Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Vad ska vi med skogen till – Del 3

    Hur är det egentligen ställt med det svenska skogsbruket? Varför vill regeringen skydda mer skog? Miljöorganisationer, gräsrotsinitiativ och nu även företag kritiserar de stora skogsbolagen för att använda ohållbara metoder och förvillande marknadsföring. Men hur ligger det till? Är det inte bra för klimatet med trädplantering, träprodukter och mer biobränsle? Och är det inte väldigt olönsamt att bevara skog? Supermiljöbloggen reder ut det i den här temaserien om skogen i fyra delar!

    Del 3 – Kalhygge eller urskog?

    På TV. På stan. I tidningen. Det senaste året har vi sett den svenska skogsindustrins kampanj ”Svenska Skogen” överallt. Med ”Här Växer Framtiden” som slogan, och TV-reklamen som visar en kvinna som entusiastiskt sparkar ner ett träd, för att sedan säga att det kan göras ”kläder, flaskor och smink” av skogen. I förra delen av den här serien tog vi itu med skogens klimatpotential. Men finns det andra värden i skogen som inte tål vårt moderna skogsbruk?

    Ett argument som oftast inte får den uppmärksamhet det förtjänar är det här med biologisk mångfald. Vi svenskar ser ofta alarmerande rapporter om regnskog som hotas av avverkning, men skövlingen av urskog genom det moderna svenska skogsbruket ses internationellt som det största miljöhotet i Sverige och är den största anledningen till att arter blir utrotningshotade i Sverige. 

    Om vi inte ökar mängden gammelskog följer vi varken riksdagens miljömål, skogsvårdslagen eller en mängd FN- och EU-konventioner som Sverige undertecknat, säger Stig-Olof Holm, från föreningen Skydda skogen.

    Några få skogsområden med höga naturvärden har fått stor uppmärksamhet i media, som till exempel Ojnareskogen, som tillslut blev naturreservat. Andra naturskogar försvinner i all tystnad, utan någon som höjer sin röst. Åtminstone ingen som hörs över skogsbolagens dånande maskinsurr. Exempelvis avverkade statliga FSC-märkta Sveaskog en anrik gammelskog med rödlistade arter i Ore skogsrike i Dalarna efter att det utsetts till en naturpärla av WWF 2015, vilket ledde till starka reaktioner . Detta är ett av de största och sista områden i Sverige där det fortfarande fanns orörd urskog kvar.

    Men varför är biologisk mångfald viktigt då? 

    Trakthyggesbruk är den allra vanligaste metoden i Sverige, alltså att skogen slutavverkas i sin helhet utan att det lämnas några träd kvar på den yta som avverkas. Sedan planteras nya träd på kalhygget som är lika gamla och i sin tur avverkas samtidigt. Det här sättet är problematiskt för skogsekosystem då ett stort antal däggdjur, fågelarter, insekter och växter är beroende av träden och har svårt att flytta någon annanstans. 
    I de flesta skogar i Sverige odlas ett och samma träd, gran eller tall är vanligast. Träden blir oftast inte mer än 60-80 år innan de avverkas, till skillnad från urskogar där träden kan vara flera hundra år gamla. Sådana monokulturer tillför inte mycket till ekosystemet, och hotade arter kan inte leva där utan de nödvändiga naturvärden som krävs. Gamla och döda träd, lavar, mossor och myrstackar hittar man sällan i trädplantagerna utan nästan uteslutande i orörd naturskog .
    Det finns verkligen anledning till oro. Den chockerande studien från 2017 som visade att 80 % av de flygande insekterna i Europa har dött ut i rasande takt visar med tydlighet hur  viktigt det är att biologisk mångfald värderas lika högt som klimatet i frågan om skogen. Insekter är en oumbärlig grund i alla ekosystem, de både bryter ner näringsämnen till träd och grödor som vi odlar, de utgör mat åt andra djur och gör det möjligt för blommande växter att föröka sig genom pollinering.

    Om vi förlorar insekterna kommer allting att falla samman, säger Dave Goulson, en av forskarna bakom studien.

    Ingen har väl till exempel missat krisen med bina? Utan bin som pollinerar våra grödor så ser det heller inte ljust ut för jordbruket och vår matförsörjning. Majoriteten av bina som polinerar Sveriges grödor är dock inte tama honungsbin utan vilda solitärbin och även humlor (som bygger bon i döda träd eller sorkbon) är viktiga pollinatörer. Alla dessa viktiga insekter kan inte bo i trädplantager.
    Ett rikt djurliv är också populärt hos fågelskådare, naturturister, jägare och friluftsmänniskor. Och det verkar också ligga en del pengar i detta. En rapport från Skogsstyrelsen nämner att det ekonomiska förädlingsvärdet från konsumtion för friluftsliv var större än förädlingsvärdet från skogsbruket 2009.
    Därför är det viktigt att tänka ett steg längre än bara skogens ekonomiska värde för virke, och potentiella värde för klimatet.
     

    Skogen är mer än en industri, den är ett ekosystem, säger Rebecca Le Moine från Naturskyddsföreningen. 
     

     
    Vad är skog?

    Svenska Skogen kommer med tre påståenden på sin hemsida; att vi har dubbelt så många träd som för 100 år sedan, att 70% av Sveriges yta är skog, och att det planteras minst två nya träd för varje träd som avverkas. Bakom de här framgångssiffrorna finns dock en hel del annat, som skogsbolagen inte lika gärna lyfter fram. Låt oss granska det lite närmare.

    1. 70% av Sveriges yta är täckt av skog

    Det är skillnad på skog och “skog”.  I Sverige idag har vi knappt någon gammelskog kvar. Nej, den böljande skog som breder ut sig över landskapet i stora delar av landet är rena odlingar – trädplantager. Enligt Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är bara ungefär 2 procent av skog med höga naturvärden, där hotade arter kan leva, skyddad skog i Sverige. Det är dåliga nyheter för många arter av däggdjur och fåglar som behöver minst 10–30 procent gammelskog. Dessutom har mindre än 5 procent av den svenska skogen ett officiellt skydd mot avverkning. Föreningen Rädda Skogen tycker att skogsvårdslagen inte är tillräcklig för att täcka upp mot miljöbalkens artskyddsförordning och EU:s art- och habitatdirektiv.

