Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Sverige bland de bäst i Europa på att fasa ut engångsplasten

    EU:s engångsplastdirektiv från 2019 börjar nu införas runtom i Europa, men i väldigt olika takt. Sverige pekas ut som ett av de fem länder som hitintills lyckats bäst med att fasa ut engångsplasten. 

    Plast är ett populärt material eftersom det kan nyttjas på så många olika sätt. Samtidigt medför dagens gigantiska plastanvändning stora miljö- och hälsoproblem eftersom materialet ofta innehåller farliga ämnen som olja, ftalater och bisfenol A. Dessutom orsakar plasten nedskräpning och fossila utsläpp när restprodukterna eldas upp.

    Det är den här problematiken som är bakgrunden till EU:s så kallade engångsplastdirektiv som bland annat handlar om att förbjuda, begränsa eller öka materialåtervinningen för vissa engångsplastprodukter. Exempel på engångsplaster som inte omfattas av direktivet är vissa bioplaster. Arbetet med att implementera direktivet pågår just nu i hela EU, även om vissa länder arbetar hårdare än andra.

    Enligt en rapport från den ideella organisationen Rethink Plastic Alliance är Estland, Frankrike, Grekland, Irland och Sverige de länder som hittills lyckats bäst med att genomföra direktivet. Bulgarien, Polen, Tjeckien, Slovakien och Rumänien är istället de länder som enligt rapporten knappt påbörjat utfasningen.  

    I Sverige har direktivet hittils resulterat i ett nytt förbud från och med november i år mot vissa bomullspinnar, bestick, tallrikar, sugrör, dryckesomrörare, ballongpinnar, matbehållare, dryckeshållare och muggar i plast. 

    WHO:s nya riktlinjer kan rädda miljoner från dålig luft

    För första gången på 15 år har Världshälsoorganisationen WHO nu presenterat uppdaterade riktlinjer för luftkvalitet. Miljontals människor dör i onödan varje år och WHO vill med sina riktlinjer inför COP26 lyfta fram ny kunskap om hur bättre luft kan rädda liv och att arbetet för renare luft går hand i hand med arbete för att hejda klimatförändringen.

    Luftföroreningar är, tillsammans med klimatförändringarna, ett av de största miljöhoten för människors hälsa. Det menar Världshälsoorganisationen WHO när de nu för första gången på 15 år uppdaterar sina globala riktlinjer för luftkvalitet (AQG).

    De föreslagna riktlinjerna rekommenderar nya luftkvalitetsnivåer för att skydda befolkningens hälsa genom att minska halterna av farliga luftföroreningar, varav några också bidrar till klimatförändringar. Ny forskning, däribland en svensk studie, ger tydliga bevis på att luftföroreningar skadar människors hälsa vid ännu lägre koncentrationer än man tidigare förstått.

    Bertil Forsberg, professor i miljömedicin med inriktning på hälsoeffekter av luftföroreningar vid Umeå universitet, säger till Vetenskapsradion att allt fler effekter nu kan kopplas till de här föroreningarna och att effekterna uppstår vid låga nivåer:

    Innan trodde man ofta att det fanns en viss halt eller tröskel som måste överskridas för att det skulle bli en ökad risk för olika effekter, men vi ser dem alltså redan vid mycket låga nivåer.

    Av den anledningen har WHO justerat nästan alla AQG-nivåer nedåt och varnar för att överskridande av de nya riktlinjerna för luftkvalitet är förenat med betydande hälsorisker. Samtidigt kan det rädda miljontals liv att hålla sig till dem, enligt WHO.

    Extremt hälsohot

    Hälsoriskerna i samband med de mindre särskilt små inandningsbara luftpartiklarna PM2.5 och PM10 är av särskild relevans för folkhälsan. Både PM2.5 och PM10 kan tränga djupt in i lungorna. PM2.5 kan till och med komma in i blodomloppet, vilket påverkar lungor, hjärta och andra organ. Nästan 80 procent av världens dödsfall relaterade till PM2.5 skulle kunna undvikas om de nuvarande luftföroreningsnivåerna reducerades till dem som föreslås i den uppdaterade riktlinjen, enligt en snabb analys utförd av WHO.

    Luftföroreningar brukar ibland kallas “den tysta mördaren” för sin indirekta påverkan på hälsan. Luftföroreningar står för uppskattningsvis sju miljoner för tidiga dödsfall varje år världen och ökar risken för luftvägsinfektioner, hjärtsjukdomar och lungcancer, men även demens och depression och ångest. 

    Det är den fjärde ledande riskfaktorn för tidig död världen över, endast överträffad av högt blodtryck, tobaksbruk och dålig kost och kostar världen uppskattningsvis 8 miljarder dollar om dagen. Framför allt andas många in småpartiklar av till exempel sot från förbränning, men också ozon, kvävedioxid, svaveldioxid och kolmonoxid omfattas av de nya riktlinjerna.

    Ojämlik exponering

    Samtidigt råder stora skillnader i exponering för luftföroreningar mellan världens regioner, vilket WHO:s generaldirektör, Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus var noga med att betona i pressmeddelandet:

    Luftföroreningar är ett hot mot hälsan i alla länder, men det drabbar människor i låg- och medelinkomstländer hårdast.

    Cirka 95 procent av dödsfallen till följd av luftföroreningar sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Dessa skillnader ökar dessutom över hela världen, särskilt när låg- och medelinkomstländer upplever ökande luftföroreningar på grund av storskalig urbanisering och ekonomisk utveckling som i stor utsträckning förlitar sig på förbränning av fossila bränslen.

    Små barn är särskilt känsliga för luftföroreningar och över 90 procent av världens barn utsätts för nivåer över WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år. Att som barn utsättas för luftföroreningar kan innebära minskad lungtillväxt och funktion, luftvägsinfektioner och förvärrad astma. Förra året slog en läkare i London fast att luftföroreningar var en avgörande orsak till att en nioårig flicka med astma dog. Hon blev därmed den första personen i Storbritannien med luftföroreningar inskrivet på sin dödsattest.

    Andra sårbara grupper är personer med kroniska tillstånd (såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom och hjärtsjukdom), liksom äldre, barn och gravida kvinnor.

    Rejäl omställning kommer krävas

    Med de uppdaterade riktlinjerna för luftkvalitet höjs nu kraven på hur länder tacklar den allt sämre luftkvaliteten som följer med klimatförändringar. WHO:s nya riktlinjer rekommenderar luftkvalitetsnivåer för sex föroreningar där kunskapsläget gällande hälsopåverkan ökat mest. WHO menar att åtgärder mot dessa föroreningarna kommer även läget med andra skadliga föroreningar att förbättras.

