Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Dubbelt så många arter utrotade i USA som de senaste 50 åren

    Oroväckande många arter klassas nu som utrotade i USA, rapporterar den federala myndigheten U.S. Fish and Wildlife Service. Efter att ha gått igenom den forskning som finns för varje art tvingas nu myndigheten sätta upp 23 arter på listan för utrotade djur.

    Under nästan ett halvt sekel som lagen om hotade arter funnits i USA har endast elva arter tidigare behövt plockas bort från listan som hotade när de istället ansetts vara utrotade. Nu tvingas den federala myndigheten U.S. Fish and Wildlife Service i ett svep att avföra dubbelt så många, och i slutet av september ströks ytterligare 23 arter, 22 djur och en växt, från listan över hotade arter. Bland annat klassas Nordamerikas största hackspettsart elfenbensnäbb nu som utrotad.

    Fågel, som nästan haft något mytomspunnet över sig och som stod förlaga till seriefiguren Hacke hackspett har befarats vara utdöd i flera år, men nu står det alltså klart. Till och med forskaren som skrev dödsannonsen grät, rapporterar Washington Post:

    -Det här är inte en lätt sak”, säger Amy Trahan, den amerikanska biologen för som granskade bevisen och skrev rapporten som slog fast att elfenbensnäbben ”inte längre existerar.”

    De nyligen utdöda arterna är offer för klimatförändringar och förstörelse av livsmiljöer, som dör ut tidigare än något nytt skydd kan rädda dem. Elfenbensnäbben var ett av de första djuren att erkännas i USA som utrotningshotad och dess nedgång bidrog till att kongressen 1973 införde lagen om hotade arter (Endangered Species Act). Föga förvånande arbetade Trump-administrationen för att revidera lagen för att underlätta att ta bort skydd för hotade arter, något Biden-administrationen nu istället försöker stärka.

    Även åtta musselarter, en fladdermus, två fiskarter, flera fåglar och en växt anses nu också utrotade i USA. Denna utrotningstrend syns även globalt där WWF Living Planet Report 2020 nyligen visade att på bara 46 år har bestånden av ryggradsdjur i världen minskat med hisnande 68 procent. Ett år tidigare kom IPBES med sin uppmärksammade globala rapport som varnar att en miljon arter riskerar att utrotas inom bara några få årtionden. Via forskningsstudier vet vi nu dessutom att människan redan beräknas ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och att djurarter nu dör 114 gånger snabbare än normalt, att utdöende av fågelarter sker fem gånger snabbare än tidigare trott och att nästan hälften av världens insekter riskerar utrotas. Forskare menar därför att vi nu befinner oss i det sjätte massutdöendet.

    Under pandemin fick det stora FN-möte där man ska ta fram nya globala mål för bevarande av biologisk mångfald, UN Biodiversity Conference, skjutas upp. Nu inleds digitala förhandlingar i nästa vecka, 11-15 oktober som sedan ska följas upp med faktiska möten i Kunming i Kina 2022. Mötet – som hamnat i skuggan av höstens stora klimattoppmöte – ska samla världens stater kring nya gemensamma mål för naturen för det kommande decenniet, under konventionen för biologisk mångfald. Målen ska ersätta de tidigare från 2010 som inte kunnat uppfyllas.

    Världen är dessvärre långt ifrån att uppfylla de globala målen för biologisk mångfald och ländernas ambitionsnivåer och åtgärder är långt ifrån tillräckliga. Ett stort problem är att eftersom det handlar om en konvention så bygger arbetet för biologisk mångfald på frivillighet och inget land är tvingat att göra något de inte vill. Forskare har därför efterlyst ett motsvarande Parisavtal för den biologiska mångfalden med tydliga mätbara mål.

    I en unik första gemensam rapport konstaterade FN:s klimatpanel IPCC och dess motsvarande panel inom biologisk mångfald IPBES i somras att klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald är de två största hoten mot mänskligheten och att ingen av kriserna kan lösas utan den andra.

    Världens ledare har inom arbetet med den biologiska mångfalden – liksom inom klimatarbetet – helt enkelt inte gjort sitt jobb, trots att de förbundit sig genom avtal att skydda världens ekosystem och djurliv. Det är dags att växla upp och ta sitt ansvar. Tid finns nämligen inte.

    Olja och kol subventioneras med mångmiljonbelopp – varje minut

    Bild på olje-pipeline

    De fossila bränslena olja, naturgas och kol måste omgående börja fasas ut om klimatkrisen inte ska förvärras. Trots detta faktum subventioneras de på olika sätt, visar Internationella valutafonden IMF. Subventionerna är närmast groteska och uppgår till elva miljoner dollar – i minuten!