    Cirka fyra procent av den produktiva svenska skogen är skyddad. Ser vi till forskningen vad gäller skyddsbehov för olika arter skulle omkring 20 procent behöva skyddas på landskapsnivå, säger Stig-Olof Holm, talesperson för föreningen Skydda Skogen.

    1. Idag har vi dubbelt så många träd som för 100 år sedan i Sverige

    Sverige har länge haft ett intensivt skogsbruk. Redan på 1800-talet gick skogsbruket på högvarv. Den urskog som vi har idag är blott en bråkdel av vad vi har haft. Det finns faktiskt inget säkert sätt att veta hur mycket som försvunnit. Men vad vi vet säkert är att urskogen har minskat kraftigt sedan 1800-talets slut. Vad vi också vet är att mer än hälften av den svenska skogen idag utgörs av trädodlingar som är skapade av oss människor. Och att träden där oftast är yngre än 60 år.  Så om trädplantager är skog så har vi aldrig haft så mycket skog som nu. Denna skog vi har må vara av bra kvalitet för virke – men den är av väldigt dålig kvalitet för biologisk mångfald.
    Urskogen har minskat, men vi kan också återställa den skog som har avverkats, och låta den bli till gammelskog. Vad räknas som gammelskog då? Jo, skog som har fått stå orörd och inte blivit avverkad på minst 130 år. På den tiden hinner naturen ha sin gång och många arter hinner etablera sig. Det innebär också att även områden som under 1800-talet har avverkats kan räknas in i den definitionen. Det är alltså inte gammelskog i den bemärkelsen att det är urskog som aldrig rörts av människor – för den typen av skog är nästan obefintlig i Sverige idag.

    1. Det planteras minst 2 nya träd för varje träd som avverkas

    Sverige klarar inte sina egna miljömål “Levande Skogar” och ”Ett Rikt Växt- och Djurliv”. Den biologiska mångfalden i skogen minskar hela tiden, enligt Naturvårdsverket. Då är det kanske inte en stor vinst för den biologiska mångfalden att vi planterar fler träd i trädplantager. Det handlar lika mycket om kvaliteten av skogen som om kvantiteten.
     

    Det är motbjudande att på två sekunder kapa av något som hållit på och växt i flera hundra år, säger Jonas Hestner, maskinförare som genom sitt jobb inom skogsbruket huggit ner gammelskog i norra Sverige.

    En annan trend är FSC-virke. Forest Stewardship Councils (FSC) riktlinjer ska garantera ett hållbart skogsbruk. FSC-märkt virke utgör en stor del av marknaden idag i Sverige, mer än hälften av skogsarealen är certifierad. Men även denna typ av skogsbruk har fått kritik. Även med FSC-certifiering har gammelskog avverkats. Det kanske märkligaste av allt är att kalhyggesbruk enligt FSCs riktlinjer bara får användas som ett komplement när inget annat sätt är möjligt, men metoden används nästan uteslutande på FSC-cerifierade bestånd i Sverige.
     

    Jag trodde att det skulle bli bättre med FSC-certifieringen… men de senaste åren känns det som om skogsbruket är tillbaka på det glada 70-talet när man avverkar ända upp till fjällkanten, säger Jonas Hestner.

     
    Utöver det ökända kalhyggesbruket så har Sverige en problematisk historia med skogsbruket. På 50-talet och ända fram till 70-talet flygbesprutade vi till och med lövträden som kom i vägen för de barrträd vi ville åt, med så starka kemikalier att löven dog och föll till marken. Bland annat användes hormonslyr, ett starkt cancerframkallande ämne som är identiskt med Agent Orange som flygbesprutades av USA över Vietnam i under kriget. Denna praxis i Sverige slog hårt mot djur högre upp i näringskedjan, såsom rovfåglar, vilket ledde till konsekvenser som vi fortsätter att se följderna av även idag. Saneringen fortsätter också än idag. 
    Läs mer: Giftskandalen som skakade Sverige
    Går det att ha en annan typ av skogsbruk än kalhyggesbruk då? En studie från SLU visar att hyggesfria skogsbruksmetoder är mer gynnsamma för den biologiska mångfalden. De fungerar genom att man gallrar träden genom att bara hugga ner de äldsta träden och hela tiden lämna ett bestånd kvar. Det kan till och med gynna skogslevande arter, då gallringen skapar mer ljusinsläpp än i en skog där träden är lika gamla och avverkas samtidigt. Med den här typen av skogsbruk har man sett att känsliga arter blir kvar även efter avverkningen. Det finns alltså lovande alternativ till kalhyggesbruk.
    Kan hyggesfritt skogsbruk vara lönsamt då? Stiftelsen Ecoforestry foundation, som förespråkar ett ekosystembaserat skogsbruk utan kalhyggen, menar att markägare kan få stadigare och uthålligare inkomster från att avverka kontinuerligt genom gallring, bevara ekologiskt viktiga träd och låta träden sprida sina frön naturligt. De menar också att denna varierade naturliga skog förutom att ge högre biologisk mångfald ger högre fastighetsvärden, och kan utnyttjas för ekoturism. Tillgång till vacker natur är tydligen viktigt för folk… 
     

