Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dissonans kan vändas till resonans

    Fredrik Reinfeldt

    Årets upplaga av Sustainable Future Tomorrow ger ökad kunskap och visst hopp för alla som arbetar med FN:s globala utvecklingsmål som utgångspunkt. Och insikterna om att teknikoptimism inte räcker för att lösa klimatkrisen börjar sprida sig utanför miljörörelsen.

    Det är bara sex år kvar till till år 2030 och mycket i världen handlar om krig och konflikter samtidigt som USA går till val den 5 november, ett val vars resultat starkt kommer att påverka möjligheterna till global samverkan. Med detta som bakgrund genomfördes i veckan en intressant konferens.

    Sustainable Tomorrow, ett företag som är specialiserat på möten och nätverk och med syfte att utgå från FN:s globala mål (Sustainable Development Goals), arrangerade ett digilogt event med tema dissonans. 30 000 personer i åldrarna 16 – 85 år deltog på eventet. Mötet genomfördes med en huvudsändning från Helsingborg och uppkoppling till 200 hubbar i Sverige, Norge och Finland. Kombinationen med lokala möteshubbar gav deltagarna möjlighet att träffas fysiskt utan att alla behövde ta sig till samma plats. Allt för att öka tillgänglighet och minska klimatavtryck.

    En av experterna vid dagens möte var psykolog Kata Nylén, känd från Klimatpsykologerna, som beskrev olika typer av dissonans – eller ”skav” i oss människor – som hon förklarade ordet dissonans med. Det kan vara dissonans mellan normer, kulturer, mål, information, generationer eller ekonomiska förutsättningar. Därefter gav professor John Jamir Benzon från Filippinerna ett globalt perspektiv på dissonans, där han lyfte dissonans uttryckt i skilda ekonomiska förutsättningar och maktförhållanden. Benzon förklarade hur svårigheterna att nå de globala målen handlar om systemisk dissonans, som är kopplad till koloniala strukturer samt sned fördelning av makt och ekonomi. Han avslutade med att påminna om att mycket av världens policyarbete för hållbarhet tas fram och beslutas av rika män som drabbas mycket lite av den planetära krisen.

    Nästa tema tog upp vikten av att verkligen prata med de som praktiserar omställning, även om de kanske inte identifierar sig som personer som arbetar med hållbarhet. Gurgin Bakircioglu lyfte i den här delen särskilt fram exemplet koloniområden i miljonprogram och betonade också hur viktigt det är att inte klimatförminska sig själv.

    Att tänka ”det spelar ingen roll” kan jämföras med hur tobaksindustrin försökte påverka människor att tro att rökning inte är farligt. Han menar att synen på individen som maktlös kommer från mäktiga aktörer som vill få oss att tro att vi har ingen eller liten betydelse.

    Just nu lägger man mer tid på att bekämpa klimataktivister än klimatförändringar

    Gurgin Bakircioglu vid A Sustainable Tomorrow 2024

    Därpå följde ett samtal mellan Stellan Skarsgård och Johan M Reunanen från podden I tolfte timmen om kopplingar mellan beroendesjukdom och den kollektiva klimatkrisen. Reunanen beskriv särskilt hur vi ofta har en för hög tilltro till att tekniken ska fixa allt och hur problematiskt det är att politiker som vill bli omvalda behöver förmedla att människor mitt i klimatkrisen kan leva på som vanligt utan att ändra sitt beteende.

    När Fredrik Reinfeldt, tidigare statsminister, äntrade scenen för att ge sin bild av omvärldsläget lyftes diskussionen åter till global nivå. Reinfeldt konstaterade krasst att för att få effekt 2030 behöver beslut ha tagits redan 2025 och det är ont om tillräckliga beslut globalt. Vi måste därför arbeta hårt här och nu på att vända utvecklingen längre fram. Mänskligheten kan inte ge upp. Och för att få räckvidd och globalt tryck på att nå globala målen behöver USA som världens mäktigaste land vara med på tåget.

    Nattens debatt mellan presidentkandidaterna Harris och Trumph beskrev Reinfeldt som delvis hoppfull, även om han betonade att Harris för att vinna i de delstater där det står och väger mellan demokrater och republikener behövt lova både fracking i Pennsylvania och liberala vapenlagar. Reinfeldt betonade gång på gång vikten av ett globalt tryck för att lösa världens utmaningar. Ett systemtänk är nödvändigt och siktet behöver vara inställt så långt fram som till år 2100. Mest bekymrad var han över att Parisavtalet numera blivit något ”för de som vill”. Som gott exempel på juridiskt bindande klimatåtaganden inklusive straffavgifter för de som inte följer regelverket, nämndes EU:s klimatåtaganden.

    EU:s 27 medlemsstater har lagreglerade utsläppsminskningar. Ingen annanstans i världen finns en sådan grimma på nationalstater.

    Fredrik Reinfeldt vid A Sustainable Tomorrow 2024

    En konferens löser inte ensam hållbarhetsfrågorna i världen, men A Sustainable Tomorrow och de många hubb-arrangörerna runt om i Norden lyckades få in en fullträff med årets program. Om dagen följs av nya samarbeten, beslut och handlingskraft under året som kommer finns det hopp.

    Fakta:

    • Kognitiv dissonans = obalans mellan beteende och attityder/normer
    • Resonans = ”medsvängning”, begrepp hämtat från musiken som ibland används för att beskriva handlingskraft som sprider sig
    • Digilog konferens = konferens som kombinerar fysiskt och digitalt möte

    Ingen oro för klimatet i statsministerns regeringsförklaring

    Krisen för klimatet och den biologisk mångfalden adresserades inte med en enda stavelse i Ulf Kristerssons (M) regeringsförklaring under tisdagen. Bland många negativa besked går det dock att hitta en och annan positiv nyhet på miljö- och klimatområdet i Kristerssons tal. SMB listar och analyserar vad som framkom.

    Det är halvtid för Tidöregeringens mandatperiod vid makten. Den tid som gått sedan hösten 2022 kännetecknas av en svår situation både i världen och Sverige, med fortsatt Ukrainakrig, nytt krig i Mellersta Östern och på hemmaplan utbredd gängkriminalitet och fortsatta skjutningar och andra våldsdåd. Ulf Kristersson beskrev i sitt tal utförligt flera av dessa hot och hur regeringen har bemött, och vill bemöta dem.

    Men de två åren har sannerligen också bjudit på svåra klimathändelser, bland annat med värmerekord till havs och lands som gjort garvade forskare rejält oroade. Utarmningen av världens ekosystem accelererar också, och nya hot mot dem dyker upp, till exempel i form av djuphavsbrytning av mineraler.

    Dessa stora faror för allt världens levande berörde Ulf Kristersson inte alls. En bra bit in i regeringsförklaringen konstaterar statsministern kort och gott att landet hittills gjort bra ifrån sig och har stora möjligheter i klimatfrågan:

    Sverige ska föra en ambitiös klimatpolitik med målet att nå nettonollutsläpp senast år 2045. Och Sverige har visat att det är möjligt att minska utsläppen med mer än en tredjedel samtidigt som
    ekonomin har fördubblats. Det gör oss till en förebild för andra länder på klimatområdet.

    Kommentar: Regeringen har vid flera tillfällen betonat att Sverige idag ligger närmare slutmålet nettonoll år 2045 jämfört med tidigare. Men detta ifrågasätts av forskare och experter, till exempel av Markus Larsson och Göran Finnveden i ett debattinlägg i SMB. De ackumulerade utsläppen i närtid sjunker inte snabbt nog för att klara det långsiktiga målet.

    Sverige har i ett 40-årsperspektiv minskat de fossila utsläppen rejält i kombination med växande ekonomi, främst genom utfasning av oljepannor och utbyggd kärnkraft och fjärrvärme. Men denna långtidstrend har i år brutits, genom kraftigt ökad bensin- och dieselkonsumtion på grund av Tidöregeringens sänkta reduktionsplikt och fossilbränsleskatter. Sveriges roll som internationell förebild idag har därför tvärtom starkt ifrågasatts.