    De här siffrorna avser år 2020, och bygger på beräkningar av IMF av de olika sätt på vilka de atmosfär-värmande bränslena stöds av världens regeringar. Det handlar enligt sammanställningen om såväl skattelättnader som direkta och indirekta stöd av olika slag. Den totala summan är hisnande, och uppgår till 5,9 biljoner dollar under ett enda år.

    Det direkta stödet i form av prissubventioner och skattelättnader uppgår till åtta, respektive sex procent av den totala subventionen. Exempel på prissubventioner är att regeringen i en hel del länder skjuter till pengar och sänker priset så att säga vid pumpen på bensin och diesel.

    Skattelättnader förekommer till exempel i Sverige på diesel gentemot företag inom jordbruk, fiske och vattenbruk.

    Detta var direkta stöd. De indirekta subventionerna är alltså långt större än så. Kostnaderna för förlust av människoliv och försämrad global folkhälsa som en följd av de allvarliga luftföroreningar som eldningen av fossila bränslena orsakar läggs inte på bolagen som ju ytterst ansvarar för dessa konsekvenser. Detta stöd är det enskilt största och handlar om oerhörda belopp. Det uppgår enligt granskningen till 42 procent av totalsumman.

    Därefter kommer kostnader för värmeböljor och andra konsekvenser av uppvärmningen som inte belastar de fossila företagen. IMF anger den andelen till 29 procent.

    Klimat- och miljöforskningen har mycket länge pekat på nödvändigheten att sätta ett korrekt pris som motsvarar de kostnader koldioxidutsläppen orsakar. De så kallade G20-ländernas ledare slog redan 2009 fast att ”ineffektiva subventioner” skulle fasas ut. Några år senare sattes en dead-line till år 2025, men utvecklingen har gått i motsatt riktning. Frågan om subventionerna blir en av stötestenarna vid klimattoppmötet COP 26 i Glasgow som inleds inom några veckor.

    Som värd för COP 26 kan den brittiska regeringen spela en viktig roll i det globla ledarskapet genom att få slut på alla subventioner till fossila bränslen, säger seniora analytikern Mike Coffin vid tankesmedjan Carbon Tracker till the Guardian.

    De förnybara energikällorna, som vind- och solkraft, och i Sverige till exempel även biobränsledrivna kraftvärmeverk, mottar också subventioner i olika hög grad runtom i världen. Men till skillnad från de inte alltid så tydliga subventionerna till fossilindustrin, kritiseras dessa ofta mycket skarpt i debatten såsom mycket skadliga och konkurrenssnedvridna.

    Från klimatförnekar- och förvillarhåll är argumentationen ofta mycket försåtlig. Ett tydligt exempel utgör den linje den kontroversielle danska debattören och författaren Björn Lomborg, föreståndare för Copenhagen Consensus Centre. I sin bok ”False Alarm” utgiven under 2020 ondgör han sig över de ”dyra och meningslösa” subventionerna till förnybar energi, utan att låtsas om de oerhört mycket större subventionerna till klimatskadliga fossila bränslen, vilket London School of Economics nagelfar i en artikel.

    AP-fonderna vinner Greenwashpriset 2021

    De allmänna pensionsfonderna utses till landets värsta greenwashare för andra gången. Trots hållbarhetslöften fortsätter fonderna satsa svenska pensionspengar i bolag som sysslar med regnskogsskövling och fossila bränslen.

    Anti-priset delades ut av Jordens vänner med motiveringen:

    Om vi ska klara av klimatkrisen ska vi inte investera mångmiljardbelopp i fossila tillgångar, palmolja, soja, köttjättar och andra pådrivare av klimatförändringar såsom värstingarna Blackrock, Chevron med flera. Svenska folket vill inte att deras skattefinansierade pensionspengar ska användas till att stötta denna typ av aktörer och därför är AP-fonderna en värdig vinnare av Svenska Greenwashpriset 2021.

    För tre år sen skärptes lagen för att fonderna skulle investera på ett hållbart sätt i linje med Parisavtalet. Men trots det är det endast första och andra AP-fonden som har beslutat om att sluta investera i fossilindustrin. Investeringar på många miljarder fortsätter gå till några av världens största oljebolag, liksom till regnskogsskövlande sojaproducenter.

    Enligt Konsumentverket ökar problemet med greenwashing. De senaste åren har mängden marknadsföring med gröna budskap vuxit med rekordfart, men budskapen är ofta vaga och förvrängda.

    Klimatviktiga våtmarker nedprioriteras av partierna

    Trots politisk enighet och möjligheter till stora utsläppsminskningar har ekonomiskt stöd för återvätning av våtmarker gång på gång dragits in.

    Sverige misslyckas med en av de enklaste klimatåtgärderna, enligt Uppdrag Granskning.

