Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Tyskland sänker sitt vindkraftsmål

    Tyskland planerar att halvera sitt vindkraftsmål för norra Tyskland eftersom protester gör att elnäten inte byggs ut tillräckligt snabbt, skriver The Guardian.

    En del av Tysklands energiomställning är att vindkraft från det blåsiga norra Tyskland ska ge el till det industritäta och energihungriga södra Tyskland. Därför ska det byggas en ”motorväg” av elnät genom landet.

    Planerna har dock mött starka protester lokalt från boende och miljöorganisationer. Argumenten från motståndarna till kraftledningarna är att utbyggnaden är odemokratisk, att det stärker det centrala energisystemet på bekostnad av småskalig energiproduktion, att fossilenergi kan transporteras i elnäten, att elektromagnetiska vågor från ledningarna kan skapa hälsoproblem, att landskapet förstörs och att värdet på fastigheter minskas.

    På grund av protesterna samt administrativa och tekniska problem har utbyggnaden av elnäten blivit försenat. Planen är att 7000 kilometer elledningar ska byggas till 2022, fram till september 2015 var 560 kilometer ledningar klara.

    Detta gör att vindkraftverken i norra Tyskland producerar energi som inte kan användas. Mängden energi från vindkraftverken i norra Tyskland som inte kunde användas motsvarade förra året energibehovet för 1,2 miljoner hushåll.

    Att hantera ett sådant överskott av el kostar pengar. Totalt spenderade Tyskland cirka en miljard euro 2015 för kunna ha balans på elnätet, en kostnad som bedöms stiga till 4 miljarder euro om nuvarande trend består.

    Staten har vid vissa tillfällen fått betala producenter av förnybar energi för att de ska stänga av elproduktionen. Men den tyska regeringen har också fått kritik för att man inte istället stänger ner gamla kraftverk och utvecklar alternativa sätt att använda energin. Ett sätt att använda energin är att utveckla tekniker för att lagra den. Supermiljöbloggen har här skrivit mer om hur energilagringstekniker fungerar.

    Även vid en större ökning av förnybar elproduktion i Sverige kommer det att behövas byggas mer elledningar, enligt myndigheten Svenska Kraftnät. I Sveriges fall handlar det om elledningar till andra länder.

    En större andel icke-planerbar energi som sol och vind kräver att el kan utbytas över ett större område. Det är lättare att skapa balans mellan tillfälliga över- och underskott på olika platser om elen kan bytas mellan Sverige och Europa. Fler elledningar gör att överskottet på fossilfri el i norden kan ersätta fossilel i övriga Europa.

    I Energiöverenskommelsen i juni kom Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens om att mer el ska kunna överföras inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna.

    UPPDATERING::

    Svensk Vindenergi är oroliga för att det även i Sverige kan uppstå en situation där elen blir ”inlås” och inte kan användas. Detta på grund av att de flesta investeringarna sker i norra Sverige, men det mesta av elen konsumeras i södra Sverige.

    Vi har påtalat problemet för regeringen och Svenska kraftnät under flera års tid. Utbyggnaden av elnäten måste påskyndas för att undvika att elen blir inlåst i norr. Tillståndsprocesserna är alldeles för långa och behöver kortas ned, säger Mattias Wondollek, ansvarig elnät och marknad på Svensk Vindenergi i ett pressmeddelande.

     

    13 nya naturreservat i Örebro län

    Sammanlagt skyddas nu områden med en areal på 1 300 hektar.

    Länsstyrelsen i Örebro meddelade i veckan att man fattat beslut om att bilda 13 nya naturreservat. Områdena är utspridda i sju kommuner och har en sammanlagd areal på närmare 1 300 hektar.

    I ett pressmeddelande förklarar länsstyrelsen vad det handlar om för sorts naturområden:

    Bland besluten finns stora barrskogar med tjädrar och tretåiga hackspettar, vidsträckta våtmarker med rik fågelfauna, vattendrag med öring och flodpärlmussla och ett av Sveriges största och artrikaste rikkärr, Venakärret vid Älvhyttan.

    Hans Ljungkvist, en av handläggarna som har arbetat med att ta fram de nya reservaten, säger i samma pressmeddelande:

    – Årets reservatsbeslut visar på den stora bredd av naturtyper som vi har i Örebro län och det är roligt att de nya reservaten är spridda i så många kommuner.

    De skyddade områdena innehåller omkring 870 hektar produktiv skogsmark. Därmed tas ett ytterligare steg mot att nå det av riksdagen beslutade målet om att ytterligare 150 000 hektar produktiv skogsmark i Sverige ska skyddas formellt mellan 2014 och 2020.

    I Örebro län är knappt tre procent av den produktiva skogsmarksarealen skyddad i dag.

    ______

    De aktuella områdena som nu blir naturreservat är fördelade enligt följande:

    Askersunds kommun, Ödesdovra, barrskog/kalkbarrskog, 35 hektar
    Degerfors kommun, Julömossen, barrskog/våtmark, 135 hektar
    Hällefors kommun, Nedre Sävälven, barrskog/våtmark/vattendrag/sjö, 421 hektar
    Hällefors kommun, Mettjärn, barrskog/våtmark/vattendrag/sjö, 347 hektar
    Hällefors kommun, Svinhöjden, barrskog/gransumpskog, 74 hektar
    Karlskoga kommun, Kärne, kalkbarrskog, 17 hektar
    Lindesbergs kommun, Köttsala, kalkbarrskog, 24,2 hektar
    Lindesbergs kommun, Mårdshytte kalkskog, kalkbarrskog, 21 hektar
    Nora kommun, Alntorps storskog, barrskog, 45 hektar
    Nora kommun, Meshattbäcken, barrskog/våtmark/bäck, 65 hektar
    Nora kommun, Venakärret, barrskog/kalkbarrskog/rikkärr/vattendrag, 67,2 hektar
    Örebro kommun, Arvaby, barrskog/kalkbarrskog, 7,8 hektar
    Örebro kommun, Stockebäcksäng (utvidgning), ädellöv på kalk, 14 hektar

    Supermiljöpodden #19 – Hur kommunicerar man miljö- och klimatfrågor?

