Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Världens fossilplaner hotar Parisavtalet – vill utvinna dubbelt så mycket

    Världens planerade produktion av fossila bränslen är dubbelt så stor mot vad som är möjligt om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Detta enligt en ny produktionsgapsanalys från FN och Stockholm Environment Institute.

    Produktionsgapsanalysen från 2019 visade liknande resultat – att regeringar över hela världen planerar att utvinna fossila bränslen i en takt som är oförenlig med att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C eller 2 °C. Trots att de orimliga planerna varit kända i två år planeras det fortfarande för fortsatt fossilberoende. 

    Enligt SR Ekot planeras störst produktionsökning av kol i Indien och Ryssland, samt av olja och gas i USA och Saudiarabien. De stora planerade utsläppen riskerar nu att göra så att Parisavtalet inte hålls.

    Fram till 2030 så planeras det att produceras minst dubbelt så mycket som vi kan ha råd med för att klara Parisåtagandet, säger Måns Nilsson, vd på Stockholm Environment Institute, till SR Ekot.

    Rapporten pekar på att en del länder också har höjda ambitioner och mål om nettonollutsläpp, men analysen visar ändå att det inte räcker. Vad som förvärrar situationen ytterligare är att regeringar i världen fortfarande ger stöd till produktion av fossila bränslen. Bara i Sverige ger staten över 30 miljarder om året i subventioner till fossil energi – mer än dubbelt så mycket som hela miljöbudgeten – enligt Naturskyddsföreningen.

    Rapporten släpps mindre än två veckor före klimatmötet i Glasgow. En förhoppning är rapporten ska sätta den fossila produktionen högre upp på Glasgowagendan, vilket inte skett under tidigare klimatmöten.

    Till SR Ekot säger Måns Nilsson att fossila bränslen inte ens nämns i Parisavtalet:  

    Det handlar om att få in fossilproduktionen i de nationella klimatplanerna som rapporteras in till de här mötena. Men idag är inte tyvärr fossila bränslen huvud taget nämnda i till exempel Parisavtalet.

    Årets miljöhjältar: Rockström och Svensk Fågeltaxering

    Klimatforskaren Johan Rockström och miljöövervakningsprojektet Svensk Fågeltaxering tilldelas utmärkelsen Årets miljöhjälte 2021 av WWF.

    Rockström, som är professor vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, prisas för ”sitt arbete och engagemang med att få upp få klimatfrågan till högsta politiska nivå.”

    I kategorin biologisk mångfald utses projektet Svensk Fågeltaxering till vinnare. Med hjälp av ideella krafter kartlägger Svensk Fågeltaxering hur det står till med det svenska fågellivet.

    Utmärkelsen uppmärksammar 800 volontärers jobb med att inventera och följa hur det går för Sveriges fåglar och miljö. Arbetet känns allt viktigare i takt med ett ökat resursutnyttjande och klimatförändringarna som påverkar den biologiska mångfalden, säger fågelforskarna Åke Lindström och Martin Green vid Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet.

    Bland tidigare mottagare av utmärkelsen hittas bland annat Greta Thunberg, Fältbiologerna och *trumvirvel* Supermiljöbloggen.

    Försvarsmakten slipper ta ansvar för PFAS-föroreningar i Uppsalas vatten – unik tvist avgjord

    Försvarsmakten anses inte behöva ta ansvar för de PFAS-föroreningar som finns i Uppsalas vatten och slipper därmed betala en kvart miljard till det kommunala vattenbolaget. Mark- och miljödomstolen var dock inte enig och rättens ordförande anser att Försvarsmakten ska bära ansvar för sin förorening

    På måndagen kom domen i ett uppmärksammat mål vid Mark- och miljödomstolen, där det kommunala bolaget Uppsala vatten och avlopp stämt Försvarsmakten på en kvarts miljard för att dricksvattnet i Uppsala förorenats av PFAS, en kemikalie som bland annat finns i brandskum som försvaret använt. Sigrid De Geyter, vd på Uppsala Vatten, beklagade domen i ett uttalande:

    Vi beklagar den här domen i första instans. Den är inte bara ett bakslag för Uppsala Vatten som bolag utan främst en förlust för miljön och för alla Uppsalabor. Vi behöver nu läsa igenom domen ordentligt och ta ställning till om det här är något som vi ska gå vidare med. Vårt prioriterade mål är fortfarande att den förorenade marken ska saneras nära källan och att Uppsalaborna inte ska behöva stå för den kostnaden.

    Det var i början av juni 2019 som Uppsala vatten och avlopp skickade in en stämningsansökan till Mark- och miljödomstolen där man stämde Försvarsmakten på drygt 225 miljoner kronor för att täcka reningskostnader av PFAS. Enligt bolaget är utsläppskällan den militära flygplatsen Ärna, där Försvarsmakten tidigare ska ha använt brandsläckningsskum innehållandes PFAS.

    När de förhöjda halterna av PFAS-ämnen upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012 stängdes de förorenade vattentäkterna av och det var först efter att en reningsprocess installerats som vattenverket kunde tas i bruk igen. Totalt krävdes Försvarsmakten på 252 miljoner kronor, eftersom kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor och beräknas kosta 4 miljoner per år i framtiden. Med domen får nu istället det kommunala vattenbolaget ersätta staten genom Försvarsmakten för dess rätte­gångskostnader. En nota som landar på drygt 8,3 miljoner kronor. Domen kan nu komma att överklagas.

    Domstolen gick på Försvarsmaktens linje, det vill säga att föroreningarna också kan ha kommit från andra verksamheter och att Ärna inte haft en så stor del som Uppsala Vatten hävdar. Ledamöterna var dock inte eniga i bedömningen och ordföranden ansåg att Försvarsmakten i alla fall borde betala en del av kostnaden. Jakob Gille, Stabschef på Försvarshögkvarteret välkomnade, enligt Ekot, domen:

    Ja, det är väl på sätt och vis glädjande att vi har fått ett besked nu, men jag tror att det är alldeles för tidigt att svara på vad det här kommer att innebära.