    Våtmarkerna står för tjugo procent av landets samlade utsläpp, lika mycket som personbilstrafiken. Samtidigt är dessa utsläpp relativt enkla att åtgärda. Det görs genom att återföra vatten till marken och därmed bromsa de utsläpp av koldioxid som läcker ut när syrerik luft kommer i kontakt med torv i marken.

    Alla partier är på papperet positiva till återvätningen. Både den nuvarande regeringen och dåvarande alliansregeringen ville satsa statliga medel på att stötta initiativ och markägare som vill åtgärda våtmarkerna. SMB rapporterade senast i juni om hur regeringen anslår 169 miljoner i våtmarksbidrag.

    Men Uppdrag Granskning kan visa att flera tidigare stödinsatser aldrig blivit verklighet. Flera regeringar har dragit in eller minskat de aviserade ekonomiska bidragen. Trots att många markägare fortfarande är intresserade riskerar ryckigheten leda till att många markägare och andra aktörer drar sig ur de viktiga klimatprojekten.

    Det var superallvarligt. Många av de som var igång då vågar inte komma tillbaka eller tröttnar, säger våtmarkskonsult Morgan Johansson till UG om den Moderatledda regeringens slopade våtmarksbidrag 2013.

    Ansvariga myndigheter och länsstyrelser har flera gånger larmat om att det behövs kontinuitet i stöden.

    Klimatforskare får Nobelpris

    Årets Nobelpristagare i fysik prisas för sin forskning om global uppvärmning och jordens klimat.

    Hälften av årets Nobelpris tilldelas japanske Syukuro Manabe vid Princeton University och tyske Klaus Hasselmann vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg. De båda forskarna har lagt grunden för vår förståelse av människans orsakande av klimatförändringar.

    Manabe utvecklade under 1960-talet fysikaliska modeller för jordens klimat och kunde visa hur ökad koldioxidhalt i atmosfären ledde till ökad uppvärmning. Hasselmann byggde vidare på Manabes forskning och förklarade hur klimatmodeller kan vara pålitliga trots att väder är omväxlande. Han tog också fram metoder som visar hur temperaturökningen i atmosfären beror på mänskliga utsläpp av växthusgaser.

    Hasselmann och Manabe delar priset med italienaren Giorgio Parisi som gjort upptäckter om mönster i komplexa fenomen.

    Medborgarinitiativ kan förbjuda fossilreklam i EU

    Tjugo organisationer lanserar ny kampanj för att förbjuda marknadsföring från fossilbolag och flygbolag.

    Med kampanjen Ban Fossil Fuel Advertising and Sponsorships vill organisationerna att EU ska säga nej till reklam från verksamheter som säljer fossila bränslen, fordon eller transporttjänster som använder bensin och diesel.

    Om en miljon av EU:s invånare skriver under medborgarinitiativet måste EU-kommissionen ta ställning till lagstiftning.

    Att förbjuda fossilreklam är ett nödvändigt svar på den enorma skada förbränningen av fossila bränslen orsakar klimatet, miljön och människors hälsa. Ett fossilreklamförbud liknar väldigt mycket de reklamförbud vi redan har för andra skadliga produkter som till exempel tobak, säger Gustav Martner, talesperson i reklam- och marknadsrättsfrågor på Greenpeace.

    Förbud mot fossilreklam har redan instiftats i Amsterdam, vilket SMB rapporterat mer om här. Flera liknande förslag processas just nu i flera städer i Storbritannien, Frankrike och Sverige.


    Skriv under medborgarinitiativet mot fossilreklam här.

    Förbjud fossila bränslen – majoritet av svenskarna positiva

    Ett totalförbud mot försäljning av bensin och diesel 2030 är både nödvändigt och juridiskt möjligt, visar Naturskyddsföreningen.

    Förbudet som Naturskyddsföreningen föreslår gäller både fossil energi inom industrin och fossila drivmedel för transporter och arbetsmaskiner år 2030. Klimateffekterna skulle inte låta vänta på sig – majoriteten av Sveriges totala inhemska koldioxidutsläpp omfattas.

    Ett fossilförbud strider inte heller mot EU:s lagstiftning, enligt internationella exempel.

    Vi har bland annat det finska förbudet där kol inte får användas i energisektorn efter 2029 som förebild, där EU inte protesterat. Vi har gjort en rättslig analys som visar att ett nationellt förbud är genomförbart, säger Josia Hort, miljöjurist på Naturskyddsföreningen.

    Ett fossilförbud skulle dessutom tas emot väl av stora delar av befolkningen. I en Sifo-undersökning uppger drygt fem av tio svenskar att de kan tänka sig ett vardagsliv utan fossila bränslen 2030.

    Naturskyddsföreningen menar att Sverige har en skyldighet att följa klimatkonventionens princip om att rika länder har ett större ansvar i omställningen och därför upphöra med fossila bränslen så fort som möjligt.

    I våras presenterade en statlig utredning ett förslag om att transportsektorn ska vara fossilfri först 2040, något många har påtalat är alldeles för sent.


