Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Nina Ekelund: ”Kalla mig inte miljömupp”

    Det som näringslivets hållbarhetsmedvetna vd:ar säger idag sade ’miljömuppar’ för tre decennier sedan. Ändå erläggs de som arbetar för en bättre, hållbar, värld med nedtryckande epitet. I själva verket är de hjältar, skriver Nina Ekelund i veckans fristående söndagskrönika.

    Krönika När jag var yngre så blev jag ibland presenterad som ”miljömupp”. Det kunde vara kompisar som presenterade mig för sina kompisar och så la de till ”men hon är bra ändå”. Ibland hände det också i mer professionella sammanhang att jag kallades ”miljömupp”. Jag minns att jag alltid tog illa vid mig och jag tror inte jag sa ifrån någon gång. Just idag undrar jag varför… 

    Vad är en miljömupp i dagens Sverige? En googling bort beskrivs miljömupp som ”en person som tror sig värna miljön genom att leva efter något slags självuppfunnet rättesnöre”. Ytterligare en googling bort beskrivs ”mupp” som ett ”nedsättande ord som används för att beskriva en person som är dumskalle eller konstig på ett negativt sätt.” Med kompletteringen ”så om någon kallar dig en mupp, är det inte precis en komplimang.” 

    Vid några tillfällen minns jag att jag till och med hörde en tidigare kollega presentera sig och säga ”ja, jag är en sån där miljömupp”. Liksom en anti-komplimang om sig själv?

    Skulle jag någonsin komma undan med att jag presenterar min kompis eller kollega som en forskarmupp, politikermupp, journalistmupp, konduktörsmupp eller bagarmupp? 

    De planetära gränserna ställer höga krav

    Okej, värst vad hon är känslig, kanske någon läsare tänker. Nä, inte särskilt. Men vet du, jag kom att tänka på denna epitet när jag stolt ser tillbaka på vad vi jobbat med det sista halvåret i Hagainitiativet. Vi har haft en aktiv dialog med alla europaparlamentariker om att klimatomställningen är viktig och kräver höga ambitioner. Senaste veckan har vi publicerat två rapporter, bland annat vårt klimatbokslut. Förordet till bokslutet, signerat av 11 vd:ar, fick mig att fundera på mupperiet. Vd:arna skriver så här:

    ”Planeten bedöms nå 1,5 graders uppvärmning inom kort vilket ställer höga krav på oss i näringslivet. Det handlar om hela mänsklighetens, och framför allt den unga generationens, möjlighet till ett hoppfullt, hållbart och rättvist samhälle.”

    Att år efter år skriva att vi måste agera nu, kan låta som en ihålig upprepning. Men för oss och våra verksamheter är det på riktigt. Hela energi- och klimatomställningen och de planetära utmaningarna ställer höga krav på oss företagare, politiker och alla som har möjlighet att agera.”

    Då muppar, nu hjältar

    Inte skulle någon presentera en vd för ett storföretag för miljömupp. Tvärtom är det nu helt inne att jobba med miljö- och klimatfrågor. Ja, det är till och med lite trendigt. Men när jag läser texten och tänker tillbaka: Det är ju precis det vi ”miljömuppar” sa för 30 år sedan. Det handlar om mänskligheten och vi måste agera nu. Då mupp, nu näringslivshjälte, i alla fall enligt vissa politiker. 

    Vi spelar roulett med framtiden, och alla de som arbetar för en bättre värld är mina hjältar. Om du sjunger, forskar, driver företag, gör filmer eller på annat sätt medverkar till att minska trycket på planeten, för att framtidens generationer ska få en lika bra värld som jag växt upp i, så sträck på dig! 

    Du har förmåga att tänka i sju generationer framåt, istället för hur långt näsan räcker. Du har integritet, istället för att bara flyta med strömmen. Du är min hjälte! 

    Jag önskar dig en riktigt glad midsommarhelg!

    Nina Ekelund är generalsekreterare för företagsnätverket Hagainitiativet och fristående krönikör för Supermiljöbloggen.

    Försäkringsersättningar för miljarder: ”Klimatförändringarna drabbar oss här och nu”

    Ett fritidshus är översvämmat.

    De senaste fem åren har 50 000 svenska villor drabbats av så allvarliga naturskador att de fått försäkringsersättning på sammanlagt 3,3 miljarder kronor. Det visar en ny sammanställning som gjorts av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling baserad på data från Svensk Försäkring.

    – Klimatförändringarnas effekter drabbar oss här och nu – tiden när svenskarna inte behöva anpassa sin bostad är över. Antalet naturskador på småhus kan skilja sig åt mellan olika år men vi ser att antalet ökar, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, till Supermiljöbloggen.

    Vatten- och vindskador dominerar

    Sammanställningen visar att 80 procent av naturskadorna som villaägare fått ersättning för är vattenrelaterade eller har uppstår i samband med kraftig vind.

    – I framtiden kommer Sverige bli blötare, torrare och varmare, med både fler skyfall och fler värmeböljor. I takt med att extremväder blir allt vanligare är viktigt att se om sitt hus, både för att minska risken för skador och för att det ska vara behagligt att bo där, säger Per Sangrud.

    Gävle värst drabbat

    Totalt har cirka 2 procent av alla villor i Sverige fått försäkringsersättning på grund av naturskador sedan 2018. Den plats i Sverige som varit värst drabbat av naturskador är Gävle, där har 15 procent av villorna fått försäkringsersättning. Det beror på det skyfall år 2021 som drabbade staden och orsakade översvämning i 4000 till 5000 villor, vilket resulterade i försäkringsersättningar på 1,1 miljarder kronor.

    Framtida försäkringskostnader

    Vad innebär det ökande antalet naturskador för försäkringskunderna? Kan vi förvänta oss dyrare försäkringar i framtiden?

    – Det är ett ämne som diskuterats flitigt de senaste åren men den frågan får försäkringsbolagen själva svara på. Hur naturskador påverkar småhus i Sverige beror mer på var vi bygger än hur vi bygger. Problemet vi ser idag är att många kommuner beviljar bygglov i områden där de inte borde göra det, svarar Per Sangrud.

    Klimatanpassa din fastighet

    För att minska risken för naturskador rekommenderas villaägare att vidta åtgärder för att klimatsäkra sina fastigheter. Det kan inkludera förbättrad dränering, att installera backventiler i avloppsystemet och att inte placera dyrbara föremål i källaren. Här kan du läsa mer om hur du kan klimatsäkra din fastighet.

    Om klimatet är ”existentiellt” för Timbro idag krävs självrannsakan

    Så blev till sist Supermiljöbloggens och ETC:s granskning av Timbros mångåriga samarbete med oljebolagens trojanska häst, amerikanska Atlas Network, kommenterat av den idag högsta ansvarige, Timbros vd PM Nilsson. I en replik till DN:s kulturchef klandrar han att tidningen spritt vår ”konspirationsteori”, som han kallar den. Det är olyckligt att vi inte istället getts möjlighet att visa våra kort för honom.

    Ledare Det är ytterst relevant och korrekt att be högsta chefen för en organisation, som under en lång följd av år har samarbetat med en av de absolut viktigaste och mäktigaste organisationerna för att spela ned klimatförändringarnas oerhörda allvar på uppdrag av fossilindustrin om kommentarer och förklaringar till dessa våra avslöjanden.

    När Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman i sin helgkrönika lyfter fram vår granskning av Timbro – som viftas bort och förtigs när det bara är SMB och ETC som vädjar om kontakt med de inblandade – är det omöjligt för PM Nilsson att inte gå i svaromål.

    Han säger nu till DN i sin replik att klimatet är en ”existentiell” fråga för Timbro. Då borde han ha varit en smula nyfiken på att syna våra oerhörda påståenden, givet de historiska och nutida fossilkopplingar och klimatförvillanden som vår granskning påvisar.

    Men han avfärdar vår granskning, byggd på noggrann läsning av hundratals dokument, som ”konspirationsteorier”. Det är mycket beklagligt att ett omfattande journalistiskt arbete under lång tid avfärdas med liknande ordval som Kalla Faktas wallraffande med dold kamera i SD:s trollfabrik.

    Om klimatet är ”existentiellt” för Timbro idag är detta mycket glädjande. Men bevisligen har det motsatta gällt under alldeles för många år för denna organisation. Det har varit lätt att följa den klimatförvillande tråden hos Timbros och Timbro-associerade makthavares agerande under lång tid.

    Påståendet att klimatfrågan är existentiell förutsätter alltså en omprövning av vad organisationen står för, och gör. Trovärdigheten kräver självrannsakan om alla de år då det varit existentiellt för Timbro att spela ned klimatfrågan och motarbeta alla rimliga politiska initiativ för att bromsa klimatutsläppen. Kanske bör PM Nilsson ta initiativ till en helt rimlig och relevant vitbok, till exempel? Och bemöta Supermiljöbloggens och Dagens ETC:s frågor.

    En mer hållbar textilindustri: kraftiga åtgärder behövs

    Textilindustrin är en av våra mest smutsiga industrier. För att bryta detta och skapa en mer hållbar textilindustri behövs flera åtgårder, bland annat förändrade konsumtionsmönster, tillverkningsprocesser och striktare lagstiftning. Detta är vad deltagarna på årets stora textilkonferens i Bryssel enades kring.