    Dessvärre är det få länder som ens följer WHO:s rådande rekommenderade gränsvärden från 2005 i nationell lag. Nio av tio människor på jorden idag andas förorenad luft och bor i områden där föroreningsnivåerna överskrider riktlinjerna.

    Framförallt koncentrerar sig riktlinjerna på utsläpp i trafiken, som enligt WHO är ett stort hot mot människors hälsa. Men som Ekot rapporterade nyligen har Sverige gått i motsatt riktning och tillåter sedan några år högre halter av kolmonoxid och kolväten i bilarnas avgaser, vilket får oerhörda negativa hälsokonsekvenser.

    För även i Europa utgör luftföroreningar den största miljörelaterade hälsorisken och ligger bakom fler än 400 000 dödsfall varje år, enligt Europeiska miljöbyrån. Enbart i Sverige uppskattas 7 600 personer dö i förtid varje år.

    Ett viktigt verktyg

    Även om de inte är juridiskt bindande är WHO:s uppdaterade riktlinjer ett viktig evidensbaserat verktyg för att hjälpa beslutsfattare att vägleda lagstiftning och politik för att minska halter av luftföroreningar, och därigenom sjukdomsbördan. WHO-chefen uppmanade därför alla länder och alla som kämpar för att skydda vår miljö att använda riktlinjerna för att minska lidande och rädda liv.

    FN:s miljöprogram Unep betonade nyligen de negativa hälsokonsekvenserna i sin nya luftrapport. Utan politiska ingripanden för att minska utsläppen väntas för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050.

    WHO vill med riktlinjerna föra upp hälsan och luften på agendan inför klimatmötet i Glasgow om en månad och visa världen att det går att åtgärda båda med samma insatser. Hans Kluge, WHO:s regionchef för Europa, sammanfattade kanske de uppdaterade riktlinjerna på det enklaste och mest självklara sättet:

    Alla på planeten har en fundamental rätt att andas ren luft.

    Forskare: All kalhuggning måste stoppas

    Skogen kan bli Sveriges lösning på klimatkrisen, men då måste all kalhuggning stoppas. Det menar forskare i ljuset av de stora mängder koldioxid som frigörs av kalavverkning.

    – Det tar uppemot 20-40 år innan nya träd vuxit tillräckligt för att kompensera för utsläppen som avverkningen orsakat. Den tiden har vi inte, säger naturgeografen Anders Lindroth som arbetar med att mäta koldioxidhalter vid kalhyggen till SVT.

    Även om nya träd återplanteras frigörs alltså stora mängder koldioxid under många år efter avverkningen. Varje år släpper skogsindustrin ut omkring 80 miljoner ton koldioxid, vilket är mer koldioxid än all annan industri och trafik i Sverige gör tillsammans. Utsläppen syns inte i den svenska officiella statistiken, då skogsindustrin har ett undantag som gör att utsläppen inte räknas. Det beror på att skogen också minskar koldioxiden i luften med ungefär 120 miljoner ton per år.

    – Men skogen har en enorm potential att bidra mycket mer till klimatet, säger Stig Olof Holm, skogsforskare vid Umeå universitet till SVT. Men då måste vi lägga om dagens skogsbruk helt och sluta kalhugga och låta träden växa, säger han.

    Industrin har dock en annan bild. Rolf Björheden, forskare på skogsbrukets institut Skogforsk, menar att det inte är skogsindustrins utsläpp som är problemet, utan att de snarare gör en stor klimatinsats genom att tillverka produkter som ersätter fossilt.

    – Skogen kan inte vara vårt alibi för att fortsätta med andra utsläpp, säger han till SVT.

    Ny motorväg hotar Sveriges klimatmål

    Tvärförbindelse Södertörn är en 20 kilometer ny väg söder om Stockholm, som Naturvårdsverket kallar ”olämplig”. Om vägen byggs äventyras flera av Sveriges klimat- och miljömål, med en massiv ökning av biltrafik i känsliga naturområden. Nu arbetar en aktionsgrupp för att stoppa projektet.

    Tvärförbindelse Södertörn är en förlängning av det omstridda Förbifart Stockholm (se faktaruta), och den nya vägen är enligt Trafikverket viktig för den stora mängd godstrafik som redan idag trafikerar området.

    Projektet har dock fått stark kritik, och en aktionsgrupp försöker nu att stoppa det storskaliga vägprojektet genom en namninsamling och Facebookgrupp.

    Lokala grupper inom Naturskyddsföreningen har i ett remissvar skrivit att projektet strider mot nationella och lokala miljömål, Sveriges åtaganden på klimatområdet samt riksintresse för friluftsliv. Naturvårdsverket bekräftar bilden. I ett remissvar skriver myndigheten att:

    ”De investeringar i transportinfrastruktur som görs måste främja en transportsnål utveckling, inte motverka den. Naturvårdsverket konstaterar dock att samrådsunderlaget visar på mycket kraftig trafiktillväxt med bil med utbyggd motortrafikled inom projektet Tvärförbindelse Södertörn. I Glömstadalen antas trafikflödet exempelvis öka från dagens cirka 20 000 fordon per dygn till cirka 90 000 fordon per dygn, vilket är mer än en fördubbling av nollalternativets cirka 41 000 fordon per dygn. Det är en trafikutveckling som är oförenlig med en utveckling som kan bidra till miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö. Naturvårdsverket menar att samrådsunderlaget brister i att problematisera detta.”

    Trots miljökonsekvenserna är de flesta politiska partier positiva till motorvägen, enligt Tvärnit Södertörn. Bara Miljöpartiet (delvis) och Vänsterpartiet vill stoppa vägbygget. Från ungdomspartierna är även Ung Vänster, Grön Ungdom och SSU Stockholm negativt inställda till tvärförbindelsen, enligt Samuel Skånberg som är aktiv i aktionsgruppen.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,08 miljondelar (ppm). Det är ungefär som förra veckans notering på 413,05 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,95 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA

    USA ska minska användningen av fluorerade kolväten med 85 procent

    Med Biden i Vita huset meddelar nu den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA att de vill fasa ut fluorerade kolväten (HFC) med 85 procent under 15 år. HFC används i kylskåp och luftkonditioneringar som ersättning för ozonnedbrytande ämnen, men har en klimateffekt som är flera tusen gånger större än hos koldioxid.