    Tycker du fossilförbud låter som en bra grej? Skriv under Naturskyddsföreningens namninsamling här.

    Disney, Apple, Amazon, Microsoft – ”Walk the talk”

    Världen befinner sig i en pågående klimatkris och massiva försök att undvika de värsta effekterna pågår. Många företag säger sig stödja det arbetet. Samtidigt är företagens klimatredovisning bristfällig och deras lobbyism mot nödvändiga klimatåtgärder fortgår. 

    Världen måste snabbt få ner de klimatpåverkande utsläppen, det var ett tydligt budskap i senaste IPCC-rapporten. Enligt forskarna är läget akut, varje delgrads uppvärmning som kan förhindras är viktig. 

    Budskapet verkade även ha gått hem hos företagen. I år satsar exempelvis finansbolagen för första gången mer på gröna projekt än på fossila. Väldigt positivt, världen verkar enas kring att klimat och miljö är viktigt.

    Samtidigt visar studier att en majoritet av företagen fortfarande inte redovisar sina klimatutsläpp. Dessutom visar forskning att den klimatredovisning som görs är svårförståelig, inte är konsekvent och har liten korrelation med företagens faktiska klimatpåverkan eftersom rapporteringen ofta inte är integrerad i företagens verksamhet. 

    Företagens klimatdata har i forskning beskrivits som ofullständiga, opålitliga och utan enhetlig rapporteringsstandard. Dessutom menar forskare att företagens klimatdata ofta inte är användbara för beslutsfattare på grund av dess heterogena struktur från olika källor vilket gör det svårt eller omöjligt att kombinera och aggregera .

    Till det tillkommer företagens enorma satsningar på lobbyism, och då inte för att fler klimatåtgärder ska sättas in så som klimatforskningen förespråkar, utan tvärtom för att färre klimatåtgärder ska genomföras. 

    Den senaste skandalen kopplat till företags klimatlobbyism upptäcktes nyligen i USA där stora jättar som Apple, Amazon, Microsoft och Disney visat sig stötta kampanjer för att motverka att nya politiska klimatåtgärder ska genomföras. Samtliga av dessa fyra företag kommunicerar utåt sett att de satsar på att bli klimatneutrala eller på annat sätt stödjer satsningar för att hantera klimatkrisen, samtidigt som de under ytan gör tvärtom.

    För företag är det viktigt att kunderna tror på deras miljöbudskap. Forskning visar att för att den tilliten ska uppnås behöver företagen ”walk the talk”, det vill säga att göra vad de säger att de ska göra. Frågan är därför varför företagen fortsätter med sådana här dubbelspel, det kommer sannolikt inte att bidra till den tillit som företag oftast eftersträvar. Disney, Apple, Amazon, Microsoft och alla andra företag som säger en sak men gör en annan – ”walk the talk”!

    EU-kommitté röstar ja till fossilgas

    Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) har röstat för att EU ska fortsätta stödja fossilgas fram till slutet av 2027 med det enda kravet att energin blandas med en ospecificerad mängd väte.

    Fossilgas, eller naturgas som det också kallas, är en vanlig energikälla eftersom tillgången är stor i världen. Gasen återfinns exempelvis i Ryssland, Iran, Algeriet och Nordsjön. Ungefär 25 procent av EU:s energiförsörjning kommer från fossilgas.

    Fossilgasen målas ibland upp som ett övergångsbränsle i klimatomställningen, eftersom gasblandningen släpper ut 25 procent mindre koldioxid jämfört med olja och 40 procent mindre jämfört med kol. Men utöver den koldioxid som genereras släpper fossilgasen dessutom ut stora mängder metan som påverkar klimatet ungefär 25 gånger mer än koldioxid. Enligt den senaste IPCC rapporten är metanutsläppen en av de främsta drivkrafterna bakom de extremväder som allt oftare drabbar oss.

    Trots det har nu en viktig EU-kommitté röstat för att förlänga möjligheten att subventionera ledningar för fossilgas i EU till 2027, rapporterar The Guardian. Dessutom röstade samma kommitté för att fossilgasprojekt, till exempel rörledningar och lagringsanläggningar, ska vara berättigade till en särskild status, ”projekt av gemensamt intresse”, som kan hjälpa dem att bli godkända.

    Enligt organisationen Global Witness beräknas mellan 50 och 70 europeiska naturgasprojekt kunna få den statusen. Statusen kan i sin tur bidra till att projekten får finansiering och blir undantagna från EU:s konkurrensregler.

