Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Partigranskningen: Vad vill V göra för miljön?

    Vänsterpartiet med Jonas Sjöstedt i spetsen är en grön utmanare som tillsammans med Miljöpartiet rankas som det bästa partiet för miljön av Naturskyddsföreningen.

    Partiets politik

    Vänsterns miljöpolitik präglas mycket utav fokus på global klimaträttvisa och internationell solidaritet.
    De anser att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, och står bakom energiöverenskommelsen om en 100 procent förnybar energiförsörjning till 2040. De vill minska flygets klimatpåverkan, rusta upp järnvägen, satsa på nya stambanor och höghastighetståg och står bakom flygskatten som regeringen införde den 1 april i år.
    Vänsterpartiet vill satsa på:

    • Nollutsläpp till 2040
    • Ett separat klimatbistånd utöver den ordinarie biståndsbudgeten
    • Hårdare klimatmål i EU
    • Miljökompensation för godstransport på järnvägen
    • Höghastighetståg
    • En Handlingsplan för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas
    • Förbud av nybilsförsäljning av fossila bilar 2025
    • Miljözoner i vissa städer där dieselbilar med höga utsläpp förbjuds 2020
    • Kollektivtrafik, cykel och gång

    När Naturskyddsföreningen granskar partiernas löften inför valet kommer Vänsterpartiet på delad förstaplats. De säger ”ja” till alla de 18 politiska förslag Naturskyddsföreningen lägger fram. Även i WWFs klimatkompass hamnar partiet i topp tillsammans med MP, de enda som står bakom föreningens alla 33 miljöförslag.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇑
    • Kärnkraft ⇓
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇑
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇑
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇑
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget
    För år 2020 aviserar regeringen en höjning av miljöbudgeten till över 13 miljarder kronor. Regeringsparterna Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomfört höjningen av miljöbudgeten i samarbete med Vänsterpartiet. Med stöd av Vänsterpartiet föreslog regeringen 5 nya miljarder till klimat- och naturvårdssatsningar under 2018.
    Följande är några nya satsningar ur budgeten 2018:

    • Utökat solcellsbidrag
    • Stöd för metangasreducering
    • Elfordonspremie utökas till att även gälla el-utombordare för båtar
    • Satsa drygt 100 miljoner kronor per år fram till 2020 på att minska problemen med plast i haven

    Frågor till miljöpolitisk talesperson Jens Holm

    – Vilka är Vänsterns tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    • Klimatomställningen; snabbt minska våra utsläpp, bygga om samhället, klimatanpassa samhället för större tålighet mot extremväder.
    • Biologisk mångfald; skydda mer, hållbart skogsbruk, hållbart jordbruk.
    • Levande hav och vattendrag; rädda Östersjön, hårdare miljökrav på vattenkraften, hållbarare fiske.

    SMB:s kommentar: Här blir indelningen tydlig i några av de nationella miljömålen. ”Klimatanpassa samhället för större tålighet mot extremväder” är ingen större överraskning efter sommarens extrema skogsbränder. 
    – Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket och att vi i de förhandlingarna (i Miljömålsberedningsförhandlingarna) fick igenom att Sverige ska ha nollutsläpp senast 2045 och ej 2050. Fått igenom kraftigt ökade anslag till skydd av skog i budgeten, ökade satsningar på solenergi, ökade klimatinvesteringsstöd, nattåg till Jämtland och kraftigt ökade satsningar på tåg och kollektivtrafik. Att vi förbättrade Bonus Malus (större bonus för biogasbilar). Att vi numera är den kraft som pressar regeringen för progressivare miljöpolitik (vilket Naturskyddsföreningen uppmärksammat när de utnämnt oss till bästa miljöparti under den här mandatperioden).
    SMB:s kommentar: En hel del miljöframgångar på vänsterns CV.
    – Vad vill Vänstern göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Vi vill fasa ut dessa och har drivit på denna och tidigare regeringar ett otal gånger. Här länkar Jens Holm till ett blogginlägg.
    SMB:s kommentar: Det verkar faktiskt vara både mycket snack och mycket verkstad på den här punkten.
    – Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Vi vill ha politiska beslut för minskad köttkonsumtion, men har inte förslag på någon skatt. Vi vill avskaffa EUs animaliesubventioner och främja växtbaserad mat i offentlig sektor. Vi vill ha en nationell handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Om det går rent EU-rättsligt tror vi att ett importförbud mot det som ibland kallas fulköttet (mycket antibiotika och sannolikt också höga utsläpp av växthusgaser) är bättre än en skatt.
    SMB:s kommentar: Bra med konkret förslag på minskad köttkonsumtion och främjande av växtbaserade livsmedel. Dock går det alltid snabbare att göra saker nationellt jämfört med att vänta på EU, där man fortfarande kan driva framåt OCH göra saker på hemmaplan. En handlingsplan är viktig och bra, men en skatt skulle vi kunna införa snabbt vilket skulle kunna ha påverkan i närtid. Och vi har bråttom. 
    – Vill V göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Vi vill ha nya placeringsdirektiv med krav på att fossilplaceringar ska divesteras. Denna fråga och krav på att de miljöskadliga subventionerna ska bort tar vi också upp i vår valplattform.
    SMB:s kommentar: Den här frågan är central i Vänsterns miljöpolitik och verkar ha varit det under den gångna mandatperioden.

    Vad har V gjort sedan förra valet?

    Vänsterpartiet får också högst betyg i Naturskyddsföreningens kartläggning om vad partierna lovat respektive hållit sedan 2014. De stöttade 16 av de 18 miljöförslag Naturskyddsföreningen lade fram inför valet 2014. De menar att Vänsterpartiet är ”det parti som sammantaget fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen” under den gångna mandatperioden. Detta kan delvis förklaras av deras dubbla roll som både part i budgetförhandlingarna med regeringen men även som oppositionsparti i riksdagen. De har kunnat föreslå åtgärder som går längre än regeringen gjort.
    Exempel på vad partiet gjort sedan 2014:

    • Infört ett nytt klimatpolitiskt ramverk inklusive klimatlagen, som förbinder alla framtida regeringar att aktivt arbeta med klimatfrågan
    • Höjt miljöbudgeten
    • Utökade skydd av marina områden
    • Föreslagit skärpning av de nationella klimatmålen i en riksdagsmotion om Klimaträttvisa
    • Kemikalieskatt
    • Föreslagit utökat arealskydd av skog i en riksdagsmotion om långsiktigt hållbar skogspolitik 

    Sammanfattning

    Under den gångna mandatperioden har regeringen genomfört en hel del för miljön, mycket har Vänsterpartiet också stått bakom. En del har de inte stått bakom. Bland annat har regeringen och Vänsterpartiet i Transportplanen varit oense om satsningar på vägar eller tåg i Norrland.
    Partiets miljöpolitiska talesperson kommer med flera konkreta förslag både när det gäller utfasning av subventioner till fossilbränsle, och att divestera fossila investeringar av våra pensionspengar.
    Partiet har även lagt fram tydliga åtgärdsförslag för att minska konsumtionen av klimatskadliga livsmedel, dock inte specifikt med en skatt som enligt forskningen skulle kunna göra snabb och tydlig skillnad.
    Sammantaget ger den miljöpolitik som Vänsterpartiet för ett genomtänkt och robust intryck.


    Det här är del 7 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.
    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:
    Del 1 – Liberalerna
    Del 2 – Socialdemokraterna 
    Del 3 – Kristdemokraterna
    Del 4 – Miljöpartiet
    Del 5 – Centerpartiet
    Del 6 – Feministiskt Initiativ
    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Partigranskningen: Vad vill F! göra för miljön?

    I en intervju pekade Feministiskt initiativs ena partiledare Gina Nabavi ut F! som ”det nya gröna partiet”. Hur väl lever de upp till denna självutnämning?

    Partiets politik

    Feministiskt iniativ har sedan valet 2014 varit den rosa elefantent i rummet – ett parti som kommer utifrån och försöker ta plats genom systemkritiska och visionära förslag. Under det senaste året har de försökt profilera sig i miljöfrågan.
    Feministiskt initiativ ställer sig bakom de 16 miljömålen. De ställer sig även bakom den ramöverenskommelse som har träffats mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna om att Sverige ska ha hundra procent förnybar elförsörjning 2040, men sätter själva målet till 2030.
    I sitt valmanifest lyfter F! bland annat fram dessa sex punkter med bäring på miljön:

    • Införa ett konsumtionsmål
    • Säkra fossilfria finanser
    • Införa avgiftsfri lokal kollektivtrafik samt utöka stödet till underhåll
      av andra kollektiva transporter
    • Beskatta flygandet
    • Införa en konsumtionsskatt på kött samt sänkt moms på vegetabilier
    • Sätta respekt för mark, vatten och urfolksrättigheter före
      gruvexploatering

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇓
    • Kärnkraft ⇓
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ↔
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇑
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇑
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget

    Vid årsskiftet släppte F! sin första skuggbudget. Budgeten innehåller miljöreformer för 10, 3 miljarder.  Kapitel fem i budgeten är helt hängiven åt miljön och har titeln: Ett jordklot – en rättvis miljöpolitik.
    I kapitlet finner vi en kombination av mer generella satsningar såsom att skapa ekonomiska styrmedel för ekologiskt jordbruk, tillsammans med mer riktade satsningar såsom att införa en skatt på animalieprodukter kombinerat med sänkningar på momsen för grönsaker och frukt.
    Budgeten innehåller även flera typiska oppositionsförslag i samma stil som regeringspartiet vill, men bara mer. Ett exempel på det är en av de nya stora inkomstområden i FI:s budget: En dubbelt så hög flygskatt än vi som finns idag.
    Ett annat exempel är den sittande regeringens förslag om ökade anslag till att skydda Östersjön, som F! ställer sig bakom men vill öka med 0,5 miljarder. 
    Ett urval av förslagen i budgeten:

    • Skatt på animalier
    • Sänkt moms på frukt och grönt från 12 till 6 %
    • Införa ekonomiska styrmedel för att stödja ekolologiska matproducenter
    • Införa ett statligt stöd för energieffektivisering
    • Höja mineralavgiften från 0,2 till 5 %
    • Statlig medfinansiering för gratis kollektivtrafik i kommuner inom en tioårsperiod
    • Utökade satsningar på järnvägsunderhåll
    • Dubblera flygskatten
    • En 100-procentig straffskatt på dieselbilar som släpper ut över 140 g co2e
    • Ökade statsliga anslag för miljöinvesteringar i landsbygden

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen Gubb Marit Stigson

    Vilka är era tre viktigaste miljöfrågor?
    1. Införa ett globalt konsumtionsmål
    2. Säkra fossilfria finanser
    3. Grön omställning i transportsektorn
    Vad vill Feministiskt initiativ göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Vi vill fasa ut subventionerna till fossil verksamhet till förmån för satsningar på miljövänliga alternativ. Detta ska ske på ett ansvarsfullt men skyndsamt sätt och hänger ihop med en omställning av transportsektorn där vi vill möta slopade subventioner till små flygplatser med rejäla utbyggnader av järnvägen, framförallt norrut.
    Det berör även jordbrukssektorn där vi bland annat satsar på omställning till ekologiskt jordbruk, men även en omställning från animalieproduktion till produktion av vegetabilier, vilket gör att jordbruket kan ske på ett mindre intensivt sätt.
    Supermiljöbloggen kommenterar: F!s vilja att slopa subventioner till små flygplatser och istället använda resurserna för att bygga ut järnvägen, rimmar väl med Supermiljöbloggens ståndpunkt med en nödvändig resursöverföring från flyget till tågen.
    Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Vi är positiva till en skatt på klimatskadliga livsmedel. I ett första steg förespråkar vi en generell skatt på kött, där det med störst utsläpp har högst skatt. Detta möter vi med halverad moms på vegetabilier. På sikt bör skatten utvecklas och förfinas och omfatta fler livsmedel, men initialt är syftet att snabbt minska den stora konsumtionen av kött.
    Supermiljöbloggen kommenterar:  Eftersom att en stor del av jordens utsläpp går att koppla till köttkonsumtion, så ser vi på Supermiljöbloggen positivt på en livsmedelsskatt som fokuserar på kött.
    Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    – I Göteborg stadsdelsnämnd centrum har vi, tillsammans med V och Mp, drivit igenom vegetarisk norm på nämndsmöten, och julbordet har förlagts på Lisebergs vegetariska restaurang. F!, V och Mp har även drivit igenom en utfasning av giftiga plastleksaker på sina förskolor.
    – På Gotland var F! det enda parti som kämpade för Ojnareskogen genom att rösta emot regionstyrelsens förslag om att bromsa Natura 2000.
    – I Norrköping har vi drivit en ändring i placeringspolicyn vilket lett till att kommunen nu ska divestera från fossila bränslen.
    Supermiljöbloggen kommenterar: Politik på kommunal nivå skiljer sig från riksdagsnivå i både storlek och anpassningsbarhet. Det gör att de mer visionära delarna av F!s politik har svårt att realiseras i de kommuner de valts in.

    Vad har F! gjort sedan förra valet?

    Feministiskt initiativ kom inte in i riksdagen valet 2014, men fick fler mandat på kommunal nivå. De sitter nu representerade i 14 kommuner. Under rubriken ovan presenterades delar av partiets miljöarbete på kommunal nivå.
    Hur skiljer sig valmanifestet 2018 från valet 2014? Några frågor har behållts från valmanifestet 2014, som att:

    • öka resurser till SJ
    • införa gratis kollektivtrafik.

    Men i det stora hela har F! verkligen arbetat om och utökat sin miljöpolitik. Den känsla av ”det är nu det gäller” som alltmer präglar miljöfrågan hos partier som Miljöpartiet har även nått FI. Denna känsla skulle kunna lätt utnyttjas av partier för populistiska poäng, men med tanke på den stora plats som miljöpolitiken får i F!:s första skuggbudget, är det svårt att dra den analysen.
     

