Batterier spelar en avgörande roll i både transportsektorns elektrifiering och övergången till förnybar energi. Men bakom teknikutvecklingen väcks frågor om miljöpåverkan, råvaror och återvinning: Vad krävs för att batteritekniken ska bli hållbar?
SMB genomförde en översyn av elbilsbatterier 2021 och det kan konstateras att batterimarknaden sedan dess förändrats i snabb takt – med ny teknik, ökade krav och flera överraskande vändningar. Mycket har handlat om att minska beroendet av kritiska metaller, förbättra återvinningen och hitta alternativ till dagens litiumjonbatterier.
Samtidigt återstår stora miljöproblem kopplat till batterier. Marknaden verkar heller inte optimal för mer hållbara batterilösningar om man tänker på hur stora industriella satsningar gått i stöpet och stora aktörer som Northvolt hamnat i krisläge.
Om batterier inte är hållbara – varför satsar vi så mycket på dem?
För att minska klimatpåverkande utsläpp måste fossila bränslen – som kol, olja och gas – fasas ut i allt från transporter till uppvärmning och industri. Det enklaste och mest effektiva sättet att ersätta fossila bränslen är att i stället använda elektricitet från förnybara källor som sol, vind och vatten. Därför är elektrifiering en grundpelare i klimatomställningen.
En sådan övergång till förnybar energi kräver emellertid lagring av el – eftersom sol- och vindkraft inte alltid producerar energi när vi behöver den. Här kommer batterier in som en avgörande lösning. De fungerar som energibuffertar som jämnar ut skillnaderna mellan produktion och konsumtion – till exempel lagrar solenergi på dagen så den kan användas på natten.
När sedan även fordon elektrifieras för att minska utsläpp från fossila bränslen behövs effektiva och lätta batterier för att ersätta fossila bränslen. Ju bättre batterierna blir, desto längre räckvidd får fordonen, och det kan sedan snabba på samhällets minskning av utsläpp från transportsektorn.
Samtidigt behövs batterier för lokala energilager i hushåll, industrier och elnät, så att även de kan klara perioder med mindre energitillgång samt hög belastning eller störningar. Därför ses batteriteknik som ett centralt verktyg i klimatomställningen – men också som ett område med stora utmaningar kopplat till miljöpåverkan från produktion, materialanvändning och återvinning.
Elbilsbatterier: snabb utveckling
Transportsektorn står för en stor del av världens utsläpp, och att ersätta fossildrivna fordon med eldrivna är en av de mest påtagliga och positiva förändringarna i klimatomställningen. Därför är utvecklingen av elbilsbatterier central – inte bara för att möjliggöra omställningen, utan också för att den påverkar hur hållbar den faktiskt blir.
Försäljningen av elbilar har fortsatt öka snabbt – både globalt och i Sverige. Samtidigt har batterierna blivit bättre: de laddas snabbare, räcker längre och kostar mindre, vilket gör elbilen till ett allt mer realistiskt val för fler hushåll.
Men ju fler batterier som produceras, desto viktigare blir det att de tillverkas på ett hållbart sätt. Därför växer kraven på att batterier ska innehålla färre sällsynta metaller, ha lägre klimatpåverkan och vara återvinningsbara. För att möta detta har flera nya batterityper börjat användas, bland annat:
- Litium-järnfosfat (LFP) har blivit vanligare tack vare sin stabilitet och relativt låga miljöpåverkan.
- Natriumjonbatterier, som helt saknar litium och kobolt, är på väg ut på marknaden som ett billigare alternativ.
- Solid state-batterier, som väntas ge högre säkerhet och energitäthet, närmar sig kommersiell produktion.
Flera biltillverkare satsar nu på att rulla ut dessa tekniker i stor skala. Tesla använder redan LFP-batterier i sina standardmodeller och bygger en ny fabrik i USA för att öka produktionen. Volkswagen planerar att införa LFP i nästa generations elbilar från 2026. General Motors kombinerar egna batteriplattformar med nya materiallösningar som solid state och natriumjon.
Återvinning och cirkularitet: från vision till verklighet
Redan 2021 var det tydligt att ett effektivt återvinningssystem för elbilsbatterier var avgörande. Dels för att minska miljöpåverkan från produktion och avfall, dels för att tackla bristen på kritiska råmaterial som litium, kobolt och nickel. Fyra år senare har flera av dessa visioner börjat ta konkret form och röra sig från intention till industriell verklighet.
Utvecklingen drivs av både lagkrav och banbrytande initiativ från industrin. Exempelvis har Volkswagen tagit ett stort steg genom att etablera en specialiserad återvinningsanläggning i Salzgitter, Tyskland. Målet är att återvinna upp till 90 procent av metallerna i ett uttjänt batteri.