    Med accelererande klimatförändringar är det oroande att EU ger fortsatt gräddfil åt fossila bränslen. Bakom beslutet finns starka krafter som som jobbar för att motarbeta EU:s klimatinitiativ. Lobbyister jobbar, helt i motsats till forskares rekommendationer, sedan många år flitigt med att övertala EU:s makthavare till fortsatt fossilanvändande. I somras avslöjades exempelvis att några av världens största fossilbolag försökt få Storbritanniens regering att ge sitt stöd till fossilgas under det kommande klimattoppmötet COP26.

    M vill sänka bensinskatten med 7 miljarder

    Trots försök att lansera sig själva som ”Sveriges riktiga miljöparti” vill Moderaterna göra fossila utsläpp billigare.

    För tre veckor sedan lanserade Ulf Kristersson M ett antal nya klimatförslag under parollen ”Sveriges riktiga miljöparti”. Men det dröjde inte länge innan fasaden kring partiets nya miljöprofil föll.

    I skuggbudgeten som presenteras idag vill Moderaterna sänka bensin- och dieselskatter med 1 krona per liter, totalt till en kostnad av 7 miljarder kronor under 2022.

    Energiskatten på fossila drivmedel är ett av statens viktigaste styrmedel för att minska Sveriges koldioxidutsläpp. Konjunkturinstitutet, som Moderaterna annars gärna hänvisar till, har pekat ut just bensinskatten som ett av de mest effektiva sätten att få ner utsläppen.

    Men partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson menar att det inte finns någon motsägelse mellan att sänka priset på fossila utsläpp och att kalla sig för en grön höger.

    Moderaterna själva menar att landsbygden drabbas av drivmedelsskatten. Men sett till inkomst lägger svenskarna idag rekordlite pengar på att tanka bensin och diesel. Jämfört med för 20 år sedan går 35 procent mindre av inkomsterna till drivmedel, samtidigt som vi kör mycket mer.

    Naturskyddsföreningens klimatchef reagerar starkt på Moderaternas förslag:

    https://twitter.com/DKihlberg/status/1444900549984407555

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,38 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 413,08 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,90 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA

    Bli skribent på Supermiljöbloggen!

    Har du fått nog av slöa makthavare och miljöförstörande företag? Vill du göra verklig skillnad och påverka miljödebatten? Vi på på SMB söker nya vassa pennor till redaktionen.

    Supermiljöbloggens redaktion jobbar för att fylla luckan i medias miljö- och klimatbevakning. Vi opinionsbildar och folkbildar om vår tids absolut viktigaste utmaningar genom nyhetsrapportering, påverkansarbete och kampanjer. Inför det viktiga valåret 2022 vill vi bli fler!

    Vi tror att du som vill bli skribent är en dedikerad miljönörd som är snabb på tangenterna. Du är engagerad och redo att avsätta ordentligt med tid för skrivandet (minst två inlägg per vecka). Det är ett extra plus i kanten om du har tidigare skrivvana, är haj på sociala medier och/eller är intresserad av frågor som rör politik, teknik eller biologisk mångfald. Vi välkomnar alla typer av kompetenser och bakgrunder – det viktigaste är att du har tid, driv och intresse!

    Som SMB:are blir du del av ett tight och roligt gäng som hjälps åt att utveckla Supermiljöbloggen. Det spelar ingen roll var i världen du befinner dig, vi sitter alla på olika platser. Engagemanget är ideellt och oavlönat, men ger tillgång till en stor plattform, brett nätverk, fina meriter och en möjlighet att verkligen kunna påverka.

    Intresserad? Såklart du är! Mejla vår redaktör Anna på anna.ljungstrom@supermiljobloggen.se och berätta lite om dig själv samt vilka miljöfrågor du helst vill skriva om. Bifoga även ett arbetsprov i form av en kort egenskriven nyhetsartikel om valfritt ämne i SMB:s stil. Sista ansökningsdag är söndag 17 oktober 2021. Tillsättning kan komma att ske löpande, så var gärna ute i god tid.

    Här kan du läsa mer om SMB, våra skribenter och vår styrelse. Vi ser fram emot att höra från dig!


    M och C misslyckades mota taxonomin i EU

    De båda svenska EU-parlamentarikerna Emma Wiesner (C) och Jessica Polfjärd (M) misslyckades i sina försök att stoppa delar av EU-kommissionens förslag om så kallad taxonomi för hållbara investeringar. Deras förslag röstades ned i två parlamentsutskott med bred majoritet.

    Det var vid omröstningar i början av veckan i parlamentets ekonomi- respektive miljöutskott som de svenska politikerna led nederlag, sedan de föreslagit att vissa delar av taxonomin skulle stoppas, rapporterar nyhetssajten Europaportalen.

    Taxonomin är en förordning om ett klassificeringssystem som definierar vilka verksamheter som kan anses hållbara och inte missgynna klimatet. Klassificeringen är tänkt att vägleda banker och andra investerare att satsa pengar på rätt saker.

