Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Granskningen: Inget av de svenska partierna lever upp till Parisavtalet

    Riksdagspartierna saknar en tillräckligt kraftfull klimatpolitik, trots att majoriteten (av dem) stöttar de uppsatta klimatmålen. 

    Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna röstat för att godkänna Parisavtalet, det internationellt bindande klimatavtal som är avgörande för världens möjligheter att motverka klimatförändringarna. Dessvärre visar en granskning gjord av Naturskyddsföreningen att inget av partierna för en politik som gör att Sverige kommer kunna leva upp till målen. Såhär skriver Naturskyddsföreningen om de olika partiernas klimatpolitik:

    • Moderaternas budget bedöms öka utsläppen av växthusgaser. Partiet satsar 8,1 miljarder på att sänka kostnaden för att köra bil med bensin och diesel, och på höjda dieselskattesubventioner.
    • Liberalerna kan vara på väg att passera Centerpartiet som det alliansparti som satsar mest på klimatet i budgeten. L har tydliggjort sin politik för höjda klimatskatter, grön skatteväxling och borttagande av klimatskadliga subventioner.
    • Centerpartiet satsar mycket på grön skatteväxling, men är också det parti som satsar mest på höjda dieselskattesubventioner. Politiken blir ryckig, där vissa åtgärder leder till minskade utsläpp, medan andra tvärtom bromsar utsläppsminskningarna.
    • Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet höjer miljöbudgeten och satsar mycket på klimatinvesteringar. Partierna saknar dock en effektiv politik mot bilismens utsläpp. De genomför ingen grön skatteväxling och är generellt för försiktiga gällande höjda klimatskatter.
    • Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna är numera alla anhängare av grön skatteväxling, men minskar också miljöbudgeten drastiskt jämfört med regeringen och Vänsterpartiet.
    • Sverigedemokraterna betraktar klimatsatsningar som slöseri, ifrågasätter klimatforskningen och saknar en seriös klimatpolitik.

    Vidare föreslår Naturskyddsföreningen tre fokusområden för att stärka den svenska klimatpolitiken. Dessa är att starta blocköverskridande samtal om en grön skatteväxling, att omedelbart ta krafttag mot bilismens utsläpp, och att slopa samtliga klimatskadliga subventioner.

     

    Levande sjöar och vattendrag – mer behöver göras!

    levande-sjoar-och-vattendrag
    Foto: Illustratör: Tobias Flygar

    Det åttonde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Levande sjöar och vattendrag. Målet är komplext och vävs samman med flera av de andra målen. Insatser görs, men inte heller här är insatserna tillräckliga. 

    Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”

    – riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

    Vad handlar målet om?

    Genom människans sätt att leva har den ekologiska statusen försämrats i sjöar och andra vattendrag. Ändrade ekosystem till följd av till exempel vattenkraftverk, lantbruk och industri har lett till sämre förutsättningar för den biologiska mångfalden på många ställen.

    Miljögifter, försurning och övergödning är tre negativa faktorer, men många områden påverkas även direkt fysiskt av till exempel förändrade vattenflöden kring vattenkraftverk.

    Många värdefulla vattenområden saknar idag skydd från både fysisk och kemisk påverkan, vilket förutom de ovan nämnda även kan komma att påverkas än mer i framtiden av klimatförändringarna. Bakterier och invasiva arter kan lättare få fäste i svenska vatten och påverka både den biologiska mångfalden och människors och djurs hälsa negativt.

    Vad görs?

    Arbetet med att restaurera vattendrag och sjöar behöver fortsätta och värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag behöver bevaras och skyddas. Spridning av främmande arter som kan orsaka skada behöver förhindras.

    –  Havs- och vattenmyndighetens hemsida.

    Nationellt: Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag kräver insatser från flera delar av samhället, menar Havs- och vattenmyndigheten. Problemen kommer från många olika håll och skapar tillsammans en ohållbar miljö för många ekosystem.

    Det finns i dagsläget projekt på olika nivåer i samhället, allt från lokal nivå upp till regeringsnivå där bland annat åtgärdsprogram, satsningar på ny reningsteknik och kommunala naturvårdssatsningar inom LONA (lokala naturvårdssatsningar) finns med.

    Internationellt: EU har tillsammans med sina medlemsländer tagit fram en lista på invasiva arter som aktivt ska motverkas inom unionen för att inte riskera den inhemska biologiska mångfalden. Det är en lista som SMB skrev om för några månader sedan. Naturvårdsverket har diskuterat förslaget om att ta fram en svensk lista, då många arter naturligt finns i EU:s medlemsländer men utgör ett hot mot svenska arter.

    Det har under 2015 pågått fyra projekt inom EU Life+ för att återställa och restaurera påverkade vattenmiljöer.

    Uppnås målet?

    Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

    – Naturvårdsverket

    Målet om Levande sjöar och vattendrag är ytterligare ett miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås. Tillräckliga insatser görs inte, varken nationellt eller internationellt. Människan bygger allt närmare stränderna, när det istället borde vara tvärtom.

    Stränder och vattenområden behöver återställas och ges utökat skydd. Det finns dessutom fortfarande kvar alltför stora mängder kvicksilver från förbränning av fossila energikällor genom historien.

    Men det finns ändå några få ljusglimtar enligt Havs- och Vattenmyndigheten. Kalkningen som genomförts i försurade sjöar och vattendrag har gett positiva resultat för ekosystemen och vildlaxen har visat på en positiv ökning. Dock skrapar det här, liksom vid många andra mål, på ytan av problemen.

    Kalkningen är en lösning, men håller kanske inte i längden. Likaså behöver Östersjöns status förbättras avsevärt för att laxen och alla andra arter ska ha en chans i framtiden, här hjälper inte enbart viss restaurering och skärpta fiskekrav även om det är en början. Här spelar vattenkraftverken en betydande roll, då bland annat laxen vandrar uppåt i de svenska vattendragen men ofta fastnar vid kraftverken och dör.

    Satsningar görs på många håll och styrmedel tas fram för att restaurera och skydda många vattenområden. Miljöövervakning är ett verksamhetsområde som fått utökade resurser. Men det är inte bara specifika områden som behöver få bättre ekologisk status genom skydd som Natura 2000 och reservat, även om detta är otroligt viktigt.

    Det behövs mer övergripande åtgärder som ger god status i alla sjöar och vattendrag vare sig det är ett skyddat område eller inte. Det räcker inte att släcka småbränder här och var.


    Bakgrund
    Områdena i och kring sjöar och vattendrag är ofta rika på biologisk mångfald och dess ekosystem fyller viktiga funktioner för både människa och natur genom bland annat flertalet olika ekosystemtjänster.

    Vattenmiljöer påverkas från många olika håll, både fysiskt och kemiskt. Övergödning och försurning bidrar tillsammans med tungmetaller och andra miljögifter, nedskräpning, invasiva arter och direkta hinder genom till exempel vattenkraftverk till den problematik som vi idag har i Sverige.

    Många ekosystem både i och omkring vattendrag är idag hotade till följd av mänskliga aktiviteter och det är därför även vår uppgift att dess status är god nu och i framtiden.

    Läs tidigare artiklar i serien:

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

    Världens länder står fast vid Parisavtalet, trots Trump

    Sedan DonaldTrump vann presidentvalet har oron över att det internationella klimatsamarbetet skulle vara hotat vuxit sig stor Men på det nyligen avslutade FN-klimattoppmötet i Marrakech, Marocko, var världens ledare tydliga med att Parisavtalet fortsätter att gälla. 