    I mitten av maj hölls konferensen Threads of Change: Systemic Transformation of the Textile Sector i Bryssel. Konferensen är ett led i FN:s och EU:s försök att samarbeta för en mer hållbar textilindustri. Talarna lyfte bland annat tidigare rapporters och utredningars resultat som pekar på textilindustrins centrala roll i bekämpningen av klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar.

    Veronika Hunt Šafránková, chef för FN:s miljöprogram i Bryssel, framhöll att textilindustrin varje år står för upp till åtta procent av de globala växthusgasutsläppen. Hon belyste även industrins enorma vattenförbrukning, motsvarande 86 miljoner olympiska simbassänger årligen, och dess bidrag till nio procent av all mikroplast i våra hav.

    Inger Andersen, generaldirektör för FN:s miljöprogram, underströk de negativa konsekvenserna av slit- och slängkulturen i välbärgade länder. Andersen betonade behovet av att reformera modeindustrin och övergå till mer cirkulära affärsmodeller.

    Sammantaget enades deltagarna om att kraftfulla åtgärder behövs för att minska textilindustrins negativa miljöpåverkan. Nedan är några av de huvudsakliga åtgärder och tillvägagångssätt som framhölls:

    • Förändrade konsumtionsmönster: Konsumenter behöver uppmuntras att göra mer hållbara och etiska modeval.
    • Förbättrade tillverkningsprocesser: Industriens aktörer behöver implementera mer hållbara tillverkningsprocesser. Till exempel kan det vara att minska användningen av skadliga kemikalier, optimera energianvändning, och förbättra vattenhanteringen.
    • Investering i infrastruktur: Det är viktigt att investera i infrastruktur som stöder återanvändning och återvinning av textilier. Detta kan inkludera utveckling av teknologier för att förbättra återvinningen av textilfibrer och att skapa system för effektivare insamling och hantering av textilavfall.
    • Samverkan mellan sektorer: Behov finns av bättre samarbete mellan olika intressenter i textilindustrin, inklusive designers, tillverkare, återförsäljare, policyframställare och konsumenter.
    • Striktare lagstiftning: Striktare regelverk som uppmuntrar eller kräver hållbar praxis inom industrin behövs. Detta kan exempelvis vara lagar som kräver fullständig redovisning av miljöpåverkan i tillverkningskedjan eller förbud mot att förstöra osålda varor.
    • Stödja innovation och teknologiutveckling: Det är nödvändigt att stödja innovation inom materialvetenskap och återvinningstekniker. Detta kan leda till utvecklingen av nya, mer hållbara textilmaterial och förbättrade metoder för att återvinna kläder och andra textilier.

    Välja rätt solskydd för både hälsa och miljö

    På sommaren behöver många solskyddsmedel för att skydda huden från starka solstrålar. Dock innehåller många av dessa skyddande medel kemikalier som är farliga för såväl miljön som människors hälsa. Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ? SMB har testat marknaden.

    Som SMB tidigare rapporterat är inte solskyddsmedel enbart positiva för miljön och hälsan. Enligt en forskningsöversyn publicerad i Applied Sciences 2023 innehåller många konventionella solskyddsmedel kemikalier som är hormonstörande, potentiellt cancerframkallande och farliga för miljön.

    I samma översynsartikel betonar forskarna behovet av striktare reglering och information till konsumenter. Men följer marknaden förmaningen?

    Flera farliga kemikalier i vanliga solskyddsprodukter

    Nja, på marknaden finns flera solskyddsmedel som innehåller farliga kemikalier. Bland annat är oxybenzone en vanlig ingrediens i solskyddsmedel. Den används för dess förmåga att absorbera ultraviolett ljus och därmed fungera som ett kemiskt filter som hindrar ljus från att nå huden.

    Dock har oxybenzone också skadliga effekter på miljön, särskilt på vattenlevande ekosystem. Vårt kombinerande av sol och bad är en orsak till att kemikalien ofta hamnar i vattenmiljön. Forskning har bland annat kopplat oxybenzone till skador på korallreven. Dessutom påverkar oxybenzone sjögräs på liknande sätt.

    Zinkoxid är ett annat vanligt ämne i solskyddsmedel som har visat sig kunna skada immunförsvaret hos musslor och på så sätt även påverka det akvatiska ekosystemet negativt.

    Men det är inte bara miljön som påverkas negativt av kemikalier i solskyddsmedel. En undersökning av Råd & Rön från 2023 fann att 31 undersökta solskyddsprodukter innehöll ämnen som misstänks vara hormonstörande.

    Hur enkelt är det att hitta säkra alternativ?

    Utifrån rådande kunskap om den negativa påverkan som vanliga kemikalier i solskyddsmedel kan ha på miljön och hälsan, skulle ett alternativ kunna vara att förbjuda produkter med farliga kemikalier. Då hade alla konsumenter kunnat skyddas.

    Dock, situationen är istället att många solskyddmedel innehåller farliga kemikalier. Det innebär att det är upp till konsumter själva att välja solkyddsmedel som inte innehåller någon av kemikalierna som kan ha negativ påverkan på miljön eller hälsan.

    Utifrån det här testade SMB hur lätt det är som konsument att välja solskyddsmedel utan skadliga kemikalier. Testet genomfördes genom att besöka de större konventionella onlinesajterna och några fysiska butiker som erbjuder solskyddsmedel, bland annat apotek, kosmetikahandel och större livsmedelskedjor, med syftet att se vilken guidning man som konsument får kring valet av solskyddsmedel.

    Solskyddsmedel på onlinesajter

    Inte någon konventionell sajt utan tydligt miljö- eller hälsofokus som besöktes hade tydlig information om riskerna som vissa kemikalier i solskyddsmedel kan innebära för människors hälsa och vattenmiljön. Det innebär att konsumenter som inte själva känner till riskerna saknar guidning till produkter med säkra kemikalier på dessa sajter. Undantagen är sajter med fokus på miljö och hälsa, på dessa fanns mer guidning.

    Majoriteten av produkterna som frontades var inte miljöcertifierade eller på annat sätt märkta så att konsumenten tydligt ser vilka kemikalier produkten innehåller utan att läsa innehållsförteckningen. Det vill säga, väljer man som konsument första produkten som dyker på sajten är det troligtvis en produkt som inte är miljömärkt och som kan innehålla farliga kemikalier. Men återigen, det var en stor skillnad mellan konventionella sajter och sajter med fokus på miljö eller hälsa, där de sistnämnda oftast frontar solskyddsmedel utan farliga kemikalier.

    För den medvetne konsumenten är det därmed relativt lätt att online både få tag på både miljömärkta solskyddsmedel och andra solskyddsmedel utan farliga kemikalier. Bland annat erbjuds dessa solskyddsmedel av Jordklok, Apoteket, Kronans Apotek, Häsokraft och Coop. Dessutom kan man hitta vilka varumärken som är miljömärkta hos bland annat Svanen och Bra Miljöval.

    Inte miljöcertifierade alternativ i alla butiker

    Men om man som konsument spontant ska handla ett solskyddsmedel, till exempel på vägen till stranden, hur guidas konsumenten då? Som test besökte SMB sex butiker som säljer solskyddsmedel i Uppsala centrum: Normal, två Apoteket, Ica, Kronans Apotek och Hälsokosten.

    I alla butiker utom ett Apotek fanns det någon produkt som var miljömärkt eller uppmärksammade kemikalieinnehållet. Apoteket som saknade ett sådant solskyddsmedel hänvisade dock till en annan butik i närheten som hade ett miljöcertifierat solskydd. Normal och Ica hade inte miljöcertifierade solskyddsmedel, men en Niveaprodukt märkt med texten ”Ocean Respect” samt informationen att produkten inte innehåller octocrylene, oxybenzone och octinoxate.

    Vad som emellertid framkom tydligt var att det inte var produkternas kemikalieinnehåll som frontades för konsumenten. Lättast var att hitta en konventionell produkt som inte var miljömärkt och som innehöll kemikalier som kan skada miljön eller hälsan. Ingen av butikerna hade heller någon särskild skriftlig information om riskerna med vissa kemikalier i solskyddsmedel.

    Det gäller att konsumenten själv är påläst

    Sammantaget är slutsatsen att ja, det går att få tag på solskyddsmedel utan farliga kemikalier, men inte överallt och det är viktigt att vara påläst. Majoriteten av produkterna som erbjuds på marknaden är inte miljömärkta och riskerna med farliga kemikalier uppmärksammas inte.

    Det krävs att konsumenten redan känner till miljö- och hälsorisker för att kunna finna alternativa solskyddsmedel som inte är farliga för miljön och hälsan. Det verkar därmed som att forskarnas råd om striktare reglering och mer konsumentinformation inte efterföljs i Sverige.

    Lagen om naturrestaurering godkänd till slut!

    EU:s nya lag om att restaurera skadad natur och förstörda ekosystem har slutligen godkänts i ministerrådet. Lagen stoppades oväntat i våras efter ett kontroversiellt ingripande i elfte timmen av Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

    Lagen stipulerar att EU:s medlemsländer ska återställa 20 procent av skadade ekosystem, både på land och i hav till år 2030, vilket SMB tidigare berättat om.