    Delar av taxonomin har lett till skarpa protester från skogsindustrin i Sverige, då taxonomin bland annat slår fast att traditionellt storskaligt kalhyggesbruk inte är hållbart. Miljörörelsen applåderar förslaget, men flera partier i riksdagen är mycket kritiska. Svenska ministrar har lobbat hårt mot delar av regelverket och statsminister Stefan Löfven reste själv till Bryssel för att intyga att svensk skogspolitik visst är hållbar och klimatgynnande.

    Polfjärds och Wiesners förslag innebar att utskotten skulle säga nej till skrivningar om vilka företag som är relevanta för gröna investeringar. Då skulle det behövas ett omtag i kommissionen.

    Bara omkring en tredjedel av ledamöterna i utskotten stödde förslaget. Däremot fattades det bara två röster för att de båda parlamentarikerna skulle kunna föra frågan till en så kallad stor omröstning i EU-parlamentet, vilket de båda överväger att försöka.

    – Jag är såklart besviken. Kommissionens förslag kommer slå hårt mot det svenska klimatarbetet, vår energiförsörjning och vår konkurrenskraft, säger Jessica Polfjärd till Europaportalen.

    De tre andra svenska parlamentariker som var inblandade i omröstningen, Jytte Guteland (S), Malin Björk (V) och Pär Holmgren (MP) röstade mot M- och C-ledamöternas förslag, även om det bland dem också finns tveksamhet kring delar av kommissionens taxonomiförslag.

    I bakgrunden till oenigheten finns starka ekonomiska intressen från skogsindustrin om att inte äventyra dagens tunga och storskaliga produktionsmetoder. Där finns det stora skillnader mellan framförallt Sverige och Finland och övriga EU, vilket Supermiljöbloggen tidigare beskrivit.

    Stora klimatvinster med andrahandsmöbler istället för nya

    På tio år har svenskarnas konsumtion av möbler och heminredning ökat med hela 50 procent. Det sliter enormt på naturresurser och klimat, visar Naturskyddsföreningen i en ny rapport.

    Heminredning är en miljöbov i skymundan.  

    Med rapporten vill vi lyfta att tillverkning och transporter av möbler och annan heminredning påverkar klimatet negativt och att det samtidigt går åt mängder med naturresurser vid produktionen, när exempelvis metaller bryts ur marken och skog avverkas till träråvara. Vi hoppas att rapporten kan bidra till att både branschen och konsumenterna kan ta mer hållbara beslut, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.  

    Men det finns sätt att minska påverkan. Det viktigaste är att behålla sina gamla möbler länge och vända sig till andrahandsmarknaden när man behöver göra nyinköp. Naturskyddsföreningen, som tagit fram rapporten i samarbete med Blocket, kan visa att klimatpåverkan och resursförbrukning för en splitterny soffa motsvarar sex begagnade. Genom att fräscha upp gammal matgrupp i stället för att köpa en ny minskas klimatpåverkan med 70 procent. 

    Mer extremväder hotar dagens barn om inte utsläppen minskar

    Barn som föds i dag kommer att drabbas av mångdubbelt fler översvämningar, värmeböljor, torka, skogsbränder och missväxt på grund av klimatförändringar, jämfört med tidigare generationer. Det visar en ny studie som visar hur orättvist klimatkrisen kommer slå om inte Parisavtalet nås.

    Under fortsatt global uppvärmning kommer extrema händelser som värmeböljor att fortsätta stiga i frekvens, intensitet, varaktighet och omfattning under de kommande decennierna. Det innebär att yngre generationer kommer vara särskilt hotade av klimatförändringar och dess effekter.

    Klimatorättvisa

    Det är därmed de unga som får ta smällen för de klimatförändringar som dagens vuxna och deras föräldrar och tidigare generationer skapat. Det visar en ny studie i Science som räknat på hur många händelser av olika extremväder barn som föds idag kommer drabbas av jämfört med sina far- och morföräldrar.

    Klimatorättvisan blir därmed påtaglig, menar medförfattaren Joeri Rogelj vid Imperial College i London:

    Med den här studien blottlägger vi den grundläggande orättvisan i klimatförändringarna mellan generationer, liksom dagens vuxnas ansvar. 

    I studien kvantifierade forskarna livstidsexponering för torka, värmeböljor, missväxt, översvämning, tropiska cykloner och skogsbränder. De beräknade livstidsexponering för varje generation född mellan 1960 och 2020, för varje land i världen och för varje scenario med global uppvärmning mellan dagens cirka en grad och upp till 3,5 grader över förindustriella temperaturer. 

