Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Världens floder ’svämmar över’ av antibiotika

    En ny studie hittade antibiotika i två tredjedelar av testade floder. Studien är den största som gjorts på ämnet och jämförde resultat från 72 länder.

    Många av floderna, bland annat Thames och Tigris, innehåller farliga mängder antibiotika. Antibiotikaresistens är ett växande globalt folkhälsoproblem, och medicinen sprids från människor och djur via avfall och läckor i reningsverk.

    Speciellt i låginkomstländer med bristfällig vattenrening hittades ohälsosamma nivåer medicin – i flera kenyanska floder var koncentrationerna så höga att alla fiskar hade dött.

    Forskarna bakom rapporten vill belysa risken att de höga nivåerna antibiotika i naturen riskerar att resultera i mer resistens.

    Det är ganska läskigt och deprimerande. Vi skulle kunna få stora delar av naturen som har så mycket antibiotika i sig att det påverkar resistens, sa Alistair Boxall, miljövetare på Yorks universitet och en av ledarna för studien.

    Det blir till att tänka över om man behöver det där köttet (speciellt det importerade) och den där antibiotikadosen både en och två gånger, helt enkelt.


    SMB skriver om de dolda miljöproblemen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    USA:s energidepartement kallar nu fossilgas för ”frihetsgas”

    USA:s energidepartement kallar fossilgas för ”frihetsgas” och menar att det är ”molekyler av amerikansk frihet” som världen behöver.

    Enligt ett pressmeddelande från departementet är ökad exportkapacitet ”kritisk för att sprida frihetsgas över hela världen”. Idag är den amerikanska exportkapaciteten av LNG på 5 miljarder kubikfot per dag, motsvarande över 140 miljoner ton. Pressmeddelandet (som inte nämner klimatfrågan) stoltserar med att gasexporten väntas dubbleras mot slutet av 2020.

    >> Läs också: USAs utrikesminister kallar smältande isar ”handelsmöjlighet”

    Ämnet är högaktuellt även i Sverige, i och med bygget av den kritiserade fossilgashamnen i Göteborg och nyheten om att Sverige lånat ut miljardbelopp till byggandet av en rysk fossilgasanläggning i Arktis.

    >> Läs också: Texaslag kan likställa oljeprotest med mordförsök

    Den amerikanska energipolitiken fortsätter spåra ur, vilket gör det våra ställningstaganden här hemma i Sverige ännu viktigare. Från svenskt håll kan vi – som minimum – se till att molekylerna av amerikanska klimatförstörare åtminstone inte behövs i vårt land. Läs mer och bidra till fossilgasfällans kampanj här.


    SMB jobbar för frihet från klimatkatastrofer. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Blondinbella vill få fler unga att flyga privatjet

    Isabella Löwengrip (CC 3.0 Generisk)

    Isabella ”Blondinbella” Löwengrip ser framför sig en motsvarighet till taxitjänsten Uber – men för privatflyg. Målgruppen är unga personer.

    – Jag väljer att titta utifrån att privatflygen ökar mer och mer och vi går mot ett skifte i branschen där fler flyger privat till billigare pris. I den här branschen har jag möjlighet att hjälpa till och kommunicera kring, säger Isabella Löwengrip till Breakit.

    Särskilt vill ”Blondinbella” hjälpa privatflygbolagen att hitta unga målgrupper.

    – Den här diskussionen kring miljöfrågan och flyg är en väldigt svensk fråga, den är inte speciellt global. Så de bolag vi träffar behöver verkligen få kommunicera och hitta sin nya generation som flyger, säger Isabella Löwengrip till Breakit.

    Snart öppnar Blondinbellas nya byrå i New York för att rikta sig mot privatflygbolag, välgörenhetsorganisationer och filmbolag. Nyheten om privatflygssatsningen kommer nu tre veckor efter att företaget anställt nya hållbarhetschefen Marisol Was.

    Anställningen av hållbarhetschefen kom efter att Blondinbella fått kritik från Aningslösa influensers. Löwengrips svar var då att annonsera efter en hållbarhetschef som skulle säkerställa att allt hennes bolagsgrupp gör har “ett hållbart tänk”.

    ”Jag är imponerad över ert engagemang och jag är inte aningslös. Jag har bara inte vetat hur jag ska göra långsiktigt. Jag vill ta mitt ansvar”, skrev hon då på sin blogg.

    Ett steg mot att ta ansvar är att skippa satsningar på ökat privatflyg. Det är ett gratistips från oss på SMB till Löwengrip och hennes nya hållbarhetschef.


    SMB granskar företagen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Det gröna blocket vinnare i EU-valet

    Det gröna blocket i EU-parlamentet går framåt med 17 mandat och är därmed det fjärde störst.

    De gröna, G/EFA, har nu 69 mandat i parlamentet. Av de svenska partierna finns Miljöpartiet i gruppen, som dock backade i Sverige.

    Det gröna blocket rankades som det med mest seriös klimatpolitik, i en granskning av klimatkoalitionen CAN Europe där de kammade hem 84.9 av totalt 100 poäng. Det kan jämföras med 14.3 poäng för det största blocket, EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, och 61.3 poäng för det näst största blocket, S&D, där Socialdemokraterna är med.

    Läs mer om EU-valet här.


    SMB granskar EU:s miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Ny vändning i Sveriges värsta utsläppsdrama – beslut om Preemraff skjuts upp

    Kommer Sveriges värsta utsläppare byggas i Lysekil? Mark- och miljödomstolen meddelade i fredags att man håller ärendet om Preemraff öppet i ytterligare några veckor.

    Preem vill bygga ut sitt raffinaderi Preemraff i Lysekil, vilket skulle fördubbla dess utsläpp av svavel och koldioxid och göra det till den värsta utsläpparen i Sverige. Efter att ha fått grönt ljus i höstas har utbyggnaden nu pausats efter att beslutet överklagats av både privatpersoner och miljöorganisationer.

    Domstolen sa först att ett slutgiltigt beslut skulle komma fredagen 24 maj, men meddelar nu att fallet föredras och avgörs 10 juni istället.

    Vi väntar med spänning.


    SMB granskar världens värsta utsläppare. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Sverige bakom miljardbelopp till rysk fossilgasanläggning i Arktis

    Enligt Kalla fakta har Exportkreditnämnden gett lånekrediter på 3,3 miljarder kronor för att en ny fossilgasanläggning i Arktis ska kunna köpa gasturbiner. Anläggningen väntas släppa ut 5,3 miljoner ton koldioxid varje år, en tiondel av hela Sveriges årliga utsläpp.