    Sjöfartsindustrin ska reducera sina svavelutsläpp, stadens parkeringsplatser är i skottlinjen och svenskarnas ekologiska fotavtryck fortsätter att växa. Dessutom är det den första november och startskottet har gått för Ellens månadslånga plastuppehåll i kampanjen PlastfriNovember.

    I studion: Ellen Palm och Vera Telemo.


    Tidigare avsnitt av Supermiljöpodden hittar du på iTunes eller:


    SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se

    Kitty Ehn: Lite kolonialism har ingen dött av. Eller?

    KRÖNIKA: Den 26 oktober publicerar statsvetaren Andrej Kokkonen en krönika på Göteborgsposten. Under rubriken ”bör vi omvärdera kolonialismen?” skriver Kokkonen att det finns skäl att ändra den negativa bilden av kolonialismens långsiktiga effekter.

    På morgonen den 27 oktober marscherar amerikansk polis in i en fredlig protest i North Dakota med beväpnade fordon, ljudkanoner, gevär och pepparspray. 141 ursprungsamerikaner grips.

    Två dagar, och två helt skilda verkligheter.

    Begreppet kolonialism brukar definieras som staters eller gruppers erövring av ett, för dem, främmande område. Precis som Kokkonen skriver tvistar forskare fortfarande om kolonialismens orsaker, syften och konsekvenser i olika delar av världen. Den huvudsakliga uppfattningen är dock att kolonialismen i högsta grad var en fråga om ekonomisk exploatering av naturtillgångar och arbetskraft.

    Kolonialism beskrivs ofta som ett historiskt fenomen, men faktum är att världen än i dag drabbas av konsekvenserna. Långsiktigt har kolonialismen skapat en världsordning där politiska stormakter ser det som sin rätt att utnyttja människor och resurser från områden med mindre politiskt inflytande.

    För att göra det mer konkret kan vi återgå till North Dakota. Sedan april 2016 hade tusentals ursprungsamerikaner samlats i en tältockupation av området Standing Rock. Ockupationen var en protest mot den amerikanska oljepipeline som ska byggas tvärs över ursprungsbefolkningens heliga begravningsmark och huvudsakliga vattenkälla – Missourifloden.

    Även i Sverige fortsätter det politiska styret marginalisera och exploatera vår ursprungsbefolkning. Sommaren 2013 marscherade svensk polis in i en fredlig protest i Kallak, utanför Jokkmokk. Polisen lyfte bort samer och välte höga avspärrningar med miljöaktivister för att det brittiskägda gruvbolaget skulle kunna genomföra provsprängningar i området. Sveriges hantering av samers rättigheter har kritiserats av både nationella och internationella organ, och än idag kämpar Sapmì för avgörande inflytande över samiska marker.

    Så länge som ekonomiska intressen styr världens politik och regeringar kommer kolonialismen fortsätta skörda offer. Antingen direkt, som i fallen med ursprungsamerikaner och samer, eller indirekt via exploatering av naturresurser och arbetskraft i ekonomiskt och socialt utsatta områden.

    Miljöpolitikens roll i frågan är avgörande. Många hoppades att Parisavtalet skulle leverera inom detta område, men istället lämnas ansvaret till enskilda länder och regeringar. Efter påtryckningar från USA, EU och Norska delegater ströks referensen till ”ursprungsbefolkningars rättigheter” ur den bindande delen av avtalet. Parisavtalet uppmuntrar länder att ta hänsyn till mänskliga rättigheter, men innehåller inga krav på att de efterföljs.

    Här har Sverige en chans att gå före, och uppdatera vår lagstiftning. I september 2013 kritiserade en FN-rapport Sverige för att den svenska minerallagstiftningen kränker urfolksrättigheter. Även om samerna erkänts som urfolk i grundlagen har inte mycket hänt inom övrig lagstiftning. För att på allvar ta itu med Sveriges koloniala arv krävs att regeringen skriver om minerallagen, stärker miljöbalken och utökar skyddet av samernas rättigheter.

    Kokkonen har rätt i att vi bör omvärdera kolonialismen. Istället för att behandla det som ett historiskt fenomen borde vi utgå ifrån verkligheten för de områden och grupper som än idag exploateras. Bilden av kolonialismens långsiktiga konsekvenser är inte i närheten så negativ som den bild som händelserna i North Dakota, Jokkmokk och andra delar av världen skildrar.

    Kitty Ehn


    Supermiljöbloggens fasta krönikörer heter Johanna Grant, Mattias Svensson, Kitty Ehn och Anders Wijkman. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    Skyddande ozonskikt – vad är det bra för?

    5-skyddande-ozonskikt
    Foto: Illustratör: Tobias Flygar

    Det femte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s måndagsserie är Skyddande ozonskikt. Det är det första av hittills fem mål som bryter trenden. Målet har uppnåtts eller kommer nås inom tidsramarna, men är det verkligen bara solsken och rosor?

    ”Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.”

    – riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.