    Sammanfattning

    Eftersom FI inte är ett riksdagsparti är partiet varken del av Naturskyddsföreningens eller WWFs valgranskningar, men SMB har valt att ta med dem i vår granskning ändå.
    Det är tydligt att Feministiskt initiativ sedan valrörelsen 2014 har utökat sin miljöpolitik och utvecklats i rätt riktning. Miljöfrågan får större utrymme i valmanifestet och får en stor andel i budgeten.
    Både utifrån den stora andelen i budgeten som miljöfrågan utgör och på det sättet det omskrivs i valmanifestet, så är det tydligt att FI ser ett tätt samband mellan ekonomi och miljö. De ställer en diagnos där ekonomiska strukturer och marknadskraft inte varit tillräckliga för att lösa den klimatkris vi nu lever i.
    Några av förslagen dras av den idealistiska tendens som nya partier ofta besitter: eftersom de inte har någon chans att delta i någon regering så är deras största styrka att vara ett visionärt oppositionsparti.
    Detta gör att de kan föreslå dubbelt så hög flygskatt och 100-procentig straffskatt för dieselbilar, eftersom det tyvärr är väldigt liten chans att de åtgärderna faktiskt genomförs. Detta är partiledarna själv medvetna om, och en del av en strategi från deras sida. Ambitionen är dock lovvärd.
    Ett givet frågetecken är också huruvida F! ens kommer att komma in i riksdagen. Det gör F! till ett osäkert kort om man vill rösta på ett parti med garanterad reell politisk makt på riksnivå.
    Feministiskt Initiativs miljöpolitik lyckas trots detta rama in sin miljöpolitik i ett större ideologiskt ramverk, samtidigt som de föreslår konkreta lösningar på problem. De är alltså ett välkommet inslag i en miljöpolitiksdebatt som ibland kan te sig alltför opolitisk och för fokuserad på sakfrågor.


    Det här är en del i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.

    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:

    Del 1: Vad vill Liberalerna göra för miljön?

    Del 2: Vad vill Socialdemokraterna göra för miljön?

    Del 3: Vad vill Kristdemokraterna göra för miljön?

    Del 4: Vad vill Miljöpartiet göra för miljön?

    Del 5: Vad vill Centerpartiet göra för miljön?

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

     
     
     

    Partigranskningen: Vad vill MP göra för miljön?

    Miljöpartiet är självutnämnda som ”det självklara valet för miljön”. De har fördubblat miljöbudgeten och rankas tillsammans med V som det bästa partiet för miljön av Naturskyddsföreningen.

    Partiets politik

    Miljöpartiets kampanj inför valet 2018, ”Nu – Klimatet kan inte vänta”, skvallrar föga förvånande om att klimatet är partiets fokusfråga.
    Miljöpartiet vill att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, och står bakom energiöverenskommelsen om en 100 procent förnybar energiförsörjning till 2040. Fokusfrågor för partiet är bland annat miljö, klimat, tåg, mat och jordbruk, samt hav, vatten och fiske. En omfattande miljöpolitik alltså.
    Följande punkter är några av de miljöåtgärder Miljöpartiet vill satsa på:

    • Hårdare klimatmål i EU
    • Begränsa bottentrålning
    • Översyn av skogspolitiken
    • Förbud mot dieselbilar med höga utsläpp till 2020
    • Förbud mot försäljning av fossila bränslen i Sverige 2030
    • Främja bilpooler, biogas- och elbilar
    • Ökad användning av biobränsle för flyget
    • Ersätta kärnkraften med förnybar energi och smartare energianvändning
    • Höghastighetståg
    • Prioritera cykel- och kollektivtrafik
    • Rusta upp järnvägen
    • Komplettera de nationella miljömålen för att minska de utsläpp vår ohållbara konsumtion orsakar i andra länder

    MP gick nyligen ut med en ny 50-miljarders satsning på klimatåtgärder. De har också lanserat ett omfattande klimatpolitiskt program – en ”klimatfärdplan” med över 140 förslag på åtgärder de vill genomföra för att minska utsläppen.
    När Naturskyddsföreningen granskar partiernas löften inför valet kommer Miljöpartiet på delad första plats. De säger ”ja” till alla de 18 miljöförslag Naturskyddsföreningen lägger fram. Utöver det så står MP bakom alla 33 av de miljöförslag som WWF tagit fram i sin klimatkompass. Det gör partiet till ett av två mest miljöprogressiva i Klimatkompassen.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇑
    • Kärnkraft ⇓
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇑
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇑
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇑
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget
    Under den gångna mandatperioden har miljöbudgeten mer än fördubblats jämfört med alliansregeringens budget 2014. Anslagen har gått från 4,4 miljarder kronor år 2014 till 10,8 miljarder kronor år 2018. Historiskt har miljöbudgeten aldrig varit så stor som den är just nu.
    För år 2020 aviserar regeringen dessutom ytterligare en höjning av miljöbudgeten till över 13 miljarder kronor. Regeringsparterna Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomfört höjningen av miljöbudgeten i samarbete med Vänsterpartiet.
    Följande är några nya satsningar ur budgeten 2018:

    • Utökat solcellsbidrag
    • Stöd för metangasreducering
    • Elfordonspremie utökas till att även gälla el-utombordare för båtar
    • Satsa drygt 100 miljoner kronor per år fram till 2020 på att minska problemen med plast i haven

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen Stina Bergström

    Vilka är Miljöpartiets tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    1. Klimatet. Vi måste stoppa den globala uppvärmningen.
    2. Miljö- och klimatpåverkan från vår ohållbara konsumtion av livsmedel, resor och prylar.
    3. Bevara biologisk mångfald. Vilket bland annat innebär mer skydd av värdefull natur och minskad användning och spridning av farliga kemikalier.

    SMB:s kommentar: Kul att se ett parti som verkligen vill satsa på konsumtionssidan av miljöfrågan och har det i topp tre. ”Klimatet” är en vag formulering, men vi förstår andemeningen – att MP vill satsa på klimatet i stort och inte bara plocka ut enstaka frågor.
    Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar de senaste fyra åren inom miljöpolitiken i regeringsställning?

    • Klimatlag, nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd
    • Stora naturvårdssatsningar, fördubblade anslag till skydd och skötsel av värdefull natur, inventering av nyckelbiotoper i skogen, ökade ersättningar till värdefulla ängs- och betesmarker
    • Stor satsning på hållbara hav: åtgärder mot plast, övergödning och läkemedel i miljön, anläggning av våtmarker
    • Ökat miljö- och klimatbistånd
    • Klimatklivet – stora satsningar på lokala klimatinvesteringar
    • Satsning på minskning av kemikalier, kraftigt höjda anslag för giftfri vardag och sanering av mark, höjd skatt på bekämpningsmedel, fått igenom förbud av farliga ämnen på EU-nivå
    • Minskade utsläpp från transportsektorn genom t ex införande av bonus-Malus-system, bränslebytet och atsning på biogasproduktion.
    • Blocköverskridande energiöverenskommelse om 100 % förnybart med start med elproduktionen som ska vara helt förnybar 2040 (vilket innebär att kärnkraften ska bort)
    • Höjda miljöskatter: höjd bensinskatt (indexerad), höjd skatt på bekämpningsmedel, höjd kärnavfallsavgift, infört skatt på farliga kemikalier, flygskatt
    • Nationella mål för ekologisk konsumtion och produktion samt kraftigt höjda anslag för omställning till ekologiskt.

    SMB:s kommentar: MP har många genomförda klimatåtgärder på CV:t.
    Vad vill Miljöpartiet göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Miljöpartiet vill fortsätta arbeta för att ta bort de fossila subventionerna både nationellt och globalt. Under den gångna mandatperioden har vi i regeringsställning infört en flygskatt och även infört en automatisk årlig höjning av skatten på diesel och bensin. Sjöfarten och det internationella flyget har skattebefriade drivmedel och det är något vi fortsätter arbeta globalt för i IMO (International Maritime Organisation)och ICAO (The International Civil Aviation Organization) för att förändra.
    Miljöpartiet verkar både i Sverige och internationellt för att exportkrediter och lån inte ska ges till fossila investeringar. Miljöpartiet har i regeringen drivit på för att Sverige ska agera för att Världsbanken ska sluta stödja fossila investeringar.
    Detta arbete har varit framgångsrikt. I december 2017 presenterade Världsbanksgruppen efter 2019 ska sluta stödja fossila investeringar i olja och gas. De hade redan slutat stödja investeringar i kol tidigare. Då Exportkreditnämnden utgår ifrån de riktlinjer som IFC utfärdar så kommer det reflekteras där.
    SMB:s kommentar: De verkar ha en hel del genomtänkta åtgärdsförslag på den här punkten.

    Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    En statlig utredning bör göra en bred översyn av skattesystemet inom livsmedelskedjan i syfte att hitta effektiva vägar för att minska matens negativa klimat- och miljöpåverkan. Vi föreslår en antibiotikaskatt på importerat kött där antibiotika har överanvänts.
    SMB:s kommentar: Detta är tyvärr en av partiets svagare punkter.

    Vill Miljöpartiet göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Ja, vi vill fasa ut fossila innehav för både AP-fonderna och annat offentligt ägande. Vi har tagit fram förslag på nytt regelverk för AP-fonderna med skärpta regler för ansvarsfulla investeringar och ägande som är överenskommet i pensionsgruppen och som nu ligger på riksdagens bord, vi har också skärpt hållbarhetskraven inom premiepensionssystemet. Sverige har med Miljöpartiet i regering tagit flera steg för en grönare finansmarknad.
    SMB:s kommentar: Tydligt och ambitiöst.

    Vad har MP gjort sedan förra valet?

    De senaste fyra åren har MP suttit i regering, för första gången. Under den tid Socialdemokraterna och Miljöpartiet suttit i regering har mycket hänt på miljöfronten.
    Miljöpartiet ställde sig bakom alla Naturskyddsföreningens 18 förslag inför förra valet, men har trots det endast lagt förslag för att genomföra endast fem av dem. Glappet mellan ambition och genomförande kan delvis förklaras av att regeringspartnern Socialdemokraterna haft lägre miljöambitioner.
    Exempel på vad regeringen gjort bra:

    • Infört ett nytt klimatpolitiskt ramverk inklusive klimatlagen, som förbinder alla framtida regeringar att aktivt arbeta med klimatfrågan
    • Höjt miljöbudgeten
    • Ökat skyddet av skog, mark och marina områden
    • Över hundra nya naturreservat har skapats, varav Ojnareskogen är ett.
    • En stor satsning på att rensa våra hav från plast genomförs.
    • Elbilar och laddstolpar har fyrfaldigats
    • Ökat anslagen till kollektivtrafik i glesbygd
    • Förbud mot brytning och anrikning av uran i Sverige
    • Infört flygskatt
    • Initiativet Fossilfritt Sverige
    • Infört reduktionsplikt för gröna drivmedel
    • Infört bonus-malus-system, där miljövänligare bilar blir billigare och fossildrivna dyrare
    • Handlingsplan för hållbar konsumtion

    Samtidigt så minskar de svenska utsläppen ändå inte i den takt som krävs för att minska klimatförändringarna.
    Regeringen har också misslyckats med flera miljöfrågor. Bland annat har man sänkt skatten på diesel, sålt Vattenfalls brunkolsgruvor och subventionerat svenska flygplatser med ekonomiskt stöd.
    Sammantaget har regeringen ändå gjort en stor ambitionshöjning inom miljöpolitiken jämfört med den förra alliansregeringen.

    Sammanfattning

    Under den gångna mandatperioden har regeringen genomfört en hel del för miljön. MP har trots det långt ifrån levt upp till de miljölöften de gav 2014 då de behövt kompromissa med S på många punkter. De vill mycket, men har haft många hinder framför sig.
    Men med en rekordhög miljöbudget, fördubblade anslag till biologisk mångfald och införda styrmedel som kommer att minska utsläppen av växthusgaser framöver ser det ljust ut för miljön med den politik MP driver.
    Partiets miljöpolitiska talesperson kommer med flera konkreta förslag när det gäller utfasning av subventioner till fossilbränsle, både när det gäller flyg, sjöfart och bilism samt internationell samverkan.
    Svaren visar också att Miljöpartiet tar ett stort ansvar för att divestera fossila investeringar av våra pensionspengar, och även andra offentliga institutioner.
    När det gäller åtgärder för att minska konsumtionen av klimatskadliga livsmedel skulle MP kunna ha mycket mer progressiva och omfattande förslag.
    Ser man till alla åtgärder som MP satsat på under nuvarande mandatperiod, och till de satsningar de vill göra näsa mandatperiod så är det inget tvivel om att miljön och klimatet är en central del av deras politik. Med det sagt är MP ett av få bra alternativ för en progressiv miljöpolitik.


    Det här är en del i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. 
    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:
    Del 1 – Liberalerna
    Del 2 – Socialdemokraterna 
    Del 3 – Kristdemokraterna
    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Partigranskningen: Vad vill C göra för miljön?

    Centerpartiet har länge kallat sig Alliansens gröna röst och håller en hög profil i miljöfrågor. De talar gärna om grön tillväxt, liksom teknikens roll för hållbar utveckling. Men i praktiken verkar Centerns miljöpolitik splittrad.

