Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Bokrecension: Scener ur ett hjärta

    Scener ut ett hjärta, skriven av operasångerskan Malena Ernman och hennes man Svante Thunberg, är ingen vanlig biografi. Det är ett frustrerat rop på förståelse och handling i ett kallare, passivare och alltmer handlingsförlamat samhälle.
     
     
    Författarna gör det tydligt i bokens första kapitel när de bekänner att de inte är intresserade av långa biografiska redogörelser eller saftiga historier från Malena Ernmans långa operakarriär. De vill göra något annorlunda, något större. De vill berätta om hur det känns att bli motarbetade av lärare som inte vill ta deras döttrars problem på allvar. Om en riksdag som inte svettas, trots att jorden blir allt varmare.
    Redan i bokens själva struktur märks en vilja till genreförnyelse. Biografin är uppdelad i tre delar och varje del i ett antal scener, som om boken är en operaföreställning i tre akter. Medvetet eller omedvetet rör sig kapitlen mot det större målet – att vi måste ta hand om vår planet.
    Första akten fokuserar på det personliga, på dotterns Gretas uppväxt och föräldrarnas kamp för att hålla ihop vardagen. I Andra akten övergår scenerna till att likna miniatyr-essäer, där det personliga och det miljöpolitiska flyter samman i den yngre dottern Beatas tonårsliv och uppmaningen att agera för klimatet
    I bokens fragmentariska kapitelindelning, där varje scen kan vara så kort som en halv sida eller så lång som fyra-fem, får läsaren en glimt av familjens vardag och tankar. I de främsta styckena ger strukturen en känsla av samhällskommenterande poesi. Korta innehållsrika meningar läggs ut på sidan som ett lapptäcke, och slutar i en kärnfull slutsas om klimatets oroande tillstånd.
    Detta gäller dock inte alltid. I strukturens djupaste dalar förvillas läsaren ibland i ofullbordade tankegångar. Min önskan att förstå familjens tankar och miljöinsikter uppfylls inte helt, eftersom scenen byts ut mot en ny innan tanken fullbordats. Tanken fladdrar förbi nnan den helt hunnit ta form
    Om man stannar vid uppmaningen, upptäcker man något bortom den optimism som ibland rör sig i miljörörelsen. Man ser bortom inbillningen att allt löser sig med lite teknik och lite glada greenwashade företagskampanjer. Istället finns där ett större budskap om att – trots att staten och samhället sviker och allt blivit upp till den otillräcklige individen – ska vi inte ge upp. Det är istället ett kall för att organisera sig.
    Scener ur hjärtat är inte ett rop på hjälp, utan en uppmaning att vi klarar inte det här själva som individer. Utan ett socialt skyddsnät klarar sig inte våra barn, och utan ett ekologiskt skyddsnät klarar sig inte vår planet. Ernman och Thunberg har visat oss några scener ur deras drama, det är dags för oss nu att följa deras exempel. Vi måste enas och samlas – det är bara så vi kan rädda klimatet.