    Sammanfattning

    Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eftersom en stor del av Sveriges yta består av skog i någon form så är den biologiska mångfalden beroende av ett hållbart skogsbruk. Och ett hållbart skogsbruk är inte ett skogsbruk som domineras av kalhyggen och trädplantager med monokulturer. I seriens förra del skrev vi att skogen kan användas på ett klimatnyttigt sätt, om virket går till långsiktiga projekt såsom biobränsle och trähus. Viktigt är dock att komma ihåg att ett skogsbruk med kalhyggen, även om virket går till bra saker för klimatet, fortfarande är förödande nyheter för den biologiska mångfalden. Vi kan inte offra det ena för att lyckas med det andra. Vill vi ha ett rikt växt- och djurliv i Sveriges skogar så måste vi satsa på ett mer hållbart skogsbruk där kalhyggen inte är en vanlig syn. 
    Förutom dåliga nyheter för hotade arter och den biologiska mångfalden, så är kalhyggen inte särskilt tilltalande för ögat. I den fjärde och sista delen av vår skogsserie tar vi därför itu med de kulturella värden som skogen faktiskt också ger, såsom rekreation och turism, och kommer med en slutsats kring skogen och Sveriges skogsbruk som helhet…

    Vi slänger hundratusentals ton mat varje år – på grund av skönhetsfel

    Vi dissar fullt ätbara potatisar – för att de är för fula. Odlaren Hans Westlund behöver slänga en femtedel av skörden varje år på grund av skönhetsfel.
    400 000 ton mat produceras i Sverige varje år – utan att lämna gårdarna. Anledningen är orimliga krav på utseende, sorter, och storlekar från såväl grossister, butiker och konsumenter, skriver SVT.

    Hans Westlund från Sundsvall slänger 100 av 500 ton ätbar potatis varje år.

    – Kraven ökar från alla håll. Det är klart att handlaren vill ha en snygg potatis, han behöver inte betala för det, säger han. Du har ju kostat på lika mycket, klimatmässigt på det du slänger som det du säljer.
    Och som Hans säger kostar maten på. Den svenska livsmedelshanteringen står för hälften av övergödningen och en fjärdedel av vår totala klimatpåverkan. Dessutom sprider det gifter som bekämpningsmedel och är en av de mest vattenkrävande sektorerna.
    Tyvärr är det här inget nytt. För två år sedan presenterades en slutrapport för regeringen där problemet togs upp. Det ledde till ett matsvinnsarbete mellan Näringsdepartementet, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket och ett treårigt uppdrag för myndigheterna att arbeta för ett minskat matsvinn.
    Nu börjar delrapporter från uppdraget presenteras. I en rapport om branschsamarbete står det att alla intervjuade aktörer anser att ”tiden är mogen för att ta ett steg till och ingå ett avtal mellan regeringen och livsmedelsbranscherna”.
    Det tror vi att alla håller med om. Att fullt fungerande mat slängs är i sig absurt, men det blir helt oacceptabelt när vi samtidigt tittar på hur stor miljö- och klimatpåverkan maten har och att människor går hungriga. Att hundratusentals ton mat slängs på tippen borde vara ett av våra viktigaste – och mest fruktsamma – problem att lösa.

    Nya rön: nordiskt klimat är idealiskt för solceller

    Den nordiska kylan och snön avskräcker många från att installera solceller. Men det kan vara dags att tänka om. En ny norsk studie visar att vårt kalla klimat faktiskt kan vara idealiskt för solceller, rapporterar NyTeknik. 
    Forskarna har simulerat olika väderförhållanden under sollampor, och resultatet förvånade. Kalla temperaturer gav cellerna en mer fördelaktig arbetstemperatur, samtidigt som energiläckaget minskade.
    Undersökningen visade också att solstrålningen vintertid kan vara mycket bra, speciellt om strålarna reflekteras mot snö. Forskarna förvånades dessutom över hur bra solcellerna hanterade regn.
    Resultaten lär glädja den spirande solcellsindustrin i Sverige. Intresset för solceller växer i landet, och förra året utökade regeringen investeringsstödet för privatpersoner från 20 till 30 procent.

    WWF: "Nu måste vi agera tillsammans för ett hållbart liv på planeten!"

    ”Lördag 24 mars kl. 20.30-21.30 är det dags för Earth Hour, världens största klimatkampanj, som nu arrangeras för 12:e gången globalt. Genom åren har en stor del av Sveriges befolkning och miljontals människor i världen visat sitt engagemang genom att släcka, börja med nya hållbara och klimatsmarta vanor och sätta tryck på politikerna i klimatfrågan”, skriver  generalsekreterare Håkan Wirtén, klimatexperten Ola Hansén, kommunikationschefen Lisbeth Larsson, och WWF Sweden Youth (Världsnaturfondens ungdomsråd) från WWF idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 

    Med FN:s klimatmöte i Paris 2015 fick vi ett internationellt klimatavtal, som slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och med sikte på 1,5 grader. Det är en historisk överenskommelse för människor, djur och natur. Men det räcker inte med avtalet, vad världen gör de kommande åren är avgörande för klimatet.

    Temat i är One Planet Life – att politiker, företag och konsumenter ska agera för ett hållbart liv på vår enda planet. Vår livsstil påverkar i högsta grad hela jorden. Bara maten vi äter står för cirka en tredjedel av de svenska hushållens klimatfotavtryck och vår överkonsumtion bidrar till att djur och natur tar stryk.

    Nyligen lanserade WWF konceptet One Planet Plate, måltider som både är klimatsäkra och gynnar den biologiska mångfalden, där gröna proteiner är basen och köttet är kryddan. För att kunna begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader och nå Parisavtalet behöver matens klimatpåverkan minska med uppemot tre fjärdedelar. Vi har också lanserat en Matkalkylator (matkalkylatorn.se) som visar hur stora växthusgasutsläpp vi får från maten.

    Faktum är att om alla på jorden levde som vi i Sverige gör så skulle det krävas cirka 4 planeter. Men vi har bara en. Därför behöver vi ta stora, snabba steg mot en hållbar livsstil. Det fina är att vi har alla möjligheter att avsevärt minska vår miljöpåverkan samtidigt som vi sparar pengar och får positiva hälsovinster.