    Partiets politik

    Centerpartiet har ett brett fokus i miljöfrågorna med många mindre åtgärder. De talar om både kemikalier, renare hav och klimatet. Några miljöreformer som partiet särskilt lyfter fram är:

    • En grön bilbonus (se förklaring under Budget)
    • En miljöbilspremie till köp av lastbilar med minst klimatutsläpp
    • Krav på inblandning av biodrivmedel i alla transportslag, även flygets
    • Utarbeta en plan för elektrifiering av bussar, fartyg och vägar
    • Utbyggnad av laddstolpar
    • Skärpt kemikalielagstiftning, med ett informationskrav om kemikalier i varor. Höjd skatt på särskilt farlig ämnen, och en stärkt kontroll av farliga kemikalier.
    • Satsa en miljard på ett renare Östersjön genom bland annat sanering och restaurering av våtmarker
    • Punktskatt på förbränning av avfall

    Nyligen kom också ett utspel om att Centerpartiet vill satsa 3,4 miljarder (över två mandatperioder) på så kallade negativa utsläpp genom att genomföra CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) på utsläpp från biobränslen.
    I praktiken skulle förslaget innebära att företag ska kunna få betalt för att fånga in och begrava koldioxid. Förslaget bygger på analyser från bland annat det internationella energiorganet IEA som menar att CCS är en nödvändig åtgärd för att nå tvågradersmålet, om fossila bränslen fortsätter att utgöra en stor del av världens energimix. 
    EU har under tio år redan satsat 500 miljoner Euro på CCS-anläggningar men ingen har än kommit i bruk för att verksamheten inte varit lönsam. Slutförvaret av koldioxiden är också ett olöst problem. Även regeringen tillsatte kort innan Centerns utspel en utredning om negativa utsläpp.
    Centerpartiets tro på teknik och företagens innovationer går igen i hela deras miljöpolitik. De är starka förespråkare av kombinationen ekonomisk tillväxt och miljö, och talar i stort sett aldrig om livsstilsförändringar.
    C vill korta miljöprövningstider i tillståndsansökningar om resursutvinning i naturområden. Den ska ”utformas med en helhetssyn på verksamhetens miljöpåverkan, både positiv och negativ”.
    En tolkning av detta är att naturskyddet kan komma att försvagas av C:s politik – till förmån för industrier som kan sägas vara utsläppssnålare än konkurrerande företag. Till sammanhanget kan tilläggas att C och SD är de enda partierna som inte vill stärka miljöbalken.
    Detta är en av anledningarna till att Centern hamnar näst sist i Naturskyddsföreningens rankning av partiernas miljölöften, tillsammans med Moderaterna.  
    Som historisk företrädare för lantbrukare har Centerpartiet en stark tilltro till att skogs- och lantbruket kan vara drivande i en hållbar omställning. Bland annat betonar de biobränslets roll och är för ett ökat byggande i trä.
    Att skogen ska användas som en källa till råvara snarare än att skyddas är också tydligt i Centerpartiets politik. Till skillnad från andra partier vill de inte öka skyddet av värdefull skog eller göra några större förändringar i skogsbruket för att bättre skydda biologisk mångfald.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇑
    • Kärnkraft ⇓
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇓
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇓
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget

    Centerpartiet betonar ”grön skatteväxling” i både sin budget och sitt valmanifest  – alltså att skifta skatten från arbete till skatt på utsläpp och miljöpåverkan. 
    Trots talet om grön skatteväxling och att partiet står bakom målet om en fossilfri fordonsflotta gick de 2014 till val på att inte höja skatten på bensin och diesel. Inte heller i sin nuvarande budget syns någon höjning av dessa skatter.
    Istället vill C att den del av fordonsskatten som beror på hur mycket koldioxid bilen släpper ut höjs. Det blir alltså lite dyrare att äga smutsiga bilar, men inte dyrare att köra dem.
    C vill också att en så kallad grön bilbonus ska ersätta regeringens bonus-malus-system. Centerpartiets system ska innebära en höjd maximal bonus och en avgift vid köptillfället istället för höjd fordonsskatt för smutsiga bilar som i regeringens system.
    Några miljöskatter som de vill införa är skatt på avfall och på farliga kemikalier.
    Trots att tillväxten enligt C ska generera ekonomiska resurser att satsa på miljöåtgärder, så vill de skära ner på miljöbudgeten med 2,4 miljarder. Centerpartiets stora kritik mot regeringens miljösatsningar är att de är kostnadsineffektiva. De avfärdar kritiken mot att de satsar mindre på miljön med att det viktiga är hur pengarna används. 

    Frågor till klimatpolitiska talespersonen Rickard Nordin

    – Vilka är Centerpartiets tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    1. Klimatfrågan – framförallt transportsektorn där både bilar, lastbilar, tåg, flyg och sjöfart måste ställa om. Industrin är också viktig men den omställningen är lite mer långsiktig.
    2. En vardag fri från gifter – beskatta och begränsa hälsofarliga kemikalier. Bland annat genom att bredda kemikalieskatten till kläder och skor.
    3. Rena hav – vi föreslår en blå miljard för att stoppa bottendöden, uppnå hållbart fiske och säkra tillgången till rent drickvatten.

    – Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Att vi minskade utsläppen under Alliansens tid och samtidigt ökade tillväxten. Under denna mandatperioden är vi stolta över energiöverenskommelsen, klimatöverenskommelsen som innefattar klimatlagen och klimatmålen.
    SMB kommenterar: Att utsläppen inom Sveriges gränser minskade under Alliansens tid är korrekt. Den största minskningen skedde under finanskrisen. Däremot har utsläppen från svensk konsumtion ökat under både Alliansen och den rödgröna regeringens mandatperioder. 
    – Vad vill Centerpartiet göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Vi vill fasa ut fossila subventioner. Vi har en grön skatteväxling i budgeten. Några exempel på subventioner vi vill fasa ut är den till fossil gas och den till gruvindustrin. Vi vill även förändra reseavdraget så att när det riktar sig till bilkörning bara tillfaller de på landsbygden.
    SMB kommenterar: Bra, men Naturskyddsföreningen pekar på ännu fler fossila subventioner, till exempel stöd till flygplatser och skattebefrielse för utrikesflyg.
    – Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Det är för svårt att utforma en sådan skatt på ett klokt och rättvis sätt. Det är också svårt att jämföra olika sorters produkter.
    SMB kommenterar: Tråkigt att höra när det finns många förslag på hur detta skulle kunna göras. 
    – Vill C göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Ja, det vill vi. Vi tycker inte staten ska investera i fossilt utan vi vill sälja av investeringar i kol, olja och gas. Vi ska inte lägga våra pengar på det som förstör klimatet.
    SMB kommenterar: Tjoho, härligt att höra!

    Vad har Centerpartiet gjort sedan förra valet?

    Centerpartiet har enligt Naturskyddsföreningens granskning i stort sett hållit sina miljölöften från 2014. Men det innebär å andra sidan inte att de gjort mer än KD, att de gjort mindre än L och betydligt mindre än alla partier från det rödgröna blocket.
    Tillsammans med de övriga borgerliga partierna och SD har C i EU drivit linjen att EU-länder ska få tillgodoräkna sig skogens kolinlagring i sina nationella utsläppsmål.
    I praktiken innebär detta dock att Sverige som har mycket skog kan sänka ambitionerna för utsläppsminskningar för till exempel transporter. Kritiker menar att detta system undergräver EU:s klimatpolitik. Samtidigt vill C likt många andra av de svenska partierna höja EU:s pris på utsläppsrätter.
    C har i flygdebatten gjort sig kända som motståndare till regeringens flygskatt och vill istället se en successiv inblandning av biobränslen.

    Helhetsbilden

    Centerpartiets fokus ligger på stimulering av miljövänligare teknik. C vill gärna tala om hur de brinner för att förena en kraftfull miljöpolitik med en företagarvänlig politik och hur tillväxt och miljö går hand i hand.
    Samtidigt verkar de prioritera bort just miljön och klimatet så fort det hotar företags lönsamhet eller känns i plånboken för privatpersoner. Detta märks i motviljan mot höjda miljöskatter och naturskydd. Centern verkar vilja ha kakan och äta den, något som en av förra valets slogans vittnade om:

    Vi lovar både guld och gröna skogar.

    Centerpartiet var under senare delen av 00-talet med och höjde anslagen till miljöbudgeten, vilket givetvis var välkommet. De senaste åren har de dock svängt i frågan om miljösatsningar – nu menar partiet att det inte handlar om vem som satsar mest pengar, utan vem som kan göra det effektivast. En bra idé vore kanske att tillämpa båda sina synsätt på en gång: mer pengar till miljön och använd pengarna effektivt!
    Det är också intressant att analysera partiets skogspolitik. Det finns potential i att ta vara på skogens många användningsområden i Sverige, något Centerpartiet verkar se. Frågan är bara om skogen kan användas till allt samtidigt, som Centern vill göra. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om att klimatnyttan riskerar att gå om intet med en för snabb och omfattande avverkning av skog för biobränslen eller kortlivade produkter.
    Samtidigt föreslår partiet också ett antal konkreta bra förslag på miljöområdet. Man vill satsa mer på rening av Östersjön, skärpa kemikaliepolitiken, ser ett behov av teknikomställning inom transporter, och vill göra avfallsförbränning dyrare, vilket kan uppmuntra återvinning.
    Partiets teknikoptimism ställer dock till problem när det kommer till exempelvis motståndet mot flygskatten. Forskningen pekar på att flygresandet ökar så snabbt att tekniken inte hinner med. Dessutom menar många beräkningar att det är ytterst svårt att få fram så mycket biobränsle som behövs utan att hota skog och matproduktion.
    Sammantaget blir Centerpartiets miljöpolitik splittrad – en del bra förslag, andra med oklar effekt och sedan ett motstånd till flera viktiga miljöskatter. Vi hoppas Centern höjer ambitionerna!


    Det här är en del i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik.

    Del 1 – Liberalerna

    Del 2 – Socialdemokraterna 

    Del 3 – Kristdemokraterna

    Del 4 – Miljöpartiet

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Partigranskningen: Vad vill KD göra för miljön?

    Kristdemokraterna har inte profilerat sig inom miljöfrågan, vilket syns tydligt i deras budget och valmanifest. Vad skulle en kristdemokratisk miljöpolitik innebära för Sverige?

    Partiets politik

    Kristdemokraterna har inte profilerat sig i miljöfrågan. I partiets budgetmotion 2018 skriver de att begreppet hållbar utveckling återspeglar kristdemokratisk politik eftersom den betonar ”generationsperspektivet” och visar att vi människor måste ”agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer”. Frågan är om Kristdemokraternas miljöpolitik håller upp till denna standard.
    Deras valmanifest för 2018 sätter vården och tryggheten främst. När de väl gjort utspel i miljöfrågan, så har det främst varit i relation till landsbygdspolitik.
    2015 antog Kristdemokraterna sitt principprogram.
    Större delen av den miljöpolitik som går att finna i principprogrammet och budgeten för 2018 har sitt ursprung i två av partiets rapporter, En landsbygd med självförtroende och Miljöpolitik med förvaltarskap,  som släpptes 2014 respektive 2016. Det finns en del bra förslag i dessa rapporter, exempelvis att:

    • stoppa subventioner av fossila bränslen inom EU
    • införa krettsloppsparker för att främja återvinning,

    Det finns dock en lång rad vaga förslag, såsom att:

    • genomföra nödvändiga regeländringar för att gynna framväxten av cirkulär ekonomi
    • ge förutsättningar för fler elbilar

    Det finns även en del direkt miljöskadliga förslag, som exempelvis att göra:

    • en grundlig översyn av strandskyddsregelverket

    I WWFS valenkät Klimatkompassen får partiet förvånsvärt högt resultat, och överenstämmer på 29 av de 33 punkter som WWF tagit fram. WWF framhåller dock att Kristdemokraterna är det parti som är fåordigaste angående hur dem ska nå de mål de ställer sig bakom.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇑ *
    • Kärnkraft ⇑
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇔
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇓
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

     
    * På grund av ett misstag i researchen inför denna artikel, så stod det tidigare här att KD är emot höghastighetståg. Detta var fel och vi ber om ursäkt för att vi kommunicerat ut fel information.

    Budget

    En väldigt liten del av Kristdemokraternas budget för 2018 är tillägnad miljöfrågor. Avdelningen hängiven åt miljöförslag sträcker sig över endast en sida och förslagen är få men väldigt konkreta.
    I budgeten föreslår KD följande miljöreformer:

    • Inför råvaruskatt på icke återvunna textilier
    • Ny plastskatt på plastpåsar i detaljhandeln
    • Slopad skattebefrielse på torv
    • Tillför syre till östersjöns botten och balansera utsläppet till Östersjön
    • Bygg ut den svenska järnvägen

    Det finns två större brister i hur miljöfrågan hanteras i Kristdemokraternas budgetmotion 2018. För det första så behandlas miljöfrågorna som ett isolerat ämne, bortkopplat från resten av partiets politik. Det enda andra budgetområde som Kristdemokraterna anknyter miljöfrågorna till är landsbygdspolitiken.
    Detta syns även i de få och riktade förslag de har inom miljöområdet. Skatter på plastpåsar är nödvändigt, och det har hjälpt att begränsa mängden plastsopor i flera länder, men räcker ett fåtal riktade skatteökningar för att rädda planeten? Förslagen är helt enkelt inte storskaliga nog för att göra någon anmärkningsbar skillnad.
    Kristdemokraterna vill skära ner på miljöbudgeten med över tre miljarder 2018.
    Detta är ett urval av de nedskärningar KD föreslår:

    • Halvera anslaget för att skydda svensk natur
    • En miljon lägre anslag till Naturvårdsverket
    • Avskaffandet av posten Klimatinvesteringar, som inkluderar klimatsatsningar på lokal och regional nivå samt investeringar i laddinfrastruktur för elfordon.

    En budget med allvarliga motsättningar
    Den andra stora bristen i budgeten är de allvarliga interna motsättningarna inom den. De mer ideologiska delarna i budgetens inledande sektion säger på flera ställen emot de konkreta budgetförslagen som föreslås senare i budgeten. Exempelvis skriver de först följande:

    För Alliansen är det självklart att Sverige måste vara pådrivande i omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett giftfritt samhälle… Beroendet av fossila bränslen är både en belastning på miljön och en säkerhetspolitisk risk.

    Detta kan sedan sättas i kontrast till kapitlet om landsbygdspolitik. Där vill de:

    •  Sänka skatten på diesel

    Ett bra ändamål, svenska bönder behöver hjälp i dessa kristider, men varför inte istället skapa incitament för biobränsle? Hur går det att vara pådrivande i omställningen om man skapar ekonomiska incitament för att använda mer diesel, det miljöfarligaste bränslet av alla?
    En annan motsägelse som är viktig att poängtera i Kristdemokraternas budget är deras värnande om miljöarv och Östersjön. I ett stycke ett par sidor efter citatet ovan ifrån skriver Kristdemokraterna följande:

    Åtgärder för att på en mer lokal nivå bevara skyddsvärd natur och vårda miljökulturarvet
    kan givetvis vara angelägna, men [vi] anser… att åtgärder för minskade utsläpp måste få ha högre
    prioritet.. Det behövs radikala insatser för att rädda Östersjöns hälsa.

    Kristdemokraternas målsättning är att bevara skyddsvärd natur och vårda miljökulturarv, även om det inte får gå före möjligheter till minskade utsläpp. Det är otydligt vad detta kan innebära i praktiken. De vill också värna om Östersjön. Samtidigt vill de:

    • Luckra upp byggregler för att göra det lättare att bygga på strandtomter och naturreservat.
    • Avskaffa flygskatten

    Att värna om skyddsvärd natur, samtidigt som man vill luckra upp byggregler för att underlätta byggnation på samma skyddsvärda mark, är en motsägelse i deras miljöpolitik.

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen

    Supermiljöbloggen har försökt nå Kristdemokraternas miljöpolitiska talesperson Lars-Axel Nordell för att svara på några frågor, men inte fått något svar. En anställd på partiets pressavdelning har istället svarat på våra frågor.

    Vilka är Kristdemokraterna tre viktigaste miljöpolitiska frågor?
    1 Att återskapa livet i de döda områdena av Östersjön.
    2 Att fortsätta kampen mot klimathotet.
    3 Att säkra en giftfri vardagsmiljö.

    Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Alliansregeringen gjorde mycket för att förbättra miljösituationen. Bland annat fastslogs målet att minska de svenska klimatutsläppen med 40 procent till 2020 jämfört med 1990. Vi har skyddat stora arealer värdefull skogsmark genom frivilliga avsättningar, naturreservat, biotopskydd och naturvårdavtal. Vi har genom Östersjömiljarden stärkt arbetet med att skydda vårt känsliga innanhav.
    Supermiljöbloggen kommenterar: De framgångar som tas upp ovan gynnar miljöarbetet, även om de är något vagt formulerade. 
    Vad vill Kristdemokraterna göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Kristdemokraterna föreslår att nedsättningarna i koldioxidskatten och energiskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet slopas. Vi föreslår också att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv tas bort.
    Supermiljöbloggen kommenterar: Det är nödvändigt att även gruvverksamheten och jordbruket är en del i omställningen. 

    Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Det behövs en utveckling inom alla branscher som står för utsläpp av klimatpåverkande gaser. Detta gäller även livsmedelsbranschen. Det är viktigt att EU har en grön profil på jordbrukspolitiken så att bönderna uppmuntras till investeringar och åtgärder som minskar jordbrukets klimatpåverkan och främjar åtgärder som bidrar till att de gröna näringarna i stället binder växthusgaser.
    Det är viktigt att konsumenterna är informerade om ursprunget på maten de äter. Som enskilda kan vi göra medvetna val av exempelvis livsmedel och andra varor. KD avvisar däremot förslaget om köttskatt
    Supermiljöbloggen kommenterar: Detta är ett diffust svar som är det är svårt att uttolka den exakta innebörden av. Många värderingar och behov uttrycks, men inga lösningar eller ställningstagande presenteras förutom ett motstånd mot köttskatt.
    Vill Kristdemokraterna göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    KD vill ha skärpta placeringsregler för AP-fondernas gröna profil i investeringar, vilket kan driva på övriga finanssektorn. När detta väl är på plats är det centralt att efterlevnaden följs upp löpande.
    Supermiljöbloggen kommenterar: Detta är ett välkommet utspel från Kristdemokraterna. Det dock svårt att veta hur prioriterat det är, eftersom det inte nämns någonstans i deras valmaterial.

    Vad har Kristdemokraterna gjort sedan förra valet?

    Precis som i 2018 års valmanifest, så tog inte miljöfrågan upp någon stor del av kristdemokraternas valmanifest 2014. I Naturskyddsföreningens granskning, som jämför förändringen i hur partierna pratar om miljöfrågorna jämfört med valet 2014, rankas Kristdemokraterna högst bland borgerliga partier. Till och med högre än Centerpartiet. Detta betyder att de får en delad fjärdeplats tillsammans med Socialdemokraterna i rankningen.
    I KDs valmanifest 2014 förespråkade de bland annat:

    • minskade utsläpp på EU-nivå
    • effektivare reningsverk
    • stoppa övergödningen av Östersjön.

    De två förstnämnda finns inte med i partiets valmaterial under valåret 2018, men bevarandet av Östersjön spelar fortfarande en stor del i deras miljöpolitik.

    Sammanfattning

    Även om Kristdemokraternas budget och principprogram innehåller flera förslag som gynnar miljön, finns det flera allvarliga brister i deras miljöpolitik. Dessa kan summeras i tre punkter:

    1. Få radikala förslag och brist på vision

    Klimatkrisen sker idag, den påverkar människor över hela världen just denna sekund, och det kommer bara bli värre om vi inte gör något åt det. Med sina långsamt verkande gröna skatteväxlingar och detaljinriktade subventioner, är Kristdemokraternas miljöpolitik skrämmande otillräcklig för att lösa problem som påverkar oss just nu. Det räcker inte med att beskatta platspåsar, när skogarna brinner. Tiden för sådana mjuka förslag är redan för sent.
    2.  Radikala motsättningar mellan praktiska budgetförslag och vad som står i deras principprogram.
    Kristdemokraterna är inte konsekvent i sin politik. De förespråkar att Sverige ska bli fossilfritt, samtidigt som de vill sänka dieselskatten. De säger att de vill bromsa försurningen av Östersjön och skydda vår natur, samtidigt som de vill luckra upp regelverket kring byggnation av strandtomter och på naturreservat. Det finns därför en tydlig diskrepans mellan vad deras mål är, och de konkreta politiska förslag de vill använda för att nå dessa mål.
    3. Flera miljöskadliga förslag
    Fler strandtomter, friare regler om byggnation på skyddade naturområden och en avskaffad flygskatt. Detta är förslag som inte gynnar Sveriges omställningen till ett hållbarare land.
    Sammanfattningsvis är KD inte speciellt intresserade av att presentera en konsekvent och ambitiös miljöpolitik.
     


    Det här är en del i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.
    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:
    Del 1 Liberalerna
    Del 2 Socialdemokraterna

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.
     

    Partigranskningen: Vad vill S göra för miljön?

    Under Socialdemokraternas tid i regering har miljöbudgeten blivit historiskt stor. Men hur mycket kan Stefan & Co egentligen ta åt sig äran för miljösatsningarna?

    Partiets politik

    Socialdemokraterna har i regeringsställning genomfört en mängd miljöåtgärder, liksom mer än fördubblat miljöbudgeten. På partiets kongress förra året fastslogs nya politiska riktlinjer, varav miljö- och klimat är ett av sex huvudområden.
    Partiet anammar frasen om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland till år 2045. De tror att höjda miljöskatter i kombination med investeringar är vägen dit. De är även med i energiöverenskommelsen om helt förnybar elförsöjning 2040.
    Följande punkter är några åtgärder Socialdemokraterna vill satsa på:

    • Driva på för tuffare kemikalieregler i EU och införa inhemska skatter på farliga ämnen
    • Bevara mer värdefull natur och fler marina områden
    • Införa styrmedel för mer biogas
    • Öka de lokala klimatinvesteringarna med Klimatklivet och Industriklivet
    • Nationellt mål för matsvinnet
    • Göra om reseavdragen
    • Införa pant på mobiler och andra elektroniska produkter
    • Skärpa kraven på att förpackningar ska designas smartare och onödiga förpackningar undvikas
    • Mäta och tydligare följa upp konsumtionsutsläpp
    • Ge kommuner och regioner större möjlighet att upphandla återvunnet material

    Partiet lanserade häromveckan ett antal nya miljöförslag inför valet, och vill med dessa försöka profilera sig tydligare i miljöfrågorna.
    När Naturskyddsföreningen granskar partiernas löften inför valet kommer Socialdemokraterna först på fjärde plats. På frågan om att fasa ut minst hälften av de klimatskadliga subventionerna sticker partiet ut som det enda som svarat vet ej – medan alla andra partier, utom Sverigedemokraterna, svarar ja.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇑ (så länge det inte är lånefinansierat)
    • Kärnkraft ⇓
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇓
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇑
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget

    Under den gångna mandatperioden har miljöbudgeten mer än fördubblats jämfört med alliansregeringens budget 2014. Anslagen har gått från 4,4 miljarder kronor med alliansens budget år 2014 till 10,8 miljarder kronor år 2018. Historiskt har miljöbudgeten aldrig varit så stor som den är just nu.
    För år 2020 aviserar regeringen dessutom ytterligare en höjning av miljöbudgeten till över 15 miljarder kronor. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomfört höjningen av miljöbudgeten i samarbete med Vänsterpartiet.
    Följande är några nya satsningar ur budgeten 2018:

    • Utökat solcellsbidrag
    • Stöd för metangasreducering
    • Elfordonspremie utökas till att även gälla el-utombordare för båtar

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen Åsa Westlund

    – Vilka är Socialdemokraternas tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    1. Arbetet mot klimatförändringarna.
    2. Att minska mängden skadliga kemikalier i vår mat och vår miljö.
    3. Arbetet för att nå en hållbar framtid via en grön cirkulär ekonomi.

    – Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Den allra viktigaste framgången är självklart Parisavtalet där Sverige tillsammans med andra EU-länder spelade en viktig roll.
    I Sverige har vi fått till två viktiga breda överenskommelser: den om det klimatpolitiska ramverket där nya ambitiösa klimatmål ingår och energiuppgörelsen som ska garantera 100 procent förnybar energi.
    Den tredje framgången är att vi kraftigt ökat investeringarna i såväl bättre klimat som biologisk mångfald.
    SMB:s kommentar: Breda överenskommelser är tipptopp! 
    – Vad vill Socialdemokraterna göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Vi har under den här regeringsperioden avskaffat en del sådana subventioner, och vi vill fortsätta göra det.
    Sverige ska ha noll nettoutsläpp 2045. Därmed måste också subventioner till fossil verksamhet fasas ut, men det måste ske i den takt som är lämplig utifrån att vi måste möjliggöra omställning och för att produktion inte ska flytta till länder som vore sämre för klimatet.
    SMB:s kommentar: Lite väl luddigt svar. Konkret tack! 
    – Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Vi tycker att vi i första hand ska arbeta mer med att ställa krav vid offentlig upphandling och bättre konsumentinformation.
    SMB:s kommentar: Tråkigt att Socialdemokraterna inte vill vara mer progressiva än så här. 
    – Vill S göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Vi har i regeringsställning skärpt kraven på hållbar förvaltning och arbetat mycket med att alla styrelser som staten tillsätter ska ha goda kunskaper i hållbarhetsfrågor. Vi anser inte att vi ska frångå det övergripande målet för AP-fonderna, det vill säga att avkastningen ska vara så hög som möjligt i förhållande till risken.
    Det är viktigt att man fortsätter följa upp fondernas arbete med hållbarhets- och sociala frågor i den årliga redovisningen för att sådana aspekter ska vara en självklar del vid förvaltningen.
    SMB:s kommentar: Det är sant att hållbarhetskraven på AP-fonderna delvis har skärpts. Men hållbarhetsfokuset i det svenska pensionssystemet är fortfarande ljusår från tillräckligt bra. 

    Vad har S gjort sedan förra valet?

    Under den tid Socialdemokraterna och Miljöpartiet suttit i regering har mycket hänt på miljöfronten.
    Exempel på vad regeringen gjort bra:

    • Infört ett nytt klimatpolitiskt ramverk inklusive klimatlagen, som förbinder alla framtida regeringar att aktivt arbeta med klimatfrågan
    • Höjt miljöbudgeten
    • Ökat skyddet av skog, mark och marina områden
    • Över hundra nya naturreservat har skapats
    • En stor satsning på att rensa våra hav från plast genomförs
    • Elbilar och laddstolpar har fyrfaldigats
    • Ökat anslagen till kollektivtrafik i glesbygd
    • Förbud mot brytning och anrikning av uran i Sverige
    • Infört flygskatt
    • Initiativet Fossilfritt Sverige
    • Infört reduktionsplikt för gröna drivmedel
    • Infört bonus-malus-system, där miljövänligare bilar blir billigare och fossildrivna dyrare
    • Handlingsplan för hållbar konsumtion

    Sammantaget innebär det att Socialdemokraterna gjort betydligt mer än de lovade förra valet.
    Samtidigt så minskar de svenska utsläppen ändå inte i den takt som krävs för att minska klimatförändringarna. Sverige måste bli ännu mer progressiva i miljöpolitiken.
    Regeringen har också misslyckats grundligt med flera viktiga miljöfrågor. Bland annat har man sänkt skatten på diesel, sålt Vattenfalls brunkolsgruvor och subventionerat svenska flygplatser med ekonomiskt stöd. Flygplatssubventionerna är heller inget som Socialdemokraterna har för avsikt att sluta med, enligt WWF:s klimatkompass.
     

    Sammanfattning

    Socialdemokraterna har verkligen skärpt till sig i miljöfrågan de senaste åren. Ambitionsnivån har höjts och de har en rad intressanta förslag. Men de har fortfarande en lång väg kvar att gå.
    Partiet framhåller gärna arbetet med att ställa om industrin, som är en verkligt utsläppstung spelare.
    Mycket av det som S lyfter fram som sin egna miljöpolitiska vinster driver också regeringspartnern MP. Det är känt att MP fått igenom många miljöpolitiska förslag genom att kompromissa med S, vilket gör det svårt att utröna exakt hur tillförlitliga Socialdemokraternas satsningar på miljö och klimat är i längden.
    Partiets miljöpolitiska talesperson kommer inte med några konkreta förslag när det gäller utfasning av subventioner till fossilbränsle, där stödet till olönsamma flygplatser ingår. Svaren visar också att Socialdemokraterna inte är progressiva nog när det gäller våra gemensamma pensionspengar. Skattebetalarnas pengar hör knappast hemma hos fossilbolagen.
    Likaså saknar partiet tillräckligt kraftfulla åtgärder för att minska konsumtionen av klimatskadliga livsmedel. De skulle behöva fler konkreta förslag för att få bukt med konsumtionsbaserade utsläpp.
    Det är därmed intressant att fråga sig hur S skulle agera i en annan regeringskonstellation. Skulle miljö och klimat fortfarande vara lika högt prioriterat?
    Partiets miljöpolitik har fortfarande sina brister, men är på väg åt rätt håll. Ett så stort parti har knappast råd att ignorera så pass viktiga frågor.


    Det här är del 2 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.
    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:
    Del 1 – Liberalerna
    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Partigranskningen: Vad vill L göra för miljön?

    Jan Björklunds parti säger sig vilja vara borgerlighetens nya gröna röst, men vill samtidigt skära ner kraftigt i miljöbudgeten och slopa viktiga nationella miljöinvesteringar. 

    Partiets politik

    I Naturskyddsföreningens partigranskning utmärker sig L som det borgerliga parti som säger sig vilja satsa mest på miljöpolitiken 2018. Det har lett till att partiet nu talar öppet om sig själva som ”alliansens grönaste röst”. Men hur mycket grönska blir det i slutändan?
    Liberalerna förordar en grön skatteväxling, det vill säga att sänka skatten på arbete samtidigt som man höjer miljöskatterna.
    Partiet vill att miljöpolitiken ska utformas utifrån marknadslogik och frihandel, utan allt för mycket politisk inblandning och förbud. Liberalerna har en stark tro på att tekniken kan lösa många miljöproblem, snarare än beteendeförändringar.
    Här följer några punkter från partiprogrammet:

    • Inför koldioxidskatt och flygskatt på EU-nivå
    • Stärka skyddet för fjäll-, skogs- och kustområden samt sjöar och vattendrag med höga naturvärden
    • Läckageskatt för jordbruket
    • Införa EU-avgift på plast
    • Reformera reseavdraget

    Man vill också riva upp den blocköverskridande överenskommelsen om 100 procent förnybar el vid år 2040. Istället vill L ha en ny överenskommelse om 100 procent fossilfri el 2040, vilket skulle öppna upp för att föra in kärnkraft i den framtida energimixen.
    I övrigt innehåller beskrivningarna av deras miljöpolitik ofta luddiga punkter som ”det ska vara lätt att göra rätt” och ”den som smutsar ner ska betala”. Mer sällan berättas det hur detta ska gå till i praktiken.