    Över 190 länder har ställt sig bakom ett uttalande om att de fortsatt stöder Parisavtalet. De skriver bland annat att:

    We call for the highest political commitment to combat climate change, as a matter of urgent priority.

    Trumps motstånd mot Parisavtalet har inte smittat av sig på de andra länderna.

     Inte ett enda land har sagt att de kommer att följa efter om Trump och USA backar ur Parisavtalet, säger Alden Meyer, klimatanalytiker vid Union of Climate Scientists i Washington till Dagens Nyheter.

    Att världens länder är överens om att bekämpa klimatförändringarna innebär dock inte att dom är överens om vem som ska minska utsläppen med hur mycket.

    Eftersom arbetsplanen nu säger att detaljerna ska vara klara först 2018, var det förväntat att delegationerna skulle känna på varandra, snarare än förhandla för att nå framåt redan här i Marrakesh, säger Daniel Engström Stenson, som följt förhandlingarna på plats för Fores räkning, om ländernas nationella klimatplaner.

    Ett resultat från klimattoppmötet i Marrakech är fler samarbetsprojekt mellan rikare och fattigare länder för att fattigare länder ska få teknisk och ekonomisk hjälp att uppnå klimatmålen. Bland annat ska 50 miljoner dollar satsas på att underlätta för fattiga länder att mäta sina klimatåtaganden.

    Världens länder ska ge 81 miljoner dollar till klimatanpassning detta år i år, vilket är över det mål som finns uppsatt för detta år. Däremot var flera ö-nationer och fattigare länder missnöjda med att världens länder har svårt att komma överens om hur redan existerande skador på grund av klimatförändringarna ska hanteras.

    Under klimattoppmötet i Marrakech har det kommit flera olika klimatinitiativ från länder och andra aktörer. Bland dessa märks:

    • Under2coalition som består av regioner, delstater och motsvarande som vill minska utsläppen med 80–95 procent till 2050.
    • Världens mest utsatta länder, som samlas i gruppen Climate Vulnerable Forum, lovar att gå över till 100 % förnybart så snart som möjligt och är mycket angelägna om att temperaturökningen hålls så nära 1,5 grader som möjligt.
    • Många av världens storföretag har gått samman i gruppen RE100 och därmed sagt att de ska gå över till 100 % förnybar el.

    Klimatminister Isabella Lövin (MP) säger om klimatmötet att:

    Jag åker från Marrakech stärkt i min övertygelse om att Parisavtalet inte går att stoppa. Budskapet är tydligt från världsledare och näringsliv. Det är lönsamt att vara klimatsmart, den som inte hoppar på tåget står kvar som förlorare.

     

     

     

    Två nya gymnasieprogram fokuserar på hållbarhet

    Elever på Realgymnasiet sitter på en gräsmatta

    I Linköping startar i höst två nya gymnasieprogram, ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt, som båda har ett starkt hållbarhetsfokus genom att koppla till FN:s globala hållbarhetsmål.

    Utbildningsföretaget Lärande i Sverige startar i höst två nya gymnasieprogram på Realgymnasiet i Linköping. Det nya utbildningskonceptet kallas för Real Global och innefattar ett naturvetenskapligt och ett samhällsvetenskapligt program som till stor del baseras på FN:s globala hållbarhetsmål.

    Många unga idag har ett stort samhällsengagemang och vill förändra och förbättra världen. Real Global syftar till att ge dem verktygen och förmågan att göra just det. Det kallas ofta handlingskompetens. Vi vill inspirera, utbilda och utveckla framtidens samhällsutvecklare och på lång sikt bidra till en hållbar framtid för alla, säger Therése Eklöf som är projektledare för Real Global.

    Utbildningen kommer till stor del att bestå av projekt där eleverna samarbetar för att lösa olika hållbarhetsutmaningar. Projekten ska ha en tydlig koppling till verkligheten och skolan kommer att samarbeta med företag, universitet och samhällsorganisationer för att göra utbildningen så bra som möjligt.

    Linköping känns som helt rätt stad att starta i. Här finns många spännande projekt inom hållbarhet och ny teknik. Det är förstås ett plus att Linköpings universitet finns här. Även de driver olika projekt inom områdena, säger Therése Eklöf.

    På plats på klimattoppmötet: ”Internationella ungdomsrörelsen gör sin röst hörd”

    Just nu pågår klimattoppmötet COP22 i Marrakech. Förhoppningarna är att komma vidare i Parisavtalets knäckfrågor, och mötet har inte blivit mindre spännande efter resultatet från USA-valet.

    Vi har frågat Jenny Stiernstedt, reporter på SvD, och delegationen från ungdomsorganisationen PUSH Sverige vad som pågår på plats.

    Vilka är knäckfrågorna som diskuteras?

    2015-02-24 bylinebild - Jenny Stiernstedt  Foto Yvonne Åsell/kod 30202
    Jenny Stiernstedt
    Foto: Yvonne Åsell

    JS: Det har handlat mycket om formalia, vilket låter tråkigt men är viktigt. På ministernivå har man pratat ambitionsnivå och finansiering – två oerhört centrala frågor.

    Just ambitionsnivån är ju det allt egentligen handlar om. Med liggande löften är vi på väg mot 3 graders uppvärmning, och i veckan fick vi höra att vi kan nå 7 grader till 2100. Det är så allvarligt att det inte ens går att ta på.

    Alla vet att vi måste göra mer och att det just nu går för långsamt.

    PUSH: Finansieringen av omställningen har varit, är och kommer att vara en känslig fråga även efter COP22. Både utsläppsminskningar och anpassning till det nya klimatet kommer att kosta mycket pengar.

    Sverige och Tyskland har gått före och donerat relativt mycket, och det kan förhoppningsvis leda till att fler länder följer efter. På längre sikt kommer det nämligen behövas mycket mer finansiering.

    Vilka är de största orosmomenten?

    JS: Det går ju knappast att komma runt Trump. Folket på plats i Marrakech både vill och inte vill prata om honom, men att han skapar oro är uppenbart.

    En risk jag ser är att länder tenderar vänta in varandra. När USA faller ifrån krävs att någon kliver fram i täten. Att Kina tydligt markerar att de står fast vid avtalet och att de allra mest sårbara länderna lovar att revidera sina klimatplaner till 2020 är viktiga signaler.

    PUSH: Vi har tre orosmoment.

    • Trump och vad han innebär för förhandlingarna och för amerikanskt klimatarbete och ledarskap. De flesta andra länder verkar dock vara överens om att de inte kommer att bry sig nämnvärt. Kina har uttalat sig hårt om att de inte kommer att backa från något överhuvudtaget, vilket är viktigt för ledarskapet i utvecklingsländerna.
    • UNFCCC vill krympa COP-konferensen, och det kan riskera att dra ned på mängden observatörer. Nästa års COP kommer att hållas i Bonn, som endast brukar ta ca 8.000 personer, jämfört med 50.000 i Paris och 20.000 i år.
    • Tredje orosmomentet är att vi med liggande förslag ändå hamnar på utsläpp som motsvarar 2.7 graders uppvärmning, och att det inte ens är policy som ligger, det är enbart förslag på vart policyn ska sikta sig mot. Och vi hör också rapporter på att klimatsystemen kan vara mycket känsligare än vad vi anat tidigare, vilket sätter en väldigt stark tidspress på allt.