    Tvisten är den första som tar upp vad det kommer innebära att rengöra från PFAS-föroreningar och målet har följts av flera kommuner med liknande problem, men Jakob Gille menar att man inte ska dra för höga växlar på det, eftersom varje plats är unik med sina egna förutsättningar.

    Detta är den andra uppmärksammade domen som rör PFAS. I april i år föll domen i den uppmärksammade PFAS-rättegången i Blekinge där Ronnebys kommunala vattenbolag dömdes att kompensera kommunbor som fått förhöjda värden av PFAS i blodet genom det kommunala dricksvattnet. I det fallet fastslogs det redan 2014 att utsläppskällan är det brandskum som använts vid flygflottiljen F17 i området och Försvarsmakten har där tagit på sig ansvaret för det inträffade.

    Drabbade personer ville först stämma försvaret, men då det inte ansågs gå att kräva något skadestånd av Försvarsmakten stämdes det kommunala vattenbolaget istället. Däremot krävde PFAS-föreningen att Ronneby skulle följa Uppsalas exempel och stämma Försvarsmakten på grund av förgiftat dricksvatten, men kommunen var inte villig att följa uppmaningen. Detta var första gången ett liknande fall prövats enligt produktansvarslagen och ärendet är nu överklagat till hovrätten.

    Vi lär få se allt fler liknande fall framöver, eftersom PFAS-föroreningar alltmer börjar uppmärksammas och vars hälsopåverkan kommer klargöras ju längre tiden går.

    Dansk rekordsatsning på växtbaserade livsmedel

    Danska regeringen satsar över motsvarande 1,68 miljarder svenska kronor på att främja växtbaserade livsmedel. Det är en del av ett nytt danskt klimatavtal för livsmedel och jordbruk, rapporterar danska DR.

    Satsningen är godkänd av alla större partier i Danmark och i dess skrivelse står att växtbaserade livsmedel måste vara en ”central del i den gröna omställningen”. I och med det här förbinder sig den danska regeringen att skapa tydliga mål och en nationell handlingsplan för växtbaserade livsmedel.

    Bland annat kommer pengarna att gå till att stödja jordbrukare som odlar växtbaserade livsmedel, jäsningstillverkade proteiner, odlat (från celler) kött och djurfoder. Pengarna ska även användas för att stödja produktutveckling och marknadsföring.

    Det är den hittills största satsningen som ett enskilt EU-land gjort inom det här området och nyheten har mottagits väl. Rune-Christoffer Dragsdahl, generalsekreterare för Vegetarian Society of Denmark, gläds åt att Danmark enligt honom nu är ett föregångsland:

    Det är banbrytande att vi kommer att ha en nationell handlingsplan för växtbaserade livsmedel med specifika mål, och att Danmark kommer att investera mer än 1 miljard kronor på detta område. Detta är ett av de största belopp som något land har investerat i växtbaserad utveckling, Rune-Christoffer Dragsdahl. 

    Även den internationella ideella organisationen The Good Food Institute Europe som arbetar för att förändra köttindustrin till att bli mer växtbaserad har uttalat sig positivt:

    Med detta tillkännagivande har Danmark insett den enorma potentialen för hållbara proteiner att driva ned jordbruksutsläpp och etablerat sig som Europas största offentliga investerare i växtbaserad innovation, säger Acacia Smith, policychef på Good Food Institute Europe.

    Satsningen är även i linje med klimatforskningen som visar att en minskad köttkonsumtion är gynnsam för klimatet. 

    Matbutiker bojkottar dansk köttkampanj: ”Greenwashing”

    Den danska slaktgiganten Danish Crown har under det senaste året märkt sitt griskött med ”klimatkontrollerad gris”, en märkning som de uppfunnit själva. Kampanjen har beskrivits som vilseledande greenwashing. Nu har danska matvarukedjor bestämt sig för att sluta sälja kött med märkningen.

    Danish Crown är Europas största och världens näst största producent av svinkött. Klimatmärkningen och den tillhörande reklamkampanjen för ”Klimakontrolleret gris” är den största kampanjen företaget satsat på, skriver Syre. I kampanjen ingick uttryck som att ”grisar är mer klimatvänliga än du tror” och att ”slakten är klimatkontrollerad”. Kampanjen kritiserades från många håll i miljörörelsen, men även från Konsumentrådet Tænk .

    Det låter väldigt positivt och man kan förledas till att tro, när det står klimatvänligt, att man gör något positivt för klimatet. Men det är en grundförutsättning att köttproduktion är klimatbelastande i Danmark, säger Anja Philip på Konsumentrådet Tænk till Dansk Radio.

    Nu har alla matvarubutiker i Danmark bestämt sig för bojkotta märkningen, mycket efter miljörörelsens uppmärksammande av kampanjen. Enligt Coop är det främsta argumentet att Danish Crown inte kan dokumentera att deras svinkött skulle vara bättre för klimatet än något annat danskt svinkött.

    Det som står på förpackningarna kan inte vara tvivelaktigt. Det här grisköttet åtskiljer sig inte från allt annat danskt kött i kyldisken. Så vi vill gärna sälja köttet, men vi vill inte ha märkningen på det, säger Thomas Roland, CSR-chef på danska Coop till DR.

    Flera danska miljöorganisationer har under året drivit på för att uppmärksamma Danish Crowns greenwashing. Man har också tagit fallet vidare rättsligt. Klimabevægelsen, Den Grønne Studenterbevægelse och Dansk Vegetarisk Forening har stämt Danish Crown för vilseledande marknadsföring. Vidare har Greenpeace anmält Danish Crown till Konsumentombudsmannen.