    Fossilgasanläggningen byggs nu på Jamalhalvön, mitt i det naturkänsliga Arktis.

    – När det gäller projekt i ryska Arktis vet vi att det är fossilgasutvining på ett område som ligger på tundra och där det finns stora risker för metangasutsläpp när tundran smälter, vilket den håller på och gör, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, till TV4.

    Exportkreditnämndens kommunikationschef Beatrice Arnesson säger däremot att myndigheten har gjort en noggrann granskning av de hållbarhetsrisker som finns i projektet.

    – När det gäller utsläpp så granskar vi och ställer krav på att utsläppsnivåerna är minimerade, att de är på den lägsta möjliga nivån, säger hon. Det är jättesvårt att säga hur det skulle ha varit om vi inte var med. Men jag vet att de krav som vi ställer gör skillnad, fortsätter Beatrice Arnesson.

    Karin Lexén är dock kritisk.

    – Det går inte ihop att säga att man ska uppnå Parisavtalet och samtidigt ställa ut krediter till ett projekt som syftar till att utvinna fossilgas på ett sådant här känsligt område som drabbas av klimatförändringarna. Det rimmar väldigt illa med Parisavtalet.

    – Det här kommer påverka miljön runtomkring, det här kommer påverka ursprungsbefolkningen som bor där. Hela projektet är bisarrt, säger hon till TV4 enligt Expressen.


    SMB rapporterar om dumheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Urinvånare tar tillbaka skogsrättigheter

    En miljon hektar av regnskog har räddats av en stam i Ecuador efter år av kamp.

    Urinvånarfolket heter Waorani och har bott och kämpat för regnskogens rättigheter för århundranden. De senaste decennierna har kampen förts med ett oljebolag allierade med Ecuadors regering, och som vill prospektera för olja i delar av Amazonas hotade regnskogar.

    Idag har vi skyddat vår skog från oljeborrningar; vi har skyddat vårt vatten för föroreningar; vi har skyddat våra barn från sjukdomar. Det här är ett juridiskt föredöme för urinvånares rättigheter, sa Oswanda Nenquimo, talesperson för Waoranifolket, i ett pressmeddelande.

    Ecuadors regering har dock signalerat att de planerar att överklaga beslutet. Det har startats en namninsamling för att uppmärksamma världen om den orättvisa behandlingen av Waoranifolket och regnskogen i Ecuador.


    SMB rapporterar om kampen om regnskogens rättigheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.
    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Överkonsumtion och klimatavtryck i Cannes

    Kändisar, potentiella pristagare och internationella filmskådespelare flyger varje år till den lilla kuststaden Cannes för att hylla de bästa filmerna från det senare året. I år är dock promenaden längs den röda mattan inte lika behaglig som vanligt. Kritiken mot festivalens enorma miljöpåverkan har blivit veckans snackis. 

    Kritiken kommer från den franska miljöorganisationen ADEN (Association pour la defense de l’environment et de la nature), som uttalat sig i franska medier om filmfestivalens stora slöseri med naturresurser och dess ohållbara resvanor. Staden tredubblar sina invånare under dagarna, röda mattor byts ut flera gånger per dag och de privata flygplanen och lyxyachterna flockas till Cannes.

    – Ett slöseri utan dess like, kommenterade Geneviève Huchet, ordförande för ADEN i helgen om den just nu pågående filmfestivalen, rapporterar flera franska medier.

    Läs vår recension av dokumentären Antropocen: den mänskliga epoken.

    Även den franska dokumentärfilmaren och klimataktivisten Cyril Dion uppmärksammar filmfestivalens stora klimatpåverkan.

    Vi befinner oss mitt i en existentiell kris där arter utrotas och klimatförändringen går mycket fortare än vi någonsin kunnat föreställa oss. Fortsätter vi så här kommer vi att leva i en riktig skräckfilm år 2049, säger han till France 3.

    Om det är någon bransch som verkligen kan belysa klimathotet, så borde det vara filmbranschen påpekar Dion. Vi får hoppas att filmfestivalen tar till sig av kritiken.


    SMB rapporterar om klimatförändringarnas relation till kulturbranschen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    Texaslag kan likställa oljeprotest med mordförsök

    I den amerikanska delstaten Texas har en nytt lagförslag nått nästa instans, som kan få allvarliga konsekvenser för miljörörelsen i delstaten.

    Om lagen träder i kraft, så kommer det innebära att straffet för att blockera eller ockupera en oljeanläggning landar på samma straffnivå som mordförsök i delstaten Texas. Det innebär att en klimataktivist kan få upp till tio års fängelse för att protestera mot oljeindustrin.

    Det är ett anti-protest förslag, som gynnar fossilindustrin och företag över folket, säger Frankie Orona, Ordförande för the Society of Native Nations, till tidningen The Austin American-Statesman.

    Detta lagförslag är bara det senaste som har tagits upp i USA som ämnar att hindra motstånd mot dess mäktiga oljeföretag. Klimataktivister får alltså inte bara motstånd från Donald Trump i Washington, utan  även på lokal nivå.


    SMB granskar Sveriges och EU:s miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    EU-granskning: Bäst och sämst för klimatet

    Imorgon är det valdag, och det är oerhört viktigt att rösta in klimatkandidater i EU. Men vad borde man rösta på? Supermiljöbloggen har granskat partierna – och hittat stora skillnader.

    Bäst i klassen: Feministiskt initiativ, Vänsterpartiet, Miljöpartiet

    Godkända: Socialdemokraterna

    Svaga: Centerpartiet, Liberalerna

    Katastrof: Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna


    Feministiskt initiativ Miljöröstar 

    Bra kandidater: Joakim Månsson Bengtsson (5)

    Fi med Soraya Post hamnar konsekvent högt i alla undersökningar, och om man lägger sin röst på FI kan man lita på att kandidaten kommer rösta för förbättrat miljö- och klimatarbete när de dyker upp i kammaren.

    Däremot kan du inte vänta dig att kandidaten kommer driva på eller försöka förbättra förslagen när de utformas, då ingen av de tre toppkandidaterna har miljö som främsta drivkraft. På kandidatlistan är det först deras femtenamn, Joakim Månsson Bengtsson, som lyfter klimat som en prioriterad fråga.

    Väljer du FI kan du alltså vänta dig att de i princip alltid röstar för miljön, vilket inte är fy skam. Vill du däremot ha en aktiv kandidat som själv driver fram miljöförslag och beslut i EU får du leta vidare bland andra partier.