    Vilka ljusglimtar ser ni?

    JS: Här finns tusen initiativ av olika slag; inkorgen är så full att jag inte ens hinner läsa om dem alla.

    Sen tror jag att valet av Trump paradoxalt nog kan ha ökat bevakningen av klimatfrågan, även om risken är stor att det bara blir tillfälligt.

    Kanske är jag naiv, men jag vill tro på den motreaktion som han skapar genom sin blotta existens. Civila samhället manar till kamp, miljardärer tömmer sina pengapåsar, delstater och städer lovar att ta täten. Tanken på hur mycket han kan förstöra skrämmer, men i slutändan kan hans agerande faktiskt leda till att andra aktörer ökar takten i sitt arbete för omställning.

    PUSH: Det långsiktiga arbetet. FN har lagt ned mycket energi på att skapa förutsättningar för “action”. Bland annat genom “high level champions” som ska jobba för att brygga glappet mellan regeringar och andra aktörer, samt främja climate action.

    Samma sak med “2050 pathway platform”, en plattform som ska samordna och hjälpa länder att ta fram sin policy fram till 2050 för att klara av sina NDC:er (det länderna förbundit sig till, Reds. Anm.), så att vi kan hålla oss till nollutsläpp under andra halvan av århundradet.

    Så det positiva i kråksången är att mycket infrastruktur kommer på plats för att hjälpa till med att få ihop och nå målen. Samordning, kommunikation, och andra verktyg för att kunna hålla ambitionerna uppe.

    Hur är mediabevakningen nu jämfört med Paris? 

    JS: Vi är fyra svenska journalister på plats – lika många som i Doha 2012 – så det hade kunnat se bättre ut. Samtidigt tycker jag att det skrivs mer om frågan nu än åren före Paris. Att jämföra med fjolårets Cop är svårt – det mötet var upphaussat och beskrevs som historiens kanske viktigaste.

    Med det sagt: vi borde alla rapportera mer om klimatet till vardags, inte bara när det är stora möten. Mer än kanske något annat ämne handlar det om vilken framtid vi vill ha på jorden, och går in i frågor som migration, resurser, ekonomi och – så klart – hur vi kan och vill leva våra liv.

    PUSH: Sämre än Paris även om det har lyft lite nu under andra veckan, men det borde ha funnits mer närvaro första veckan för att bygga förståelse. Trump är såklart världshändelsen nummer 1 enligt medielogiken, men klimatet hamnar i skuggan.

    Vi menar att medierna har ett stort ansvar, det vill säga även de större, etablerade medierna, för att föra upp klimatfrågan på agendan. Det går bra att kombinera med Trumpinslagen – efter valet behövs ännu mer folkligt engagemang för klimatet, över hela världen.

    Vad vill ni hissa och dissa?

    JS: Jag vill hissa alla som tagit tåget ner till Marrakech. Och ännu mer vill jag hissa dem som faktiskt kommer att ta tåget hem också.

    PUSH:

    • Hiss: Internationella ungdomsrörelsen gör sin röst hörd genom aktioner inne i förhandlingszonen, vi hjälps åt med att samla information och kunskap, och med tips om hur vi kan arbeta vidare efter COP. Vår generation måste vara med i processen för klimaträttvisans skull – och vi vill vara en konstruktiv kraft. #KeepItInTheGround har synts till många gånger under olika aktioner, vilket markerar ytterligare.
    • Diss: länder som håller tillbaka förhandlingarna. Både rika länder, som försöker skjuta över för mycket av finansieringsansvaret på marknaden. Men även vissa fossilberoende länder, som tar upp saker som de flesta trodde var klara för flera år sen. Även en stor känga till fossilindustrins lobbyism. Den syns till och är mycket skrämmande. Fossila bränslen är så igår.
      Leo DiCaprio har inte synts till. Var är han? Ryktet säger att han är inne i VIP-zonen med sina groupies.

    Läs Jenny Stiernstedts artiklar här (SvD) >>

    Läs PUSH-delegatationens blogg här >>

     

    Göteborg – Europas nästa Sharing City?

    I Göteborg är hållbarhet på kartan, bokstavligt talat. Kollaborativ ekonomi Göteborg (KEG) är en ideell förening som arbetar för att Göteborgare ska kunna dela, hyra, ge och låna mer. Igår lanserarde KEG, i samarbete med Götebrogs stad, Smarta Kartan. SMB har pratat med Emma Örwall, en av grundarna till KEG inför lanseringen.

    emma-ohrwall-foto-beskuren
    Foto: Paul Björkman

    Totalt finns det ca 70 kartor över olika städer som alla vill kartlägga öppna verkstäder, coworking spaces, gratisbutiker, cykelkök och urbana allmänningar m.m.

    En av dessa kartor är Smarta Kartan, ett samarbetsprojekt mellan föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) och Göteborgs Stad, genom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap (IOP).

    Det är över två år sedan vi började med den första kartan över kollaborativa verksamheter i Göteborg. Globalt finns det en stark kollaborativ rörelse som årligen samlas och arrangerar så kallade ”mapjams”, ett socialt event där en skapar kartor tillsammans,  säger Emma Öhrwall, ordförande i föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg.

    Smarta Kartan kan användas av alla men riktar sig främst till göteborgare och besökare. På webbsidan finns en digital karta, en kartläggning över lokala verksamheter, kalender över event exempelvis klädbytardagar och en nyhetsblogg.

    På kartan hittar du allt från cykelkök, bytesgrupper och klädbytardagar till gratisbutiker, samåkningsgrupper och digitala plattformar. Och nya initiativ tillkommer hela tiden, vilket gör det allt lättare att leva kollaborativt i Göteborg,  säger Emma Öhrwall.

    Ett Göteborg i framkant

    Kollaborativ Ekonomi Göteborg (KEG) är en ideell förening som först startade som en lokal facebookgrupp. Föreningen ser sig som en underlättare och genom opinionsbildning och arrangera event och projekt vill de göra det lättare för göteborgare att hyra, dela, byta, låna och ge. KEG driver inga verksamheter utan vill istället synliggöra och stötta de verksamheter och grupper som finns.

     Jag får ofta frågan varför Göteborg har kommit så långt, och det finns främst tre anledningar till det. Det finns en stark gräsrotsrörelse och även många kommunala initiativ. Samtidigt finns det en politisk vilja, där det står uttalat i stadens budget att kommunen skall verka för ”delningsekonomi” och ökad tillit mellan invånarna. Det verkar också som det är många som är nyfikna och kan tänka sig att delta, exempelvis genom att låna verktyg med varandra, säger Emma Öhrwall.

    Allt fler konsumenter ser fördelarna med att ha tillgång till varor och tjänster snarare än att köpa och äga enskilt. Att dela, låna, hyra eller byta saker med andra är en växande trend.

     Genom att anamma en kollaborativ livsstil så kan vi främja gemenskap och mellanmänsklig tillit, vilket är väsentligt för att möta vår tids utmaningar. Vi kan också nyttja resurserna smartare, det är rent ut sagt idiotiskt att många lokaler står tomma större delen av tiden och inte samutnyttjas, menar Emma Öhrwall.