    Att lagen räddades ur sin djupfrysning beror på att Österrikes miljöminister i helgen tilkännagav att hon ändrat uppfattning och vill rösta ja. Detta trots att hennes chef, premiärminister Karl Nehammer beordrat henne att rösta nej, uppger DN.

    Lagen beskrivs som mycket väsentlig för att EU-länderna ska ha en chans att uppfylla FN:s mångfaldsmål. Trots att detta mål har undertecknats och godkänts, valde den svenska regeringens ansvarige minister att i ett sent läge strax inför ministerrådets formella godkännande av lagen övertala Ungerns regering att ändra sig.

    Lagen hade kunnat dö sotdöden om ingen ändrade sig tillbaka. Men så blev alltså fallet i helgen, när Österrikes fackminister uttalade att hon bytt uppfattning.

    Peter Kullgren motiverade sin övertalningskampanj med att han såg det som naturligt att utnyttja varje tillfälle som finns att påverka beslutet i en fråga där Sveriges intressen hotas. Det handlar framförallt om den industriella skogsnäringen och jordbruket, där hans uppfattning är att lagen kommer att hindra och detaljreglera allt för mycket.

    Att Kullgren intervenerade i en fråga där en annan minister är ansvarig, och dessutom i ett mycket sent skede, har från experter på EU:s beslutsprocesser beskrivits som ovanligt. Märkligt är också att lagen i ett tidigare skede efter parlamentets godkännande hälsades välkommen av miljöminister Romina Pourmokthari i hennes kommentar till nyhetsbyrån Omni.

    SMB har tidigare frågat klimatminister Romina Pourmokthari om hon var införstådd med ministerkollegans kupp dagarna före omröstningen i ministerrådet. Hennes pressekretare svarade att hon inte hade möjlighet att lämna någon kommentar.

    SMB har inte heller fått något svar på samma fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

    Så ska beslutsfattarna få grepp om kemikalierna

    FNs internationella klimatpanel IPCC:s arbetssätt är förebilden för den kemikaliepanel som nu sätts upp inom FN. De skenande mängderna kemikalier som det idag finns dålig kunskap om vad gäller effekter på människa och miljö ska få ett eget forskarråd.

    Supermiljöbloggen följer sedan länge det viktiga arbetet med att minska användningen av farliga kemikalier och har rapporterat om ansträngningarna inom FN-systemet för att få till stånd en internationell forskarpanel för att hantera riskerna.

    FN kommer nu att inrätta en global forskarpanel för hantering av risker med kemikalier. Precis om IPCC, FNs klimatpanel, kommer den nya panelen för kemikalier att ge underlag till beslutsfattare.

    Idag upptäcks många risker först i efterhand när kemikalier redan används i stor skala, berättar Ekot. Forskaren Marlene Ågerstrand har länge lyft riskerna med kemikalieanvändningen. I en intervju med Ekots Annika Digreus berättar hon om hur viktigt det är att få fram ökad kunskap till beslutsfattare om de tusentals kemikalier som idag används, utan att vi egentligen vet så mycket om dess effekter på människa och miljö.

    Arbetet med att få till stånd en FN-panel för kemikalier har pågått sedan 2022 och 17-21 Juni hålls ett möte med experter på området i Genève. Förhoppningen är att detta möte innebär konkreta steg för att etablera och komma igång med en panel för att råda bot på okunskapen om kemikalier och hantera riskerna som kemikalier innebär för människor och miljö.

    Amerikanska fossilgranskaren: ”Timbro ingår i global kampanj som svartmålar Greta Thunberg”

    En farlig ”klimatpopulist” som vill ”upphäva den liberala demokratin”. Så beskrivs Greta Thunberg i tankesmedjan Timbros kanaler. De svenska utspelen ingår i en global kampanj för att demonisera klimatrörelsen, arrangerad av Atlas Network. Det visar en granskning av klimatjournalisten Amy Westervelt.

    Denna text är skriven av Dagens ETC:s reporter Eigil Söderin.

    Det började i augusti 2018 när den unga aktivistens skolstrejk utanför svenska riksdagen tände en global massrörelse. När generation Greta fyllde gator och torg med enorma demonstrationer världen över började oron sprida sig i oljebolagens styrelserum. 

    Interna marknadsföringsdokument från oljejätten BP som läckt ut till sajten Drilled avslöjade hur överrumplad branschen var av den nya unga klimatrörelsen. För att slå ner det gröna hotet anlitade de en armé av tankesmedjor.

    Uppskruvad Greta-kritik

    Ju starkare nätverket Fridays for future blev desto högre blev tonläget i den svenska klimatdebatten. I Timbros nätmagasin Smedjan publicerades texter som varnade för att klimatpopulister ”hyser en längtan efter en stark, enande ledare som pekar med hela handen”. Men den uppskruvade Greta-kritiken var inte bara uttryck för spontana högeråsikter.

    Journalisterna Geoff Dembickis och Amy Westervelts granskning visar att utspelen följer ett globalt mönster. Formuleringar och talepunkter återanvänds i land efter land och i bakgrunden finns det ljusskygga Atlas Network.

    – Vi började märka att alla slags debattörer upprepade liknande saker. Och det händer inte om det inte finns någon form av samordning av meddelanden. De lägger verkligen ett stort fokus på att kunna dela idéer fram och tillbaka, säger Amy Westervelt.

    500 medlemsorganisationer

    Som Supermiljöbloggen och Dagens ETC tidigare avslöjat har Timbro fått pengar och stöttning från Atlas Network som i sin tur finansieras av fossilindustrin. Det internationella nätverket finns representerat i 100 länder av 500 medlemsorganisationer som förespråkar en politik för ”fri marknad”. 

    Medlemmarna har nära kontakt och utbyter idéer, tips och strategier på återkommande möten. Och det är tack vare Atlas som det nu i flera länder sprids en allt hårdare retorik som svartmålar klimataktivister. Utspelen plockas upp av medier och leder i slutändan till en kriminalisering av dessa grupper. 

    Det visar en granskning publicerad av de amerikanska sajterna Drilled och DeSmog.

    – Hela Atlas-nätverket har älskat att smutskasta Greta sedan hon dök upp. Men i Sverige fanns det en mycket intressant inramning av henne från Timbro, säger Amy Westevelt.

    Den initiala kritiken handlade om Greta Thunbergs unga ålder. Hon förstår inte ens ekonomin. Hon borde stanna i skolan.

    – Sedan började det förändras när hon blev äldre. Och jag tror att när hon fick mer inflytande i världen började det skifta till att hon är farlig och gör barn deprimerade. Greta är en nihilist och extremist.

    Timbro har sagt att de har sina åsikter oavsett Atlas. Vad säger du om det svaret?

    – Jag tror att båda sakerna kan vara sanna. De utesluter inte varandra. Men jag tror också att de lägger till sin röst till många andra röster som säger mycket liknande saker. Hela anledningen till att Atlas finns är den typen av förstärkning och upprepning.

    Sedan Atlas Network grundades 1981 har nätverket finansierats av fossilindustrin. Oljejättar som Exxon Mobil och Koch Industries har slussats hundratals miljoner kronor via Atlas till Timbro och andra medlemsorganisationer för att bekämpa klimatrörelsen. 

     – De har gjort mycket för att avhumanisera och kritisera klimataktivister. För ett decennium sedan började de sprida idén att klimataktivister var ett unikt hot mot samhället, att de borde kallas terrorister, att de är extremister.

    ”Ingripa resolut och helst förebyggande”

    Demoniseringen av klimataktivister leder till hårda politiska förslag. När en serie vägblockader genomfördes under 2023 av bland andra gruppen Återställ våtmarkerna följdes det av en uppskruvad retorik från högerpolitiker. 

    En av de mest högljudda är riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) som gett ut böcker på Timbro förlag. I ett debattartikel uppmanade Kärrholm Polisen att ”ingripa resolut och helst förebyggande” och gripa klimataktivister innan de ens misstänkts för brott.

    Amy Westervelt säger att vi inte ska underskatta tankesmedjornas makt.

    – De har ett märkligt stort inflytande över politiken. Och oljebolagen skulle inte spendera alla de här miljonerna om de inte fick valuta för pengarna.

    Leif Öster: Skogen än mer i fokus i Sverige och EU efter valet

    Bild på flygande spillkråka utanför boet

    Med en hel drös nya lagar och förordningar på gång från EU, och hela fyra pågående nationella skogsutredningar kommer skogsfrågan garanterat vara i fokus ett bra tag än. Det skriver SMB:s Leif Öster i sin krönika, och konstaterar att regeringen inte gjort det lätt för sig – precis som dagens skogsbruk med avverkningar mitt under häckning gjort det väldigt mycket svårare för våra vilda fåglar.

