.
    Trots att mängden kan verka skrämmande är 18 ton i själva verket bara så mycket plast som produceras årligen under 1,98 sekunder.

    Inget land fick ett frikort i det här – vi hittade flaskor från Tyskland, behållare från Kanada, jag tror det var en fiskelåda från Nya Zeeland. Vad det innebär är att vi alla har ett ansvar, och vi måste sätta oss upp och uppmärksamma det här, säger Jennifer Lavers, forskare vid Universitetet i Tasmanien.

    Nedskräpade hav är ett allvarligt problem. Rapporter som berättar att 90 procent av havsfåglar äter plast och att det kommer finnas mer plast än fisk i haven år 2050 har duggat alldeles för tätt de senaste åren för att vi ska kunna titta åt andra hållet. Sannolikheten att vi ser plast åt både höger och vänster är ju dessutom rätt stor.
    Kanske borde Sverige göra som Frankrike och förbjuda bestick, tallrikar och muggar av plast. Eller följa Kemikalieinspektionens förslag om förbud mot mikroplast. Tills dess kan du få plastfri inspiration av Supermiljöpoddaren Ellen Palm som kör en plastfri månad om året.

    Sverigedemokrat fryser – oroar sig över ny istid

    F.d. riksdagsledamoten och Sverigedemokraten Thoralf Alfsson raljerar över klimatet – igen.
    Thoralf Alfsson är tidigare känd för att bedöma om den globala uppvärmningen existerar utefter hur temperaturen är i Kalmar.

    Jag brukar dock alltid försöka få saker och ting bekräftad i min närhet eller i vardagen. Därför hämtade jag in temperaturdata för Kalmar från SMHI för att konstatera hur den globala uppvärmningen sett ut i Kalmar.

    Det skrev Alfsson 2014. Trots att många då påpekade att den globala uppvärmningen faktiskt bäst mäts genom mätningar – globalt -, verkar Alfsson inte ha tagit till sig av informationen. Istället spår han nu en global nedkylning baserat på en kall cykeltur i Kalmar.

    Har cyklat hem från Kvarnholmen ikväll och jag undrar var är den globala uppvärmningen? Vi kan läsa om den i varje tidning. TV producerar det ena efter det andra inslaget om klimatuppvärmningen, likt förbannat fryser jag som tusan när jag går ut i mitten av maj. Det är bara en dryg månad till midsommar och sedan vänder det och blir mörkar igen! Ändå fryser jag!
    Alla dessa besserwissrar inom miljörörelsen var är ni nu någonstans? Vilket anser ni vara värst? Att det blir ett par grader varmare på jordklotet? Eller om det blir ett par grader kallare? Skall vi vara mer oroliga för lite ökad temperatur och att några glaciärer blir mindre eller smälter bort. Eller är det betydligt värre om det globala klimatet blir kallare med glaciärer som växer, att odlingszonerna flyttar längre söder ut, att Nordeuropa blir obeboeligt?
    För mig är svaret väldigt enkelt! 

    Läser Alfsson om global uppvärmning i varje tidning? Supermiljöbloggen har skrivit om att miljön syns minst bland politiska sakfrågor i media. Läs också ledarna om medias icke-bevakning av klimatet; ”Klimatet struket från morgondagens Agenda, men isen smälter ändå”, och ”Det är uselt, kvällspressen!”.
    I resten av inlägget skriver sverigedemokraten om besserwissrar och narcissister.

    Vissa saker kan jag ta. Jag är nämligen så gammal och har så mycket livserfarenhet att jag inte bryr mig så mycket om när ”ungtupparna” försöker tala om vad som är rätt eller fel. Det som dock retar mig väldigt mycket är att de inte ber om ursäkt när de kommit med falska anklagelser eller när de helt enkelt gjort bort sig och haft helt fel! Att erkänna att man haft fel i en fråga eller en anklagelse är att vissa sin egen storhet.
    Jag kan ta kritik men när kritiken och anklagelserna visar sig vara felaktig och inte ha någon grund så förväntar jag mig faktiskt en ursäkt!