    Ulf Kristersson betonade i sitt tal att energipolitiken utgör fundamentet för att klara klimatet. Här skymtar en viss omprövning av politiken:

    För att säkra en trygg elförsörjning och lyckas med klimatomställningen lägger regeringen om energipolitiken i grunden. Alla fossilfria energislag kommer att behövas. Utan energipolitik finns ingen
    klimatpolitik. Regeringen agerar för att möta elbehoven både på kort och lång sikt. Ett vindkraftspaket läggs fram, som stärker de kommunala incitamenten för att bygga ut vindkraften, samtidigt som närboende ges rätt till kompensation.

    Kommentar: Den nu aviserade stimulansen till kommunerna för vindkraft är ett nytt och oväntat besked från Tidöregeringen som går helt stick i stäv med tidigare närmast fientliga hållning till utbyggnaden på fast mark (”Stålskogar” enligt energiminister Ebba Busch (KD). 2025 införs en pott på 340 miljoner kronor för ändamålet, som ökar till 370 respektive 400 miljoner för 2026-27.

    Men samtidigt aviserar Ulf Kristersson ingen förändring i regeringens hållning att inte subventionera kraftkablarna från havsvindparker. En hållning som förklarar beskedet från Vattenfall nyligen att lägga utbyggnadsplanerna till havs i malpåse på grund av för höga kostnader för landanslutningarna.

    Ulf Kristersson redogjorde även för den likaså hastiga omsvängningen i fråga om något höjd reduktionsplikt (från sex till tio procent) och framhöll att delmålen inom bland annat transportsektorn nu klaras:

    Med regeringens åtgärder beräknas nu Sverige nå EU:s klimatmål inom den så kallade ESR-sektorn, det vill säga de utsläpp som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Den nya reduktionsplikten, som också inkluderar fossilfri el från publika laddstationer, justeras upp. Samtidigt sänks skatten på bensin och diesel för att priset vid pump inte ska öka. Så lägger vi grunden till en hållbar klimatpolitik som har folklig förankring över tid.

    Kommentar:

    Påståendet att ESR-målen nu klaras har redan framförts av klimatminister Romina Pourmokthari (L), som bygger sitt påstående på ett ”huvudscenario” från Naturvårdsverket. Verkets ansvariga säger dock att man presenterat två scenarier som är lika troliga för regeringskansliet, ett där målet klaras och ett där det inte gör det eftersom utfallen är så osäkra.

    Effekten av den något höjda reduktionsplikten är också notoriskt svårberäknad. Dels för att den kombineras med sänkt bensin- och dieselskatt, dels för att den inkluderar en rätt att räkna in laddning av elbilar via offentliga laddstolpar. ”Effekten kan mycket väl bli att andelen fossilt i drivmedlen faktiskt ökar över tid” säger 2030-sekretariatets vd Mattias Goldmann i en analys.

    ”Folklig förankring” som statsministern hänvisar till, skulle enligt flera undersökningar, bland annat från klimatpolitiska rådet betyda att man lade fram skärpta klimatåtgärder istället för försvagade, eftersom oron är utbredd för klimatförändringarna och folk vill se mer handling.

    Regeringen gör även andra viktiga klimatsatsningar, såsom en elbilspremie riktad till grupper i behov av stöd i exempelvis glesbygd, en förstärkning av Klimatklivet och stöd till produktion av biogas i jordbruket.

    Kommentar: Premien som sätts till 50 000 kronor och utlovas för åren 2025 och -26, får positivt gensvar på flera håll. Klimatklivet, ett av de äldre stöden som Tidöregeringen valde att inte avskaffa efter sitt tillträde, förlängs nu till 2030. Produktionsstödet för gödselbaserad biogas, som i årets budget sattes till 200 miljoner kronor, fortsätter att rulla även nästa år.

    En historisk satsning görs på att rusta upp Sveriges infrastruktur. Den ekonomiska ramen kommer att utökas med över 200 miljarder kronor. Det behövs eftersom Sverige har en stor underhållsskuld i form av potthål i vägarna och ständiga tågstopp. Att ta itu med den skulden kommer att ha högsta prioritet när regeringen pekar ut inriktningen för den kommande planperioden 2026–2037.

    Kommentar: Beloppet fördelas i den tolvåriga så kallade Nationella planen. Nuvarande plan för åren 2022-2033 innehåller 799 miljarder kronor i statliga medel, eller 66,5 miljarder per år. Statsministerns löfte innebär en årlig tilldelning på drygt 83 miljarder från 2026, alltså en rejäl ökning med 16,5 årliga miljarder. Men hur fördelningen blir mellan väg- och järnvägssektorn vet vi inget förrän förslaget läggs fram nästa år. Avgörande för att den enorma eftersläpningen av järnvägsunderhållet ska minska är att Trafikverket får regeringens order att ändra planeringsmetoder, vilket bland andra IVL , Svenska Miljöinstitutet betonat.

    Flygskatten har inneburit en tung konkurrensnackdel för svenska flygplatser. Nu avskaffas den.

    Kommentar: Påståendet är extremt överdrivet och felaktigt. Svensk flygskatt har ökat biljettpriset för inrikesresor med cirka 70 kronor och för långa utrikesresor upp till drygt 300 kronor enkel biljett. Förlusterna för många svenska flygplatser, i synnerhet kommunala mindre sådana, beror till övervägande del på minskad efterfrågan efter covidpandemins nedstängningar. Flygplatserna får nu dessutom en miljard kronor i statlig stöttning, samtidigt som finansdepartementet går miste om cirka 1,8 miljarder om året när skatten slopas.

    Ulf Kristersson lovar i sin regeringsförklaring slutligen även att ta ett krafttag på det marina området:

    Vi måste ta hand om våra hav och marker. Det handlar bland annat om att skydda strömmingsbestånden i Östersjön och att värna det kustnära fisket. Regeringen föreslår att trålgränsen flyttas ut till tolv sjömil från baslinjen och att bottentrålning förbjuds i skyddade marina områden.

    Kommentar: Här biter statsministern med imponerande fräckhet huvudet av skammen. Regeringens och främst landsbygds- och fiskeminister Peter Kullgrens (KD) agerande i fiskefrågorna hör till vad man kritiserats allra hårdast för. Kullgren kämpade i EU:s ministerråd för att stoppa kommissionens förslag om totalt trålningsstopp i Östersjön för att rädda bestånden, och lyckades få detta avstyrt. Han har krävts på avgång av förtvivlade fiskare och kommunrepresentanter längs hela Norrlandskusten, där strömmingen nästan helt försvunnit. Förslaget om utflyttad trålgräns lades i juni i år, men saknar en rad tydliga skrivningar, och har av kritiker på miljösidan bland annat kallats ”skamlöst medialt spinn.”

    Extremare väder: 118 miljoner människor i riskzonen år 2030

    118 miljoner människor som lever under gränsen för extremfattigdom i afrikanska länder riskerar att drabbas av extremvärme, översvämningar och torka år 2030, visar en ny rapport.

    Den afrikanska kontinenten står inför höga kostnader och sjunkande bruttonationalprodukt (BNP) som en konsekvens av klimatförändringar visar rapporten State of the Climate in Africa 2023 från Världsmeteorologiska organisationen (WMO). I snitt kommer afrikanska länders BNP sjunka med fem procent fram till år 2030. Detta beror på att kostnaderna för klimatanpassande åtgärder kommer att stiga ytterligare i takt med att extremväder blir allt vanligare på kontinenten. 

    Under 2023 präglades flera afrikanska länder av dödliga värmeböljor, översvämningar, tropiska cykloner och långvarig torka. I Tunisien och Marocko steg temperaturen som mest till 49 respektive 50 grader. I september orsakade stormen Daniel extrema översvämningar i Libyen, där 4 700 personer miste livet, vilket Aktuell Hållbarhet rapporterade om i veckan. WMO:s generalsekreterare Celese Saulo framhåller att stora delar av södra Afrika har lidit av dödlig torka.

    ”Detta förvärrar en redan desperat humanitär kris”, säger hon i ett uttalande.

    Socioekonomiskt utsatta människor drabbas hårdast

    WMO beräknar att upp till 118 miljoner människor som lever i extremfattigdom – med en inkomst på mindre än tjugo kronor per dag – kommer att drabbas hårdast av klimatförändringar år 2030. Om inte klimatanpassade åtgärder genomförs genast, förvärras de redan begränsade förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom, visar rapporten. 