    Nu när EU-valet är över, fortsätter säkert debatten om skogarna. EU har redan fattat en rad beslut som påverkar skogsbruket – och fler beslut finns i pipeline. Här hemma pågår tre olika skogsutredningar och strax innan EU-valet startade regeringen en fjärde (!) utredning. Nu ska även artskyddet ses över. Regeringen valde dock i sin pressinformation att inte nämna ordet fåglar, vilket fick LRF gå i taket som skriver att ”eftersom regeringen inte tycks göra något åt fågelförbuden riskerar skogsägare fortsatt drabbas”. LRF fick i detta omedelbart stöd av SD.

    Det här med fåglar och skogsbruk är intressant. I princip är alla vilda fåglar fridlysta och skyddas av både svensk lagstiftning och av EU:s fågeldirektiv (2009/147/EC), unionens första regelrätta naturlagstiftning. Inte enkelt för skogsbruket att hantera. Och inte lätt för regeringar att ändra på. 2022 försökte den dåvarande regeringen lätta på skyddet för fåglar på individnivå men beslutet blev mycket svårtolkat .

    Fåglarna försvann när TV ville filma

    På den tiden som skogsbruk bara bedrevs vintertid var det här med fåglar en ickefråga. Men nu med skogsbruk året om sägs det att över en miljon fåglar årligen drabbas av svenskt skogsbruk. Och just fåglar verkar vara något som engagerar allmänheten och väljarkåren. Så häromåret ringde en stor TV-kanal till mig och ville montera små kameror på träd som skulle fällas.  

    Tanken var att filma ägg och ungar som mosas när träden avverkades. Detta trots att alla fåglar är fridlysta och inte får störas. Flera andra länder har förbud mot skogsbruk under häckningstid. TV-kanalen ville skapa debatt om det rimliga i att avverka under den mest intensiva häckningsperioden. Och man ville lyfta skogsägarnas ansvar i detta. 

    Det blev inget reportage eftersom fågelföräldrarna flyttar om en kameraman kommer kättrande i trädet. Och utan dramatiska bilder minskade nyhetsvärdet. Men flera intressanta frågor kvarstår. Här finns frågor om skogsägarnas kunskap. Och om alla fågelarter ska ha samma skydd. Men också hur det kommer sig att vi har ett skogsbruk som i princip varje dag riskerar att bryta mot lagen. Mycket motsägelsefullt är det, dessutom, att en del av dessa fridlysta fåglar samtidigt tidvis är jaktbart vilt. 

    Fyra skogsutredningar samtidigt.

    Nu ska frågor om artskydd, skogsägarnas ansvar och framtida skogsbruk utredas grundligt. Inte mindre än fyra olika skogsutredningar kommer att avrapporteras innan årsskiftet. 

    Först ut är Svenska kyrkans skogsutredning som den 25 september ska lämna sin slutrapport. Den följs med stort intresse, eftersom just denna utredning är initierad av en stor markägare och inte av regeringen. Utredningen leds av den erfarne förre generaldirektören på Skogsstyrelsen och landshövdingen Göran Enander. Han ska försöka svara på vad som utgör ett kyrkligt hållbart skogsbruk. Och hur når man dit? Kyrkan är landets femte största markägare och de 13 stiften ansvarar för 469 000 hektar skogsmark och 46 000 hektar jordbruksmark.

    Näst på tur är den nya Miljömålsberedningen som under ledning av rutinerade Lars Tysklind ska avge en särskild rapport om skog. Den 2 december ska man ” föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald, samt upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn (LULUCF)”. 

    Det är inget enkelt uppdrag.  Men Tysklind är rutinerad och ledde åren 2020-21 framgångsrikt det stora arbetet med den relevanta och läsvärda Artskyddsutredningen SOU 2021:51. Bland annat Kungliga Vetenskapsakademin konstaterade att ”detta är en gedigen och seriöst genomförd utredning och stödjer flertalet av de förslag som läggs fram”. 

    Pinsam hantering från regeringens sida

    Men regeringens agerande efter remissomgången blev rent pinsamt. Istället för att respektfullt ta del av Tysklinds många vettiga förslag startar man nu istället en ny artskyddsutredning. Troligen kommer en internutredare föreslå att både skärpa artskydet för utsatta arter och mildra för andra mera vanliga. Ingen enkel uppgift förstås. Utredningen ska presentera sitt förslag den 31 december 2024. 

    Lite kul är sista stycket i pressmeddelandet om att:  ”Regeringen anser att markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till”.   Jaha, allt annat vore väl orimligt. För det är väl endast inskränkningar i den lagliga markanvändningen som kan ersättas?

    Den fjärde utredningen är den ”nya skogsutredningen” som ska utreda skogsbruket till 31 augusti 2025. Redan den 31 december 2024 ska man komma med ett delbetänkande.  I en stor ATL-intervju kommenterar utredaren Göran Örlander dagens skogspolitik som bygger på ”frihet under ansvar”.  Han menar att ”Skogspolitiken ska bygga på att man lägger mycket ansvar på skogsägaren. Då måste regelverk och hela politiken vara inriktad på det”. Ja. Det låter klokt att reda ut vilket ansvar vi skogsägare egentligen har.  Helt klart är att det finns ett uttalat kunskapskrav på skogsägarna i 1993 års skogspolitiska beslut som gäller än idag.

    Direktiven mer som en instruktion för önskat resultat

    När man läser direktiven till de statliga utredningarna, känns dessa mer som en instruktion för vad utredningen ska komma fram till – i stället för att öppna upp och med nyfikenhet ta in nya rön från vetenskap och forskning. Både stat, näring och utredare måste hela tiden även snegla på vad som händer i Bryssel. Och det kommer kräva experthjälp.

    Som Supermiljöbloggen tidigare har rapporterat kritiserar därför 15 branschorganisationer regeringens nedskärningar inom Naturvårdsverket. Kritiken framförs i form av ett öppet brev. Bakgrunden till brevet är att mängder av beslut i Bryssel nu innebär behov av expertrådgivning till berörda företag. Det har ofta varit Naturvårdsverket som fått rollen som rådgivare.  Så hur är läget i Bryssel så här veckan efter EU-valet?

    I brevet nämner företagen bland annat den kommande förpackningsförordningen som bland annat ska förebygga och minska förpackningsavfall och öka återanvändning. Här finns även krav på retursystem och minskad mängd av onödiga förpackningar. Man vill även ha hjälp och stöd kring införandet av luftvårdsplaner och det revideradeindustriutsläppsdirektivet samt genomförande av utsläppshandelsdirektivet.

    Beslutad är redan LULUCF, den förordning som reglerar utsläpp och upptag från olika typer av markanvändning och sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska bindas i EU:s skogar till 2030. Sverige måste till år 2030 öka den årliga nettoinbindningen av koldioxid i landskapet (i första hand skogen) och skogsprodukter från idag kring 40 till i storleksordningen 48-49 miljoner ton. https://www.atl.nu/eu-tvingar-inte-sverige-att-minska-avverkningarna  

    Från och med 1 januari 2025 gäller även avskogningsförordningen:  Den ersätter den tidigare timmerförordningen och innebär att det blir förbjudet att importera vissa råvaror, som trä till EU, om inte vissa miljökrav är uppfyllda.

    Även taxonomin är beslutad och gäller och omfattar bland annat skogsbruket. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen, samt uppfylla vissa minimikrav inom social hållbarhet. 

    Ännu mer lagar på gång från Bryssel

    Annat som redan är beslutat är den nyligen antagna ekodesignförordningen.

    Men ännu mer väntar från Bryssel. Närmast på tur står en inplanerad omröstning den 17 juni av medlemsstaternas miljöministrar rörande Förordningen om restaurering av natur. Det handlar här om att restaurera minst 20 procent av EU:s land- och havsområden till 2030. Syftet är att minska förlusten av biologisk mångfald och säkerställa friska ekosystem.

    EU vill även ha ett regelverk för Certifiering av kolkrediter: Man tänker sig ett frivilligt certifieringsramverk för åtgärder som binder koldioxid. Tanken är här att mängden koldioxidinlagring kan kvantifieras samt att inlagringen inte orsakar betydande skada för andra miljömål, som den biologiska mångfalden.

    Bland mycket annat finns även ett planerat och kommande direktiv om hur miljöpåståenden får kommuniceras (Green Claims). 

    Ja. Sammantaget kan man nog säga att hela havet stormar kring den svenska skogen. Bra då att inte träden vet om det utan växer som bäst just nu. Varje dag kommer det till ungefär en miljon nya kubikmeter virke! Det är väl då rimligt att en del av våra fina skogar skyddas, och att de som får brukas, vilket är merparten, brukas med tydliga och begripliga regler.

    Faktaruta:

    Enligt 4 § artskyddsförordningen är det förbjudet att:

    •    1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar,
    •    2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon,
    •    3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och
    •    4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att
    •       a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller
    •       b) återupprätta populationen till den nivån.

    Våren 2024: Snabbaste ökningen av koldioxid någonsin

    Bilden föreställer ett bolmande kolkraftverk

    Halten av koldioxid ökade under våren snabbare än någonsin tidigare, till de hittills högsta nivåerna i mänsklighetens historia. Det rapporterar amerikanska NOAA, National Oceanic and Atmospheric Administration, som gjort mätningar kontinuerligt sedan slutet av 1950-talet.