    Premiär för SMB Kultur

    BOOM! Idag är det världspremiär för Supermiljöbloggens nya kulturdel – SMB Kultur. Vi har tagit tempen på bloggens kulturredaktör Joel Gordon Hultsjö.
    – Hej Joel! Du är redaktör för SMB:s nya kultursatsning. Varför behövs en kulturdel?
    Bra fråga Anna! Det är sant att de flesta lösningar på miljöhotet går att hitta inom naturvetenskaperna. Det är också ett faktum att denna fakta ofta kan vara svår att ta till sig. Där kommer kulturen in. Kultur, vare sig det handlar om konst, litteratur eller musik, är meningsbärare. De är bägare för budskap, känslor och kunskap som kan delas och göras tillgänglig för människor.  En nyhetsplattform behöver alltså en kulturdel för att kunna förstå och tolka det som naturvetenskaperna producerar, men även den sakta omintetgörande natur vi har omkring oss, ur alla persektiv.
    – Vad kommer vi kunna läsa om på SMB Kultur? 
    För det första kommer ni få läsa allt sorts kulturmaterial vi redan publicerar på Supermiljöbloggen, det vill säga intervjuer med konstnärer, krönikor och enstaka filmfestivalreportage. Med SMB kultur får ni mer av detta, men också mycket mer! Ni kommer få recensioner av de senaste böckerna på den svenska bokmarknaden som berör miljöfrågan, Vi kommer publicera intervjuer med författare, konstnärer och forskare som på olika alternativa sätt tar sig an klimathotet. Vi kommer också ge er gott om tips på miljöfilmer, konstutställningar och evenemang i hela Sverige.
    – Vad har du för tips till läsare som vill engagera sig i miljöfrågor?
    Det beror såklart på vad ens hjärtefråga är, men personligen skulle jag säga: Organisera er. Gå med i ett parti som kämpar för miljön eller gå med i en miljöorganisation som Jordens vänner och verka för jordens rättigheter. Eller så kan du engagera dig i din lokala Naturskyddsföreningsklubb och anordna skogsvandringar och studiecirklar. Finns det ingen i din kommun, skapa en! Ibland räcker det bara med en studiecirkel på Studiefrämjandet för att starta en glöd, som kan sluta i en härlig majkase när nog med människor ansluter. Det finns något sätt för alla att engagera sig, det handlar bara om hitta rätt sätt för en själv.

    Malmö stads anställda har flugit 137 varv runt jorden – bara till Stockholm

    Malmö stads anställda och politiker har på tre år gjort 10 354 flygresor till och från Stockholm, vilket motsvarar 137 varv runt jordklotet. Det visar en granskning Sydsvenskan gjort.

    Malmö stad prisas för sitt miljöarbete och har som mål att bli världsbäst på hållbar utveckling. Men varje år gör kommunen tusentals flygningar till Stockholm – trots att det står i kommunens resepolicy att tåg ska väljas före flyg, och att resorna ska vara energisnåla, miljöanpassade och klimatvänliga.

    – Jag tycker absolut att vi kan bli bättre, säger Anna Lindblad, miljöstrateg på miljöförvaltningen till tidningen.

    Likadant lät det för två år sedan, då nyheten kom att Malmös klimatavtryck ökade trots sina höga klimatmål.

    – Om vi ska vara krassa så har vi inte gjort tillräckligt. Vi måste göra mer och vi måste göra det fortare, konstaterade då kommunens dåvarande miljödirektör Kerstin Åkerwall.

    Det var då. Men två år senare har kommunen ännu inte tagit itu med en av de mest basala klimatåtgärderna, det egna slentrianflygandet. Tåget mellan Malmö och Stockholm tar ca 4 timmar och 20 minuter, och realistiskt hamnar flygets tidsbesparing på max 1 timme och 15 minuter*. Det är också mycket smidigare att jobba på tåg. Arbetsmässigt förlorar man snarare tre möjliga arbetstimmar per flygresa till och från Stockholm, jämfört med tåg.

    Det är varken tidseffektivt eller i linje med klimatmål, och en kommun som vill bli världsbäst på hållbar utveckling borde agera snabbt för att ändra sina ohållbara resvanor.


    SMB jobbar för hållbara resor. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    >>Läs mer om vad vi vill göra här


    *Flyget tar 1 timme och 5 minuter, incheckningstid (30 min), tid till flygplatsen i Malmö (30-50 min), avstigningstid plus resa från Arlanda (ca 50-80 min).

    Greta: Om folk skulle förstå på riktigt skulle de göra något åt klimatet

    Greta Thunberg beskriver sig på Twitter som en ”15-årig klimatradikal med Aspergers”.  Hon började skolstrejka för klimatets skull veckorna innan valet och har sedan dess väckt uppmärksamhet över hela världen. SMB har fått äran att intervjua den blivande legenden.
    Greta satte sig utanför riksdagen innan valet. På en skylt skrev hon budskapet:

    Vi barn gör ju oftast inte som ni säger åt oss att göra. Vi gör som ni gör. Och eftersom ni vuxna skiter i min framtid så gör jag det med.

