I veckan släppte DONG Energy sin senaste delårsrapport. Enligt rapporten planerar energiföretaget att avsluta sin olje- och gasverksamhet.
DONG, eller Dansk Olja och Naturgas, är Danmarks största energiföretag och förser hälften av befolkningen med elektricitet. Men enligt den senaste delårsrapporten är det alltså dags att bryta med både olja och naturgas, namnet till trots.
Företagets VD, Henrik Poulsen, kommenterade nyheten:
Vi har bestämt oss för att inleda en process med det slutliga målet att avsluta vår olje- och gasverksamhet. Det här bör ses som ett steg i DONG Energy’s strategiska omvandling mot att bli världsledande inom förnybart…
Företaget har på senare år investerat allt mer i vindenergi men även biomassa ses som en viktig ersättare till de fossila bränslena. Just nu pågår flera projekt för att omvandla existerande oljeslukande kraftverk till fossilfria sådana.
Det som är på allas läppar kommer i detta avsnitt av Supermiljöpodden även vara på våra. USA:s nästa president blir klimatförnekaren Donald Trump – men vad innebär detta för miljö- och klimatarbetet och hur mycket kan han egentligen påverka?
I övrigt diskuteras klimattoppmötet i Marrakech och Davids seger över Goliat i fighten om finansiering för strandstädning i Bohuslän.
Här hittar du det sjätte avsnittet om produktion och konsumtion av el.
Här hittar du det femte avsnittet om individens miljöansvar.
Här hittar du det fjärde avsnittet om Hallandsåsen och klimatavtalet.
Här hittar du det tredje avsnittet om klimatmötet, plaståtervinning och hållbara transporter.
Här hittar du det andra avsnittet om energi och Paris efter terrorn.
Här hittar du det första avsnittet om återvinning, matsvinn och Östersjön.
SMB:s poddare heter Vera Telemo, masterstudent vid Stockholm Resilience Center och Ellen Palm som doktorerar vid Lunds universitet inom energi- och klimatforskning. Ellen driver även kampanjen PlastfriNovember. Vill du kontakta Supermiljöpodden maila: podd@supermiljopodden.se
Vissa veckor är det extra viktigt att inte missa de positiva nyheterna. Värna om klimathoppet med följande fem punkter:
1. Australien ratificerar klimatavtalet
Landet har kritiserats hårt de senaste åren på grund av sitt bristande klimatengagemang och fortsatta investerande i fossila energislag. Men nu har alltså en av världens största utsläppsbovar äntligen ratificerat FN:s klimatavtal.
P.S. När de ändå är i farten har de även bestämt att ett av världens smutsigaste kolkraftverk, Hazelwood station, ska stängas ner i mars nästa år.
2. Nordens största vindkraftpark byggs i Östersjön
Vattenfall har vunnit en budgivning och kommer att stå för byggandet av Nordens största vindkraftspark i Kriegers Flak i Östersjön. Den planerade parken kommer att kunna förse 600 000 danska hushåll med ren el.
3. Svensk kollektivtrafik älskar förnybart
Närmare 80 procent av bussar i svensk kollektivtrafik körs nu på förnybara bränslen.
För tio år sedan var andelen förnybart endast sex procent i kollektivtrafiken, nu nästan 80 procent, säger Anders Haaker från tidningen Bioenergi.
5. Brittiska dubbeldäckare ger bättre miljö
Storbritanniens satsningar på miljövänliga dubbeldäckare har gett resultat. En ny rapport visar att 3,760 kolsnåla bussar räddar klimatet från 55,000 ton metan-, koldioxid- och kväveoxidutsläpp årligen. Det är en utsläppsbesparing lika stor som 5,808 hushålls årliga energiförbrukning.
5. Plastpåsen tackar för sig i Kalifornien
Efter en omröstning i tisdags stod det klart att Kalifornien blir den första delstaten att totalförbjuda plastpåsar i mataffärer. Förslaget lades fram redan 2014 men försenades på grund av starka påtryckningar från plastindustrin.
Ytterligare ett hett tips är att följa Supermiljöbloggen på instagram där vi just nu lever plastfritt under kampanjen ”Plastfri november”.
”Alla länder behöver ställa om och Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion”, skriver Tomas Hallberg från Svensk Vindenergi idag i ett debattinlägg på Supermiljöbloggen.
En majoritet i riksdagen är överens. År 2040 ska Sverige ha 100 % förnybar elproduktion och senast år 2045 ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.
Hur ska vi komma dit? Just nu råder oklarhet om detaljerna men en sak är säker; utvecklingen mot ett elsystem som i allt större utsträckning baseras på förnybar elproduktion ställer nya krav på elnäten. Överföringskapaciteten i vårt åldrande stamnät är dimensionerad efter vattenkraftens kapacitet. Med ny tillkommande effekt från vind- och solkraft ökar överföringsbehovet såväl inom landet som till våra grannländer.
Utbyggnaden av stamnätet och utlandsförbindelserna är en av de allra största flaskhalsarna för en fortsatt utbyggnad av förnybar el och nödvändigt för en fortsatt hög försörjningstrygghet.