    Under årets fyra första månader ökade koldioxid halten snabbare än någonsin. Medelkoncentrationen i maj 2024 var 426,9 ppm (parts per million) vilket var nästan 3 ppm mer än året innan. Det är också rekord för en tvåårsperiod, enligt NOAA och forskare vid Scripps Institution of Oceanography. När mätningarna startade i Mauna Loa på Hawaii år 1958 låg halten på 315 ppm.

    Ökningen av koldioxid beror på utsläpp från mänskliga aktiviteter och förändrad landanvändning – och har som bekant lett till global uppvärmning som riskerar att överskrida Parisavtalets mål.

     Den nuvarande utvecklingen är förenlig med ett scenario där den globala uppvärmningen överstiger 1,5 grader inom en snar framtid, säger Ralf Döscher, klimatforskare på SMHI.

    Läs mer på SMHIs hemsida

    Att koncentrationen ökat rekordmycket i år, beror enligt Ralf Döscher på fortsatt höga utsläpp och att biosfärens förmåga att ta upp koldioxid minskat. Detta eftersom väderfenomenet El Ninõ under 2023 och början av 2024 har lett till torrare förhållanden i tropikerna.

    Arkitekter (ännu mer) kritiska till Svenskt Näringsliv efter SMB:s granskning

    Är det rimligt att arkitekter, en yrkeskår med stort engagemang för klimatomställningen indirekt, via Svenskt Näringsliv, sponsrar det rakt motsatta?

    Frågan, som redan tidigare ställts av arkitekter i klimatnätverket ACAN, har fått brännande aktualitet efter SMB:s avslöjande att Timbro fått pengar av klimatförnekande tankesmedjan Atlas Network.

    – Ja, jag känner att vi inte talat klart om Timbro och om Innovationsföretagens indirekta stöd till Timbros aktiviteter, via medlemskapet i Svenskt Näringsliv.

    Det säger arkitekten Tove Sjöberg, som driver eget arkitektkontor och är medlem i Architects Climate Action Network, ACAN Sverige, sedan starten 2018.

    Hon och en kollega skrev i höstas ett pepprat inlägg i sin branschtidning Arkitekten och ifrågasatte om Innovationsföretagen, med 850 medlemsföretag inom arkitekt- och ingenjörssektorn, kan känna sig bekväma med sin huvudorganisation Svenskt Näringslivs hållning i klimatfrågan.

    Hos Timbro hittar man kritik mot alla sorters klimatpolitik

    Dels, framhöll de, för att Svenskt Näringsliv i sig självt driver en lam och motsägelsefull klimatagenda som inte helt håller sig i linje med vetenskapen.

    Och dels för att SN:s dotterorganisation Timbro intar en desto ännu mer tydligt negativ uppfattning i frågan:

    På Timbros hemsida går det att hitta kritik mot i princip alla sorters klimatpolitik: reduktionsplikt, EU:s green deal och subventioner till förnybar el. “Klimatet vinner på tillväxt” hävdas bestämt, en inte helt okontroversiell ståndpunkt, skrev de i tidningen Arkitekten.

    De här uppfattningarna går att härleda till det mångåriga samarbetet mellan Timbro och Atlas Network, framhöll Tove Sjöberg och hennes kollega Anna Holst i sitt inlägg, och åberopade bland annat Supermiljöbloggens tidigare granskningar.

    Nu har saken blivit än mer tillspetsad, anser Tove Sjöberg med anledning av SMB:s och Dagens ETC:s avslöjande nyligen. Vår nya granskning som publicerades den 4 juni visar bland annat att Atlas mottagit särskilda pengar från oljebolaget Exxon som i sin tur varit direkt destinerade till opinionsarbete mot klimatåtgärder i Sverige och Europa, utfört av Timbro.

    ”Svenskt Näringsliv inte alls representativa för vår bransch”

    – Svenskt Näringslivs hållning är inte alls representativ för vår bransch vill jag säga. Men för att Innovationsföretagens medlemmar ska kunna sluta kollektivavtal måste man alltså bidra till den här sortens opinionsbildning? Jag menar att det är uppenbart att det Timbro säger påverkar vad regeringen gör och säger idag. Och Timbro är Svenskt Näringslivs dotterorganisation och finansieras av dem.

    – Det är uppenbart att regeringen påverkas av vad Timbro säger, framhåller arkitekten Tove Sjöberg, som ifrågasätter kopplingen mellan Svenskt Näringsliv och tankesmedjan. Ännu mer gör hon det idag, efter SMB:s och ETC:s granskning.

    – Det hela blir än värre när det även står klart att oljepengar varit inblandade. Jag skulle nu verkligen vilja veta om delar av Innovationsföretagens medlemsavgift till Svenskt Näringsliv går vidare på något sätt till Timbro.

    Den frågan var uppe i de bådas inlägg i höstas. Det besvarades av Innovationsföretagens förbundsdirektör Elin Lydahl, som bemötte deras synpunkter, dock utan att ha svar om förbundet indirekt stöder Timbros aktiviteter via sin medlemsavgift.

    Den frågan kan hon inte heller ge SMB något svar på.

    – Timbro har en historisk koppling till Svenskt Näringsliv, men agerar självständigt. Jag har personligen ingen kunskap om hur finansieringen går till, säger hon.

    Elin Lydahl säger däremot rakt ut att Innovationsföretagen ”gör sitt yttersta för att Svenskt Näringsliv ska driva en mer progressiv klimatagenda.”

    Ser du någon framgång för er påverkan, då?

    –  Vi hade ju en väldigt klar signal från det svenska folket i EU-valet, som jag hoppas påverkar våra makthavare att sätta fart i klimatarbetet.

    Ja, fast om vi tittar mer på Svenskt Näringslivs agenda idag, ser du någon skillnad?

    Företagens vilja att bidra i klimatarbetet måste tas till vara

    – Jag skulle vilja säga att man nog talar lite tydligare om att man vill ha ett teknikneutralt energisystem, och inte enbart talar om kärnkraft. Och så uppmuntras sådant som energilagring via batterier och att tillståndsprocesser måste skyndas på. Innovationsföretagen är ett litet förbund, och nyttan är större för oss om vi kan få Svenskt Näringsliv med oss i frågor, än om vi skulle hoppa av och stå vid sidan om.

    –  Men jag vill betona att det är viktigt att man tar till vara på företagens vilja och ambition att spela en stor roll i klimatomställningen. Att göra som politikerna idag, att skjuta klimatmålen framåt i tiden, är inte ett effektivt sätt att få saker gjorda, säger Elin Lydahl.

    Erik Jarlöv, arkitekt och vd på företaget Urban design, stämde in i kritiken mot Svenskt Näringsliv när saken diskuterades i höstas. Och skrev i en kommentar i branschtidningen att SN inte ska hävda att man representerar alla kollektivanslutna medlemsföretag i uttalanden som många av dem aldrig skulle skriva under på. Han hade tidigare vänt sig till SN:s vd Jan-Olof Jacke och påpekat detta utan att få något svar.

    Inte överraskad över kopplingar till oljelobbyn

    Jarlöv säger till SMB om vår granskning av Timbro att han ”inte blir överraskad att det finns sådana kopplingar, med tanke på hur klimatdebatt och -politik drivs från Timbro och Tidöpartierna.” Och tillägger att det är är sorgligt om Innovationsföretagen genom medlemsskap i Svenskt Näringsliv även kopplas till oljelobbyn. Han hoppas att branschorganisationen i så fall tar tydligt avstånd.

    SMB har vänt sig till Svenskt Näringsliv och frågat hur organisationens ekonomiska kopplingar till Stiftelsen Fritt Näringsliv, som i sin tur finansierar Timbro, ser ut. Sker någon regelbunden ekonomisk stöttning från moderorganisationens sida, till exempel?

    Det finns ingen notering i Svenskt Näringslivs årsredovisning för år 2022 som tydligt visar att något driftsstöd, sponsring eller bidrag till Stiftelsen Fritt Näringsliv utgått. Det året alltså.

    Däremot bildades Fritt Näringsliv år 2003 genom en avsevärd ekonomisk insats av Svenskt Näringsliv som gick in med ett stiftelsekapital på 300 miljoner kronor. Övrig instiftare var Näringslivets fond, Näfo, som bidrog med 30 miljoner. Vi inväntar svar och uppdaterar texten om besked inkommer.

    Maria Wetterstrand om EU-valet

    Supermiljöbloggen har bett Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet i Sverige och numera en hållbarhetsprofil med lång erfarenhet från näringslivet, om en kommentar till EU-valet. Maria Wetterstrand arbetar idag som VD för public relation-företaget Miltton Europe i Bryssel.

    Vad tänker du kring resultaten i de nordiska länderna?

    – De nordiska länderna är dels mer EU-positiva än många andra, och därför kanske inte lika lättlurade av anti-EU-populism, dels mer framåt gällande miljö och klimat, och därför inte lika rädda för EU:s klimat- och miljöpolitik. Det gäller även näringslivet, de är mindre nationalistiska här och mer inriktade på grön omställning.

    Vad kan förklaringen vara till att MP går fram i Sverige och att resultatet är så mycket högre än i riksdagsvalen?

