Stötta SMB
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dyster prognos för Sveriges biologiska mångfald

    Posted on by Alva Danielsson

    Sverige ska rapportera status för arter och livsmiljöer till EU enligt art- och habitatdirektivet. Under augusti presenterades Naturvårdsverkets resultat, vilket ser dystert ut. De flesta arter och livsmiljöer vi känner till har dåliga förutsättningar till fortlevnad.

    Det rör sig om bara 40 procent av våra kända arter som faktiskt har gynnsam bevarandestatus, och endast 20 procent av livsmiljöerna. För att ändra den negativa utvecklingen krävs omfattande insatser, skriver Naturavdelningschefen Fredrik Hannerz i ett pressmeddelande. Skogsbruket och ängs- och betesmarker är särskilda områden där förändring behöver ske.

    Bevarandestatus för arter i Sverige. Källa: Naturvårdsverket

    Fjärilar hotas särskilt av igenväxta betesmarker, eftersom deras livsmiljö då krymper avsevärt. En annan grupp arter som hotas är insekter som är bereonde av död ved i skogen. Här behövs en kontinuitet i skogen, alltså inga avbrott i form av exempelvis avverkningar, för att insekterna ska trivas.

    Hyggesfritt en lösning

    Fjällbjörkskogen är den enda skogsmiljön som Naturvårdsverket idag bedömer ha gynnsam bevarandestatus. Om skogarna under fjällnära gränsen inte är skyddade så riskerar de att avverkas, vilket är en stor anledning till arternas hotade status. Marcus Carlsson Reich på naturanalysenheten skriver i ett mail till SMB att det behövs en variation i hur vi brukar skogen.

    – De insatser vi i första hand har i åtanke är en generellt ökad variation i hur skogen brukas, där framförallt olika former av hyggesfria brukningsmetoder behöver öka. Idag är trakthyggesbruk den dominerande brukningsmetoden, andra brukningsmetoder skulle bidra till ökade möjlighet för arter som kräver andra typer av biotoper, säger Marcus Carlsson Reich.

    Nyligen presenterades slutbetänkadet för regeringens skogsutredning, som föreslår ökad produktion och avverkning, där just kalhyggesbruket är dominerande. Den ifrågasätter också hänsynen till en del arter, och föreslår bland annat minskad hänsyn till fågelarter vid avverkning.

    Marcus på Naturvårdsverket poängterar att nuvarande målbilder för miljöhänsyn inte är tillräckliga. Hänsynen till biologisk mångfald behöver öka i skogen oavsett brukningsmetod.

    – De mål som skogsägare har med sitt skogsbruk idag och som ska återspeglas i skogsbruksplaner leder nästan uteslutande till samma brukningsmetod, det vill säga att olika mål, tex kring biologisk mångfald, ger inte utslag i faktiska åtgärder i den omfattning som skulle behövas.

    Behovet: mer resurser

    Enligt Naturvårdsverkets rapportering så är en orsak till livsmiljöernas försvinnande att skogar med höga naturvärden avverkas.

    I dagsläget sker inga större konsekvenser för markägare som avverkar skogar med rödlistade och fridlysta arter. Vilka politiska åtgärder bör vidtas för att förhindra att sådan avverkning sker?

    – För att den lagstiftning som berör skogen ska ha en reell verkan behöver resurser tillföras för identifiering och kartläggning av skogar med höga naturvärden. Är skogar med höga naturvärden identifierade skapar det möjlighet till rådgivning om anpassat brukande eller skydd. Därtill behövs mer resurser för tillsyn, skydd och skötsel. För en skog med naturvärden som avverkats är lagutrymmet litet om naturvärdena inte varit kända innan avverkningen, säger Marcus Carlsson Reich till SMB.

    Tidöregeringen har hittills minskat klimat- och miljöbudgeten, och dragit ner på anslagen till skydd av natur, vilket gjorde sig tydligt i den senaste vårbudgeten. Samtidigt har EU:s restaureringsförordning trätt i kraft för att medlemsländerna ska öka insatserna för att bevara och restaurera biologisk mångfald.

    Lisa Olsson är vår nya sociala medier-redaktör

    Posted on by Supermiljöbloggen

    Supermiljöbloggens senaste tillskott är kulturfantasten Lisa Olsson som tagit sig an rollen som sociala medier-redaktör. Vi ställde några frågor till Göteborgaren, som väl ändå dricker te?

    Hej Lisa! Vem är du?

    Jag är 26 år och bor i Göteborg. Jag tog examen i digital kommunikation under våren 2024 och arbetar idag som marknadsförare på en teater. 

    Hur startade ditt engagemang för miljö och klimat?

    Mitt intresse började i skolan, särskilt i samband med olika projekt kring Earth Hour. Med åren har det vuxit. Jag tror att mycket av mitt intresse nu är tack vare vänner som pratar mer om klimatet och genom utbildning. 

    Foto: Privat

    Vad fick dig att vilja bli sociala medier-redaktör för SMB?

    Jag gillar att kombinera kreativitet och kommunikation, och ser sociala medier som ett viktigt verktyg för att sprida kunskap. Jag tycker det är viktigt att alla ska kunna ta del av information i sin vardag, och sociala medier gör det möjligt på ett helt nytt sätt. När den här rollen dök upp kändes det roligt och viktigt att få vara med och lyfta fram miljönyheter som kanske inte alltid syns i de stora medierna.

    Berätta något otippat om dig!

    Något många tycker är otippat är att jag varken dricker kaffe eller te – speciellt det sistnämnda brukar förvåna folk, eftersom jag tydligen ”ser ut som en teperson” eller ”har auran av en teperson”.

    Om du fick drömma, hur ser ditt idealsamhälle ut?

    Mitt idealsamhälle är ett jämlikt samhälle där vi lever mer hållbart och i fred. Ett samhälle där alla har samma tillgång till kultur. Där hela världen jobbar för mänskliga rättigheter och där vi tänker långsiktigt kring hur vi lever och på vad vi lämnar för avtryck på världen.

    Vi önskar Lisa, nu även offentligt, varmt välkommen till SMB.

    Vill du tipsa eller ställa en fråga till Lisa? Skicka då ett DM till SMB:s Instagram. Läs mer om oss och våra redaktionsmedlemmar här.

    Supermiljöbloggen vill gärna förstärka vårt grafiska team ännu mer. Är du intresserad av grafisk formgivning, design, eller sociala medier och hade velat bli en del av SMB:s redaktion? Skicka ett mejl där du berättar om dig själv, dina kunskaper och varför du är intresserad.

    Misstänkt förtigande av PFAS vid Vättern bör undersökas

    Posted on by Ingela Björck

    Aktion Rädda Vättern kämpar vidare med sina protester mot ett misstänkt miljöbrott i den segslitna frågan om Karlsborgs PFAS-förorenade flygplats. Man har nu begärt överprövning av åklagarmyndighetens beslut att lägga ner en förundersökning i ärendet.

    Det var på sommaren 2020 som Fortifikationsverket, som förvaltar militärens fastigheter, fick veta att det fanns höga halter av de farliga ämnena PFAS på den nordöstra delen av flygfältet. Verkets konsult ansåg att upptäckten genast borde anmälas, men anmälan dröjde ända till slutet av 2023. 

    FIHM (Försvarsinspektören för hälsa och miljö, tillsynsmyndighet för Fortifikationsverket) dröjde sedan ända till sommaren 2024 innan det misstänkta miljöbrottet anmäldes. Detta skedde först efter påtryckningar från gruppen Aktion Rädda Vättern, ARV.

    Aktion Rädda Vättern har överhuvudtaget tvingats trycka på mycket i ärendet. Kammaråklagaren ville först inte göra någon förundersökning om det misstänkta miljöbrottet, eftersom man inte ansåg att det fanns ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse” som krävde en förundersökning. 

    ARV påpekade då att en PFAS-förorening av Vättern, som förser ca 300 000 människor med dricksvatten, faktiskt är ett stort allmänintresse. En förundersökning startades så småningom, men las nyligen ner av kammaråklagaren med hänvisning till att det inte skulle kunna gå att bevisa brottsligt uppsåt eller oaktsamhet i fallet.