    Fluorkolväten HFC sågs länge som en miljölösning för att kunna ersätta ozonnedbrytande ämnen som freon som tidigare användes som drivgas i sprayflaskor och i kylskåp. År 1987 skrev ett stort antal länder under Montrealprotokollet som numera ses en av tidernas mest lyckade internationella avtal och på bara tjugo år lyckades världen minska utsläppen med 98 procent och uttunningen av ozonlagret stannade av.

    Problemet var bara att ersättningskemikalier – som vissa HFC-ämnen – visade sig också vara kraftfulla växthusgaser med en klimateffekt flera tusen gånger större än hos koldioxid. Användningen ökade också snabbt med en tillväxttakt på över 10 procent om året som dessutom kommer fortsätta med en ökad efterfrågan på kyla och luftkonditionering för att hantera ett varmare klimat. Enligt internationella energiorganet IEA beräknas användning av luftkonditionering i Europa dubbleras till 2050 och tredubblas globalt.

    Därför var beskedet från den amerikanska miljöskyddsmyndigheten EPA att de vill minska användningen av HFC med 85 procent under de kommande 15 åren välkommet. EPA:s chef Michael Regan menade att de nu tar ett betydande steg framåt för att främja president Bidens agenda för att hantera klimatkrisen:

    Att skära ner dessa ”superföroreningar” för klimatet skyddar våra miljöer, stärker vår ekonomi och visar att Amerika är tillbaka när det gäller att leda världen när det gäller att hantera klimatförändringar och dämpa den globala uppvärmningen under de kommande åren.

    Lagen som ligger till grund för de nya restriktionerna är ett resultat av framgångsrika förhandlingar mellan demokrater och republikaner intresserade av att begränsa utsläppen av växthusgaser, men även kemitillverkare som vill sälja alternativa köldmedier. Michael Regan hyllade den partiöverskridande lagen som en av de mest betydande miljölagarna på länge.

    Därmed implementerar EPA en lag som kongressen antog förra året, men som dåvarande president Donald Trump aldrig lämnade in för ratificering av senaten, enligt Washington Post. Lagen var ett resultat av det så kallade Kigalitillägget, en uppdatering av Montrealprotokollet som godkändes av fler än 170 av FN:s medlemsländer vid ett möte i Rwanda oktober 2016. Avtalet kan enligt FN:s miljöorgan UNEP bidra till att minska uppvärmningen av jordklotet med så mycket som en halv grad till år 2100.

    EPA kommer även sätta ett tak för fluorkolväten fram till 2023 och fördela utsläppsrätter för företag att tillverka eller importera dem under de kommande två åren och kommer att minska användningen fram till 2036 med ytterligare reglering.

    Vita husets nationella klimatsamordnare Gina McCarthy sa, enligt Washington Post, till journalister vid en digital presskonferens att den nya regeln tar itu med den globala uppvärmningen samtidigt som den stöder jobb för att tillverka nya alternativ:

    Det är en vinst för klimatet och en vinst för jobb och amerikansk konkurrenskraft. ”Det är verkligen – ärligt talat, folk – en väldigt stor sak.

    Skillnaden mot förra administrationen när det kommer till klimatambitioner är avsevärd och förhoppningsvis kan USA ta ledningen för att påverka andra länder att få igång den monumentala omställning som måste till. Som vanligt gäller dock att vackra ord måste omsättas i praktisk handling.

    .

    Glädje när FFF fick hålla klimatstrejk utan distansering

    Fredagen den 24 september blev en speciell och glad dag för många aktivister och klimatengagerade. För första gången på mycket länge fick klimatnätverket Fridays for Future hålla sin strejk utan några krav på distansering.

    – Lockdown har inneburit en jättestor energiförlust, sa mötesgeneralen i Göteborg, Lydia Lifmark och ser nu fram mot nya välbesökta aktioner.

    I likhet med andra FFF-grupper runt om i världen har FFF:arna i Göteborg och övriga Sverige i huvudsak fått hålla digitala aktioner, eller mötas fysiskt med högst något tiotal personer på plats.

    Nu hörsammade ett par hundra personer maningen att dyka upp i stadens hjärta, Gustaf Adolfs torg, och delta i de ungas manifestation. Musik, talkörer och plakattillverkning varvades med tal, bland annat inbjöds skogsforskaren Åsa Kasimir för att berätta om sin forskning. Skogens roll för klimatet och den biologiska mångfalden är i gemensamt fokus för hela det svenska FFF-nätverket.

    Mötet hölls nästan på dagen två år efter den historiskt stora globala klimatmanifestationen den 27 september, med många miljoner deltagare över hela världen. Då fylldes torget i Göteborg av omkring 10 000 deltagare och i Stockholm var man ännu fler.

    – Det här är en uppvärmning inför vårt nästa event den 22 oktober. Då är det global klimatstrejk igen, säger Lydia och berättar att hon blev aktiv i FFF just i samband med den stora manifestationen för två år sedan.

    – Då blev jag enormt taggad och såg fram emot nästa stora aktion i april 2020. Men så blev det total nedstängning istället. Vi har haft svårt att nå ut och mobilisera fler människor. Det ger ett särskilt hopp när man möts många, avslutar Lydia Lifmark och ser nöjd ut.

    En liten bit bort på torget håller Gustav Martner, kreativ chef för Greenpeace Norden, i ena änden på en lång banderoll med en skarp text mot fortsatt norsk oljeutvinning. Tillfrågad om hur han ser på betydelsen av att kunna hålla fysiska möten nu igen för klimatsaken, säger han så här:

    – Ska vi se det rent historiskt, har ju många samhällsförändringar varit kopplade till att människor även mötts fysiskt och manifesterat sin enighet. Även om den digitala utvecklingen har förändrat mycket, verkar de här genuina mänskliga sanningarna kvarstå. Jag kan faktiskt inte riktigt komma på någon stor förändring från gräsrotsnivå som skett utan att människor träffats.

    Martner hoppas nu på en ”exponentiell mobilisering ” av deltagandet i fysiska manifestationer för att sätta tryck på världens ledare.

    – Ja, nu har folk suttit hemma och läst på i digitala kanaler, man har skaffat sig vänner och format nya allianser. Nu kommer de att agera, det är vad jag tror.

    Grundaren av Fridays for Future, Greta Thunberg, besökte för sin del manifestationen i Berlin, som samlade omkring 10 000 deltagare, ett par dagar före det tyska valet där klimatkrisen är ett av väljarnas tyngsta spörsmål.

    Även kulturarven hotas av ett allt varmare klimat

    Klimatförändringarna påverkar både kulturarv och kulturell identitet negativt. Särskilt utsatta är många ursprungsbefolkningar. Det visar en forskningssammanställning gjord vid Centrum för studier för uthållig samhällsutveckling vid Lunds universitet.