    WMO skriver att afrikanska länder måste satsa på att bygga infrastruktur och varningssystem för att vara förberedda på ökat extremväder. För länder söder om Sahara beräknas  klimatanpassningen kosta mellan 30 och 50 miljarder dollar per år under de kommande tio åren, enligt siffror från rapporten. 

    Rika länder förvärrar klimatförändringar 

    Samtidigt står rika länder i det globala nord – som Australien, USA, Kanada, Japan och även flera länder i Europa – för den stora majoriteten av världens koldioxidutsläpp. Rika länder driver på klimatförändringarna, medan redan marginaliserade grupper i det globala syd lider som mest, något som SMB tidigare skrivit om. Länder som överskridit sina rättvisa andelar av koldioxidutsläpp beräknas vara skyldiga 170 biljoner dollar år 2050 till länder som hållit sig inom de planetära gränserna, vilket SMB rapporterade om förra året.

    Rapporten visar att utan förutsättningar i form av finansiering för klimatanpassade insatser står kontinenten inför en förvärrad humanitär kris. Tillgång till fungerande infrastruktur, utbildning, mat och vatten kommer att påverka den allmänna säkerheten för människor som lever på den afrikanska kontinenten. 

    Några tankar om jobben som försvinner från skogen

    Bild på mycket långt godståg med timmerlast

    Skogsbrukets och skogsindustrins enorma förmåga att skapa sysselsättning på landsbygden framhålls ofta från branschens lobbyister. Men skärskådar man siffrorna som läggs fram och jämför med korrekt offentlig statistik framstår överdrifterna tydligt. Det skriver SMB:s krönikör Leif Öster, som i veckan också lyssnat till intressanta föredrag från nytänkare i skogsdebatten.

    KRÖNIKA Det sker en intressant förändring i skogsdebatten. Samtalet flyttas mer mot skogens sociala hållbarhet, mot jobben och mot landsbygden. Jag lyssnade häromdagen på två intressanta föredrag om hur skogen kan bidra till en levande landsbygd. Lösningen är ett annat bruk av skogen som skapar nya viktiga jobb.  Först ut var kulturgeografen och professorn Erik Westholm som skrivit en helt ny bok om detta – ”10 tankar om skogens framtid”. Därefter journalisten Po Tidholm som också pratade om jobben. Båda är dessutom skogsägare. Mycket lägligt har nya siffror kommit i frågan. 

    Vi tar det från början. Skogsbrukets skador på biodiversitet och kulturlämningar gillas inte av politiker, för ytterst är det väljarkåren som ogillar skadorna.  Därför väljer skogsbruket ofta att lyfta fram hur oerhört många årsarbeten man skapar på landsbygden.  Och så var det verkligen en gång i tiden.  Efter andra världskriget skapade svenskt skogsbruk, då med lägre avverkningsvolymer, 100 000 årsarbeten och industrin lika många till.

    Enligt nya siffror genererar skogsbruket nu årligen bara 10 735 jobb, om man med jobb menar en årsinkomst på mer än 300 000 kronor. Fast egentligen är det inte antalet jobb, utan antalet personer med arbets- eller kapitalinkomst som SCB redovisar. Hur många av dem som bor på landsbygden framgår inte. Inte heller om hen egentligen mest lever på något annat.

    Lägger man på vidareförädlingen av virket, skapar skogen totalt direkt eller indirekt 59 219 sådana där jobb med en årsinkomst på mer än 300 000 kronor. Alltså betydligt färre än de 120 000 sysselsatta som lobbyorganisationen Skogsindustrierna  anför i debatten. Men de räknar alla som fått mer än en krona (!) inkomst per år vilket är 120 000 personer. 

    Hur många årsarbeten skapas på landsbygden?

    Viktigt i skogsnäringens lobbyarbete är att koppla ihop jobben med landsbygden. Eller som LRF skriver i en ny trycksak ”Skogen betyder 115 000 arbetstillfällen, många av dem på landsbygden”.  Av detta uppstår två frågor. Vad är ett arbetstillfälle och vad är ”många på landsbygden”? Tittar man lite djupare på frågan, ser vi att fem sjättedelar av jobben skapas i industrin, som sällan ligger på landsbygden utan ofta i en tätort.  Jag får gräva vidare i den saken.  Ett annat PR-grepp är att säga att de 300 000 skogsägarna är småföretagare. Problemet är att 80 procent av landets skogsägare inte hade någon inkomst alls år 2021. Inte konstigt, då medianskogsägaren bara äger elva hektar skog.

    En som har tänkt mycket på skogens framtid är Erik Westholm som här om året skrev en kritisk bok om den svenska skogsforskningen, ”Slaget om Framtiden”, (Santérus Förlag).  Han har nu kommit med en ny bok, ”10 tankar om skogens framtid” (Björnens förlag), baserad på både egna erfarenheter men också ny aktuell forskning.  Boken är mycket intressant och lättläst och väcker naturligtvis alla de där tankarna som författaren vill väcka. Westholm skriver begripligt och enkelt. Några av våra internationellt mest kända naturfotografer har bidragit med sina bilder – Staffan Widstrand och Marcus Westberg.

    ”Skogsindustrins investeringar skapar färre jobb”

    Trots varm brittsommar och massor av andra arrangemang i Falun drog Po Tidholm nästan fullt hus när han gav sin intressanta bild av en åldrande befolkning på landsbygden, där staden allt mer blir norm för vårt land. Även Tidholm pekade på hur många av skogsindustrins investeringar som leder både till ökad produktion, men också färre jobb. Jag måste läsa om Tidholms böcker.

    Under tiden jag lyssnade på Tidholm, var det åter någon självutnämnd talesperson för skogsbruket som twittrade att ”- om du inte gillar kalhyggen, så köp en egen skog”.  Det är ett rent korkat argument, eftersom vi skogsägare bara utgör tre procent av Sveriges befolkning, men vi påverkar 70 procent av landets yta. Att resten av befolkningen inte ska få ha några synpunkter på skogen och skogsbruket, finns hela tiden som en underliggande ton i skogsdebatten. När samtalet borde handla om just skogens framtid.

    Saknar karta och tidsplan för hur målen ska nås

    Och apropå framtid. Lobbyorganisationen Skogsindustrierna har gett ut en egen ”Framtidsagenda.”  Man pekar ut tre relevanta och vettiga mål:

    1. Ökad klimatnytta genom kolinbindning i växande skog, skogsbaserade produkter och infångning av biogen koldioxid.
    2. Ökad klimatnytta som följd av att träbaserade produkter och energi används istället för fossilintensiva alternativ.
    3. Minskade fossila utsläpp från skogsindustrins egen värdekedja, i huvudsak från transporter.

    Problemet är att målen avser år 2040 och att det inte finns någon tidsatt plan eller karta på hur man ska nå dit. Det är ungefär som när samma organisation för tio år sedan lovade fixa 11 000 – 25 000 nya jobb. Och även då saknade skogsindustrin en karta och det blev istället färre jobb. Det är lätt att lova saker som ska inträffa om 16 år. Betydligt svårare är att sätta mål för vad som ska ske i närtid. 

    SCA avverkade nyckelbiotop i Ånge

    Skogar i Ånge med nyckelbiotopsklassning och många rödlistade arter har kalavverkats av skogsbolaget SCA. Miljörörelsen har flertalet gånger skickat in klagomål till certifieringsorganet FSC efter att avverkningsanmälan gjordes, men i vintras tog SCA skogen utan miljöorganisationernas kännedom. 

    Det rör sig om skogar vid Svarttjärnåsen och Marktjärn i Ånge kommun. Organisationen Skydda skogen uppger i ett pressmeddelande att skogarna tidigare ingått i ett område som skulle ha exploaterats för vindkraft, men där bolaget fick backa på grund av höga naturvärden. Det var en oberoende inventering av ett konsultbolag som fastställde att skogarna kunde klassas som nyckelbiotoper.

    Totalt har över 70 naturvårdsarter varav 32 rödlistade arter hittats vid Svarttjärnåsen och Marktjärn. Vid Svarttjärnåsen fanns rödlistade arter i princip på varje kvadratmeter. Om inte dessa skogar är nyckelbiotoper – vad är då en nyckelbiotop? Nu har två skogar avverkats som egentligen borde ha blivit naturreservat, säger Sebastian Kirppu i Skydda Skogens pressmeddelande.