    WWF Sweden Youth

    Enligt en ny undersökning (Klimatbarometern 2018) utförd av Sifo på uppdrag av Världsnaturfonden WWF uppger nästan hälften av svenskarna att de varje vecka eller oftare tänker på klimatet. För unga kvinnor mellan 16-29 år ligger klimatet i topp som den viktigaste samhällsfrågan.

    Av de intervjuade uppger 76 procent att det är viktigt att det parti de ska rösta på satsar på klimatfrågan. En klar majoritet anser att våra beslutsfattare borde göra mycket mer för att begränsa klimatförändringarna.

    Sverige har alla förutsättningar för att gå i täten som världens första fossilfria välfärdsland. Tillsammans är det faktiskt möjligt. Politiker och andra beslutsfattare måste nu omgående genomföra vår nya klimatlag som röstats fram med bred politisk majoritet.

    Människor kan förändra sin konsumtion och bidra till en mer klimatsmart värld. Men framför allt handlar det om att politiker, investerare, städer och företag måste fatta beslut som gör det enklare att leva hållbart.

    Den 24 mars 20.30 kommer miljontals människor i mer än 180 länder, att släcka under Earth Hour (eller tända solelslampor!) för att visa världens ledare att de behöver ta fram skärpta handlingsplaner för klimatet som de också måste genomföra.

    Sverige ligger långt fram i planeringen och svenska företag och städer går före. Nu är det upp till oss att visa framfötterna och tillsammans med resten av världen skyndsamt agera i klimatfrågan. Var med och släck du också för en ljusare framtid!

    Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF

    Ola Hansén, klimatexpert WWF

    Lisbeth Larsson, kommunikationschef WWF

    WWF Sweden Youth (Världsnaturfondens ungdomsråd)

    Zamir Ahmed, Malin Sannel, Delil Dundar, Liban Abshir Mohamed, Anja Fjellgren Walkeapää, Filip Axnér, Emma Hundertmark, Zeinab Abdi, Begonia Randhav, Mona, Alexander Zackrisson. Läs mer på: www.wwf.se/wwfswedenyouth

    Plastpåse bäst för miljön – om den inte hamnar i naturen

    En vanlig tunn plastpåse är miljövänligare än både en påse från återvunnen plast, en papperspåse och en ekologisk bomullspåse, enligt en rapport från danska motsvarigheten till Naturvårdsverket. 
    En plastpåse gjord av återvunnet PET-material måste användas minst 35 gånger för att vara det miljövänligaste alternativet, en papperspåse behöver användas minst 43 gånger och en ekologisk bomullspåse behöver användas 20 000 gånger för att vara det miljövänligaste alternativet, enligt rapporten.
    Påståendet att en bomullspåse skulle behövas användas 20 000 gånger har dock fått kritik för att det bygger på en överskattning av bomullsodlingens ozonpåverkan. Rapportförfattarna har därefter sagt att en bomullspåse kan behövas användas 2000–3000 gånger för att vara det miljövänligaste alternativet, vilket trots det fortfarande är många gånger.
    Bomullsodling påverkar ozonlagret genom att exempelvis ozonförstörande lustgas släpps ut från gödslet som används. Om man endast ser till klimatet behöver en ekologisk bomullspåse användas 131 gånger för att vara det bästa alternativet.
    För att påsar ska vara miljövänliga är det viktigt att de är lätta och därmed materialsnåla. Det är även viktigt att de är starka och kan bära mycket, visar rapporten. Att plastpåsar är lätta gör att koldioxidutsläppen per kilo slås ut på många påsar och därför blir utsläppen per plastpåse låga, enligt en annan rapport.
    Den danska rapporten bygger på en livscykelanalys utifrån 15 olika miljöaspekter. Rapporten bygger på de påsar som fanns tillgängliga i danska livsmedelsbutiker 2017. Resultatet gäller förutsatt att påsen lämnas in till avfallssystemet efter användning. Om plastpåsar däremot hamnar i naturen kan den ställa till stor skada. Bland annat bryts de ned till mikroplaster som stannar kvar i hundratals år och kan hamna i fiskars bukar.

    143 miljoner klimatflyktingar förväntas till 2050

    Om inte världens regeringar börjar trappa upp sin miljöpolitik så riskerar befolkningen i stora delar av världens mest hotade regioner att tvingas migrera inom landet. Detta visar en ny rapport från Världsbanken.
    Rapporten Groundswell: Preparing for Internal Climate Migration pekar ut tre riskzoner vars befolkning kommer tvingas migrera internt i sitt land: Afrika nedanför Sahara, Sydasien och Latinamerika. Av dessa riskzoner är läget allvarligast i Sydasien, där ett land som Bangladesh kommer ha fler klimatflyktingar internt 2050 än  internflyktingar.
    Kristalina Georgieva, VD på Världsbanken, anser att rapporten visar på vikten av att förändring sker nu.

    Vi har nu ett kort tidsfönster, innan följderna av klimatförändringarna blir värre, att förbereda oss för denna nya realitet.

    Rapporten målar upp tre scenarier: ett pessimistikt, ett mer inkluderande och ett klimatvänligt. Om mänskligheten inte bromsar sin påverkan i högre takt än vad som sker just nu, vilket är det pessimitiska scenariot, kommer mellan 117 och 143 miljoner av de människor som lever i världens riskzoner att tvingas på flykt. Om världens regeringar aktivt tar tag i miljöfrågan och begränsar koldioxidutsläppen, kan siffran istället mellan 31 och 72 miljoner.
    Förberedelser och lösningar
    Förutom konkreta åtgärder för att förbereda sig på att ta emot alla klimatflyktingarna, såsom att bygga fler bostäder och klimat-smart infrastruktur, föreslår Världsbanken tre åtgärder för att tackla denna fråga:

    • Begränsa utsläppet av växthusgaser
    • Inkludera klimatmigration i utvecklingsarbetet
    • Investera i forskning för att förstå skalan och effekterna av intern klimatmigration

    Denna rapport är ett första steg mot att förstå de verkliga och närvarande konsekvenserna som klimatförändringar orsakar på vår planet. Konsekvenserna kommer inte om hundra år, de är redan här.
    För den som vill läsa rapporten i sin helhet går den att ladda ner här