    Forskarna har gått igenom ett hundratal vetenskapliga artiklar, framförallt baserade på läget i Nordamerika, och de konstaterar att de studier som gjorts inom ämnet alltför ensidigt uppehåller sig vid fysiska kulturarv, det vill säga byggnader och arkeologiska lämningar.

    Dessa kan mycket riktigt hotas av klimatförändringarna. Exempel som nämns är Dublin Castle på Irland och ruiner på Cypern, som påverkas negativt av förändringar av nederbörd och höjd havsnivå. Men även förändringar av traditionell livsmiljö på grund av till exempel minskad utbredning av havsis, förstörelse på grund av skogsbränder, eller värre orkansäsonger leder till förluster av gammal kunskap, tradition.

    Inuitstammar i Nordamerika, vars livsstil är starkt kopplad till och beroende av havsisens utbredning, löper stor risk att inte kunna utöva den när allt mer av isen försvinner. På små låglänta önationer i Oceanien, riskerar lokal kultur att försvinna helt när dessa i framtiden helt uppslukas av det stigande havet.

    Vi måste ifrågasätta hur vi värderar, och i förlängningen dokumenterar, förlust av kulturarv och inhemsk kunskap. Det är problematiskt att det fortfarande är det materiella kulturarvet som är i fokus inom akademin, säger forskaren bakom sammanställningen, Guy Jackson, till forskning.se.

    Litteraturgenomgången finns att läsa här. Nedan följer några av exemplen i studien på hotade kulturarv:

    • Waraofolkets territorium och kulturella resurser försvinner på grund av havsnivåhöjningar i Orinocodeltat i Venezuela.
    • Havsnivåhöjning, fler stormar och ökad kusterosion har påverkat möjligheterna för Gullah Geechee-samhällena i sydöstra USA att leva på sitt hantverk.
    • Påtvingad migration i Stilla havet leder till förlust av kulturell identitet, till exempel bland byar i Vunidogoloa, Fiji.
    • Kazakiska herdar i Altai-bergen, Mongoliet, störs i sitt utövande av musik, konsthantverk, arbetsmetoder och ceremonier på grund av klimatförändringarna.

    ”Så kan vi öka ungas miljöengagemang”

    Bättre undervisning och mer information på sociala medier skulle få fler unga att intressera sig för Agenda 2030. Det skriver Tilde Pacher, Freja Schaefer och Elin Askestig som läser på YBC Gymnasium i Nacka.

    Ett problem i dagens samhälle är att ungdomar inte engagerar sig i miljöfrågor och Agenda 2030. En konkret lösning för att få unga mer involverade i Agenda 2030 är att ta in ämnesexperter på ämnet i allt från grundskolan till universitet, och bedriva en intressant undervisning för att väcka intresse.

    Genom att undervisa på ett dels pedagogiskt, dels intresseväckande sätt är sannolikheten för att involvera unga större. Då kan man också påverka deras tankar, vilket i sin tur leder till ändrade handlingar och beslut i vardagen.

    Vi själva som gymnasieelever har märkt skillnad i vårt engagemang när det kommer till Agenda 2030 beroende på vem det är som undervisar. I vårt fall har vi blivit mer insatta när en sakkunnig person föreläser än när en lärare undervisar. Det beror till stor del på att man med en sakkunnig oftast får höra ämnet utifrån ett annat perspektiv samt att varje individ undervisar på olika sätt vilket ger mer variation och inte samma gamla vanliga lektioner som vi är vana vid.

    När man sedan skapat sig en grundlig uppfattning om de 17 målen inom Agenda 2030 kan man börja inrikta sig mot  ett visst ämne. Vi tycker att man som ungdom borde få vidareutbildning kopplad till Globala målen, anpassad efter vilken linje du läser på gymnasiet.  

    En väldigt enkel och grundläggande sak som man skulle kunna inkludera i alla högskoleförberedande program är en utbildning inom cirkulär design och ekonomi. Om vi som ungdomar får lära oss om hur vi kan skapa produkter på ett hållbart sätt som sedan kan få ett nytt liv när de använts så kommer det få konsekvensen att vi tar med oss detta tänk in till arbetslivet. När vi då väl börjar arbeta så kommer våra idéer få en stor påverkan på arbetsplatsens tänk kring cirkularitet och återanvändning.

    Ungdomar spenderar mycket tid på olika former av sociala medier och ägnar allt mindre tid till att faktiskt läsa eller titta på nyheter. På sociala medier har vi tydligt kunnat se att stora nyheter som publiceras på just sociala medier faktiskt gör ungdomarna involverade i olika sakfrågor, där de dessutom uttrycker sina åsikter om saker och ting, allt ifrån djurens rätt till politik men även naturen. Att publicera nyheter och viktig samhällsinformation, på både internationell men även nationell nivå, på sociala medier kommer definitivt göra ungdomarna mer involverade i Agenda 2030. 

    Vår slutsats är alltså att ungas okunskap om Agenda 2030 kan bero på eventuell brist på utbildning eller inte otillräcklig marknadsföring på olika former av sociala medier. Genom att åtgärda detta skulle ungdomarna kunna finna någon form av intresse och eventuellt engagemang i Agenda 2030 även utanför skolan.

    Tilde Pacher, Freja Schaefer och Elin Askestig Ek20b, YBC Nacka


    SMB❤ Future Minds. Den här texten har valts ut som vinnare i ett samarbete mellan Supermiljöbloggen och Future Minds, ett nationellt kunskapsprogram för gymnasieskolor där ungdomar ges kunskap och verktyg för att agera för en hållbar utveckling. Läs mer om Future Minds här.

    Medelhavsländer sluter klimatavtal efter katastrofbränderna

    En läskig bild på en oerhörd skogsbrand

    Åtta EU-länder i Medelhavsområdet signerar nu ett samarbetsavtal för att förbättra beredskap, anpassning och klimatåtgärder efter en katastrofal sommar med bränder och torka. ”Jag vill enbart tala om klimatkris idag”, säger nu Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis i en intervju.

    Stora och ytterst svårsläckta bränder från Turkiet i öster till Spanien i väster, ackompanjerade av ett historiskt högsta enskilt värmerekord i världsdelen (48,8 grader på Sicilien) och utdragna värmeböljor, har fått Grekland, Cypern, Malta, Italien, Frankrike, Spanien, Slovenien och Kroatien att göra överenskommelsen som signerades häromdagen i Aten av ländernas högsta ledare. Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen deltog.