     Vad handlar målet om?

    Utsläpp av ämnen som kan skada ozonskiktet är något som måste upphöra, då mängden farlig UV-strålning ökar om det skyddande skiktet tunnas ut. Många skadliga ämnen har förbjudits, men ämnena är långlivade och finns kvar länge i naturen. Dessutom kommer nya som måste tas i beaktande.

    UV-strålning kan skada människans hälsa och ge upphov till bland annat försämrat immunförsvar och hudcancer. Strålningen kan även skada djur, växter och andra levande organismer som behövs för fungerande ekosystem och en biologisk mångfald.

    Vad görs?

    Internationellt: På både nationell och  internationell nivå är det framförallt Montrealprotokollet som fortfarande är det viktigaste styrmedlet för att fasa ut ämnen som är skadliga för ozonskiktet, där CFC har fått stort fokus. Dock påverkar utsläppen av framförallt lustgas till atmosfären, vilket är ett problem i dagens samhälle.

    Här är det framförallt EU:s regelverk och FN:s konventioner som träder in. Ett av de mest centrala är Göteborgsprotokollet som inkluderar både försurning, övergödning, marknära ozon och vissa partiklar och är en del av FN:s luftvårdskonvention.

    Nationellt: I svenska län och kommuner handlar en stor del av arbetet om informationsspridning, vilket även Naturvårdsverket arbetar med på ett övergripande plan. Men även i Sverige  har problemen med lustgas från bland annat transport och jordbruk ökat. Det är något Hushållningssällskapet på uppdrag av Jordbruksverket sammanställt i en rapport. Rapporten ger konkreta förslag på hur lustgasutsläppen kan minska nationellt.

    Uppnås målet?

    Miljökvalitetsmålet är uppnått eller kommer kunna nås. – Naturvårdsverket

    Tack vare att många av de skadliga ämnena har reglerats genom bland annat Montrealprotokollet har uttunningen av ozonskiktet avstannat och verkar i vissa fall ha börjat återhämta sig, något som dock kan vara svårt att säkerställa.

    Det betyder inte att jobbet är avklarat. Lustgas kan vara en bidragande orsak till både ökade medeltemperaturer och uttunning av ozonskiktet, en gas som ökar i atmosfären till följd av framförallt fossila utsläpp från olika sektorer i samhället. Likaså finns fortfarande många uttjänta produkter som läcker farliga ämnen.

    Montrealprotokollet kan enbart reglera utsläppen i de länder som skrivit under, vilket innebär att länder som står utanför kan fortsätta släppa ut dem farliga ämnen även om det globalt sett har minskat drastiskt sen avtalet infördes och skrevs under. Det är framförallt internationella samarbeten som krävs för att ozonskiktet ska kunna stabiliseras på en nivå som inte är skadliga för människa, natur eller djur.

    Framtiden kring miljömålet Skyddande ozonskikt ser positiv ut, men det finns fortfarande en stor osäkerhet då man inte vet hur klimatförändringarna kan komma att påverka ozonskiktet.


    Bakgrund

    I stratosfären finns kemiska sammansättningar som kallas ozon. Ozonskiktet skyddar mot den farliga UV-strålningen som annars skulle träffa jorden och orsaka skada på människans hälsa och påverka djur och natur negativt.

    Under andra halvan av 1900-talet var det vanligt att använda bland annat freoner i kylskåp, något som visade sig vara förödande för ozonskiktet då de slog sönder ozonmolekylerna med följd att skiktet tunnades ut och gav mindre skydd. Tack vare Montrealprotokollet (1987) förbjöds ozonnedbrytande ämnen i väldigt många länder och skiktet fick chans att reparera sig.

    Tyvärr är många av dessa ämnen långlivade och kan finnas kvar i naturen i decennier. Dessutom finns nya hot att ta ställning till. Med ökande halter av vissa växthusgaser i atmosfären kan reparationen av ozonskiktet avstanna och därmed bidra till att skadlig strålning träffar jorden.

     

    Läs tidigare artiklar i serien:

    1. Begränsad mil­jöpå­ver­kan

    2. Frisk luft 

    3.  Bara naturlig för­sur­ning

    4. Giftfri miljö

     

    Politiker vill minska miljöorganisationers rätt att överklaga

    Idag har miljöorganisationer rätt att överklaga beslut som grundas på miljörelaterad lagstiftning, men den makten vill Sverigedemokraterna och politiker från Centerpartiet nu minska.

    Nyligen la Sverigedemokrater en motion om äganderätten. Bland annat föreslog de förändringar av strandskyddet och allemansrätten, men också att de vill begränsa miljöorganisationers makt att överklaga miljömål.

    Sverigedemokraterna anser att det är orimligt att i en rättsstat tillåta att enskilda miljöorganisationer tillförs en sådan makt. Vi anser därför att regeringen bör utreda konsekvenserna av lagstiftningen och återkomma med förslag kring hur lagstiftningen och tillämpningen kan förbättras utifrån den enskilde markägarens situation.

    Nu får de medhåll från Centerpartisterna Staffan Danielsson (tidigare känd för sitt krig mot ekologiskt) och Daniel Bäckström i en debattartikel på Lantbruk och Skogsland.

    Det är rimligt att miljöorganisationer ska ha rätt att överklaga beslut om verksamheter med betydande miljöpåverkan som exempelvis industrier och stora infrastrukturprojekt. Men det vore också rimligt att brukarorganisationer fick rätt att överklaga beslut i miljöfrågor då ett stort antal brukare berörs av beslutet. Den rätten finns inte.

    Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen kan miljöorganisationerna nu i praktiken även överklaga hur enskilda ska få bruka sin mark. Det kan innebära en orimlig situation för den enskilde med domstolsprocesser som kan ta flera år och omfattande kostnader.

    Naturskyddsföreningen är en av miljöorganisationerna som driver många miljömål. Några av fallen som organisationen själv lyfter som vinster är skogsavverkningen i Änok, kalkstensbrytningen i Ojnare och Bunge på Gotland och licensjakten på varg. Sverigedemokraterna har även lagt en separat motion om att minska miljöorganisationers talerätt i viltfrågor.

    Miljöorganisationernas talerätt är enligt Oscar Alarik, jurist och klimatchef på Naturskyddsföreningen, egentligen ganska begränsad. Eftersom organisationerna inte är särskilt resursstarka så rör det sig inte om mer än en försvinnande liten bråkdel av alla överklaganden. Oscar Alarik tror att det rör sig om någon tusendel av alla miljöärenden – eller färre.
    Det rör ju sig om ett ideellt engagemang till största delen. Våra medlemmar gör ett enastående obetalt arbete när externa köpcentra, industrier och motorvägar hamnar fel och bidrar till miljöförstöringen. Vi skulle behöva vara många fler jurister för att kunna göra det jobb som egentligen skulle behöva göras och stödja det lokala arbetet bättre. Men vi har oftast bara en bråkdel av de resurser som finns på andra sidan, menar Oscar Alarik.
    Ibland är det bara miljöorganisationer som kan driva viktiga fall, som när en industri är omgiven av människor som står  i beroendeställning. Ibland har inte heller de boende runt omkring legal rätt att gripa in, som när det till exempel handlar om ingrepp i naturskyddade  områden. Då är miljöorganisationer som Naturskyddsföreningen sista barriären mot felaktiga beslut.

     


     

    Läs mer: Greenpeace stämde nyligen svenska staten för hanteringen av Vattenfall, och norska staten för oljeborrning i Arktis.

    Unicef: ”Inget samhälle har råd att ignorera luftföroreningar”

    Vart sjunde barn andas luft som har dömts vara alltför förorenad för mänskligt liv, det presenterar Unicef i en ny rapport idag.

    Det rör sig enligt rapporten om 300 miljoner barn världen över som bor i områden där luftföroreningarna ofta är sex gånger högre än de riktlinjer som satts av WHO. Störst fara är det för barn som lever i södra Asien och i Afrika.

    Orsakerna bakom den skadliga luftkvalitén är fossila bränslen, avgaser och avfallsförbränning, men starka kopplingar finns även till användning av ved och kol för matlagning och uppvärmning av hem.

    “Barn är mer mottagliga till luftföroreningar än vuxna eftersom deras lungor, hjärnor och immunsystem fortfarande är under utveckling och deras luftvägar är mer genomträngliga. Små barn andas också snabbare än vuxna och tar in mer luft i förhållande till sin kroppsvikt”, förklarar rapporten.

    Med en vecka kvar innan COP22 drar igång i Marrakesh hoppas Unicef att den nya informationen ska kunna mana världens ledare till handling.  I rapporten presenteras även fyra steg som ska ledsaga utvecklingen för en bättre luftkvalité. Dessa innefattar bland annat bättre tillgång till sjukvård, investeringar i förnybar energi och att förbjuda att förorenande aktiviteter förläggs nära skolor och lekplatser.

    Rapporten i sin helhet kan läsas här.

    Regeringen kan dras inför rätta för brunkolsaffären

    Tyska kolkraftverk

    Greenpeace vill dra regeringen inför rätta för att de hemligstämplat alla dokument som rör försäljningen av Vattenfalls brunkol till det tjeckiska bolaget EPH.

    Efter att försäljningen av Vattenfalls tyska brunkol godkänts av regeringen, trots massiv kritik, begärde Greenpeace ut de handlingar som låg till grund för beslutet. De ville se hur regeringen resonerat kring klimathänsyn, med tanke på att brunkolen kan stå för upp till 20 gånger så höga utsläpp som hela Sveriges totala utsläpp. De fick då svaret att samtliga dokument var hemligstämplade.

    Vi bad att få se rubrikerna på de dokument som ärendet innehöll, så att vi kunde välja vilka av dem vi skulle överklaga för hemligstämplande. Som svar fick vi en lista på 189 dokument. Varje rubrik, för varje dokument, var hemligstämplad. Namnet på själva ärendet var hemligt också, skriver Dima Litvinov på Greenpeace.

    Greenpeace har nu gått till Högsta förvaltningsdomstolen och begärt att beslutet att hemligstämpla dokumenten omprövas.

    Allmänhetens legitima intresse av att få insyn i hur regeringen resonerat är fortfarande överväldigande. Det är också en principiell fråga för Greenpeace, det borde vara det för oss alla, att regeringen inte får slentrianmässigt hemligstämpla allmänna handlingar, speciellt när miljön och klimatförändring är i fråga, säger Greenpeace juridiska ombud David Loveday till Svenska Dagbladet.

    Tidigare i höstas stämde två ungdomsorganisationer – PUSH Sverige och Fältbiologerna – tillsammans med 176 privatpersoner staten för försäljningen av brunkolet, eftersom de bland annat anser att det bryter mot internationella klimatavtal. Magnoliamålet som fallet kallas väntar fortfarande på besked från tingsrätten om fallet kommer att prövas i domstol.

    Rosshavet blir världens största marina naturreservat

    Världens största marina skyddsområdet förverkligas i Antarktis. Men avtalet gäller bara under en begränsad tidsperiod.