    Bilden av flickan med flätor som vägrar gå till skolan har sedan spridit sig som en löpeld. Bland annat har Tidningarna The Guardian, New York Times och BBC skrivit om henne.
    Hon har hyllats av FN:s generalsekreterare António Guterres och Arnold Schwarzenegger blev så inspirerad att han bjöd in Greta till sitt årliga klimatmöte i Wien. Greta svarade direkt:

    Count me in. Hasta la vista baby.

    SMB träffar Greta utanför riksdagen där hon lugnt sitter med ett litet gäng andra ungdomar, som följt Gretas exempel och trotsar skolplikten.
    Varför har du bestämt dig för att skolstrejka?
    För att ingen gör någonting, ingenting händer. Allt bara fortsätter som vanligt, ingen säger någonting. Om ingen gör något får väl jag göra det. Det är mitt moraliska ansvar.
    Hur länge ska du sitta här?
    Varje fredag tills Sverige ligger i linje med Parisavtalet.
    Vad har du för tankar om valet?
    Klimatet kommer inte kollapsa på grund av valet. Vardagen fortsätter som förut. Det behövs mycket större förändringar.
    Behöver vi alla leva på ett helt annorlunda sätt?
    Individen måste ändra sitt beteende och systemet måste förändras.
    Hur tror du att vi kan få till beteende- och systemförändring?
    Jag tror vi får börja med krismedvetenheten, att folk börjar förstå att klimatet är i kris. Då tror jag att folk kommer förändra sig och engagera sig.
    Vad krävs det för att folk ska inse att det är en kris?
    En början vore ju att media rapporterar om klimatet – åtminstone basala klimatnyheter. Det var ju en del nyheter om bränderna i somras, men inget om att det var klimatförändringar. Media och våra ledare beter sig inte som om de förstår klimatkrisen, klart att folk inte förstår att vi behöver göra någonting då.
    När politikerna ändå pratar om klimatet, vad är det som de inte har förstått ?
    De pratar om klimatet som en av många frågor. När folk skulle välja de viktigaste frågorna för valet var klimat och miljö bara på sjunde plats. De klimatförslag som partierna föreslår är bara skrap på ytan. Att blanda i lite biobränsle i bensinen, det är alldeles för lite.
    Vilka har störst ansvar för att stoppa klimathotet?
    Alla har ett stort ansvar. Om folk ska göra någonting åt detta så måste de få veta om att de ska göra någonting. Därför har media ett väldigt stort ansvar. Bara om de rapporterar om situationen kan folk börja förstå och göra någonting åt detta. Men alla kan påverka andra människor runt sig, inte bara media och politiker.
    Vad skulle du vilja att folk gjorde?
    Sätta sig in i klimatfrågan. Om man förstår klimatkrisens innebörd förstår man vad man behöver göra.
    Är du besviken?
    Mest på de som vet vad klimatfrågan innebär, men som inte uttalar sig om det. Det gäller både politiker, journalister, influensers och forskare, som vet om allvaret, men som inte säger hur det är.
    Vissa säger att det inte spelar roll vad lilla Sverige gör, vad säger du till dem?
    Sverige är ett av de tio länderna med störst ekologiskt fotavtryck per capita. Vi är värstingarna. Om alla skulle leva som vi skulle det behövas 4,2 jordklot. Det spelar roll vad vi gör.
    I Dagens ETC skrev Greta tidigare:

    Många brukar säga att Sverige är ett så litet land, att det inte spelar någon roll vad vi gör. Men jag tänker att om några flickor kan få rubriker över hela världen genom att bara inte gå till skolan under några veckor, tänk på vad vi alla skulle kunna göra tillsammans om vi bara ville.