    Samarbete skapar en hållbar stad

    Enligt nätverket OuiShare är en kollaborativ ekonomi  ”en ekonomi som definieras  av initiativ som baseras på horisontella nätverk och deltagandet av ett community.”

    OuiShare menar att vi genom ett samarbete på olika nivåer och mellan olika aktörer kan lösa många av de svåra utmaningar vi står inför. På så sätt kan vi gemensamt möjliggöra en tillgång till tjänster och varor på ett mer hållbart sätt.

    Exempel på kollaborativa initiativ är samåkning, bytesgrupper, cykelkök, klädotek och fritidsbanker. En kollaborativ ekonomi bygger på tillgången att det är tillgången till en vara eller en tjänst som är det viktiga och inte ägandet i sig.

    Yta tas upp av bilar som står still större delen av dygnet. Så det vi ser är vi går från att vara passiva konsumenter till aktiva deltagare och där städer i framtiden kommer underlätta för tillgång framför ägande. Det som växer fram är ett mer decentraliserat och horisontellt samhälle, där det som är mitt är ditt eller vårt tillsammans, menar Emma Öhrwall.

    Har du något du vill dela, låna eller något att hyra ut? Kolla in Smartakartan här.

    Svenska plastpåsar – nu med varningstext

    Från och med nästa år kommer svenska plastpåsar förses med information om påsens miljöpåverkan, det berättade regeringen i ett pressmeddelande igår.

    Beslutet innebär att alla affärer och butiker som förser sina kunder med plastbärkassar nu även måste informera om kassarnas skadliga påverkan på miljön. Informationen måste också prata om de fördelar en minskad plastförbrukning för med sig.

    – Våra hav fylls med plastskräp. Om vi inte gör något riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050. Trots förbud slängs idag mängder med skräp på våra gator och i naturen. Plastbärkassar är ett särskilt stort problem och därför behöver vi agera, säger miljöminister Karolina Skog.

    Tanken med beslutet är att Sveriges förbrukning av plastkassar ska minska och därmed även nedskräpningen i naturen.

    Men alla är inte lika positiva till regeringens planer. Centerpartiets miljöpolitiska talesperson Kristina Yngwe menar att det nya förslaget är alldeles för lamt.

    Det är en besvikelse att regeringen väljer att lägga ett förslag som är så här urvattnat. Det krävs mycket högre ambitioner än så här om vi ska minska plastpåsarnas miljöpåverkan, säger Yngwe.

    Centern själva skulle hellre se ekonomiska påtryckningar i form av skatt på plastpåsar, någonting som även Naturvårdsverket har föreslagit.

    Läs även några av våra andra artiklar på temat plast. Till exempel den om kuststräckor fyllda av skräp eller om fiskar som börjar få det trångt.

    ”Bevara hela det fiskefria området i Kattegatt”

    Länsstyrelsen i Skåne vill ha en dialog med regeringen för att på bästa sätt skydda naturvärdena både i det fiskefria området och i övriga Kattegatt.

    Supermiljöbloggen har flera gånger tidigare skrivit om hur Sverige och Danmark under 2009 beslutade att det skulle införas fiskeregleringar i Kattegatt i syfte att skydda torsken. Bland annat stängdes ett stort område utanför Laholmsbukten helt för fiske, något som gynnat fiskebestånden i Kattegatt, men som också varit bra för den biologiska mångfalden på bottnarna som på detta sätt skyddats från fysisk påverkan i form av trålning.

    I Danmark finns dock en vilja, inte minst hos yrkesfiskarna, att nu öppna upp området för fiske igen. Samtidigt har en lång rad organisationer och myndigheter i både Sverige och Danmark uppmanat de två regeringarna att ge området ett fortsatt skydd.

    Länsstyrelsen i Skåne som jobbat länge med frågan skickade i går en skrivelse (pdf) till näringsdepartementet, miljö- och energidepartementet och Havs- och vattenmyndigheten. Budskapet i skrivelsen är kort och gott att hela det fiskefria området i Kattegatt måste bevaras även i framtiden.

    Länsstyrelsen har själv inlett ett arbete med att bilda naturreservat med Sveriges territorialgräns som yttergräns. I skrivelsen förklarar man nu:

    Ett av huvudsyftena för denna reservatsbildning är att skydda havsbottnen. Länsstyrelsen vill därför förtydliga vikten av att det befintliga fiskeförbudet kvarstår i området. En uppluckring av nuvarande reglering innebär förlust av både kartlagda och sannolika naturvärden, men också att länsstyrelsens prioriterade uppdrag att arbeta med marint områdesskydd försvåras avsevärt.

    Skrivelsen avslutas:

    Länsstyrelsen eftersöker en dialog med regeringen och Havs- och vattenmyndigheten för att på bästa sätt skydda värdena i det fiskefria området och i övriga Kattegatt. Myndighetens arbete påverkas i mycket hög grad av framtida regleringar för skydd och fiske.

    Sist frågan var uppe i riksdagen, då Vänsterpartiets Jens Holm undrade om den svenska regeringen tänker slå vakt om fiskestoppet i Kattegatt, svarade miljöminister Karolina Skog (MP):

    – Det förs en förhandling med Danmark om ett specifikt område i Kattegatt. Förhandlingen pågår, och jag kan därför självklart inte kommentera detaljerna i den ännu.

     

    Ingen ökning av koldioxidutsläpp för tredje året i rad

    Efter att tidigare ökat varje år ligger nu världens människoorsakade koldioxidutsläpp för tredje året i rad på en stabil nivå. Stagneringen kan vara första tecknet på en minskningstrend.

    Nyheten kommer från Clobal Carbon Project, som varje år mäter hur världens människors utsläpp ser ut och hur mycket koldioxid som absorberas av naturen. För tredje året i rad har man nu observerat att världens totala utsläpp av koldioxid varken ökat eller minskat nämnvärt mycket. Tidigare har utsläppen ökat med cirka tre procent årligen, men för 2016 är nu ökningen endast 0.2 procent. Samtidigt har den ekonomiska tillväxten under samma tid ökat, trots att fossila utsläpp och stark ekonomisk tillväxt ofta ses som starkt sammankopplade.

    Nuvarande trender visar också att världens utsläpp rör sig från de värsta tänkbara scenarierna som FN:s klimatpanel IPCC förutsett. Det är dock långt ifrån tillräckligt. Den nuvarande prognosen för utsläppen följer Parisavtalets åtaganden, som istället för att leverera enligt avtalets mål om att begränsa uppvärmningen till två grader istället för oss mot potentiellt livsfarliga tre graders uppvärmning. Eftersom koldioxid lagras i atmosfären i drygt hundra år byggs ändå den totala koldioxidmängden upp i hög hastighet, så det måste till snabba åtgärder för att kunna klara tvågradersmålet.

    Därför hänger mycket på att världens länder steppar upp sitt klimatarbete och ökar ambitionen av sina åtaganden. Många hoppas att det ska skapas momentum för just detta under klimatförhandlingarna i Marrakech som pågår 7-18 november.

     

    ”Sluta spola ner 1,4 miljarder snusprillor i toaletterna varje år”

    Svenskt Vatten vill få ett stopp på fulspolningarna.

    Avloppsreningsverken i Sverige är inte byggda för att ta hand om farliga ämnen som till exempel kadmium från snus. Det här gör att Svenskt Vatten, branschorganisationen som företräder kommunernas VA-organisationers intressen, nu går ut med uppmaningen att svenskarna måste sluta spola ner cirka fyra miljoner snusprillor eller påssnus varje dag.