    Världens användning av fossilenergi ökade 2017

    Världens energianvändning ökade med 2,1 procent år 2017. Fossilenergi stod för cirka 70 procent av energiökningen, förnybart stod för resten. Detta ledde till att världens energirelaterade utsläpp av koldioxid ökade med 1,4 procent förra året, efter att ha stått still i tre år.
    Ökningen av koldioxid motsvarar utsläppen från 170 miljoner nya bilar. Orsaken till ökningen var stark ekonomisk tillväxt, låga priser på fossilenergi och svag energieffektivisering,  enligt en ny rapport från Internationella energirådet (IEA). Mer än två tredjedelar av koldioxidökningen skedde i Asien.
    Fossilenergi stod för 81 procent av världens energi 2017. Andelen fossilenergi har varit i stort sett oförändrad under de senaste tre decennierna, trots en stark ökning av förnybar energi. För att världens klimatmål ska nås måste andelen koldioxidsnål energi öka med 1,1 procent per år. Detta innebär en femdubbling jämfört med ökningstakten 2017.
    Lite överraskande så minskade koldioxidutsläppen i USA under Trumps första år som president. Detta är tredje året i rad som utsläppen i USA minskade. De tidigare åren har förklaringen varit att naturgas ersätt kol. Men 2017 var huvudförklaringen att energikonsumtion minskade och förnybar energi ökade, vilket gjorde att fossilanvändningen minskade.
    En viktig anledning till att energiförbrukningen i USA har minskat är att priset på LED-lampor sjunkit med 94 procent sedan år 2008 och att antalet LED-lampor i USA har ökat från en halv miljon 2009 till 450 miljoner lampor, enligt en text från University of California.  Samtidigt har priset på förnybar energi i USA har fortsatt sjunka och 29 delstater har satt upp mål om förnybar energi.

    Så kan mer skogsbränsle användas utan att biologiska mångfalden försämras

    Det går att ta ut 30 – 40 TWh energi från restprodukter och sly från skogen, utan att möjligheterna att nå miljömålen om levande skogar och ett rikt djur- och växtliv försvåras. Detta skulle i så fall vara en kraftig ökning från dagens uttag på 10 TWh, enligt en rapport från Energimyndigheten.
    Ett sätt att öka uttaget utan och samtidigt nå målen om biologisk mångfald är enligt rapporten att använda mer bränsle från skogar som inte har många sällsynta arter, exempel på dessa skogar är planterade, genomröjda och gallrade skogar.
    Att elda mer toppar, grenar och stubbar som blir över efter avverkning av granskog innebär inget större problem för den biologiska mångfalden, eftersom få rödlistade arter har dessa som sin livsmiljö. Däremot är det viktigt att låta toppar, grenar och stubbar från lövträd vara kvar eftersom de är viktiga för rödlistade arter.
    Ett annat sätt att öka produktionen är att använda mer sly från åkerkanter, hagmarker, vägkanter och kraftledningsgator, detta skulle kunna öka energiuttaget med 10 TWh per år. Ett annat sätt att få ut mer energi från skogen är att plantera lövträd på de ovan nämnda markerna och bedriva ett så kallat lågskogsbruk. Detta innebär att lövträden kapas regelbundet, men att basen på träden är kvar så att de kan fortsätta växa.
    Samtidigt är det viktigt att spara skogar med höga naturvärden, skyddade skogar och skogar nära nyckelbiotoper, enligt rapporten.

    Storbritanniens koldioxidutsläpp är de lägsta sedan 1890

    Storbritanniens koldioxidutsläpp från användning av fossilenergi har minskat sedan början av 1980-talet.  Nu är utsläppen på samma nivå som de var 1890, visar en uträkning från Carbon Brief. 
    Endast under strejkåren 1893, 1921 och 1926 har utsläppen varit lägre än vad de var 2017.
    En stor anledning är att kolanvändningen har minskat. År 2017 användes 17 miljoner ton kol i Storbritannien, vilket är en kraftig minskning från de 221 miljoner ton kol som användes år 1956.
    Kolanvändningen kommer minska ännu mer framöver. Senast år 2025 ska alla kolkraftverk stängas, enligt beslut från den brittiska regeringen. Det kan behövas för att Storbritannien ska nå målet om att minska utsläppen med 80 procent mellan 1990 och 2050, hittills har utsläppen minskat med 38 procent sedan 1990.
    Denna statistik handlar om utsläppen som sker i Storbritannien, den inkluderar inte utsläpp som sker på andra platser på grund av konsumtion i Storbritannien.

    Indien och Frankrike satsar miljarder på solenergi

    Frankrikes President Emmanuel Macron och Indiens premiärminister Narendra Modi ger över en miljard dollar till ny samarbetsorganisation som ska främja solenergi i länder med mycket solljus.
    Projektet annonserades under ett möte den 11 mars i samband med grundandet av samarbetsorganisationen International Solar Alliance (ISA). Den unga organisationen kan inte bara räkna Indien och Frankrike till sina 61 samarbetsländer, utan även länder som Kuba, Yemen och Australien deltar i samarbetsorganisationen.
    Organisation syftar till att främja utvecklandet av solenergi i de länder som kan dra störst nytta av den.

    The International Solar Alliance vision och uppdrag är att bidra till att skapa en tillägnad plattform för samarbete bland länder rika på solresurser…. och hjälpa att uppnå det gemensamma målet att öka användandet av solenergi för att möta energibehov av blivande ISA medlemsländer…

    Solenergi på storskalig och lokal nivå
    ISA kommer främst att arbeta med projekt i solintensiva delar av världen såsom norra Afrika, norra Sydamerika och på den Arabiska halvön. Arbetet kommer främst verka på lokal nivå, exempelvis genom att installera gatubelysning på ögruppen Seychellerna, men även genom större projekt som byggnationen av solcellsanläggningar i ökenregionen Sahel i norra Afrika.
    Solenergi med en total produktion på 10 GW planeras i övergångszonen mellan Sahara-öknen och den sudanesiska savannen, i ett samarbete mellan African Development Bank och ISA.