    Fynd av den fridlysta och rödlistade knäroten vid kalhygget i Marktjärn, Ånge. Foto: Sebastian Kirppu.

    I ett reportage i SVT säger SCAs skogsskötselchef Ola Karén att bolaget låter de finaste skogarna stå kvar. I området runt Marktjärn finns redan tio reservat, och Ola Karén hävdar att det görs en rimlig avvägning när avsättningar görs. Miljöorganisationen Skydda Skogen är däremot kritisk, och menar att SCA:s hänsyn bara är ”ett spel för gallerierna”. Skogarna vid Marktjärn och Svarttjärnåsen innehöll livsmiljöer för hotade och skyddade arter, som nu är förstörda.

    Ny forskning: Skogsbränder i Norden påverkar klimatet långt efter lågorna slocknat

    Eldhärjade skogsområden i Norden släpper ut stora mängder koldioxid långt efter att branden upphört. Det visar en ny forskningsstudie vid Lunds universitet.

    Att klimatförändringar – med stigande temperaturer som konsekvens – leder till allt fler skogsbränder är sedan länge konstaterat inom klimatforskningen. Nu visar en studie vid Lunds universitet, publicerad i tidskriften Agricultural and Forest Meteorology, följderna för klimatet när skogsbränderna ökar i Norden. Forskarna skriver att skogsbränders klimatpåverkan i nordiska länder inte är ett lika studerat fenomen, jämfört med skogsbränder i resten av världen.

    Under den rekordvarma sommaren år 2018 var den totala nedbrunna arean skog i Sverige tio gånger större än genomsnittet från tidigare år. Samma år var skogsbränderna i nordiska länder fler än någonsin under vår moderna tid. Forskarna har studerat konsekvenserna av skogsbränderna i Ljusdal, platsen för en av de många omfattande skogsbränderna i Sverige år 2018. 

    Dubbla utsläpp flera år efter skogsbrand 

    Över norra halvklotet sträcker sig den boreala skogen, vars träd och mark absorberat ungefär en biljon ton koldioxid från atmosfären under flera tusentals år. När skogen på norra halvklotet brinner frigörs större andelar koldioxid än vid skogsbränder på andra platser i världen. 

    Forskarna visar att eldhärjad mark från skogsbränder i Norden fortsätter att släppa ut stora mängder koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Efter de fyra år som studien genomfördes var utsläppen nästan dubbelt så stora, jämfört med utsläppen under själva branden. 

    Efterbehandling saktar ner skogens återhämtning

    Studien finner även att det kan ta upp till fyrtio år för all koldioxid som släppts ut att lagras på nytt. Framförallt kan efterbehandling av skog, såsom räddningsavverkning eller markberedning, sakta ner skogens återhämtning.

    Kemiska bekämpningsmedel negativt för hälsan och miljön

    En ny studie lyfter fram de allvarliga riskerna med kemiska bekämpningsmedel för både människors hälsa och miljön. Forskare visar att dessa kemikalier, trots deras effektivitet i jordbruket, leder till varaktiga skador på ekosystem och mänskligt välbefinnande.

    Studien som publicerats i Science of the Total Environment visar att bekämpningsmedel som organoklorider och organofosfater orsakar allvarliga hälsoproblem. Påvisade skador handlar bland annat om nervskador och reproduktionsstörningar.

    Resultaten visar att även mindre exponeringar kan utgöra stora hälsorisker eftersom kemikalierna ansamlas i kroppen och miljön. Forskarna understryker därför behovet av att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och ersätta dem med miljövänligare alternativ.

    Som alternativ föreslår forskarna biologiska bekämpningsmetoder och naturliga pesticider. Det sistnämnda handlar om att nyttja ämnen extraherade från naturen för att döda eller avvisa skadedjur. Vidare föreslår forskarna striktare regleringar och kontroller av kemiska bekämpningsmedel för att skydda hälsa och miljö.

    Resultaten gäller den globala situationen. I EU är användningen av kemiska bekämpningsmedel relativt strikt reglerad för att skydda människor och miljön i jämförelse med många andra delar av världen. Regleringarna inkluderar förbud mot vissa farliga ämnen och främjande av hållbara jordbruksmetoder som minskar beroendet av kemiska bekämpningsmedel​.

    Trots dessa strikta kontroller visar studier att användningen av bekämpningsmedel fortfarande orsakar miljö- och hälsoproblem i EU. Desutom finns forskning som visar en ökad pesticidbelastning i europeiska jordbruk.

    Alarmerande trafiktrender – vart är Sverige på väg?

    bild på bilkö

    Trots internationella överenskommelser och nationella målsättningar om att minska växthusgasutsläpp och luftföroreningar, tyder årets rapporteringar på att Sverige är på väg åt fel håll. Ökad bilanvändning, en avmattning i elektrifieringen av transportsektorn, och budgetförslag om att avskaffa flygskatten är bara några av de oroväckande trender som visar på en avtagande miljöambition.

    Sverige, en gång ansedd som en pionjär inom miljöpolitik, har halkat efter och står nu inför ett kritiskt vägskäl. 2024 har det inkommit rapporter från olika håll som pekar på en oroande trend där landet rör sig bort från tidigare miljöframsteg.

    I den här artikeln beskrivs fyra av årets huvudtrender i transportsektorn som är särskilt problematiska, där var och en på sitt sätt bidrar till ökade miljö- och hälsorisker.

    Trend 1: Ökat bilanvändande

    En rapport från Trafikverket visar att bilanvändandet dominerar och är centralt för svenskarnas resvanor. Nyligen visade dessutom en rapport från Västtrafik att bilanvändandet tenderar att öka ytterligare. Det står i direkt motsats till målet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030.

    Högre kostnader för kollektivtrafik kombinerat med sänkta drivmedelsskatter gör bilen till ett attraktivare alternativ för många svenskar, vilket underminerar tidigare framsteg.

    Trend 2: Försvagad elektrifiering

    Trots tidigare optimism syns en rejäl avmattning vad gäller försäljningen av elbilar 2024, rapporterar Mobility Sweden. För att få igång försäljningen av eldrivna fordon har organisationen förslag som kan kopplas till billig fossilfri el och tillgång till laddplatser.

    Tillgång till billig fossilfri el och fler lokala och regionala laddplatser är avgörande för att åkerier ska välja ett elfordon. Om regeringen slopar skatten för el som laddas via laddbox kan ett åkeri spara nära 75 000 kronor per år och lastbil i drivmedelskostnad, säger Sofia Linder, chefsekonom hos Mobility Sweden.

    Trend 3: Förslag om avskaffad flygskatt – och ökat flygande

    Regeringens förslag om att avskaffa flygskatten har väckt stor uppmärksamhet, särskilt som forskning understryker behovet av minskat flygande.

    Samtidigt som förslaget om avskaffad flygskatt läggs visar statistik att allt fler svenskar väljer att flyga år 2024. Det syns även i en rapport från Trafikverket vars statistik visar att särskilt utrikesflyget är en av våra dominerande och ökande trafikslag. I ljuset av det framstår förslaget att skrota skatten som ännu märkligare.

    Trend 4: Minskade stöd till alternativa transportmedel

    En annan oroväckande trend 2024 är att stödet för fossila transporter ökar, samtidigt som subventionerna för kollektivtrafik och andra hållbara alternativ skärs ner. Det här leder till högre priser för hållbara transportmedel och minskad tillgänglighet för allmänheten.

    Denna utveckling står i skarp kontrast till Sveriges tidigare engagemang för att främja miljövänliga resealternativ.

    Konsekvenser för miljö och folkhälsa

    I en pågående klimatkris och hälsokris ser Sverige 2024 ut att gå i helt fel riktning. Istället för att satsa på miljö och folkhälsa, satsas det friskt på det motsatta.

    Tusentals förtida dödsfall orsakas årligen i Sverige av luftföroreningar. Dessa föroreningar är ofta ett resultat av trafik och industri samt leder bland annat till allvarliga hjärt-, kärl- och andningssjukdomar. Det förändrade klimatet orsakar inte bara ekonomisk skada, utan riskerar även mänsklighetens livsvillkor på planeten.