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇓
    • Kärnkraft ⇑
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇑
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇑
    • Stärka skyddet av marina områden ⇑

    Budget

    Miljöfrågorna framstår inte som speciellt prioriterade i Liberalernas budgetmotion för 2018. I inledningen till budgeten nämns ingenting om insatser för miljö eller klimat.
    Överlag vill Liberalerna skära ner på miljö- och klimatsubventioner. Under rubriken ”allmän miljö och naturvård” i sin skuggbudget vill partiet minska utgifterna med 3,1 miljarder 2018, och totalt närmre 15 miljarder kronor fram till 2020. Det innebär att Liberalerna är det borgerliga parti som vill skära ned mest i miljöbudgeten.
    Bland annat vill Liberalerna minska eller ta bort:

    • Bonus-malus-systemet (Liberalerna vill istället ha ett omvänt system, där endast den fossildrivna bilen kostar)
    • Stöd till forskning
    • Insatser för internationella klimatinvesteringar
    • Elcykelpremien

    Liberalerna är heller inte imponerade av regeringssatsningen på Klimatklivet, som ger lokala och regionala initiativ möjlighet att söka bidrag för åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. Partiet menar att Klimatklivet är ineffektivt.
    Enligt Naturvårdsverkets bedömning kommer stöd som hittills i år beviljats från Klimatklivet att bidra till att minska klimatutsläppen med uppemot 1 miljon ton årligen (att jämföra med Sveriges totala inrikesutsläpp på cirka 53 miljoner ton år 2016).
    Liberalerna vill istället avsätta en miljard årligen för så kallade ”nationella klimatinvesteringar”. En miljard är mycket mindre än pengarna som går till Klimatklivet idag. 2018 fick Klimatklivet 1,5 miljarder av regeringen, och för 2019 respektive 2020 planeras anslagen öka till 2 miljarder respektive 3 miljarder.
    Flera av åtgärderna som presenteras av Liberalerna på andra områden ska finansieras via höjda miljöskatter. Totalt rör det sig om 17 miljarder i högre miljöskatter fram till 2020.

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen Lars Tysklind


    – Vilka är Liberalernas tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    1. Bevara den biologiska mångfalden.
    2. Få ner klimatutsläppen.
    3. Hav i balans.

    – Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Att vi satt begreppet ”Förorenaren betalar” och grön skatteväxling på dagordningen vilket vi kommer att driva på än mer om vi får möjlighet att sitta med i en regering. Vidare är det mycket positivt med den klimatpolitiska blocköverskridande överenskommelsen där Liberalerna hade en aktiv roll.
    Det är viktigt att alla kommande regeringar nu är bundna av tydliga mål och ramverk. Därtill är det positivt att det liberala förslaget om statliga pengar till strandstädning har blivit verklighet.
    Supermiljöbloggens kommentar: Det är bra att att alla partier enats över blockgränserna. Men begrepp som ”förorenaren betalar” är kanske inte Liberalerna ensamma om att använda. 
    – Vad vill Liberalerna göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle måste successivt avskaffas, till exempel inom gruvindustrin och jordbruket, vilket Liberalerna som enda parti i riksdagen också lagt förslag om. Alla transportslag måste stå för sina klimatkostnader. Vi vill också ha en flygskatt på EU-nivå. Bränslen avsett för tunga vägtransporter, flyg och sjöfart ska omfattas av ett reduktionspliktsystem.
    Vi vill reformera reseavdraget och göra det mindre förmånligt där det finns en fungerande kollektivtrafik i förhållande till de delar av landet där människor på ett helt annat sätt är beroende av bilen. Även förmånsvärden måste reformeras för att premiera bilar som inte drivs av fossila bränslen.
    Vidare behövs en rad åtgärder på lokal nivå. Det kan handla om att göra det enklare att cykla istället för att ta bilen eller att införa olika former av miljözoner.
    Supermiljöbloggens kommentar: Bra överlag, men Naturskyddsföreningen pekar på ännu fler fossila subventioner, till exempel stöd till flygplatser.
    – Hur ställer du dig till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Liberalerna förordar inte differentierad skatt på livsmedel, men tycker det är bra och viktigt med klimatmärkning så konsumenter kan göra medvetna val. Liberalerna vill till exempel ha obligatorisk klimatmärkning av vissa varor såsom visst kött.
    Supermiljöbloggens kommentar: En obligatorisk klimatmärkning är positivt. Livsmedelsskatt skulle dock vara ännu bättre – och dessutom passa bra med den gröna skatteväxlingen partiet vill ha?
    – Vill Liberalerna göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Liberalerna vill ha tydliga teknikneutrala ekonomiska styrmedel som utgår från att förorenaren ska betala. Det ska helt enkelt kosta mer att smutsa ner vilket ökar incitamenten att investera i klimatsmartare alternativ vilket allt mer leder bort från fossila investeringar.
    Supermiljöbloggens kommentar: Översatt – nej, Liberalerna vill inte göra något åt AP-fonderna. Påståendet att höjda miljöskatter kommer öka incitamenten att investera hållbart förutsätter att AP-fondernas investeringar endast görs i bolag som påverkas av svenska skatter, och så är ju tyvärr inte fallet. Om inte en EU-baserad koldioxidskatt bli verklighet förstås. 

    Vad har L gjort sedan förra valet?

    I valmanifestet från 2014 lyfts flera punkter som partiet fortfarande säger sig driva. Däribland återfinns mer kärnkraft, ökat naturskydd och internationella miljöskatter.
    Man har svängt i frågan om höghastighetståg. Tidigare ansåg partiet att det var den viktigaste kommunikationssatsningen, men tycker numera att investeringen är för riskabel.
    Naturskyddsföreningens partigranskning inför förra valet visade att Liberalerna var det mest ambitiösa av de borgerliga partierna. Däremot visar organisationens utvärdering av den gångna mandatperioden att partiet är dåliga på att hålla de löften man utlovar. Bland annat får Liberalerna rött ljus i deras uttalade favoritfråga om biologisk mångfald.

    Sammanfattning

    Med en på papperet hyfsat ambitiös miljöpolitik utmärker sig alltså Liberalerna bland de andra borgerliga partierna. De vill som tidigare nämnt höja miljö-och klimatskatterna, vilket är en viktig del i omställningsarbetet.
    Men L är fortfarande tveksamma till vissa miljöskatter. Teknikoptimismen kan ställa till problem när det kommer till frågor om till exempel flygskatt. De vill istället se fler tekniska lösningar. Flera forskare menar dock att det flygresandet ökar så snabbt att tekniken inte hinner med.
    Partiets viktigaste poäng är att EU-samarbetet måste stärkas för att stävja klimatförändringar och miljöutsläpp. Det starka fokuset på EU bäddar alltså för ett internationellt perspektiv som de facto är viktigt i miljödebatten. Liberalerna är det enda borgerliga parti som ställer sig positiva till miljöskatter på EU-nivå.
    Men dessa lovvärda initiativ grusas dock av faktumet att det oftast tar väldigt många års arbete innan internationella överenskommelser kommer på plats. Det är tid vi inte har.
    När Jan Björklund presenterade partiets klimatpolitik för några veckor sedan pekade han på att Sverige släpper ut relativt lite ur ett EU-perspektiv. Att Sverige tillhör toppskiktet när man jämför med alla världens länders utsläpp per capita framgick dock inte.
    Liberalernas vurm för internationellt arbete blir dessutom motsägelsefullt av faktumet att man i sin egen budget skär ner på insatser för internationellt klimatarbete och miljösamarbete.
    Internationell påverkan måste kombineras med kraftfulla nationella åtgärder om vi ska hinna få en rimlig miljöpolitik innan våra chanser rinner ut i sanden. Vi kan inte skylla på andra, Sverige måste också ta sitt ansvar.
    Frågan är bara om Liberalerna är tillräckligt drivna av miljöfrågorna för att verkligen prioritera de nationella satsningarna. Att kalla sig en grön röst samtidigt som man skär mest av alla i miljöbudgeten rimmar rätt illa.


    Det här är del  1 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Idag tog jordens resurser slut

    Första augusti inträffar Overshoot Day, den dag då jordens befolkning förbrukat hela årets resurser. Resten av 2018 lever på vi på lånade resurser.

    Begreppet Overshoot Day myntades av nätverket Global Footprint Network för att tydligare kunna visa vad dagens samhälle gör med naturens resurser. Idag, den första augusti, har vi använt resurserna som vår planet hinner förnya under ett år.
    För varje år sker Overshoot Day allt tidigare. Sedan förra året har ännu en dag dragits från sparkontot av naturresurser.
    Globalt konsumerar vi människor som att vi hade 1,7 planeter. Svenskar har dock en ännu värre livsstil än så. Vi lever som att vi hade fyra jordklot. Om hela världens befolkning skulle bete sig likadant skulle Overshoot Day inträffa redan den fjärde april.
    Men vi kan fortfarande ändra på det här. Genom att ”backa” Overshoot Day med i snitt fem dagar per år så skulle vi år 2050 kunna leva på planetens villkor igen. Fem dagars tillbakaskjutning kräver mycket arbete, men det är fullt möjligt.


    På Footprint Calculator kan du räkna ut ditt egna avtryck.
    Overshoot Day beräknas utifrån fyra faktorer:

    •  hur mycket vi konsumerar
    •  hur effektivt produkterna tillverkas
    •  befolkningsstorlek
    •  hur mycket resurser naturen kan återskapa

    Omkring 60% av resultatet kommer enbart från utsläpp av koldioxid. Det är alltså den enskilt viktigaste faktorn till att Overshoot Day infaller så tidigt på året.
    Tidigare Overshoot Day
    2017: 2 augusti
    2016: 3 augusti 
    2015: 4 augusti 
    2014: 4 augusti 
    2013: 5 augusti 
    2012: 6 augusti, 
    2011: 5 augusti 
    2001: 23 september 
    1991: 11 oktober 
    1981: 12 november
    1971: 21 december
    Datum från tidigare år justeras i efterskott när beräkningsmetoden uppdateras.

    Jonna Elofsson Bjesse: En obekväm fågels sanning

    KRÖNIKA. I flödet ser jag ett foto som Sir David Attenborough delat av en fågel insvept i en plastpåse. Som vanligt, för det händer lite för ofta, så hugger det till i magen. Kanske just för att det händer lite för ofta. Jag scrollar vidare. Men något med den här bilden gör att jag måste se den igen. Det var någonting… någon tanke som flög förbi där en stund. Jag vill fånga upp den. Så jag letar upp bilden igen för att försöka framkalla vad det nu var min hjärna försökte säga mig.
    Fågeln står på en sten i vad som förefaller vara strandmiljö, eller i alla fall havsnära miljö. Det ligger skräp runt omkring stenen, och mer skymtar i den suddiga bakgrunden. På stenen mitt i stranden av skräp lutar sig fågeln mot vinden, omkramad av plastpåsen. Det är en stork, tror jag. Det här med fåglar är jag inte så bra på. Min pappa däremot är fågelintresserad, och har väl försökt få med mig några gånger. Och jag har faktiskt försökt frammana ett intresse för fåglar. Men mina hjärtefrågor ligger närmare miljö och natur mer generellt. Samtidigt så vet jag att det oftast är just fågelkunniga som länge drivit många av de miljöfrågor som resten av oss kämpar för nu.
    Genom sin ingående kunskap av specifika fågelarters beteenden, livsmiljöer och förutsättningar så finns det få experter som kan mäta sig med ornitologernas spetskompetens inom miljö. Och faktiskt är det oftast just hos fåglar man kan se konsekvenserna av miljöproblem både tidigt och tydligt. De är lämpliga som så kallade “indikatorarter” för hur miljön mår, eftersom de är så känsliga för miljöstörningar. Därför har ornitologrörelsen historiskt sett också varit en av Sveriges största och viktigaste intressegrupper för miljön.
    Jag kommer på flera exempel där ornitologernas kunskap och driv varit direkt avgörande för att svenska natur- och miljövårdsprojekt lyckats. Som havsörnen. Hela arten var på väg rätt mot utrotning under 70-talet på grund av miljögifter. Vi kan tacka fågelkunniga för deras outtröttliga engagemang och expertkunskap om havsörnarnas fertilitet, föda och habitat för att Naturskyddsföreningens Projekt Havsörn blev ett av de mest framgångsrika räddningsprojekten i Sverige. Sveriges Ornitologiska Förening har just nu en hel del restaureringsprojekt för flera hotade fågelarter. Allt ifrån lom, till skrantärna, och jaktfalk.
    Jag riktar återigen uppmärksamheten mot bilden av fågeln där den står i vinden med plastpåsen som ett andra skinn. Påsen kramar fågelns siluett och även fast det är ett stillfoto kan man se hur den blåser i vinden. Det är ett väldigt levande foto. Den långa orangea näbben sticker ut genom påsen, likaså de rangliga benen. Jag tror att det som gör mig extra tagen av just den här bilden är storkens (vi säger att det är en stork, så att jag får tro att jag åtminstone kan något om fåglar) ögon. Den har en svart markering runt ögonen, nästan som en maskerad-mask. Jag kan inte se någon ögonvita där mitt i masken. Det verkar som om fågelns ögon är slutna. Så vad är det då med ögonen som gör mig så pass extra illa till mods?
    Min pappa, fågelskådaren, sa en gång till mig att man ska akta sig för att sätta mänskliga egenskaper på djur. Katten var inte “dum” när han hoppade fram och bet mitt ben. Vargen är inte ond för att den inte kan skilja på boskap som vi människor tagit in i dess revir och vilda byten. Örnen som slår en halt renkalv är inte en mördare. Och lika lite som katten var dum så är inte heller storken på bilden uppgiven. Besviken. Men det är vad jag ser, inser jag. Hade det varit en människa på bilden, med slutna ögon, så vore det den känslan bilden förmedlade. Kanske är det därför den blir så skrämmande. Den frammanar ett obehag, för att jag inte kan hjälpa att jag sätter en mänsklig egenskap på fågeln (förlåt pappa). När jag tittar på fågeln i plastpåsen så ser jag reflekterat mitt eget dåliga samvete. Den där plastpåsen hade lätt kunnat vara den jag köpte persilja i på ICA förra veckan, använde i några minuter för att bära hem persiljan i, och sedan slängde. Eller den där påsen runt takeaway sushin. Den har samma blåa ton som påsen på bilden. Plasten har samma färg som himlen.
    Men plast och himmel hör inte ihop. På himlen dominerar flygplanen, och plast reser inte med flygplan. Nej, den färdas via havet. En enda bit plast kan färdas över världshav. Till och med i arktis hamnar den. Rekordnivåer uppmättes nyligen i den arktiska isen. Ingen har väl missat Sir David Attenboroughs Blue Planet 2, tänker jag. I den finns en hjärtskärande scen när forskaren Lucy Quinn visar upp kadavret av en ung albatross. Med tårfyllda ögon förklarar hon att det är en tandpetare i plast som punkterat fågelns magsäck. Att något så litet har lett till fågelns död.
    Precis som albatrossungen för Lucy så gör bilden på storken mig ledsen. Men mest frustrerad. Varför? Vad var det med just den här bilden som fick mig att stanna upp? Jag har ju sett tusen sådana bilder som bara har gett upphov till ett snabbt hugg i hjärtat – och sen har jag alltid scrollat vidare. Orsaken tror jag finns att hitta i en rapport jag nyligen läste om att plastproduktionen förväntas öka med 40 procent det kommande årtiondet, och endast futtiga 9 procent återvinns idag. Medan vi pratar om andra saker så ökar produktionen och konsumtionen av plast lavinartat. Och som fågelintresserade världen över bittert får erfara, så fylls sjöfåglarnas magar upp mer och mer av plast från haven. Så jag förstår att det globala hotet i form av plastföroreningar är ett extra hårt slag för den rörelse som jobbat outtröttligt för fåglarna.
    Det är inte heller bara fågelkunniga som blir frustrerade över plasten, och det finns hopp i att fler trots allt börjar få upp ögonen för det nya hotet. Både årets Earth Day som var i april, och Världsmiljödagen som var i juni, hade plast på agendan. Temat var “End Plastic Pollution”. Budskapet är tydligt, plasten är ett seriöst hot inte bara mot sjöfåglarna utan även mot oss. Fågelintresserade har vetat det länge. De ser att plasten direkt dödar. Förutom fågeldöd och nedskräpning står plasten för en stor del av våra utsläpp när den bränns. Och vi kommer att behöva starka internationella åtaganden för att tackla det här problemet.
    Men vi som privatpersoner kan ju också göra mycket, tänker jag. Runt 60 procent av den plast som tillverkas går till förpackningar och annat som konsumeras av just hushåll. Så vi har större makt än vad vi tror. Det handlar inte bara om koldioxidutsläpp. Det handlar inte bara om hur vi reser, hur mycket och vilken typ av el vi använder, vad vi äter och om vi återvinner eller inte. Det som ligger till grund för miljöproblemen är vår överkonsumtion i västvärlden, och där är plasten ett tydligt symptom. Oavsett om vi alla kör elbilar, äter vegetabiliskt och slutar flyga så kommer plasten finnas kvar långt efter att atmosfärens koldioxidhalt stabiliserats. Men plasten är något vi faktiskt kan göra något åt här och nu.
    Det är så mycket att tänka på kring miljön, som ju handlar om mer än klimat. Men bilden av storken får mig att inse att plasten kan vara en bra första tanke. Ibland känns det för mäktigt, för stort och för svårt att veta var man ska börja. Men jag tänker att vi kanske borde börja med plasten. För om vi inte gör det tänker jag att framtidens sjöfåglar kanske kommer vara gjorda av plast. Och den tanken står jag inte ut med.