I Sverige har Stena Recycling positionerat sig som en ledande aktör. Deras anläggning i Halmstad kan redan nu återvinna imponerande 95 procent av ett litiumjonbatteri. De siktar på att bli Europas främsta aktör inom batteriåtervinning, vilket signalerar en betydande kapacitetsuppbyggnad och expertis inom regionen.
På EU-nivå har den nya batteriförordningen trätt i kraft, vilket sätter tydliga och bindande krav på hela batteriets livscykel. Denna lagstiftning stipulerar bland annat att tillverkare senast 2027 ska kunna återvinna minst 50 procent av litiumet i batterier, en siffra som höjs till hela 80 procent senast 2031. Förordningen innehåller också skarpa krav på spårbarhet för batterimaterial och ett obligatoriskt återvunnet innehåll i nya batterier. Dessa bestämmelser är drivkrafter för att snabbt etablera ett mer funktionellt och cirkulärt system för batterier.
Northvolt – Från framtidshopp till industrikris
En vision som inte blivit som många hoppats är Northvolt. När SMB skrev om Northvolt 2021 var det med optimism: företaget framstod som en symbol för Sveriges gröna industriella framtid. Gigafabriken i Skellefteå skulle producera hållbara batterier med låg klimatpåverkan och skapa tusentals jobb. Idag, 2025, är bilden betydligt mörkare.
Northvolt har dragits med stora problem – produktionsstörningar, förseningar och kvalitetsbrister har lett till att viktiga kunder som Volkswagen och BMW inte fått sina beställda batterier i tid. Samtidigt har kostnaderna ökat dramatiskt. Företaget har bränt miljarder i driftunderskott och tvingats ta in nytt kapital flera gånger.
Under våren 2025 begärde Northvolt rekonstruktion, och delar av verksamheten har redan sålts av. Börsnoteringen, som tidigare sågs som ett naturligt steg i företagets expansion, har nu pausats på obestämd tid. Det som skulle bli Europas gröna batterigigant har istället blivit ett avskräckande exempel på de risker som den snabba elektrifieringen kan föra med sig.
Alternativa tekniker och sandbatterier – innovation bortom litium
Fast på andra håll är det fortfarande optimistiskt. Exempelvis har, parallellt med elbilsbatteriernas utveckling, en ny våg av alternativa energilagringstekniker vuxit fram – många med fokus på att helt undvika litium, kobolt och andra problematiska metaller. Syftet är att skapa billigare, säkrare och mer hållbara lösningar – inte minst för stationär lagring.
Ett uppmärksammat projekt inom alternativa batteritekniker är det finska “Sand Battery”, utvecklat av Polar Night Energy. Systemet, som togs i drift i juni 2025 i Pornainen, lagrar värmeenergi i 2 000 ton krossad täljsten. Det fungerar genom att elektrisk överskottsenergi värmer upp sanden, som sedan avger värme till ett fjärrvärmenät – och kan minska lokala utsläpp med upp till 70 procent. Batteriet kan även bidra till elnätets balans genom att delta i reservmarknaden.
Sandbatteriet visar att energilagring inte alltid behöver ske i elektrisk form – så kallad termisk lagring kan vara billigare, resurssnålare och mer lokalanpassad. Tekniken är särskilt lovande för uppvärmning av byggnader, som står för en stor del av de globala klimatutsläppen, men ofta får mindre uppmärksamhet än transporter eller elproduktion.
Fyra år senare – vad har vi lärt oss, och vad krävs nu?
När SMB granskade bilbatterier 2021 stod teknikutvecklingen inför ett genombrott. Frågan var om batterier kunde bli både miljövänliga och skalbara – utan att skapa nya miljöproblem. Fyra år senare är bilden mer komplex, men också mer positiv.
Utvecklingen har inte varit spikrak. Northvolts fall visar att visioner inte räcker. En grön industri kräver fungerande teknik, tydlig styrning och ekonomisk uthållighet. Samtidigt har flera framsteg tagits: återvinning går från pilotprojekt till industriell skala, nya batterityper minskar behovet av sällsynta metaller och tekniker som sandbatterier visar vägen för alternativ energilagring.
Det som tidigare sågs som framtidsvisioner – cirkulära batterikedjor, lagring utan litium – börjar nu realiseras. Omställningen är i rörelse, och tekniken utvecklas i snabb takt. Men hållbarhet uppstår inte av sig självt. Den kräver aktiva val, ansvarstagande och tydliga politiska prioriteringar.