    >> Läs hela granskningen av Feministiskt initiativ


    Vänsterpartiet Mycket bra

    Bra kandidater: Deniz Butros (3), Malin Björk (1)

    Vänsterpartiet är definitivt ett val för den som vill ha ambitiös miljöpolitik i EU. Den senaste mandatperioden har de agerat nästan fläckfritt enligt flertalet miljöorganisationer, och med Malin Björk som fortsatt toppnamn kan vi vänta oss mer av samma fina klimatpolitik i framtiden.

    Det mest anmärkningsvärda i granskningarna är kanske andranamnet Ana Süssner Rubins påfallande brist på både problemformulering och lösningsförslag inom miljö. I övrigt, mycket bra betyg.

    >> Läs hela granskningen av Vänsterpartiet


    Miljöpartiet Fem-av-fem 

    Bra kandidater: Pär Holmgren (2), Jakop Dalunde (3)

    Miljöpartiet gör skäl för sitt namn när de både sätter höga mål och sen levererar dem i sin EU-politik. Skulle det kunna vara ännu vassare och mer pådrivande? Det är möjligt, men i väntan på det kan SMB inte annat än berömma partiet både för den gångna mandatperioden och löftena för den kommande.

    Fem av fem toasters.

    >> Läs hela granskningen av Miljöpartiet


    Socialdemokraterna Godkända

    Bra kandidater: Jytte Guteland (3)

    Europaparlamentets Socialdemokrater är i alla rankingar ett godkänt parti i miljö och klimat, men har också ett ess i rockärmen med Jytte Guteland. Partiet är sällan bäst i miljöklassen, men lyfts av Jytte Guteland som själv är engagerad och drivande i frågorna i EU.

    Hon var enda Socialdemokrat att få betyget ”Utmärkt” av Naturskyddsföreningen, och gav ett mycket mer övertygande svar på Extrakts fråga än exempelvis partikollegan Johan Danielsson. De miljövänner som vill rösta på Socialdemokraterna borde definitivt sätta krysset på listans tredjenamn Jytte Guteland.

    >> Läs hela granskningen av Socialdemokraterna


    Liberalerna Svag med potential

    Bra kandidater: Karin Karlsbro (1)

    Liberalerna får överlag relativt svaga betyg av miljöorganisationerna, åtminstone när det gäller hur partiets ledamöter röstat den gångna mandatperioden. Inför nästa period har toppnamnen bytts ut, så nu måste Liberalerna se till att leverera mer på sina löften.

    Värt att nämna är att partiets EU-toppnamn Karin Karlsbro sedan 2012 är ordförande för Gröna Liberaler, så miljöpolitiken kanske blir lite vassare framöver.

    >> Läs hela granskningen av Liberalerna


    Centerpartiet Mediokra 

    Bra kandidater: Fredrick Federley (1)

    Centerpartiet utlovar omfattande gröna satsningar i sin valkampanj. I granskningarna målas dock en bild av ett medelmåttigt miljöarbete upp. Speciellt CANs granskning, där de kallas ”klimatförsenare” i klimatsammanhang, bådar inte gott för den enorma och snabba samhällsomställning EU måste arbeta för.

    Överlag får Centerpartiet i de svenska granskningarna av WWF och Naturskyddsföreningen ett mediokert betyg, dock med en stjärna i kanten för deras sittande EU-representant Fredrick Federley.

    Fredrick Federley som representerat centern i EU-parlamentet den senaste mandatperioden har trots allt uppvisat ett större engagemang i klimatfrågan än hans parti överlag. Enligt Fredrick Federley går Centern till val på att ”höja ambitionerna i klimatpolitiken, satsa på investeringar i förnybar energi och byta till mer klimatsmarta och förnybara material”. Profilfrågor är enligt deras valplattform att minska plastföroreningarna och jobba för ett renare hav, stärkt djurskydd och säker mat, förnybar energi, gröna transporter och minskade utsläpp.

    >> Läs hela granskningen av Centerpartiet


    Moderaterna Dinosaurier

    Bra kandidater: Jessica Polfjärd (2)

    Moderaterna får rejält dåliga betyg av miljöorganisationerna. Att bli utnämnd till ”dinosaurie” i klimatsammanhang klingar inte speciellt väl med den enorma och snabba samhällsomställning EU måste arbeta för.

    Partiet har bytt ut sina toppkandidater inför det här valet, och nykomlingarna verkar enligt Naturskyddsföreningens undersökning faktiskt ha en högre ambitionsnivå i miljöfrågor än föregångarna. Andranamnet Jessica Polfjärd har, att döma av valplattformen, klimatet som profilfråga.

    De moderata EU-kandidaterna har dock snöat in totalt på kärnkraft, vilket av många experter pekas ut som ett dyrt och ineffektivt förslag jämfört med satsningar på förnybar energi. Dessutom har EU inte ens befogenhet att bestämma om medlemsländerna ska bygga nya kärnkraftverk eller inte.

    Moderaternas förslag handlar alltså främst om att öka anslagen till kärnkraftsforskning. Frågan är bara om vi har råd att lägga massor av resurser och tid på mer forskning, när tekniken för förnybara alternativ redan finns. Moderaterna är alltså inget att rösta på om du är ute efter en omfattande och progressiv miljöpolitik.

    >> Läs hela granskningen av Moderaterna


    Sverigedemokraterna Gör lika lite som de lovar 

    Bra kandidater: –

    Sverigedemokraterna har inte direkt gjort sig kända för en bra miljöpolitik. Bilden bekräftas när miljöorganisationerna genomgående ger låga betyg till partiets EU-arbete. Att bli utnämnd till ”dinosaurie” i klimatsammanhang klingar inte speciellt väl med den enorma och snabba samhällsomställning EU måste arbeta för.

    Sverigedemokraterna har helt enkelt inget intresse av att engagera sig i vår tids viktigaste fråga. De har genomgående röstat emot viktiga åtgärder, som exempelvis ett förbud mot fossilsubventioner. Som Naturskyddsföreningens granskning uttryckte det: Sverigedemokraterna gör lika lite som de lovar.

    >> Läs hela granskningen av Sverigedemokraterna


    Kristdemokraterna Katastrof 

    Bra kandidater: Liza-Maria Norlin (3)

    Kristdemokraterna är definitivt ett katastrofval ur miljö- och klimatsynpunkt. Att bli utnämnd till ”dinosaurie” i klimatsammanhang klingar inte speciellt väl med den enorma och snabba samhällsomställning EU måste arbeta för. Alla toppkandidaterna är nya, och

    I alla granskningar som gjorts landar KDs förstanamn Sara Skyttedal i botten. Hon vill inte satsa på att minska flygandet. Istället vill hon slopa flygskatten och lämna eventuella gröna omställningar inom flygbranschen till branschen själva, bland annat genom biobränsle och elflygplan. Hon har tidigare skrivit på sin twitter: ”Jag tänker så här – flyg mer! Det finns så många dumpuckon som bojkottar flyget att förutsättningarna för bolagen att investera i ny grön teknik försämras. Jag flyger därför några extra gånger. Det är min klimatkompensation.”

