Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Projekt visualiserar världens stigande temperatur

    Många ord har det skrivits om en av vår tids största utmaningar, den globala uppvärmningen. Men trots det fortsätter begreppet att vara alldeles för stort, för konstigt och på tok på långsiktigt för att gemene person ska kunna ta det till sig.

    Då är det tur att en bild säger mer än 1000 ord, och att klimatforskaren Ed Hawkins har skapat just en sådan klimatbild. Han har nämligen skapat en interaktiv bild under projektnamnet ”Show your stripes”. Bilden visar hur temperaturen har stigit över hela jorden sedan den industriella revolutionen påbörjades.

    Coolt eller läskigt? Spana in hemsidan och sök på din stad eller ditt land för att se hur temperaturen har växlat just där.


    SMB skriver om allt som rör klimatet och lite till. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Käppar i hjulet för Sveriges värsta utsläppare: Preemraff ska prövas igen

    I förmiddags gav Mark- och miljödomstolen sitt besked: utbyggnaden av Preemraff ska prövas igen i domstol. Planerna på att fördubbla utsläppen från oljeraffinaderiet i Lysekil kan därmed stoppas.

    Nya huvudförhandlingar kommer preliminärt hållas i början av 2020. Beslutet möttes med glädje bland miljöengagerade.

    Det är absolut det bästa besked vi kunde fått. Det är ju ingen färdig vinst, det handlar bara om att fallet ska tas upp av Mark- och miljööverdomstolen så nu hoppas vi att de använder sig av miljöbalken och att man följer Parisavtalet samt alla andra miljökonventioner som kräver av oss att minska utsläppen och inte tillåter en utbyggnad, säger aktivisten Agnes Lansrot från Extinction Rebellion till ETC.

    Om utbyggnaden får grönt ljus skulle det innebära att anläggningens utsläpp dubbleras och att den blir den värsta utsläpparen av koldioxid i Sverige. Byggnationen motiveras från Preems håll av att IMO:s krav på renare fartygsbränsle, och skulle sänka svavelhalten i bränslet som raffinaderiet producerar.

    Alternativet att inte bygga ut skulle inte betyda att vi räddar världen, utan bara att någon annan producerar samma produkter men med betydligt högre utsläpp. Vi har det mest energieffektiva raffinaderiet i Europa. Efterfrågan på produkter är större än någonsin globalt, och det är inte så att efterfrågan skulle minska om Preem inte fanns, sa Peter Abrahamsson, Preems VD, till Dagens ETC.

    Oavsett vilket perspektiv man tar så blir det nu mer väntan på det slutgiltiga beslutet i Sveriges värsta utsläppsdrama.


    SMB sprider kunskap om den globala upphettningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Värmebölja skördar dödsfall i Indien

    Temperaturer har nått uppemot 50 grader på olika platser i landet och uppemot 36 personer har mist livet som direkt följd av värmen.

    I huvudstaden New Delhi så har de högsta temperaturerna för juni månad på 48 grader uppmäts. Enligt Anshu Priya, talesperson för myndigheten för katastrofhantering i Indien, så är detta en av de längsta värmeböljorna i Indiens moderna historia.

    – Värmeböljorna blir mer intensiva och frekventa, säger Raghavan Krishnan, vid det indiska institutet för tropisk meteorologi, till CNN.

    En av orsakerna till den långvariga värmeböljan är att den årliga monsunperioden blev försenad  Det nådde inte södra Indien förrän en vecka senare än vanligt, den 8 juni.


    SMB bevakar det alltmer ostabila klimatet i hela världen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Chernobyl – En serie i tiden

    Bara en vecka efter att Moderaterna gått till EU-val på parollen mer kärnkraft i EU, släpptes det första avsnittet av den nya dramadokumentären Chernobyl på streamingtjänsten HBO. Vår kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö har sett serien, och ser en helaktuell serie mitt i samtiden.

    Den femdelade miniserien Chernobyl visar en av världens mest kända människoskapade katastrofer. Nej, den handlar inte om klimathotet, utan om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Delvis baserad på nobelpristagaren och journalisten Svetlana Aleksijevitjs intervjuroman Bön för Tjernobyl, porträtterar serien invånarna runt det havererade kärkkraftverkett och hela räddningsinsatsen från dag ett.