    Avtalet omfattar samarbeten kring själva grundproblemet, det vill säga bristande klimatpolitik, men inte minst även dess följder och effekter på biologisk mångfald, havsmiljö, skogsförvaltning och civilt skydd, och syftar till att öka både förberedelserna mot och anpassningen till ett starkt försämrat klimat.

    FN:s klimatpanel visar i sin uppmärksammade rapport i augusti att Medelhavsområdet är en av världens svårt utsatta regioner när det gäller frekvensen och graden av värmeböljor, vilket Supermiljöbloggen tidigare berättat om.

    Fram till idag har vi varit som småbarn när det gäller vårt ansvar att skapa motståndskraft mot klimatförändringarna genom att samarbete, säger Eleni Myrivili, Atens särskilda ansvariga för värmeböljor, till tidningen the Guardian.

    Även Turkiet fick alltså kännas vid mycket svåra bränder i sommar och tvingades till brådstörtade evakueringar av både befolkning och turister. Landet var dock inte med vid träffen i Aten. Däremot gav landets president Recep Tayyip Erdogan i veckan ett viktigt besked i klimatfrågan: Turkiet kommer nu sannolikt att för sin del ratificiera Paris-avtalet från 2015, meddelade han i sitt tal i FN:s generalförsamling i veckan, berättar SVT.

    Förslaget kommer upp i Turkiets parlament i oktober och kan i bästa fall vara klubbat och klart när det globala toppmötet om klimatet inleds i Glasgow i november.

    Stora skillnader i mängd utsläppta mikroplaster från lekplatser och idrottsanläggningar

    Enligt en ny studie är det stor skillnad i spridning av mikroplast från olika lekplatser och idrottsanläggningar. Samtidigt är utsläppen fortfarande marginella i jämförelse med mikroplasterna från fordonstrafiken.

    Siffror från IVL Svenska Miljöinstitutet visar att det i Sverige finns ungefär 1 200 000 kvadratmeter gjutet gummi på lekplatser och idrottsplatser samt ungefär 450 000 kvadratmeter konstgräs utan granulat. Tillsammans orsakar dessa material årligen ungefär 18 ton utsläpp av mikroplaster. Om även konstgräsplaner med granulat räknas med blir siffran ungefär 676 ton mikroplastutsläpp per år. 

    En ny studie, genomförd av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) och företaget Sandmaster på uppdrag av Naturvårdsverket, visar emellertid på en stor skillnad mellan hur mycket mikroplast som olika slags underlag på lekplatser och idrottsanläggningar släpper ut.

    Vissa konstgräsplaner släpper ut cirka 50 gånger mer mikroplaster än andra, så det är viktigt att identifiera dessa ytor och sätta in åtgärder. Med bra anläggningsteknik och regelbundet underhåll kan utsläppen minska markant, säger Mikael Olshammar, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

    Att välja rätt material för lekplatser och idrottsanläggningar är därmed en mycket viktig fråga och kan bespara vårt vatten många ton mikroplaster.

    Bra anläggningsteknik och regelbundet underhåll är centrala delar för att minska utsläppen av mikroplaster. Vi behöver också ta fram standardiserade metoder för att identifiera och åtgärda de högutsläppande konstgräsplanerna, säger Mikael Olshammar.

    Det här är viktiga resultat för kommuner och andra aktörer att beakta. Samtidigt är utsläppen av mikroplaster kopplade till lekplatser och idrottsanläggningar relativt marginella i jämförelse med mikroplaster från vägtrafiken som ligger på omkring 8 190 ton per år.

    Miljöbrotten ökar – blir allt mer organiserade

    Sköts Sveriges avfallshantering av kriminella? Enligt en rapport från polisen ser det faktiskt ut som att åtminstone delar av avfallshanteringen numera är del av den organiserade brottsligheten. 

    Miljöbrott regleras i miljöbalken och omfattar handlingar som skadar miljön och människors hälsa. Enligt polisens statistik ökar miljöbrotten, vilket även märkts i SMB:s rapportering.

    Exempelvis rapporterade SMB om hur ett av Sveriges hitintills grövsta miljöbrott upptäcktes i början av 2020. Det handlade då om en man som förvarade flera ton miljöfarligt avfall på ett osäkert sätt i sin verkstad nära både bostäder och en skola.

    Ett annat miljöbrott som uppmärksammats av SMB är hur det skandalomsusade avfallsupplaget NMT Think Pinks misstänks ha transporterat runt avfall mellan olika avfallsanläggningar där företaget lagrade avfallet. Företaget utreds även för att ha orsakat farliga kemikaliska utsläpp och bränder kopplat till deras avfallsförvaring i flera kommuner.

    Dessa är två av alla tusentals miljöbrott som årligen utreds i Sverige. Det som nu syns i polisens nya rapport, och vad andra experter varnat för, är att miljöbrotten blivit allt mer organiserade och gränsöverskridande.

    Vad gäller det gränsöverskridande handlar det om både kommunala och nationella gränser. Det som exempelvis NMT Think Pinks sannolikt utnyttjat är att varje kommun har ansvar för just sin del av Sverige. Genom att flytta avfall mellan kommuner verkar alltså avfallsföretag kunna kringgå lokala miljöbestämmelser och granskningar.

    Det finns också exempel på internationella gränsöverskridelser. Enligt polisen är det exempelvis vanligt med smuggling av miljöfarligt avfall, cirka 250 ton avfall stoppas årligen i tullen vid svenska gränsen. De tilltänkta slutdestinationerna är ofta länder i Afrika. 

    Enligt Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, är miljöbrott numera ett område där det finns mycket pengar att tjäna. 

    Världen långt ifrån att uppnå Parisavtalet: går mot 2,7 grader

    Världen är långt ifrån att nå målen i Parisavtalet. Utsläppen minskar inte i den takt som krävs, en grön återhämtning efter pandemin syns inte till och den globala temperaturen stiger. Det visar flera FN-rapporter inför COP26.

    SMB har tidigare rapporterat om att världen är långt ifrån att uppfylla Parisavtalet och att fönstret för att kunna klara 1,5 gradersmålet är på väg att stängas.

    Bara veckor före FN:s klimatmöte i Glasgow COP26 i månadsskiftet oktober/november bekräftade FN:s generalsekreterare António Guterres nyligen i ett uttalande hur pass illa läget är genom att betona att med dagens utsatta bekräftelser för klimatåtgärder är världen på väg mot en global uppvärmning på 2,7-2,9-grader. För att ytterligare betona allvaret i detta försökte han förklara vad det innebär:

    Vi står alltså på randen till avgrunden.

