Kommunernas anpassning till ett varmare klimat blir för varje år en allt tuffare uppgift. Många mindre kommuner har knappt påbörjat arbetet, samtidigt som regeringen har dragit ned de blygsamma anslag som finns till samordning och stöttning för klimatanpassning. Men det görs vissa framsteg, visar en stor enkätundersökning gjord av Svensk Försäkring och Sveriges Miljöinstitut, IVL.
Försäkringsbranschens intresseorganisation mäter och poängsätter tillsammans med IVL klimatanpassningsarbetet inom kommunerna sedan tio år tillbaka. Årets rapport är den sjunde i ordningen.
Ett omfattande formulär skickades ut till samtliga 290 kommuner, som fått svara på en lång rad frågor om hur långt man kommit i inventering och kartläggning av specifika klimatrelaterade risker – som till exempel översvämningar och skred vid skyfall och liknande.
Kommunerna behöver inte tvivla på att klimatanpassningens kostnader för dessa områden i hög grad blir deras huvudvärk. I regeringens klimatanpassningsutredning, som lades fram i maj i år, konstateras att ”kommunerna, inklusive kommunala företag, har en central roll i arbetet med klimatanpassning i och med sitt planmonopol och genom sitt ansvar för gator samt vatten- och avloppssystem.”
Värmeböljor kräver planering för äldreboenden
Undersökningen tar även upp vilka resurser man har för anpassningsarbetet och vilka styrdokument och program som tagits fram, liksom även vilka fysiska åtgärder, till exempel inom vatten och avlopp, som gjorts. Allt åsätts poäng enligt fastställd modell.
Utöver den traditionella tekniska sektorn inom kommunerna, kommer planering och fysiska åtgärder för att skydda känsliga personer vid extrema värmeböljor att bli allt mer nödvändigt för kommunerna. De ansvarar ju för såväl äldres hälsa på äldreboenden, liksom för småbarnens på förskolorna. Staten har på senare år tydliggjort kommunernas ansvar, och enligt undersökningar som gjorts har en majoritet av kommunerna idag handlingsplaner för bättre beredskap vid värmeböljor.
Två kommuner, Boden och Norrköping, uppnår i årets rapport de maximala 33 poäng som kan delas ut. Därefter följer bland andra Arvika, Lund, Uppsala, Helsingborg, Lomma och Göteborg med höga poäng.
Norrköping, som toppat mätningarna två år i rad, har nått positionen genom att ha ett omfattande och systematiserat samarbete dels mellan de egna förvaltningarna, men också med både universitetet och statliga SMHI, enligt motiveringen. Konkreta investeringar för förbättringar inom olika kommunala anläggningar har även kommit igång.
Anpassningsarbetet i Norrköping har exempelvis konkret inneburit att en centralt belägen å med potential att stiga kraftigt försetts med en omfattande invallning som förhindrar stora översvämningsskador på byggnader och infrastruktur. Ett annat exempel är att alla extremare väderhändelser och incidenter kartläggs och analyseras varje år med en särskild klimatstrateg som samordnare. Syftet är att göra rätt prioritering och val av åtgärder.
97 kommuner har inte svarat alls
Men rapporten visar också att väldigt mycket återstår. Medelpoängen bland de 193 svarande kommunerna är 17,5 poäng, en enda mer än året innan. Och bara något mindre än hälften av kommunerna har antagit och bestämt vilka direkta mål som man ska ha för anpassningsarbetet, konstaterar rapporten.
97 kommuner har inte besvarat enkäten. I rätt stor utsträckning handlar det om mindre, mer glesbefolkade kommuner som ofta har svagare ekonomi.
– Vi kan nog utgå från att de som inte svarat alls troligen inte kommit i gång alls heller, säger Staffan Moberg, Svensk försäkrings klimatanpassningsexpert till SMB.
– Men vi vill inte skuldbelägga eller skamma med vår undersökning. Rapporten beskriver framförallt och visar vad de kommuner som hamnar högt i ranking gjort, som goda exempel och förebilder. Jag har stor förståelse för mindre kommuner med tuff ekonomi och bristande kunskap om dessa svåra frågor, betonar han.
Drabbade kommuner är mest aktiva
Enligt Staffan Moberg är det större kommuner, eller sådana som redan drabbats svårt av klimatrelaterade händelser, som är mest aktiva medan de mindre varken har personella eller ekonomiska resurser att arbeta med frågan.
Regeringen har alltså betonat kommunernas viktiga roll – men samtidigt dragit ned anslagen till länsstyrelser och övriga berörda myndigheter för att samordna planeringen och inte minst bistå de resurssvagare kommunerna i anpassningsarbetet.
Bantningen gjordes i 2023 års höstbudget och anges gälla hela treårsperioden, vilket SMB tidigare berättat om. Någon förklaring till varför planeringsarbetet nedprioriterats lämnades aldrig av klimatministern, trots frågor från medierna.
– Vi har varit kritiska mot det beslutet, men vi har även kritiserat tidigare regeringar, betonar Staffan Moberg. Det har hänt för lite, och anpassningsarbetet måste börja nu. Det blir allt dyrare ju mer vi väntar.
Exemplet Gävle visar vad följderna kan bli
Försäkringsbolagens stora huvudvärk idag gäller vattenrelaterade skador från skyfall, där exemplet Gävle visade vilka stora belopp det kan handla om. Men genom metodiskt arbete, där kommuner lär av varandra, men även tittar bakåt vad som hänt vid tidigare översvämningar, kan mycket förebyggas, enligt Moberg.
– På andra plats kommer problemet med stigande havsnivåer. Här är ännu mycket osäkert, men vi ser sedan 5-10 år tillbaka tecken på att processen kommer att gå mycket fortare än vad man trott tidigare. Vid nyproduktion bör det därför tas hänsyn till förväntade risker om drygt hundra år, då byggnaderna fortfarande ska kunna användas.
Staffan Moberg säger avslutningsvis att det finns positiva förslag i regeringens klimatanpassningsutredning som han vill ta fasta på. Han nämner bland annat förslaget att kommunerna ska kunna få medfinansiering för förebyggande åtgärder av fastighetsägare som berörs (vilket också av naturliga skäl ses som ett kontroversiellt förslag från andra håll).
– Låt oss hoppas på att många oklara regler kanske blir bättre och tydligare, och att det ska komma anslag till arbetet från statens sida.