    Detta är en viktig milstolpe för [Afrikanska utvecklings] Banken i sina ansträngingar att leda kontinentens förvandling mot hållbar energi, genom användandet av solenergi, och i en satsning på att nå universell tillgång till energi i Afrika, sa Amadou Hott, Vice President, energi, klimat och grön tillväxt vid African Development Bank.

    Organisationer som ISA är viktiga för länder som Indien, som fortfarande är starkt beroende av fossila bränslen. Detta är alltså ett välkomnande tillskott till de satsningar på solenergi som görs världen över.
     
     

    Svenskarna vill ha flygskatt

    Hälften av svenskarna, 48 procent, är positiva eller mycket positiva till en flygskatt.
    Siffrorna kommer från en Sifo-undersökning SvD beställt. På frågan ”Vilken är din inställning till flygskatt?” svarade 48 procent att de är mycket eller ganska positiva, 33 procent är mycket eller ganska negativa och 18 procent vill eller kan inte svara på frågan.
    Den 1 april införs flygskatten, som höjer priset på flygresorna inom EU med 60 kronor och priset på långresor med 250 eller 400 kronor. Enligt Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, är Sifo-resultatet lite förvånande eftersom väljare inte brukar gilla nya skatter.
    Till skillnad från vägtrafiken betalar flygbolagen ingen skatt på bränsle. Enligt en uträkning av Naturskyddsföreningen skulle en resa till Thailand med ett biljettpris på 10 070 kr kosta 18 004 kr om de betalade skatter som andra transportslag.
    – Många inser att flyget är en bidragande orsak till klimatförändringar och tycker att det är orimligt att flyget inte beskattas, säger Åsa Knaggård, statsvetare vid Lunds universitet som forskar i miljöpolitik till SvD.
    – Undersökningen visar att människor inte vill ha rea på att förstöra klimatet. Man har också en stor villighet att betala för flygets utsläpp, säger Isabella Lövin till SvD.
    Tidigare har också Naturskyddsföreningen och branschorganisationen Svenskt Flyg gjort en liknande undersökning då andelen positiva var ännu högre.

    Cykelgrabbarna vill att fler ska resa fossilfritt

    Femtonåriga Nyköpingskillarna August, Elliot och Jacob tycker att fler borde få upp ögonen för cykelsemester. Under parollen ”Cykelgrabbarna” vill de inspirera andra till hållbart resande. Förra året färdades de till Göteborg – och i sommar bär det av till Norge. SMB har pratat med August Hansson, en av de unga cyklisterna. 

    Hur kom ni på idén till Cykelgrabbarna?

    Det hela började 2015, precis innan jag skulle flytta till Saudiarabien. För att göra en sista rolig grej med kompisarna bestämde vi oss för att cykla någonstans. Det hela började lite lätt men slutade med att vi cyklade från Nyköping till Norrköping, en sträcka på cirka 70 kilometer. Detta markerade starten på ett intresse för cykling men öppnade också våra ögon för hållbar utveckling på flera plan.

    Till sommaren 2017 bestämde vi oss för att cykla ända till Göteborg. En av våra lärare frågade ifall man skulle kunna följa vår resa på vägen – och då skapade vi instagramkontot Cykelgrabbarna.

    Efter Göteborgsresan har ni nu sikte på Norge. Hur har ni tänkt inför den resan?

    Sedan Göteborgsresan har vi dragit många lärdomar. Våra mobilkartor var inte helt uppdaterade vilket resulterade i att vi vid ett tillfälle kom ut på en motorled och ett annat fick cykla på en traktorstig i skogen. En annan sak som vi måste se över är hur vi lever under resan. Förra året var vår diet inte det minsta planerad vilket i sin tur ledde till att det blev lite för mycket onyttig snabbmat.

    När man tänker hållbarhet måste man så klart tänka miljömässigt, men också ekonomiskt och socialt. Detta betyder i praktiken att vi måste tänka på allt vi gör och ständigt fråga oss: Vad kan vi göra för att vara ännu lite billigare? Vad kan vi göra för att göra ett mindre avtryck på vår omgivning? Lösningen kan vara allt från att köpa ekologiskt till att sortera vårt skräp rätt eller välja den bästa vägen. Sedan fanns det en hel del saker vi löste riktigt bra förra gången. Bland annat planerade vi upp sträckorna ganska lagom långa. All packning låg säkert i våra väskor och vi fick många bra minnen från resan.

    Cykling är ju ur miljösynpunkt ett oslagbart resesätt. Vad kan vi göra för att få fler att resa miljövänligt?

    Jag tror att folk inte inser att bil inte är det enda sättet man kan transportera sig på. De tänker inte på hur lång tid någonting egentligen tar. Visst, Göteborgsresan skulle ta fyra timmar med bil istället för fyra dagar med cykel. Vi har full förståelse för att alla inte kan cykla 10+ mil varje dag, men tror att många inte inser vad de går miste om.

    Att bara cykla ett par kilometer varje dag gynnar alla. Det är i princip gratis, ger bra motion och påverkar inte miljön. Många människor har inte heller långt till jobbet men åker ändå bil. I rusningstrafik i stan vet vi också att det i många fall går snabbare med cykel.

    Var går er cykeldrömresa?

    Det beror på vem av oss man frågar. Elliot skulle säkert vilja åka ner på kontinenten och utforska nya ställen och Jacob cyklar gärna nära havet. Den perfekta resan ska ha både upp och nedförsbackar. Det ska regna och vara solsken. Det är då man få känna på hur det är att cykla på riktigt. Man vill ha lite motstånd. Det finns något riktigt charmigt i det enkla.


    Vill du hänga med på cykelgrabbarnas resa? Följ deras instagramkonto Cykelgrabbarna. 