    Dessa trender riskerar därmed att ha djupgående konsekvenser för både miljön och folkhälsan i Sverige och globalt.

    Think Pink symtom på systemfel

    11 personer som varit verksamma i företaget Think Pink åtalas nu. Företaget har placerat avfall i sammanlagt 15 kommuner runt om i Sverige och målet är det största hittills i Sverige.

    Det är kommunerna Botkyrka, Eskilstuna, Flen, Gullspång, Haninge, Huddinge, Håbo, Laxå, Norberg, Norrtälje, Skövde, Strängnäs, Uppsala, Västerås och Östhammar som drabbats av de misstänkta miljöbrotten. Av de 11 åtalade misstänkts fem personer för grovt miljöbrott och fyra av dessa har även delgivits misstanke om ekonomisk brottslighet. Bland de fem personer som beskrivs som mest aktiva och som åtalats för grovt miljöbrott finns de två grundarna Bella Nilsson och Thomas Nilsson. Samtliga åtalade nekar till brott.

    Rosa material i byggsäckar

    Think Pink grundades 2012. Företaget erbjöd återvinning av byggmaterial i byggsäckar. Det gick bra för företaget som då leddes av VD:n Bella Nilsson. Denna VD bytte senare namn till Fariba Vancor som nu står åtalad. Bella Nilsson vann priser för sitt företagande och kallade sig för Queen of trash.

    Dumpning i stället för sortering

    Idén med Think Pink var att hyra mark på olika platser i Mellansverige, där avfallet skulle sorteras. I stället misstänks Think Pink ha dumpat hundratusentals ton osorterat avfall. Avfallet innehåller farliga ämnen som kan läcka ut i mark och vatten. En del av soptipparna började att brinna och flera sopberg är större än vad kommunerna gett tillstånd för.

    Kritiska röster har höjts mot att det svenska systemet för att hantera verksamhetsavfall är felaktigt och att Think Pink-skandalen i själva verket är ett resultat av naiva politikers beslut. I Sverige är det ytterst byggherren som är ansvarig för bygg och rivningsavfall.

    Enligt en artikel i Arbetarbladet är det tillåtet att utan tillstånd förvara stora mängder avfall på en fastighet. Företag som gör detta har informationsplikt till kommunen, men kommunen har svårt att stoppa ett företag från förvaring. Och lagkravet på att sopor inte får ligga kvar i mer än tre år har kunnat kringgås av Think Pink genom att flytta runt soporna mellan anläggningar. Enligt åtalet var det själva affärsidén: att lagra avfall tillfälligt, flytta runt det och sedan dumpa. Inte att återvinna byggavfallet.

    Gangstermetoder

    Enligt Fastighetstidningen har avfall från renoveringar och byggen blivit en marknad för kriminella och myndigheterna står handfallna. Detta då lagstiftningen inte hängt med. En aktör kan exempelvis få tillstånd att ta hand om byggsopor, ofta genom att sätta ett bra pris som är lägre än konkurrenternas

    Lastbilar hämtar oblandade byggsopor, placerar dem i ett mellanlager och sedan när verksamheten pågått en tid sätts bolaget i konkurs. Pengarna är då borta men soporna är kvar och blir kommunernas eller fastighetsägarnas fråga att ta hand om. Tidigare miljöminister Per Bolund har beskrivt utvecklingen som rena gangstermetoder och miljöskyddsinspektörer i kommuner har vittnat om förskräckliga avfallsplatser.

    Rättegången mot personerna involverade i företaget Think Pink pågår till maj 2025.

    Slopad havsvindpark får svåra följder för skånska elpriser

    Skåne har bland EU:s lägsta lokala produktion av el och med svenska mått mätt redan höga elpriser. Statliga Vattenfalls besked häromdagen om att havsvindparken Kriegerflaket stoppas på grund av uteblivet statligt stöd grinar därför regeringen och energiministern illa i ansiktet. För nu varnar Sydsvenska Handelskammaren för stigande elpriser om inte mer kraft kommer på plats år 2030.

    Tidöregeringens beslut i fjol att riva upp tidigare löfte om statlig subventionering av kraftkablarna från havsvindparker in till land slog tillbaka med full kraft när Vattenfall nu helt sonika stoppar fortsatt planering av vindkraft vid Kriegerflaket 30 kilometer utanför Trelleborg.

    Det vore förfärligt tråkigt om vi inte kan bygga Kriegers flak som skulle bidra med 2,7 terrawattimmar i södra Sverige där vi behöver mer el – men vårt jobb är att bara göra lönsamma projekt, sa i måndags Vattenfalls vindkraftsansvariga Helen Biström till P1.

    Ansvariga ministern Ebba Busch kommentar andades förvåning. Hon påpekade bland annat att det finns andra vindkraftsprojekt, till exempel Vattenfalls egna Kattegatt Syd där kalkylen verkar hålla, utan statlig subvention av landkablarna.

    Vattenfall lägger locket på om vindparker

    Men stämmer ministerns påstående? Detta går inte att svara på. Vattenfalls pressavdelning säger till SMB att bolaget inte beviljar fler intervjuer i ämnet vindparker för tillfället. Informatören bekräftar bara att Kattegatt Syd alltjämt är ett aktivt projekt, som dock ligger längre bort i tidsschemat. Kriegerflakets produktionsstart var satt till år 2028, medan Kattegatt Syd planeras gå igång år 2032.

    Någon förvåning finns det dock knappast skäl till. Det kan noteras att Vattenfall redan i fjol höll upp ett varningens finger för att kalkylerna för havsvindparker äventyras när Svenska Kraftnät inte kan räkna med statligt stöd för nätanslutningen från havsbaserade parker.

    SMB fick tidigare i år ett liknande rakt besked från Vattenfalls vinddivision på frågan om vad uteblivet statlig stöd för distributionen betyder:

    Det finns en stor potential i havsbaserad vindkraft i Sverige, något som vi bör ta vara på då vindkraften är särskilt viktig för att Sverige i närtid ska kunna ställa om till en fossilfri ekonomi. Havsbaserad vind behöver en lösning för anslutningen till stamnätet, där staten som i andra länder tar en tydlig roll, sa pressekreterare Johan Sennerö vid detta tillfälle.

    Som ett brev på posten varnar nu Sydsvenska handelskammaren för stigande priser om inte ny produktion kommer igång lokalt i och kring Skåne.

    Skånes egen elproduktion täcker bara 15 procent

    Om inte mer el produceras lokalt i det södra elområdet, eller kan distribueras dit före år 2030, kommer enligt handelskammaren priset att stiga med 40 öre per kilowattimme, skriver TT. En stor del av prisökningen beror på ett stopp för Kriegerflaket, men det handlar även om annan planerad nyproduktion som måste på plats till dess.

    Man baserar sitt påstående på en prognos som utarbetats av Energiforsk, som i sin tur utgår från de beställningar på elleveranser från näringslivet som hanteras av så kallade Skånes Effektkommission, skriver kammaren på sin hemsida. Om Skånes nuvarande självförsörjning av el på blott 15 procent kan öka till 50 procent inom sex år betyder detta sänkta elpriser med cirka 40 öre per kilowattimme i Skåne. Effekten på sysselsättningen blir också mycket stor, enligt slutsatserna.

    Energiforsks undersökning presenteras i sin helhet vid ett seminarium under torsdagen den 5 september.

    Massiva utsläppsökningar till 2030: Effekterna av Project 2025

    Betydligt fler döda av luftföroreningar och 2,7 miljarder ton mer utsläpp år 2030 i USA – Ny rapport visar konsekvenserna av det republikanska valdokumentet Project 2025. 

    USA låg år 2023 på andra plats på listan över de största utsläppsländerna globalt. Landet har en lång väg kvar till en klimatvänligare politik. När den amerikanska valdagen i november närmar sig står allt mer av USA:s – tillika världens – klimatpolitiska framtid på spel. SMB berättade i juli vad en eventuell republikansk vinst med partiets kandidat Donald Trump i Vita huset nästa år kan betyda för klimatet. Bland annat riskerar USA att återigen lämna Parisavtalet. Trump väntas även skrota president Joe Bidens klimatinitiativ, Inflation Reduction Act (IRA), som siktar på att halvera utsläppen av växthusgaser till 2030 jämfört med nivåerna från 2005. 