    Men nu efter att alla Danmarks matvarubutiker bestämt sig för att bojkotta märkningen, så har Danish Crown fått sluta upp med sin egenuppfunna klimatmärkning.

    Danish Crown ska ha en ros för att äntligen har tagit konsekvenserna av den omfattande kritiken, som vi och många andra har framfört om deras vilseledande klimatmärkning av svinkött. Svinkött är och blir en klimatskadlig produkt, och vi är naturligtvis väldigt glada för att konsumenten inte längre vill möta denna greenwashing i kyldisken, säger Krisine Clement, kampanledare på Greenpeace.

    SMB har tidigare rapporterat om svinindustrins stora reklamsatsningar för att få unga danskar och svenskar att äta mer rött kött.

    Här kan 151 vindkraftverk behöva plockas ned – strider mot samernas rättigheter

    Högsta domstolen i Norge fastslog förra veckan att landets största vindkraftsanläggning strider mot FN:s konvention om civila och politiska rättigheter, då vindkraftverken stoppat möjligheten att bedriva rennäring i området. Enligt domen är det tillstånd som utfärdats av norska myndigheter när vindkraftverken byggdes ogiltigt. Vad som nu ska hända med de 151 vindkraftverken är oklart, men de kan behöva plockas ned.

    Den gröna omställningen är inte alltid enkel. Vind- och vattenkraftsutbyggnad är viktigt för att nå ett förnybart energisystem. Samtidigt kan de ge upphov till komplexa och infekterade strider när naturen exploateras. Den kanske mest infekterade konflikten av dem alla utspelar sig nu i norska Trøndelag.

    Fallet gäller två vindkraftparker i Roan och Storheia som norska myndigheter 2013 gav tillstånd till. Miljarder har investerats i projektet och den årliga energiproduktionen ligger på 1900 GWh, vilket innebär el till cirka 760 000 elbilar. Men området där vindkraftparkerna placerades har samer använt till vinterbetesområde ända sedan 1500-talet, något som fick sitt slut när vindkraftverken byggdes.

    När vindkraftverken höll på att byggas under 2018 kritiserades utbyggnationen av FN eftersom det framkom hur samernas rättigheter skulle komma att kränkas. Renägare tog fallet vidare till rätten, där de i förra veckan vann över den norska staten. Vad som nu ska hända med de 151 vindkraftverken är oklart, eftersom att det här hittills är ett unikt fall.

    Renägarna kommer kämpa för att vindkraftsverken plockas ned, och advokat Eirik Brønner som representerar samerna säger till NRK:

    Vår utgångspunkt är att de (vindturbinerna journ.anm) inte kan stå där. Man kan inte sätta upp ett vindkraftverk utan tillåtelse. Högsta domstolen har nu konkluderat att den här tillåtelsen är olaglig. Om man då låter vindkraftverken stå kvar, så vill det innebära att man gör det utan laglig tillåtelse.

    En av Norges största miljöorganisationer, Naturvernforbundet, är också positiva till domen och menar att den förhoppningsvis kommer att avspegla sig på framtida fall där naturen i Sápmi riskerar att exploateras.

    Man kan inte stjäla vinterbete från rennäringen. Nu har en ny gränsdragnings satts som kommer att få stor betydelse för alla vindkraftsfall och för andra fall som gruvor och dumpning av gruvavfall. Det är verkligen en glädjens dag, säger Kjell Derås som är ordförande för Naturvernforbundet till NRK.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,51 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 414,19 ppm. På ett år har det skett en ökning med 3,11 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt IPCC:s senaste rapport nu ligger på runt 3 grader. Det var bland annat denna upptäckt som blev belönad med Nobelpriset i fysik under veckan som gick.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA

    Enligt en ny studie i tidskriften Nature Climate Change har den globala uppvärmningen redan påverkat 80 procent av världens landyta och drabbat 85 procent av världens befolkning. Samtidigt blir extremväder dessutom bara vanligare och dyrare och beräknas tredubblas för barn som föds idag jämfört med de som föddes 60 år tidigare, vilket visar hur angeläget det är att bromsa utsläppen snarast.

    USA satsar stort på havsbaserad vindkraft

    President Joe Biden fortsätter sin klimatsatsning med en massiv satsning på havsbaserad vindkraft längs med USA:s kuster. Processen med att identifiera federala vatten som ska hyras ut till vindkraftsutvecklare till år 2025 ska nu påbörjas. Det är ett välkommet besked, men omställningen behöver gå snabbare.

    Biden-administrationen tillkännagav i veckan en plan för att utveckla storskaliga vindkraftparker till havs, den första långsiktiga strategin från regeringen för att producera el från offshore-turbiner. Det rapporterar New York Times. Sju områden som representerar nästan hela USA:s kust kommer att utvecklas för vindkraftparker till havs. När inrikesminister Deb Haaland talade vid en vindkraftsindustrikonferens sa hon att hennes avdelning siktar på att hålla hyresförsäljning av federala vatten i Mexikanska golfen, Maine-golfen och utanför kusten i de mellersta atlantiska staterna, North Carolina och South Carolina, Kalifornien och Oregon, till vindkraftsutvecklare år 2025.

    Uttalandet kom månader efter att administrationen godkänt landets första kommersiella havsbaserade vindkraftpark utanför Martha’s Vineyard i Massachusetts. På västkusten har administrationen godkänt att öppna två områden utanför Kaliforniens stränder för kommersiell vindkraftsutveckling. Sammantaget representerar åtgärderna den mest kraftfulla insats som någonsin gjorts av den amerikanska regeringen för att främja havsutveckling, något inrikesminister Haaland betonade:

    Inrikesdepartementet lägger nu fram en ambitiös färdplan när vi avancerar administrationens planer för att möta klimatförändringar, skapa bra betalande jobb och påskynda nationens övergång till en renare energiframtid.