    Men forskningen visar att det är omöjligt att driva hela den befintliga flygplansflottan på biobränsle – det finns helt enkelt inte nog med odlingsmark, och de första eldrivna flygplanen kommer inte att flyga kommersiellt förrän tidigast om tio år.

    Andranamnet David Lega har, att döma av valplattformen, inte klimatet som profilfråga alls. Däremot verkar KDs tredjenamn Liza-Maria Norlin ha miljö som profilfråga.

    KDs EU-kandidater har snöat in totalt på kärnkraft, vilket av många experter pekas ut som ett dyrt och ineffektivt förslag jämfört med satsningar på förnybar energi. Dessutom har EU inte ens befogenhet att bestämma om medlemsländerna ska bygga nya kärnkraftverk eller inte.

    KDs förslag handlar alltså främst om att öka anslagen till forskning på biobränslen, elektrifiering av flyget, och kärnkraft. Frågan är bara om vi har råd att lägga massor av resurser och tid på mer forskning, när tekniken för förnybara alternativ redan finns.

    >> Läs hela granskningen av Kristdemokraterna


    SMB granskar Sveriges och EU:s miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    KTH-professorn: ”Vad väntar vi på?”

    ”Klimatförändringarna är nu så omfattande och snabba att regeringen bör följa Irlands och Storbritanniens exempel och deklarera ett nationellt nödläge”, skriver Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH i Stockholm, idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 

    Ett fredstida undantagstillstånd har inte förutsetts i regeringsformens 15:e kapitel (kan hanteras innan nästa riksdagsval) men det betyder i dagsläget inte så mycket. Nödläget är främst till för att markera situationens allvar och för att kraftfullt inleda en klimatomställning som de facto ännu väntar. Vi behöver en klimatmobilisering som om kriget kommer. Det är ingen panikåtgärd – den är till för att undvika panik.

    Första kvartalet 2019 var jordens medeltemperatur 1,28°C  högre än motsvarande temperatur under perioden 1881-1920. För tio år sedan var temperaturdifferensen bara 0,87°C. Norr om den 65:e breddgraden (ung. Luleå) var temperaturöverskottet på planeten ca 5°C. Istäckena i Arktis såväl som Antarktis är nu under våren är de minsta som observerats för årstiden: också Antarktis smälter nu snabbt.

    Ytterst beror detta på de människoskapade  CO2-utsläppen; i fjol större än någonsin tidigare trots alla internationella klimatkonferenser. CO2-halten är i mitten på maj all time high (415 ppm) och ökar tre gånger så snabbt (2,4 ppm under perioden 2009/18) som när de moderna mätningarna inleddes (0,81 ppm under perioden 1959/68).

    Vi närmar oss nu hastigt klimatlägen som mänskligheten saknar erfarenhet av och som – om vi inte snabbt reagerar – kommer att rasera de samhällen vi byggt upp: rent fysiskt till följd av extremväder och havsnivåhöjningar. Men också kulturellt i form av ohämmade migrationsrörelser, konflikter och allmän moralupplösning. Den kollektiva dubbelmoralen breder ut sig i takt med att allt fler vet – och negligerar – att deras fossilberoende leverne berövar barnen deras livsutrymme. Dessutom vet numera också barnen att det bara finns ett decennium kvar med dagens utsläppsnivåer. Sedan är vi ute på okänt vatten.

    Möjlighetsfönstret är dock inte helt stängt. Än går det att rädda mycket av det vi håller angeläget. Ett postfossilt samhälle kan byggas upp parallellt med att vi demonterar det fossilberoende. Det innebär inte säck och aska men blir annorlunda. Det kan vara högteknologiskt och vetenskapsbaserat men inte sådan teknik som tär på planetkapitalet. Det uthålliga samhället måste vara ödmjukt i förhållande till naturen; inte fortsätta att försöka behärska den.

    Omställningen måste bli omfattande och ske mycket snabbt – vi talar om några år. Den inleds lämpligen av oss – här och nu. Vi tar ledningen inte för att våra första steg kommer att synas i den internationella statistiken: Sverige har kanske 1,3  promille av världens befolkning och våra fotavtryck är i allt väsentligt mindre än en procent av världens samlade klimatbelastning.

    Nej vi tar framför allt initiativet för att bli en förebild för andra som är lika oroade och som letar efter anledningar att söka nya utvecklingsbanor. Våra steg måste därför vara tydliga, offensiva och locka till efterföljd. Människor över hela världen ska inspireras av att det går att göra skillnad även om de inledande stegen tas av några få.

    Men vi tar också initiativet för att förhindra det samhälleliga sönderfall och kaos som kommer att breda ut sig om vi inte kraftfullt ingriper mot planetens allt mer uppenbara illamående. Klimatförnekelsen håller nu på att ersättas av uppgivenhet, ångest, cynism; ja rent av undergångsstämning. Vi står inför ett sekel av sönderfall – om vi inte väljer att agera nu. En stor del av ansvaret vilar på våra politiker.

    Vad måste då vår regering uppnå under det halvår som återstår till dess budgetpropositionen för 2020 ska fastställas? I min bok Klimatet och omställningen (2018) visar jag på åtgärder som kan vidtas. Här utvecklar jag en del av dem.

    Grunden för allt klimatarbete är nu – mer än någonsin – omställningshastigheten. Politiken måste leda till årliga utsläppsreduktioner på i storleksordningen minst 7% av nuvarande utsläppsnivå för att vi ska nå klimatmålen. Viktigast är att komma igång med de första sju procenten; visa för oss själva att det går. Reduktionerna bör inledningsvis ske över samtliga sektorer. Under resans gång kan man förhandla om vilka områden som bör hålla högre eller eventuellt lägre omställningshastighet.

    En omställning av det slag jag förordar kräver kraftiga styrmedel. Det måste löna sig för människor och företag att klimatanpassa. Mellan tummen och pekfingret har jag räknat på en inledande skatteväxling på ca 100 mdr kr, dvs. sju ggr så omfattande som den regeringen nu genomför. Därefter krävs ytterligare kanske 200 mdr under de följande åren. Detaljerna i skatteväxlingen kan diskuteras. Viktigt är emellertid att den ges en stark rättviseprofil så att klimatanpassningen erhåller acceptans. En så omfattande skatteväxling kräver att man sänker inkomstskatterna och klimatdifferentierar momsen. Fördelningspolitiken flyttas från den disponibla inkomsten till de klimatstörande utgifterna.