    Detta är en krönika. Åsikterna är krönikörernas egna och behöver varken spegla åsikter från övriga krönikörer eller Supermiljöbloggens skribenter.

    För diskussioner är ni välkomna till Supermiljöbloggens facebooktrådar, och för rättningar och tankar kring innehållet får ni gärna kontakta krönikören eller SMB-redaktören Beatrice Rindevall.

    SD-riksdagskandidat: torkan är bevis för att "klimatalarmister" har fel

    I förra veckan lyfte Thoralf Alfsson, Sverigedemokratisk f.d. riksdagsledamot, den nuvarande värmeböljan. Han menar att torkan, såväl som 2017 års regniga sommar, är argument för att ”klimatalarmister” bara letar syndabockar – och har helt fel.
    ”Att det skall vara så svårt att skilja på väder och klimat”, skriver han. Förra året lät det annorlunda:

    Har cyklat hem från Kvarnholmen ikväll och jag undrar var är den globala uppvärmningen? Vi kan läsa om den i varje tidning. TV producerar det ena efter det andra inslaget om klimatuppvärmningen, likt förbannat fryser jag som tusan när jag går ut i mitten av maj. Det är bara en dryg månad till midsommar och sedan vänder det och blir mörkar igen! Ändå fryser jag!

    Alla dessa besserwissrar inom miljörörelsen var är ni nu någonstans?

    > Läs ”Sverigedemokrat fryser – oroar sig över ny istid”

    I maj 2017 fick Kalmars väder honom att oroa sig för att vi kanske har en ny istid på väg.

    2013 skrev han ”Jag har inte sett några problem och definitivt ingen global uppvärmning”.

    I år menar han att värmen och torkan – på något sätt – motsäger klimatforskningen.

    När vi i januari 2017 drabbades av höga vattennivåer och samtidigt lite blåst från öster så ökade vattenståndet över det normala under ett antal timmar. Det berodde också på klimatförändringar enligt klimatalarmister. När vi för några år sedan drabbades av väldigt låga grundvattennivåer så menade samma klimatalarmister att det berodde på klimatförändringar. Och att det skulle bli värre när den globala temperaturen skulle öka ännu mer.

    Även om det inte är lätt att veta hur mycket av vädret som förstärkts av den globala uppvärmningen, är just extremväder, som kraftigt regn och torka, i linje med klimatforskningens slutsatser. Det verkar lite som om Alfssons resonemang egentligen mest ger ”klimatalarmisterna” vatten på sin kvarn.
    I inlägget framgår inte vilka den före detta riksdagspolitikern har diskuterat med, eller exakt vad de sagt. Det framgår inte heller om någon av dem sagt att vi aldrig kommer få torka, utan enligt Alfsson verkar de snarare, i linje med SMHI:s uttalanden, ha sagt att vi kommer få lägre grundvattennivåer. Alltså precis det som nu hänt.

    Klimatforskningen ger tydliga svar. Det blir varmare, havet stiger, vi får problem med torka och med tillgång till vatten. Samtidigt kan det bli mer kraftig nederbörd som leder till översvämningar, sa SMHI:s klimatforskare Gustav Strandberg förra året.

    Det blir lite oklart vad Alfsson slåss mot, även om svansen i kommentarsfältet verkar helt med på noterna. Han pekar på torkan och extremvädret och drar förvånande nog slutsatsen av sommarens situation att klimatforskningen har ”helt fel”.
    Med en slags omvänd logik verkar faktiskt Alfsson resonera att klimatkunniga har fel just på grund av att deras förutsägelser slår in.
    I valet 2014 petades han från riksdagslistan, men inför årets val har han återfått en plats på SD:s lista. Politikern är dock inte en ensam röst i sitt parti, utan Sverigedemokraternas åsikter ligger tyvärr i linje med Alfssons. se länkar nedan

    Läs Riksdagsledamot (SD): I Kalmar har vi ingen global uppvärmning


    Vad säger SMHI om nederbörd och klimatförändringar?
    Det är inte enkelt att förutsäga klimat, då många saker påverkar. Det finns olika scenarier beroende på hur mycket världen värms upp, och nederbörden påverkas av många saker, som temperaturförändring, vindar och högtryck.
    Idag visar SMHI:s klimatscenarier att nederbörden kommer förändras i både mönster och mängd, och de ser ökade översvämningsrisker och risk för ras, skred och erosion.

    Nederbörden varierar mycket från år till år och från årstid till årstid. Det gör att spannet för möjliga utvecklingar i framtiden blir brett. – SMHI
    Under sommaren ger scenarierna inga förändringar i säsongsnederbörd för södra Sverige men i norr pekar de på uppemot 10-15 procent ökning. Samtidigt ökar extremnederbörden i hela landet med uppemot 10-20 procent.
    Tillgång och kvalitet på dricksvatten kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, skyfall, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiska risker. – SMHI (vid två graders uppvärmning).

    Slutsatsen är att man inte – om man nu på något omvänt Thoralfiskt sätt fick för sig det – kan förkasta klimatförändringarna för att vi fått en extremt torr och varm sommar. Kanske borde man istället se de enorma bränderna, värmerekorden och torkan som varningar. Eller rent av bekräftelser på det klimatforskningen varnar för.


    Läs mer om Sverigedemokraternas miljöpolitik:

    "Det är som om någon skulle hoppa tre meter i höjdhopp"

    Värmerekord, bränder och torka känns inte bara i Sverige. I Nederländerna gick värmerekordet för det hetaste dygnet från 27,1 grader till 27,7 grader i torsdags. I fredags gick det upp till hela 29,8 grader. ”Det är som om någon skulle hoppa tre meter i höjdhopp”,twittrar Pär Holmgren, naturskadespecialist  på Länsförsäkringar med särskild expertis på klimatrelaterade frågor inom jord- och skogsbruk.
    Pär Holmgren är inte första att jämföra värmekaoset med idrott. Häromdagen skrev meterologen och klimatexperten Martin Hedberg att ”vi har dopat vädret med växthusgaser, detta är resultatet. Och det kommer mer.”
    Martin Hedberg skrev ett läsvärt inlägg om varför, och hur, vi kan koppla den nuvarande värmeböljan till klimatförändringar.

    Det handlar om sannolikheter. I och med att temperaturen har stigit så har vi skapat en situation där värmeböljor är 100 gånger så sannolika som de var på 50-, 60- och 70-talet. Hundra gånger så sannolikt! (…)
    Men det stannar inte där. Värmeböljorna är dessutom varmare än de var på 50-, 60- och 70-talet.
    Man kan närmast jämföra med kraftigt dopade idrottsutövare. Inte konstigt att det slås rekord om man trycker i sig anabola steroider. Samma sak har vi gjort med vädret, det är dopat med växthusgaser.


     

    Ny rapport: "Kött- och mejeriproduktionen måste sjunka drastiskt"

    75 procent av klimatpåverkan från maten kommer från kött- och mejeriprodukter. Nya rön kom så sent som förra veckan som visar att om kött- och mejeriindustrin fortsätter att växa i takt med de nuvarande prognoserna så kan den år 2050 att stå för inte mindre än 80% av våra utsläpp av växthusgaser.

    Att konsumera drastiskt mindre av mejeriprodukter och kött är det enskilt bästa sättet att minska sin klimatpåverkan på, rapporterade Supermiljöbloggen i juni efter att den mest omfattande studien hittills över jordbrukets miljöpåverkan släppts. Nu visar en ny rapport från Institute for Agriculture and Trade Policy (IATP) och miljöorganisationen GRAIN att världens största kött- och mejerijättar kan komma att bli planetens största förorenare under de kommande årtiondena. Till skillnad från andra sektorer som släpper ut i samma skala (såsom transport och energi) finns knappt några mål för utsläppsminskningar i boskaps-sektorn, som istället förväntas öka.

    Det finns inget sådant som ”billigt kött”. I decennier har massproduktionen av kött- och mejeriprodukter möjliggjorts av bönder som fått betalt långt under produktionskostnaden, arbetare som utnyttjats och skattebetalare som fått stå för notan för den förorening av luft, land och vatten som kött- och mejeriindustrin orsakar. Det är hög tid att vi inser att överkonsumtion av dessa produkter är möjligt på grund av de subventioner kött- och mejeriföretagen får för att fortsätta skövla skog, tömma våra naturresurser och utgöra en folkhälsorisk genom att överanvända antibiotika. Den här rapporten visar vilken nyckelroll de här företagen också spelar i att driva på klimatförändningarna, säger Shefali Sharma från IATP om rapporten.

    Rapporten visar bland annat att:

    • De fem största kött- och mejeribolagen JBS, Tyson, Cargill, Dairy Farmers of America och Fonterra tillsammans redan står för större utsläpp av växthusgaser än Exxon, Shell eller BP.
    • De sammanlagda utsläppen från världens 20 största kött- och mejeribolag överstiger utsläppen från hela länder, såsom Tyskland, Kanada, Australien och Storbritannien.
    • Bara hälften av de 35 största kött- och mejeribolagen har några som helst mål för utsläppsminskning.
    • Om övriga sektorer tvingas sänka sina utsläpp i enlighet med tvågradersmålet, men boskaps-sektorn fortsätter som vanligt kommer de 2050 att stå för 80 % av världens utsläpp.

    De här 35 största kött- och mejeriföretagen är koncentrerade i ett fåtal regioner; USA, EU, Kanada, Brasilien, Argentina, Australien, Nya Zeeland och Kina. De här länderna står för en oproportionerligt stor andel av den globala kött- och mejeriindustrin och 60 procent av den sektorns utsläpp.

    Det finns inget annat alternativ. Kött- och mejeriproduktionen i de länder där de 35 största bolagen dominerar måste sjunka drastiskt. De här bolagen försöker just nu få till handelsavtal som kommer att öka exporten och utsläppen. De underminerar andra insatser för klimatet såsom agroekologi som istället gynnar jordbrukare, arbetare och konsumenter”, kommenterar Devlin Kuyek från organisationen GRAIN om rapporten.

    Flera svenska miljöorganisationer är inne på samma spår. Förra veckan gick Greenpeace, Fores, Medveten Konsumtion, Svensk Mat- & Miljöinformation, Djurens Rätt, och PUSH Sverige ut med en uppmaning om det här till den blivande regeringen. De menar att det inte längre går att blunda för att vi måste gå från en huvudsakligen animalisk kost till en huvudsakligen vegetabilisk kost för att överhuvudtaget kunna minska utsläppen.

    Att välja växtbaserad mat framför animalier är direkt avgörande i frågan om hur vi mest effektivt kan minska vår vardagliga klimatpåverkan. Genom att byta ut animaler mot växtbaserat kan vi reducera utsläppen med upp till 70 procent, skriver Greenpeace, Fores, Medveten Konsumtion, Svensk Mat- & Miljöinformation, Djurens Rätt, och PUSH Sverige i uppmaningen till regeringen.