    President Biden har förbundit sig att minska USA:s utsläpp av fossila bränslen med 50 procent från 2005 års nivå till år 2030 genom att utforma policyer för att främja användningen av elfordon och ren energi som vind- och solenergi. I synnerhet har administrationen utlovat 30 000 megawatt havsvind i USA till 2030.

    I veckan blev det även klart att den svenska regeringen satsa mer på havsbaserad vindkraft vill underlätta utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, genom att bygga ut kraftnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar att anlägga havsbaserad vindkraft. Vilket ska minska kostnaderna för att ansluta anläggningar för elproduktion i havet. Det ska också skapa jämnare förutsättningar mellan vindkraft på land och till havs och satsningen ska öka tillgången till el i södra Sverige. Utbyggnad av havsbaserad vindkraft förväntas vara ett viktigt bidrag till att målen om förnybar elproduktion till 2040 nås och bidrar även till att möta den ökade efterfrågan på el i framtiden.

    Dessa satsningar är positiva inom ett område som varit eftersatta trots sin potential. Mer så och snabbare.

    AI allt viktigare för klimatforskning

    Med maskininlärning kan klimatvetenskapen hitta mönster i stora mängder data. Förbättrade väder- och klimatprognoser samt 1,8 miljarder okända träd är några av de senaste framgångarna.

    Artificiell intelligens (AI) och särskilt maskininlärning blir ett allt viktigare verktyg inom klimatforskningen när växande datamängder försvårar traditionella manuella analyser. Det kan handla om att med hjälp av AI-teknik analysera satellitbilder för att hitta källor till växthusgasutsläpp, övervaka avskogning eller samla information om byggnaders effektivitet.

    Ny information om nederbörd och träd

    Exempelvis kunde forskare nyligen med hjälp av AI identifiera 1,8 miljarder träd i ett område i västra Afrika som ligger utanför skogsgränsen och därmed är nästintill omöjligt att analysera manuellt. AI-teknik har även kunnat användas för att med hjälp av satellitbilder räkna elefanter som annars är svåra att upptäcka i syfte att kunna bevaka och skydda vilda djur. Det har föreslagits att AI skulle kunna användas som tidiga varningssystem för att förutsäga närmande av tröskeleffekter i klimatet.

    Genom att använda maskininlärning har forskare även kunnat visa att det är människans agerande som ligger bakom den ökade och mer intensiva nederbörden globalt. Nyligen inledde den brittiska vädertjänsten Met Office ett samarbete med AI-företaget DeepMind för att kunna förbättra väderprognoser där DeepMinds AI förutspår nästan exakt när och var det kommer att regna under de närmaste 90 minuterna.

    Extremväder påverkar redan nu nästan hela jorden

    Nu har forskarna dessutom använt AI-teknik för att försöka skapa en unik överblick över kunskapsläget om pågående observerad klimatpåverkan. I en ny studie i tidskriften Nature Climate Change kunde dessa forskare med hjälp av AI visa att den globala uppvärmningen redan har påverkat fyra femtedelar av världens landyta och drabbat 85 procent av världens befolkning.

    Forskarna bakom studien använde maskininlärning för att identifiera och klassificera 102 160 studier som visar på klimatförändringar på olika platser i världen. Slutsatsen blev att klimatförändringarna redan nu kan mätas över nästan hela världen.

    Den gångna sommaren vittnar om extrema väderhändelser över världen med bland annat värmeböljor i Nordamerika och Sydeuropa, skogsbränder och extrema skyfall i Centraleuropa. I USA har klimatkatastrofer redan orsakat minst 388 dödsfall och mer än 100 miljarder dollar i skada i år, enligt analyser från Washington Post och den nationella amerikanska vädertjänsten NOAA.

    AI-metoden för extremväderstudien valdes eftersom det är nästintill omöjligt att manuellt analysera och sammanställa de tiotusentals rapporter om lokala klimatförändringar som görs varje år. Som en jämförelse gick 234 författare igenom 14 000 vetenskapliga studier inför senaste IPCC-rapporten.

    Thorsten Mauritsen, meteorolog vid Stockholms universitet och medförfattare till IPCC:s senaste rappport, säger till SvD att tillvägagångssättet är intressant:

    Den senaste IPCC-rapporten baserades på 14 000 studier, och vi var 200 personer som arbetade med den, utöver tusentals övriga medhjälpare. Det krävs ett väldigt stort arbete för att göra sådana sammanställningar.

    Han är dock tydlig med att AI är ett trubbigt instrument och att metoden inte kan ersätta FN:s klimatpanel IPCC.

    Användningen av AI-teknik är bara i sin linda och kommer bli ett allt viktigare verktyg för att hantera klimatkrisen. Frågan är bara hur snabbt det kan gå.

    Regeringens linje: Fiska på hotade bestånd

    I veckan beslutades nya storlekar på nästa års fiskekvoter i EU. Sverige får nu kritik för att gått emot de vetenskapliga råden genom att lobba för fortsatt fiske i utsatta delar av Östersjön.

    Under tisdagen klev EU:s fiskeförhandlingar in på övertid, och ministerrådet enades till sist om nya kvoter för hur mycket fisk som får tas upp nästa år. Bland annat införs ett totalförbud mot yrkesfiske av torsk i hela Östersjön och förbud mot sillfiske i västra Östersjön.