    Uppsåtligt eller slarvigt hemlighållande

    Det är detta senaste steg i ärendet som fått ARV att göra en överprövning av kammaråklagarens beslut. Man påpekar att Fortifikationsverket länge hemlighållit fyndet av höga PFAS-halter i en del av flygfältet. Om detta hemlighållande är uppsåtligt eller beror på slarv och okunskap kanske inte kan avgöras, men det är i båda fallen brottsligt.

    ”När det tydligt går att med hjälp av skriftliga daterade dokument se att fel begåtts handlar det antingen om uppsåt eller oaktsamhet. En tredje möjlighet ges inte, skriver ARVs miljöjuridiska talesperson Christer Haagman i föreningens begäran av överprövning.

    Supermiljöbloggen har följt den segdragna striden om Vätterns miljö i många artiklar. Det handlar bland annat om att Högsta förvaltningsdomstolen godkänt två kontroversiella beslut: dels att den militära flygtrafiken i Karlsborg får femdubblas, dels att den PFAS-förorenade marken vid landningsbanan får dräneras.

    Förhöjda halter i Vätterns fisk

    Vi har också berättat att den lagliga möjligheten att skydda Vättern mot PFAS-utsläpp försvunnit, trots att all fisk från sjön visat sig ha förhöjda PFAS-halter. Länsstyrelserna i länen kring Vättern har därför skärpt rekommendationerna för fisk och kräftor från sjön. Barn, ungdomar, gravida och ammande kvinnor bör idag inte äta Vätternfisk mer än högst 2-3 gånger per år.

    Så sent som i våras skrev vi även om att Fortifikationsverket fått tillstånd till att lägga upp kilometerlånga vallar med förorenad jord nära Vättern i samband med en renovering av landningsbanan vid Karlsborg. Man har också fått klartecken till att föra dag- och dräneringsvatten direkt ut till Vättern. 

    Vatten från PFAS-förorenade delar av banan ska, enligt ett tidigare domstolsbeslut, först renas innan det släpps ut. Men eftersom Fortifikationsverket och FIHM så länge förteg föroreningarna i den nordöstra delen av banan, så omfattas inte vattnet därifrån av reningskraven. Detta PFAS-förorenade vatten kommer att släppas ut helt utan rening, vilket fått ARV att överklaga tillståndet till regeringen.

    ”Evighetskemikalier” i många produkter

    PFAS är en grupp syntetiska, mycket svårnedbrytbara ämnen som kallats ”evighetskemikalier” eftersom de bryts ner extremt långsamt i naturen och i kroppen. De finns i vanliga konsumentvaror som stekpannor, friluftskläder och skönhetsmedel, men också i industriprodukter och specialvaror.

    Brandskum som innehåller PFAS har använts mycket länge, bland annat vid militära övningar. Ett mycket omtalat fall gäller utsläpp från det militära flygfältet i Kallinge i Blekinge, som bland annat orsakat cancer hos närboende. Dessa kan enligt Högsta domstolen kan ha rätt till skadestånd, men försvarsmakten kommer inte att ge något skadestånd, eftersom skadeståndsansökan kommit in för sent. Även i Karlsborg har brandskum med PFAS använts vid övningar.

    Naturskyddsföreningen har länge fört en kampanj mot PFAS, som hittats i nästan allt dricksvatten och ytvatten i Sverige. En tiondel av det testade kranvattnet hade halter som låg över Sveriges nya gränsvärde. PFAS-utsläppen till miljön sker både vid tillverkningen av produkter där kemikalierna ingår, vid användningen av produkterna och när produkterna blir avfall.

    Vi lever över våra tillgångar – och vi gör det med ett leende

    Posted on by Filip Johnsson

    Vetskapen om att vi lever över våra tillgångar är närmast total – men med ett leende fortsätter vi att överkonsumera. Men ingen verkar hålla i ratten idag skriver SMB:s krönikör Filip Johnsson som undrar om orsaken är att människan inte riktigt vågar se vad den håller på med.

    KRÖNIKA Det var inte så länge sedan jag kände att världen ändå höll ihop. Att det fanns ett slags grundläggande ordning. Politikerna satte ramarna, myndigheterna höll koll, och vi andra… vi fogade oss. Lite gnäll, visst, men vi visste ändå att någon höll i ratten.

    Men nu? Nu känns det som att ratten är övergiven. Bilen kör av sig själv, rakt mot en avgrund, och vi sitter där i baksätet och scrollar TikTok.

    Jag läser om kläder. Om hur vi skickar våra trasiga, smutsiga plagg till Ghana och kallar det återvinning. Som om det vore en god gärning. Men det är inte återvinning. Det är sophantering. Vi exporterar vårt avfall och kallar det hållbarhet. Det är så bisarrt att man nästan skrattar. Fast man skrattar inte. Man skäms.

    Och så turismen. Santorini. Tre miljoner turister om året. Tjugo tusen bofasta. Kryssningsfartyg som spottar ut människor som bara vill ta en bild i solnedgången. En bild! Det är inte längre resor, det är konsumtion av platser. Som om världen vore ett Instagramfilter.

    Billigt flyg som egentligen är dyrt

    Flyget då. Lågprisflyg som tar oss över hela Europa för några hundralappar. Det är så billigt att det känns som att det inte kostar något alls. Men det gör det ju. Det kostar i utsläpp, i klimat, i framtid. Och ändå sitter Ryanairs VD (fortfarande) och rycker på axlarna åt klimatförändringarna. Det är nästan poetiskt i sin cynism.

    Samtidigt står tågen still. Växelfel mellan Göteborg och Stockholm. Igen. Jag reser ofta med tåg. Ibland går det bra. Ibland inte. Men det är alltid tåget som får skiten. Flyget är försenat också, men det pratar vi inte om. Vi har andra förväntningar. Vi är snällare mot det som förstör mest.

    Det är något med vår samtid som skaver. Vi vet att vi lever över våra tillgångar. Vi vet att det inte håller. Men vi fortsätter ändå. Vi köper mer, reser mer, flyger mer. Och vi gör det med ett leende. Som om vi inte riktigt vågar titta på vad det är vi håller på med.

    Kläder, turism, flyg – det kan vara fantastiskt. Men just nu är det mest ett symptom. På en värld som tappat kontrollen. Och på oss, som inte längre vet hur man bromsar.

    Precis när jag skrivit klart denna krönika läser jag i the Guardian att om Tories vinner nästa val så vill dom maximera utvinningen av gas och olja i Nordsjön.

    Snacka om att tappa kontrollen.

    Ny studie: Inte längre låg sannolikhet för kollaps av Atlantströmmar

    Posted on by Lisa Jacobson

    Det stora systemet av havsströmmar som Golfströmmen är en del av riskerar att kollapsa. Tidigare har forskare bedömt att det är låg sannolikhet att detta ska hända, men det motsägs nu av en ny modelleringsstudie. En snabb minskning av växthusutsläppen krävs för att hindra ett katastrofalt scenario, enligt forskare.

    Forskare har länge varnat för att vi kan vara på väg mot en tippningspunkt där det stora systemet av strömmar i Atlanten, AMOC, stannar av eller i värsta fall kollapsar helt. Detta skulle få flera katastrofala konsekvenser. För nordvästra Europa, bland annat Sverige, skulle det innebära ett mycket kallare klimat eftersom Golfströmmen inte längre skulle föra med sig varmare vatten söderifrån. Nederbörden skulle minska, vinterstormarna skulle bli svåra och matproduktionen hotas. Dessutom skulle havsnivåerna stiga ytterligare.

    Forskare har varnat tidigare

    Ingen vetenskaplig konsensus råder om risken för kollaps, mycket på grund av att forskarna är beroende av olika komplicerade datormodeller och långtidssimuleringar för att bedöma framtida risker. Men förra året varnade över 40 forskare i ett brev till Nordiska rådet att varningssignalerna måste tas på allvar.