    – Snus är vad vi kan se den vanligaste fulspolningen i Sverige och 1 100 ton skräp från snus är en helt onödig påfrestning på avloppsreningsverken, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.

    Enligt Svenskt Vatten är det många som slänger sitt snus på andra ställen än i en papperskorg då de tror att snus förmultnar och inte påverkar miljön eller naturen. Men detta är alltså felaktigt. Snus ska alltid slängas bland det förbränningsbara avfallet, skriver Svenskt Vatten.

    Bränslet kan bli spårbart- miljömärkning på drivmedel på gång

    Det kan vara stora skillnader i klimatpåverkan från olika drivmedel och utan information är det inte lätt att välja klimatsmart. Vi på SMB är därför glada över att regeringen nu vill införa obligatorisk miljömärkning på alla drivmedel.

    Jag utgår från konsumenter och tycker att alla – oavsett vad man tankar – skall ha möjlighet att få information om vilken miljöpåverkan som finns, säger miljöminister Karolina Skog (MP) till SVT Nyheter.

    Utsläppen kan variera kraftigt beroende på vilken typ av bränsle det rör sig om. Enligt SVT Nyheter ligger fossil diesel och bensin från tjärnsand på mellan tre och strax över fyra kilo koldioxid per liter, medan svensktillverkad etanol gjord på skogsråvara bara släpper ut ett halvt kilo per liter.

    Märkningen ska innehålla information om all miljöpåverkan som finns på ett bränsle, ett så kallat livscykelperspektiv, där det tillexempel ska gå att se var bränslet kommer ifrån, vilka grödor som är råvara eller hur oljan utvunnits, skriver SVT nyheter.

    Hållbar konsumtion i fokus

    En stor del av vår miljöpåverkan kommer från privat konsumtion. Sverige ligger, enligt WWF på en tionde plats på listan över länder med störst globalt fotavtryck per person. Ekologiskt fotavtryck mäter hur stor landyta som krävs får det vi konsumerar, här ingår också användningen av fossila bränslen.

    Miljömärkning av bränslen är en del i regeringens strategi för hållbar konsumtion, som riktar sig till just till den privata konsumtionens miljöpåverkan. Det ska bli lättare att agera hållbart och regeringen har därför påbörjat ett arbete med att göra det obligatoriskt med information om drivmedels miljöpåverkan.

     Genom att informera om drivmedels miljöpåverkan underlättar vi för konsumenter att göra miljöanpassade val direkt vid pumpen. Samtidigt kan obligatorisk miljöinformation synliggöra de ansträngningar som redan görs av drivmedelsleverantörer och sporra fler till att förbättra sitt hållbarhetsarbete, säger konsumentminister Per Bolund.

    Föreningen Gröna bilister, skriver i ett pressmeddelande att en hållbarhetsdeklaration på drivmedel är ett glädjande besked. I och med att användningen av biobränsle stiger och Nordsjöoljan sinar finns det en risk för att allt mer ohållbart bränsle tar sig in på marknaden. När konsumenternas kunskap om klimatpåverkan, råvaror och ursprung ökar, så ökar också trycket på att kunna spåra bränslet och synliggöra dess klimatpåverkan, det menar Per Östborn från Gröna Bilister.

    Ökad kunskap skapar också tryck att skärpa de lagstadgade hållbarhetskriterierna så att de även innefattar sociala krav, fortsätter Per Östborn. Det är viktigt inte minst när efterfrågan på biobränslen stiger. Just nu skjuter användningen av förnybar diesel i höjden. Detta kan leda till att användningen av palmolja som råvara ökar, vilket riskerar att skynda på avskogningen i Sydostasien och förstöra livsbetingelserna för lokalbefolkningen. ” –Per Östborn.

    Satsning på information är bra och nödvändigt för en omställning, men ekonomiska incitament för ett förändrat beteende är också viktigt.  Där har regeringen fått kritik av Konjunktur Institutet, för att i sin budget för 2017 inte ha satsat på en höjning av skatten på drivmedel, trots det låga oljepriset.

    ”Handla genom att inte handla”

    Nu har Sverige större miljöbudget än någonsin och kraftigt ökad försäljning av ekologiskt. Ändå ökar Sveriges klimatpåverkan, avfallsmängder och ekologiska fotavtryck. Huvudorsaken är överkonsumtionen.  

    I Klimatbarometern 2015 var det halva svenska folket som kunde tänka sig att ha ett köpfritt år, där de endast köpte förbrukningsvaror som mat. Vi har kommit relativt långt i attityder, men beteenden i stort går trögare att ändra.

    En central orsak är att när vi skippar fler onödiga prylar så får vi pengar över, och vad gör vi för dem? Oftast uppstår rekyleffekten, att vi köper något annat istället, som en extra flygresa till Thailand. Då hjälper det inte att flyg kan räknas som tjänstekonsumtion. 

    Ska vi klara miljömålen måste vi till att börja med välja kortare arbetstid istället för högre lön. Det finns ett folkligt stöd för det, men det är svårt att som individ bryta normer. Därför behöver politiken bidra till nya normer om arbetstidens längd. Mer om det kan läsas i Naturvårdsverkets rapport Klimatomställningen och det goda livet.

    Ett utmärkt tillfälle att starta en ny livsstil med frivillig enkelhet är nästa veckas fredag 25 november. Då står den årliga internationella kampanjdagen En köpfri dag (Buy Nothing Day) mot shoppinghysterins högtid Black Friday.

    De vanligaste skälen att fira En köpfri dag:  

    1. Miljön. Idag förbrukar vi svenskar naturresurser som om vi hade fyra jordklot istället för ett. Det går inte att kompromissa med naturens villkor, det är de människoskapade ekonomiska systemen som måste ändras.

    2. Hur vi mår. Forskning visar att människor med materialistiska värderingar är mindre lyckliga än andra. Sverige var 2011 världens sjunde reklamtätaste land och reklamen får oss att känna oss mindre nöjda med det vi har. Andelen svenskar som är positiva till reklam har sedan 2005 minskat från 44 till 18 procent.

    3. Ting tar tid. Det tar tid att tjäna ihop till saker, det tar tid att välja ut saker och det tar tid att sköta om saker. Köp mindre och få mer tid att leva istället. Om vi inte köper lika mycket behöver vi inte heller jobba lika mycket.

    4. Skuldbergets baksmälla. Många skuldsätter sig för att ens ha råd med köphysterin, särskilt kring jul. Fattigare barn i Sverige hamnar utanför när status till stor del avgörs av prylar.

    När forskare testade olika personers lyckonivåer genom hjärnscanning av aktivitet i lyckocentra i hjärnan, flöden av lyckohormoner, med mera, så var det en grupp människor som fullständigt utklassade alla andra och det var skickliga mediterare.

    Världens minst miljöpåverkande sysselsättning meditation – där man bara sitter still och inte förbrukar någon energi alls – är alltså även den kanske allra bästa för vårt välmående.

    Konsumtionssamhället kommer inte marknadsföra den kunskapen, men nu vet du. Miljö och livskvalitet kan gå hand i hand.

    Regeringens nya strategi för hållbar konsumtion och nya välfärdsmått är en bra början, men det behövs mycket mer.