    Redan från de första scenerna visar den sin samtidsrelevans. När kärnkraftsingenjörerna presenterar vad som hänt för de lokala politikerna vad som hänt Tjernobyl under ett krismöte, bara timmar efter reaktor 4 har sprängts, vägrar de inse sanningen. Att katatrofen är så allvarlig som de är helt enkelt inte omöjlig och det är inte förrän befolkningen blir allvarliga sjuka som de kan acceptera sanningen och börja hantera problemet.

    Chernobyl är en fruktansvärd och gripande historia om hjältemod, ett helt områdes kollektiva plågor och de ödesdigra konsekvenserna som dumdristiga beslut i en kommandocentral i norra Ukraina kan få för hela Europa. Men främst är det en historia om vad som händer när politiker och statstjänstemän vägrar lyssna på vetenskapen. Som vägrar lyssna på vetenskapsmän och vetenskapskvinnor och istället väljer de enkla, bekväma eller billiga lösningarna – istället för de nödvändiga och rätta lösningarna. Ett budskap som är helt rätt i tiden, med klimatfrågan hängande över oss som ett svart väntande svampmoln.

    Det är denna faktaresistans, oviljan att lyssna på forskarna som försynt skrikit i våra öron de senaste femtio åren, som jag känner när jag ser Chernobyl. Tack vare fysikern Valery Legaosv och partifunktionären Boris Shcherbina, utmärkt porträtterat av skådespelarna Jared Harris och Stellan Skarsgård, kommer vi förhoppningsvis aldrig behöver uppleva ännu ett Tjernobyl i kärnkraftstappning. Och utan dem hade effekterna kunna blivit mycket mycket värre.

    Mer oroande är att politiker inom många andra områden fortsätter visa resistens. Bolsonaro har ökat takten på avskogningen i Amazonas, plasten sprider sig runt planetens alla hörn, utsläppen fortsätter och fisken försvinner – tillsammans med otaliga andra arter.

    Vi behöver sanningssägarna inom vetenskapen. Men främst av allt behöver politikerna som tar beslut som formar hela samhället lyssna på dem. Det är dem som har förmågan att förhindra katastrofer innan det är för sent.

    Chernobyl

    Regi: Johan Renck

    2019


    SMB läser kulturen ur klimatets ögon. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

     

    Engelsk matvarujätte börjar med förpackningsfritt

    Att plast och onödiga förpackningar medför ett smörgåsbord av miljö- och klimatproblem är väl känt. Nu tar en av Storbritanniens största matvarukedjor, Waitrose, ett stort kliv och utforskar möjligheten att ta bort förpackningarna helt och hållet.

    Butiker som specialiserar sig på förpackningsfria varor har funnits länge, men hittills oftast i periferin och med den snäppet mer ambitiösa shopparen i fokus. När nu Waitrose inleder en 11 veckor lång testperiod i en välbesökt butik i centrala Oxford är förhoppningen att konceptet ska kunna bli det nya normala för en större skara.

    Initiativet bjuder även in kunder till att föreslå förbättringar för att göra mathandlingen så bra som möjligt. Många varor som tidigare bara kunnat köpas i i plastpåsar erbjuds nu i lösvikt och flertalet produkter kan köpas på refill. Förutom de väntade varorna som pasta, frukt, nötter och te kan kunderna också passa på att fylla sina flaskor med öl och vin.

    Supermiljöbloggen har tidigare intervjuat grundaren av Sveriges första förpackningsfria butik, GRAM, och diskuterat det stora återvinningsdilemmat.

     


    SMB bevakar hållbarhetsinitiativ i hela världen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Finland ska bli koldioxidneutralet 2035

    Finlands nya regering har satt ett nytt ambitiöst mål för landets växthusgasutsläpp och ska genomföra det med hjälp av en ordentlig ökning av investeringar i välfärd och järnvägsnätet.

    Landets nya premiärminister, den socialdemokratiska partiledaren Antti Rinne, menar att det är dags att ”investera i framtiden” efter ett val där klimatkrisen var de finska väljarnas främsta oro. Även miljöorganisationer är positiva till programmet.