    Nu kommer ännu en studie som inskärper allvaret. De nederländska forskarna skriver i tidskriften JGR Oceans att AMOC kan passera en tippningspunkts inom de närmsta decennierna i ett scenario med fortsatt höga utsläpp, och att en kollaps kan ske 50 till 100 år därefter.

    Utsläppen måste minska drastiskt

    Med fortsatt ökning av växthusgasutsläppen, ledde 70 procent av forskarnas modeller till kollaps, och med medelhöga utsläpps nivåer i 37 procent av modellerna. Men även i ett scenario med minskade utsläpp visade 25 procent av modellerna på en kollaps.

    Forskaren Stefan Rahmstorf, verksam vid Potsdaminstitutet för klimatforksning, säger till The Guardian att han tidigare trott att risken för kollaps var omkring 10 procent.

    Nu ser det ut som att även i ett lågutsläppsscenario, där vi håller oss till Parisavtalet, är risken snarare 25 procent. Dessa siffror är inte speciellt säkra, men vi talar om en riskbedömning där även en tioprocentig risk för AMOC-kollaps skulle vara alldeles för högt. Vi ser att tippningspunkten där en nedstängning blir oundviklig kan passeras redan inom de närmsta 10–20 åren eller så. Det är ett chockerande fynd och det är därför vi måste agera väldigt snabbt för att skära ner utsläppen, säger han till tidningen.

    Skogsutredningen väcker motstridiga reaktioner: ”Dödsdom för miljömålen”

    Posted on by Alva Danielsson

    Nu har skogsutredningens slutbetänkande lämnats över till regeringen. Utredare Göran Örlander föreslår färre regelverk, minskat artskydd och en ökad produktion. Det är drastiska åtgärder som ifrågasätts starkt av både forskare och miljörörelsen.

    En robust skogspolitik för ett aktivt skogsbruk heter rapporten som på regeringens uppdrag ser över skogspolitiken. Redan innan sommaren kunde det anas vad författaren Göran Örlander skulle föreslå. Efter slutbehandling står det nu klart att det svenska skogsbruket ska generera ökad tillväxt med bland annat gödsling och främmande trädarter i fokus.

    Enklare att upphäva naturreservat

    Utredrningen föreslår att det ska bli enklare att upphäva naturreservat, om syftet med reservatet inte längre bedöms rimligt att uppnå. Örlander exemplifierar det med att reservat som gjorts för fåglar som flyttat därifrån inte längre skulle fylla sin funktion:

    Man har kanske avsatt ett område för att det har funnits en fågel, till exempel, som har flyttat därifrån. Tanken med det här är att skapa utrymme för skydd på andra ställen”, förklarar Örlander till Sveriges Radio.

    Samtidigt ska vi enligt FN-konventioner skydda 30 procent av land och hav. Borde det då inte bli lättare att bilda nya reservat, snarare än att upphäva befintliga? ”Vi gör det tydligare”, lyder Örlanders svar i radioinslaget.

    Klimatnyttan beror på vem som räknar

    Skogens klimatnytta råder det ständig debatt om. SMB har tidigare berättat om att det ofta beror på hur beräkningarna görs. Göran Örlander råder regeringen att ta fram en ny beräkningsmodell: Fossila utsläpp som uteblir när man använder skogliga produkter bör tas med i beräkningarna, där fokus ska ligga på substitutionsnyttan.

    Skogsforskaren Stig-Olof Holm vid Umeå universitet är skeptisk till beräkningarna ur ett klimatperspektiv.

    – För att få det rätt måste man väga in inte enbart substitutionseffekter av användande av skogsråvara, samt grad av inlagring av kol i skogsprodukter, utan även skogsbrukets effekter på klimatet genom avverkning. Det vill säga göra en beräkning av olika avverkningsnivåers klimateffekt totalt sett över tid, förklarar Stig-Olof Holm.

    Örlander argumenterar i utredningen att koldioxid från skogliga produkter har en kortare omloppstid än utsläpp från fossila källor, och är därför ett bättre alternativ för klimatet.

    – Detta vore i och för sig inget problem om vi skulle ha låt säga 100 – 150 år på oss att klara klimatkrisen. Men vi har ca 25 år på oss för att klara en uppvärmning på inte mer än 1,5 – 2 grader jämfört med förindustriell tid, säger Stig-Olof Holm och hänvisar till forskning som visar att minskad avverkning är den bästa klimatanpassningen i Parisavtalets tidsperspektiv.

    ”Förslagen är en dödsdom för naturarvet”

    Från näringslivets håll är reaktionerna positiva. LRF hävdar att utredningen stärker skogens klimatnytta och ger bättre förutsättningar för skogsägare. Branchorganisationen Skogsindustrierna välkomnar fokuset på tillväxt. ”Att öka tillväxten i de svenska skogarna är en av de viktigaste skogspolitiska utmaningarna”, heter det i pressmeddelandet.

    Andra aktörer är inte lika positivt inställda. Både Greenpeace och Skydda skogen kallar utredningen för ett ”beställningsjobb från industrin” och ifrågasätter Örlanders opartiskhet.

    Utredningen är skräddarsydd för att maximera virkesuttaget genom miljö- och klimatskadlig produktion. Den saknar förslag för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige,”, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace i ett pressmeddelande.

    – Om förslagen genomförs kommer det att leda till att mångfalden i våra skogar utarmas – det handlar i klarspråk om en dödsdom för våra miljömål och för ovärderliga naturarv i skogen, säger Skydda skogens talesperson Elin Götmark till SMB.

    Golfbanor tar mer plats än sol- och vindkraft tillsammans

    Posted on by Anna Nyquist

    Ny forskning visar att världen använder mer mark för golfbanor än för att producera förnybar energi. Om samma ytor fylldes med sol- och vindkraftverk skulle de kunna täcka en stor del av framtidens energibehov.

    För många är golf en riktig sommarfavorit – gröna gräsmattor, frisk luft och timmar ute på banan. Men de enorma ytorna har fått forskare att börja fundera: tänk om marken kunde göra mer nytta?

    Den frågan fick forskare i Tyskland att räkna på saken. De ville ta reda på hur mycket energi som skulle kunna produceras om golfbanorna i stället användes för förnybar energi.

    Resultatet är slående. Studien visar att golfbanorna globalt skulle kunna producera upp till 842 gigawatt solkraft och 659 gigawatt vindkraft. Det motsvarar mer el än vad många länder producerar i dag – och i flera fall skulle det till och med räcka för att nå klimatmålen med hjälp av bara sol- och vindkraft.

    Hur mycket mark tar golfbanorna egentligen?

    Runt om i världen finns över 38 000 golfbanor. Och de flesta av dem är koncentrerade till bara ett fåtal länder. Hela 80 procent ligger i tio länder – och USA leder överlägset med mer än 16 000 banor. Därefter kommer Storbritannien med 3 100 och Japan med 2 700.

    I Storbritannien upptar golfbanorna nästan en halv procent av landets totala yta. Även Japan och Sydkorea använder stora arealer – 0,37 respektive 0,42 procent. Trots det visar studien att dessa länder använder betydligt mindre mark till sol- och vindkraft, trots att potentialen är enorm.

    Som kuriosa: Även om Sverige inte ingick i studien finns det ungefär 661 golfbanor runt om i landet.

    Golf och förnybar energi kan samexistera

    Studien visar emellertid att golf och förnybar energi faktiskt kan samexistera. Golfbanor kan fortsätta vara gröna oaser samtidigt som delar av marken används för att producera el. Vindkraftverk tar liten plats och kan placeras på banorna utan att spelet störs. Solpaneler kan också installeras på vissa ytor utan att ta över hela anläggningen.

    Och på några håll händer det redan. I Hyogo-prefekturen i Japan har en hel golfbana byggts om till en solpark med 260 000 paneler. Den producerar 125 gigawattimmar el varje år – nog för att försörja tusentals hushåll.