    Korta arbetstiden, begränsa reklamen, höj mineralavgiften kraftigt innan CETA försvårar sådan politik, etc. Rikedom är inte att ha mycket, utan att sakna lite. 

    Patrik Olsson
    Talesperson för En köpfri dag
    https://www.facebook.com/enkopfridag

    Anders Wijkman: Trump – en tragedi för USA

    KRÖNIKA: En tragedi för USA. Men en tragedi också för världen. På annat sätt kan man inte beskriva valet av Trump som ny president.

    Ingen vet exakt vilken politik Trump kommer att föra – därtill är hans uttalanden innan valet alltför vaga eller motsägelsefulla. Men hans djupa okunnighet om de stora och allvarliga samhällsfrågorna, hans förakt för människor – rasism blandat med förnedring av kvinnor – och hans tendens att skjuta från höften gör att vi kan vänta oss det värsta.

    Att USA:s befolkning valt en sådan man är svårt att ta till sig. Hur illa man än tycker om politiken hittills borde det finnas gränser för vad man kan rösta på. Bara nivån på debatten borde avskräcka de flesta.

    Trumps olika uttalanden – om svarta, om muslimer, om mexikaner, om kvinnor, om sin motståndare i valet – har passerat varje gräns för anständighet.

    Till detta kommer inlägg i sakfrågor som att han är beredd utnyttja tortyr mot fångar, uppmuntra Japan och Syd-Korea att skaffa kärnvapen – för att bara ta några exempel i raden. Ändå blev han vald.

    Nu var det ju långt ifrån en majoritet av amerikanerna som röstade på Trump. Han har bara drygt 25 procent av väljarna bakom sig. Och Hillary fick cirka 2 miljoner fler röster – ett argument för att omgående avskaffa systemet med elektorer. Al Gore förlorade på samma sätt år 2000 – med katastrofala resultat för USA och resten av världen (läs kriget i Irak).

    Men att nära hälften av de röstberättigade – inte minst många unga människor – stannade hemma är en katastrof. Det gör att vi nu har en narcissist, tillika rasist i Vita Huset.

    För klimatet är valet av Trump ett svårt bakslag. Världen hade äntligen enat sig om att samarbeta på allvar för att få ned utsläppen. Parisavtalet har sina brister men det var ändå en signal till alla aktörer i samhällen världen över att klimatfrågan har högsta prioritet. President Obama spelade en central roll i detta.

    Nu riskerar vad som uppnåddes i Paris att kraftigt bromsas upp – eller torpederas. Och detta in ett läge när det vi desperat behöver för att klara målen från Paris är en skärpning av åtgärderna för att reducera utsläppen. Vi har vare sig tid – eller råd – med klimatförnekaren Trump.

    Det finns de bedömare som nu säger att presidenten Trump kommer att vara en annan än kandidaten Trump. Jag vill inte ta ifrån någon människa hans eller hennes förhoppningar. Men av det vi hittills sett av Trump verkar det föga sannolikt. Alla försök måste naturligtvis göras att moderera hans politik, att påverka hans syn. Men chanserna att lyckas bedömer jag som ytterst små. Ryktena om att han ska säga upp Parisavtalet går redan höga. Det må vara juridiskt knepigt, men själva signalen är illa nog.

    För investeringarna i sol och vind är skadan med Trump begränsad. Där är marknaden redan på gång av egen kraft. Men stödet i USA att utveckla ny och bättre teknik – som betytt så mycket; se bara på Elon Musk – riskerar att försvinna. Vidare kommer varje ny investering i olja, kol och gas att leda till en inlåsningseffekt.

    Trump har sagt att han ska satsa stort på kol – ett löfte han knappast kan överge. Det leder ofrånkomligen till att fossilepoken förlängs.

    Ytterligare en starkt negativ följd av valet av Trump är påverkan på andra länder, främst sådana där viljan att satsa på en reduktion av klimatutsläppen suttit hårt åt. Här är risken att Trumps politik tas till intäkt för att göra mindre – eller ingenting alls. Kan USA, så kan vi!

    Över huvud taget är en utveckling där stödet för nationalistiska och extrema högerpartier ökar starkt negativ. Den typen av partier har sitt fokus på åtgärder i det egna landet – som att stärka försvar och polis – och har hittills visat ointresse eller motstånd till åtgärder för att reducera utsläppen.

    Här ligger ett stort problem, inte minst i Europa där högerpartierna markant stärkt sin ställning. Opinionsmätningarna inför presidentvalet i Österrike i december tyder på en seger för nationalistpartiets kandidat. Om så sker sitter nuvarande regering löst. Vi har redan starkt nationalistiska regeringar i Polen och Ungern. Vad som händer i vårens val i Frankrike kan vi bara gissa oss till.

    Goda råd är dyra. Jag vill dock föreslå ett par aktioner som högst angelägna i närtid:

    För det första att samla ihop en grupp av världens främsta klimatexperter – med fördel de som är duktiga på att kommunicera – och inbjuda Trump till ett möte för att i detalj förklara klimatproblemet för honom. Jag kan slå vad om att han aldrig brytt sig om att sätta sig in i sakfrågan. Därför är ett väl förberett möte värt ett försök. Trump har barn och barnbarn och chansen finns att han är mottaglig för argument.

    För det andra att EU skärper sin politik – alla slitningar inom Unionen till trots; ge motsträviga länder som Polen något i utbyte – för att visa världen i övrigt att vi menar allvar. Det skulle vi behöva göra under alla förhållanden. EU:s nuvarande ambitioner på klimatområdet räcker inte på långt när för att leva upp till målen från Paris.

    Parallellt bör samarbetet med Kina fördjupas – kanske också med Indien – för att stärka allianserna globalt och visa USA att de står isolerade i en livsavgörande fråga. Inte minst delar av det amerikanska näringslivet kommer att reagera på en sådan situation.

    Risken är ju stor att USA hamnar långt efter i utvecklingen av klimatsmart teknik.

    Anders Wijkman


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Elbilar i topp när årets miljöbästa bilar rankas

    Sverige har allt bättre förutsättningar att ställa om till en fossilfri fordonsflotta, menar Gröna bilister. 

    För 22:a året har Gröna bilister med hjälp av en jury utsett vad man kallar för årets miljöbästa bilar. Inför startfältet, som gäller år 2017, nominerades 39 bilmodeller utifrån krav på förnybarhet, energieffektivitet och säkerhet.

    I kategorin ”bästa valet för privatbilisten med normal ekonomi” var det elbilen Renault Zoe som belönas för sin utökade räckvidd på 40 mil i kombination med prisvärdhet.

    I kategorin ”bästa valet för företaget” var det Tesla Model S som tog hem titeln, bland annat på grund av sitt starka signalvärde.

    Tesla Model S blev även ”folkets val” efter en omröstning som var öppen för allmänheten.

    Enligt Gröna bilister är elbilarna på verklig frammarsch just nu, och ihop inte minst med gasbilarna på marknaden finns det nu allt fler sätt att nå en fossilfri fordonsflotta.

    – Att ställa om till en fossilfri fordonsflotta kräver en palett av lösningar. Det har vi i Sverige idag, vilket bland annat denna rankning vittnar om. Därför är det viktigt att kunna fokusera på mer än ett drivmedel i taget och att politiken inför teknikneutrala styrmedel som gynnar de bästa alternativen ur klimatsynpunkt och på bekostnad av de sämsta, säger Johanna Grant, ordförande för Gröna bilister, i ett pressmeddelande.