    I ett pressmeddelande i fredags meddelade Kommissionen för bevarande av Antarktis marina resurser (CCAMLR) att ett reservat ska inrättas i Antarktis. Reservatet, som gäller Rosshavet, innebär att 1,55 millioner kvadratkilometer skyddas, en yta nästan lika stort som Skandinavien. Enligt avtalet kommer aktiviteter i området att begränsas eller helt förbjudas för att skydda habitat och bevara ekosystem. 72 procent av området blir helt skyddat från fiske, i övriga områden kommer det att vara tillåtet att ta upp fisk för forskningssyften.

    Under flera år har frågan tagits upp för omröstning, men har krävt konsensus från EU och 24 länder. Tidigare år har Ryssland satt sig emot men gick så med på avtalet i igår. Rosshavet förväntas bli reservat från och med december 2017.

    CCAMLRs chefssekreterare Andrew Wright menar att beslutet saknar motstycke i internationella förhandlingar gällande skydd av marina områden.

    ”Det har varit en väl värd väntan eftersom det nu finns ett avtal mellan medlemsländerna att detta är det rätta att göra och att de kommer arbeta mot en framgångsrik implementering av det marina reservatet” Sa Wrigth i pressmeddelandet

    Området har varit väldigt lite utsatt för mänsklig påverkan och innebär därför ett väl bevarat ekosystem med omkring 10 000 arter. Skyddet ska dock endast gälla i 35 år, något man är kritisk mot från svenskt håll. Bo Fernholm, professor emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet och delegat vid mötet, säger till SVT att avtalet är en kompromiss.

    ”Från svensk sida har vi inte uppnått det vi helst skulle vilja. Kompromissen är värdefull men vi hade velat ha ett skyddsområde utan en tidsgräns”

     

     

     

    Rockström hyllar svenska miljörörelsen i DiCaprios nya film

    Premiär i dag för Before the flood – hela världen får nu höra om målet om ett fossilfritt Sverige.

    Sommaren 2015 hade Supermiljöbloggen en följetong om vad en lång rad olika aktörer, i form av politiska partier, företag, tankesmedjor och miljöorganisationer, tyckte om professor Johan Rockströms förslag att Sverige borde ha som mål att bli världens första fossilfria välfärdsnation, med siktet inställt på år 2030.

    Johan Rockström avslutade själv serien med en lång artikel på Supermiljöbloggen där han bland annat skrev:

    Visst, det är en stor uppgift att bli världens första fossilfria välfärdsnation till 2030! Visst, hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna. Det måste bli ett gemensamt nationellt projekt. Det måste drivas av en vision, entusiasm och en enastående envishet. Alla måste ställa upp. Min känsla är att medborgare, företagsledare, trossamfund, och civilsamhälle, är med på båten. Inte bara det, min känsla är även att berättelsen om Sverige som världens första fossilfria nation, om en framgångsrik väg till en hållbar välfärd, ses av de flesta som en positiv vision, inte en uppoffring på miljöns altare.

    Regeringen lyssnade uppenbarligen på denna diskussion, för bara några månader senare sa statsminister Stefan Löfven (S) i regeringsförklaringen:

    – Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

    Johan Rockström kommenterade detta så här i ett anförande kort därefter:

    – Vi har en regering i dag som faktiskt säger att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Var kommer det här ifrån? Ja det kommer ifrån det enorma tryck som bara de senaste månaderna har lyfts fram. Först med Supermiljöbloggen som frågar alla politiska ledare: ”Ställer ni upp på att Sverige ska vara det globala exemplet för framgång och visa att en fossilfri nation kan vara världens bästa strategi för jobb, tillväxt och bra välfärd?”. Sen så har det här puttrat upp i systemet tack vare att det är lokalpolitiker, entreprenörer, företagsledare och miljörörelse som alla engagerar sig så mycket att det här på bara några månader nått ända upp i regeringskansliet. Och vi får då väldigt snabbt operationell verkstad.

    I dag var premiären för Leonardo DiCaprios nya film Before the flood, som i några dagar sänds gratis på National Geographic. Johan Rockström är en av dem som medverkar, och i filmen lyfter han just målet om ett fossilfritt Sverige (1:05:40 in i filmen).

    Johan Rockström förklarar det så här när han pratar med Leonardo DiCaprio:

    – In Sweden there was an enormous uprising among people, from youth groups to civil society organisations, to the point that the prime minister announced that Sweden will now become the worlds first fossil fuel free nation. I was shocked at the way that propelled itself from below.

     

     

    Militärfordon sätts in mot ursprungsfolk som försöker skydda sitt dricksvatten

    Över 100 poliser med militärutrustning har satts in mot ursprungsfolk som slagit läger för att blockera den omstridda oljeledningen Dakota Access Pipeline. Sioux-folket i Standing Rock säger att oljeledningen hotar både kulturarv och dricksvatten.

    Dakota Access Pipeline är en omstridd oljeledning som håller på att byggas från ett oljefält i North Dakota till Illinios i USA, där den ska byggas ihop med en annan oljeledning som går ända ner till Texas. Sioux-folket i Standing Rock har protesterat mot den sedan i våras, både på plats och genom att stämma United States Army Corps of Engineers som är den myndighet som gett tillstånd för oljeledningen. Enligt stämningen strider tillståndet mot flera federala lagar, både miljö- och vattenlagar och lagar för bevarande av historiska platser.