    – MP har en fördel av att miljö och klimat är högt prioriterat i EU-val, plus att ingen regeringsfråga spökar vilket gör att även väljare som definierar sig om höger eller liberala kan rösta på MP. Och inte minst: MP hade den bästa listan, med kändast kandidater som har stort förtroende i olika grupper. Det vet vi är viktigt i EU-val.

    Hur ser du på det totala valresultatet i de 27 medlemsländerna – vad betyder valresultatet för möjligheten för en skarp klimatpolitik i EU?

    – Jag är ganska orolig för EU:s möjligheter att driva en progressiv politik på något område alls den kommande mandatperioden, alltså inte bara gällande miljö- och klimat. Det kommer bli svåra låsningar i parlamentet, de högerpopulistiska har svårt att agera enat, samtidigt som de är många och därmed starka. De vill hellre stoppa förslag än vara konstruktiva. Allt hänger egentligen på om EPP (konservativa) väljer att samarbeta med de mer progressiva, som gröna och Renew, eller med populist- och extremhögern.

    Något du vill tillägga?

    – Det mesta av det som redan beslutats kommer att ligga kvar. Och det mesta av det har inte trätt i kraft ännu, d v s det kommer märkas först nu under de närmaste åren. Så det kommer nog inte kännas som att miljö- och klimatpolitiken tagit paus i praktiken.

    Castellums VD: ”hållbarhet och ekonomisk lönsamhet är inte motsatser”

    Näringslivet är ofta i blickfånget för miljödebatten, och inte sällan beskrivet som ett hot. Samtidigt uttrycker många företagsrepresentanter att företag faktiskt även kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Joacim Sjöberg, VD på fastighetsbolaget Castellum, är en av dem. SMB har intervjuat honom för att höra mer om Castellums hållbarhetsarbete, vilka utmaningar han ser framöver och vad han tror skulle kunna bidra till ett grönare näringsliv.

    Castellum är ett företag som profilerar sig som hållbart, vilket är det inledande temat för intervjun – hur lyckas man med den profilen? Joacim förklarar att hållbarhet inte är en enmansshow, det är något man arbetar med på alla nivåer. Han säger att de bland annat har en skicklig hållbarhetschef och integrerar hållbarhet i företagets strategi och kultur. Han beskriver även ett stort engagemang bland medarbetare, ledning och styrelse.

    – Jag tror att det börjar med den engagerade styrelsen och ledningen som under många år har fattat beslut som pekar åt samma håll. Sedan 2007 har Castellum lyckats minska sina utsläpp med 70 procent och energianvändningen med 30 procent. Idag ligger vår energianvändning 50 procent under branschsnittet i Sverige per kvadratmeter.

    Joacim pratar om att det handlar om att skapa värde, och även olika slags värden.

    – För Castellum handlar hållbarhet om mer än att bara följa trender – det är en djupt rotad del av företagskulturen. Vi tror att hållbarhet skapar värde över tid. Kortfattat kan det leda till lägre finansieringskostnader, bättre aktiekursutveckling och att vi får en miljöpremie på våra fastigheter. Det gör oss även mer attraktiva för unga, engagerade medarbetare.

    Långsiktigt och konsekvent arbete

    Joacim berättar att ett av de mest avgörande stegen Castellum tagit är att införa Science Based Targets. Det är vetenskapligt baserade mål för att minska växthusgasutsläpp i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader Celsius. Han säger att det visar på företagets engagemang för vetenskapligt baserade klimatmål.

    Han beskriver även hur solenergi är del av Castellums klimatsatsningar.

    – Vi har satsat mycket på solenergi. Redan 2023 nådde vi vårt mål om att ha 100 solcellsanläggningar, vilket vi hade planerat till 2025. Nu har vi 110 solcellsanläggningar som producerar ungefär 18 procent av all elen vi använder.

    Han säger att det är den här typen av långsiktigt och konsekvent arbete som gjort att Castellum flera gånger blivit rankade i Dow Jones Sustainability Index. Där listas enbart de inom varje bransch som är bäst på hållbarhet. Castellum är det enda nordiska fastighetsbolaget som hittills kvalificerats för indexet.

    Drivkrafter och motivationer

    Joacim berättar att han själv är personligt engagerad i hållbarhetsfrågorna.

    – Hållbarhet är väldigt viktigt för mig personligen. Jag ser effekterna av klimatförändringarna och det driver mig att göra det jag kan för att lämna över en bättre värld till nästa generation.

    Han beskriver hur han själv ser tecken på klimatförändringarna och att det oroar honom.

    – Jag spenderar mycket tid i fjällen och har sett hur glaciärer och snöfält krymper år för år. Dessa förändringar är inte bara statistik för mig, de är verkliga och påtagliga. I södra Sverige där jag har mina rötter försvinner stränder och hus riskerar att falla i havet vid kraftiga stormar. Dessa händelser är direkta konsekvenser av klimatförändringarna och de påverkar mig väldigt mycket.

    Samtidigt vill Joacim tydliggöra att han själv inte är vad han kallar “någon Moder Teresa”. Han säger att han inte alltid lever som han lär och skulle kunna göra mer.

    – Jag kanske inte lever ett helt koldioxidneutralt liv, men jag försöker göra så mycket jag kan både personligen och i mitt ledarskap för Castellum. Att skicka en signal internt om att hållbarhet är viktigt och att vi kan göra mycket med den teknik som redan finns idag är en del av min dagliga arbetsuppgift.

    Lönsamhet i centrum

    Men det är inte bara personliga övertygelser som driver Castellums hållbarhetsarbete framåt. Joacim betonar flera gånger att företagets hållbarhetsarbete är starkt förankrat i affärsmässiga motiv.

    – Det är avgörande att vårt hållbarhetsarbete är lönsamt. Vi ser att hållbara investeringar ofta leder till lägre driftskostnader och högre långsiktig värdetillväxt. Men vi måste också vara realistiska – kunder är inte alltid beredda att betala extra för hållbara lösningar.

    Han nämner särskilt att alltför låga hållbarhetskrav ställs i offentliga upphandlingar.

    – Tyvärr är det många kunder, särskilt inom offentlig sektor, som inte är beredda att betala extra för hållbara lösningar. Det finns ett stort gap mellan vad vi kan erbjuda i form av miljöprestanda och vad kunderna är villiga att betala för.

    – En viktig politisk fråga är därför att tillåta och uppmuntra hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar inom hela EU. Det skulle sätta turbo på omställningen. Det är avgörande att vi får stöd från politiker för att kunna fortsätta vårt hållbarhetsarbete. Hårdare hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar skulle göra stor skillnad.

    Joacim vill inte göra några politiska ställningstaganden, men beskriver ändå hur politiker och samhället skulle kunna bidra mer för att göra näringslivet grönare.

    Utmaningar och behov av förändringar

    Trots Castellums framgångar säger Joacim att det finns stora utmaningar kvar. En stor utmaning handlar om att göra redan existerande fastigheter mer hållbara, en annan är att bygga fastigheter som ska hålla 100 år framåt.

    – Tiden är en stor utmaning eftersom många byggnader är avsedda att stå i över 100 år. Det tar tid att uppgradera ett stort fastighetsbestånd. Många av Castellums fastigheter är byggda för att hålla länge, att anpassa dem till moderna hållbarhetsstandarder är en komplex och tidskrävande process. Vi kan inte bara byta ut gamla fönster eller ventilationssystem över en natt. Dessa åtgärder kräver noggrann planering och betydande investeringar. Dessutom är det resurskrävande att byta ut exempelvis gamla fönster även om nya bidrar till lägre energiåtgång i fastigheten.

    En annan utmaning som Joacim beskriver handlar om själva byggnadsmaterialen.

    – Materialindustrins omställning är helt avgörande. Fossilfritt stål och betong kommer att ha stor betydelse. För att verkligen kunna bygga hållbart behöver fastighetsbranschen tillgång till material som inte bidrar till stora koldioxidutsläpp vid tillverkning. Vi gör också mycket med digitalisering, smarta system och energilagring för att effektivisera våra byggnader, men materialfrågan är den stora utmaningen.

    Polariseringens faror

    Joacim uttrycker särskild oro över den ökade polariseringen inom hållbarhetsdebatten.

    – Jag är väldigt bekymrad över den polarisering som finns inom hållbarhetsdebatten. Det finns en tendens att sätta näringslivet i motsatsförhållande till hållbarhet, som om de två inte kan gå hand i hand. Många företag vill verkligen göra gott och har höga ambitioner inom hållbarhet. Det är olyckligt att vi ibland målas upp som de onda.

    Han påpekar även att denna polarisering kan skapa onödiga hinder för företag som faktiskt strävar efter att vara en del av lösningen på miljöproblemen. Joacim betonar dock att hållbarhetsarbetet kräver ett samarbete mellan alla samhällsaktörer.

    – Det är viktigt att vi alla arbetar tillsammans för att nå hållbarhetsmålen. Polariseringen skadar mer än den hjälper. När hållbarhetsfrågor blir föremål för politisk strid, förlorar vi värdefull tid och resurser som istället kunde användas för att göra verkliga framsteg.

    För honom är det också en fråga om förutsägbarhet och stabilitet.