    Tyvärr Thoralf, du får antagligen ingen ursäkt från ”ungtupparna” idag. Alfsson skulle kunna läsa om rekordlite polaris och om hur Arktis klimat skiftar till ett nytt tillstånd, men han skulle nog inte tro det – även om han cyklade förbi där. För chansen är han ändå skulle frysa. Kanske borde han istället ta cykeln söderut, där han kan se hur nationer planerar att flytta samtidigt som han känner klimatets hetta.
    Efter det vill vi gärna påminna. ”Att erkänna att man haft fel i en fråga eller en anklagelse är att vissa sin egen storhet.”
    Om de klimatförnekande åsikterna enbart kommit från Alfsson hade han kunnat dömas ut som en enskild tokstolle. Tyvärr ligger även partiets politik i samma linje, där ett avslöjande bland annat visat att Sverigedemokraternas miljöpolitik skrivits av klimatförnekare.
    Läs mer i vårt snart outtömliga arkiv av SD-artiklar:

    "Klimatet struket från morgondagens Agenda – men isen smälter ändå"

    ”Trots att larmen motiverar hårdare granskning än någonsin slipper partiledarna ställas till svars för sin klimatpolitik i morgondagens Agendadebatt”, skriver Beatrice Rindevall i en SMB-ledare.
    I veckan kom nyheten att ett isblock stort som Pennsylvania håller på att bryta loss från Antarktis, något som väntas kunna ge svallvågseffekter på tre meters vattenhöjning. Samtidigt gick forskare ut och sa att vi närmar oss 1,5 grads uppvärmning snabbare än vi trott.
    Trots att larmen motiverar hårdare granskning än någonsin slipper partiledarna ställas till svars för sin klimatpolitik i morgondagens Agendadebatt.
    ”Ungefär som att dividera om vilka låtar som ska spelas när Titanic håller på att sjunka”, skrev en Twitteranvändare. Agenda försvarar sina val av ämnen med en Novus-undersökning baserat på tusen personers åsikter om de viktigaste politiska frågorna.
    Calle Elfström, miljöreporter på SVT, tycker att de som kritiserat Agenda borde ha en bredare bild.


    Problemet är bara att den bredare bilden inte gör saker bättre. Snarare tvärtom. Enligt en undersökning av Sveriges radio och Sifo kommer miljöfrågor allra längst ner på listan över hur mycket uppmärksamhet politiska sakfrågor får i media. Granskningen omfattade Sveriges fem största tidningar och nyhetssändningar i SVT, TV4 och SR.
    Även Vi-skogen har undersökt hur klimatfrågan behandlas i media och sett att rapporteringen blivit allt sämre. Antalet klimatrelaterade artiklar minskar samtidigt som klimatskeptiker får allt större utrymme. En annan snabb genomgång som Supermiljöbloggen gjorde av kvällspressens förstasidor, kategorier och senaste ledare visade total avsaknad av klimat- eller miljörelaterat innehåll.
    Det är som att frågan knappt existerar. Trots att det är frågan som oroar svenskar mest. Trots att det knappast finns brist på konflikter, och än mindre brist på viktiga nyheter. Trots att det påverkar allt.
    Skulden ligger inte bara på media, utan också på läsarna. För det finns ett samband mellan det vi klickar på och det journalister skriver om.
    Det är uppenbart att vi som väljare och mediakonsumenter inte bryr oss i den utsträckning vi borde.
    Besvikelsen på Miljöpartiet och bristen på andra vettiga miljöalternativ har påverkat miljöengagemanget sedan valet. Det är däremot absurt att klimatfrågan ska stå och falla med Miljöpartiets kommunikation och mediautrymme. Politiska journalister och kommentatorer verkar inte inse att frågan är allas ansvar, och inte en en-parti-fråga.
    När vattenhöjningen slår till kommer alla, oavsett partitillhörighet, få det blött om öronen.
    De andra partierna har samtidigt sluppit blivit ställda till svars för sin miljöpolitik, och har inte heller velat lyfta den själv. Partier väljer strategiskt att nå fram med frågor som gynnar den, och då miljö- och klimatfrågor tidigare gynnat Miljöpartiet undviks den i de flesta andra partier. Det har alltså för vissa funnits ett egenintresse att undvika frågan, då vi väljare blir engagerade och påverkas av det vi ser diskuteras.
    Genom att Agenda tar upp de politiska frågorna de tror att svenska folket tycker är viktigast förstärker de samtidigt vad vi tycker är viktigt. Det är ingen slump att det som skrivs mest om i media också är det vi tycker är viktigast, och det blir som en enda stor opinionsbildande filterbubbla.
    Resultatet är att klimatet är struket från morgondagens Agenda. Och samtidigt som båten sjunker står Jimmie Åkesson och ler över att han ändå fått välja vilken låt som spelas.