    Men politikens synliga hand måste peka tydligare än så. Offentliga upphandlingar, tredubblat infrastrukturbygge, klimatstyrande regelverk: mycket sådant måste till för att skapa momentum i omställningen. Konkret innebär det t.ex. snabbhalvering av flygtrafiken; snabbutbyggnad av järnvägen Oslo-Stockholm (en demonstrator som kan reducera flyget på den sträckan med 90%); massiv vindkraftssatsning (Sverige har kapacitet för 140 TWh); teknikpolitiska åtgärder för att fördubbla utvecklingshastigheten för vätgasproduktion och vätgasbaserad järnmalmsreduktion i Sverige; omfattande satsningar på biomassa – men inte primärt som kraft/värmekälla eller fordonsbränsle (dagens bensinbilister får söka andra lösningar än biobränsle – som ju också släpper ut CO2). Nötköttets andel i livsmedelssystemet måste dessutom halveras och det svenska biståndet omfördelas i en årstakt på 7% om året till skogs- och biomasserelaterade projekt.

    Allt detta och mer därtill är inte bara nödvändiga utan även möjliga bidrag till klimatarbetet. Vi kommer ändå inte lyckas förhindra att medeltemperaturen överstiger 1,5°C.  Men vi har chans att böja ned kurvan vid ca två grader. Då finns det i alla fall hopp om att kunna göra ett ordnat återtåg från fossilsamhällets inlåsningar. Och skapa en grund för ett postfossilt liv för våra barn.

    Staffan Laestadius

    Staffan Laestadius är professor emeritus  industriell utveckling vid KTH i Stockholm och senior rådgivare vid den oberoende tankesmedjan Global Utmaning. Han har givit ut boken Klimatet och omställningen (Borea bokförlag, 2018)

     


    Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggens utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

     

     

     

    EU-valet: Hur bra är Socialdemokraternas miljöpolitik?

    26 maj röstar Sveriges befolkning om vilka som ska representera oss i Europaparlamentet. Men var står partierna egentligen i miljöfrågor? SMB har sammanfattat resultaten från fyra viktiga granskningar. Nu har turen kommit till Sveriges största parti: Socialdemokraterna!

    För att få koll på EU-kandidaternas miljöpolitik har vi sammanställt resultat från valgranskningar gjorda av Naturskyddsföreningen, WWF, Extrakt och CAN Europe. På respektive hemsida kan du få mer information och läsa mer om hur granskningarna och/eller enkäterna är gjorda.

    Naturskyddsföreningen

    Naturskyddsföreningen har granskat hur partiföreträdarna röstat i 32 viktiga miljöfrågor den senaste mandatperioden, tillsammans med deras övergripande engagemang i miljöfrågor. Miljöorganisationen har dessutom granskat vad partierna lovar inför kommande mandatperioden.

    Socialdemokraternas miljöarbete förra mandatperioden

    Naturskyddsföreningens rapport ”Blåslampor och bromsklossar” visar att Socialdemokraternas parlamentariker röstat för miljön i mellan 78 och 81 procent av fallen. Inför valet år 2014 ställde sig partiet bakom 10 till 11 av föreningens förslag. Alla socialdemokratiska parlamentariker fick ett ”bra” miljöbetyg, med undantag för Jytte Guteland som fick högsta miljöbetyg utmärkt.

    Socialdemokraternas miljölöften för kommande mandatperiod

    Inför årets val har Socialdemokraterna höjt ribban ytterligare och säger ja till 17 av Naturskyddsföreningens 18 förslag. Partiets valplattform presenterar klimathotet som en av fyra fokusfrågor. Socialdemokraterna har tre prioriterade miljöfrågor inför årets EU-val och vill;

    • skärpa EU:s klimat- och energilagstiftning för att nå Parisavtalets mål
    • stärka och främja EU:s jord- och skogsbruk med utgångspunkt i klimatnytta och hållbarhet. Målet är att vända utarmningen av biologisk mångfald och ekosystem
    • sträva mot en giftfri miljö och skapa ett fullgott skydd mot ämnen som är skadliga för människa och natur.

    Extrakt

    Extrakt har frågat par­ti­er­nas toppnamn vilken som är den vik­ti­gas­te håll­bar­hets­frå­gan, och hur de kommer driva den i EU. Här är Socialde­mo­kra­ter­nas svar:

    Heléne Fritzon (S)

    Viktigaste hållbarhetsfråga: Klimatfrågan.

    Hur: Utsläppen måste minska kraftigt i alla sektorer, energieffektiviseringar måste göras. Bioekonomins, i synnerhet skogens potential måste tas till vara på. Klimatmålen och det viktiga handelssystemet för utsläppsrätter måste skärpas.

    Johan Danielsson

    Viktigaste hållbarhetsfråga: Att nå Parisavtalets mål angående den globala uppvärmningen.

    Hur: Genom att verka för att partiet inom EU ska möta blocköverskridande långsiktiga politiska överenskommelser för att nå målet.

    Jytte Guteland

    Viktigaste hållbarhetsfråga: Klimatförändringarna.

    Hur: Genom fortsatt arbete i miljöutskottet som ansvarar för klimatfrågorna, även fortsatt kamp för skärpning av EU:s klimat- och energipolitik under kommande mandatperiod så att utsläppsminskningarna läggs i linje med Parisavtalets mål.

    WWF

    25 om­röst­ning­ar från den gångna man­dat­pe­ri­o­den, alla direkt avgörande för EU:s mil­jö­po­li­tik, har valts ut. För Socialde­mo­kra­ter­na såg re­sul­ta­tet ut såhär:

    • Röstat cirka 75 procent i linje med WWFs position i omröstningarna
    • Röstat emot WWFs position i ca 12 procent av omröstningarna
    • Övriga fall har ledamöterna varit frånvarande eller avstått från att rösta

    CAN Europe

    Paraplyorganisationen för europeiska miljöorganisationer, CAN, har gått igenom tio viktiga klimatomröstningar i EU-parlamentet under den senaste mandatperioden. De har sammanställt hur de 751 ledamöterna röstat och rankat dem på en skala från noll till hundra.

    Socialdemokraterna rankas på fjärde plats av Sveriges partier med sina 65 klimatpoäng och räknas därför till en defender (försvarare) i EU:s klimatarbete av CAN.