    ____

    Juryns val för privatbilisten med normal ekonomi 
    1. Renault Zoe
    2. Nissan Leaf
    3. Volkswagen Passat GTE
    Juryns val för företaget 
    1. Tesla Model S
    2. Skoda Octavia G-Tec
    3. Nissan Leaf & Renault Zoe
    Folkets val 
    1. Tesla Model S 4WD
    2. Tesla Model X
    3. Tesla Model S 2WD

    Mattias Svensson: Arrogansen bäddade för Trump

    KRÖNIKA: ”Om vi bara vore Kina för en dag!” suckade den firade kolumnisten Thomas Friedman i sin bok Hot, flat and crowded från 2008. Upplysta despoter var heta under ett par år kring och efter finanskrisen, inte minst i de kretsar av global samhällselit som Friedman brukar luncha med och återspegla.

    Enligt Rushir Sharma i den mycket läsvärda boken The rise and fall of nations (Allen Lane, 2016) gick snacket på exempelvis det ekonomiska toppmötet i Davos 2011, åtminstone bland amerikaner och européer, om att auktoritära ledare får saker gjorda, medan demokrater är låsta av partimotsättningar och trilskande folkopinioner.

    Tänk så skönt att slippa dem, om så bara för en dag, och kunna sjösätta alla kloka beslut som experterna vet är rätt!

    Kina gjorde just det. Släppte lös krediterna och spenderade pengar, inte minst via statliga företag och tillväxten tog raskt fart. För att dyka strax därefter. Värdet på tillväxtmarknadernas börser gick från 11 biljoner dollar 2008 till 9 biljoner dollar 2013, och hela förlusten på 2 biljoner dollar gjordes av statliga företag. Därefter var entusiasmen för auktoritära ledare inte lika stor i den globala eliten, särskilt som många hade förlorat egna pengar på att ha investerat enligt dessa tankar.

    Thomas Friedmans dröm var dock av ett annat slag. Han menade att de kloka ledarna i Kina var ett föredöme på miljöområdet, och saknade i Amerika den auktoritära ledarens kraft att sjösätta en framsynt klimatpolitik.

    Så här några år senare har flera händelser problematiserat Friedmans rekommendationer och världsbild. 2013 konstaterade National Academy of Science att Friedmans recept med gröna subventioner och skatteavdrag sammantaget hade så gott som noll effekt på landets utsläpp av växthusgaser.

    2014 konstaterades att USA, trots att det inte blivit något Kina, hade halverat dödligheten från kolkraftverkens utsläpp på tio år. Utöver en ökad roll för andra energikällor som naturgas och förnybart, släpper kolkraftverken i drift idag ut mindre föroreningar. I november 2015 avslöjades att Kinas koldioxidutsläpp sannolikt varit omkring 17 procent högre än man tidigare uppgett.

    Amerika var bättre än sitt rykte, och inte heller för miljön var diktaturen någon förebild.

    För många amerikaner är det dessvärre inte dessa fakta man tagit intryck av så mycket som arrogansen hos Thomas Friedman och andra. Den lätthet med vilken man önskat bort ett trilskande folk som inte riktigt övertygats om vilka risker den globala uppvärmningen medför.

    Den självklarhet med vilken man sett subventioner, regleringar och globala avtal som lösningen på klimatproblemen, utan hänsyn till att denna agenda ofta haft en typisk vänsterprägel och inte varit den enda möjliga.

    Att klimatfrågan idag är polariserad efter partisympatier – där republikaner är betydligt mer skeptiska än demokrater till problemens existens, forskarnas legitimitet och politiska åtgärders effektivitet  – är kanske inte bara eller ens främst på grund av en kol- och oljelobby.

    Arrogansen hos personer som Thomas Friedman och det extrema i att drömma om en diktatur för att sjösätta tuffa klimatåtgärder har sannolikt också bidragit till dagens backlash och polarisering. Denna vecka manifesterad i valet av en klimatskeptisk Donald Trump till USA:s nästa president.

    Trump ska förstås kritiseras både för ambitionerna att riva upp Parisavtalet om klimatet och för slirandet kring vetenskapliga fakta. Sådana ambitioner rimmar särskilt illa med att 2016 ser ut att bli det varmaste året sedan temperaturmätningarna startade.

    Men det finns andra som har anledning att se sig själva i spegeln och fundera över om de inte med egna felaktigheter och arrogans underblåst revolten mot expertisens rekommendationer.

    Att ersätta samtalet med diktat har aldrig varit en klok idé.

    Mattias Svensson


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Ingen övergödning – varför är det viktigt?

    ingen-overgodning
    Foto: Illustratör: Tobias Flygar

    Det sjunde svenska miljökvalitetsmålet i vår artikelserie är Ingen övergödning. Övergödning är enligt Naturvårdsverket det allvarligaste hotet mot havsmiljön. Men insatserna ser inte ut att vara tillräckliga. 

    Halterna av övergödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

    – Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet

    Vad handlar målet om?

    Övergödning orsakas av höga halter näringsämnen i mark och vatten, främst kväve och fosfor. Näringsämnena sprids till följd av mänsklig aktivitet från bland annat jordbruk, avloppsvatten, skogsbruk och förbränning från industri och trafik.

    Höga halter näringsämnen gör att växtligheten stegvis förändras och arter som inte  är anpassade till en näringsrik miljö trängs undan. Övergödningen orsakar en kraftig ökning av växtplankton i sjöar och hav, vilket kan leda till syrefria bottnar och därigenom försämra levnadsvillkoren för många djur- och växtarter.

    Vad görs?

    Eftersom utsläppen kommer från både luft- och jordbruksaktiviteter är det viktigt med samarbete på flera nivåer, såväl nationellt som internationellt.

    Nationellt: För att nå målet finns nationella åtgärdsprogram inom havs- och vattenförvaltning. Programmen innehåller åtgärder för förbättrad miljö i Östersjön och Nordsjön och antar ett helhetsperspektiv där insatser inom olika områden ska komplettera varandra. Programmet för vattenförvaltning för perioden 2015-2020 har dock blivit försenat och för att se en förbättring är det därför viktigt med ett beslut och att det genomförs.

    Inom landsbygdsprogrammet finns möjlighet att få ersättning för att minska påverkan från jordbruket, det är till exempel möjligt att söka pengar för att upprätta speciella diken och skyddszoner för att hindra läckage av näringsämnen.

    Under 2015 togs också ett beslut om att förbjuda toalettavfall från fritidsbåtar. Med det förbudet hoppas man att halten av fosfor i haven ska minska med 3,7 ton per år, enligt Naturvårdsverket. Förbudet gäller hela Sveriges kust, i alla sjöar och inre vattendrag.

    Greppa Näringen är en rådgivnings- och utbildningskampanj som drivs av Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna. Lantbrukare kan få rådgivning om hur de kan minska läckage av näringsämnen och på så vis sin miljöpåverkan.

    LOVA – lokala vattenvårdsprojekt, ska hjälpa kommuner med finansiering kring  projekt som förbättrar och skyddar havs- och vattenmiljöer. Projekt som genomförts är till exempel kommunala planer för förbättring av vatten och avloppssystem eller musselodlingar för att ta upp näringsämnen från havet.