    Sjökor fryser ihjäl när klimatförändringar orsakar extremkyla

    Enligt en ny rapport finns det ett samband mellan uppvärmningen av Arktis och vinterstormarna som härjat på USAs östkust i år. De hårda stormarna har nått ända ner till Florida och orsakat en kraftig ökning av ihjälfrusna sjökor i regionen.

    52 sjökor har frusit ihjäl i staten sedan årsskiftet, vilket kan jämföras med 27 under hela 2017, enligt siffror från Floridas fisk- och djurskyddskommission.
    Sjökorna är av släktet manater och arten lamantin, vilka finns i Kariben och längs Sydamerikas östkust. Arten klassas redan som hotad på grund av jakt, fiske och kollisioner med båtar.
    Enligt en ny studie blir extrem kyla vanligare i östra USA i och med uppvärmningen av Arktis, vilket kan vara orsaken till att sjökorna frusit ihjäl.

    Manater kan ansluta sig till isbjörnar som ett av de första ikoniska offren för utrotning i det vilda på grund av klimatförändringar, sa Jeff Ruch, VD för Public Employees for Environmental Responsibility till The Guardian.

    Om vi inte hade tillräckligt med anledningar att göra något åt klimatet innan så har vi nu fått en till. Om sjökorna ska vara något mer än figurer i en sagoböcker är det dags att kavla upp ärmarna – ordentligt.

    WWF: "Uppgradera dina matvanor för en levande planet!"

    ”Alla skulle bli vinnare på om vi åt mindre men bättre kött och mer vegetariskt; planeten, djuren och vi själva. Om vi ska behålla den globala biologiska mångfalden och begränsa klimatförändringarna till max 1, 5 grader måste vi äta mer växtbaserat  –  och mycket mindre, men bättre kött”, skriver Håkan Wirtén, generalsekreterare hos WWF och Anna Richert, expert på hållbar mat hos WWF idag i en debattartikel på Supermiljöbloggen. 
    Världsnaturfonden WWF lanserar under våren 2018 matkonceptet One Planet Plate, måltider för en levande planet, som både är klimatsäkra och samtidigt gynnar den biologiska mångfalden. Det finns en enorm potential i smakrika, goda och hälsosamma måltider, där gröna proteiner är basen och köttet är kryddan.
    Måltidsleverantörer, restauranger och skolor ligger nu i startgroparna att pröva One Planet Plate. Till hjälp för privatpersoner lanserar WWF också en Matk

    Anna Richert, expert på hållbar mat WWF

    alkylator som visar hur vi kan sätta samman en måltid och samtidigt begränsa klimatuppvärmningen till max 1,5 grader.
    Mycket tyder på att vi är på rätt väg när det gäller att äta mer hälsosamt och klimatsmartare. ”Peak meat”, kött-toppen, har redan inträffat i USA och ett trendbrott verkar vara på väg i Sverige. Enligt ny statistik från Jordbruksverket sjönk svenskarnas köttkonsumtion under 2017 med 2,2 kg per person.
    En färsk Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar att en tredjedel av den svenska befolkningen uppger att de också har dragit ner på sitt köttätande det senaste året för att minska sin klimatpåverkan. Bland gruppen unga kvinnor 16-29 år säger 46 procent att de har dragit ner på sitt köttätande under de senaste 12 månaderna för klimatet. Av de unga kvinnorna är det en hel fjärdedel som uppger att de aldrig äter kött.
    Maten står för cirka en tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan. För att begränsa klimatförändringarna till 1,5 grader och nå Parisavtalet behöver matens klimatpåverkan minska med uppemot tre fjärdedelar.
    WWFs One Planet Plate baseras på en klimatbudget för mat där högst 11 kilo växthusgaser per vecka får släppas ut. WWF har också tagit
    fram det digitala konsumentverktyget ”Matkalkylatorn”, som baseras på forskning från Chalmers Tekniska Högskola, och där man kan komponera sina egna måltider inom ramen för den uppsatta klimatbudgeten och klimatsäkra sin måltid – så att den ryms inom en maximal global uppvärmning på 1,5 grader.
    Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF

    De flesta känner nog till matens påverkan på klimatet, men färre känner till att det globala livsmedelssystemet tär hårt på vår biologiska mångfald.
    Maten är en av de största globala orsakerna till att djur och växter försvinner i en alldeles för hög takt.
    One Planet Plate har tydliga krav för naturen och den biologiska mångfalden. Om kött eller fisk ingår ska de ha grönt ljus i WWFs Köttguide och Fiskguide. Det innebär att fisken inte kommer från hotade bestånd och att djuren fötts upp utan foder som orsakar avskogning och med hänsyn till miljö och klimat.
    De vegetabilier som vi äter mycket av i Sverige och som odlas på fälten där de gör störst skillnad för den biologiska mångfalden – potatis, morot, spannmål, raps och lök –  ska vara ekologiska, enligt One Planet Plate.
    Matfrågorna är oerhört viktiga och måltiderna vi äter måste börja hålla sig inom planetens gränser. Här är tre steg på vägen som skulle göra stor skillnad:

    1. Restauranter, måltidsleverantörer och företag som producerar mat: gör det enklare och mer tillgängligt att konsumera hållbara måltider för en levande planet.
    2. Politiker på nationell och lokal nivå: skapa incitament för att det ska bli enklare och mer prisvärt att producera och konsumera mer hållbar mat.
    3. Svenska lantbrukare: stå upp för och lyft fram alla de goda mervärden och fördelar som den svenska livsmedelsproduktionen erbjuder.

    Låt oss äta mindre men bättre kött och mer gröna proteiner – då kommer vi också må bättre och hålla oss friskare, samtidigt som vi gör en stor insats för klimatet och miljön.
    Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
    Anna Richert, expert på hållbar mat WWF

    Uppvärmning av Arktis orsakar extremväder i Nordamerika

    Forskare har kartlagt ett samband mellan ovanligt varma temperaturer i Arktis och extremväder på sydligare breddgrader i en ny studie. Kraftiga snöfall och köldknäppar i Nordamerika kan kopplas till värmeböljor kring nordpolen.
    Studien är en i raden som pekar på att klimatförändringarna innebär mer extremväder.