    Sioux-folket i Standing Rock har fått stöd av mer än 100 olika ursprungsfolkgrupper från både USA och Kanada och många andra. Även FN:s särskilda rapportör för urfolks rättigheter, Victoria Tauli-Corpuz, har bett USA stoppa byggandet av Dakota Access Pipeline.

    Ursprungsfolket nekades tillgång till information och uteslöts från konsultationer på planeringsstadiet för projektet, och i miljökonsekvensbeskrivningen nämndes inte närvaron av och närheten till Standing Rock Sioux-reservatet, säger FN:s Victoria Tauli-Corpuz.

    USA:s regering har bett om ett frivilligt stopp för byggandet av oljeledningen, men trots det har byggandet fortsatt – och så även protesterna.

    Enligt exklusivt videomaterial från den oberoende nyhetssajten Democracy Now! har säkerhetsvakter använt hundar och pepparsprej mot människor som försökt hindra bulldozers från att riva upp marken på en av ursprungsfolkets gamla begravningsplatser.

    Det här var i början av september och sedan dess har både ursprungsfolk, miljöengagerade och kända skådespelare anslutit sig till platsen. Förra helgen arresterades över 120 personer, några av dem journalister, under en fredlig protestmarsch där polisen använde sig av tårgas. Polisen har även beslagtagit journalisters kameror och skjutit ner drönare med filmkameror som dokumenterade polisens agerande.

    Det är väldigt tydligt att de försöker skapa en medial mörkläggning. Den överdrivet hårdhänta behandlingen var totalt obefogad, inte bara mot mig och Sara som journalister i arbete, men också (…) mot människor som är obeväpnade, fredliga och i bön, säger Jihan Hafiz, en av de arresterade journalisterna.

    Nu har det alltså satts in både militärfordon och över 100 poliser med kravallutrustning för att försöka stänga ner ett läger av ”vattenbeskyddare”, som de kallar sig själva.

    Myndigheterna har som plikt att skydda ursprungsfolks rättigheter, även deras rätt till fredliga protester. Det är polisens skyldighet att upprätthålla rätten till fredliga protester och yttrandefrihet, säger Tarah Demant på Amnesty International USA.

    David Archambault II, en talesperson för protesterna mot Dakota Access Pipeline, har bett det amerikanska justitiedepartementet att utreda hårdhänt agerande från polisens sida och kränkningar av civila rättigheter.

    Nyligen har det även framkommit att Donald Trump har kopplingar till bolaget som sköter Dakota Access Pipeline, Energy Transfer Partners. Han har mottagit mer än 100 000 dollar i kampanjbidrag från bolagets VD. Men kopplingen går även åt andra hållet – Trump själv har investerat mellan 500 000 och en miljon dollar i bolaget.

    Här kan du läsa mer om Dakota Access Pipeline och följa utvecklingen.

     

    Så kan jorden räddas och kolet bindas

    Världens matproduktion bedöms behöva öka med 60 procent till 2050 jämfört med 2006 för att mäta en växande och allt rikare befolkning, enligt FN:s jordbruksorgan FAO. Samtidigt står jordbruket och markanvändning för en femtedel av världens växthusgasutsläpp, vilket innebär en stor utmaning när skördarna ska öka samtidigt som utsläppen måste minska.

    Varje år försvinner mer än 24 miljarder ton jord från världens plöjda jordbruksmark, vilket är snabbare än vad jorden hinner nybildas. Om erosionen fortsätter i samma takt som nu riskerar världen 10 procent lägre skördar 2050. Erosionen gör också att mindre kol stannar i jorden.

    Att mer kol stannar i jorden är en av av flera åtgärder för ett klimatvänligare jordbruk. FN:s jordbruksorgan, FAO, har tagit fram en rapport om klimat och jordbruk där flera åtgärder för att lagra kol i marken tas upp.

    Så kan kol lagras i marken och erosionen minska

    Totalt innehåller världens jordar dubbelt så mycket koldioxid som atmosfären. I bästa fall skulle världen jordar kunna lagra cirka en miljard ton kol per år.

    Plöjning av jordbruksmark är en av orsakerna till erosion. Ett sätt att binda kol i marken och minska erosionen är att ha ett plöjfritt jordbruk. När jorden plöjs tas växter och rötter bort vilket gör att det finns mindre som håller kvar jorden och erosionen kan därför öka. Plöjningen gör också att mikrober som bryter ner växter och frigör koldioxid ökar.

    En nackdel med ett plöjningsfritt jordbruk är det blir mer ogräs, vilket kan göra att det behövs användas mer kemikalier. En lösning på det kan vara att odla mer fleråriga växter som inte behöver sås om varje år. Dessa växter har hittills inte gett så stora skördar, vilket dock håller på att förändras genom genteknik. Detta och mer skildras i ett reportage i Forskning & Framsteg.

    Dock finns det oro kring risker som gmo kan föra med sig, och en stark opinion mot tekniken.

    Att blanda träd, matodlingar, buskar och boskap i ett så kallat agroforestry-jordbruk kan, enligt FN-rapporten, vara ett annat sätt att både minska erosionen och lagra mer kol i marken. Andra fördelar är att agroforestry kan skydda grödor från vind, förbättra vattenbevarande och begränsa skadedjur. Men om det hanteras på fel sätt kan agroforestry bidra till lägre skördar.

     

    Åtta nya naturreservat i Norrbotten

    Länet är nu uppe i 381 reservat – flest i landet. 

    Länsstyrelsen i Norrbotten meddelade i veckan att åtta nya naturreservat bildats. Bland annat har en av Kirunas finaste tallnaturskogar skyddats och länsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att det i området finns gammeltallar som stått ända sedan Gustav Vasa var kung på 1500-talet.