    Rogelj uppskattar, tillsammans med kollegor, att barn födda 2020 kommer att uppleva en två- till sjufaldig ökning av extrema händelser, särskilt värmeböljor, jämfört med människor födda 1960, enligt gällande klimatpolitiska löften. Det innebär att nyfödda idag över hela världen i genomsnitt kommer att möta över sju gånger fler intensiva värmeböljor, vilket innebär mellan tjugo till fyrtio stycken istället för två till sex under en livstid för den som föddes 1960. Dessutom kommer dessa barn utsättas för 2,6 gånger mer situationer med torka, 2,8 gånger fler översvämningar, nästan tre gånger mer missväxt och dubbelt så många skogsbränder.

    Det är dessutom de unga generationerna i låginkomstländer som kommer att utsättas för den största risken för extremväder under sin livstid, med en mer än femdubblad ökning för de födda under 2020 med nuvarande löften. Medan 53 miljoner barn födda i Europa och Centralasien sedan 2016 kommer att uppleva cirka fyra gånger mer extrema händelser under nuvarande klimatlöften, står 172 miljoner barn i samma ålder i Afrika söder om Sahara inför en nästan sexfaldig ökning av livstidsexponeringar.

    Betydelsen av att uppnå Parisavtalet

    Det gör dock stor skillnad om världen lyckas begränsa utsläppen, även om yngre även här kommer drabbas mycket hårdare, enligt studien. Om den globala uppvärmningen kan begränsas till två grader kan antalet värmeböljor reduceras till mellan 15-29 stycken och 10-26 stycken vid en uppvärmning begränsad till 1,5 grader för ett barn som föds 2020.

    Barn yngre än 10 år 2020 kommer att uppleva en fyrfaldig ökning av extrema händelser om den globala uppvärmningen är begränsad till 1,5 grader, samtidigt som äldre årskullar aldrig kommer att behöva uppleva denna slags ökning.

    Fynden, menar forskarna, väcker viktiga frågor om solidaritet och rättvisa mellan generationer. Dessvärre har flera FN-rapporter nyligen visat att världen är långt ifrån att uppnå Parisavtalet och snarare går mot en uppvärmning på nästan tre grader istället.

    Huvudförfattaren professor Wim Thiery vid universitet i Vrije, Bryssel är därför noga med att betona denna orättvisa i studiens resultat:

    Det betyder i grunden att människor yngre än 40 idag kommer att leva ett liv utan motstycke även under de strängaste scenarierna för att minska klimatförändringar. Våra resultat belyser ett allvarligt hot mot unga generationers säkerhet och kräver drastiska utsläppsminskningar för att säkra deras framtid.

    Vuxnas passivitet

    Forskarna menar därför att konsekvensen av att barn drabbas av oöverträffade perioder av extremväder under sina liv nu kan hänföras till dagens vuxna och deras passivitet. Det visar också hur mycket man kan vinna på ambitiösa utsläppsminskningar.

    Studien visar dessutom att vissa förändringar redan är inlåsta, vilket ökar betydelsen av dagens vuxna att göra allt de kan för att deras barn och barnbarn ska kunna ha ett någorlunda drägligt liv. Medförfattare Simon Gosling, professor i klimatrisk vid University of Nottingham, lyfte särskilt fram detta ansvar:

    Vår forskning visar mycket tydligt det ansvar som den nuvarande generationen har för kommande generationer när det gäller klimatförändringar. Vi ser redan extrema händelser som kan tillskrivas mänskliga klimatförändringar över hela världen, som värmeböljor, översvämningar och skogsbränder.

    Källa: Statista

    Per Bolund leder EU-förhandlingar om klimatfinansiering

    Sveriges klimatminister Per Bolund (MP) leder ett av ministerrådets möten inför COP 26 i Glasgow om hur klimatpolitiken ska vässas. På Bolunds bord ligger den delikata frågan om hur den globala omställningen ska finansieras.

    Conference of Parties, eller COP:s 26:e möte, som enligt många bedömare blir det i särklass viktigaste sedan klimattoppmötena startade 1992, inleds om bara knappt en månad och förberedelserna är i full gång.

    På ministermötet som hålls i dagarna i Milano avhandlas en lång rad spörsmål, som hur Parisavtalets regelbok ska göras klar, skador och värdeförluster, och hur långt världen kommit i förhållande till 1,5-graders målet. Och alltså finansiering av åtgärderna.

    Jag är glad över förtroendet. Mitt mål är att utfallet av diskussionerna ska stötta Storbritannien som värd att nå framgång vid COP 26 i Glasgow, säger Per Bolund i regeringens pressmeddelande.

    Hur de fattigare länderna ska klara omställningen var en problematik som behandlades redan vid det i övrigt i många avseenden misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Då sattes bland annat målet upp om att det ska mobiliseras en årlig grön omställningsfond (Green Climate Fund) på 100 miljarder dollar från år 2020, finansierad av de rika länderna till investeringar i utvecklingsländerna.

    Enligt samarbetsorganisationen för ekonomisk utveckling, OECD, som gör årliga uppföljningar är man inte oerhört långt från att nå detta mål. 2019 års rapport visade att omställningsfonden var uppe i nästan 80 miljarder dollar samma år.