    Ser du något hopp just nu?
    Att människor inte vet om hur det ligger till. Om det hade varit så att de förstod men ändå inte gjorde något så skulle ju människor vara onda. Så hoppet ligger i att vi inte ännu vet. Om folk skulle börja förstå på riktigt skulle de göra något åt det.


    SMB bevakar och driver på för en bättre miljö. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Jamaica förbjuder engångsartiklar av plast

    Stränder är vackrare utan plastföroreningar. Det har den den jamaicanska regeringen insett – och förbjuder nu engångsplastpåsar, sugrör och frigolit från och med nästa år.
    Allt fler länder förbjuder engångsartiklar av plast. I april skrev SMB om att Taiwan lanserat förbud mot engångsartiklar i plast, och nyligen följde Dominikanska republiken efter. Senast i ledet är karibiske grannen Jamaica som i veckan beslöt att förbjuda vissa plastprodukter, och även import, tillverkning, försäljning och användning av engångsplastpåsar. Det rapporterar bland annat organisationen Blankspot om.
    Karibiska öarna har, som resten av världen, stora problem med nedskräpning. I Karibien finns många vackra korallrev, och plasten både skadar dem och ökar risken för att de drabbas av sjukdomar. Därför är de karibiska öarnas beslut att förbjuda engångsprodukter i plast extra rimligt – och extra glädjande.
    Här hemma är sugrör, bestick och omrörare i plast det femte vanligaste skräpet på svenska stränder. Ännu har inget beslut mot engångsartiklar kommit hit, men i somras förbjöd sverige mikroplast i vissa produkter.
    Läs mer om plaståtgärder runtom i världen, och Frankrikes plastförbud, Englands plastpåseavgift och Sveriges mikroplaststopp.


     SMB jobbar emot plastföroreningar. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Svenskt Näringsliv motarbetar EU:s klimatarbete

    Den mäktiga lobbygruppen BusinessEurope, där Svenskt Näringsliv ingår, försöker stoppa alla förslag på höjda klimatambitioner inom EU. Det visar ett läckt dokument.
    BusinessEurope lägger årligen ungefär 40 miljoner kronor på att försöka påverka våra beslutsfattare. En av sakerna de lobbar för är att klimatpolitiken inom EU endast ska vara politiska utspel, helt utan konsekvenser. En annan är att ambitionerna att minska de europeiska utsläppen inte ska höjas, enligt ett läckt dokument.
    Det är medieföretaget Euraktiv som fått tillgång till det läckta dokumentet, och nyheten har bland annat omskrivits av Natursidan.
    Just nu pågår diskussioner i parlamentet om att sätta EU:s mål för utsläppsreducering till 45 procents minskning till 2030, istället för nuvarande mål om 40 procents minskning. Många politiker står bakom förslaget, men med stora lobbygrupper emot sig kan klimatet komma i kläm.
    På den svenska scenen har Svenskt Näringsliv nyligen utmärkt sig i miljöfrågor genom opinionsbildande tankesmedjan Timbro, som nyligen släppte rapporten ”Effektiv klimatpolitik”. I deras bedömning hade Moderaterna bäst miljöpolitik då.
    Rapporten har totalsågats av bland annat liberale ledarskribenten Patrik Kronquist som menar att ”det räcker faktiskt med att säga nej till alla utsläppsminskande åtgärder – och ja till EU-medlemskap – för att få åtta poäng och därmed bli bästa parti i Timbros rankning.”
    Svenskt Näringsliv och Timbro borde läsa på lite mer om klimat och ekonomi. I det långa loppet gynnas företag av att lobba för en mer aktiv miljöpolitik.
    Att inte satsa på klimatmålen skulle få katastrofala ekonomiska konsekvenser. Att istället genomföra ambitiös klimatpolitik skulle generera stor ekonomisk vinst, konstaterar bland annat en grupp amerikanska miljöekonomer. Inte för att det däremot borde spela roll när det handlar om mänsklighetens överlevnad.