    Folk krävde snabbare klimatåtgärder och det är vad vi ska få. Att bygga världens första fossilfria, hållbara samhälle kommer att kräva mycket mer än fina ord på papper, men vi är fast beslutna att få det att hända. Det är en spännande resa vi vill gå in på, säger Sini Harkki, programansvarig för Finland för Greenpeace Norden.

    Mer konkret innebär programmet bland annat att Finland ska minska sin förbrukning av fossila bränslen och torv drastiskt, och skära ner på planerad skogsavverkning. Vind och solenergi ska samtidigt öka snabbt och värme- och transportsektorn ska elektrifieras. Programmet ska finansieras med höjda skatter, främst på fossila bränslen och försäljning av statliga tillgångar, och väntas höja Finlands sysselsättningsnivå från 72,4 till 75 procent.

    Vi kommer följa utvecklingen spänt – om Finland klarar att uppnå koldioxidneutralitet på 15 år kan det bana väg för andra länder att göra samma sak.

    SMB utbildar kring den globala upphettningen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Dramat kring Preemraff: domstolen skjuter upp beslut

    Mark- och miljödomstolen skjuter upp beslutet om utbyggnaden av oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil igen. Nu är det istället 17 juni vi får veta om Preem får bygga Sveriges värsta utsläppare på västkusten.

    Det är andra gången domstolen skjuter upp beslutet. Om Preem får grönt ljus för utbyggnaden av raffinaderiet skulle det innebära att dess koldioxidutsläpp dubblas och göra det till den värsta utsläpparen i Sverige.

    Preem fick först ja av domstolen i höstas, men efter att beslutet överklagats av bland annat Naturskyddsföreningen är frågan uppe i domstol igen för att se om ärendet får nytt prövningstillstånd – det vill säga om godkännandet av utbyggnaden kan prövas i domstol igen.

    Ett problem som lyfts fram är att klimataspekten på utbyggnaden inte kan tas med i domslutet, eftersom Preemraff ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Som den svenska miljöbalken är utformad idag kan utbyggnaden därför inte hindras på utsläppsgrunder.

    Fortsättning följer.


    SMB håller ögonen på klimatvidriga företag. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Ny forskning: mer mikroplast i haven än vi någonsin kunnat ana

    Det finns mycket mer mikroplast i haven än vad vi tidigare förstått, visar ny forskning. Tidigare har man trott att den mesta plasten finns vid havsytan, men en ny studie visar att de högsta koncentrationerna mikroplast finns 200 till 300 meter ner.

    Nere i djupet är plastkoncentrationerna fyra gånger högre än vid ytan, vilket är samma koncentrationer plast som i Great Pacific Garbage Patch.

    Plast har nu hittats på allt från obebodda öar till vårt kranvatten, och vi vet fortfarande inte exakt hur det påverkar oss och ekosystemen vi lever i. Allt fler länder planerar förbud mot engångsplast, men i väntan på att de träder i kraft kan man själv exempelvis kolla på SMB:s fem bästa tips att minska sina utsläpp av mikroplaster.


    SMB sprider kunskap om plastfrågan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Spelare kritiserar EM för dåligt klimattänk

    Herrarnas fotbolls-EM år 2020 ska spelas i 13 olika europeiska städer. Knappast bra för klimatet, menar flera svenska spelare som kritiserar de extra flygresorna.

    – Det blir otroligt mycket resande och mycket chartrade plan och extra flyg. Det är kanske något de inte tänkt igenom från början. Det känns onödigt både ekonomiskt och miljömässigt, säger forwarden Marcus Berg till Sportexpressen enligt Aftonbladet.

    Mittfältaren Albin Ekdal säger att det inte rimmar ”så väl med miljöaspekten”, och Jakob Johansson hälsar att han gärna åker tåg.

    – Jag personligen hade inte haft några problem att sätta mig på tåget och åka igenom hela Europa, säger Johansson.

    Riktigt bra av spelarna att lyfta EM:s bristfälliga klimattänk. För klimatet gäller det att alla ökar takten –  för tyvärr är vi alldeles för långt in på sista kvarten.


    SMB vill hylla de som hyllas bör. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Kärnavfall ger oss perspektiv på evigheten

    RECENSION. Kärnavfallet som världens kärnkraft avger tvingar på oss frågor om ansvar och omsorg för kommande generationer. En ny essäbok väcker tanken att vi kanske behöver en ny omsorgsteknik, för att kunna ta hand om de radioaktiva sopor vi lämnar efter oss.