    De skogsområden som nu skyddas är storleksmässigt mellan 68 och 1 037 hektar. Men mycket arbete återstår enligt länsstyrelsen, som skriver:

    ​Det är fortfarande endast en liten del av länets vackra och värdefulla natur som är skyddad. Arbetet med områdesskydd är därför lika aktuellt i dag som när vi fick våra första nationalparker 1909.

    De nya naturreservaten är:

    Naturreservatets namn: Asumamaa
    Kommun: Övertorneå
    Area: 68 ha

    Naturreservatets namn: Bellunåive
    Kommun: Arvidsjaur
    Area: 1 037 ha

    Naturreservatets namn: Grankölen
    Kommun: Boden
    Area: 84 ha

    Naturreservatets namn: Luvos
    Kommun: Jokkmokk
    Area: 265 ha

    Naturreservatets namn: Mossavikberget
    Kommun: Boden
    Area: 227 ha

    Naturreservatets namn: Pauranki
    Kommun: Kiruna
    Area: 493 ha

    Naturreservatets namn: Pietartievva
    Kommun: Jokkmokk
    Area: 179 ha

    Naturreservatets namn: Stor-Klockarträsk
    Kommun: Piteå
    Area: 121 ha

    WWF: ”Sverige behöver skydda mer natur”

    Ny rapport ger helhetsbild av planetens tillstånd.

    I går lanserade Världsnaturfonden WWF sin Living Planet Report 2016 (pdf). Här ges en helhetsbild av planetens tillstånd, och här redogörs även för trycket på naturresurserna och förändringar i den biologiska mångfalden och i ekosystemen.

    Någon munter läsning är det inte. WWF sammanfattar några av resultaten så här i ett pressmeddelande:

    • Sedan 1970 har bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar minskat med 58 procent.
    • 90 procent av alla kommersiella fiskbestånd i världen är överfiskade eller fiskade till sin maxgräns. Bara 10 procent av fångsten kommer från ett hållbart fiske.
    • 239 miljoner hektar naturskog har försvunnit sedan 1990 – en yta lika stor som fem Sverige. Främsta skälen är avskogning för soja och palmoljeproduktion samt ohållbart skogsbruk.

    En av de viktigaste lösningarna för att komma tillrätta med detta är att skydda stora arealer av naturen.  Enligt WWF gäller detta även för Sverige, som har uppsatta mål till år 2020 både vad gäller skydd av områden till havs och till lands.

    – Det är kort tid dit, och vi har väldigt mycket kvar att göra, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF, till Supermiljöbloggen.

    Och han har rätt. Andelen marint områdesskydd för hela Sveriges havsområde omfattar i dagsläget 6,6 procent av havsarealen, enligt Havs- och vattenmyndigheten (pdf), medan målet är minst 10 procent till år 2020. Och ett etappmål säger att det formella skyddet av skogsmark nedan gränsen för fjällnära skog ska öka med 150 000 hektar till 2020 räknat från 2012, men här återstår fortfarande 60 000 hektar, enligt Naturvårdsverket (pdf).

    I sin rapport konstaterar WWF vidare att Sverige tillhör ”värstingligan” när det gäller ekologiska fotavtrycket i världen, vilket framför allt är kopplat till vår konsumtion. WWF menar att regeringen har ett stort ansvar även här och lyfter därför fram följande krav till politikerna:

    • Ta fram mål för att minska våra konsumtionsbaserade utsläpp
    • Utarbeta en strategi för hur vi halverar Sveriges köttkonsumtion
    • Stopp för nyförsäljning av fossildrivna bilar – om möjligt till 2025

    Nytt räknesätt för koldioxid försvagar EU:s klimatambitioner

    Nytt förslag menar att EU-länder ska få räkna in skogens koldioxidupptagning när de redovisar sina utsläpp för jordbruket. Det nya räknesättet är en stor risk för urholkning av Parisavtalets löften. 

    Flera EU-länder, däribland Danmark, vill få tillåtelse att kvitta jordbruksutsläpp mot koldioxid som fångas in av nyplanterad skog. Klimatminister Isabella Lövin (MP) bekräftar för Vetenskapsradion att det är en stor fråga för många länder just nu, men att Sverige inte kommer försöka slippa utsläppsminskningar genom att dra nytta av skogen.

    Målet i förslaget från EU-kommissionen är att utsläpp och skogens upptagning ska vara i balans. Men det är upp till medlemsländerna själva att bestämma hur det ska gå till.

     

    Nu byggs Sveriges första reningsverk för läkemedelsrester

    Det första storskaliga reningsverket i Sverige som renar läkemedelsrester ska byggas i Linköping. Detta står klart efter att Havs- och Vattenmyndigheten och Svenska Miljöinstitutet beviljat 25 miljoner kronor till pilotprojektet.

    I reningsverket kommer 90 procent av restprodukterna från medicinerna att tas bort. Detta kommer att ske genom en metod där ozon bryter ned kemikalierna. Reningsverket ska vara klart 2017, skriver Sveriges Radio.

    Man brukar ju säga att det finns över ett tusen aktiva substanser som används i samhället. Det är en cocktail av allt från dessa som är känt för oss, säger Anna Lövsén som är chef på Tekniska Verken i Linköping där verket ska byggas.