    På EU nivå: Inom EU finns det ett takdirektiv som styr utsläpp av luftförorenande ämnen. Eftersom direktivet gäller ämnen som  sprids i luft och kan föras långt så spelar alla länder in i om luftkvalitén förbättras, även i Sverige. På EU nivå är vattenkvalitén reglerad inom vatten- och havsmiljödirektiven. Direktiven anger vad EU länderna minst ska klara av gällande vattenkvalitén och god miljö status i EU:s havsomåden. För att bestämma om en god miljöstatus är uppnådd finns ett antal indikatorer, men ett fullt utvecklat system för att bedöma om god miljöstatus är uppnådd finns än sålänge inte.

    När det gäller Östersjön så regleras mycket mellan länderna i Östersjöregionen. Därför finns Helsingforskommissionen (Helcom), som är det styrande organet för utvecklingen av Östersjöns status. Helsingforskommissionen har beslutat om en handlingsplan för området (Baltic Sea Action Plan, BSAP). I den finns krav på minskad tillförsel av näringsämnen via luft och vatten.

    Globalt: Internationellt finns det samarbete inom FN:s luftvårdskonvention för att minska utsläpp av långväga luftföroreningar. Göteborgsprotokollet är ett av åtta protokoll inom konventionen och reglerar utsläppsminskningar av bland annat  svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och små partiklar.

    Då stor del av de luftburna ämnena som bidrar till övergödningen  kommer från internationell sjöfart och utsläpp i andra länder, krävs kraftigare tag på internationell nivå för att minska utsläppen.

    Uppnås målet?

    ”Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.”

    – Naturvårdsverket

    Målet är inte uppnått och många områden påverkas fortfarande av övergödning. Utsläppen av näringsämnen till hav, sjöar och vattendrag har minskat på många håll, men problemet i Östersjön är fortfarande allvarligt, med syrefria bottnar och bottendöd.

    Även om tillförseln av näringsämnen på många håll minskat så sker det en så kallad internbelastning, där gammal näring som varit bunden i bottensatsen frisätts. Att se en förändring kan därför ta tid men det krävs att arbetet fortsätter. Till exempel är det viktigt att det förnyade åtgärdsprogrammet för vattenförvaltning beslutas och genomförs. Miljöinvesteringar och satsningarna på rådgivning inom landsbygdsprogrammet har också minskat, vilket enligt Naturvårdsverkets uppföljning av miljömålen bidragit till situationen.

    Utsläppen från både luft och mark fortsätter och kräver kraftiga internationella åtgärder. Sverige har här, liksom vid andra mål, möjlighet att vara ett föregångsland och driva på frågorna kring övergödning hårdare än vad som verkar göras idag. Även om nationella utsläpp minskar, krävs hårda regleringar för alla länder kring Östersjön för att en god, hållbar status ska uppnås.

    Bakgrund

    Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning handlar om att kustnära hav, vatten drag, land och sjöar blir övergödda av de näringsämnen som släpps ut från bland annat jordbruk och luftföroreningar.

    Kväve och fosfor är näringsämnen som används inom jordbruket som gödsel. När det sedan rinner ut i vattendrag kan det orsaka ökad växtproduktion. Den ökade produktionen rubbar de befintliga ekosystemen och kan konkurrera ut de arter som är etablerade. Ökad produktion leder till att mer biomassa så småningom dör och behöver brytas ner, något som kan bidra till syrebrist och bottendöd.

    I Östersjön är övergödning ett stort problem. Det begränsade inflödet av nytt vatten och ständig tillförsel av näringsämnen från omkringliggande land gör att det bräckta havet är extra utsatt.

    Läs tidigare artiklar i serien:

     

    Vill du läsa mer om miljömålen och vad de innebär? Klicka här

     

    Historisk rättegång mot amerikanska staten

    Xiuhtezcatl Martinez från Earth Guardians talar

    2015 stämde 21 ungdomar tillsammans med en känd klimatforskare amerikanska staten för att de inte gör tillräckligt för att förhindra klimatförändringarna. Häromdagen fick de äntligen beskedet att rättegången kommer att bli av.

    Den viktigaste rättsprocessen på hela planeten just nu, har fallet kallats av Bill McKibben och Naomi Klein. Ungdomarna, som är mellan 9 och 20 år gamla, har stämt den amerikanska staten eftersom de anser att staten kränker deras konstitutionella rätt till liv, frihet och egendom, och även deras rätt till livsviktiga allmänna resurser, exempelvis vatten. Enligt stämningen har regeringen vetat om i över femtio år hur farlig användningen av fossila bränslen är, men trots det hållit fast vid fossil energi.

    Nu blir det alltså upp till en domstol att avgöra om USA:s regering bryter mot sin konstitution genom att inte göra tillräckligt åt klimatförändringarna.

    Min generation skriver om historien. Vi gör det som så många sa att vi inte skulle klara av: hålla våra ledare ansvariga för deras katastrofala och farliga handlingar. Jag och mina medkärande kräver rättvisa för vår generation och rättvisa för alla framtida generationer. Det här kommer bli vårt livs rättegång, säger 16-åriga Xiuhtezcatl Martinez, en av målsägandena, efter beslutet.

    Enligt klimatforskaren Dr James Hansen, som tillsammans med ungdomarna står bakom målet, är det här ett kritiskt steg för att lösa klimatförändringarna. Ungdomarna backas också upp av de två organisationerna Our Children’s Trust och Earth Guardians. Här kan du läsa hela deras pressmeddelande (pdf).

    Nationella domstolar har alltför ofta varit försiktiga och för hänsynsfulla när det gäller miljömål, och världen har lidit av det, säger domare Ann Aiken som var den som beslutade att målet ska prövas i rätten.

    Helst vill gruppen att fallet ska avgöras innan Donald Trump tar över som president 20 januari 2017. Enligt Julia Olson, juridisk rådgivare på Our Children’s Trust, har Obama fortfarande lite tid på sig att se till att bli ihågkommen för sitt klimatarbete genom att skydda unga amerikaners rättigheter. Annars kommer de flytta över stämningen mot Trump och hans administration istället.

    [] vi är redo att ta fallet till domstol mot Trump med flera. Och i domstolen kommer inte en Trump-administration kunna hålla fast vid klimatförnekelse, säger Julia Olson till CNN.

    Sverige får bottenbetyg i ny granskning – fler skyddade havsområden behövs

    Regeringen måste lägga i en högre växel för att nå målet om att skydda minst tio procent av havsmiljön, menar Världsnaturfonden WWF.

    I förra veckan presenterade Världsnaturfonden en granskning (pdf) av hur länderna runt Östersjön hittills lyckats med målsättningen att skydda minst tio procent av havsmiljön till år 2020.

    Samtliga länder har mycket att göra, konstaterar WWF. Sverige har exempelvis endast skyddat 6,6 procent av vår del av Östersjön, och det befintliga skyddet är dessutom inte effektivt nog, menar WWF, som i rapporten pekar på att de svenska reservaten är ojämnt spridda och att väldigt få inkluderar fiskerestriktioner.

    – Vi är inne i ett kritiskt läge där Sverige måste lägga i en högre växel för att nå målet om att skydda minst tio procent av havsmiljön. Och det är avgörande att det inte enbart är ett skydd på papperet, säger Mattias Rust, enhetschef för vatten på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.