    SMB jobbar emot fossillobbying. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    Seger: Nej till kalkbrytning i Ojnareskogen

    Miljörörelsen jublar när Mark- och miljö-domstolen sätter stopp för den långdragna kampen om Ojnareskogen på Gotland.
    Mark- och miljööverdomstolen meddelade i förra veckan att man upphäver Nordkalks och SMA Minerals tillstånd till kalkbrytning på norra Gotland.
    Beskedet mottogs med glädje av miljörörelsen, som kämpat i flera år för att hindra bolagen från att exploatera marken.

    – Det här är en stor miljöseger. I över tio år har Naturskyddsföreningen deltagit i den juridiska processen för att försöka rädda den fantastiska naturen och alla de särpräglade arterna som lever i Bunge och Ojnareskogen. Vi är både lättade och glada att området äntligen är säkrat från framtida exploatering, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl i ett pressmeddelande.

    2014 gavs bolagen brytningstillstånd av den lägre juridiska instansen, Mark- och miljödomstolen. Ett år senare valde regeringen att göra Ojnareskogen och Bästeträsk till ett Natura 2000-område, vilket stärkte områdets skydd och försvårade för kalkbrytarbolagen.
    Domstolen konstaterar nu att täktverksamheten skulle innebära sådan stor skada på Natura 2000-området att man inte kan ge tillstånd.

    Ny studie: samband mellan högernationalism och klimatförnekelse

    Ett nytt internationellt forskningsnätverk har inlett ett projekt vars resultat visar på starka kopplingar mellan klimatförnekelse och högernationalism. 
    Bakom projektet, med titeln Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse, ligger forskningsnätverket Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED) som har sitt centrum på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Detta är det första forskningsnätverket av sitt slag och inkluderar cirka 40 av världens främsta forskare inom området.
    Syftet med nätverket är att förstå klimatförnekelsens inverkan på poltiska beslut. Enligt Martin Hultman, forskningsledare för projeket och docent i teknik- och miljöstudier vid Chalmers, visar studien att klimatförnekarna har flyttat fram sina positioner de senaste åren.

    – Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper, säger Hultman till forskning.se

    En växande rörelse

    Enligt studierna som tagits fram inom projektet är klimatförnekelse en alltmer framträdande politisk fråga inom extremhögern. Hultman har tillsammans med kollegorna Björn P. Kaltenborn och Olve Krange, undersökt detta i förhållande till Norge i artikeln Cool dudes in Norway: climate change denial among conservative Norwegian men (2018).

    – De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Hultman

    Studien ovan är en av de första som publicerats inom det tvärvetenskapliga projektet som sträcker sig över flera år framöver.
     
     
     

    Idag passerade vi 1,5-gradersgränsen

    Uppdatering: Sedan den här artikeln skrevs har MCC uppdaterad sina underlag efter den nya IPCC-rapporten som kom ut i oktober 2018. Enligt de nya siffrorna har vi nu åtta år kvar innan 1,5-gradersgränsen passeras.

    Idag klockan 9.00 passerade vi möjligheten att hålla oss under 1,5-graders uppvärmning, enligt forskningsinstitutet MCC. Vi kan fortsätta släppa ut växthusgaser i mellan åtta och 23 år till innan vi också passerar gränsen för två grader.

    Supermiljöbloggen rapporterade för fem år sedan att gränsen på 1,5-graders temperaturhöjning var på väg att gå oss ur händerna. Nu har det enligt MCC hänt. Idag har vi 1 grads uppvärmning, och effekterna vi kan se är bland annat varmare och surare hav, koralldöd, global issmältning och vattenhöjning. Det blir sämre livsmedelssäkerhet och mer allvarliga och kostsamma naturkatastrofer, som de vi såg i somras.

    Nu har vi släppt ut tillräckligt mycket koldioxid för att världen kommer att fortsätta värmas till 1,5 grad, oavsett om vi slutar bränna fossila bränslen imorgon.