    Dags att omvärdera markanvändningen

    Forskarna betonar att de inte vill stoppa golfen. I stället vill de starta en diskussion om hur vi använder vår gemensamma mark och utmana oss att tänka om kring våra prioriteringar.

    Golfbanor behöver alltså inte försvinna. Men studien visar tydligt att marken spelar en avgörande roll i energiomställningen. De val vi gör – om vi låter stora ytor fortsätta ligga outnyttjade eller om vi satsar på förnybar energi – kan avgöra om vi lyckas nå klimatmålen i tid.

    Ny studie: Elbilar minskar utsläppen mest av alla biltyper

    Posted on by Anna Nyquist

    En ny rapport från International Council on Clean Transportation (ICCT) visar att elbilar är det överlägset bästa alternativet för att minska klimatpåverkan från personbilar i EU. Fast den allra största klimatnytta får du naturligtvis fortfarande genom att välja bort bilen helt.

    Det diskuteras ofta om elbilar verkligen är det bästa valet för miljön. Det kan vara en av förklaringarna till att nybilsförsäljningen av elbilar bromsat in. Samtidigt vill många köra mer miljövänligt – men i djungeln av information, teknik och olika bilval är det inte alltid lätt att veta vad som faktiskt är bäst för miljön.

    Och valet blir inte lättare när forskningen pekar åt olika håll. Studier visar exempelvis att elbilar både ökar partikelutsläppen, framför allt från däck och vägbeläggning, och att batteritillverkningen driver både miljöproblem och sociala konflikter. Men ICCT:s nya rapport slår emellertid fast en sak: när det gäller klimatpåverkande utsläpp leder elbilarna klart bland personbilar.

    Elbilar kör ikapp sina produktionsutsläpp

    ICCT:s rapport publicerades i juli i år och bygger på en livscykelanalys samt en jämförelse mellan olika biltyper vad gäller utsläppen från tillverkning, användning och skrotning. Resultaten är tydliga. En elbil som säljs 2025 släpper i genomsnitt ut 73 procent mindre koldioxid än en bensinbil under hela sin livstid.

    Elbilar ger visserligen ungefär 40 procent högre utsläpp vid tillverkning, framför allt på grund av batterierna. Men skillnaden hämtas snabbt hem. Efter cirka 1 700 mil körda mil har elbilen lägre totala utsläpp än en bensinbil. För en genomsnittlig svensk bilägare, som kör omkring 1 126 mil per år, betyder det att elbilen i jämförelse med bensinbilen går plus för klimatet på mindre än två år.

    Jämförelse mellan olika biltyper

    ICCT jämför även utsläppen mellan flera olika biltyper mätt i gram koldioxidekvivalenter per kilometer (g CO₂e/km). För elbilar bygger beräkningarna på en genomsnittlig europeisk elmix enligt EU-kommissionens energiscenario JRC POTEnCIA CETO 2024. Resultatet visar stora skillnader:

    • Elbilar (BEV): cirka 63 g CO₂e/km – 73 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Elbilar som laddas med 100 procent förnybar el: cirka 52 g CO₂e/km – 78 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Laddhybrider (PHEV): cirka 163 g CO₂e/km – ungefär tre gånger högre utsläpp än rena elbilar
    • Hybridbilar (HEV): cirka 188 g CO₂e/km – cirka 20 procent lägre utsläpp än bensinbilar
    • Bensin- och dieselbilar: cirka 234–235 g CO₂e/km

    Det här gör jämförelsen tydlig: även om hybrider och laddhybrider minskar utsläppen något jämfört med bensinbilar, är elbilar det klart bästa alternativet för att sänka klimatpåverkande utsläpp. Och laddas de med förnybar el blir klimatnyttan ännu större.

    Siffrorna för bensin- och dieselbilar baseras på genomsnittliga livscykelutsläpp för nya bilar i EU 2025. Tunga SUV:ar släpper ofta ut betydligt mer än 235 g CO₂e/km, medan små, bränslesnåla bilar ligger något lägre.

    Vätgasbilar – stor potential

    Rapporten visar att vätgasbilar kan vara minst lika klimatvänliga som elbilar – men bara om de drivs med vätgas producerad från förnybar el. Med så kallad grön vätgas blir utsläppen ungefär 50 g CO₂e/km, vilket är 79 procent lägre än för bensinbilar.

    Men om vätgasen istället framställs från naturgas ser bilden helt annorlunda ut. Då stiger utsläppen till omkring 175 g CO₂e/km. Det är högre än för laddhybrider och långt ifrån elbilarnas nivå. ICCT bedömer därför att vätgasbilar inte är ett realistiskt klimatvänligt alternativ i dag, så länge förnybar vätgas är svårtillgänglig inom EU.

    Elbilar avgörande för klimatmålen

    ICCT:s slutsats är tydlig: elbilar spelar en avgörande roll för att EU ska nå sina klimatmål. Hybrider och laddhybrider minskar visserligen utsläppen, men inte tillräckligt snabbt eller mycket.

    För att snabba på omställningen föreslår rapporten att försäljningen av nya bensin-, diesel- och hybridbilar ska upphöra senast 2035. Men det räcker inte att bara byta ut bilparken. ICCT argumenterar också för att produktionen måste bli betydligt mer hållbar. Det kräver att tillverkarna ökar användningen av återvunnet material i batterier, satsar på klimatsmart stål och effektiviserar energianvändningen i fabrikerna.

    Så maximerar du klimatnyttan

    Elbilsvaruhuset.se lyfter i samband med ICCT-rapporten hur konsumenter kan göra elbilen mer klimatvänlig. Ett första steg är att installera en laddbox hemma, vilket möjliggör att klimatnyttan ökar. Med en laddbox kan konsumenter styra och anpassa laddningen till tider då andelen förnybar el är som högst. Nästa steg är att teckna ett elavtal med 100 procent förnybar energi för att minska utsläppen ytterligare. Konsumenter kan också investera i solceller med batterilagring för att öka självförsörjningen och minska beroendet av fossil el.

    Men om målet är att maximera klimatnyttan finns det ett ännu bättre alternativ: att välja bort bilen helt. Att gå, cykla, ta elsparkcykeln eller åka tåg och kollektivtrafik ger jämförelsevis nästan inga klimatpåverkande utsläpp alls. Ett tåg som drivs med förnybar el kan ligga så lågt som 14 gram koldioxidekvivalenter per kilometer. En elcykel hamnar runt 15 gram och en elsparkcykel så lite som 3 gram. Skillnaden jämfört med både fossilbilar och elbilar är enorm. Dessutom sjunker partikelutsläppen rejält med dessa alternativ, och batteriproblematiken försvinner helt för fordon utan batteri.

    Vattenkranarna sinar i torkans Teheran

    Posted on by Alva Danielsson

    Dystopiska scener utspelar sig i Teheran, huvudstaden med över tio miljoner invånare, när vattenbristen får kranarna att stå torra. Det har varit torka i Iran i fem år, men denna sommar har det regnat ännu mindre, och värmeböljan varit ännu varmare. 

    Storskaligt industriellt jordbruk och oreglerad användning i urbana områden där befolkningen konstant ökar lägger beslag på stora delar av vattenreservoarerna. Sommaren medförde värmerekord på över 40 grader Celsius. I kombination med torkan skapar detta stora utmaningar i vattenkraftproduktionen och således elförsörjningen. När behovet av luftkonditionering är som högst står invånarna inför återkommande strömavbrott utöver avbrott i vattenförsörjningen.

    Teheranbon Fatemeh beskriver dagarna i 40 grader som att ha feber, och berättar för Al Jazeera om hur hon förvarar vatten för att förbereda inför avbrotten. Hon lägger isbitar i ventilationen för att hantera värmen, och kyler kroppen med blöta handdukar.

    Klimatförändringarna gör saken mycket värre. Landet har sett en minskad nederbörd på 40 procent i år, jämfört med genomsnittet. Vattenreservoarerna är därför bara fyllda till knappt en tredjedel. Värmeböljor som den Iran såg denna sommar kommer att bli både vanligare och mer intensiva i och med ökad global uppvärmning.