    Miljarder fler ton utsläpp år 2030 med Project 2025

    I samband med att det republikanska valdokumentet Project 2025, författat av den konservativa tankesmedjan Heritage Foundation, läcktes förra året har utsikterna för en omfattande klimatomställning i USA blivit allt mer avlägsna. SMB berättade då om vad planerna i det 900 sidor–långa dokumentet skulle innebära för klimatet.

    Nu visar en rapport publicerad av den oberoende Amerikanska tankesmedjan Energy Innovation Policy & Technology att Project 2025 kan leda till miljarder ton ökade utsläpp av växthusgaser. Med dagens utsläppstakt skulle USA släppa ut ungefär fyra miljarder ton växthusgaser år 2030, enligt rapporten. Om planerna i Project 2025 däremot skulle implementeras redan nästa år skulle USA:s utsläpp stiga till 6,7 miljarder ton år 2030. Siffror i rapporten visar även att med Project 2025 skulle utsläppen vara 26 miljarder ton högre år 2050, jämfört med om landet skulle fortsätta med nuvarande utsläppstakt.

    Kraftigt ökade luftföroreningar med Project 2025

    Rapporten visar även att arbetslösheten kan komma att öka år 2030 om Project 2025 realiseras som en följd av att framtida satsningar på förnybar energi – vilka annars skulle skapa fler arbetstillfällen – skulle minska avsevärt. Dessutom visar siffror från rapporten att utöver de människor som förväntas dö i förtid av luftföroreningar år 2030 som ett resultat av nuvarande utsläppstakt, skulle ytterligare 2 100 amerikaner dö i förtid om Project 2025 genomförs.

    Trump har tidigare uttryckt att han inte är medveten om planerna i Project 2025, vilket han skrev på sin egen sociala medieplattform Truth Social tidigare i år. Samtidigt är flera personer bakom projektet gamla medarbetare till Trump. CNN rapporterade i juli i år att åtminstone 140 personer involverade i projektet har arbetat för honom tidigare. Dessutom finns det videoklipp på när Donald Trump talar på Heritage Foundations konferenser. Heritage Foundation är en av de mäktigaste och mest framstående medlemmarna av det nyliberala globala tankesmedjenätverket Atlas Network.

    Hasslers råd till regeringen: ”Inför utsläppshandel för bensin och diesel”

    Regeringen får inte oväntat kritik från oppositionen för förslaget om sänkt bensinskatt och höjd reduktionsplikt. Men även från sin tidigare klimatutredare, John Hassler, som framhåller att man ändå missar klimatmålen. Han anser att en nationell utsläppshandel för de fossila bränslena skulle stimulera biobränsleproduktionen.

    En av veckans större överraskningar var regeringens besked att reduktionsplikten – inblandningen av förnybart bränsle i bensin och diesel – höjs efter årsskiftet från den nuvarande nivån sex till tio procent. Samtidigt, för att pumppriset för kund inte ska påverka så mycket, sänks bränsleskatterna med ytterligare 5,5 miljarder kronor räknat på helår.

    Sex procents inblandning är EU:s lägsta tillåtna nivå. Det var ett av Tidöregeringens skarpaste löften att sänka inblandningsnivån kraftigt för att därmed även sänka de höga bensin- och dieselpriserna.

    Det lyckades. Sverige har nu bland EU:s lägsta priser på fossilbränslen efter att beslutet verkställdes den 1 januari i år. Men det har skett till priset av kraftigt ökade koldioxidutsläpp, vilket SMB berättade om, och missade klimatmål för 2030. Både de svenska och EU:s. Regeringens helomvändning kan tolkas som ett försök att visa att man strävar mot att klara unionens klimatbeting trots allt.

    Det är viktigt att klimatpolitiken har legitimitet hos svenska folket. Regeringen har därför sänkt skatten på drivmedel och reduktionsplikten, vilket har lett till lägre drivmedelspriser. Samtidig behöver Sverige nå sina klimatåtaganden gentemot EU, skriver regeringen om förslaget i sitt pressmeddelande.

    Enligt regeringen når Sverige med en höjd reduktionsplikt kraven på 30-procents utsläppsminskningar inom unionens så kallade ESR-protokoll (Effort Share Regulation) till 2030. Det handlar främst om åtgärder inom transportsektorn, byggnader och jordbruk; egentligen allt som inte redan regleras inom ETS, utsläppshandeln.

    Regeringen motsäger sig själv om att klara klimatmålen

    Beskedet kan ses som förvånande. Regeringen meddelar själv det motsatta i sin uppdaterade plan till EU-kommissionen som inlämnades vid halvårsskiftet. Kommissionen får här veta att EU-målen för utsläppsminskning i transportsektorn, energieffektivisering och ökad kollagring inte klaras, vilket SMB rapporterade.

    Anne-Karen Sätherberg, Socialdemokraternas talesperson för klimat och miljö, ställer sig tvekande till regeringens nya besked att man nog klarar betinget trots allt.

    Vi får väl se. Bedömningen att vi klarar ESR, det vet jag inte. För den minskning som krävs, måste de ju komma med mera, säger hon till Altinget.

    Nationalekonomen John Hassler, Tidöregeringens klimatutredare, tar också till orda i en debattartikel i SvD, och gör samma bedömning som oppositionspolitikern. Regeringen kommer inte att nå klimatmålen med en begränsad höjning av reduktionsplikten.

    Han konstaterar att det krävs en halv miljon ton årliga lägre utsläpp av koldioxid fram till 2030, men pekar på att regeringsförslaget enbart klarar betinget år ett. Det innebär antingen att reduktionsplikten måste skärpas varje år, eller att andra åtgärder införs.

    Enligt Hassler skulle kraftiga höjningar av reduktionsplikten också trycka upp biobränslepriserna på höga nivåer igen. Och lägger ännu en gång fram sitt förslag om en nationell utsläppshandel för bensin och diesel. Något som enligt honom skulle ge biobränsleproducenterna rätt incitament att bygga ut produktionen.

    Ny studie: Studenter visar stort intresse för universitets hållbarhetsarbete

    En ny studie utforskar svenska studenters syn på universitetens hållbarhetsarbete och identifierar markanta skillnader i attityder hos studenter på olika universitet. Forskare kopplar dessa skillnader till universitetens miljöcertifieringar.

    Studien som publicerats i Environment, Development and Sustainability har utförts av forskare från Jönköping International Business School och Diponegoro University i Indonesien. Forskarna grundar sina resultat på enkäter från studenter vid tre svenska universitet. Syftet är att undersöka studenters attityder till sina universitets hållbarhetsarbete samt även hur deras attityder påverkas av respektive universitets miljöcertifieringar.

    Resultaten visar att studenter från alla tre universiteten är generellt mycket intresserade och positiva till sina universitets hållbarhetsinsatser. Dock kunde forskarna även konstatera att intresset varierade mellan universiteten och att variationen kunde kopplas till universitetens miljöcertifieringar.

    Ett universitet skiljde ut sig genom att ha två certifieringar för sitt miljöledningssystem, ISO 14001 och EMAS. Ett annat hade endast en ISO 14001-certifiering, och det tredje saknade miljöcertifieringar. Här visar resultaten att studenterna vid det dubbelcertifierade universitetet hade en avsevärt mer positiv inställning till universitetets hållbarhetsarbete jämfört med studenterna från de andra två universiteten.

    Forskarna skriver att det här tyder på att certifieringarnas synlighet och trovärdighet kan påverka studenternas engagemang och attityder. Dock framhåller de även att det kan handla om att ett visat större hållbarhetsengagemang från universitets sida bidrar till att ge studenter en mer positiv attityd till hållbarhetsarbetet.

    Framtidens återanvändning – fyra vägar framåt

    En ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet visar genom fyra framtida scenarier hur återanvändning kan bli norm i Sverige till år 2035. Projektet, benämnt ”Usereuse”, har utforskat en potentiell framtid där återanvändning inte bara är enkelt utan också föredras framför nyköp.

    Rapporten belyser den växande problematiken med överkonsumtion och dess miljöpåverkan, vilket understryker behovet av att öka återanvändningen för att minska avfall, spara naturresurser och stödja en hållbar utveckling.