    Men vår höga kött- och mejerikonsumtion leder till andra obehagliga miljökonsekvenser än ”bara” utsläpp av växthusgaser. Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om att vårt höga intag av animaliskt protein är utpekat som en bakomliggande orsak till övergödningen i Östersjön, enligt Havsmiljöinstitutet. Övergödningen ligger bakom de giftiga algblomningarna, bottendöden och att Östersjön numera räknas som ett av världens mest förorenade hav. Övergödning orsakas av utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor, vilket jordbruket till stor del står för. Animaliska livsmedel såsom fisk, ägg, kött och mejeriprodukter innehåller mycket av dessa, och ju mer vi konsumerar desto mer läcker ut i luften och vattnet.

    Livsmedelskonsumtionen står för runt 30 procent av svenskarnas växthusgasutsläpp och beror till största delen på metanutsläpp från idisslare. Den enskilt effektivaste strategin för att minska dessa utsläpp är att gå över till en växtbaserad kost, vilket har potential att minska matutsläppen med 70 procent. I ett läge där klimatsituationen är så akut att vi måste minska våra utsläpp med 10 – 15 procent per år för att nå tvågradersmålet är det svårt att motivera varför lösningar med så hög potential inte debatteras betydligt flitigare, skriver Johan Brändström i en debattartikel på Supermiljöbloggen.

    Hannes Anagrius: Dags att bryta tillväxtberoendet

    KRÖNIKA DEL 1 AV 2: Oftast föreslås teknik och ekonomiska styrmedel lösa de ekologiska utmaningarna – effektivisera, elektrifiera, använda biomaterial, förnyelsebar energi, grön skatteväxling och cirkulär ekonomi. Allt detta är absolut nödvändigt med tanke på hur akut läget är för vår jord. En fråga som ingen vill beröra är dock idén om den eviga tillväxten. För tänk om det inte är själva drogen – fossila bränslen – som är grundproblemet utan missbrukarbeteendet – att kräva ständigt ökande avkastning. Tänk om ekonomin växer så mycket att en teknikomställning inte räcker, eller tänk om vi ställer så hårda miljökrav att tillväxten stryps och leder till ekonomisk kris och massarbetslöshet. Frågan vi behöver ställa oss är hur vår ekonomi kan bli ekologiskt och ekonomiskt hållbar, oavsett om den växer eller inte. 
    Första steget för en missbrukare brukar vara att erkänna sitt missbruk. Även om vi fortfarande har klimatförnekare är det nu allmänt erkänt att vår civilisation både orsakar en katastrofal klimatförändring och att vi lever över våra ekologiska tillgångar. Med undantag för någon enstaka amerikansk president har vi förstått att kol och olja ska bort.
    Andra steget för missbrukaren är att göra något åt sitt missbruk. Jo, vi har börjat, även om det går långsamt. Inte sällan resulterar dock ett adjö till en drog ett steg in i ett nytt beroende. Oftast brukar det vara själva strävan efter kickar för att lindra en underliggande ångest som är grundproblemet, en strävan som bara tar sig olika uttryck.
    Tänk om vår ekonomi har ett inbyggt missbrukarbeteende. För även om vi lyckas bli av med oljeberoendet kommer då inte vinstjakten och strävan efter expansion bara uttrycka sig i nya missbruk av vår jords ekosystem? När jag läser om hur EU’s Renewable Energy Directive som syftar till att fasa ut fossila bränslen ur bränsletankarna istället har ökat importen av palmolja till biobränslen verkar det onekligen som ett missbruk har bytts mot ett annat. Palmolja som både är sämre för klimatet, driver på regnskogsskövling och konkurrensen om jordbruksmark.
    Ekonomen Tim Jacksson talar om ”tillväxtens dilemma”. Fortsatt ekonomisk tillväxt (ökning av BNP) får, enligt honom, jordens klimat och ekosystem att kollapsa. Men utebliven tillväxt får vår ekonomi att kollapsa, vilket skapar massarbetslöshet och social oro.
    I motsats till Tim Jacksson verkar de flesta politiker och företagsledare dock övertygade om att vi kan klara att både hålla oss inom planetens gränser och fortsätta ha tillväxt. Tillväxt är till och med inbyggt i FN:s globala mål och Sveriges egna klimatlag har ett tillägg som gör att inga utsläppsminskningar får hota tillväxten. Ganska likt missbrukaren upprepar tillväxtivrare om och om igen sina slogans – ”hållbar tillväxt är möjligt”, ”klimatmål och tillväxt är fullt förenliga” ”ökad avkastning och hållbarhet går hand i hand” som för att övertyga sig själva att det minnsan ska gå.
    Även om historien inte verkar tala för deras sak, då global tillväxt och miljöpåverkan har följts åt som tvillingar, är det ju inget fel i att visionera om grön tillväxt. Problemet är att de nu har satsat hela vår jord på att det ska lyckas. Men tänk om de får fel…

    Vår ekologiska kris

    Låt oss kalla saker för vad det är: vi lever i en ekologisk kris. Aldrig har den mänskliga civilisationen upplevt en sådan stor förändring i världens klimat som nu håller på att ske, och det är vi som orsakar den. 16 av de 17 varmaste åren i vår historia har skett efter millennieskiftet, extremväder blir allt vanligare och vi kan på grund av torka, vattenbrist och översvämningar vänta oss 200 miljoner klimatflyktingar bara de närmsta 30 åren.
    De fruktade återkopplingsmekanismerna som gör klimatförändringen självförstärkande har redan försiktigt börjat ske. Ett krympande isttäcke gör haven varmare, som påskyndar issmältningen. Tundran, som håller inne långt mer växthusgaser än som finns i atmosfären, börjar på vissa håll tina. Och ändå har vi inte ens börjat minska utsläppen i världen.
    Vid sidan av (men också delvis på grund av) klimathotet är vi på väg att utrota två tredjedelar av alla världens arter. 80 procent av de flygande insekterna tros redan ha dött ut samtidigt som 84 procent  av Europas grödor är beroende av pollinerande insekter. Vi har förändrat jordarna så att näringscykler har satts ur spel, en majoritet av matjordarna är enligt Food and Agriculture Organisation i dåligt skick och de flesta går mot en försämring, med mer erosion och mindre näring. Vår konstgödsel-dopade matproduktion börjar gå mot sitt slut när fosforn sinar.
    Samtidigt behöver hundratals miljoner människor i världen ökade inkomster för att tillfredställa sina grundläggande behov. Men så som tillväxten i världen idag fördelas skulle det ta över 100 år innan extrem fattigdom var utraderad, och vad gäller besparingar fick världens fattigaste 50 procent inte en enda procent av den ökande förmögenheten förra året, medan den rikaste procenten fick 82 procent.
    Ja, det är lätt att förtvivla. Men den relevanta frågan borde såklart vara:
    Vilka lösningar är kapabla att göra någonting åt dessa problem på riktigt?
    Kan dagens tillväxtberoende ekonomi byggd på världshandel, ökande avkastning och expansion designas om till en sorts grön tillväxtekonomi? Eller krävs det rent av ett nytt ekonomiskt system?

    Teknikoptimisterna

    En vanlig uppfattning, till och med en sorts konsensus, bland de flesta politiker och i stort sett alla näringslivsprofiler, är att ekonomin kan och måste fortsätta växa och att konsumtionen, handeln och resandet kan och måste fortsätta öka. Det som spelar roll, enligt dem, är inte mängden konsumerade varor utan ”innehållet i ekonomin”, alltså vad som produceras och hur det produceras. Omställning till ”grön teknik”, förnyelsebar energi och energieffektiviseringar sägs vara nycklarna till ett hållbart samhälle.
    Självklart har dessa rätt i att vi snabbt som bara den måste ställa om till förnyelsebar energi och effektivare produktion. Den relevanta motfrågan är istället:
    Räcker det med en teknikomställning för att avvärja de ekologiska hoten?

    Hur stor behöver teknikomställningen vara?

    BNP är det totala marknadsvärdet av allt som konsumeras (ofta inom ett land). Det som är knepigt med en tillväxtekonomi är att företagen och politikerna inte bara förväntar sig BNP-tillväxt utan exponentiell BNP-tillväxt – alltså en större och större ökning av BNP. Om vi bibehåller världens ekonomiska tillväxt på 3,9 %, som vi hade 2017, så fördubblas storleken på den globala ekonomin ungefär vart 18:e år. Det betyder att 2054 kommer vår världsekonomi vara fyra gånger så stor som idag, inte dubbelt så stor utan fyra gånger så stor. Vi svenskar som redan idag konsumerar resurser och koldioxid som om vi hade mer än fyra jordklot kommer då konsumera som om vi hade 16 jordklot (med nuvarande teknik och konsumtionsmönster).
    År 2050 måste vi enligt FN:s klimatpanel IPCC samtidigt vara koldioxidneutrala i världen – alltså inte släppa ut mer koldioxid än vad naturen (eller ännu icke existerande teknik) kan binda om vi ska förhindra mer än två graders uppvärmning. Ska vi förlita oss på ny teknik och energieffektiviseringar som enda lösning måste alltså varje vara som produceras 2050 ha endast en sextondel så stor miljöpåverkan som nu, och knappt genera några utsläpp alls. 18 år senare ska ekonomin vara 8 gånger så stor, och i början på nästa århundrade 32 gånger så stor, och så vidare. Snacka om teknikomställning…
    Bioekonomi och en elektriskt driven ekonomi är två begrepp som börjar spridas som förslag på hur denna teknikomställning ska gå till. Med bioekonomi menas att vi tar resurser och energi från biomassa – till exempel grödor och skogsmaterial. Den andra föreslagna lösningen är att elektrifiera fabriker, maskiner, bilar, båtar, helst även flygplan och samtidigt göra elen förnyelsebar. De relevanta frågorna då är:
    Kan bioekonomi och elektrifiering sänka utsläppen snabbt nog?
    Och hur kan vi se till att dessa lösningar inte förvärrar andra ekologiska kriser?

    Den guide till beslutsfattare kallad The Carbon Law, som klimatforskare med professor Johan Rockström i spetsen har författat, pekar på att utsläppen måste vända senast 2020 och sedan kraftigt börja minska ned till hälften vid 2030. Denna resa måste alltså börja senast om ett och ett halvt år.
    Hur lång tid tar det för nya träd att växa upp och binda lika mycket koldioxid som fanns bundet i träden innan de fälldes? Inte ett och ett halvt år i alla fall, snarare 30 till 100 år. Ökar vi avskogningstakten för att göra bränsle av trä ökar koldioxidhalten i atmosfären tillfälligt och global uppvärmning stegrar istället för att minska.
    Och hur mycket energi kan vi egentligen få från biogrödor och skog? Det är ju trots allt den energikälla vi använt oss av i årtusenden. Det var inte förrän fossila bränslen kom in i bilden som den ekonomiska tillväxten tog fart. Mer uppodlad mark och intensivare skogsbruk verkar också förvärra artutrotningen och instabiliteten i ekosystemen, vilket vi ser inte minst i Sverige.
    Och hur lång tid tar det att tillverka de miljontals bilar som ska ersätta de bensindrivna, bygga om elnät, sätta upp tusentals vindkraftverk, solceller, tillverka elektriska båtmotorer, anlägga järnvägar, ställa om fabrikerna och så vidare? Antagligen mer än två år. Tillverkningen kommer också generera enorma utsläpp. Att tillverka en elbil orsakar ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som att köra runt med en gammal bensinbil i fem år. Vad ska vi göra medan vi väntar på att teknikomställningen är klar? Inte konsumera mindre i alla fall enligt tillväxtivrarna.

    Cirkulär ekonomi

    De flesta har dock tvingats medge att en teknikomställning inte är tillräcklig. Materiell konsumtion kanske ändå inte kan få fortsätta öka, utan lösningen sägs vara att vi handlar mer med tjänster, återanvänder, återvinner och delar på prylar i större utsträckning. Cirkulär ekonomi och delningsekonomi, begrepp som snart är på allas läppas, är föreslagna lösningar som lovar nya affärsmöjligheter och vinster för företagen.
    Självklart har dessa förespråkare rätt i att vi kraftigt måste begränsa användningen av jungfruliga material, ändliga resurser och fossil energi och istället cirkulera och dela på saker. Den relevanta motfrågan blir då istället:
    Kan en cirkulär ekonomi och en tjänstebaserad ekonomi leverera den tillväxt alla hoppas på?
    Alltså kan de leverera tillräckliga vinster och skatteintäkter för att se till att välfärden upprätthålls, se till att företag inte går under, människor inte blir arbetslösa och att det finansiella systemet inte kraschar? 

    Nja, visserligen kan enskilda företag spara pengar på att återanvända material och hyra ut istället för att producera nytt. Men följer alla andra företag efter gör konkurrensen att priserna sänks. Det enda sättet att tjäna mer pengar är då genom att sälja fler prylar. Själva anledningen till att vi idag så lätt kan få tag på billig energi och billiga råmaterial är ju för att vi låter någon annan (oftast i globala syd eller våra barn) ta kostnaderna för kollapsade ekosystem och resursbrist. Det är billigt för oss men dyrt för dem.
    Ska uttag av fossila bränslen och ändliga resurser betala hela sin kostnad finns en betydande risk att produktiviteten går ner – alltså att det blir dyrare att producera varje vara. Men skulle en cirkulär modell istället ändå lyckas öka produktiviteten i hela ekonomin, ja vad ska vi då göra med den ökade vinsten? Antingen producerar vi fler varor = mer miljöpåverkan. Ett annat förslag är att vi arbetar mindre, men då får inte företagens ägare ökad vinst, lånen med ränta kan inte betalas av och börsen går ner = ekonomisk kris!

    Tjänstesamhället

    Men om vi handlar med tjänster istället då kan väl ekonomin fortsätta växa? Vad gäller tjänstesektorn i Sverige, så har dess andel av ekonomin visserligen ökat, men det beror på att vi importerar våra varor i större grad. Svenskarnas konsumtionsbaserade utsläpp har faktiskt ökat och är långt större än utsläppen inom Sverige. Så länge som materiella varor är så pass billiga och våra inkomster ökar över tid så kommer rimligtvis våra utsläpp och vår miljöpåverkan från konsumtionen att fortsätta öka.
    De tjänsteyrken som blivit både fler och effektivare är tjänster kopplade till varuförsäljning (såsom butiksbiträden, köksrenoverare eller industridesignare), medan personliga tjänster som har den minsta miljöpåverkan (såsom massage, danslektioner, förskola, äldrevård, terapi) har blivit dyrare och dyrare i förhållande till fysiska varor. Det beror på att dessa personliga tjänster knappt kan effektiviseras alls utan att kvaliteten försämras.
    Läs mer: ”Kan mer tjänster minska klimathotet och skapa arbetstillfällen?” Continue reading ”Hannes Anagrius: Dags att bryta tillväxtberoendet”

    Värmebölja kräver dödsoffer världen över

    Juli månad är den varmaste i Sverige på 260 år varnar SMHI. Detta gäller inte bara Sverige, utan hela världen.
    Nordamerika
    I delstaten Quebec i östra Kanada har över 50 personer mist sitt liv på grund av höga temperaturer. Tidigt i juli nådde temperaturen en nytt rekord på över 35 grader kring staden Montreal i de södra delarna av delstaten. Quebec har under flera år haft problem med höga temperaturer. Gemensamt för de påverkade är enligt en läkare på Montreals folkhälsoklinik att:

    De flesta offren bodde ensamma, hade hälsobesvär och inte hade tillgång till luftkonditionering, säger David Kaiser till Reuters.