På stamnätsnivå riskerar tillståndsprocessen för nätutbyggnad och ledningsanslutning bli den gränssättande faktorn. I dag kan det ta upp mot tio år för en ny stamnätsledning. Om problemen i stamnätet inte åtgärdas skyndsamt har vi att se fram emot långa perioder med inlåst kraft och stora lönsamhetskonsekvenser för all elproduktion i kraftsystemet.
Alla länder behöver ställa om och Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar elproduktion. Vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. Fördelarna med en mer integrerad europeisk elmarknad med Sverige som nettoexportör av el är tydliga. Europeiska företag och konsumenter skulle kunna spara stora belopp genom en bättre integrerad elmarknad och genom att den förnybara elen byggs ut där den är mest effektiv.
En mer integrerad elmarknad skulle innebära klimatfördelar och direkta inkomster till Sverige genom export av el. Svenska elkonsumenter skulle få fortsatt lägre elpriser än de länder vi exporterar till och det skulle skapas förutsättningar för investeringar i energikrävande industrier i Sverige. Säkerhetspolitiskt kan dessutom svensk elexport göra våra grannar mindre beroende av importerade fossila bränslen.
För att undvika att situationen blir som i Tyskland, där elnäten har satt stopp för tillkommande produktion, är det mycket viktigt att regeringen ser till att Svenska Kraftnät snabbt genomför de nödvändiga förstärkningarna i stamnätet. Ett möjligt snabbspår, att satsa på överföring i havet från norr till söder, bör övervägas.
För att kunna exportera den förnybara kraften behövs fler utlandsförbindelser med hög kapacitet.
Regeringen bör instruera Svensk Kraftnät att skyndsamt utarbeta en handlingsplan för hur den nya utlandsförbindelsen till Tyskland (Hansa-Power bridge) ska kunna vara i drift senast år 2020 med en handelskapacitet på 1500 MW, samt inom ramen för uppdraget även undersöka förutsättningarna för ytterligare utlandsförbindelser till Finland, Polen och Norge.
Generellt är utbyggnaden av elnäten långt mindre kostsamma än ny kraftproduktion. Men tiden är knapp. Låt inte långsam nätutbyggnad bromsa omställningen!
Tomas Hallberg Svensk Vindenergi
PS
”Effektfrågan” är inte akut för svenskt vidkommande. Vind- och solkraftens variationer kan balanseras med vattenkraft och genom handel med grannländerna. Digitaliseringen ger nya möjligheter och verktyg. Fler kommer att kunna dra nytta av prissvängningar och därmed bli mer flexibla. Trenden förstärks ytterligare genom tekniska landvinningar, som förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi.
Igår stod det klart att Trump blir USAs nya president. Nu börjar spekulationerna om vad som kan hända under Trumps tid vid makten. Daniel Engström Stenson, klimatpolitisk analytiker vid tankesmedjan Fores, har gett svar på vad detta innebär för klimatet och dom klimatpolitiska förhandlingarna.
Vad betyder det för den amerikanska klimatpolitiken att Donald Trump nu valts till president?
Det återstår att se, naturligtvis. Oavsett sakområde är det nog många som idag undrar vad av det han sagt under kampanjen som kommer bli verklighet. Det beror på vilka rådgivare han tar in, och som vill jobba för honom.
En positivt sak är att mycket av det som sker, sker på delstatsnivå. Utsläppshandeln i Kalifornien exempelvis kommer inte påverkas av detta. När det gäller Clean Power Plan (CCP), den plan som Obama ihop med naturvårdsverket sjösatte är det mer osäkert. Å ena sidan finns domstolsbeslut på att klimatutsläpp är en hälsofara och ett sådant beslut rivs inte upp så enkelt. Å andra sidan ska en ny domare i högsta domstolen tillsättas, och det är väl troligt att det då blir någon som är emot CPP.
Då finns det en president, kongress och kanske en högsta domstol som är emot planen och att den då ska leva kvar i nuvarande utformning är inte troligt.
Du är på plats vid klimatmötet i Marrakesh – hur påverkas de förhandlingarna tror du? Och vad händer med Parisavtalet?
Trump har vid flera tillfällen sagt att han ska skrota klimatavtalet, men det görs inte så enkelt. Avtalet fortsätter att gälla oavsett om USA är med eller inte, och vill USA lämna avtalet tar det en mandatperiod ungefär. Så formellt betyder det inget. I praktiken däremot lär det ha en negativ inverkan.
Redan nu skapas oro över vad USA efter den 20 januari 2017 kommer ha för hållning gentemot avtalet. Det finns en risk att den amerikanska delegation på plats som lyder under Obamas mandat blir något av en ”lam anka” och inte blir någon trovärdig förhandlingspart.
Det var vad som hände i samband med valet 2000, då klimatmötet sammanföll med rättsprocessen om vem som skulle bli USA:s näste president. En förhoppning kan vara att länder nu blir än mer angelägna att så snabbt som möjligt få till stånd regler för Parisavtalet, så att det blir så starkt som möjligt innan Trump tar vid. Förhoppningsvis är det ju så, att länder framför allt gått med på att minska sina utsläpp för att de vill det, inte bara för att USA gjort det, även om de spelat en viktig roll.
Är USA fortsatt bundna av Parisavtalet?