    – Vi behöver förutsägbarhet och en enhetlig spelplan för att kunna göra de investeringar som krävs för att bli mer hållbara. Om regler och riktlinjer ständigt förändras på grund av politisk oenighet, blir det mycket svårare för företag att planera och genomföra långsiktiga hållbarhetsstrategier.

    – Bra förslag från alla politiska håll bör beaktas, oavsett var de kommer ifrån. Vi behöver lyssna på varandra och samarbeta för att hitta de bästa lösningarna.

    Han betonar att företag kan vara kraftfulla allierade i kampen mot klimatförändringar om de ges rätt förutsättningar.

    – Vi har resurserna, innovationen och viljan att göra skillnad. Men för att verkligen kunna bidra behöver vi stöd och inte motstånd. Polariseringen måste minska och ersättas av en vilja att förstå och samarbeta.

    Joacim tror att en av nycklarna till att minska polariseringen är att erkänna att hållbarhet och ekonomisk lönsamhet inte är motsatser, utan kan förstärka varandra.

    Framtidsvisionen: Bli ett ledande bolag i Europa

    När Joacim blickar framåt ser han en framtid där Castellum fortsätter att leda vägen inom hållbarhetsarbete, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

    – Min vision är att vi fortsätter vara ett ledande fastighetsbolag i Europa, att vi har fler klimatneutrala byggnader och att vi utnyttjar modern teknik för att bättre styra energiförbrukningen.

    Men Joacims vision sträcker sig bortom tekniska innovationer. Han ser en framtid där hållbarhet är en integrerad del av hela samhällsstrukturen.

    – Vi måste tänka långsiktigt och holistiskt. Hur vi bygger och förvaltar våra fastigheter påverkar inte bara oss som företag utan hela samhället. Vi vill vara en god samhällsmedborgare och bidra till en hållbar utveckling på alla plan.

    För att uppnå detta tror Joacim på vikten av samarbete och delad kunskap.

    – Vi måste fortsätta att dela våra insikter och lära av andra. Samarbete med andra företag, forskare och myndigheter är avgörande för att driva fram de innovationer och förändringar som behövs.

    Gina Tricots skogsprojekt – är ingen skog

    Klädföretaget Gina Tricot lovar sina kunder en skog genom satsningen ”Gina Tricot Forest”, men löftet håller inte måttet. Skogsarealen är så liten att den inte ens räknas som en skog, rapporterar SVT Nyheter Väst.

    År 2022 lanserade Gina Tricot en kampanj som skulle främja biologisk mångfald. Influencern Bianca Ingrosso blev ansiktet utåt för initiativet, som skulle innefatta en skog i företagets namn. Men enligt SVT Nyheter Västs granskning stämmer inte kampanjen överens med verkligheten.

    Skogen, belägen i danska Kalundborg, ägs av 150 privatpersoner och över 20 företag – Gina Tricot äger endast 503 av de 17 600 planterade träden. Dessutom, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation måste en skog vara minst 0,5 hektar för att klassas som en skog. Gina Tricots ”skog” är endast 0,16 hektar.

    SVT Nyheter Väst anser att det här väcker frågor om företags ansvar och transparens i marknadsföring. Matts Lindbladh, professor i skogsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet säger i ett uttalande till SVT att det här luktar greenwashing. SMB vidareutvecklar – det här är själva definitionan av greenwashing: överdrivet, falskt och vilseledande.

    MP och V starkt framåt i EU-valet – SD backar och L klarar sig

    Miljöpartiet går starkt framåt i EU-valet och blir tredje största parti, enligt Valmyndighetens besked på söndagkvällen. Ännu större är Vänsterpartiets framgång. Samtidigt backar Sverigedemokraterna för första gången i ett val. Men den svenska trenden avviker starkt från många andra EU-länder.

    Den sannolikt absolut största skrällen under parlamentsvalets sista kväll inträffade redan innan vallokalerna på kontinenten stängt. Frankrikes president Emanuel Macron utlyste nyval till parlamentet när det stod klart att det franska ytterhögerpartiet Nationell Samling spås bli dubbelt så stort som hans eget parti liberalerna.

    SVT:s stora valundersökning visade tidigt framgång för MP och tillbakagång för SD. Val:un bygger på intervjuer efter avgivna röster från cirka 10 000 personer i 160 vallokaler, både förtida röster och de som avgavs under valdagen.

    Siffrorna visar en stark uppgång för de gröna, som segar sig förbi Sverigedemokraterna som tredje största parti. SD:s nedgång är liten, men psykologiskt är den sannolikt inte utan betydelse då den skulle vara den första som partiet registrerat sedan det ställde upp i val överhuvudtaget.

    Vänsterpartiets uppgång är dock ännu större än MP:s och partiet noterar sin största valframgång på många år.

    Liberalerna klarar sig kvar i Europaparlamentet, och noterat rentav en liten uppgång med några tiondels procent. Centern noterar en stor tillbakagång med 3,6 procent men behåller sina två mandat. Partiet har i många opinionsmätningar före valet haft sämre siffror än så och lät inte alltför nedslagna i kommentarerna under kvällen.

    Så här utfaller de svenska rösterna enligt Valmyndighetens besked kl 23. Inom parentes uppgång eller nedgång jämfört med förra valet. Halvfet siffra anger antalet mandat i EU-parlamentet.

    • Socialdemokraterna: 25,1 (+1,6) 5
    • Moderaterna: 17,3 (+0,5) 4
    • Miljöpartiet: 13,6 (+2,1) 3
    • Sverigedemokraterna: 13,4 (-1,9) 3
    • Vänsterpartiet: 11,1 (+4,3) 2
    • Centerpartiet: 7,2 (-3,6) 2
    • Kristdemokraterna: 5,7 (-2,9) 1
    • Liberalerna: 4,3 (+0,5) 1

    Valmyndighetens besked utgör inte det slutliga resultatet, då ett antal valdistrikt ännu inte var färdigräknade kl 23. På Valmyndighetens länk, se här, uppdateras rösträkningen fram till slutresultatet presenteras onsdagen den 12 juni.

    Trenden i Tyskland, Holland, Österrike och flera andra länder pekade under söndagskvällen på förluster för de gröna, röda, socialdemokratiska och liberala grupperna i parlamentet. De konservativa och kristdemokratiska gruppen EPP förblir störst med en liten uppgång. På den yttersta högerkanten ökar stödet, men splittringen är stor mellan partierna, och det är oklart om framgångarna kan leda till stabila nya partigrupper.

    Den traditionella majoriteten i Europaparlamentet sedan många år, kristdemokratiska EPP, liberala Renew och Socialdemokratiska gruppen består, trots stora framgångar för ytterhögern i en europeisk sammanräkning. Det återstår att se hur partigruppern resonerar sig samman om kommande samarbete. Något som kommer att vara avgörande när EU:s regeringschef – det vill säga kommissionens ordförande ska väljas för en ny femårsperiod

    Ny utredning: “Bara de mest skyddsvärda arterna ska hindra markanvändning”

    En ny utredning om artskydd ska tillsättas av Klimat- och näringslivsdepartementet. Den ska föreslå regleringar i miljöbalken gällande bestämmelserna kring fridlysta arter och rådighetsinskränkningar för markägare.

    I vissa fall ger dagens artskyddsregler orimliga konsekvenser för markägare, anser regeringen. Markägaren ska få ersättning för tillämpning av artskyddsreglerna, men processen kan vara både lång och oförutsägbar.

    Regeringen anser att de nationella fridlysningsbestämmelserna ska bara kunna gälla för de mest skyddsvärda arterna samt på nationell nivå, i syfte att försvåra de begränsningarna i markanvändning som sker till följd av regleringarna. Den fridlysta knäroten är ett exempel på en art “som inte är tillräckligt hotad” för att omfattas av bestämmelserna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

    “Vi anser att bara de allra mest skyddsvärda arterna och där den samlade nationella populationen kan påverkas märkbart, ska kunna hindra ändamålsenligt markutnyttjande. Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar,” säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i pressmeddelandet.

    Markägare ska få ekonomisk kompensation för inskränkningar som sker till följd av artskyddet. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) säger att det är glädjande att de äntligen tar itu med detta orättvisa system.

    Artskyddsförordningen omfattar bestämmelser kring artskydd, bland annat gällande fåglar och fridlysta arter. EU-domstolen har underkänt Sveriges tillämpning av den nuvarande artskyddsförordningen, och kritiken kommer även från miljörörelsens håll. SMB har tidigare rapporterat om exempel där förordningen inte fungerar i praktiken, bland annat i vintras när ett skogsområde med fridlysta arter avverkades i Östergötland. Den nya utredningen tillsätts av Klimat- och näringslivsdepartementet och ska vara klar senast 31 december i år.

    Annie Croona: Tänk om politikerna kunde tävla om att vara bäst för klimatet

    Det är hög tid att brygga glappen mellan väljarnas vilja, politikernas ambitionsnivå och vad planeten behöver. Första steget är att EU-valet blir ett framgångsval för klimatet. Tänk om politikerna kunde tävla om att vara bäst för klimatet, skriver SMB:s krönikör Annie Croona i veckans inspel.

    Krönika I dag är det val till Europaparlamentet. Om några timmar vet vi om resultatet blir en vinst för högerextrema krafter, eller en vinst för klimatet.