    Det finns ett anmärkningsvärt starkt samband mellan en varm Arktis och kallt vinterväder längre söderut. Det är en komplex historia – global uppvärmning bidrar till mildare temperaturer men har också oförutsedda konsekvenser som det här, säger en av artikelförfattarna, Judah Cohen, till The Guardian.

    Enligt studien är sambandet extra tydligt för USAs östkust, som precis upplevt två vinterstormar på mindre än en vecka samtidigt som Arktis är rekordvarmt.
    Läs SMBs tidigare rapportering om Arktis koppling till extremväder.

    Storbritannien går emot EU om palmoljeförbud

    I konflikt om ett EU-förbud mot palmolja i biobränslen, planerar Storbritanniens regering att etablera ett handelsavtal med Indonesien för handel med palmolja. Detta visar läckta regeringsdokument som The Guardian tagit del av.
    I april 2017 röstade EU-parlamentet igenom ett förbud mot palmolja i biobränsle. Förslaget har ännu inte implementeras men är på god väg.
    Enligt läckta dokument som den brittiska tidningen The Guardian tagit del av, försöker nu Storbrittanien kringgå detta förbud genom att skapa ett eget handelsavtal med Indonesien. För även Brexit röstades igenom i folkomröstningen i fjol, är Storbritannien skyldiga att följa EUs lagverk tills dess att utträdet fullföljts. Handelsavtalet, med förkortningen CEPA, syftar till att främja exporten av hållbar palmolja från Indonesien.
    Kritiserad certifiering.
    Den indonesiska palmoljans status som hållbar har dock fått starkt kritik från flera håll. Andy Roby, rådgivare på den brittiska ambassadens avdelning för klimatförändringar i Jakarta, är skeptisk till trovärdigheten i Indonesiens egen hållbarhets-certifiering (förkortad ISPO).

    Vi köper er palmolja, [men] vi vet inte något om ISPO… vi vet inte vart den kommer ifrån. Det finns ett trovärdighetsproblem i det sätt standarden har utvecklats och hur systemet används.

    Skövlingen av regnskog för odlandet av palmolja i Indonesien, Malaysia och Cameroon har fått allvarliga konsekvenser för både lokalbefolkningen och det lokala djurlivet. Bara i Indonesien kan handeln och produktionen av palmolja kopplas till 150,000 döda orangutanger och att landet tillhör de länder i världen som har glesast skogar.
    Daniela Montalto, skogskampanjare för Greenpeace säger till the Guardian att avslöjandet om handelsavtalet skapar många frågor kring Storbritanniens och miljöminister Michael Goves engagemang för miljöfrågan när landet officiellt lämnar EU nästa år.

    Om Storbritanniens regering vill vara miljöledare, måste den tydligt klarlägga att det inte finns någon plats för palmolja befläckad av avskogning i Storbritannien. Michael Gove har en möjlighet att visa att han menar allvar om att inte låta handelsavtal post-Brexit sänka våra miljöstandarder – han borde ta vara på den.

    Miljöskadliga avtal som detta riskerar att allvarligt skada Storbritanniens hållbarhetsarbete. Förhoppningsvis är inte detta exempel vi kommer vi se av efter landets utträdande ur EU.


    Se tidigare artiklar vi skrivit om palmolja här.

    Rekordvarm vinter i Arktis chockar forskare

    Arktis upplever den varmaste vintern som någonsin uppmätts i regionen med plusgrader och rekordlåg havsis.
    De varma temperaturerna chockar även riktiga Arktis-veteraner.

    Det är bara galna, galna grejer. De här värmeböljorna – jag har aldrig sett något som det här, sa forskaren Mark Serreze, som studerat Arktis sen 1982, till The Guardian.

    Väderstationer i regionen mätte temperaturer på mer än 5.6 grader varmare än vanligt, vilket visar att uppe i norr är klimatförändringarna redan i full gång.
    Än mer anledning att ställa om till hållbart så fort som möjligt helt enkelt.

    Klimatforskare kartlägger sin egen klimatpåverkan

     
    Forskare vid institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) på Stockholms Universitet har inlett projektet ”Att spåra utsläppen av växthusgaser”. Projektetet dokumenterar och analyserar klimatpåverkan från institutionens egna anställda.
    Målsättningen med projektet är enligt  Paul Glantz, forskare på institutionen och miljösamordnare på Stockholms Univeristet, att i längden kunna agera som ett gott exempel.

    Det är ett sätt att synliggöra våra egna koldioxidavtryck och få en överblick över våra resvanor. Målet är att kunna minska utsläppen genom att stimulera fler att välja alternativa sätt att resa, som med tåg, eller uppmuntra medverkan på sådant som workshops, arbetsmöten och konferenser via videolänk istället för att åka dit fysiskt.

    För att dokumentera forskarnas klimatpåverkan kommer appen Tyndall Travel Tracker att användas, som utvecklats av forskare vid Tyndall Centre for Climate Change Research i Norwich, Storbritannien. På centrets hemsida beskriver utvecklarna av appen är det viktigt att forskare som arbetar med klimatforskning försöker begränsa sin klimatpåverkan.

    Det räcker inte att bara att mäta koldioxidutsläpp. Samtidigt som det är viktigt att uppmuntra individer att minska sina utsläpp, kommer det att bli svårt att se stora åtgärder [i samhället] om det inte samtidigt sker ett skifte i det sätt som forskarvärlden interagerar och träffas

    Tyndall Center for Climate Changer Research ser appen som ett första steg mot att skapa en ”arbetskultur inom forskarvärlden med låga utsläpp för 2000-talet”.
    Vid slutet av 2018 kommer de första resultaten från forskarna på Stockholms Universitet att analyseras och vi väntar spänt på resultaten.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.