Regeringen presenterade i tisdags en satsning på klimatet, som Supermiljöbloggen sammanfattat här. Totalt satsas det 12,9 miljarder kronor mellan 2017-2020 på Klimatklivet, cykelinfrastruktur, järnväg, Supermiljöbilspremien, bistånd och köp av utsläppsrätter.
Men det faktum att den mesta av satsningen ska ske efter nästa val är något som kritiseras av många politiska krönikörer och ledarskribenter. 2017 och 2018 satsas det 3,3 miljarder kronor av de 12,9 miljarderna. Expressens krönikör KG Bergström konstanterar:
Men vid en närmare granskning krymper satsningen ungefär som polarisarna.
Johan Ehrenberg på vänsterinriktade ETC skriver:
Den ”stora satsning” som görs på 12,9 miljarder kronor finns inte. Det är pengar i budgetar efter valet och regeringen skulle lika gärna kunna skriva att den satsar 100-tals miljarder och räkna fram alla miljö- och klimatbudgetar fram till 2050.
Regeringen gör som alliansen – skriker om sånt som ska göras senare. Kan ni inte sluta med det nu och börja jobba på allvar? Det är nu vi ska ställa om. Inte 2019 eller…sen.
Carl Johan von Seth på liberala Dagens Nyheter skriver:
Att ha framtida generationer i åtanke när man för politik i regeringsställning är en berömlig ambition. En mindre ärorik konstform är att samtidigt sno åt sig äran för beslut som efterkommande politiker måste fatta. Och det var främst på det senare området som tisdagens budget- och miljönyhet betingade en ny rekordnotering.
Svenska Dagbladets politiska analytiker Göran Eriksson skriver att regeringen totalt har 24 miljarder att satsa för 2017 och att:
Miljöpartiet behöver politiska framgångar som en törstig behöver vatten, men får alltså nöja sig med att knappt två av de 24 miljarder kronorna för 2017 finns med i klimat- och miljöpaketet.
När det gäller innehållet i satsningen så får den både ris och ros. Naturskyddsföreningen är överlag positiva och ordföranden Johanna Sandahl säger:
Det är alltid svårt att få en helhetsbild när regeringen presenterar valda saxade bitar från budgeten och vi har ännu inte helheten eller all information var pengarna tagits från. Men om regeringen nu sätter igång att göra verklighet av de olika konkreta förslag som redan finns inom klimatområdet som Naturskyddsföreningen drivit sedan tidigare så kan vi se fram emot en riktigt grön vinter i positiv bemärkelse.
Naturskyddsföreningens klimatchef Oscar Alarik säger:
Vi är positiva till budgetsatsningen, men inte nöjda, förrän vi ser resultaten steg för steg. Till exempel är satsningarna på järnvägsunderhåll långt ifrån tillräckliga, men det som regeringen nu aviserar är helt klart stora steg i rätt riktning.
Greenpeace är mer kritiska. Sverige-chefen Annika Jacobsson säger till TV4-nyheterna att:
Det är en helt förväntad höjning, men den återspeglar inte den enorma omställning av samhället som faktiskt ligger framför oss. Med tanke på vad regeringen gjorde här i somras när man sålde Vattenfalls stora tyska brunkolstillgångar till ett brevlådeföretag så funderar jag på om den insikten finns hos regeringen.
Moderaterna är positiva till satsningen på järnvägen, men de menar att regeringen gör får lite för att målet om fossilfri fordonsflotta ska nås. Gruppledaren i miljöutskottet Jonas Jacobsson Gjörtler säger till Aktuellt Hållbarhet att:
Om vi ska nå en fossilfri fordonsflotta 2030 så kan vi konstatera att det inte räcker med att få till en omställning till elbilar och hybrider, många av de bilar som rullar på våra vägar idag kommer att finnas kvar 2030. Det man framförallt måste göra är att öka andelen förnybara bränslen och där finns inga förslag från regeringen. Genomfört på rätt sätt är det inte en budgetpost, det handlar om att man fasar in förnybara bränslen som marknaden betalar för.
Eva Franchell, ledarskribent på Aftonbladet, är mer positiv och skriver:
Det är jättebra att det lokala klimatarbetet får mer pengar till laddningsstolpar och cykelbanor. Det är sannerligen på tiden att järnvägen får sina sex miljarder. Egentligen är det för lite, men det är i alla fall en början på ett fossilfritt transportnät och vi hoppas även att tågen kommer att gå i tid.
Mattias Svensson, författare till ”Miljöpolitik för moderater” och krönikör hos Supermiljöbloggen, är kritisk till satsningen på Klimatklivet och skriver i Kristianstadsbladet att:
Så dömde Konjunkturinstitutet i Sverige också ut förlagan till de stöd som idag heter Klimatklivet och tidigare hette KLIMP, som byråkratiska och ineffektiva. Det var därför de avskaffades under Alliansregeringen. Att regeringen återinfört dem är alltså inte mycket att skryta med.
Svensson är även kritisk till miljöskadliga subventioner och skriver att:
Naturvårdsverket beräknar exempelvis att subventioner av potentiellt miljöskadlig verksamhet uppgår till omkring 50 miljarder varje år; bidrag till fiske och jordbruk, reseavdrag, låg eller ingen skatt för flyg- och sjöfart, med mera. Regeringens ”största investeringsbudget på klimat- och miljöområdet” är alltså omkring en tjugofemtedel av de stöd som har motsatt effekt.