    Bakgrunden till uttalandet var en ny FN-rapport (NDC Synthesis report) som inför COP26 gått igenom länders nationella klimatåtaganden och vad dessa innebär för Parisavtalets mål om en uppvärmning på maximalt två grader, men helst under.

    Enligt sammanställningen innebär nuvarande klimatmål från Parisavtalets 191 parter att utsläppen av växthusgaser kommer att öka med 16 procent fram till 2030 jämfört med 2010, vilket ligger långt ifrån vad dessa kom överens om i Paris 2015.

    För att nå målet om 1,5 graders uppvärmning måste medlemsländerna nämligen totalt sänka sina utsläpp med 45 procent och för att nå två graders uppvärmning måste de sänkas med 25 procent. Som Guterres betonade kommer ett misslyckande av att nå målen inte gå oss obemärkt förbi utan ­kommer kunna mätas i enorma förluster av människoliv och försörjningsmöjligheter.

    FN-chefen uppmanade därför G20-länderna, som svarar för 80 procent av de globala utsläppen, att agera. Och agerande behövs för som en ytterligare FN-rapport visar har vår nuvarande uppvärmning med cirka 1,1 graders uppvärmning jämfört med 1850 redan bidragit till oerhörda konsekvenser som årets sommar med extremväder visat.

    Rapporten United in Science 2021 som koordineras av Meteorologiska världsorganisationen (WMO) – och som släpptes några dagar före NDC-rapporten – presenterar den senaste kunskapen om klimatförändringar och vad de innebär för att informera om global politik och åtgärder. Det är den tredje i serien och övriga organisationer som medverkar i rapporten är FN:s miljöprogram (UNEP), Världshälsoorganisationen (WHO), FN:s klimatpanel (IPCC), the Global Carbon Project (GCP), the World Climate Research Programme (WCRP) och Met Office, Storbritannien.

    I princip bekräftar United in Science 2021 tidigare rapporter som kan sammanfattas med att stigande globala temperaturer förstärker katastrofala extrema väderhändelser världen över som i sin tur påverkar såväl ekonomi som samhällen. Halterna av växthusgaser i atmosfären fortsätter på rekordnivåer och de senaste fem årens genomsnittliga globala temperatur är bland de högsta som har noterats. Sannolikheten för att temperaturen redan de kommande fem åren tillfälligt kommer att ligga över 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid, har ökat och är nu 40 procent, enligt rapporten.

    António Guterres skriver i ett förord till årets United in Science-rapporten att resultatet ger en alarmerande bedömning av hur långt ur kurs vi är och WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonar att vi hittills inte uppfyllt de utfästelser om att bygga tillbaka bättre efter pandemin för att få mänskligheten på en mer hållbar väg och för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna.

    FN:s generalförsamling har nu samlats för sin 76:e session med många av världens stats- och regeringschefer på plats i New York. Med en månad kvar till COP26 präglas samtalen starkt av klimatet. Resultaten från FN-rapporterna kommer tas upp när nu mänskligheten som helhet, kanske för första gången, inser att klimatkrisens tid är här och vi måste göra något åt den. Frågan är bara om de inser hur mycket och hur snabbt.

    Polarområdenas djur värst drabbade av varmare klimat

    Med hjälp av en sinnrik matematisk modell som tagits fram vid Linköpings universitet kan framtiden i ett varmare klimat för olika djurarter simuleras. Resultat: de arter som lever längst i norr och söder är mest hotade.

    Föga förvånande visar en stor mängd vetenskapliga studier att temperaturhöjningen över jordklotet i spåren av klimatförändringarna har en generellt mycket negativ effekt på djurlivet. När FN:s klimatpanel 2018 släppte sin rapport om följderna av en 1,5-gradig uppvärmning visade denna att exempelvis 70 till 90 procent av de tropiska korallreven hotas av total utslagning. Om temperaturen stiger till två grader riskerar 99 procent av reven försvinna.

    Men det är alltså polarområdenas ekosystem och djurarter som kommer att drabbas hårdast av de stigande temperaturerna, enligt de simuleringar som görs med hjälp av den modell som forskarna på institutionen för fysik, kemi och biologi i Linköping tagit fram.

    Forskarna utgick från de temperaturintervall som en lång rad olika djurarter mellan ekvatorn och polarområdena lever inom och utsatte dessa för simuleringar av gradvis högre, dock helt realistiska, temperaturstegringar och studerade utfallet. I undersökningen ingick också att studera hur olika djurarter kunde interagera med varandra under nya förutsättningar.

    Det visar sig att många djurarter, som hade möjlighet att gradvis förflytta sig mot polarområdena och på så vis hålla sig inom sitt optimala temperaturområde, konkurrerade ut arterna som redan levde i dessa kallare område. Ett exempel som redan noteras i Sverige är till exempel rödrävens inträde i släktingen fjällrävens (idag mindre) kyliga revir, som gör den senare artens tillvaro svårare.

    Studien visade också, intressant nog, att ju större biologisk mångfald som råder desto bättre klarade sig ekosystemen vid stegrad temperatur.

    Vi visar att de två stora aktuella frågorna, klimatförändringar och biologisk mångfald, är tätt kopplade till varandra. Vi ser att om arterna har en större variation i sina egenskaper och mångfalden är större, klarar ekosystemet som helhet av klimatförändringen bättre, säger Anna Eklöf, universitetslektor i Linköping.

    Modellen som tagits fram går att använda på ordinära datorer och är tillgänglig för forskare som vill testa och utveckla den, framhåller institutionen. Den vetenskapliga rapporten finns att läsa här.

    Regeringen kör över lagrådet – fortsätter med Cementalagen

    Regeringen lämnade idag en proposition till riksdagen om att ändra miljölagstiftningen för att tillåta Cementas kalkbrytning, trots att domstolsväsendet menar att företaget inte undersökt miljöriskerna tillräckligt. Så sent som förra veckan meddelade dessutom lagrådet att en undantagslag för Cementa strider mot Sveriges grundlag.

    Lagrådet, som har till uppgift att bedöma föreslagna lagar, meddelande nyligen att regeringens förslag om att luckra upp miljölagstiftningen strider mot grundlagen och ”skadar tilltron det svenska rättssystemet”. Trots det väljer regeringen, med stor uppbackning från andra partier, att gå vidare med ändringen. Förslaget ser ut att få en bred majoritet i riksdagen.

    Det skulle bli en mycket allvarlig situation om vi fick ett driftstopp i höst av Cementas kalkstensbrott i Slite, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) på en pressträff.