     
    Läs också: Vi måste prata om kostnader för klimatförändringar – inte priset på bensin, SVT
     

    Hållbarhetsveckan i Lund

    Nästa vecka blir Lund ett hållbarhetsmecka. Det kommer vara ett späckat schema med allt ifrån klädinsamling, seminarier, filmvisning och workshops. SMB har listat toppattraktioner under ”Gröna Lund”.
    På måndag startar hållbarhetsveckan i Lund! Tillsammans bjuder Lunds Universitet, Lunds kommun, ett flertal organisationer och engagerade Lundabor på en vecka full med hållbarhetsinspiration.
    Det blir en mötesplats för studenter, forskare, politiker, organisationer och allmänheten att diskutera och debattera frågor för en hållbar framtid.
    Under olika teman hålls föreläsningar och seminarier men man kan också hitta flera workshops, klädinsamling och filmvisningar.
    Top 5 under veckan!
    Fossilfritt Skåne 16/5

    Omställningen till ett fossilfritt samhälle är i full gång och går lättare än många tror. I Skåne finns många goda initiativ som visar hur lönsamhet och välfärd kan öka i takt med att utsläppen minskar.

    Ekofika med en politiker

    Vad skulle få dig att göra mer hållbara val i din vardag? Välja kollektivtrafik eller cykel oftare, laga istället för att köpa nytt, äta mer eko, reko och vego? Hur skulle staden Lund kunna underlätta din hållbara vardag? Kom och ta en fika med en politiker och berätta!

    Eko-rekovandring 16/5

    Följ med Ekoguiden på en tur genom Lund när vi till fots besöker Lunds gröna smultronställen.

    Hållbart varumärke 16/5
    Träffa Tetra Pak, Ikea och Volvo och hör om deras miljöutmaningar och hållbarhetsarbete.

    Hör forskare och representanter från IKEA, Tetra Pak och Volvo Car diskutera utmaningar och lösningar kring hållbara varumärken, strategi och innovation. Dessutom berättar Annika Helker Lundström, nationell miljömålssamordnare, om regeringens arbete med att lyfta näringslivets hållbarhetsarbete. Välkomna till ett lösningsfokuserat samtal i talkshowformat!

    På lördagen ställs det sedan till med en hållbarhetsfestival med bland annat föreläsningar, ekofika, stadsodling och ekomarknad. Kolla in programmet för festivalen här!

    Lundin Petroleum fortsätter borrningar i Barentshav

    Oljebolaget genomför sin fjärde borrning i det känsliga området kring Arktis.
    Altafyndigheten ligger på Loppahöjdsområdet i Barents hav. Där har det helägda dotterbolaget Lundin Norway AS genomfört tre borrningar hittills. Nu påbörjas den fjärde, såkallade Alta-4.
    Borrningen är en utvärderingsborrning där målet är att få ytterligare information om Altafyndigheterna. I nuläget uppskattas området innehålla mellan 125-400 miljoner fat oljeekvivalenter, skriver Dagens Industri.
    Syftet är också att fortsätta borrningarna under 2018.
    Havet kring Arktis är ett känsligt område och en oljeläcka skulle få förödande konsekvenser för miljön. Greenpeace har tillsammans med Natur og Ungdom stämt den norska staten för godkännandet av borrningarna i området.

    Igelkottar lever farligt

    Inför valborgsfirandet skrev SMB om de små igelkottarna som lever farligt när de boar in sig i rishögarna. Nu när sommaren närmar sig och gräset växer kommer ytterligare ett hot mot kottarna – robotgräsklipparen. 
    Har du, liksom många andra, hakat på trenden med robotgräsklippare? En välklippt gräsmatta som sköter sig själv. Man slipper klippa själv och kan istället njuta i hängmattan.
    Men allt är inte frid och fröjd med de små hjälpredorna. Olyckorna när de krockar med vilda djur har ökat i takt med att gräsklipparna blir allt mer populära, skriver Smålands-tidningen.
    Framförallt är det nattetid som olyckorna sker, när bland annat igelkottar och paddor är som mest aktiva. De förlitar sig på sina egna försvarsmekanismer och backar därför inte när gräsklipparna kommer.

    Som tur är finns det ett enkelt sätt att förebygga kollisioner mellan igelkottar och gräsklippare. Det räcker med att ändra tidsinställningen så att roboten endast jobbar på dagen. Både igelkottar och paddor som är de som i första hand riskerar att bli påkörda är aktiva från skymning till gryning, säger Per Bengtson, biolog på Naturskyddsföreningen till Smålands-Tidningen. 

    Här odlar du utan trädgård

    Är du sugen på att odla men har ingen egen trädgård? Co-Grow är ett initiativ som samlar hemmaodlare för att dela odlingsmark i liten skala.
    Att odla sin egen mat kan vara en dröm för många. Men tillgång till en trädgård är inte en självklarhet för alla. Så var det för Rebecka Hagman, grundaren till delningsinitiativet Co-Grow som vill väcka liv i trädgårdsodling igen.