    ”Jag upplever att forskarvärlden är lite överrumplad över att vi ser så stora konsekvenser redan vid 1 grads uppvärmning”, sa Johan Rockström till SvD.

    Vid två-tre graders uppvärmning kommer effekterna bli ännu värre, och idag beboeliga delar av jorden kommer bli helt obeboeliga.

    ”Unika, klimatkänsliga ekosystem som korallreven, Arktis och småöar i haven (till exempel Maldiverna) överlever antagligen inte en global uppvärmning på 2 grader, men kan klara sig vid 1,5 graders global uppvärmning.” – Världsnaturfonden WWF

    Det finns fortfarande en chans att begränsa uppvärmningen till två grader, men den är på väg att passeras.

    ”Om vi böjer den globala utsläppskurvan senast 2020 och når NOLL utsläpp till 2050, har vi en chans att hålla oss under 2 grader. Men enda chansen att lyckas är att världen blir fossilfria till 2050 och att vi sköter alla ekosystem på jorden så att planeten upprätthåller sin resiliens, förmågan att buffra och ta upp koldioxid på land och i havet. Vi har alltmer belägg för att en fossilfri utveckling inte bara är möjlig, den är dessutom ekonomiskt konkurrenskraftig jämfört med olja, kol och naturgas, och ger stora fördelar för samhällen ekonomiskt, hälsomässigt, rättvisemässigt, demokratiskt, och säkerhetsmässigt”, säger Johan Rockström till SvD.

    MCC har utgått från IPCC:s beräkningar och från hur mycket länderna globalt släpper ut.



    SMB jobbar för att uppmärksamma klimatet. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete. 

    ”Vi måste tänka om kring skog och mark”

    ”Risken för skogsbrand kan minska genom att anpassa rätt trädslag till lämplig mark, öka inslaget av lövskog och genom att restriktioner för maskinkörning i skogen vid stark torka”, skriver Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson för Miljöpartiet.
    Sommarens torka och bränder har påmint oss om de pågående klimatförändringarna och om vårt beroende av skog och jordbruksmark. Torka, bränder och extremväder blir vanligare till följd av klimatförändringar. Det gör det än viktigare att förvalta skog och mark mer hållbart för att möta förändringarna.
    Extremvädret har drabbat många privatpersoner allvarligt och statligt krisstöd till jord- och skogsbrukare en viktig åtgärd. Nu när brandläget äntligen lugnat ner sig borde vi också börja tänka på hur vi förvaltar skog och mark.
    I sommar har de största markbränderna på många decennier rasat, vilket har lett till stor förlust av träråvara, evakuering av byar och stora kostnader för släckningsarbete. Risken för skogsbrand kan minska genom att anpassa rätt trädslag till lämplig mark, öka inslaget av lövskog och genom att restriktioner för maskinkörning i skogen vid stark torka.
    Trycket på avverkning är så stort att skyddsvärda naturskogar avverkas i brist på annan skog. Bränderna kan ytterligare öka trycket på de resterande skogarna. Det är viktigt att vi har ett hållbart uttag av skog och det gäller inte minst vårt statliga skogsbolag Sveaskog som har drabbats hårt av sommarens bränder.
    Även jordbruket och bönder har drabbats hårt av torkan med lägre skördar och foderbrist. Krisen har också satt fingret på jordbrukets beroende av importerade insatsvaror.
    Ekologiskt jordbruk är på många sätt mindre sårbart eftersom det är mindre beroende av importerat foder, bekämpningsmedel och handelsgödsel. Dessutom odlar ekologiska lantbrukare ofta flerårig vall med gräs och klöver som ökar jordens mullhalt och dess vattenhållande förmåga. Det kan göra att åkrar som länge har varit i ekologisk produktion klarar sig bättre i torkan.
    Man har också sett att äldre kulturgrödor har visat sig klara sommarens torka bättre, vilket visar på vikten av att bevara kulturgrödor bl a för växtförädling för att utveckla mer torkresistenta sorter. För att utveckla mer hållbara jordbruks- och skogsbruksmetoder behövs ökade satsningar på miljöstöd inom landsbygdsprogrammet, rådgivning, växtförädling och en ändrad skogsvårdslag med högre krav på miljöhänsyn.
    Miljöpartiet vill bland annat:

    • gynna omställningen till ekologiskt jordbruk så att 40 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt till 2030
    • fortsätta öka stödet till bönder som sköter ängar och betesmarker, våtmarker och andra miljötjänster
    • stödja utveckling av nya klimatsmarta, vegetariska livsmedel och ökad odling av svenska proteingrödor
    • öka anslaget för skydd av värdefull natur samt för naturvårdsskötsel,
    • införa ett omställningsstöd till hyggesfritt skogsbruk
    • att variation av trädarter och ålder ökar i den brukade skogen
    • att mer skonsamma och klimatanpassade metoder ska användas vid markberedning
    • att biodrivmedel ska miljömärkas för att garantera att de inte ger stora negativa miljö och klimateffekter
    • att stubbrytning ska vara förbjudet och att uttag av GRO T (grenar och toppar) ska vara hållbart.

    Nu behöver också de andra partierna komma med på banan. Vi behöver tänka om kring skog och mark i ett förändrat klimat, nu.
    Stina Bergström, miljöpolitisk talesperson MP

    Partigranskningen: Vad vill partierna göra för miljön?

    Funderar du fortfarande över vilket parti du ska rösta på? Här sammanfattar vi våra våra längre partigranskningar, som grundligt går igenom hur partiernas miljöpolitik ser ut. Let’s go supermiljöval 2018!.

    Vänsterpartiet

    Vänsterpartiet har seglat upp som en grön utmanare i kampen om miljöpolitiken och kännetecknas av ett antikapitalistiskt miljöperspektiv med fokus på rättvisefrågor. Tillsammans med Miljöpartiet rankas de som det bästa partiet enligt Naturskyddsföreningens granskning. Genom sin dubbla roll som både oppositionsparti och budgetförhandlare har partiet kunnat pusha extra mycket i många miljöfrågor. 
    Bra/inte bra:
    + Många konkreta förslag för utfasning av fossila subventioner
    + Vill ge direkta direktiv till AP-fonderna att divestera innehav i kol, olja och fossilgas
    + Vill förbjuda nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar från 2020
    + Vill införa mål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp
    + Arbetar aktivt för att utöka skogsskyddet
    – Vill inte beskatta klimatskadliga livsmedel (men har fortfarande relativt gedigna förslag för att minska köttkonsumtion)
    Sammantaget är Vänsterpartiet ett gott val för den som vill rösta på ett parti som prioriterar miljöpolitiken, men en osäkerhet är hur mycket påverkan de kommer ha då det är högst osannolikt att de hamnar i regeringsställning. Som bäst kan de bli ett stödparti som kräver en starkare miljöpolitik för att stödja regeringen, men det skulle å andra sidan kunna påverka en hel del.
    Läs hela granskningen: Vad vill V göra för miljön?