    Cementas ansökan om att fortsätta och utöka sin kalkbrytning i Slite fick avslag i Mark- och miljööverdomstolen. Anledningen är att företagets miljökonsekvensbedömning innehöll sådana väsentliga brister att domstolen inte kunde bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Särskilt stor är risken för Gotlands känsliga grundvatten.

    Efter en kritiserad snabbutredning började regeringen förbereda en tillfällig lagändring för att förlänga Cementas tillstånd med åtta månader. Det är första gången i Sveriges historia som miljölagstiftningen ändras för att skydda ett enskilt företag.


    Läs mer om fallet:
    Cementa tappar tillstånd – grundvattnet hotas
    Regeringen förlänger Cementas tillstånd efter vinklad snabbutredning

    Lagrådet säger nej till regeringens Cementa-undantag

    Satsningar i budgeten för att minska PFAS

    Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 en förlängning av arbetet för en giftfri miljö med satsningar för att minska spridning av ”evighetskemikalien” PFAS. Det är ytterligare en viktig satsning i en rekordstor budget för klimat och miljö. Frågan är om det räcker.

    Som SMB rapporterade i fredags satsar regeringen 12 miljarder extra till miljö- och klimatsatsningar och därmed blir det en historisk budgetsatsning för 2022 på 22 miljarder till miljön.

    En del i satsningen berör en förlängning av Kemikalieinspektionens arbete för miljömål Giftfri Miljö som myndigheten ansvarar för och flera åtgärder för att minska spridningen av högfluorerade ämnen, så kallade PFAS som EU och fler länder vill se ett totalförbud av.

    På inrådan av bland annat Sverige förbjöd EU nyligen 200 PFAS-kemikalier från och med februari år 2023 och Kemikalieinspektionen samarbetar nu med andra kemikaliemyndigheter i EU för att få fram ett formellt förbud som bedöms kunna träda i kraft år 2025. Nyligen lämnade dessa myndigheter in en så kallad avsiktsförklaring till Europeiska kemikaliemyndigheten Echa om ett förbud.

    För att säkerställa en fortsatt hög ambition inom kemikalieområdet föreslår regeringen att Kemikalieinspektionen får ett tillskott på 25 miljoner kronor per år 2023 och 2024. Regeringen vill även se att myndigheten blir ansvarig myndighet för marknadskontroll inom kemikalieområdet. För detta arbete föreslår regeringen att Kemikalieinspektionens anslag stärks med 15 miljoner kronor år 2022.

    Regeringen ser det fortsatta arbetet för en giftfri miljö som oerhört angeläget:

    Giftiga ämnen återfinns överallt i vår vardag, och spridningen av dem drabbar såväl människors hälsa som naturen. Nu förlänger vi flera insatser för en giftfri miljö och tar krafttag för att minska spridningen av PFAS, säger miljö- och klimatminister Per Bolund

    Regeringen vill även se en minskad spridning av PFAS i miljön och föreslår en satsning om totalt 25 miljoner kronor år 2022. Regeringen vill genom satsningen öka åtgärdstakten för sanering av områden som förorenats av PFAS, stödja teknikutveckling och få tillstånd mer forskning på området för att fylla de kunskapsluckor som fortsatt finns.

    PFAS är en stor och komplex grupp på mellan 5 000 och 9 000 ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. En växande mängd vetenskaplig forskning tyder på att hela klassen är giftig för människor och djur och lagras i miljön.

    Det finns fler än 1 100 förorenade områden i Sverige som utgör en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Enligt en uppmärksammad undersökning som Naturskyddsföreningen presenterade i höstas har minst två miljoner svenskar för mycket PFAS i dricksvattnet och i april i år föll domen i det så kallade PFAS-målet i Blekinge tingsrätt som visar på problemen med att läckage av brandskum från försvarets flygflottiljer kan nå vattentäkter.

    Regeringen vill nu att fler av de mest förorenade områdena ska åtgärdas. I budgetpropositionen för 2021 genomförde regeringen en stor ökning av saneringsanslaget för att åtgärda de mest förorenade områdena på land, samt i hav och vatten. På grund av pandemin har flera projekt blivit försenade och medlen har inte kunnat användas som tänkt. Regeringen föreslår därför en senareläggning av delar av ökningen för 2021 till 2022 genom att öka anslaget 2022 med 150 miljoner.

    Däremot avstår regeringen från att införa en tidigare aviserad kemikalieskatt på kemikalier i textilier och skor som skulle ha inbringat statskassan ungefär en miljard. Detta samtidigt som klimat- och miljösatsningen särskilt betonade att det är en högt prioriterad fråga för regeringen att minska förekomsten av farliga kemikalier i vardagen med hänvisning till de utmaningar som den ökande e-handeln medför vad gäller kontrollen av kemikalier i varor.

    Som SMB kunde skriva om nyligen fann Kemikalieinspektionen i en tillsynsrapport av vardagsprodukter att 76 procent av dem innehöll PFAS och när Greenpeace undersökte PFAS i friluftskläder fann de ämnena i nio av tio testade produkter.

    Regeringens satsning är en god ambition, men mer behövs fortfarande.

    Oljebolag finansierade ekonomer för att försena klimatåtgärder

    Oljeindustrin i USA har sedan 1990-talet finansierat en inflytelserik grupp av ekonomer för att stoppa klimatåtgärder i USA. Det visar en ny studie som visar hur omfattande industrins påverkan har varit för att påverka synen på vad en klimatomställning skulle innebära.

    Det är numera allmänt känt att oljeindustrin under lång tid sponsrat olika tankesmedjor och olika grupperingar för att så tvivel kring klimatvetenskapen och därigenom påverka policy och beslutsfattare. Taktiken de använt har följt samma mall som använts av tobaksindustrin, kemikalieindustrin, och även läskindustrin för att förskjuta ansvar i syfte att kunna fortsätta sälja sina produkter och förhindra regleringar inom det egna området.

    Köpta forskares roll i denna utveckling har blivit alltmer väldokumenterade och även hur konsultfirmor anlitats för att producera studier för att ifrågasätta hur skadliga deras klienters produkter är. Däremot har ekonomers roll inte fått lika stor uppmärksamhet, förrän nu.