    I den finska dokumentären Into Eternity får vi följa arbetet bakom slutförvaringen av kärnbränslet från Finlands kärnkraft i slutförvaret Onkalo, långt upp I norra Finland på Olkiluoto. Här ska det livsfarliga kärnbränslet förvaras i 100 000 år. Med Kraftwerks ikoniska låt Radioactivity I bakgrunden får vi höra om forskare och politiker som försöker hindra framtidens finländare att ta sig in I de radioaktiva grottorna om 100 00 år och om byggnadsingenjörer vars enda referensram är det antika egyptens pyramider i tidsperspektiv. Kort och gott är det en film som handlar om hur man planerar och bygger för evigheten.

    Axel Anderssons nya essäsamling Absolut farmakon: Kärnavfall och evighet som tanke och konst är på liknande sätt ett försök att förstå det långa perspektiv som omhändertagandet av kärnavfall innebär. Genom att använda den franska filosofen Jacque Derridas begrepp Farmakon, ett begrepp som betyder när något är både skadligt och läkande, så försöker Andersson via filosofi och konst förstå hur människan som art kan ta hand om och i slutändan känna omsorg över kärnbränslet.

    Både utifrån en ansvarskänsla, det är vi människor som skapat (sop)avfallet, men även utifrån en känsla av nödvändighet. Kärnbränslet kommer finnas där, det går nämligen inte att fly ifrån. Det måste hanteras, frågan är snarare om var och hur.

    Essäsamlingen präglas av två svagheter, varav den ena är ärvd från själva essäformen, och den andra från det faktum att Axel Andersson är en mångkonstnär som inte publicerat så mycket om miljö tidigare. Essä som genre inom skrivande är naturligt flytande, författaren rör sig snabbt från vid första anblicken löst anknytna exempel och drar sedan trådar mellan dem och gör några slutsatser.

    Det är alltså en genre som drar sig för att komma med stora slutsatser och förslag på lösningar, då det mest handlar om att pröva tankar. På grund av detta känns Absolut Farmakon i stunder bara som en rad lösa exempel, utan en riktig röd tråd. När man minst anar att Andersson ska avsluta en lång redogörelse med en egen reflektion, så hoppar han vidare till nästa belysande exempel.

    Den andra svagheten är besläktad med den första. En av slutsatserna som ändå dras I boken är att vi behöver en ny omsorgsetik, som kan lära människan via konsten att ta hand om vårt kärnavfall och om vår planet. Som exempel på detta så tar Andersson upp den ursprungsförfattaren till omsorgsetiken Carol Gilligan samt ett antal gestaltningskonstnärer som använder omvårdnad, omsorg och städning som teman i sin konst.

    Frågan jag ställer mig själv när jag läser detta är: var är miljöetikerna? Var är de amerikanska urinvånarnas filosofier om Moder Jord och vårdandet av planeten. Var är den största och första miljöfilosofen I modern tid, Arne Naess, som talar om vikten av samlevnad med jorden? Varför uppfinna hjulet igen, när det redan uppfunnits av andra.

    Trots sina brister är Axel Anderssons nya essäsamling en vacker och tankeväckande bok om människans förhållande till kärnavfallet vi lämnar bakom oss och under oss. Den får oss att fundera över frågor som kräver svar, även om de inte alltit är bekväma. Kärnavfallet är här för att stanna, vare sig vi vill det. Om de ska begravas utanför Forsmark eller i norra Finland, det är upp till oss att bestämma.

    Absolut farmakon: kärnavfall och evighet som tanke och konst

    Axel Andersson, Ariel Litterär Kritik, 2019


    SMB bevakar den svenska miljölitteraturen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Frankrike förbjuder att osålda kläder och elektronik förstörs

    Frankrike kommer bli först i världen med ett förbud mot att affärer och producenter förstör osålda kläder och elektronik, enligt landets premiärminister Edouard Philippe.

    Landet har redan ett förbud mot att affärer slänger osåld mat, men nu vill man utöka förbudet till att innefatta fler produkter. Osålda produkter ska istället ges till välgörenhetsorganisationer.