    Motioner till kyrkomötet kräver att skogsutredningen genomförs fullt ut

    Posted on by Jan Lindsten

    I höst fattar kyrkomötet beslut om hur Svenska kyrkan ska bedriva sitt skogsbruk. Ett 15-tal av de totalt 129 motioner som väckts inför mötet kommer med förslag om att skärpa det kompromissförslag som kyrkostyrelsen klubbat, och som många miljö- och skogsaktiva medlemmar tyckte blev urvattnat i förhållande till skogsutredningen. SMB har läst motionerna.

    Svenska kyrkans skogsutredning, beställd av kyrkomötet år 2021, föreslog i höstas en lång rad mål för att göra skogsbruket långsiktigt hållbart. Uppdraget var att förbättra den biologiska mångfalden, förbättra klimatnyttan genom ökad kollagring, ge samerna större inflytande över kyrkans skogar i renbeteslandet, och allmänt stärka de andliga och etiska aspekterna i skogsbruket, vilket SMB berättat om.

    För att garantera att målen nåddes föreslogs fastställda arealer för olika åtgärder: 20 procent ska skyddas helt och 33 procent börja brukas så kallat naturnära. De återstående 47 procenten skulle fortsätta att brukas enligt dagens metoder, det vill säga med trakthyggesbruk (=kalhuggning).

    Skogsutredningen misskrediterades internt

    SMB har i en stor granskning visat hur skogsutredningen misskrediterades och misstänkliggjordes i en mycket omdiskuterad intern aktion som drevs av egendomsnämnder och tjänstemän inom kyrkans skogsförvaltning. När kyrkostyrelsen klubbade sitt beslutsförslag till kyrkomötet hade samtliga volymmål slipats bort, vilket också SMB rapporterade.

    Från flera nomineringsgrupper (kyrkomötets beteckning för ”partier”) väcks nu motioner med krav på att skogsutredningen ska följas mer strikt. Ivrigast är gruppen HoJ, Himmel och Jord, som lägger tio motioner som sammantagna skulle innebära att utredningens förslag genomförs full ut.

    Därtill lägger HoJ en motion som föreslår att kyrkans aktieinnehav i skogsbolaget SCA avvecklas. Förslaget motiveras med att bolaget genomfört hårdhänta avverkningar av naturskogar och struntat i att man är certifierad.

    I en motion från ÖKA, Öppen kyrka, vill motionären att ansvaret för att genomföra omställningen till ett skonsammare skogsbruk lyfts över från stiften, med hänvisning till hur stiftens egendomsansvariga hanterat skogsutredningen:

    Kritik mot egendomsförvaltningar

    Vi har under tiden som gått sedan utredningen släpptes hösten 2024 bevittnat flera märkliga aktioner från våra stift och egendomsförvaltningar. Det har handlat om beställda skuggutredningar som kan ifrågasättas utifrån såväl syfte som innehåll. Samma stift som har initierat dessa skuggutredningar ska nu ges ansvaret att driva skogsförvaltningen, enligt kyrkostyrelsen i linje med utredningen. Det lär inte ske. Ansvaret för processen kan inte läggas där, heter det i motionen.

    Posk, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, föreslår i en gruppmotion att det sätts ett volymmål på 20 procent skyddad skog och att det bildas ett särskilt råd som följer upp arbetet.

    Visk, Vänsterpartiet i Svenska kyrkan, lägger sig i sin gruppmotion rätt nära skogsutredningen men utan att precisera några volymmål. Man för också fram en kritik liknande den Öppen kyrka kommer med i sin motion:

    Vi är medvetna om det negativa remissutfallet från stiften och särskilt egendomsförvaltningarna som till och med beställt skuggutredningar. I flera remissyttranden från stiften har vidare visats en stor skepsis mot att ändra de hittillsvarande metoderna att förvalta skogsbeståndet. Det finns därför stora farhågor för att de övergripande målen för förvaltningen av prästlönetillgångarna inte inom överskådlig tid kommer att uppnås om ansvaret överlämnas till stiften.

    Liberaler vill ha hållbarhetsindex

    De gröna i Svenska kyrkan, vill att målen för det omställda skogsbruket skrivs in i kyrkoordningen, men föreslår inte några siffersatta mål. Det gör inte heller Fisk, Fria liberaler i Svenska kyrkan, som dock vill att det införs ett slags hållbarhetsindex som underlättar kontrollen av hur egendomsförvaltningarna bedriver arbetet.

    SDSK, Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan, kommer med ett förslag som indirekt talar för viss ökning av omloppstiderna i skogsbruket. Skälet är att det behövs en del äldre timmer kring 200 år till reparationer och restaurering av kyrkobyggnader, vilket behöver tryggas i egen skog, menar man. I andra sammanhang pläderar SD dock för fortsatt hårdhänt och industriellt skogsbruk, och vill även stimulera mångfaldsfientlig skogsgödsling för att få fart på tillväxten.

    Socialdemokraterna och Centerpartiet lägger inga motioner med bäring på skogsutredningen.

    Det kyrkoval som hålls 8 – 21 september bestämmer sammansättningen av kyrkomötet för nästa mandatperiod. Men det nyvalda kyrkomötet tillträder först den 19 november vid kyrkomötets andra höstsession.

    Nya kyrkomötet röstar inte om skogen

    Det slutliga besvarandet av skogsutredningen avgörs alltså innan dess och med nuvarande sammansättning av kyrkomötet.

    Hur kyrkovalet utfaller kan dock bli en fingervisning om hur starkt engagemanget är bland kyrkomedlemmarna för en förändrad skogsförvaltning. Det skulle alltså i teorin kunna påverka ledamöterna i samband med omröstningen om svaret på skogsutredningen.

    Uranbrytning blir tillåtet i Sverige igen

    Posted on by Lisa Jacobson

    Uranbrytning förbjöds i Sverige av den förra regeringen 2018. Men på torsdagen klubbas en proposition som gör det tillåtet från och med 1 januari 2026.

    Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari vill öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller energi, i och med det säkerhetspolitiska läget. Hon anser att inhemsk uranbrytning är ett viktigt steg mot svensk kärnkraft, skriver Dagens Nyheter.

    Regeringen tar nu även de första stegen mot att jämställa uranbrytning med annan gruvdrift, och att ta bort kommunernas rätt att säga nej. Detta är något som Sveriges Kommuner och Regioner har kritiserat, vilket Supermiljöbloggen tidigare skrivit om.

    Miljöpartiets språkrör Amanda Lind kallar det hela ett ”enormt svek”:

    Dessutom är det uppenbart att det kommunala vetot är på väg att ryka helt och hållet. Det är helt orimligt med tanke på den påverkan på närmiljö, dricksvatten och jordbruksmark som finns i samband med uranbrytning, säger hon till SVT Nyheter.

    Spermierna allt färre – kan plastkemikalier vara orsaken?

    Posted on by Ingela Björck
    spermier

    Antalet spermier i den manliga sädesvätskan har gått ner stadigt i flera årtionden. Många teorier har förts fram om orsaken. Shanna Swan, känd forskare inom miljömedicin och reproduktionsmedicin, tror att huvudskälet är plastens tillsatser av hormonstörande kemikalier.

    Shanna Swan har intervjuats i Guardian apropå FN:s strandade förhandlingar om ett globalt plastavtal. Hon och hennes kollegor har gjort två metaanalyser (sammanvägningar av data från många olika studier) av spermieantalet hos män. 

    Den första analysen, från 2017, visade att spermierna blivit färre hos sex av tio män i Nordamerika, Europa och Australien mellan åren 1973 och 2011. Den senare, som tog med data fram till 2018 och även omfattade studier från Afrika, Asien och Latinamerika, gav ett ännu mer slående resultat.

    I de studier som gick tillbaka till 1973 kunde vi se en minskning av spermieantalet med 1 procent per år. Men de studier som gjorts efter år 2000 visade en minskning med över två procent varje år, säger Shanna Swan i intervjun.