    Sverigedemokraterna har gjort sitt yttersta för att få valet att inte handla om klimatet. I stället har de lanserat en valkampanj som handlar om att bygga murar. I EU-parlamentet har de varit klart sämst för klimatet och miljön av alla svenska partier 2019–2014, visar Naturskyddsföreningens analys. 

    Men även andra partier har visat imponerande lite engagemang för såväl klimat som miljö. Tittar man på till exempel Kristdemokraternas och Moderaternas kommunikation är det svårt att tro att klimatkrisen ens existerar, än mindre att kampen mot klimatförändringarna är svenskarnas viktigaste valfråga. 

    I fjol träffades konservativa partiers högsta ledare på ett möte i Bryssel. En av dem var Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för Moderaterna. Där enades man om följande: ett totalstopp för ny miljölagstiftning. EPP är EU-parlamentets största grupp och där ingår inte bara Moderaterna, utan också Kristdemokraterna.

    Årets val präglas inte bara av ett enormt glapp, utan två. Föreställ dig tre punkter på ett papper. 

    En punkt, placerad längst till vänster, är vad politikerna vill. Nästa punkt ligger till höger om politikernas ambitioner och motsvarar befolkningens, väljarnas, vilja. Och längst till höger: vad vi faktiskt behöver göra. Planetens vilja. 

    Det är inget mindre än ett enormt svek att politikerna inte ser det som sin främsta uppgift att överbrygga de där glappen. Ingen fråga har varit viktigare, inga potentiella konsekvenser har varit mer förödande. 

    Men politikerna gömmer sig bakom “folklig acceptans”, trots att politiken inte är i närheten av vad väljarna önskar, och trots att det väljarna önskar inte är tillräckligt. Vi behöver politiska ledare, inte politiska spelare. 

    För att det ska ske måste partierna sluta låtsas som om förändringen är oundviklig. De måste sluta göra en politisk poäng när andra, mer klimatambitiösa partier är ärliga och försöker leda vägen.

    Men i dag är det beteendet närmast standard. När till exempel Miljöpartiet presenterar fullt rimliga klimatreformer passar andra partier – till och med Socialdemokraterna nu för tiden – på att påpeka: “Sådana är uppoffringar minsann inte nödvändiga, de slipper ni om ni röstar med oss”.

    Det är som sagt en annan fråga som, helt enligt ytterhögerns plan, tar fokus från klimatet: invandring. Det är ifrågasatt asylrätt, det är fler utvisningar, det är tuffare straff, och förslagen presenteras inte sällan med en rasistisk underton. 

    Ironiskt nog är det här en fråga där varje förslag tycks trigga partierna att bli lite mer främlingsfientliga, som om det vore en tävling om vem som kan vara mest nationalist. Det är oundvikligt att dra paralleller till klimatet, där en helt annan ordning tycks råda. Varför tävlar partierna om att vara främlingsfientliga, men inte om att rädda planeten?

    Klimatet är inte en fråga som andra. Ja, klimatomställningen kommer att innebära förändringar. Nej, den kommer inte alltid vara rolig eller enkel. Men den är nödvändig. Ju längre vi väntar, desto jobbigare blir det. 

    Vi måste komma förbi den puckeln, den där vi står och gnabbas nu: där politiker i stället för att berätta för väljarna hur det nya livet ska se ut, och presentera politik därefter, slåss om att vara så medgörliga som möjligt. Trots att väljarna vill mer än det politikerna levererar just nu. 

    I dag är det EU-val. Låt inte högerextrema krafter göra det till ett val om att bygga murar. Låt det bli ett val om klimatet, låt det bli ett framgångsval för klimatet. Kanske är det vårt sista val där ordet framgång fortfarande finns på kartan. Snart handlar det bara om överlevnad. 

    Debattinlägg: ”Inte alla kandidater i EU-valet som vill behålla de framsteg som gjorts”

    Klimat- och miljöpolitiken står på spel i EU-valet. Att skydda miljön är att skydda oss själva: naturen fyller våra mest grundläggande behov. EU är på många sätt en föregångare på miljöområdet, men inte alla kandidater till EU-parlamentet kommer att vilja behålla gjorda framsteg. Det skriver fyra forskare i organisationen Researchers Desk i ett debattinlägg alldeles före valet.

    ***************

    Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är författarnas egna.

    ***************

    DEBATT Under förra mandatperioden tog EU flera viktiga steg. Den gröna given, med lagstiftningspaketet Fit for 55 antogs 2019 med syfte att göra Europa till en klimatneutral region 2050. Fit for 55-paketet innehåller åtgärder för energi, transporter, byggnader, markanvändning och industri. Det omfattar reformer av EU:s utsläppshandelssystem (ETS), införande av ett nytt utsläppshandelssystem för byggnader och vägtransporter (ETS2), skärpta utsläppsnormer för fordon och initiativ för energieffektivitet och förnybar energi, samt åtgärder för resurseffektivitet och cirkularitet.

    Förordningar för avfallshantering har minskat avfallsdeponeringen i EU från 38 procent år 2018, till 21 procent idag. EU har vidtagit åtgärder mot plastförorening. Naturrestaureringslagen antogs för att bromsa förlusten av biologisk mångfald, men stoppades i ministerrådet och dess status är nu osäker. Beslutet om utfasning av bilar med förbränningsmotor är ett viktigt steg mot minskad klimatpåverkan. Revideringar av direktivet om luftkvalitet och införandet av Euro 7-förordningen har bidragit till förbättrad luftkvalitet, vilket kommer spara många liv. 

    Bakslag hotar efter att EU varit på rätt väg

    EU har varit på rätt väg under den senaste mandatperioden, men nu hotar ett bakslag. Våra svenska partier har röstat olika i de viktiga frågor vi talat om här. I tabellen presenteras hur de röstade i följande frågor: 

    • Okt -2021, om EU:s från jord till bord-strategi stödde framtagandet av en hållbar gemensam livsmedelspolitik för minskad miljöpåverkan, högre livsmedelssäkerhet och hälsosammare mat.
    • Feb -2023, om CO2-utsläppsnormer för bilar fastställde en utfasning av fossilbränsledrivna privata fordon från 2035.
    • Apr -2023, etablerade ett nytt system för handel med utsläppsrätter för vägtransporter och byggnader (ETS2) för att minska utsläppen.
    • Feb -2024, om en lag för naturrestaurering krävde att EU:s medlemsländer ska återställa minst 30 procent av livsmiljöerna i dåligt skick till 2030, 60 procent till 2040 och 90 procent till 2050 för att bromsa förlusten av biologisk mångfald.
    • Feb -2024, om luftkvalitet införde strängare gränsvärden för flera ämnen till 2030 för bättre luftkvalitet.
    • Apr -2024, om förpackningar och förpackningsavfall införde restriktioner för vissa förpackningar för att minska plastföroreningarna.
    PartiGruppLedamotJordBilarETS2NaturLuftPack
    SDECRLUNDGRENEMOTEMOTEMOTEMOTFÖRFÖR
    SDECRNISSINEN/STEGRUD1EMOTEMOTEMOT EMOT EMOT
    SDECRWEIMERSEMOTEMOTEMOTEMOTEMOTEMOT
    KD2EPPSKYTTEDAL FÖRFÖREMOTEMOTEMOT
    KDEPPLEGA FÖRFÖREMOTFÖR 
    MEPPKOKALARI FÖRFÖREMOTFÖR 
    MEPPPOLFJÄRDFÖRFÖRFÖREMOTFÖR 
    MEPPTOBÉFÖRFÖRFÖREMOTFÖR 
    MEPPWARBORNFÖRFÖRFÖR FÖR 
    MPGreens/EFADALUNDEFÖRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    MPGreens/EFAHOLMGRENFÖRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    MPGreens/EFAKUHNKEFÖRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    VGUE/NGLBJÖRKFÖR FÖRFÖRFÖRFÖR
    CREAL-SAHLANIFÖRFÖRFÖREMOTFÖREMOT
    CREWIESNERFÖRFÖRFÖREMOTFÖREMOT
    LREKARLSBROEMOTFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    SS&DDE BASSO FÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    SS&DFRITZONFÖRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    SS&DGLANZELIUS/ BERGKVIST2FÖRFÖRFÖR FÖRFÖRFÖR
    SS&DINCIRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    SS&DOHLSSON FÖRFÖRFÖRFÖRFÖR
    1 Nissinen ersatte Stegrud. 2Lämnade feb 2024 KD, gick i april med i Folklistan. / 3 Glanzelius ersatte Bergkvist. Gult: ledamoten avstod/röstade inte.

    Vad som händer med klimatet, den biologiska mångfalden och miljön påverkar framtiden. Nu står politiken och väger. Hur du röstar spelar roll. 

    Kristina Boréus, professor i statsvetenskap, Uppsala universitet

    Malcolm Fairbrother, professor i sociologi, Uppsala universitet och Institutet för framtidsstudier

    Cecilia Lalander, docent i teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

    Sebastian Sobek, professor i biologi, Uppsala universitet

    (Medlemmar i den ideella organisationen Researchers’ Desk)

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.