Ja, de är bundna att vart femte år lämna in en ny klimatplan och har redan lämnat in sin för 2025. Men det finns inga krav på att uppfylla det som står i planen, och inga sanktioner mot de som inte gör det. Så i praktiken kan Trump låta Parisavtalet rulla på, men inte alls bry sig om att uppfylla nuvarande klimatmål.
Sedan kan han skicka delegationer som bara observerar, som obstruerar, eller så låter han bli att alls skicka en delegation. Oavsett kommer det vara sämre än det nuvarande. Det kommer naturligtvis sänka stämningen om USA inte är en aktivt part, om de inte ens försöker nå sina mål, och om de dessutom som Trump sagt ska hålla inne betalningar till FN:s olika miljöprogram, ja då blir det ytterligare en sak som sänker moralen.
Hur orolig ska man vara?
Vad gäller just klimatet är det oroande, men inte förödande. Trump kommer påverka mycket. Men världen består inte bara av USA, och USA består inte bara av Trump.
Vi står i ett vägskäl där kolanvändningen globalt å ena sida prognostiseras att öka, å andra sidan bli mindre lönsam än förnybar energi. Den marknadskraften styrs inte av vem som är USA:s president. Inte heller de kinesiska ansträngningarna att minska utsläppen från sina kolkraftverk eller stålindustri.
Dessutom tror jag att det nu blir än viktigare med alla de initiativ som drivs av städer, regioner och företag. Skulle de internationella samtalen gå i stå, har dessa en viktig funktion att fortsätta driva på utvecklingen.
Den 17 november tillkännages årets vinnare av Children’s Climate Prize i Södertälje.
Här är de nominerade.
Kehkashan Basu, 16 år från Indien, startade ungdomsorganisationen Green Hope, som utbildar och ger ungdomar världen över kunskap om klimatförändringarna och ekologi. Green Hopes miljöakademier har över 1000 medlemmar som aktivt jobbar för att skydda miljön, bland annat har de planterat över 5000 träd.
Natur og ungdom, representerad av Kaja Marie Nyland, 14 år från Norge, har lämnat in en stämningsansökan mot den Norska staten för att de brutit den norska konstitutionen. I maj gav landet nya licenser för att borra efter olja i Barents hav i Arktis, vilket går emot de globala klimatmålen att lämna olja i marken för att förhindra den globala uppvärmningen.
Xiuhtezcatl Tonatiuh, 16 år från USA, är klimataktivist, hip-hop-artist och en kraftfull röst på frontlinjen i den globalt ungdomsledda miljörörelsen Earth Guardians, en organisation med unga klimataktivister som arbetar tillsammans för att skapa en positiv förändring i sina samhällen och för att bekämpa klimatförändringar. Har bland annat talat till generalförsamlingen vid FN i New York.
Luca Berardi, 13 år från Kenya, startade Y.A.R.H. (Young Animal Rescue Heroes) som jobbar för att skapa medvetenhet om utrotningshotade djur och miljövård. De arrangerar bland annat workshops i skolor och informerar om vikten av vilda djur, biologisk mångfald och miljö.
Jennifer Rogers och Anna Morris, 16 år från Cambridge i England, har tillsammans uppfunnit ett system som de kallar ”Flow”, som omdirigerar vatten i hemmet och minskar vattenförbrukningen. ”Flow” graderar bland annat duschvatten efter kvalitet, om vattnet är klart nog omdirigeras det till toalettvatten som annars gått direkt vidare till reningsverk.
Maten står för en fjärdedel av utsläppen globalt. Enligt en ny studie från Oxford University skulle en skatt på kött och mejeriprodukter minska klimatpåverkan och genom hälsosammare diet rädda en halv miljon människor per år.
En klimatskatt på 40 procent på nötkött skulle leda till en minskning med 13 procent i konsumtion, vilket skulle räcka för att få ner köttets negativa klimatpåverkan med en miljard ton per år, motsvarande vad flygindustrin släpper ut.
Forskarna tittade på olika typer av skatter och kom fram till att det optimala systemet höjer skatter på kött samtidigt som nyttigare mat subventioneras och pengar går tillbaka till folket.
Klimatskatterna som enligt forskarna behövs är 15 procent på lamm, 8,5 procent på kyckling, 7 procent på fläsk och 5 procent för ägg, skriver Guardian.
Under gårdagen inleddes det två veckor långa COP22 i Marrakech. Årets klimattoppmöte är en viktig början på att omsätta Parisavtalets löften till verklighet.
Förhandlare från 196 länder möts nu i Marocko för att bena ut hur processen för att införliva fjolårets klimatavtal i ländernas faktiska miljöarbete ska se ut. Den utmaningen är direkt avgörande för om avtalet lyckas eller inte. Frankrikes miljöminister Ségolène Royal uppgav enligt The Guardian att man informellt bestämt att år 2018 är deadline för hur grunden till implementeringen ska ske.
Rent praktiskt innebär det att man ska försöka få ordning på de tre största knäckfrågorna:
– Hur man man ska mäta och spåra enskilda länders koldioxidutsläpp.
– Hur flera miljarder dollar i klimatfinansiering ska fördelas på ett rättvist sätt.
– Vilka förutsättningar som ska ge fattiga länder rätt till kompensation vid klimatrelaterade naturkatastrofer.