    I en studie i tidskriften Environmental Politics har vetenskapshistorikern Benjamin Franta vid Stanforduniversitetet kartlagt hur oljebolagen finansierat en viss grupp av ekonomikonsulter i USA från 1990-talet till 2010-talet, varav flera var inflytelserika ekonomer. Franta säger till Vetenskapsradion att det handlar om rapporter oftast från en och samma konsultbyrå som fokuserar på de stora kostnaderna med klimatåtgärder utan att räkna med vinsterna av att mildra klimatförändringen:

    Oljeindustrin har finansierat ekonomer i decennier för att berätta för allmänheten att klimatpolitiken är för dyr att genomföra.

    I en tidigare studie har Benjamin Franta även kunnat visa hur branschorganisationen American Petroleum Institute (API) offentliggjorde falsk och vilseledande information om klimatförändringar under 1980-talet, nästan ett decennium tidigare än tidigare känt, för att främja offentlig politik som gynnade fossilindustrin. Innan hade man trott att den organiserade desinformationen kring global uppvärmning började 1989 i och med skapandet av Global Climate Coalition.

    Särskilt relevanta

    Ekonomer har, enligt Franta, visat sig vara särskilt relevanta för fossilindustrin för att påverka förslag att reglera deras verksamhet. Redan 1983 ifrågasattes klimatrapporter av ekonomer som hävdade att det var mer ekonomiskt fördelaktigt att anpassa sig till den globala uppvärmningen än att försöka motverka den. Deras rapporter framställdes ofta som fristående, trots industrisponsring, och har bland annat använts som argument av president Trump när han tog USA ur Parisavtalet och av president Bush för att dra sig ur Kyotoprotokollet, men även för att underminera prissättning av koldioxid där ett antal förslag om utsläppsrättigheter liknande EU:s system röstats ner.

    Detta trots att forskare hade varnat för global uppvärmning i ökande grad sedan 1950-talet och att oljebolag som Exxon i början av 1980-talet erkände privat att snabba åtgärder skulle krävas för att undvika allvarliga skador.

    Dessa ekonomiska konsulter hjälpte till att övertyga allmänheten och beslutsfattarna om att klimatvetenskapen var osäker, att utsläppsminskningar och klimatregleringar skulle bli alltför kostsamma och att det inte skulle medföra några negativa konsekvenser av att vänta med att införa klimatpolitiska åtgärder. Att ekonomernas analyser ofta betalades av fossilindustrin doldes för allmänheten, skriver Franta, samtidigt som metoderna som användes var vinklade till förmån för industrin:

    Medan forskarnas varningar stöddes av årtionden av forskning, låg ekonomernas försäkringar närmare hoppfulla gissningar.

    Nu innebär det i sig inte att det behöver vara fel på ekonomernas beräkningarna, eftersom de kan göras på olika vis sätt. Det är så många antaganden i botten att det finns utrymme för en ideologisk ingång, menar Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef på Vetenskapsradion i Vetenskapspodden.

    Ekonomer som ingått i studien som Franta intervjuat menar också att de fått ett begränsat uppdrag för att hantera klimatfrågan, exempelvis att fokus enbart legat på att beräkna kostnaden på klimatomställningen utan att ta hänsyn till kostnaden på klimatförändringen. Flera av ekonomernas är därför bekymrade över hur deras analyser framställdes och användes av politiker för att inte göra någonting.

    Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, säger till Vetenskapsradion Klotet att han tycker att det är en viktig studie som belyser ett allvarligt missbruk av vetenskapen från oljebolagens sida. Men John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, är istället mycket kritisk till att studien kritiserar forskare vars resultat använts av oljeindustrin, men inte finansierats av den:

    Om man försöker bedriva forskning där man hela tiden är rädd för att ens resultat ska användas av grupper som man inte gillar, eller andra inte gillar, då förstörs ju forskningen, då kan man inte forska.

    Fortfarande relevant

    De ekonomiska argumenten känns igen även i våra dagar. William Nordhaus, som belönades med ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2018, blev omedelbart kritiserad för sina slutsatser att det samhällsekonomiskt är “optimalt” att lägga målet på 3,5 graders uppvärmning till år 2100 istället för att satsa på att uppfylla Parisavtalet. Tvågradersmålet dömde han ut som omöjligt, eftersom vi, enligt honom, redan var bortom det. Nordhaus fick ekonomipriset för den så kallade DICE-modellen som gör det möjligt att räkna på vad det kostar att förstöra klimatet, och hur mycket man måste satsa nu för att minska framtida skador.

    Nyligen kom dock forskare vid bland annat Chalmers med nya beräkningar i DICE-modellen där de hävdar att två graders uppvärmning snarare är ekonomiskt optimalt.

    Förfaranden som Frante beskriver påminner mycket om den kritiserade och vinklade snabbutredningen av Cementa i somras. Analysen av vad ett produktionsstopp av betong skulle innebära utfördes av konsultfirman Ramboll som huvudsakligen talade med branschföreträdare och där byggföretagen var snabba med att måla upp en bild av hundratusentals förlorade jobb och stoppade byggen.

    Det var dock ytterst få som påtalade att det handlade om att företaget hade gjort en undermålig ansökan och ytterst få påtalade vad en fortsatt produktion under rådande omständigheter skulle innebära, dels för de som bor i närheten som är oroliga för sitt grundvatten, men även för hur miljö och klimat påverkas på sikt. Konsultbolaget Ramboll är dessutom ett av de konsultfirmor som kemikalieindustrin genom historien använt sig av för att att ta fram studier som kan bestrida farorna med produkter för att förhindra lagstiftning och tvistemål.

    Som Franta skriver såg industrin tidigt värdet av att identifiera experter, ofta från akademin, som kunde användas mot dem för att reglera produkter och istället själva anlita dem som konsulter eller ge dem forskningsanslag utan att dessa experter förstod att de blivit köpta av industrin. Det var nämligen viktigt att experterna själva såg sig som oberoende och att de hade handlingsfrihet.

    Kunskapen om hur klimatet förändras är nu starkare än någonsin. I den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC slås fast att det otvetydigt är människans utsläpp av koldioxid och andra klimatgaser som är orsaken till att jordens medeltemperatur ökar. Samtidigt fortsätter spridningen av felaktiga teorier som ifrågasätter forskarnas slutsatser och fortfarande finns motverkande krafter som agerar i egen sak och för egen vinning. Studier som denna blir därför viktiga för att förstå hur industrin fortsätter styra agendan för att motverka förändring, vare sig det gäller olika varianter av greenwashing eller rena påhitt som ”koldioxidneutral” olja.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 413,05 miljondelar (ppm). Det är en liten minskning jämfört med förra veckans notering på 413,22 ppm. På ett år har det skett en ökning med 1,66 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt senaste Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader, enligt IPCC:s senaste rapport.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA
    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.