    Läkemedel är en miljöutmaning, vilket främst beror på tre anledningar.  Läkemedel är framtagna för att kunna påverka biologiska processer, vilket gör att dom även kan påverka andra djurarter. Läkemedel behöver dessutom vara stabila för att nå fram till rätt organ, vilket gör att de kan bli kvar i naturen en lång tid. Den tredje anledningen är att det är väldigt svårt att förbjuda läkemedel eftersom vi behöver dom för att lindra och bota sjukdomar.

    De flesta läkemedelsresterna i miljön kommer från avloppsystemen, där de har hamnat via vårt urin och vår avföring. Dagens reningsverk är inte byggda för att kunna ta emot läkemedel.

    Halten läkemedelsrester i den svenska miljön är mycket lite jämfört med andra länder, särskilt länder i Asien. Enligt Naturvårdsverket är ”de nivåer vi idag finner i miljön inte är akut giftiga för vattenlevande organismer.”

    På sikt kan det däremot vara så att vattenlevande organismer även påverkas av att utsättas för en liten halt läkemedel. Det behövs också mer kunskap om den så kallade cocktaileffekten, vilket är den sammanlagda effekten av olika läkemedel i miljön.

    Människor får i sig läkemedelsrester via dricksvatten och mat, särskilt via fisk. Men Naturvårdsverket skriver att ”halterna av läkemedel är mycket låga och hittills finns inga studier som tyder på att det finns någon direkt risk hälsorisk.”

    Däremot så kan motståndskraftiga bakteriestammar på grund av antibiotikautsläpp göra att sjukdomar och infektioner inte längre går att bota med antibiotika.

    Naturvårdsverket ska i maj 2017 presentera förslag på hur läkemedelsresterna kan minska. Anna Lövsén hoppas att fler får nytta av pilotprojektet i Linköping och säger till Sveriges Radio:

    Vi ska bidraga till en bättre vattenmiljö här i Stångån och vi tar nu ett utvecklingskliv där vi tillför kunskap som kommer att vara värdefull för många. Och något som kan användas på flera andra håll också.

     

     

    Den östliga låglandsgorillan behöver skyddas

    För några veckor sedan kunde vi läsa om Jättepandans comeback. En art som däremot mår allt sämre är den Östliga låglandsgorillan. Arten hotas av inbördeskrig och osäkerhet och utrotningstakten går allt snabbare, rapporterar den vetenskapliga skriften PLOS ONE.

    Forskarna bakom studien har genom olika typer av datainsamling kommit fram till att antalet gorillor inom gorillagruppen Östlig låglandsgorilla minskat från drygt 16.000 till 3.800 individer på bara en generation.

    Även om sådana här siffror alltid kommer vara ungefärliga, är det ingen tvekan om att den östliga landgorillan har reducerats oerhört i antal på bara en generation, säger Katerina Guschanski, forskarassistent i zooekologi vid Uppsala universitet, till SVT nyheter.

    Anledningen till den kraftiga individminskningen antas vara det andra Kongokriget som utspelades mellan åren 1998-2003. Den Östliga låglandsgorillan har sitt hem i en region med stora naturtillgångar och under kriget var detta en viktig plats att ha kontroll över. Människor som befann sig långt inne i djungeln kunde inte nås av matförsörjning och gorillorna blev då ett tillgängligt och tacksamt jaktbyte.

    Trots att kriget nu officiellt är över är läget fortfarande instabilt i detta område. Främst på grund av regionens stora mängder naturtillgångar, men också för att regionens många gruvarbetare livnär sig på viltkött och jagar gorillor runtom deras läger.

    En arts populationsminskning bidrar också till en minskad genetisk variation hos arten, vilket i värsta fall kan leda till allvarliga former av incest. Händer detta blir nästkommande generationer allt mindre överlevnadsdugliga.

    Ju mindre variation i arvsmassan, desto mindre blir chansen att exempelvis överleva olika typer av sjukdomar. Om det dessutom inträffar något oväntat, som till exempel en skogsbrand där individer dör, blir konsekvensen större om gruppen är liten. För att kunna bibehålla ett överlevnadsdugligt och varierande djurliv är det viktigt att det inte går så långt, oavsett art. […] För att vända kurvan måste man nå ut till människor som bor i området. Men så länge det råder konflikter är det oerhört svårt. Konflikterna måste upphöra, både för landets skull men också för naturens skull, säger Katerina Guschanski.

    I studien framför forskarna själva vilka olika åtgärder som krävs för att rädda arten. De skriver bland annat att:

    För att stoppa individminskningen krävs avsevärt mycket mer ansträngning och större ekonomiska medel. Gruvdriften måste regleras och de olika rebellgrupperna som styr gruvorna måste avväpnas. För att åstadkomma detta är det nödvändigt att stoppa gruvdrift i de skyddade områdena där tjuvjakt bedrivs. Vi uppmanar regeringen i demokratiska republiken Kongo att aktivt försöka styra denna del av landet till förmån för både människor och gorillor. […]

    Allt fler väljer vegetariskt

    Ny Sifo-undersökning visar att många i Sverige också planerar att välja vegetariskt i ännu högre utsträckning nästa år.

    Axfoods har låtit Sifo undersöka matvanorna hos den den svenska befolkningen. Trenden att allt fler svenskar fortsätter att välja vegetariskt ser ut att hålla i sig. Axfood skriver i ett pressmeddelande:

    Nästan varannan svensk (45%) äter vegetariskt en eller flera gånger i veckan och var fjärde (24%) planerar att i ännu högre utsträckning välja vegetariskt framför kött nästa år.

    Willys och Hemköp, som ägs av Axfood, ökade försäljning av vegetariska produkter med 41 procent under första halvåret 2016, enligt pressmeddelandet.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.