    Men Sveriges regering drev igenom undantag, enligt stiftelsen BalticWaters2030. Trots att sill- och torskbestånden i västra Östersjön ligger på kritiskt låga nivåer ville Sverige fortsätta fiska på bestånden ”av socioekonomisk hänsyn”. Ett begränsat fiske, men helt emot de vetenskapliga råden som satts för att försöka få bestånden att återhämta sig innan en eventuell kollaps. Trots detta beskriver regeringen de nya kvoterna som ”i linje med den vetenskapliga rådgivningen”.

    Fiskeindustrin prioriteras

    Sillen i västra Östersjön har minskat från över 300 000 ton 1992 till under 60 000 ton 2020, och är på en kritisk nivå. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) menar att tillståndet är så illa att beståndet kommer att fortsätta ligga kvar under den kritiska nivån även om nollfiske införs. Detsamma gäller västra torsken, som minskat från över 50 000 ton 1997 till under 8 000 ton i år och nu närmar sig kollaps.

    Anledningen till regeringens inställning är att man säger sig vilja ”mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket”. Socialdemokraterna och Miljöpartiet, med avgående näringsminister Ibrahim Baylan (S) i spetsen, väljer alltså att riskera arter för kortsiktiga vinstintressen hos fiskeindustrin.

    Det är oroande, inte minst eftersom det var överfisket som ledde fram till att torsken i östra Östersjön kollapsade helt och fiskestopp infördes 2019. Den kortsiktiga fiskeripolitiken har nu gjort att en stor del av Östersjöns fiskbestånd är i kris. Förutom den kollapsade torsken är många andra arter, som sill och strömming, siklöja, ål, gädda och lax, på låga eller kritiska nivåer. På sikt riskerar fiskarter att helt försvinna, vilket får stora konsekvenser för Östersjöns hela ekosystem och det småskaliga fisket.

    Hotar Östersjöns ekosystem

    Sverige har inte heller velat minska kommissionen förslag för kvoter gällande laxen, trots att ICES rekommenderat nollfiske. ICES sa att ett fiske kan tillåtas om vissa krav uppfylls, men Sverige och Finland har nu en kvot som bara ligger 32 procent under förra årets fiske utan att kraven har uppfyllts.

    Regeringens ståndpunkt i EU-förhandlingarna hotar även strömming och kustfiske i Bottniska viken. Där har ministerrådet, med Sveriges stöd, nu röstat igenom en mycket hög kvot för för industriellt strömmingsfiske. Under året har kustfiskarna längs Bottniska viken vittnat om en tiondel av förväntad fångst, med rapporter om surströmmingsbrist och hot om nedlagda salterier som resultat.

    Det höga fisketrycket har gjort att sill och strömming – en av Östersjöns viktigaste arter – blivit könsmogen tidigare, samtidigt som individerna blivit magrare och växer långsammare. Det är vanliga tecken på stressade bestånd. Sill och strömming har därför varit särskilt omdebatterat den senaste tiden, bland annat fiskets negativa bidrag till samhällsekonomin.

    Regeringens fiskeripolitik riskerar alltså leda till att fler Östersjöarter än torsken kollapsar, med konsekvenser för både ekosystemet, samhället och den näring regeringen själva säger sig vilja skydda.

    ”Detta har påtalats för regering och riksdagspartier, ändå har den svenska hållningen inte tagit hänsyn till problemen som den höga kvotsättningen visat sig skapa i norr, och motsatt sig de vetenskapliga råden i söder”, skriver BalticWaters2030 i en kommentar om kvoterna.


    På grund av den svåra utvecklingen för Östersjöns fiskarter startar nu BalticWaters2030 och Supermiljöbloggen ett samarbete som läsarna kommer att märka av under höst och vinter.

    Skogsstyrelsen ville hålla larmrapport om avverkning hemlig – och mer än så

    Skogsstyrelsen har försökt hemlighålla interna larmrapporter om avverkningsplaner som berör mycket skyddsvärd och hotad skog. Samtidigt köper generaldirektören egen skog för tiotals miljoner och uppmanar lobbyister inom skogsindustrin att kommunicera med honom på hans privata e-postkonto, visar nu granskningar i DN och SVT.

    Den hårdnande striden om hur svenskt skogsbruk ska utföras för att klara klimat- och mångfaldsmålen återspeglas allltså även hos den högsta statliga myndigheten. Och det är ingen smickrande bild som framkommer.

    Mörkade varningar

    DN visar i sin granskning att tjänstemän inom Skogsstyrelsen i en intern promemoria, författat i början av hösten, varnar för att så kallade värdekärnor hotas av avverkning. Det rör sig bland annat om över 2 500 hektar av kalkbarrskog i Jämtland, en skogstyp som hör till Europas mest hotade och utsatta.

    Men promemorian ville Skogsstyrelsen inte lämna ut, med hänvisning till att den utgör ”internt arbetsmaterial.” Enligt DN hade även andra medarbetare inom myndigheten bara ryktesvägen hört talas om att det cirkulerade ett pm med allvarligt innehåll.

    Först efter att artikeln var klar att publicera ändrade sig Skogsstyrelsen och meddelade att pm:et skulle offentliggöras. En av personerna som uttalar sig i artikeln framhåller att det är väl känt bland de statliga tjänstemännen där och bland forskarna att mycket värdefulla skogar avverkas just nu.

    På Skogsstyrelsen vill någon uppenbarligen lägga locket på och mörka. Många på myndigheten är vänner med näringen. Samtidigt är skogsbruket och alla personer med makt fast i en kultur som man kan kalla för business as usual, säger professor emeritus i skogsvetenskap Per Angelstam till tidningen.