    Även svenska reproduktionsmedicinare har oroats av utvecklingen. Två läkare, Stefan Arver och Lars Björndahl, gjorde år 2018 ett internationellt upprop som kollegor i många delar av världen ställde sig bakom. Uppropet skickades till myndigheter och vetenskapliga organisationer i hela världen. 

    Fetma, stress, snus eller tajta kalsonger

    En åldrande befolkning, ökad vikt och en mer stillasittande livsstil har förts fram som möjliga skäl till att spermierna blivit färre. Alkohol, droger och stress har också nämnts, liksom snus och för tajta kalsonger. Och dessa faktorer kan kanske spela in, men Shanna Swan ser ändå huvudskälet som de hormonstörande ämnen som numera finns i miljön. 

    Just kemikalierna i plast – ett material som slog igenom ungefär samtidigt som det manliga spermieantalet började gå nedåt – är en stor källa till sådana ämnen. Plast innehåller ofta både ftalater, som tillsätts för att göra materialet mjukt och flexibelt, och bisfenoler, som tillsätts när man vill ha plasten hård och oböjlig. Båda dessa ämnesgrupper är kända för att kunna påverka hormoner som testosteron och östrogen.

    Förbud mot bisfenol A

    EU tog i våras ett viktigt steg genom att förbjuda bisfenol A, som anses vara farligast, i livsmedelsförpackningar och förvaringskärl. Men några bredare internationella överenskommelser om begränsningar för riskabla kemikalier i plast nåddes alltså inte vid FN-förhandlingarna i Génève. 

    Deep Science Ventures, ett miljöinriktat företag som vill koppla ihop forskare och näringsliv, varnade också nyligen för kemikalier i miljön. Enligt deras rapport kan man i människors kroppar numera hitta bland annat över 3.600 syntetiska kemikalier från matförpackningar. Företaget kallar risken med giftiga kemikalier för ”en osynlig tsunami”.

    Fem kulturupplevelser för miljöengagerade: september 2025

    Posted on by Alina Minkova

    När ord och siffror blir till en röra i huvudet och nyhetsflödet lämnar oss avtrubbade, kan konsten vara en räddning som fyller på med liv, energi och nya perspektiv. Här är några tips som vi hoppas kan ge just det. Fem kulturupplevelser för miljöengagerade i september – från konsert och forskarshow till konstutställningar och dokumentärfilm – markerar starten på en ny rubrik i Supermiljöbloggen.

    1. Amnesty Live 2025 – konsert för mod och mänskliga rättigheter

    Cirkus, Stockholm, 15 september kl. 19.30

    Amnesty International Sverige fortsätter sin välgörenhetskonsert, som hade premiär hösten 2024. På scen 2025 står The Soundtrack of Our Lives som husband i sin enda spelning för året. De delar kvällen med artister som Lars Winnerbäck, Miriam Bryant och Daniela Rathana. Kvällens konferencierer är komikern Ahmed Berhan och journalisten Ika Johannesson.

    Årets tema är mod, med fokus på kampen för mänskliga rättigheter. Extra uppmärksamhet riktas mot en 30-årig fitnessinstruktör och kvinnorättsaktivist från Saudiarabien. Hon dömdes 2024 i en hemlig rättegång till 11 års fängelse, anklagad för att ha stött kvinnors rättigheter på Twitter och för att ha publicerat bilder av sig själv utan abaya på Snapchat.

    → Till eventsidan

    2. Omställningsont – bråkshow om klimatomställningen

    Skandiateatern, Stockholm, 30 september kl. 19.00

    Hur ofta får man chansen att se en show skapad av två forskare? Docent i retorik vid Södertörns högskola Maria Wolrath Söderberg och professor i teknikhistoria vid KTH Nina Wormbs, som även gett ut sin forskning i den välkända boken i miljökretsar “Ursäkta mig! Argument som driver och bromsar klimatomställningen”, har ställt sig riktigt stora och svåra frågor om omställningen. Tillsammans med gäster som Thomas Öberg (från bandet Bob Hund), Carl Cassegård (professor i sociologi vid Göteborgs universitet) och Isabell McAllister (omställningsaktivist) bråkar de kring känslor, vanor och attityder inför klimatkrisen – och bjuder på “gravallvar, forskning och lite trams”.

    Föreställningen gör en efterlängtad comeback efter att ha sålt slut på alla shower 2024. En chans att (troligtvis) både gråta och skratta åt klimatkampen.

    → Till eventsidan

    3. Fred med jorden – konstutställning om natur, ekonomi och läkning

    Tensta konsthall, Stockholm, 10 maj – 31 oktober

    Titeln på utställningen i Campus Tensta är hämtad från Elin Wägners och Elisabeth Tamms skrift från 1940, där fredsarbete, jordbruk och kvinnors rättigheter sattes i samband – idéer som senare blev viktiga för miljörörelsens framväxt. Här möter du verk om natur och ekonomi, exploatering och omsorg: fåglar som redan dött ut, stränder täckta av avfall och en skulptur av en kastanj från Djurgården.

    Medverkande konstnärer är bland andra Ann Lislegaard, Ingela Ihrman, Enno Hallek, Hira Nabi och Ylva Westerlund. Utställningen visas i Glaskilen, omgiven av vinterträdgårdens exotiska växter, och har skapats i dialog med Tensta konsthall och elever från Järva Gymnasium som bjuds in i mötet med konsten.

    → Till eventsidan

    4. Apokalyps: Från yttersta domen till klimathot

    Göteborgs konstmuseum, Göteborg, 22 februari 2025 – 18 januari 2026

    Miljöskydd och klimatfrågan är ofta förknippade med berättelsen om katastrofen. Just det är temat för utställningen Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot, som samlar 500 år av undergångsskildringar – från klimatkatastrofer till krigshot, skenande teknik och AI. För den som gillar genren, eller vill utmana fantasin med drastiska domedagsbilder, finns här mycket att hämta.

    Utställningen rör sig från renässansens och barockens domedagsmotiv via romantikens storslagna scener och symbolismens ödesmättade bilder till moderna dystopier och science fiction. Verk ur museets egen samling möter internationella lån, där konstnärer som John Martin, Evelyn De Morgan och Ferdinand Hodler samsas med samtida röster som Cajsa von Zeipel, IC-98 och Anna von Hausswolff.

    → Till eventsidan

    5. Dokumentärfilmen Frökriget – fröernas roll i en hållbar framtid

    Regionmuseet, Kristianstad, 14 september kl. 16.00-18.30

    Biografen Kino, Lund, 25 september kl. 18.00-20.00

    Har du tänkt på ett frö som ett kulturarv? Om inte, så är det nästan ett måste att se dokumentärfilmen Frökriget av Tina-Marie Qviberg – regissör och odlare, vars tidigare film Sista skörden visades på SVT.

    Filmen lyfter frågan om vem som äger rätten till våra fröer – grunden för mat, hälsa och biologisk mångfald. Vi får följa bönder, forskare och fröodlare som kämpar för att bevara mångfalden i en tid när allt fler fröer kontrolleras av globala företag. Efter visningen, som är cirka 45 minuter lång, bjuds publiken in till samtal.

    → Till eventsidan i Kristianstad

    → Till eventsidan i Lund

    Bonustips: Bob Hund-veckan i Stockholm

    Medborgarplatsen, Stockholm, 25-30 augusti

    Om du läser detta inlägg sista veckan i augusti och befinner dig i Stockholm, här kommer ett bonustips för dig: Bob Hund-veckan på Södermalm. Inför bandets sista spelning bjuder Bob Hund in till ett hållbarhetsexperiment med Medborgarplatsen som nav.

    Målet är att göra Zinkensdamms IP till en ”1,5 grader coolare arena”. Under veckan blir det Istället för Bob Hund: MATVAGN, en utställning på Medborgarhuset, workshops och samtal. Matvagnen serverar ”stryktåliga” måltider enligt forskningsprinciper om resiliens – klimatsmart, hälsosam, beredskapsvänlig, konkurrenskraftig och god mat. Slutpunkten blir den sista konserten på Zinkensdamms IP den 30 augusti.