Svenska storbanker har hundratals miljoner kronor investerade i företagen som står bakom den kontroversiella oljeledningen Dakota Access Pipeline. Värst är Nordea med 359 miljoner kronor. Den norska banken DNB, som också har stora investeringar i projektet, funderar nu på att dra sig ur eftersom ursprungsfolks rättigheter kränks.
Människor i hela världen har upprörts över hur ursprungsfolket behandlas – polisen har använt både tårgas och gummikulor mot dem och journalister på plats har fängslats. Många har protesterat i solidaritet med Standing Rock och FN har bett USA att stoppa bygget.
Det här är ett tydligt exempel där ursprungsfolk blir överkörda av företagsintressen trots att de har rätt till sin mark. Här har svenska banker ett ansvar som ägare och finansiärer att ställa krav på företagen för att försöka påverka situationen, säger Jakob König som är talesperson för Fair Finance Guide.
I kommentarer på sin Facebooksida där många upprörda kunder ifrågasatt Nordeas investering, skriver Nordea att de kommer att ”besöka platsen och prata med relevanta intressenter för att skaffa oss information och agera utifrån den.”
Så här mycket har svenska banker investerat i Dakota Access Pipeline:
Nordea: 359 miljoner kronor
Swedbank: 39 miljoner kronor
Länsförsäkringar: 31 miljoner kronor
Skandia: 23 miljoner kronor
Handelsbanken: 22 miljoner kronor
Danske Bank: 11 miljoner kronor
SEB: 100 000 kronor
Är du kund i någon av bankerna? Hör av dig till dem och visa ditt missnöje! Du kan använda Fair Finance Guides färdiga mall om du vill.
Det sjätte svenska miljökvalitetsmålet i SMB:s artikelserie är Säker strålmiljö. I det här avsnittet gästar Strålsäkerhetsmyndigheten bloggen och skriver själva om målet. Den stora utmaningen är att minska antalet hudcancerfall – den cancerform som ökar snabbast i Sverige.
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
– Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet.
Vad handlar målet om?
Regeringen har fastställt fyra preciseringar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö:
Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Vad görs?
Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö följs bland annat upp genom våra miljöövervakningsprogram för UV-strålning, elektromagnetiska fält och radioaktiva ämnen.
Strålskyddsprinciper
All exponering från strålkällor ska begränsas, i arbetslivet och i övriga miljön. Det betyder bland annat att all verksamhet med strålning ska vara berättigad och att strålskyddet ska optimeras. Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten skriver regler, granskar, inspekterar och följer upp strålskyddsarbetet vid verksamheter med strålning. Sådana verksamheter är till exempel kärnkraftverk, hälso- och sjukvård, forskning samt industrier och verkstäder.
Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen måste begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas. Det innebär bland annat att den högsta stråldosen som allmänheten utsätts för från samtliga verksamheter med strålning inte överstiger en millisievert per år, vilket motsvarar den stråldos människan får från naturens bakgrundsstrålning.
Strålsäkerhetsmyndigheten kontrollerar de verksamheter där radioaktivt avfall produceras, bland annat kärnkraftverk. Radioaktiva ämnen används inom sjukvård, forskning och undervisning samt inom industrin och i vissa konsumentprodukter, främst brandvarnare. Radioaktivt avfall ska omhändertas eller slutförvaras på lämpligt sätt. Säker hantering av radioaktivt avfall innebär en minskad risk för spridning av radioaktiva ämnen i miljön.
Ultraviolett strålning Antalet hudcancerfall ökar stadigt och allt pekar på en fortsatt starkt negativ trend – i Sverige är hudcancer den cancerform som ökar snabbast. Svenskarnas solvanor är troligtvis den främsta anledningen till att allt fler drabbas av hudcancer. För att vända trenden måste exponeringen för UV-strålning minska, både vid solande utomhus och i solarier. Det kräver förändring av människors livsstil och attityder kring exempelvis utseende och solning.
Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten följer forskningen, gör riskbedömningar och tar fram råd och regler. Myndigheten arbetar även med information och utbildning för att förändra människors solbeteende. Det är viktigt att grunda goda vanor tidigt i livet. Därför prioriteras barn upp till tolv år samt vuxna som arbetar med barn. Sedan 2006 samarbetar vi till exempel med Svenska livräddningssällskapet.
Vi på Strålsäkerhetsmyndigheten har under året haft möten med bland annat Boverket och Folkhälsomyndigheten för att kartlägga vilka behov och möjligheter som finns för samverkan kring barns och ungas miljöer.
Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält och radiovågor omger oss ständigt. Magnetfält uppstår till exempel kring elektriska apparater och vid kraftledningar. Mobiltelefoner, trådlösa datornätverk och babyvakter är några exempel på trådlös teknik som använder radiovågor. Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar utvecklingen och forskningen inom området. VI genomför egna mätningar, gör riskbedömningar, utfärdar rekommendationer och tar fram föreskrifter.
I dagsläget finns det två områden där forskning gett upphov till misstanke om skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält; lågfrekventa magnetfält från exempelvis kraftledningar och radiovågsexponering från mobiltelefoner. Därför rekommenderar vi försiktighet på dessa områden. När man planerar för nya bostäder och infrastruktur är det viktigt att man tar hänsyn till rekommendationerna som gäller för magnetfält från kraftledningar.