    Det finns tydliga politiska förklaringar till att de oroliga tjänstemännen på Skogsstyrelsen inte kunnat agera när de fått in avverkningsanmälningar på de värdefulla skogsmarkerna. En är ett beslut tidigare i vår i den pollitiska styrelsen som verkställts av Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist. Det gick ut på att man bad regeringen att ändra föreskrifterna så att det inte längre är tillåtet för skogstjänstemännen att lämna direkta råd till markägare, utan enbart generella, om miljöhänsyn inför avverkningar.

    Ett annat beslut, som var ett direkt krav från Centerpartiet i den så kallade januariöverenskommelsen, är att Skogsstyrelsen skulle upphöra med den så kallade nyckelbiotopinventeringen, där särskilt skyddsvärd skogsmark dokumenteras.

    Generaldirektören sitter på dubbla stolar

    Men hemlighetsmakeriet går längre än så. I ett inslag häromdagen visar Sveriges Television att Herman Sundqvist kontaktats av lobbyister inom skogsbranschen som begärde att Skogsstyrelsen skulle gå ut med polemik mot SVT:s stora reportagesatsning Slaget om skogen, som de uppfattade som ensidigt.

    Den uppmaningen hörsammades, men inte nog med det: SVT kan visa att Sundqvist hänvisade lobbyisterna att kommunicera med honom via hans privata e-post istället för den offentliga hos myndigheten. De här mejlen har han också raderat, vilket av professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin betraktas som ett åsidosättande av grundlagens offentlighetsprincip. Han framhåller att det inte går att runda principen om att kommunikationen med en myndighet ska vara offentlig genom att placera den på privat plats.

    De senaste dagarna har det också uppdagats att Herman Sundqvist under sin tid som generaldirektör själv köpt skog för tiotals miljoner kronor. Skog som hans egen myndighet ansvarar för att granska. Mot bakgrund av kritiken mot Sundqvist säger Vänsterpartiets miljöpolitiska talesperson Elin Segerlind till TV4 att generaldirektören borde avgå.

    Tillsynen försämras

    De här exemplen på mörkning och hemlighållande av viktig skogsinformation hos den ansvariga myndigheten ligger väl i linje med det starka trycket från skogsindustrin om att hålla allmänheten så oinformerad som möjligt om planerade avverkningar. Den förra centerpartistiska miljöministern Lena Ek, sedan 2016 ordförande för Södra Skogsägarna, är bland andra en av de som lobbar hårt för att kartorna som visar avverkningsanmälningarnas gränser inte ska vara offentliga.

    Enligt ett uttalande från Södra Skogsägarna är den här offentliga insynen olämplig eftersom den ”möjliggör för andra aktörer än myndigheten att utöva lagtillsyn över skogsägarens aktiviteter.”

    Det förefaller dock som att denna allmänhetens tillsyn sannolikt spelar allt större roll, eftersom den ansvariga myndighetens tillsyn blivit svagare. Enbart en försvinnande liten del av de många tiotusentals avverkningsanmälningarna som görs leder till inspektion på plats av Skogsstyrelsens personal, vilket Supermiljöbloggen berättat om tidigare i år.

    Dålig miljöeffekt med hyrkläder

    Trenden att hyra kläder är tyvärr inte en given klimatlösning. Det kan i värsta fall vara värre än att köpa och slänga kläderna, visar en ny studie.

    En finsk forskargrupp har jämfört klimatavtrycken för ett par jeans som ägs och görs av med på fem olika sätt, till exempel textilåtervinning, second hand-försäljning och uthyrning.

    Förvånande nog var uthyrningen den mest klimatbelastande – till och med värre än att köpa kläderna nya och kasta i soporna. Det skriver Råd & Rön. Anledningen är att det krävs väldigt mycket transport och tvätt när samma plagg skickas fram och tillbaka flera gånger.

    Forskarna bakom studien konstaterar att miljönyttan med cirkulära modeller är komplex och att man inte ska utgå från att uthyrning alltid är det mest hållbara, enligt DN.

    Lösningen är ändå inte att köpa nytt, eftersom även nyköp och textilåtervinning har enormt stor påverkan på miljö och klimat. Experter efterfrågar istället en sundare helhetsinställning till konsumtion.

    När man hela tiden jämför mellan att hyra eller köpa nytt uppmuntras hela idén om att kläder ska vara utbytbara och kortsiktiga. Det vi behöver är mer långsiktiga relationer till kläder, som vi har haft tidigare, säger Magdalena Petersson McIntyre, vid Centrum för konsumtionsvetenskap på Göteborgs universitet, till Råd & Rön.

    Rädda Östersjön – mejla fiskeministern!

    Det storskaliga industrifisket pressar Östersjöns ekosystem till bristningsgränsen. Det är inte hållbart att fortsätta överfiska hotade bestånd – nu måste fiskeripolitiken förändras.

    SMB har länge rapporterat om det allvarliga läget i Östersjön. Högst ansvarig för Sveriges fiskeripolitik är nya landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg. SMB vill nu – tillsammans med våra läsare – uppmärksamma ministern på de stora utmaningarna som hotar vårt viktiga hav.

    Såhär går du tillväga

    • Öppna din mail.
    • Döp ämnesraden till ”Förbättra fiskeförvaltningen i Östersjön”.
    • Kopiera in följande text:
      Hej!
      Jag är allvarligt oroad över läget för Östersjöns fiskbestånd. Forskningen visar att flera arter är illa ute, däribland den viktiga sillen/strömmingen som ser ut att närma sig en likadan kollaps som drabbade torsken. Samtidigt tillåts stora industritrålare fortfarande ta upp stora mängder fisk, trots att samhällskostnaderna blir negativa. Som fiskeminister har du stor möjlighet att påverka förvaltningen. Jag hoppas att du vill ta tag i de stora problemen med Sveriges nuvarande fiskeripolitik.
      Vänliga hälsningar, XX
    • …eller skriv en egen text om varför Östersjön måste prioriteras av ministern.
    • Skicka ditt mejl till naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se.