    → Till eventsidan

    Foto: Martin Kann / Bob Hund

    Frida Hylander: I Rebellmammornas ring sitter vi och skriver framtiden

    Posted on by Frida Hylander

    Tidöregeringen har svikit med sin klimatpolitik. Att delta i en 24-timmarsdemonstration visar sig vara ett botemedel. Att kämpa, umgås och sitta i en ring med andra som fattar blir en buffer. En buffer fylld av glädje, demonstration och motståndskraft, skriver Frida Hylander i veckans krönika.

    KRÖNIKA Såhär tre fjärdedelar in i mandatperioden går det inte att komma ifrån den övergripande känslan av Tidöregeringens klimatpolitik: att vi blivit svikna. Att vi inte kan lita på de som säger att klimatkrisen är viktig men för en politik som gör förvärrar den. 

    Att bli sviken är smärtsamt eftersom det får en att känna sig ensam. Övergiven. Den som lovade förbättring drog med sig både sina löften och hoppet. Mot svikare som vägrar ta ansvar och be om ursäkt finns egentligen bara en bot: andra människor. Som stannar kvar och visar att de inte ger upp, att de går att lita på och att du inte är ensam. 

    Ett stort gäng av de människorna befann sig i helgen på Rebellmammornas och Rebellpappornas 24-timmarsmanifestation i Malmö. Under ett dygn manifesterade mängder av människor mitt på Gustav Adolfs torg, allt inordnat av ett späckat program där musik, tal av forskare och aktivister, samtal, sång och dans avlöste varandra och avslutades med ett stort demonstrationståg. I mitten av manifestationen fanns den numera välkända cirkeln av sittande demonstranter. Och förutom scenen med musik och tal kunde demonstranter och förbipasserande spela pingis för klimatet, skriva framtidsbrev till dem man älskar, prata med hälso- och sjukvårdspersonal om klimatkrisens hälsoeffekter och sticka rebellmammeröda halsdukar.

    ”Sociala rörelser är nödvändiga på ett mänskligt plan”

    Men inte minst uppstod mängder av samtal folk emellan. Samtal som bara pågick. Hela manifestationen var som att få bli fulltankad med mod och tilltro till att världen går att förändra. Att vi vägrar ge upp. “Ni är droppen som får bägaren att rinna över”, sa artisten och ordkonstnären Emil Jensen när han uppträdde på fredagskvällen. Droppen som kan vara skillnaden mellan en klimatpolitik som sviker och en som räddar.

    FN:s internationella klimatpanel IPCC menar att sociala rörelser är en väsentlig del av att hantera klimatkrisen och driva igenom nödvändiga förändringar. Men sociala rörelser är också nödvändiga på ett ytterst mänskligt plan, för att få oss att orka hantera sveket från politiker och makthavare. Få saker är lika trösterika som att få vara bland andra som man vet fattar. Som man vet bryr sig. Som man vet kämpar. I nästan all forskning på vad som är viktigt för att kunna hantera kriser och katastrofer återkommer just vikten av socialt stöd. Den som har socialt stöd innan en kris kommer klarar sig också bättre under och efteråt. Man blir varandras buffer.

    Jag tänker ofta på att vi behöver göra mer av det som skapar en känsla av att saker är möjliga, av att framtiden inte är ristad i sten utan formbar som lera. De tankar och handlingar som leder oss närmare känslan av agens ska vi uppmuntra. Och den där känslan av agens uppstår ganska sällan när man sitter själv hemma och skurar badrumsgolvet eller scrollar nyhetsflödet. Men den uppstår där vi sitter i ringen, hundratals av oss. Den uppstår av att se vad ett gäng morsor lyckats planera och organisera med sina ideella krafter. Den uppstår av att få titta runt omkring sig och inte bara veta – utan på djupet känna – att framtiden inte är färdigristad; den håller på att skrivas av oss. 

    Bromsad avsmältning i Arktis – men ropa inte hej

    Posted on by Ingela Björck
    isbjörn på is

    Havsisens avsmältning i polartrakterna har gått ner betydligt de senaste 20 åren. Det är bra för isbjörnarna just nu, men inte ett tecken på att klimatet slutat förändras. Ny forskning visar att uppbromsningen är inom ramarna för klimatets naturliga variation och inte kommer att hålla i sig i längden, så länge koldioxidutsläppen fortsätter.

    Uppvärmningen i Arktisregionen går fyra gånger fortare än genomsnittet i världen. Det beror bland annat på ”albedo-effekten”: att snö och is reflekterar solljuset tillbaka ut i rymden. Mycket snö och is innebär alltså mindre uppvärmning, medan en minskning av istäcket skapar mera värme.

    Forskarna har därför förvånats över att havsisen i polarregionen faktiskt inte minskat mätbart sedan 2005. Den har visserligen inte ökat, men inte heller smält bort i den utsträckning man väntat sig. Därför har en forskargrupp nu studerat tusentals variationer av klimatmodeller där man matat in kända utsläpp av klimatgaser från 1979 och framåt. Deras studie har publicerats i tidskriften Geophysical Research Letters.

    Många modeller visade en paus

    Merparten av de modeller som studerades ledde till ett avsmältande istäcke, men så mycket som en femtedel av dem visade i stället det som faktiskt skett: en paus på ett eller ett par årtionden. Denna paus beror troligen på utvecklingen i havsströmmarna i Atlanten och Stilla havet, och är att se som en naturlig variation i klimatet. Den nuvarande pausen kan väntas upphöra inom 5-10 år, tror forskarna.

    Studiens ledare Mark England, professor i geosystemvetenskap, varnar i en artikel i tidningen Guardian för att använda pausen i avsmältningen som ett bevis för att klimatkrisen kan nonchaleras. ”Klimatförändringarna är odiskutabelt verkliga, skapade av människan och mycket allvarliga”, säger han. 

    Som en rullande boll

    Mark England har också skrivit en gästkrönika på Carbon Brief, en brittisk webbplats som inriktar sig på klimatforskning och klimat- och energipolitik.Där framhåller han att många av de modeller som innehöll en paus i avsmältningen samtidigt visade att havsisen smälter ännu snabbare när pausen väl är slut. Han liknar situationen vid en boll som rullar nerför en ojämn klippsluttning. Bollen kan ibland stötas till i sidled eller till och med studsa bakåt – men till slut rullar den ändå fortare och fortare utför.

    Forskare: regeringens klimatpolitik skadlig både för klimatet och ekonomin

    Posted on by Jan Lindsten

    Regeringens klimatpolitik är inte skadlig bara för klimatet. Även samhällsekonomin försämras, framförallt situationen för hushåll med svag ekonomi. Det framhåller fyra forskare i en studie som undersökt effekterna av mångmiljardstödet till sänkta bensin- och dieselpriser.

    Bakom studien står Uppsalaforskarna Mikael Karlsson och Jens Ergon, samt Göran Finnveden och Markus Larsson från KTH i Stockholm. Deras rapport publiceras i den vetenskapliga tidskriften Climate Policy och i en debattartikel i SvD redogör de för sina slutsatser.

    De underkänner regeringens resonemang att klimatpolitiken inte får hota svensk konkurrenskraft och ekonomi, och att klimatpolitiken inte får gå på tvärs mot befolkningens uppfattning. De menar att det är tvärtom – både allmänhet och företag efterlyser kraftfull klimatpolitik och ledarskap. Och att miljardstödet till generellt sänkta fossilbränslepriser är kontraproduktivt, inte bara för själva klimatet:

    Vår övergripande slutsats är att energiskattesänkningar på drivmedel är ett dåligt recept för klimat, ekonomi och låginkomsttagare. Ett inkomststöd av samma storlek är mer effektivt för att kompensera hushåll för höga drivmedelspriser – med obetydlig förändring av utsläppen och med likvärdig eller större positiv effekt på BNP och sysselsättning, skriver forskarna i SvD.