Uppnås målet?
Miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö bedöms vara nära att uppnås. Tre av fyra preciseringar kan vara uppfyllda år 2020, men inte preciseringen för UV-strålning. Antalet fall av hudcancer har ökat under lång tid och den negativa trenden ser ut att fortsätta. Vi bedömer därför att det inte är möjligt att antalet fall av hudcancer kommer att vara lägre år 2020 än de var år 2000.
Bakgrund
I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning, så kallad bakgrundsstrålning. Den kommer till stor del från naturliga källor som kosmisk strålning (från rymden) och radioaktiva ämnen i vår omgivning (exempelvis från marken) och i kroppen. Bakgrundsstrålningen ger en årlig stråldos på cirka en millisievert (stråldosen från radon är ej medräknad). Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Strålningen kan vara till nytta för dig, men den kan också skada dig.
För att de skadliga effekterna av strålning på människa och miljö ska vara så små som möjligt ska all verksamhet med strålning vara berättigad. Det betyder att strålningen måste göra mer nytta än skada och att stråldoserna ska begränsas så långt som det är möjligt.
I en ny rapport listar 15 företag vad de anser är största utmaningarna för ett fossilfritt näringsliv. Nu vill företagen i Hagainitiativet se en upptrappning inom klimatpolitken för att svenska företag inte ska förlora sin konkurrenskraft.
Många företag bedriver redan ett aktivt klimatarbete och enligt Hagainitiativet handlar det inte längre om att få med näringslivet på banan. Många är redan där.
Nu efterfrågas klimatpolitiska åtgärder.
”Hagainitiativets övertygelse är att kraftfulla politiska beslut och åtgärder, som samtidigt fokuserar på att stärka konkurrenskraften, skulle hjälpa oss i arbetet för att bidra till utsläpp nära noll 2030 och därtill stärka näringslivet i Sverige.” skriver Hagainitiativet i sin rapport
Efterfrågar fokus på investeringar och kostnadseffektiva styrmedel.
Styrmedel som företagen vill se kan till exempel vara skatter, utsläppsrättshandel eller reduktionsplikt för att nå ett stegvis ökat pris på utsläpp. Långsiktighet och stabilitet i de politiska besluten är viktigt, det skapar en stabil marknad och incitament för investeringar i ny teknik.
I en debattartikel i DN listar representanter för initiativet nio punkter som skulle stärka konkurrenskraften för svenska företag i en fossilfri ekonomi.
Här får bland annat regeringens nya program, utsläppsbromsen, kritik.
”Istället för att annullera utsläppsrätter inom EU:s handelssystem till ett värde av 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, bör skattepengarna användas till att stödja klimatarbetet i svenska företag”
Istället menar Hagainitiativet att annulleringen bör ske på EU nivå och att Sveriges roll borde vara att aktivt arbeta för skärpta klimatmål i EU. På så vis stärks konkurrenskraften nu när resten av världen förväntas trappa upp klimatarbetet och implementera Parisavtalet.
Företagen efterfrågar också en mer transparent finansmarknad och miljökrav inom offentlig upphandling
”Institutionella investerare bör åläggas att rapportera om sin klimatpåverkan. Positiva bieffekter av denna transparens skulle bli att sparare får bättre förutsättningar att göra medvetna val och att kapital tillgängliggörs för proaktiva företag”
”Miljöhänsyn bör alltid vara en given parameter i den avvägning som sker när skattepengar används. Samhällets bästa- inklusive obligatorisk klimathänsyn- behöver styra upphandlingens inriktning.” Skriver Hagainitiativet på DN debatt
Haginitiativet består av 15 företag som gemensamt arbetar för att minska näringslivets utsläpp och lyfta klimatfrågan, och utgörs av Siemens, Akzo nobel, Preem, Folksam, Green Cargo, Sveaskog, Mc Donalds, Löfbergs, HkScan, Lantmännen, Stena Recycling, JM, Fortum, Coca-Cola och Axfood.
Tillsammans strävar de efter ”ett lönsamt näringsliv utan klimatpåverkan” och menar att med rätt politik är det möjligt. Deras gemensamma löfte innebär en minskning av sina utsläpp med 40 procent till år 2020, något som mer än hälften av företagen redan lyckats med. Nu och strävar de efter att nå utsläpp ”nära noll”
I rapporten som kan laddas ner på Hagainitiativets hemsida finns berättelser om utmaningar och lösningar från varje enskilt företag.
Aldrig har miljöfrågorna varit så viktiga som nu. Många kan säkert känna igen sig i känslan av att vilja engagera sig, men att det kan vara svårt att veta exakt var och hur man går tillväga. Voíla, Supermiljöbloggen kommer till undsättning! Här listar vi ett antal miljöorganisationer och initiativ som du kan bli en del av.
Fältbiologerna – Naturskyddsföreningens fristående ungdomsförbund med lokalföreningar över hela landet. Bred rörelse med fokus på det mesta inom miljö.
Jordens vänner – Den svenska grenen för internationella Friends of the Earth kampanjar, debatterar och anordnar aktioner i miljöns namn. Har lokalföreningar på tio orter runt om i Sverige.