    Utifrån enkäter, intervjuer och workshops från 2023 och 2024 är syftet med rapporten att förbättra förståelsen och etablera en gemensam vision för hållbar konsumtion. I rapporten föreslår rapportförfattarna fyra konkreta framtidsscenarier som ska bidra till den ökade återanvändningen.

    De fyra vägarna framåt:

    1. Lätt att göra rätt: I det första scenariet framhålls vikten av att det ska vara lätt att göra rätt, vilket ska drivas av förenklande regelverk och nationella system. Detta ska bidra till att göra återanvändning till norm och möta behoven hos alla samhällsskikt genom fungerande marknader för begagnat.
    2. Ta hand om kvalitet: I det andra scenariet ligger fokus på småskaliga, decentraliserade lösningar. Lokalt hantverk och produktion ska uppskattas, där återanvändning inte bara garanterar kvalitet utan även bär kulturella värden. Denna respekt för material och hållbarhet ska förändra vårt förhållningssätt till konsumtion.
    3. Tillgång när det behövs: I detta tredje scenarie integreras återanvändning i vardagen genom tjänster som förenklar delning och tillgång. En gemenskapsdriven kultur ska prioritera tillgång över ägande, vilket förändrar hur vi interagerar med produkter och tjänster.
    4. Gör om och om igen: Det fjärde scenariet handlar om automatisering och kreativt återbruk, vilka ska spela huvudroller när brist på resurser och tekniska framsteg möjliggör att människor aktivt formar sina miljöer med återvunna material.

    Rapporten understryker även de utmaningar och möjligheter som varje scenarie medför. Här menar rapportförfattarna att politiska beslut, teknologiska innovationer och samhällsvärderingar är avgörande för hur effektivt återanvändning kan integreras i vårt dagliga liv.

    Äckel och rädsla att bli utstött leder till onödigt tvättande

    Vi tvättar våra kläder mer än någonsin – vilket belastar miljön. Det gäller även dem som ser sig som miljömedvetna. Äckelkänslor och rädsla att blir utstött från gruppen vinner nämligen över omtanken om miljön. Det visar forskning från Chalmers tekniska högskola.

    Maskintvätt kräver vatten och energi, tvättmedel bidrar till övergödningen och tvätt av syntetmaterial bidrar med upp till 35 procent av de globala utsläppen av mikroplaster, enligt artikeln som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PlosOne.

    Ändå tvättar vi européer mer än någonsin, vilket inte kan förklaras av befolkningstillväxten. Därför ville Erik Klint, doktorand vid institutionen för miljösystemanalys vid Chalmers tekniska högskola, och hans kollegor undersöka de psykologiska faktorerna bakom vårt flitiga tvättande.

    I tre enkätstudier har han tittat närmare på faktorer som äckelkänslor, skam, renlighetsnormer och hur starkt man identifierar sig som miljömedveten.

    Skam och äckel starka drivkrafter

    Äckel är en stark psykologisk och social drivkraft. Studien visar att ju högre känslighet för äckel vi har, desto mer tvättar vi, oavsett hur högt vi skattar vår miljöidentitet, säger Erik Klint till forskning.se.

    Han beskriver äckel som en evolutionär känsla, som vi i grunden känner för att skydda oss mot smuts och sjukdomar, men som också är nära kopplat till skamkänslor.

    Vi människor vill inte göra saker som riskerar att utmana vår ställning i gruppen – som att associeras med en person som inte sköter sin hygien, fortsätter Erik Klint.

    Och dessa grundläggande känslor vinner över vår mer moraliska vilja att göra gott för miljön.

    Kampanjer kan bli mer effektiva med psykologi

    I forskningsartikeln ger forskarna även förslag på hur den här psykologiska aspekterna skulle kunna beaktas när kampanjer för att främja miljövänligt beteende tas fram.

    Det kan handla om att rikta in sig på det överdrivna tvättandet, med budskap som ”de flesta använder sin t-shirt mer än en gång.” Men också att ersätta tvättmaskinen med andra ageranden, som att vädra plaggen, borsta bort smuts eller ta bort enstaka fläckar för hand. Här finns också ekonomiska argument att lyfta fram, eftersom det sliter mycket på kläderna att låta dem gå genom maskinen, säger Erik Klint till forskning.se.

    Klimatarbete ger resultat – utsläppen sjunker i EU

    EU minskar utsläppen av växthusgaser, visar ny statistik. Samtidigt som utsläppen sjunker i flera EU-sektorer, ökar de i andra.

    Under det första kvartalet av 2024 har EU lyckats reducera sitt utsläpp av växthusgaser med fyra procentenheter jämfört med samma tidsperiod föregående år. Detta visar statistik från Eurostat, Europeiska kommissionens statistikmyndighet, i sin första kvartalsrapport för 2024. Medan utsläpp av växthusgaser sjunker i EU och förbränningen av stenkol når bottenrekord, ökar EU:s totala bruttonationalprodukt (BNP), om än marginellt, med 0,3 procentenheter. 

    Utsläppen ökar i vissa sektorer

    Trots minskade utsläpp står EU och dess medlemsländer fortfarande för en stor andel av de globala utsläppen. År 2021 låg EU på en tredje plats av de ekonomier som släppte ut högst andel växthusgaser globalt. Kina var störst i utsläppsligan, följt av USA. Året därpå gick Indien om EU och unionen var på en fjärde plats år 2022. Under det första kvartalet av 2023 släppte EU:s ekonomiska sektorer ut 931 miljoner ton växthusgaser. Minskningen på fyra procent innebär att utsläppen landar på 894 miljoner ton under det första kvartalet av 2024. Samtidigt som utsläppen sjunker i det första kvartalet i totalt fem av nio ekonomisektorer visar statistiken att utsläppen tilltar i andra sektorer jämfört med året innan. I vattenförsörjning, avlopp och luftkonditionering stiger utsläppen av växthusgaser med ungefär 2,7 procent. 

    Allt fler EU-länder minskar sina utsläpp

    Statistiken visar även att totalt 20 EU-länder minskar sina utsläpp av växthusgaser under det första kvartalet av 2024. Bulgarien, som levererar den största minskningen, sänker utsläppen med 15,2 procent. Tolv av de 20 EU-länder vars utsläpp sjunker, höjer samtidigt sin BNP. Resterande åtta länder rapporterar sjunkande BNP i samband med reducerade utsläpp. 

    Energisektorn minskar sina utsläpp mest

    Hushållssektorn utgör 25,1 procent av de totala utsläppen inom EU:s ekonomiska sektor under årets första kvartal. Sektorn lyckats minska sina utsläpp med ungefär fyra procent jämfört med året innan. El- och gasförsörjningen landar 17,6 procent. Energisektorn gör den största förändringen av de ekonomiska sektorerna och sänker utsläppen med ungefär tolv procent jämfört med året innan. I rapporten grupperas jordbruk, skogsbruk och fiske som övrig form av utsläpp. Även gruvdrift, stenbrott, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering och tjänster ingår i kategorin. Denna grupp står för en fjärdedel av de totala utsläppen under det första kvartalet av 2024. 

    Så kan Elisabeth Svantesson finansiera reformerna och omställningen

    Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i torsdags förutsättningarna för 2025 års budget. Reformutrymmet på 60 miljarder kronor är ofinansierat. Reformerna kan dock enkelt finansieras samtidigt som regeringens klimatpolitik stärks betydligt, skriver två miljö- och ekonomiforskare på SMB Debatt.

    DEBATT Under torsdagens (22/8) pressträff på Harpsund om det ekonomiska läget gick finansminister Elisabeth Svantesson igenom förutsättningarna för kommande års budget. Enligt finansministern finns det cirka 60 miljarder kronor att spendera på ofinansierade reformer nästa år. Förutom stora behov av investeringar vill regeringen, framför allt Moderaterna, genomföra skattesänkningar. Regeringen kan, om den vill, enkelt finansiera en stor del av reformerna och samtidigt slå ett slag för miljön. En del av lösningen är att slopa subventioner av klimatskadlig verksamhet, skattesänkning av bensin och diesel samt den föreslagna sänkningen av flygskatten.