    – Vi tror på̊ att alla kan odla mat och vill återta köksträdgården som var vanlig förr i tiden, eftersom hemmaodling är hållbart, säger hon.

    En odlingsträdgård bidrar till biologisk mångfald och kan minska klimatpåverkan. Dessutom är det lättare att hålla en småskalig odling fri från kemikalier, menar Rebecka Hagman.

    – Jag har alltid varit intresserad av klimat, miljö och hållbarhetsfrågor och när idén om Co-Grow kom till mig kändes det som att den blev ett självklart svar och micro-lösning på många av vår tids samhällsutmaningar.

    Det hela resulterade i en onlinetjänst, där man kan registrera sig som ägare till en tillgänglig trädgård eller som odlingsentusiast som söker tillgång till en liten bit odlingsmark.
    Målet är nu att Co-Grow ska växa i hela landet. En grundpelare i Co-Grow är gemenskapen och att skapa nya möten mellan människor. Inför framtiden finns därför tankar om pedagogisk och integrationsfrämjande verksamhet.
    Är du intresserad så hittar du deras facebooksida här och på hemsidan kan du registrera en trädgård eller leta efter odling nära dig.

    Ny satsning ska sätta svensk hållbarhet på kartan

    Idag invigs ett nytt showroom med goda exempel på hållbar stadsutveckling som också lyfter svenska företag inom klimat- och miljöteknik. Satsningen heter Smart City Sweden och ska fungera som en ”one-stop-shop” för investerare och andra i behov av en stor dos svensk spetskompetens.
    Mötesplatsen går att besöka i Stockholms Hammarby Sjöstad, en stadsdel med miljöprofil och stor vana av att ta emot internationella besökare med intresse för hållbar stadsutveckling.

    Vi har fantastiskt många initiativ inom smarta städer i Sverige där innovation och hållbarhet står i centrum. Smart City Sweden kraftsamlar och gör all innovation lätt att hitta för en global utveckling. Plattformen blir då en ”one-stop-shop” där svenska bolag och svenska tekniker blir tillgängliga för nya marknader och investeringar, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma i ett pressmeddelande.

    Smart City Sweden drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet med stöd från regeringen och Energimyndigheten.

    Rekordlåga grundvattennivåer hot mot djurlivet

    Den ihållande torkan drabbar stora delar av Sveriges djurliv negativt. Med låga vattennivåer får både fåglar, fisk och kräldjur svårare att överleva.
    Redan förra året kom rapporter om extremt låga grundvattennivåer i delar av landet, framförallt på Öland och Gotland. Det här året ser ut att bli ännu värre.
    Under våren har varningssignaler kommit om låga vattennivåer i stora delar av södra Sverige och om nederbörden fortsätter vara låg kan vi förvänta oss en extremt torr sommar på många platser.
    De låga vattennivåerna drabbar inte bara oss människor, utan även stora delar av det vilda djurlivet. Många återkommande fågelarter har svårare att hitta bra livsmiljöer när sjöar och vattendrag torkar ut. Likaså minskar fiskproduktionen och de kräldjur som är beroende av vattendrag för fortplantning.
    Sveriges Radio har i sitt vetenskapsprogram Klotet rapporterat om hotet mot laxynglen. Likaså skriver Dagens nyheter om hur torkan påverkar flyttfåglarna i viktiga fågelsjöar:

    Tåkern är i praktiken en tunn vattenhinna i en liten svacka i landskapet. Nu är vattennivån 30 centimeter under den normala, snart är den nere på väldigt kritiska nivåer, säger Lars Gezelius, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Östergötland.

    Vill du veta mer om de låga grundvattennivåerna? Lyssna på Klotet här.
     

    EU närmar sig energimål till 2020 – ambitionerna fortsatt låga

    EU:s energipolitik tuffar på som den ska och enligt den senaste rapporten från Europakommissionen är majoriteten av medlemsländerna på väg att nå sina mål. Trots detta har transportsektorn svårt att hänga med och mycket mer behöver göras för att uppfylla Parisavtalet.

    2009 slog EU på stora trumman och satte upp fyra mål för den förnybara energins framtid. Enligt direktivet ska följande ske till 2020:

    • Minska utsläpp av växthusgaser med 20 procent
    • Öka energieffektiviteten med 20 procent
    • 20 procent av den totala energikonsumtionen ska komma från förnybara källor
    • 10 procent av fordonsbränslen ska komma från förnybara källor.