    Japan
    De höga temperaturerna på över 30 grader har under juli månad orsakat många dödsfall och skickat flera tusen människor till sjukhuset på grund av värmeslag och vätskebrist. Japanska myndigheter uppmätte nya rekordtemperaturer på ön under måndagen på 41.1 grader. Så här långt har värmen krävt över 50 människoliv och värmen fortsätter att hålla i sig.
    Europa
    Även andra delar av Europa har fått utstå nya temperaturrekord. Temperaturen i Skottland nådde nya höjder i slutet av juni, när termometern visade över 33 grader i delar av landet. Även länder i Europa som Spanien, Frankrike och Tyskland nådde under slutet av juni ovanlig höga temperaturer på över 30 grader.
    Temperaturer kommer fortsätta öka
    Enligt nätverket C40, som syftar till att koppla samman de största städerna i världen för att gripa sig an miljöfrågan, kommer vi fortsatta se ökade temperaturer i hela världen. Detta är två punkter från deras hemsida:

    • Antalet städer som är utsatta för extrema temperaturer kommer bli nästan tre gånger så stor inom det närmaste decenniet. Vid 2050 kommer mer än 970 städer uppleva genomsnittliga temperaturer under sommartid på 35 grader. Idag har endast 354 städer så höga temperaturer under sommaren.
    • Andelen av den urbana befolkningen som utsätts för så höga temperaturer kommer öka med 800 procent och och nå 1.6 miljader i mitten av århundradet.

    Det är en varm framtid som väntar oss, så det är bäst att sätta stopp för detta innan jordens uppvärmning kräver fler liv.

    Irland blir först i världen med enbart fossilfria fonder

    Miljörörelsen jublar när den gröna ön gör skäl för sitt namn. 
    Förra veckan klubbade landets parlament ett lagförslag om att sluta investera i kol- olje- och gasindustrin. Den nationella investeringsfonden tvingas nu sälja av allt fossilinnehav så snart som möjligt. Inom fem år ska alla fossilinvesteringar vara borta, skriver The Guardian.
    Irlands världsunika insats applåderas av divesteringsrörelsen.

    Det är en tydlig signal på att fossilåldern är på väg att bli historia. Att en regering säger nej till att stötta fossilindustrin är ett hoppfullt politiskt ställningstagande, säger Christian Tengblad, samordnare på Fossil Free Sverige till Dagens ETC.

    Den irländska investeringsfonden värderas idag till 8 miljarder euro, varav 300 miljoner euro är investerade i över 150 fossilbolag.
    I Sverige investerar AP-fonderna 13 miljarder kronor i fossila bolag, enligt en rapport från Greenpeace.
    De senaste åren har intresset för divestering sköljt som en våg över världen, och pressen blir allt högre på företag, banker och institutioner att sluta satsa våra pengar på smutsiga fossilinvesteringar. Bland annat har de svenska AP-fonderna fått stark kritik för de 13 miljarder kronor av våra gemensamma pensionspengar som går till fossila bolag.

    Extremvärmen: lägsta skörden på över tjugofem år

    Foto: Federico Respini
    Lantmännens prognos för 2018 visar på den lägsta svenska skörden sedan 1992. Lantmännen förbereder sig för en bristsituation på spannmål i Sverige. 
    Odlingsåret 2018 har varit extra krävande på olika sätt. Situationen ser dyster ut runt hela Östersjön, men Sverige är värst drabbat. Orsaken är den extrema värmen och torkan under maj, juni och juli. 
    På grund av den ovanligt blöta hösten 2017 såddes 25 procent mindre höstvete än vanligt. Den våta hösten följdes av en extremt varm och torr vår i hela landet. Det finns områden i landet som klarat sig bättre tack vare lokala regnskurar, men generellt är odlingar i hela landet drabbade. Detta har alltså nu lett till en kraftigt minskad skörd överlag för både höst- och vårsådda grödor.
    Läs mer: Krisinformation – Torkan 2018
    Årets låga skörd innebär för Sverige att vi går från att, som normalt, exportera vete till att i år istället bli beroende av importerat vete.

    I grunden handlar detta om Sveriges livsmedelsförsörjning. I år kommer vi inte klara av att vara självförsörjande på basvaran spannmål, säger Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen.

    Läs mer: Jordbruksverket, LRF och regeringen uppmanar – skörda allt som går
    Den ovanligt låga skörden kommer att medföra stora ekonomiska förluster för Sveriges lantbrukare. Växtodlare drabbas direkt genom rejält mindre skördar. Torkan drabbar också Sveriges kött- och mjölkproducenter som dessutom riskerar brist på grovfoder.

    Vi är nu i en situation där Sveriges lantbrukare kommer att drabbas ekonomiskt av rådande vädersituation och den förväntade skördeminskningen, säger Elisabeth Ringdahl, divisionschef på Lantmännen Lantbruk.

    Läs mer: Bönder om torkan: ”Tänker på 1800-talets emigration”
    Till alla er lantbrukare och andra djurägare där ute som kämpar just nu har Jordbruksverket några råd. Fundera på möjligheten att ensilera spannmålsgrödor till helsäd, ta tillvara på trädor och andra ytor som normalt inte används som foder, se till behovet i området och kom ihåg att just nu är det värt att transportera längre sträckor. Halm går att använda som foder. Strö är också stor efterfrågan på så ta tillvara på allt som finns. Du som har betesmark eller foder som går att skörda, kontakta LRF:s regionkontor som kan samordna behov och utbud av foder. På sociala medier finns flera grupper som förmedlar foderbehov, en av dem är Foderhjälpen 2018 på Facebook. Och glöm inte att det går att importera foder.

    För oss som inte är lantbrukare finns det förstås en hel del vi kan göra för att klara av torkan. Glöm inte att det är extra viktigt att spara på vattnet i hushållet, se till att inte elda utomhus, och drick mycket vatten. Det kan också vara bra att se till att få i sig extra salt och även andra mineraler (exempelvis från mineralvatten) då man förlorar mycket elektrolyter när man svettas mycket.
    Läs mer: Så hjälper du till mot torkan

    "Måste vara den enskilt dummaste saken vi gör inom klimatpolitiken"

    Andelen palmolja i biodiesel som används inom EU har ökat de senaste åren för att möta kraven på förnyelsebar energi. Men är det smart att bränna regnskog för att byta ut bensinen mot förnybart? Inte alls, enligt Transport and Environment. Biodiesel kan vara tre gånger så dåligt för klimatet som fossilt.

    Palmolja har varit uppe på miljöagendan som en klimatvärsting ett tag nu. Men oftast handlar det om att vi måste sluta använda det i livsmedel. Stora multinationella företag såsom PepsiCo, Mars, Unilever och Nestlé har kritiserats ofta och mycket för att de driver på skövlingen av regnskog genom palmoljan. Men nästan hälften av palmoljan i EU används till biodiesel, vilket är mer än som används till livsmedel, hudvård och kosmetika – tillsammans. Palmolja i dessa produkter har sakta men stadigt minskat det senaste årtiondet, samtidigt som palmolja i biodiesel istället ökat snabbt.

    Laura Buffet på Transport & Environment säger i ett pressmeddelande att vi helt enkelt måste sluta använda palmolja i biobränsle till bilar:

    Att bränna palmolja i bilar och lastbilar för att möta Europas mål för grön energi måste vara den enskilt dummaste saken vi gör i klimatpolitiken. Hur vi än ser på det så är det absurt och vi måste sluta.

    Läs mer: Riksdagen röstade ja till miljödeklaration av drivmedel


    Foto: Transport & Environment

    EU:s användning av palmolja i biodiesel ökade med 13,5 procent från 2016 till 2017.

    Palmolja som importerats för att användas i biodiesel inom EU har ökat från 825 tusen ton 2008 till hela 3.9 miljoner ton förra året. Detta efter EU’s Renewable Energy Directive som trädde i kraft år 2009 inom EU. Direktivet syftade till att snabba på expansionen av förnybar energi, men i avsnittet som rör transport uppmuntras också just användningen av matgrödor såsom palmolja, raps och soja till biobränsle.

    Hälften av den palmolja som användes i EU under 2017 gick till dieselbilar och lastbilar. Och ändå är biodiesel gjort på palmolja tre gånger värre för klimatet än vanlig fossil diesel, enligt en studie av Transport & Environment. Biobränsle generellt kan officiellt räknas som en energikälla med nära nollutsläpp. Men räknar man med alla utsläpp från biodiesel specifikt – inklusive omvandling av regnskog till palmoljeplantager – så skulle utsläppen från vägtransporten vara 10 procent högre.

    Men det är inte bara biodiesel gjort på palmolja som leder till högre utsläpp än fossil diesel, enligt Transport & Environment. All biodiesel gjort på matgrödor släpper ut mer koldioxid än fossila bränslen – och det är just dessa som står för 70 procent av allt biobränsle i EU. Bioetanol brukar enligt studien vara snäppet bättre än fossila bränslen. Bäst är biobränsle som inte är baserade på matgrödor, och istället gjort på exempelvis restprodukter och avfall.

    Lyssna: Vetenskapsradion – EU konsumerar allt mer palmolja


    Foto:
    Transport & Environment

    Palmoljeplantagerna förödande för miljön

    Vad innebär den här efterfrågan då för länderna där palmoljan odlas? Plantagerna expanderar fort i Indonesien och Malaysia, världens två största producenter som står för 85 procent av all palmolja. Där driver de på skogsskövling och bränner torvmarker, vilket i sin tur leder till utsläpp av växthusgaser och ett mycket kritiskt läge för hotade arter, såsom orangutanger.

    Fortsatta EU-subventioner till palmoljan?

    EU-parlamentet röstade i januari för att sluta räkna in palmolja i biodiesel till grön energi från och med 2021. EU-kommissionen ställer sig tillsammans med Frankrike, Spanien och Italien mot beslutet. EU’s nya förnybarhetsdirektiv har just beslutats mellan EU-parlamentet, kommissionen och medlemsländerna. Enligt direktivet ska palmoljan i biodiesel fasas ut. Men Inte förrän 2030. Och det är oklart hur denna utfasning av palmolja enligt parlamentets rekommendation ska se ut.

    Kommissionen har fått i uppdrag att under 2019 se över en plan för utfasningen.

    EU har nu tagit bort den enskilt största faktorn som driver på expansionen av matgrödor i biobränsle: det ökända transportmålet. Nu har regeringar inte längre någon ursäkt att tvinga förare att bränna palmolja eller andra matgrödor i sina bränsletankar efter 2020,. Nu måste de utforma förslag som istället främjar användandet av förnybar el, och biobränsle som är baserat på avfall och restprodukter”, säger Laura Buffet.

    Läs mer: Billig palmoljeprodukt får rabatt året ut

    "Effektiv markanvändning – ett måste för att nå tvågradersmålet"

    ”Vi kan minska våra utsläpp markant om vi bara optimerar våra beteenden och anpassar oss till den teknik vi besitter idag”, skriver Johan Brändström från Klimatfokus. 
    I media skrivs det mycket om hur olika tekniska lösningar ska hjälpa oss minska våra växthusgasutsläpp och nå tvågradersmålet. Något inte alla känner till är att utsläppsökningen från ökad konsumtionstakt är högre än utsläppsminskningen som sker på grund av tekniska framsteg.
    Livsmedel och transporter står tillsammans för 60 procent av svenskarnas koldioxidutsläpp och inom dessa områden finns enorm potential att minska utsläppen med redan befintlig teknik.
    Livsmedelskonsumtionen står för runt 30 procent av svenskarnas växthusgasutsläpp och beror till största delen på metanutsläpp från idisslare. Den enskilt effektivaste strategin att minska dessa utsläpp är att gå över till en växtbaserad kost, vilket har potential att minska matutsläppen med 70 procent. Istället för att fokusera på detta handlar ofta debatten om hur vi ska öka mängden ekologiskt och närodlat, vilket enligt en studie gjord av SLU knappt innebär någon utsläppsminskning.
    Genom att gå över till en växtbaserad kost så skulle inte bara utsläppen av växthusgaser minska, utan enorma ytor åkermark frigöras. 36 procent av planetens odlade grödor äts av djur idag. Om man globalt slutade använda spannmål för uppfödning av idisslare så skulle 25 procent av den totala ytan åkermark kunna användas till annat. Detta motsvarar runt 400 miljoner hektar åkermark, en yta som är större än Indien.
    Den frigjorda ytan skulle kunna användas betydligt mer effektivt. Även om det finns utrymme för att debattera vad som vore mest effektivt så vet vi att odling av biodrivmedel har stor potential att göra stor nytta. En stor anledning till att biodrivmedel inte slagit igenom är delvis att man fruktat att det i större skala hade konkurrerat med matproduktionen.
    Enligt en studie av IEA skulle det globalt krävas 100 miljoner hektar jordbruksmark för att täcka 27 procent av behovet av biobränslen 2050. Den åkermark som skulle frigöras av att inte ge spannmål till idisslare, 400 miljoner hektar, räcker alltså för att förse världen med biobränslen för transport. Genom att ersätta svenskarnas flyg, bil- och lastbilstransporter med biodrivmedel skulle vi kunna minska svenskarnas totala utsläpp med runt 20 procent (höghöjdseffekten från flyg inräknad).
    Med dessa föreslagna omställningar finns potential att totalt minska svenskarnas utsläpp med runt 40 procent. Trots att det inte skulle kräva någon teknisk revolution är detta något få beslutsfattare vågar prata om. I ett läge där klimatsituationen är så akut att vi måste minska våra utsläpp med 10 – 15 procent per år för att nå tvågradersmålet är det svårt att motivera varför lösningar med så hög potential inte debatteras betydligt flitigare.


    Johan Brändström, skribent på bloggen Klimatfokus

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.