Naturskyddsföreningen – Sveriges kanske största miljöorganisation som arbetar med flertalet miljöfrågor genom folkbildning och politisk påverkan.
Greenpeace – En av världens största miljöorganisationer som representerar många miljöfrågor, men främst fokuserar på att rädda haven och minska den globala uppvärmningen. Anordnar spektakulära aktioner och sprider information.
Latinamerikagrupperna – Stödjer folkrörelser i Latinamerika i kampen mot stora multinationella företag. Ekologisk hållbarhet och mänskliga rättigheter i fokus.
Afrikagrupperna – Verksamma i södra Afrika arbetar Afrikagrupperna på samma vis som Latinamerikagrupperna – småskaligt och med lokala folkrörelser.
350.org – Internationell gräsrotsrörelse representerad i 188 länder som verkar för minskad klimatpåverkan och klimaträttvisa.
Fossil Free Sverige – Initierat av 350.org arbetar fossil free-rörelsen med att få företag, universitet, kommuner och stater att sluta investera i fossil energi. Finns ett flertal kampanjer att stödja – och finns det inte det på just din ort, starta en egen!
Klimataktion – Förening som arbetar för att få svenska politiker att föra klimatfrågan högre upp på agendan. Anordnar manifestationer och samhällsdebatterar.
PUSH Sverige – Plattform för unga som vill driva hållbarhetsfrågor. Arrangerar bland annat den populära inspirationskonferensen Power Shift varje år.
Friluftsfrämjandet – Jobbar för att få fler att uppskatta och bevara den svenska naturen. Du hittar en lokalförening i nästan varenda svensk stad.
Green Cross Sweden – Del av Green Cross International som verkar för att främja en hållbar utveckling genom ett helhetsperspektiv av fred, miljö och säkerhet.
Politiskt parti – Gå med i ett politiskt parti och pusha för miljöfrågorna där!
Universitetet/högskola – Pluggar du på högskolenivå? De flesta stora universitet brukar ha någon form av miljöförening. Googla! Här hittar du Lunds och Uppsalas grupper. Annars finns hållbarhetsplattformen Sustainergies som sammanlänkar akademi, studenter och näringsliv.
Mejla politiker och företag – Berätta för makthavare att de måste ta sitt ansvar i miljö- och klimatfrågorna.
Skriv! – Starta en egen miljöblogg, bombardera tidningar med debattartiklar och nyhetstips eller vässa din virtuella twitterpenna. Du kanske till och med är SMB:s nya stjärnskribent? Håll utkik på hemsidan och facebook för att veta nästa gång vi söker nya skribenter.
Sist men inte minst; fortsätt läsa Supermiljöbloggen – Tusen tack för att du läser, interagerar med, och delar våra artiklar. Det gör skillnad!
Alla kan göra något för miljökampen, vare sig det är att stötta ekonomiskt, sprida information eller sitta i styrelsen för en miljöorganisation. Huvudsaken är att alla försöker. Kom igen, let’s save the world together!
2016 har visat sig vara ett ypperligt år för eldrivna fordon. I Sverige väljer allt fler konsumenter elbil eller elcykel framför de konventionella varianterna.
I oktober ökade antalet laddbara bilar med 1070 stycken, en ökning 63 procent större än oktober förra året. De nya siffrorna pressar upp det totala antalet laddbara bilar i Sverige till 25 870. Större delen av dessa bilar är av hybridmodell och därmed inte renodlade elbilar.
Samtidigt som de nya siffrorna presenterades stod det även klart att årets pott av supermiljöbilspremier, ett statligt bidrag till de som väljer att köra koldioxidsnålt, hade tagit slut. Fler premier kommer, men börjar först delas ut nästa år. Efterfrågan på elfordon fortsätter med andra ord att stiga.
Men det är inte bara bilar det gäller, även branschorganisationen Svensk Cykling rapporterar försäljningsökningar för eldrivna tvåhjulingar.
Vi ser många tecken på att elcykelboomen är här nu, och att intresset kommer att fortsätta att växa. Inte minst lockas tveksamma bilister att välja cykel som transportmedel, säger Klas Elm från Svensk Cykling.
Enligt organisationen står elcyklarna nu för 7 procent av den totala marknaden. Antalet nya elcyklar 2016 väntas uppgå till 45 000.
Den senaste tiden har det kommit allt fler högljudda röster som vänder sig mot arbetet med att få bort hormonstörande kemikalier från vardagsmiljön. Okunskapen i kemikaliedebatten kan ge en farlig politisk backlash, skriver Mattias Öberg, docent i toxikologi.
I traditionella media skapas med gängse medialogik en bild av två grupper experter som tycker olika (DN, 27/10 och Nya Wermlands-Tidningen 27/10). I ena ringhörnan står de som ”tror på hypotesen” att det finns hormonstörande ämnen och i den andra står de som menar att mycket av forskningen är en bluff och skrämselpropaganda. ”De stackars svenskarna har blivit hjärntvättade” som Agnes Wold skrev på twitter häromdagen.