    Enligt rapporten uppnådde EU som helhet 16,4% förnybar energi 2015. Idag ligger Sverige i framkant med 53,9% förnybar energi, och har tillsammans med 10 andra länder redan uppnått sitt mål för 2020.
    Den största ökningen har skett inom elektricitet, där källorna vind och vatten har lett till en allt renare produktion inom EU. Transportsektorn fortsätter dock att vara den svåraste nöten att knäcka och med totalt 6 procent förnybara bränslen är framstegen mycket blygsamma. Den främsta anledningen till detta är enligt rapporten höga omställningskostnader och ett ovisst politiskt landskap.
    Rapporten ger en indikation om att krafttag behöver göras inom transportsektorn för att nå målet till 2020. Men även Agenda 2030 väntar runt knuten och för att uppnå de mål som EU har satt upp inom ramen för Parisavtalet krävs det en ambitiösare energipolitik på alla plan. Enligt EU:s plan ska unionen uppnå utsläppsminskningar om 40 procent till 2030.

    Klimatförändringar bidrar till terrorism

    Den globala terrorismen gynnas av förändringar i klimatet, visar färsk rapport.
    På uppdrag av det tyska utrikesdepartementet har tankesmedjan Adelphi undersökt hur terrorism och organiserad brottslighet kan kopplas till den globala uppvärmningen, skriver The Guardian. Resultaten visar på flera sätt hur klimatförändringarna blir en grogrund för extremismen.

    • Förändringar i klimatet förstör människors försörjning, och underlättar därmed terrornätverkens möjligheter att rekrytera nya medlemmar.
    • Redan svaga regeringar pressas ytterligare, vilket öppnar upp fältet för terrorismen att vinna makt.
    • Torka, översvämningar och andra klimatrelaterade katastrofer leder till mat- och vattenbrist – som utnyttjas som vapen av terroristgrupperna.

    Ett exempel på detta är hur terrorgruppen Boko Haram vunnit mark i området kring Tchadsjön, som lidit hårt av torka de senaste åren. Svält och arbetslöshet har lett till att terroristerna lyckats få ett relativt stort stöd i regionen.
    Ytterligare ett exempel är Syrien, där klimatförändringarna redan visats vara en bidragande orsak till krigsutbrottet.
    Det är heller ingen slump att IS lyckats väl med rekryteringen i landets nordöstra delar. Regionen drabbades 2007 av den värsta torkan på 900 år, och 85 procent av bönderna förlorade sina jordar. Den folkliga ilskan mot Assad-regimens passivitet gjorde att IS kunde vinna stöd av frustrerade människor som förlorat sitt levebröd, enligt rapporten.
    Sedan tidigare finns mycket vetenskap som pekar på att ett allt mer instabilt klimat leder till geopolitiska osäkerheter. Dessa nya slutsatser bekräftar alltså bara faktumet att våra ökade växthusgasutsläpp har en högst påtaglig social och politisk inverkan.
    Rapporten finns att läsa i sin helhet här.

    Ny nationell cykelstrategi

    En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling som ska bidra till ett hållbart samhälle och hög livskvalité i hela landet. Så låter regeringens nya satsning på cykling. Med den är planen att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa.
    Sedan 1995 har cyklandet minskat med en tredjedel och störst är minskningen i åldrarna 6-24 år. Trots att kommuner och regioner har gjort en del infrastruktur satsningar på bland annat cykelbanor, har det inte gett effekt.
    Nu ska en metod för att mäta cykeltrafiken på lokal nivå, tas fram och trafikverket ska få 9 miljoner att dela ut till ideella organisationer för informations och utbildningsinsatser som gynnar en ökad och säker cykling.
    Fokus med strategin ska ligga på bland annat ökade kunskaper om olika grupper av cyklister, att fler kommuner ska bli cykelvänliga och att cykling ska få högre prioritet i samhällsplaneringen.

    – Cykling är ett transportslag som är bra på så många sätt. Ökad cykling bidrar till bättre folkhälsa, bättre stadsmiljöer och hållbara transporter. Regeringen vill att fler ska cykla. Därför har vi beslutat om den första nationella cykelstrategin. Cykelstrategin är ett viktigt verktyg och ett avstamp för det fortsatta arbetet, säger infrastrukturminister Anna Johansson.

    Regeringen vill också se över vissa cykelregler, som att tillåta cykling på vägbanan även om det finns en cykelbana bredvid samt att låta kommuner inrätta särskilda cykelbanor. Förutom det innehåller strategin inte några konkreta åtgärder eller ekonomiska incitament för att få fler att välja cykeln. SMB har kontaktat infrastrukturministern men inte fått svar.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.