    Vi kan undvika den skandalösa slöseriet med produkter och saker som är i bra skick, sa Frankrikes premiärminister Edouard Philippe.

    Den utökade lagen planeras att röstas igenom i juli och träda i kraft 2021 eller 2023 beroende på sektor, och är en del av en större ”cirkulär ekonomilag”.


    SMB hjälper dig hålla stenkoll på miljö och klimat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Klimatbytet flyttar pensionspengar från fossilt

    Upproret Klimatbytet vill göra det lättare att flytta sin premiepension till fonder med låg koldioxidrisk. SMB tog ett snack med initiativets grundare, Joakim Jansson.

     

    Hej Joakim! Berätta om Klimatbytet, vad är det?

    Det är ett initiativ som syftar till att hjälpa vanliga människor att kunna göra skillnad för klimatet genom pengarna de har i premiepensionssystemet. 3 av 4 svenskar, det vill säga 7,5 miljoner personer, har pengar i ppm och i genomsnitt har vi 175 000 kronor per person. Totalt innebär det cirka 1300 miljarder kronor. Det är mycket pengar som kan göra oerhört stor skillnad om de riktas klimatsmart! Klimatbytet är ett upprop och en sajt, www.klimatbytet.se. På sajten finns tydliga instruktioner om hur man går till väga för att byta och där kan även användare skrivit upp att de bytt och det finns funktionalitet för att enkelt kunna dela med sina vänner.

    Varför är våra vanliga premiepensioner placerade i klimatdåliga fonder?

    Sjunde AP-fonden som de flesta sparar i jobbar mycket med hållbarhet men det är ingen fond med låg CO2-risk enligt Morningstar, som mäter hållbarheten i ppm-systemet. Fonden investerar bland annat i fossila bränslen. Därför finns det anledning att ifrågasätta om det ur ett klimatperspektiv är rätt att ha kvar sitt sparande i fonden. Samtidigt är frågan komplex och enligt sjunde AP-fonden så ligger de kvar i denna typen av investeringar för att kunna påverka genom aktivt ägande. Aktivt påverkansarbete som ägare kan vara effektivt men jag personligen och många med mig vill inte investera i vare sig fossila bränslen eller andra delar som sjunde AP-fonden investerar i. En uppmaning till sjunde AP-fonden och andra fonder är att tillfråga spararna vars pengar man förvaltar om vilken typ av investeringar de vill se och inte. Jag har också stor tro på att vi konsumenter kliver fram tydligare och ”röstar” genom att lägga vårt sparande och våra pengar på sådant vi tror på och vill se mer av.

    Hur har det gått för Klimatbytet hittills?

    Vårt initiativ är helt ideellt. Den enda kostnaden har varit hosting av webbsajten på 7 dollar.  Vi lanserade i onsdags och det har varit helt galet. Efter bara fem dagar var vi uppe i över 100 miljoner kr som flyttats i mer klimatsmart riktning, Avanza har kommenterat att de, inspirerade av #klimatbytet, kommer göra det lättare att spara hållbart och bank och finansbranschen har varit väldigt uppskattande gällande initiativet. Vi kommer nu träffa de olika aktörerna för att diskutera hur utbudet av fonder blir högre, avgifterna lägre och hur det blir lättare för konsumenter att välj mer klimaträtt.

    Hur gör man för att själv byta sina ppm-fonder?

    Det lättaste är att gå in på klimatbytet.se där finns tio steg att följa och en film. Men i princip handlar det om att logga in på pensionsmyndigheten.se och klicka sig fram till fondtorget där man väljer nya fonder. Viktigt dock att därefter skriva upp det på klimatbytet.se – vi måste synliggöra vår kraft som konsumenter och ägare till pensionsfonderna.


    SMB är din dagliga dos av miljönyheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här


    Borneos skogar restaureras – med svensk hjälp

    Återplanteringen av skog inleddes 2014 och har återställt över 18 000 hektar av bränd och avverkat skog.

    Detta gör det till världens största återplanteringsprojekt, som har både svenska företag som IKEA och forskningsledare från SLU inblandade. Ulrik Ilstedt, forskningsledare på SLU, tror att projektet kan vara en förebild för framtida återplanteringsprojekt världen över. Främst eftersom projektet gjorts i regnskog.