Samtidigt presenteras uppgifter om miljögifter i ekologiska ägg som ett stort hälsoproblem. Expressen avslöjar att ekoägg är ”tre gånger så giftiga som konventionella ägg” eftersom de har högre halt av dioxiner. Och debattörer följer upp med påståendet att konsumenter ”för att vara på den säkra sidan bör … välja andra ägg, eller kraftigt begränsa sin konsumtion av ekologiskt producerade ägg”.
Det märkliga är att dessa debatter i stort sätt saknar grund i vetenskapen.
Med undantag för en handfull forskare finns ingen vetenskaplig tvist kring hormonstörande ämnens existens. (En bra sammanställning av ”oenigheten” publicerades nyligen i Archives of toxicology).
Att förneka hormonstörande ämnen är lika märkligt som att ifrågasätta att människan har påverkat klimatet.
De stora frågorna som vi idag brottas med gäller hur mycket miljön tidigt i livet kan påverka risken för sjukdom senare i livet samt hur denna brist på kunskap bör hanteras av våra myndigheter. Ska myndigheter och företag använda försiktighetsprincipen och experimentella data eller ska man i efterhand plocka bort de ämnen där vi ser hälsoproblemen tydligt i befolkningen?
Den senare strategin har vi prövat när det gäller just dioxiner. Vi släppte först ut stora mängder i miljön, därefter ”upptäckte” vi de skadliga effekterna i miljön. Efter årtionden av forskning vet vi idag ganska exakt hur skadorna på reproduktion och beteende uppkommer vid mycket låga doser. Vi har utvecklat bra metoder för att analysera dioxin i olika matvaror och vet därför vilka som är de viktigaste källorna (läs gärna en av mina egna studier på området).
Just ägg står för en försvinnande liten del av dioxinexponeringen oavsett om du köper ekologiskt eller konventionellt producerade. Fiskprodukter och animaliskt fett innehåller dioxin eftersom vi förorenat ekosystemen under lång tid. Halten i modersmjölk är faktiskt mycket högre än i ekologiska ägg om det är någon tröst.
Det finns nämligen bara en väg för att komma närmare en miljö där halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Vi behöver förebyggande internationell lagstiftning som kräver att vi testar kemikalier innan de släpps ut, därefter behövs processer för utfasning av ämnen med oönskade egenskaper och tydliga kontroller. I det lokala arbetet bör vi arbeta med skarpa upphandlingskrav och successivt plocka bort de produkter som inte når upp till dagens krav.
Naturligtvis är det ett problem när kemikaliepolitik kallas meningslös och vi forskare som arbetar med kemikalier, hälsa och miljö beskrivs som bluffande charlataner. Men betydligt värre är att en kraftig backlash väntar om beslutsfattare får intrycket att dagens politik och forskning är meningslös och falsk. Tack vare långsiktig forskning och kloka myndighetsbeslut har vi lyckats minska exponeringen för dioxiner och flera andra farliga kemikalier. Låt oss fortsätta den vägen.
Mattias Öberg Docent i toxikologi vid Karolinska Institutet och Swetox
I debattartikeln är synpunkterna Mattias egna och representerar varken Swetox eller Karolinska Institutet. Texten publicerades först på Mattias blogg.
De nuvarande klimatlöftena räcker inte för att minska utsläppen av växthusgaser i den takt som är nödvändig för att undvika kollaps. Nu måste alla delar av världssamhället börja agera på riktigt för att hålla temperaturökningarna nere.
Idag träder fjolårets Parisavtal i kraft, samtidigt som världens ledare kraftsamlar inför det uppföljande klimattoppmötet i Marrakech om två veckor. I samma veva varnar nu FN:s miljöprogram Unep i deras årliga rapport för att även om klimatlöftena från Paris hålls kommer världen se en betydligt högre temperaturökning än de två grader man siktar på.
Om alla länder enbart minskar utsläppen i takt med hur Parisavtalet är utformat kommer koldioxidutsläppen år 2030 ligga 12-14 miljarder ton över den gräns som krävs för att vi ska hålla oss under två graders uppvärmning. Istället förväntas uppvärmningen öka med 2,9-3,4 grader, vilket kan få ödesdigra konsekvenser.
Allt över tvågradersgränsen betraktas av forskare som osäkert och direkt farligt för både samhälls- och natursystemen.
Det har aldrig varit viktigare än nu att ta klimatfrågan på yttersta allvar. Vill du hänga på i kampen för en hållbar värld? Klart du vill! Engagera dig i någon miljöorganisation, mejla politiker eller skriv under alla namninsamlingar du kommer över. Alla bidrag räknas, smått som stort! Exempel på bra organisationer/kampanjer att stödja är Fossil Free Sverige, Skiftet och Naturskyddsföreningen.
”Den 4 november träder Parisavtalet i kraft för de länder som enats om att begränsa eller minska sina utsläpp av växthusgaser. Brasilien, som är världens tredje största producent av växthusgaser, åtar sig enligt avtalet att uppnå noll illegal avskogning i Amazonas till år 2030. Med den nya regeringens åtstramningsåtgärder blir det väldigt svårt, om inte helt omöjligt, för Brasilien att uppnå det målet”, skriver Marina Ädel från miljöorgansationen Kanindé i Brasilien, idag på Supermiljöbloggen.