    Inkomststöd ger lägre klimatutsläpp

    I sina analyser har forskarna modellerat effekterna av att använda budgetutrymmet som förbrukats till fossilbränslena på en rad andra sätt, till exempel till elbilssubventioner, inkomststöd och inkomstskattesänkningar. Slutsatsen är alltså att dessa metoder hade varit mer gynnsamma såväl för samhällsekonomins utveckling som för klimatet.

    Forskarna inledde studien när regeringen lagt åtta miljarder kronor till att sänka bränslepriserna. I dagsläget är de sammanlagda budgetutgifterna för detta väsentligt högre, påpekar de. Forskarna varnar också för ännu högre kostnader framöver för stat och samhälle, bland annat i form av hotande böter från EU om de bindande utsläppsmålen fram till år 2030 inte klaras.

    Höstbudgeten för 2026 lär ge en del svar på vilken politik regeringen avser att driva. Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar förslaget om jämnt en månad, den 22 september.

    Elbilar tar större del av begagnatmarknaden

    Posted on by Anna Nyquist

    Försäljningen av begagnade bilar minskar för första gången på två år. Men elbilar är undantaget. Trots att färre bilar säljs totalt sett byter fler elbilar ägare än i fjol, och de tar därför en allt större plats på begagnatmarknaden.

    Under andra kvartalet 2025 bytte 318 556 bilar ägare. Det är 3,1 procent färre än samma period i fjol, visar en rapport från Kvdbil. Fast elbilar sticker ut. I den kategorin steg försäljningen med 43,7 procent till totalt 20 812 fordon. De utgör nu 6,5 procent av den totala begagnatmarknaden.

    Vi ser ett skifte där allt fler vågar välja elbil. Det handlar både om ett större utbud och ett förändrat konsumentbeteende, där andrahandsmarknaden spelar en allt viktigare roll i elektrifieringen, säger Daniel Odsberg, försäljningschef på Kvdbil, i ett pressmeddelande.

    Försäljningen påverkas även av att de första volymerna från elbilsboomen 2020–2022 nu når andrahandsmarknaden och att priserna på de begagnade bilarna är lägre än för motsvarande nya modeller. Dessutom är tekniken mer mogen med längre räckvidd och snabbare laddning. Utöver detta har Sverige även fått fler publika laddpunkter.

    Nybilsmarknaden i motvind

    Läget ser dock annorlunda ut för nya elbilar. Enligt Mobility Sweden nyregistrerades 2024 det lägsta antalet eldrivna personbilar på tio år. Totalt sjönk elbilsförsäljningen med 16 procent, medan laddhybrider ökade svagt.

    Den kraftiga nedgången för eldrivna personbilar under 2024 får tydliga följder för klimatet. Under flera år har de klimatpåverkande utsläppen från nya bilar minskat i takt med att elbilar tagit en större andel av marknaden. När försäljningen av nya elbilar går ner och istället ersätts av nya bensin- och dieselbilar samt laddhybrider med högre klimatpåverkande utsläpp, bryts den utvecklingen.

    Enligt Mobility Sweden berodde förändringen främst på lågkonjunkturen, höga räntor och avsaknaden av statliga styrmedel som stimulerar efterfrågan på elbilar. När färre köpare har råd att välja helt eldrivna alternativ i och med att styrmedlen minskar i omfattning, blir andelen bilar med fossildrift högre — och utsläppen ökar. Mobility Sweden lyfter även i ett tidigare remissvar till regeringen att en sänkning av skatt på bensin och diesel kan försämra elbilens konkurrenskraft.

    Framtiden beror på nybilsförsäljningen

    Emellertid, om det fortsätter finnas fler elbilar på begagnatmarknaden beror på framtida försäljning av nya elbilar. Mobility Sweden spår att 2025 blir ett svagt år, men med en viss återhämtning. Prognosen är 275 000 nyregistrerade bilar, varav elbilar väntas stå för 40 procent. Nya modeller och lägre räntor kan locka fler köpare, men utan fler statliga styrmedel riskerar övergången till eldrift att gå långsammare.

    Det här spelar även en stor roll för begagnatmarknaden. De bilar som säljs nya idag utgör morgondagens utbud av begagnade fordon. Om nyförsäljningen av elbilar stannar av, minskar också antalet elbilar som om några år kan säljas vidare. Det skulle kunna bromsa den pågående tillväxten för elbilar i andra hand och fördröja elektrifieringen av hela bilflottan.

    Ny teknik kan förändra hur vi renar vårt vatten

    Posted on by Anna Nyquist

    Farliga tungmetaller som bly, kvicksilver och arsenik förorenar dricksvattnet i stora delar av världen. Nu visar ny forskning att ett avancerat material kallat metal-organic frameworks (MOF) kan ta bort upp till 99 procent av dessa skadliga ämnen.

    Den här insikten framgår av en översiktsartikel från University of Sulaimani i Irak, publicerad i Journal of Water Process Engineering. I artikeln sammanfattar forskarna resultaten från ett stort antal tidigare studier och ger en bild av den senaste utvecklingen kring hur MOF-material kan användas för att rena vatten från tungmetaller. Utgångspunkten är ett växande miljöproblem som berör människor världen över: de ökande halterna av tungmetaller i vattentäkter.

    Tungmetaller som bly, kvicksilver och arsenik kommer från flera olika källor – bland annat gruvdrift, industriutsläpp, bekämpningsmedel och förbränning av fossila bränslen. När de väl hamnar i sjöar, floder och grundvatten stannar de kvar. Till skillnad från många andra föroreningar bryts de inte ner naturligt. Istället ackumuleras de och blir en del av ekosystemet. Med tiden ansamlas tungmetallerna i växter, djur och slutligen också i oss människor. Det innebär att även små utsläpp kan leda till allvarliga problem på lång sikt.

    Tungmetaller kan skada hjärnan, levern, njurarna och nervsystemet, och vissa av dem är dessutom cancerframkallande. Forskarna bakom studien varnar även för att problemet växer och betonar att behovet av nya, effektiva metoder för vattenrening därför är akut.

    MOF – ett supermaterial för vattenrening

    Forskarnas lösning är alltså ett material som kallas MOF. Det består av små byggstenar av metall och organiska ämnen. När de kopplas ihop bildar de ett nätverk fullt av pyttesmå hålrum – ungefär som ett mikroskopiskt skum. Det är just alla dessa hålrum som gör materialet speciellt. Om man skulle veckla ut alla väggarna inuti materialet och lägga dem platt, skulle ytan bli enorm – upp till 1 600 kvadratmeter i bara ett gram.

    Den stora ytan gör att MOF fungerar som en svamp som effektivt fångar upp och binder tungmetaller i vattnet, även vid mycket låga halter. Forskare har testat flera olika varianter av MOF. En av dem kunde ta upp 670 milligram kvicksilver per gram material. Andra har visat sig rena bort nästan allt bly, arsenik och nickel. I vissa laboratorieförsök nådde reningsgraden över 99 procent.

    En annan fördel som forskarna lyfter är att många MOF-material kan återanvändas. När de har fyllts med tungmetaller kan de rengöras och användas på nytt i flera reningscykler utan att förlora mycket av sin effektivitet.

    Stora möjligheter – men också hinder

    Trots de lovande resultaten finns det utmaningar. Den största är kostnaden. Att framställa MOF-material är dyrt i dag, vilket gör tekniken svår att använda i stor skala. Dessutom har vissa varianter begränsad stabilitet i vatten, vilket kan göra dem mindre effektiva över tid.

    En annan svårighet är att de flesta försök hittills har gjorts i laboratorier. Verkliga vattenmiljöer är mer komplexa och innehåller många olika föroreningar som kan påverka resultatet. För att tekniken ska kunna användas i praktiken behövs därför storskaliga tester i naturliga miljöer.

    Trots detta är forskarna optimistiska. De menar att MOF-teknologin kan bli en nyckel i framtidens vattenrening. Med billigare produktion, mer stabila material och fler tester i verkliga miljöer kan tekniken få stor betydelse för att skydda folkhälsan och ekosystemen – och bidra till att säkra tillgången på rent dricksvatten.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.