    – Det behövs inte så väldigt många hektar som får chansen att växa tillbaka, så har man kompenserat för väldigt mycket av den koldioxid som man släppt ut, till exempel i flygresor, säger Ulrik Ilstedt.

    Projektet är också unikt i det att det inte bara försöker återställa själva träden, utan också restaurera hela ekossystemet på de 18 500 hektaren i Borneo


    SMB bevakar den svenska industrins utsläpp. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Nytt samarbete ska göra cementtillverkning koldioxidfri

    Den svenska industrin är en stor miljöbov, som släpper ut stora mängder koldioxid varje år. Det näst största utsläppsområdet inom industrin är produktionen av cement, något som nu Vattenfall och företaget Cementa vill göra något åt.

    Målet är att ta fram koldioxidfri cementtillverkning, bland annat genom att göra cementproduktionens energiförsörjning förnybar. Den koldioxid som idag uppstår i tillverkningen av cement är tänkt att lagras i håligheter i bergen utanför Norges kust.

    Cementa tidigare har blivit starkt kritiserad från miljörörelsens håll, främst gällande dess tidigare planer att exploatera kring Ojnareskogen på Gotland.


    SMB bevakar den svenska industrins utsläpp. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    9 av 10 människor på jorden andas förorenad luft

    91 procent av världens befolkning bor nu på ställen där luftföroreningarna överstiger Världshälsoorganisationen WHOs gränsvärden. WHO uppskattar även att 7 miljoner dör som en direkt konsekvens av luftföroreningarna årligen. Detta gör luftföroreningar till det enskilt största hotet mot människors hälsa.

    Hotet som luftföroreningar utgör mot vår hälsa beror på utsläpp av partiklar från förbränning av fossila bränslen såsom kol, från både fabriker och fordon. Utöver de 7 miljoner årliga dödsfallen som orsakas av luftföroreningar ligger de bakom otaliga fler långsiktiga skador på vår hälsa.

    Luftföroreningarna sänker också den förväntade livslängden med i snitt 2 år globalt, vilket gör att det räknas som det enskilt största hotet mot människors hälsa, värre än bilolyckor, malaria, väpnade konflikter och HIV/Aids – kombinerat. I de värst drabbade områdena – i Kina och Indien – leder föroreningarna till att den förväntade livslängden minskar med upp till 6 år.

    De nya siffrorna är extra oroväckande i ljuset av nya forskningsrön som visar ett tydligt samband mellan luftföroreningar och våra allvarligaste sjukdomar. Allt från demens, diabetes och cancer till hjärt-lungsjukdomar och fertilitetsproblem. Luftföroreningar klår till och med cigarettrökning och WHOs generalsekreterare har kallat det ”den nya tobaken”. Det, om något, borde sätta de nya siffrorna i perspektiv.

     


    SMB bevakar luftföroreningar och andra hot mot miljön och vår hälsa. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

    Här är Sveriges 10 största koldioxidutsläppare

    Koldioxidutsläppen från industrier i Sverige steg under 2018. Orsakerna är ökad användning av fossila bränslen för el och värme och ökad produktion av diesel, cement och plast.

    Stora utsläpp från enstaka industrier står för nära hälften av Sveriges totala koldioxidutsläpp och 37 procent av landets alla växthusgasutsläpp.

    Under 2018 ökade industriutsläppen med 445 000 ton, trots att Sverige förbundit sig till både Parisavtalet och vår egen klimatlag, rapporterar Sveriges Natur. Här är listan över de svenska värstingindustrierna:

    1. SSAB
      Ståltillverkare som står för nästan tolv procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Ökade inte sina utsläpp under 2018. Verksamma i Borlänge, Luleå och Oxelösund.
    2. Cementa
      Tillverkar cement. Ökade utsläppen med mer än 150 000 ton. Verksamhet på Gotland och Öland, samt i Skövde.
    3. Preem
      Oljeraffineringsföretag som ökade sina utsläpp under 2018. Har dessutom planer på att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil så att det blir Sveriges största utsläppsindustri. Här kan du läsa mer om domstolsförhandingarna mot Preemraff.
    4. LKAB
      Utvinner järnmalm och minskade sina utsläpp under 2018. Verksamma i Kiruna, Malmberget och Svappavara.
    5. Borealis
      Kemikalieproduktion för plast, där en del av råvaran utgörs av kontroversiell fracking-gas från USA. Verksamma i Stenungsund.
    6. Nordkalk m.fl.
      Kalkindustri som står för 26 procent av kalkindustrins utsläpp. Ökade sina utsläpp under 2018. Har drivit en lång process mot miljörörelsen för att få bryta kalk i den skyddade Ojnareskogen på Gotland.
    7. ST1 (tidigare Shell)
      Oljeraffinaderi i Göteborg som även arbetar med biodrivmedel. Sveriges Natur har dock avslöjat att företaget planerar att använda colombiansk palmolja. Ökade sina utsläpp under 2018.
    8. Värtaverket
      Värme- och kraftverk i Stockholm som drivs av kol. Ja, ni läste rätt. Vi har ett kolkraftverk i Sverige. Har sagt att de ska sluta elda kol 2022, men 2018 ökade istället utsläppen.
    9. Vattenfall Uppsala
      Värmeverk som ökade sina utsläpp under fjolåret. Koldioxiden har bland annat kommit från eldning av torv, vilket man slutade med 2018. Fortfarande eldar man importerat avfall där plast ger utsläpp.
    10. Boliden Rönnskärsverken
      Smältverk för metaller och metallåtervinning. Minskade sina utsläpp 2018. Verksamma i Skellefteå.

    Globalt sett finns ett helt gäng svenska börsbolag som också släpper ut hiskeliga mängder. Jättarna H&M, Ericsson och Electrolux släpper tillsammans ut 108 miljoner ton växthusgaser, rapporterar Dagens industri. Det är mer än Sveriges totala konsumtionsbaserade utsläpp.


    SMB rapporterar om miljö och klimat. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Elproblem hejdar företags klimatomställning

    Rapporterna om kapacitetsbrist i det svenska elnätet har duggat tätt på senare år, en utveckling som oroar näringslivet. Igår kom det senaste bakslaget när E.ON nekade Pågen-bageriets önskade expansion. Varför? De kan inte garantera att det finns tillräckligt med el.

    Vi befinner oss just nu i en tid av stor omställning där allt fler produkter och tjänster digitaliseras och elektrifieras. Det är många gånger bra ur klimatsynpunkt, men desto knepigare för vårt elnät som på flera håll inte uppdaterats sedan 50-talet.

    Tillgång till billig, fossilfri el har länge lockat utländska företag till Sverige. Flera stora IT-företag som Facebook, Amazon och Microsoft har redan etablerat sig i vårt avlånga land.

    Men nu flaggar alltså näringslivet för att Sverige kan komma att gå miste om stora investeringar till följd av dålig elsäkerhet. Enligt Energiföretagen skulle kapacitetsbristen i värsta fall kunna kosta samhället 150 miljarder kronor om året i förlorade investeringar.

    Samhällskostnaden av det bristfälliga elnätet blir ännu högre om man sätter den i relation till klimatomställningen. För att möta klimatkrisen behöver elektrifieringen av infrastruktur, produkter och tjänster gå mycket snabbare. Ett underprioriterat elnät riskerar att hejda den utvecklingen.

     


    SMB skriver om de stora samhällsutmaningarna. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Det nya köttet spås en allt ljusare framtid

    Den växtbaserade marknaden har på senare tid exploderat. Nya köttfria, men köttliknande, produkter dyker upp till höger och vänster i form av blödande burgare, salt bacon, kryddiga korvar och nymalen köttfärs. Nu spår en ny analys att köttsubstituten kan roffa åt sig allt större marknadsandelar från köttindustrin.

    Enligt analysen som gjorts av investmentbanken Barclays kan den nya marknaden komma att omsätta 1 400 miljarder kronor inom de kommande tio åren. Det är en summa som motsvarar tio procent av dagens konventionella köttindustri och ett litet men vackert hurrarop för klimatet.

    Analysen släpptes bara några veckor efter att Beyond Meat börsnoterats, något som kallats för ”en av de bästa börsintroduktionerna hittills under 2019” av Veckans Affärer. I Sverige är företaget mest känt för sin blödande ”Beyond Burger” och backas av bland andra Bill Gates och Leonardo DiCaprio.


    SMB skriver om nya  miljövänliga och vegetariska alternativ. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.