Årligen skövlas det över 5 000 km2 regnskog i Brasiliens Amazonas, motsvarande en Vänern om året. Det mesta av skogsmarken omvandlas till jordbruks- eller betesmark som används för soja-och köttproduktion. En stor del av avskogningen sker illegalt, aggressivt och långt bortom statlig kontroll. Ungefär hälften av Brasiliens regnskog finns nu bevarad i form av naturreservat och skyddade territorier för ursprungsfolk. Att dessa områden fortsätter att bevaras är av största vikt för att reducera den illegala avskogningen. Vad som försvårar, om inte helt omöjliggör, för Brasilien att uppnå noll illegal avskogning, är en rad starka utrikes- och inrikespolitiska drivkrafter som inte låter sig hindras av det ambitiöst formulerade klimatmålet. Till att börja med har vi den välkända och oundvikligt växande globala efterfrågan på råvaror såsom nötkött och sojaprodukter. Numera får den också konkurrera med Brasiliens allt växande inhemska efterfrågan på dessa varor. Sedan har vi den mäktiga jordbrukssektorn och dess lobbyingaktiviteter i den nationella kongressen.
Ca 40 procent av parlamentets 513 ledamöter representerar jordbrukssektorns intressen. Dessa verkar aktivt för att legalisera expanderingen av jordbruksverksamheten i skyddade skogsområden, inklusive inom ursprungsfolkets territorier. Budgetpropositionen för 2017 från regeringen Temer försvårar ytterligare fortsatt skydd av ursprungsfolkets territorier, och därmed reducerad avskogning. Den statliga myndigheten som verkar för ursprungsfolkets rättigheter (FUNAI) kommer att få det lägsta anslaget på tio år, ca 70 procent mindre medel jämfört med vad som tilldelades år 2007. FUNAI ser den nuvarande situationen som kritisk och varnar att 70-130 kontor av 260 befintliga kommer att behöva stängas ner. I praktiken innebär det mindre personal och medel för utmarkering och skydd av territorier för ursprungsfolk och övervakning av illegal avskogning. Dessutom håller ett nytt lagförslag på att införas som avser att begränsa andelen investeringar inom den offentliga sektorn under de kommande 20 åren.
För FUNAI:s del, som redan sitter i en djup ekonomisk svacka, innebär det ytterliggare budgetnedskärningar för en lång tid framöver. Lägg därtill alla de tiotusentals infrastrukturprojekt såsom vägar och dammar som planeras i Amazonas, en växande illegal småskalig avskogning samt landets politiska turbulens, så växer det fram en grov skiss av det dystra tillståndet i vilket Brasilien nu ska ta sina första steg mot klimatmålet.
Vi i Sverige må ha en bättre grund att stå på i arbetet med våra klimatmål, men varför inte passa på att dra med även en gigant som Brasilien i rätt riktning? Sveriges höga status inom klimatfrågan globalt sett gör oss till enastående förespråkare för konkreta goda exempel. Medveten konsumtion bland privatpersoner och hållbar upphandling inom näringsliv och offentlig sektor är några av många åtgärder samhällets aktörer kan och bör fortsätta vidta. Men framförallt – fortsätta att upptäcka, förundras, fascineras, uppröras, uppmärksamma och dela med av det som händer i Amazonas. Att vi vet, att det brasilianska folket vet att vi vet, är viktigt i sig för att pressa på den brasilianska regeringen. Att just få press utifrån och in kan vara det enda effektiva sättet för Brasilien att uppnå klimatmålet till år 2030 med regnskogen i behåll.
Marina Ädel Praktikant på miljöorgansationen Kanindé i Brasilien via Jordens Vänner
I slutet av november ska den finska regeringen presentera en energistrategi, men redan nu har energiminister Olli Rehn sagt att ett av förslagen är att förbjuda kol för energiproduktion efter 2030.
”Strategin beskriver mycket tydligt att användningen av kol ska stoppas och eventuellt även vara förbjudet enligt lag efter 2030”, säger Olli Rehn.
Han jämför situationen med när Finland var först i världen med att ge kvinnor fulla politiska rättigheter 1906. Strategin innebär dessutom att 40 procent av transporterna och 50 procent av energikonsumtionen ska gå på förnybar energi.
Förra året stod kol för åtta procent av landets energiproduktion.
Våldsamma bilder har spridits efter att poliser med militärutrustning satts in motSioux-folket somfredligt försökt blockera den omstridda oljeledningen Dakota Access Pipeline i Standing Rock. Nu lyfter Obama omdirigering av oljeledningen.
Nyligen rapporterade Supermiljöbloggen om att över 100 poliser och militärfordon sattes in mot ursprungsfolket som försökt skydda sitt kulturarv och dricksvatten. Efter det har tusentals människor checkat in på Standing Rock i solidaritet med Sioux-folket och för att försvåra för polisen som använt sig av incheckningar för att identifiera aktivister.
Nu svarar Obama att han tittar på frågan.
Vi övervakar detta noggrant. Som en allmän regel är min syn att det finns sätt att tillgodose ursprungsfolkets heliga land. Just nu undersöker Army Corps* om det finns sätt att omdirigera rörledningen. Vi kommer att låta det spela ut under flera veckor till och se om det kan lösas med rätt gehör för de första amerikanernas traditioner.
Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.