    SMB:s sammanfattning

    Europaparlamentets Socialdemokrater är i alla rankingar ett godkänt parti i miljö och klimat, men har också ett ess i rockärmen med Jytte Guteland. Partiet är sällan bäst i miljöklassen, men lyfts av Jytte Guteland som själv är engagerad och drivande i frågorna i EU.

    Hon var enda Socialdemokrat att få betyget ”Utmärkt” av Naturskyddsföreningen, och gav ett mycket mer övertygande svar på Extrakts fråga än exempelvis partikollegan Johan Danielsson. De miljövänner som vill rösta på Socialdemokraterna borde definitivt sätta krysset på listans tredjenamn Jytte Guteland.

    Toppkandidater

    1. Heléne Fritzon
    2. Johan Danielsson
    3. Jytte Guteland
    4. Erik Bergkvist
    5. Evin Incir
    6. Ilan de Basso

    Under taggen EU-val19 kan du läsa sammanfattningar över de andra partiernas miljöpolitik.


    SMB granskar Sveriges och EU:s miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Det är uselt, SvD och Aftonbladet!

    Svenska mediers klimatrapportering växer explosionsartat, glädjande nog. Men än har vi långt kvar innan klimatbevakningen är helt fläckfri. Den senaste tiden har vi sett två exempel på hur svenska medier gör grova misstag i sina försök till klimatdebatt.

    Cherrypicking av klimatfakta

    På Aftonbladets kultursida kunde vi i förra veckan läsa hur Ann Charlott Alstadt beklagade sig över den ”skogstokiga Greta-hajpen”. Enligt Alstadt är Greta Thunbergs mission ”att sprida sin klimatpanik bland barn och ungdomar”. Paniken är i sin tur en konsekvens av ”missriktad politiskt kalkylerad skrämseltaktik”:

    ”Jag antar att såväl ekonomiska som politiska intressen bedömer det alltför lönande att surfa på klimatalarmismens allra högsta vågtoppar.”

    Påståendet rimmar inte speciellt väl med faktumet att både politiska och ekonomiska intressen snarare gör allt de kan för att behålla fossilsamhällets status quo. Snacka kan de kanske, men den riktiga aktionsvågen är fortfarande utom synhåll.

    Därtill bygger Alstadt en halmdocka av IPCC:s besked om att vi bara har tolv år på oss att vända utsläppskurvan.

    ”Samhällsklimatet är långt bortom sin naturliga variation vad gäller extremdystopism, så jag undrar om bubblan ska brista med en stor smäll i stället för som förr; ett omärkligt pys, när målen inte nås 2030 men utan att jorden går under.”

    Om Alstadt varit intresserad av fakta hade hon kanske vetat att växthusgaser har en ackumulerande funktion. Koldioxid och metan ansamlas i atmosfären för att sedan bli kvar i flera decennier. Det är alltså ingen klimatforskare som påstår att världen plötsligt kommer gå under 2030. Däremot är 2030 en markör för när atmosfären beräknas innehålla så pass mycket växthusgas att det kommer bli omöjligt att hålla jordens medeltemperatur under 1,5 grads uppvärmning vid sekelskiftet.

    Ingen av historiens samhällskollapser har skett över en natt. Det är en, i mänskliga mått mätt, långsam process. Att påstå att världens ledande klimatforskare säger något annat är en lögn.

    Utmålar klimatoron som religiös fanatism

    Alstadt är tyvärr inte ensam om att selektivt välja ut den forskning som passar det egna syftet, för att sedan beskylla andra för känslostyrd klimatfanatism. Susanna Popova skriver på Svenska Dagbladets ledarsida att ”man bör fråga sig om klimatförändringar är händelser helt orsakade av människor”.

    Så var vi där igen. Det är ingen forskare som säger att alla förändringar i klimatet per definition är händelser helt orsakade av människor. Klimatvetenskapen är väl medveten om att klimatet varierar över långa tidsspann. Det går inte alltid att säga att enstaka händelser beror på mänskligt orsakade klimatförändringar. Däremot går det med all vetenskaplig säkerhet att säga att det finns tydliga samband med de senaste århundradenas skenande förbränning av fossila bränslen och vår allt varmare jord.

    Utöver att misstro klimatvetenskapen utnämner Popova också klimatoron som någon form av religiös fanatism, i likhet med den gudstro som rådde under 1800-talets missväxtår:

    ”Tanken på temperaturvariationer skulle inte ha hjälpt de människor, som svalt ihjäl i det fattiga bondelandet Sverige 1867–1869. Men tanken på att klimatets variationer ska tillskrivas människans onda handlingar, har omisskännliga historiska drag. Ord som skam, panik och förneka har tillsammans med ett tvättäkta orakel, gjort sitt inträde på samhällsarenan.”

    Det är inte första gången SvD tar ut svängarna rejält när det gäller skribenternas klimatsnack. Stark kritik har riktats mot att tidningen publicerar Bjørn Lomborg (som även Alstadt använder som källa i sin text), en välkänd siffertrixare som ägnat hela sitt yrkesliv åt att förminska miljö- och klimathot. För några månader sedan rapporterade SMB dessutom om hur tidningens nyförvärv Lydia Wålsten lobbar för 3,5 graders uppvärmning.

    Vems är ansvaret, SvD och Aftonbladet?

    Åsiktstexter ska ha högt i tak. De är till för att nyansera debatten. Men Aftonbladet och SvD visar här tydligt hur media fortfarande förmedlar vad som brukar kallas för falsk balans. Trots att det är väldigt få personer som ifrågasätter klimatförändringarnas allvar ges de ändå oproportionerligt stort utrymme i det offentliga samtalet. Att förneka allvaret i klimatkrisen är också en slags klimatförnekelse. Det ger en grovt snedvriden bild av forskningen.

    Dagens forskare är nämligen obönhörligen överens om att människan förändrar klimatet i en historiskt sällan skådad takt, och att detta kommer leda till enormt allvarliga konsekvenser för planeten. Även om det så klart är vetenskapligt svårt att beskriva exakt när, hur och var följderna kommer ske.

    Att två av Sveriges största opinionssidor väljer att ge röst åt snedvridningen är inget annat än ett publicistiskt haveri. SvD och Aftonbladet sprider bilden av klimatrörelsen som en känslostyrd och antidemokratisk konspiration, vars enda syfte är att skapa panik inför jordens undergång. Inget kunde vara mer fel. 

    Anna Ljungström, redaktör för Supermiljöbloggen


    SMB driver miljödebatten framåt. Våra ledare behöver inte nödvändigtvis representera en åsikt som delas av hela redaktionen. Fler opinionstexter från Supermiljöbloggen hittar du under taggen SMB ledare.

    Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Morgondagens globala klimatstrejk lockar miljontals

    Under fredagen går Fridays for Futures andra världsomspännande strejk av stapeln.

    Unga från över 100 länder världen över kommer den 24 maj samlas för en gemensam demonstration för klimatet. Förra strejken hölls i mitten av mars och lockade över 1,6 miljoner deltagare från alla världens kontinenter.

    I Sverige anordnas demonstrationer i 125 städer. Hitta din lokala strejk på www.fridaysforfuture.org.

    https://twitter.com/Fridays4future/status/1129721479980048384


    SMB är en del i den globala klimatkampen. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    EU-valet: Hur bra är Sverigedemokraternas miljöpolitik?

    26 maj röstar Sveriges befolkning om vilka som ska representera oss i Europaparlamentet. Men var står partierna egentligen i miljöfrågor? SMB har sammanfattat resultaten från fyra viktiga granskningar. Nu har turen kommit till ett parti med riktigt svag miljöpolitik: Sverigedemokraterna!

    För att få koll på EU-kandidaternas miljöpolitik har vi sammanställt resultat från valgranskningar gjorda av Naturskyddsföreningen, WWF, Extrakt och CAN Europe. På respektive hemsida kan du få mer information och läsa mer om hur granskningarna och/eller enkäterna är gjorda.

    Naturskyddsföreningen

    Naturskyddsföreningen har granskat hur partiföreträdarna röstat i 32 viktiga miljöfrågor den senaste mandatperioden, tillsammans med deras övergripande engagemang i miljöfrågor. Miljöorganisationen har dessutom granskat partiernas miljölöften inför kommande mandatperiod.

    Sverigedemokraternas miljöarbete förra mandatperioden

    De två nuvarande parlamentsledamöterna får betyget ”dåligt” av Naturskyddsföreningen. Sammantaget har de endast lagt bra miljöröster i 20 procent av fallen. Parlamentarikerna har visat låg ambitionsnivå i miljöfrågor och inte engagerat sig i miljöpolitiken.

    Sverigedemokraternas miljölöften för kommande mandatperiod

    Sverigedemokraterna säger endast ja till fyra av Naturskyddsföreningens 18 miljöpolitiska förslag. Det innebär att partiet har lägst ambitionsnivå av alla de svenska partierna. De ställer sig inte bakom några förslag alls om klimat eller fiskepolitik. I valplattformen framgår att partiet vill motverka en europeisk koldioxidskatt. Bland få positiva förslag finns ett förslag om utfasning av palmolja från den europeiska marknaden.

    Extrakt

    Extrakt har frågat partiernas toppnamn vilken som är den viktigaste hållbarhetsfrågan och hur de kommer driva den i EU. Här är Sverigedemokraternas svar:

    Peter Lundgren (SD)

    Viktigaste hållbarhetsfråga: Fiske och skogsbruk.
    Hur? Stå upp för en konservativ förvaltning av EU:s fiskevatten, inklusive Östersjön. Vill motverka att EU får inflytande över svensk skog.

    WWF

    25 omröstningar från den gångna mandatperioden, alla direkt avgörande för EU:s miljöpolitik, har valts ut. För Sverigedemokraterna såg resultatet ut såhär:

    • Röstat i linje med WWF:s position i 3 procent av omröstningarna
    • Röstat emot WWF:s position i 60 procent av omröstningarna
    • Övriga fall har ledamöterna varit frånvarande eller avstått från att rösta

    CAN Europe

    Paraplyorganisationen för europeiska miljöorganisationer, CAN, har gått igenom tio enligt dem viktiga klimatomröstningar i EU-parlamentet under den senaste mandatperioden. De har sammanställt hur de 751 ledamöterna röstat och rankat dem på en skala från noll till hundra.

    CAN ger Sverigedemokraternas miljöpolitik 18 klimatpoäng av 100. Trots det usla betyget är det värt att notera att SD enligt CAN inte är sämst bland de svenska partierna. Både Kristdemokraterna och Moderaterna har fått ännu lägre poäng. Alla tre partierna utses till klimatpolitiska ”dinosaurier” som bromsar miljö- och klimatarbete.

    SMB:s sammanfattning

    Sverigedemokraterna har inte direkt gjort sig kända för en bra miljöpolitik. Bilden bekräftas när miljöorganisationerna genomgående ger låga betyg till partiets EU-arbete. Att bli utnämnd till ”dinosaurie” i klimatsammanhang klingar inte speciellt väl med den enorma och snabba samhällsomställning EU måste arbeta för.

    Sverigedemokraterna har helt enkelt inget intresse av att engagera sig i vår tids viktigaste fråga. De har genomgående röstat emot viktiga åtgärder, som exempelvis ett förbud mot fossilsubventioner. Som Naturskyddsföreningens granskning uttryckte det: Sverigedemokraterna gör lika lite som de lovar.

    Sverigedemokraternas toppkandidater

    1. Peter Lundgren
    2. Jessica Stegrud
    3. Charlie Weimers

    Under taggen EU-val19 kan du läsa sammanfattningar över de andra partiernas miljöpolitik.


    SMB granskar Sveriges och EU:s miljöpolitik. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Klimatfronten: ”Fossilgas är inte, och kommer aldrig kunna vara, ett övergångsbränsle”

    ”Det är bråda dagar för mänskligheten. Men det är också bråda dagar för fossilgasindustrin”, skriver Klimatfronten i Malmö.

    Under täckmantel av att vara ett så kallat ‘övergångsbränsle’ i omställningen mot förnybara energikällor så har deras aktörer flyttat fram sina positioner över hela världen, inte minst i Sverige. Medan kol och olja i någon mån har börjat ifrågasättas sker utbyggnaden för fossilgas, eller naturgas som det också kallas, på bred front och till stor del i tysthet. I Göteborg planeras en importterminal för flytande naturgas (LNG), och för två veckor sedan togs de första spadtagen för en liknande bunkeranläggning i Ystad.

    Två pipelines är under konstruktion i Östersjön, Baltic Pipe från Danmark till Polen och Nordstream 2 från Ryssland till Tyskland. Förra veckan höll svenska gaslobbyn sina årliga gasdagar i Båstad, och i dagarna hålls konferensen Regatec 2019 i Malmö i ett försök att framställa gasindustrin som bidragande till den hållbara omställningen, när sanningen är att den låser in oss i fortsatt användning av fossila bränslen.