    Tack för din insats – tillsammans stoppar vi överfisket!


    Under hösten 2021 samarbetar Supermiljöbloggen med stiftelsen BalticWaters2030 för att lyfta det allvarliga läget i Östersjön.

    Ny teknik halverar tiden för att återvinna batterier

    Forskare vid KTH har utvecklat en metod för att halvera återvinningstiden för förbrukade litiumbatterier. Dessutom lyckades forskarteamet även återvinna större mängd av metallerna.

    SMB har tidigare rapporterat om hur elbilsutvecklingen även drivit på utvecklingen av elbilsbatterier. Men trots att flera miljöinnovationer har skett är batterierna fortfarande problematiska ur miljösynpunkt.

    Det är därför positivt att forskarna vid KTH inte bara lyckats halvera återvinningstiden för uttjänta litiumbatterier med hjälp av ny ultraljudsteknik, de har även kunnat återvinna en större mängd metaller från batterierna. 

    Vi utför metallutvinningen på halva tiden jämfört med vad som normalt behövs och vi får ut mer metalljoner än vad man normalt rapporterar i vetenskaplig litteratur. Vi gör det dessutom med svaga syror som ättiksyra och citronsyra i stället för svavelsyra, vilket är gynnsamt ur alla perspektiv när det kommer till både arbetsmiljö och hållbar utveckling, säger Xiong Xiao, forskare vid KTH.

    Batterierna de arbetat med återfinns bland annat i mobiltelefoner och elbilar.

    Naturskyddsföreningen beskriver hur litiumjonbatterier, som är den vanligaste batteritypen för elfordon idag, innehåller flera typer av metaller som litium, koppar, aluminium och kobolt. Förutom att utvinningen av metallerna kan innebära sociala och miljömässiga problem är flera av metallerna sällsynta.

    Företagsledare i öppet brev – kraftfulla åtgärder behövs för att undvika en död planet

    I ett öppet brev inför FN:s toppmöte i Kunming, Kina, med fokus på biologisk mångfald har toppcheferna för Unilever, H&M och nio andra storföretag uppmanat till meningsfulla åtgärder mot massutrotning av vilda djur och kollaps av ekosystem. Annars riskerar vi att få ”en död planet”, rapporterar The Guardian.

    Brevet som publicerades den här veckan i The Guardian beskriver hur vi inte enbart befinner oss i en klimatkris, utan att vi även har en allvarlig förlust av biologisk mångfald som måste hanteras.

    Företagsledarna skriver att eftersom det inte finns några företag på en död planet har nu fler än 1000 företag undertecknat uppmaningen om att ’Nature is Everyone’s Business’ och som är riktad till regeringar för att de ska anta en politik som vänder den negativa planetära utvecklingen till år 2030.

    Vidare skriver företagsledarna att de erkänner sitt ansvar att avvisa ”business as usual” som metod, och i stället omvandla sina affärsmodeller för att verka inom planetära gränser. Man uppmanar samtidigt regeringar att handla så att produktions- och konsumtionssvtrycken är hållbara. De skriver även att de är beredda att samarbeta med regeringar för att det här ska ske.

    Tung kritik från lagman mot riksdagens cementlag

    Riksdagens speciallag som ger Cementa rätt att fortsätta kalkbrytningen i Slite på Gotland får ljungande kritik från rättsexperten, lagmannen och tidigare hovrättsrådet Mikael Mellqvist. Beslutet är inget mindre än ett angrepp på demokratin, skriver han i ett debattinlägg på nyhetssajten Altinget.

    En lång rad svenska politiker och partier har uttalat sin oro över de polska och ungerska regeringarnas ingrepp mot domstolarnas oberoende. Men den här oron är som bortblåst på hemmaplan, skriver Mellqvist i sin debattartikel och dömer ut riksdagens beslut i ytterst skarpa ordalag.

    Inför vissa industriföreträdares skrämselpropaganda och illa underbyggda spekulationer om byggstopp och massarbetslöshet, har regering och riksdag vikt ned sig och satt sig över flera av regeringsformens bestämmelser som uttrycker rättsstatliga principer, framhåller han.

    Det var den 29 september som en enig riksdag, efter sen kovändning från Vänsterpartiet, slog fast att Cementa får fortsätta att bryta kalk under åtta månader, trots beslut i högsta miljöinstans att så inte får ske efter den 31 oktober i år. Detta måste ses som en formidabel överkörning av inte bara Miljööverdomstolen, utan även Lagrådet som hade flera invändningar mot lagtexten av allvarlig art.

    Lagrådet utgör den svenska varianten av en så kallad författningsdomstol, som finns i många länder och övervakar att de politiska besluten är lagliga. Men lagrådet har ingen egen beslutsmakt utan enbart en rådgivande funktion gentemot regering och riksdag.

    Två av lagrådets allvarliga invändningar mot Lex Cementa var att lagen stred mot regeringsformens krav att rättstvister mellan enskilda parter inte får avgöras av andra än domstolar, och att lagar måste vara generella. Lex Cementa är enbart skapad för att undgå ett oönskat domstolsbeslut, är Mikael Mellqvists slutsats, och därmed undergrävs det allmänna förtroendet för lagen som ett instrument för att styra samhället:

    Samhället förväntar sig att medborgarna rättar sig efter givna domstolsutslag, även om man som enskild medborgare skulle ogilla ett domstolsavgörande. Det kan då knappast vara att begära för mycket att medborgarna förväntar sig att regering och riksdag visar samma respekt.

    Trots riksdagsbeslutet kan det bli ett domstolsavgörande av frågan till slut. Miljöorganisationerna Greenpeace och Svenska Naturskyddsföreningen sa omgående, vilket Supermiljöbloggen rapporterade, att de skulle överklaga själva riksdagsbeslutet om den nya lagen.