    Därtill kommer givetvis mycket stora finansieringsbehov även för de rika länderna. Men att de helt nödvändiga klimatsatsningarna på något sätt skulle vara oöverstigliga är inte korrekt.

    Tvärtom pekar studier och rapporter gjorda under coronautbrottets drastiska nedstängningar att de belopp som behöver satsas är väsentligt lägre än vad världens regeringar gick in med för att stötta näringsliv och arbetsmarknad under pandemin.

    Till exempel hävdade forskare i en artikel i tidskriften Science att de cirka 12 biljoner dollar som regeringarna gick in med i coronastöd väsentligt överstiger vad det skulle kosta i investeringar för att klara Parisavtalets mål om att hålla världens temperaturökning kring + 1,5 grader vid seklets slut.

    Miljöorganisationer överklagar lex Cementa

    Både Naturskyddsföreningen och Greenpeace kommer att överklaga undantagslagen för Cementa till Högsta förvaltningsdomstolen.

    Idag röstade riksdagen ja till den ändring i miljöbalken som ger Cementa tillstånd att fortsätta bryta kalk trots outredda miljörisker. Flera miljöorganisationer har protesterat mot urholkningen av lagstiftningen och meddelar nu att de kommer överklaga till nästa juridiska instans.

    Vi känner att vi har ett stort ansvar att se till att miljölagstiftningen och grundlagen följs, säger Naturskyddsföreningens jurist Rebecca Nordenstam till TT. 

    Beslutet kommer även överklagas av Greenpeace.

    Att våra miljölagar gäller för alla, stora som små, är avgörande för att vi ska kunna hantera våra miljö- och klimatrelaterade kriser men regeringen monterar ner en av våra viktigaste lagar och kringgår regeringsformen för att kunna skapa en gräddfil åt Cementa. Lagar ska gälla alla och inte skapas eller förändras till fördel för enskilda företag. Så får det inte gå till i en demokrati, säger Markus Mattisson, kommunikationsansvarig på Greenpeace Sverige i ett pressmeddelande.

    Även Fältbiologerna sällar sig till den kritiska kören och har startat en namninsamling mot beslutet.

    Expertinstansen Lagrådet har tidigare varnat för att ändringen bryter mot grundlagen. Dessutom kvarstår riskerna för att Gotlands grundvatten skadas när kalkbrytningen fortsätter utan giltig miljökonsekvensbeskrivning. Trots detta råder politisk enighet mellan alla partier i riksdagen om att ge Cementa fortsatt tillstånd.


    Läs mer:
    Cementa tappar tillstånd – grundvattnet hotas
    Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Lagrådet säger nej till regeringens Cementa-undantag
    Regeringen kör över lagrådet – fortsätter med Cementalagen

    Ny undersökning: Svenskar vill satsa på solkraft

    En ny undersökning visar att svenskar är väldigt positiva till solkraft. Mer än en tredjedel vill helst ha sin el från solkraft och lika många tycker att det är energikällan som det ska satsas allra mest på. 

    Syftet med undersökningen, som genomförts i samarbete mellan Telge Energi och Kantar Sifo, var att ta reda på vad svenskar tycker om solkraft. Resultaten visade att hela 35 procent av de som svarade allra helst vill att den egna elen kommer från solkraft. Lika många svarade att solenergi är den viktigaste energikällan att satsa på inför framtiden. Dessutom svarade hela sju av tio att de kunde tänka sig att sätta upp egna solceller. 

    Resultaten speglar dock inte hur det ser ut på dagens energimarknad där solkraft utgör mindre än en procent av all el som finns i det svenska elnätet. På Telge Energi tycker man att det här behöver ändras och deras målbild är att omkring 15 procent av den svenska elen ska vara från solkraft inom 10 år, men att det krävs en del förändringar för att det ska ske.

    För att vi ska producera så mycket solkraft som vi faktiskt kan måste fler bli producenter. Vi behöver fler solpaneler på villor, på flerbostadshus, hos företag och fler solelparker. Politikerna har stimulerat utvecklingen med mer stabil finansiering för villaägare genom det gröna avdraget, och det är viktigt att villaägarna nu får behålla stabilitet och att det inte tillkommer nya avgifter. Kvarvarande hindrande regelverk behöver också tas bort för företag och organisationer och privatpersoner som vill äga tillsammans, säger Niklas Holberg, chef för affärsområdet sol på Telge Energi.

    Av undersökningsresultaten framgår det dock även att många som är intresserade av att installera solpaneler uppfattar sin boendeform som ett hinder. Exempelvis tror många boende i lägenhet att de inte kan installera solceller eller satsa på solkraft, trots att även flerbostadshus kan sätta upp solpaneler.

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.