    Klimatkrisen framställs ofta som en extremt komplex fråga. Inte sällan nämns den i samma andetag som andra planetära gränser och diskussionen övergår ofta i en spretig debatt om vilken av alla tusentals åtgärder som är mest effektiv och hur samhällets alla sektorer ska anpassa sig. Viktiga diskussioner att ha naturligtvis, men svaret på klimatfrågan i sig är egentligen väldigt simpel: vi måste sluta utvinna fossila bränslen ur jordskorpan.

    Denna insikt är själva kärnan, den måste komma i första hand och de åtgärder som krävs för att ställa om samhället får anpassa sig därefter. Med den insikten på plats följer andra, exempelvis att världens mäktigaste industri, fossilindustrin, måste avvecklas helt och fullt. Den har ingen framtid, branschen måste upplösas och ersättas av sant förnybara energikällor; inte under några omständigheter är den en del av lösningen. Tvärtom är det enda rationella för fossilföretag vars investeringar är låsta i kol, olja och gas att aktivt motarbeta effektiva klimatförslag för att skydda sina tillgångar.

    Gasindustrin målar gärna upp visioner om fossilfrihet och är inte sena med att berätta om sina symboliska biogasprojekt – samtidigt har de låtit skicka över 1000 lobbyister till EU-parlamentets korridorer för att försäkra sig om finansiering till storskalig utvinning och transport av fossilgas.1 De drar sig inte för att teckna avtal med länder med uruselt track-record vad gäller mänskliga rättigheter – Azerbajdzjan, Algeriet och Ryssland för att nämna några exempel. Gasföretagen må lyfta fram biogas i sin marknadsföring, men bygger i grunden på fortsatt expansion och användning av fossilgas.

    Biogas utvinns varken i Kaspiska Havet eller Nordsjön utan framställs lokalt i relativt liten skala. Svenska Bioenergiföreningen har själva tagit ställning mot fossilgasterminalen i Göteborg och varnar för att den ökade tillgången riskerar slå ut biogas och biobränslen och låsa fast Sverige i en långsiktig användning av fossil gas.

    Energimyndigheten har underkänt möjligheten att fylla den massiva utbyggnaden av rörledningar och terminaler med biogas.

    Fossilgas är inte, och kommer aldrig kunna vara, ett övergångsbränsle. Visst är koldioxidutsläppen från fossilgas något lägre än från olja och kol vid förbränning, men räknas hela kedjan in och det metan som ofrånkomligen läcker ut vid utvinning och transport så är den totala klimatpåverkan minst lika stor, om inte större. Metan stannar kvar kortare tid i atmosfären men är under den tiden en mångfaldigt mer kraftfull växthusgas.

    Vi har inte tid att använda fossilgas som ett ‘övergångsbränsle’ eftersom det är nu, inom de kommande tjugo åren, som vi tillsammans avgör hur vår gemensamma framtid kommer att se ut. Gör vi inte det riskerar vi att överstiga allvarliga tipping points där jordens egna geologiska och hydrologiska processer kan eskalera den globala uppvärmningen till 4-5 graders medeltemperaturhöjning och slutet på den mänskliga civilisationen som vi känner den.

    Att fossilgasexpansionen i Sverige och Europa har gått under radarn så länge är allvarligt, inte minst med ett EU-val på ingång. EU har enorm påverkan på det här området och lägger fortfarande hundratals miljarder på egna subventioner till kol och gas. Har du chansen att rösta på ett parti som står upp mot gas- och fossillobbyn, ta den. Det är dags att få upp ögonen för de storföretag som profiterar på klimatkrisen och sätter sina vinster före allas vår rätt till ett hållbart klimat.

    Klimatfronten i Malmö

    Sigrid Magnusdotter
    Alice Gredeby
    Thea Cronvall
    Gabriel Malmer
    Jens Hylander

     


    Sedan starten 2010 har Supermiljöbloggens utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Slaget om Sveriges största förorenare avgörs om tre dagar

    Samtidigt som vetenskapen larmar om att vi står inför klimatkollaps vill Preem bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil, Preemraff. På fredag kan de få grönt ljus för att bygga Sveriges största utsläppare.

    Om Preemraff byggs ut väntas anläggningen släppa ut sex gånger så mycket som allt inrikesflyg i Sverige gör under ett år, trots att världens klimatforskare är mer än tydliga med att vi måste minska våra växthusgasutsläpp – både omgående och drastiskt – för att hålla oss under den 2-gradiga upphettningen som anses ”säker”. För människan åtminstone, 99 procent av korallreven lär försvinna vid en sådan uppvärmning tillsammans med otaliga arter.

    I november förra året fick Preemraff klartecken från Mark- och miljödomstolen, vilket har överklagats av bland annat Naturskyddsföreningen. Enligt Klimatpolitiska rådet skulle det kräva att Sveriges miljölagstiftning görs om. Domstolen tog inte med de ökade utsläppen av koldioxid i domslutet, eftersom Preemraff ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Som den svenska miljöbalken är utformad idag kan vi inte hindra de de ökade koldioxidutsläppen.

    Något är fundamentalt fel när vi har en klimatlag som säger att våra utsläpp ska vara nere på noll år 2045, och så tillåts en verksamhet som kan bli Sveriges största utsläppskälla, sammanfattar Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, situationen till SVT.

    Preems syfte med att bygga ut anläggningen är att producera bensin och diesel med lägre svavelhalt. Samtidigt planerar fler och fler länder i världen förbud mot fossilbilar, så hur mycket framtidstänk som ligger bakom planen kan minst sagt debatteras.


    SMB jobbar för att sätta p för klimatvidriga verksamheter. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

    >>Läs mer om vad vi vill göra här

    Biologiska mångfaldens dag – såhär kan du bidra

    Redan 2002 utsåg FN den 22 maj till den internationella dagen för biologisk mångfald för att uppmärksamma hoten mot densamma. Klimatförändringar, ett expanderande jordbruk, avskogning och miljöförstöring är några av de bakomliggande orsakerna till att mångfalden minskar idag.

    I Sverige väljer allt fler att uppmärksamma denna dag och i år anordnas rekordmånga 252 event i hela landet. Men kampen för att bevara den viktiga biologiska mångfalden pågår naturligtvis inte bara en dag om året.

    Om du är nyfiken på vad du kan göra för att påverka genom din trädgård, balkong eller kanske bostadsrättsförening har Naturskyddsföreningen sammanställt en bra checklista för små och stora åtgärder. Är 2019 året då den vältrimmade gräsmattan istället blir en äng?

    Ytterligare ett tips från undertecknad är att möta sommarens pollinatörer med vördnad och ett ”tack för din ekosystemtjänst” istället för det mer traditionella skriket och slaget. Alla kan vi vara med och hjälpa.

     


    SMB granskar medias miljöbevakning. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.