    En sådan prövning sker i så fall i Högsta förvaltningsdomstolen och gäller huruvida just grundlagen följts. Men ett beslut kan dröja många månader, förklarar professorn i miljörätt Jonas Ebbesson i en intervju med TT.

    Kol och olja måste stanna i marken om vi ska kunna nå Parisavtalet

    Merparten av den olja och det kol som går att utvinna måste ligga kvar i marken om vi ska kunna begränsa klimatförändringarna. Det visar ny forskning som sätter fingret på hur bråttom det är om det ska bli möjligt att uppfylla Parisavtalet.

    Debatten kring kol, olja och gas hårdnar alltmer och det möjligt att vi är på väg att närma oss ”peak oil” och ”peak fossila bränslen”. Trots det står fossila bränslen fortfarande för 80 procent av den globala energikonsumtionen. En ny forskningsartikel i tidskriften Nature betonar dock med klimatmötet i Glasgow bara en månad bort att för att kunna uppnå Parisavtalet behöver majoriteten av dessa fossila bränslen stanna där de är och aldrig användas.

    Det hårda budskapet i artikeln är att närmare 60 procent av all olja och gas som går att utvinna, samt nästan allt kol som går att bryta måste ligga kvar i marken för att det ska finnas någon rimlig chans att hålla Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturökning.

    Som SMB tidigare rapporterat bidrar högre halter av kol i marken till en ökad förmåga att hålla kvar vatten och näring och skydda grödor från klimatförändringarnas effekter så här finns ytterligare ett argument för att låta det vara där det är. Det kräver en ekonomisk omställning som borde skett för länge sedan. Om oljan och kolet måste stanna i marken uppstår problemet med att övertyga länder från att avstå från att utvinna fossila bränslen, fast deras ekonomier bygger på det. Det säger Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling vid Uppsala universitet, till Vetenskapsradion:

    Det är klart att man kan tänka sig att Sudiarabien bygger upp en ny industri i rekordfart som bygger på helt andra energislag eller verksamheter. Men oftast finns det ju en ganska stor tröghet i hur snabbt det går att ställa om stora industriella system och även då stora länders ekonomier.

    Inte ens Norge är villigt att ge upp sin olja. I det norska valet var det bara Miljøpartiet De Grønne som krävde att landet skulle sluta leta efter mer olja och gas. Resultatet blev ett dåligt val där partiet hamnade under spärren och utanför regeringen, vilket säger något om vilja att ställa om.

    Ett ytterligare problem är att världen nu upplever sig närma sig en energikris som lätt kan komma att skyllas på klimatomställningen. Som Dagens industri rapporterar, riskerar energikrisen leda till rekordhöga utsläpp i en tid när de måste minskas avsevärt. DI hänvisar till en analytiker på Bloomberg som nu är orolig för att det finns en växande felaktig bild att den nuvarande energikrisen är utlöst av förnyelsebara energikällor.

    Vad många dock glömmer bort är att fossila bränslen fortfarande subventioneras med helt overkliga summor pengar. Som SMB kunde rapportera häromdagen rör det sig enligt en analys av den Internationella Valutafonden om 5,9 biljoner dollar under 2020, vilket motsvarar nästan 11 miljoner dollar i minuten. Enligt IMF finns det i dag inget land i världen som fullt ut låter sin fossilindustri finansiera de egentliga ekonomiska och miljömässiga kostnaderna, något som Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren kommenterade på Twitter:

    Det här är fullkomligt sanslösa siffror som visar på hur den fossila industrin hålls levande med konstgjord andning. Alternativen finns redan, det handlar bara om att sluta slänga pengar på gårdagens smutsiga teknik.

    Dagens CO2-kurva

    Varje vecka redovisar SMB halten av koldioxid i luften.

    Enligt senaste mätningen uppmätt på Mauna Loa på Hawaii ligger koldioxidhalten nu på 414,19 miljondelar (ppm). Det är en liten ökning jämfört med förra veckans notering på 413,38 ppm. På ett år har det skett en ökning med 3,09 ppm.

    För bara 10 år sedan låg halten på 393 ppm och redan 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Därmed är världen halvvägs till en dubblering av koldioxidhalten jämfört med förindustriell tid. Det är den gräns som klimatforskare ofta använder för att beräkna hur mycket uppvärmning av planeten människan orsakar genom sina utsläpp, den så kallade klimatkänsligheten som enligt IPCC:s senaste rapport nu ligger på runt 3 grader. Det var bland annat denna upptäckt som blev belönad med Nobelpriset i fysik under veckan som gick.

    Koldioxidhalten i atmosfären har i år nått nya historiska nivåer med ett månadsgenomsnitt på nästan 419 ppm i maj och dagsrekord på 421 ppm. Det är den högsta månadsnivån sedan mätningarna började för 63 år sedan vid NOAA:s Mauna Loa-observatorium på Hawaii. Ökningen för hela 2020 var cirka 2,30 ppm jämfört med 2019 och är en del i en tydlig trend.

    Dagens koldioxidhalt i atmosfären är exceptionellt hög och har inte befunnit sig på den nivån på 3,6 miljoner år, enligt NOAA, och vi närmar oss nu nivåer liknande de som fanns för 15 miljoner sedan när det var 3-4 grader varmare och havsnivån var 20 meter högre. Forskning visar att världen nu snabbt rör sig mot förändringar i klimatsystemet som saknar motstycke i människans historia. Detta bekräftades av IPCC-rapporten som betonar den mänskliga påverkan som otvetydig för den uppvärmning som skett och vars hastighet saknar motstycke under i alla fall de senaste 2000 åren.

    Källa: NOAA
    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.