    Just nu lägger regeringen mer pengar på klimatskada än på klimatnytta

    Skattesänkningen av bensin och diesel kostar staten 5,76 miljarder kronor i år. Den varaktiga effekten är drygt 8 miljarder kronor per år. Till det kommer skattenedsättningen för jordbruksdiesel. Den varaktiga nettoeffekten av sänkt flygskatt beräknas till en knapp miljard per år. Lägg därtill att betydande belopp går till stöd av klimatskadlig verksamhet. Enligt Naturskyddsföreningen lägger staten över 30 miljarder kronor per år på klimatskadliga subventioner. Regeringen satsar alltså betydande belopp på åtgärder som ökar de svenska växthusgasutsläppen. Pengar som skulle kunna användas mer konstruktivt. Klimatpolitiska rådet uttrycker det som: ”I budgetpropositionen för 2024 använde regeringen mer reformutrymme till beslut som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen än sådana insatser som bidrar till att nå klimatmålen.”

    Utöver rena besparingar i statsbudgeten finns många miljarder i EU-stöd i potten. Sverige har betalat in ca 150 miljarder kronor till EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (Coronafonden). Av dessa var det förväntat att Sverige skulle få tillbaka nästan 40 miljarder kronor. Nu äventyrar regeringens klimatpolitik återbetalningen till Sverige. Sverige behöver nämligen uppfylla några högst rimliga krav, däribland satsningar på klimatåtgärder, för att vara berättigade till stödet. Minskade krav på inblandning av biobränsle bidrar inte till att uppfylla de krav EU ställer. Det gör inte heller sänkt skatt på bensin, diesel och flyg.

    ”Goda möjligheter att kompensera utsatta grupper”

    Regeringen hoppas på framtida minskade utsläpp av växthusgaser när den planerade utbyggnaden av kärnkraft är på plats. Utbyggnaden, och förväntade lägre utsläpp, ligger dock långt fram i tiden. Utbyggnaden kommer dessutom, enligt regeringens egen utredning, bli väldigt kostsam (här och här). Regeringens klimatpolitik här och nu leder däremot till ökade utsläpp och riskerar alltså inte bara svenska klimatmål och internationella åtaganden och ett försämrat klimat med allt vad det innebär av hälsoeffekter, försämrad ekonomisk tillväxt och förstörda ekosystem, utan även att mångmiljardbelopp i stöd från EU fryser inne. Dagens Nyheter skriver: ”Sedan regeringen Kristersson sänkt kravet på inblandning av biobränsle i fossila drivmedel uppfyller inte Sverige villkoren för pengarna”.

    Utöver att regeringen väljer att subventionera utsläpp snarare än att lägga pengarna på vård, skola, omsorg, eller vad helst regeringen finner värt att investera i, riskerar den förda politiken att Sverige går miste om 40 miljarder i stöd från EU. Pengar vi redan har betalat in och som vi är berättigade till men nu som enda EU-land riskerar att missa på grund av en bristfällig klimatpolitik .

    Just sänkta skatter är något Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson håller högt. Senast i samband med presentationen om det ekonomiska läget den 22 augusti. Om regeringen är intresserad av en grön borgerlig politik med minskade subventioner av klimatskadlig verksamhet kopplat till sänkta skatter så är manegen krattad. Genom en klok användning av reformutrymmet finns det goda möjligheter att kompensera utsatta grupper som kan drabbas hårt av minskade subventioner.

    Göran Finnveden, professor, och Markus Larsson, ekonomie doktor, verksamma vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik vid KTH samt inom forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.

    Goldmann om sin långa tågresa: ”Många vill ta efter och då blir klimatnyttan större”

    Bild på krönikör Mattias Goldmann sittandes på tåg i Asien

    Mattias Goldmann kom för en tid sedan hem till Sverige från sin långa och uppmärksammade tågresa genom Asien från Bangkok. Och reflekterar i veckans krönika över tågresandets väsen och klimatnytta – och vad den sammanlagt sex veckor långa turen har gett honom.

    KRÖNIKA ”Du tar bara tåget hem så att du kan skryta om det efteråt”, sa en kompis i Bangkok till mig. Och jämte min tilltagande tinnitus så har det där ringt i öronen på mig under hela den nästan sex veckor långa resan. Väl hemkommen är det dags för självrannsakan.

    Skrytfaktorn ÄR hög. Många imponeras. På en fest dit jag anländer innan de få jag känner, överröstar någon sorlet för att presentera mig med ”Han som tog tåget hela vägen från Bangkok”. Sen handlar samtalet om detta, och på världskartan på vägen återges resvägen (resrälsen?) i detalj utan min hjälp – andra har följt mig och memorerat den.

    Och detta är lysande. Jag tror inte så mycket på flygskam – i beteendeforskningen kan det verka effektivt men i sinnevärlden ökar nu flygandet kraftigt igen. Bättre då med tågskryt, som förstås tar fart på den där festen, i sociala mediers kommentarsfält och – framför allt – i verkligheten. Fast tågen strular, biljetterna är dyra och bokningarna knepiga, så inspireras alltfler att ta tåget, också riktigt långa sträckor. 

    Den direkta klimatnyttan är också stor. Att flyga hem från Bangkok hade blivit min största enskilda utsläppspost för året, att ta tåget hem blev istället min största enskilda upplevelse för året. Många undrar exakt hur stor besparingen blev och är mer nöjda med det tillhöftade 80 procents minskad klimatpåverkan, än det sanningsenliga ”det beror på hur man räknar”. Sommartid, dagtid är Kinas elnät i huvudsak sol och vind – kan jag räkna det eller måste jag räkna på smutsig årsmix? Tågen vi tog var proppfulla, kan vi dela utsläppen på alla som reste då eller måste vi ta ansvar för att beläggningen är sämre på hösten? Jag tycker långväga flyg får ta ansvar också för höghöjdseffekten, andra menar att den är för osäker att räkna in. 

    Den indirekta klimatnyttan kan bli mycket större. Allas våra klimatbättre beteenden är ett slags Sverige i miniatyr; den stora effekten kommer när andra tar efter. Oerhört många hör av sig och vill ha fördjupade, konkretiserade tidsuppgifter om tågresan, eller – oftast – delar av den. Sidenvägens finaste delar i Uzbekistan, vingårdarna i Georgien eller hur man tar sig till klimatmötet i Baku med tåg. Men många verkar vilja ta tåget ena vägen, flyget andra. Ett viktigt steg i rätt riktning jämfört med att flyga fram och tillbaks, som ju är det överlägset vanligaste sättet att resa riktigt långt – men fortsatt ett ohållbart beteende. 

    Upplevelsen är huvudskälet. Skrytfaktorn i all ära, men snart byter samtalet ämne och redan min nästa krönika måste handla om något annat. Men istället för en i bästa fall händelselös flygresa har vi fått upplevelser och minnen för livet. Samarkand och Bukhara är som hämtade ur Tusen och en natt, den ändlösa mongoliska stäppen, de vackra kirgisiska bergen, Gobiöknen, Aralsjöns tragedi, kvällarna i Istanbul och Erzurum, och mycket mycket mer. Hade det inte varit på hemvägen, hade vi aldrig fått uppleva detta (förutom när jag tog tåget i motsatt riktning för att komma till Bangkok). Och jag tror att klimatkampen måste vinnas på detta sätt; den klimatengagerade upplever mer, inte mindre. Gärna i närområdet, gärna i vardagen, gärna med skrytfaktor.

    Pengarna är inget argument. Efter ”hur lång tid tar det?” är ”hur mycket kostar det?” den vanligaste frågan. ”Det beror på” är rätt svar här med; det vore otacksamt mot allt vackert på vägen att skynda maximalt, och att späka sig med bara sittplats hela vägen skulle göra resan till en plåga. Men i runda slänga kostar tåget ungefär som flyget. Utom för mig. Efter tre år i Bangkok för Sida, betalar de förstås hemresan (de betalar också två hemresor per år men det utnyttjade jag inte). Men, visade det sig, enbart om man flyger. Sida gör en ”sammanvägd bedömning” som innebär att den som tar tåget får betala själv, trots rese- och miljöpolicy som slår fast att man ska välja det med lägst klimatpåverkan. 

    Här uppstår ännu en nytta; den av att inte passiv godta regler som förvärrar klimatkrisen vi redan befinner oss i, utan en möjlighet att påverka. Jag försöker dra mitt strå till stacken och om du gör det samma, vinner vi tillsammans. 

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.