    Miljöpartiet

    Miljöpartiet – så bra för miljön som namnet antyder? Ja, i alla fall jämfört med nästan alla andra riksdagspartier. De kom på delad förstaplats i Naturskyddsföreningens ranking jämte Vänsterpartiet, och har trots sin nätta storlek fått igenom en hel del miljö- och klimatåtgärder under den senaste mandatperioden. Att miljö är viktigt för partiet syns tydligt i årets valkampanj, där Miljöpartiets hela fokus ligger på klimatfrågan. 
    Samtidigt minskar inte svenska utsläpp i takt för att förhindra katastrofala klimatförändringar, trots att MP har varit med i regeringen. 
    Bra/inte bra:
    + Har varit med och mer än fördubblat miljöbudgeten (och vill fortsätta höja den)
    + Har utökat skyddet för skog, mark och marina områden
    + Har infört flygskatt
    + Har infört klimatlagen och nytt klimatpolitiskt ramverk som förbinder alla kommande regeringar att aktivt arbeta med klimatfrågan
    + Vill satsa 100 miljoner på att rensa haven från plast till 2020
    + Vill komplettera miljömålen för att minska utsläppen vår konsumtion orsakar utomlands
    + Vill förbjuda försäljning av fossila bränslen till 2030
    – Har inget tydligt förslag för beskattning av klimatskadliga livsmedel (pratar dock gärna om skatt på ”fulkött” i relation till antibiotikaanvändning)
    – Har under senaste mandatperioden sänkt skatten på diesel, sålt Vattenfalls brunkolsgruvor och subventionerat svenska flygplatser med ekonomiskt stöd

    Miljöpartiet är alltså definitivt ett val för den som vill rösta för miljön. Det finns fortfarande utrymme för ytterligare förbättringar, men de gör skäl för sitt namn.
    Läs hela granskningen: Vad vill MP göra för miljön?

    Liberalerna

    Liberalerna har den senaste tiden utmanat Centern som det borgerliga miljöpartiet. De tror på marknadens och teknikutvecklings kraft att lösa miljöproblem, men är också positiva till ett antal viktiga miljöskatter. I Naturskyddsföreningens granskning hamnar Liberalerna högst av de borgerliga partierna.
    Bra/inte bra:
    + Vill ha höjda miljö- och klimatskatter nationellt
    + Vill ha europeisk flygskatt, koldioxidskatt och avgift för plastpåsar
    + Vill Stärka skyddet för fjäll-, skogs- och kustområden samt sjöar och vattendrag med höga naturvärden
    + Anser åtminstone på pappret och i kongressbeslut att naturvård och biologisk mångfald är mycket högt prioriterat
    – Dras med överdrivna teknikoptimist-tendenser exempelvis gällande flyg, där de nationellt vill se tekniska lösningar snarare än politiska styrmedel (en åsikt som inte backas av forskningen)
    – Sätter väldigt mycket hopp till internationellt samarbete, men vill samtidigt skära ner på insatserna för internationellt klimat- och miljösamarbete
    – Vill skära ned på miljöbudgeten med 3,1 miljarder
    Summa summarum så är Liberalerna relativt bra på pappret, men det är lite oklart hur mycket de kommer prioritera miljö och klimat. Fokuset på internationellt samarbete är bra och viktigt, men sådana överenskommelser tar tid. Och när det gäller klimatpolitiken måste saker börja röra på sig så snabbt det bara går, vi kan inte vänta på att de som är sämst i klassen ska börja röra sig först. Det finns fortfarande mycket att önska från Liberalerna, men de ska ändå ha en fjäder i hatten för att i praktiken vara ett hyfsat bra borgerligt miljöalternativ.
    Läsa hela granskningen: Vad vill L göra för miljön?

    Socialdemokraterna

    Sveriges största parti har steppat upp sin miljöpolitik på sistone – men lämnar ändå mycket att önska. I och med att de har regerat tillsammans med Miljöpartiet är det inte heller helt lätt att veta vilket parti som stått för vad i miljöpolitiken de senaste fyra åren. Naturskyddsföreningens granskning placerar Socialdemokraterna på fjärde plats.
    Bra/inte bra:
    + Har fördubblat miljöbudgeten (och vill höja den ytterligare)
    + Har gjort mer för klimat och miljö än de lovade inför förra valet
    + Vill införa pant på mobiler och andra elektroniska produkter
    + Vill bevara mer värdefull natur och fler marina områden
    – Har under senaste mandatperioden sänkt skatten på diesel, sålt Vattenfalls brunkolsgruvor och subventionerat svenska flygplatser med ekonomiskt stöd
    – Vill inte fasa ut det statliga stödet till flyg
    Allt som allt har Socialdemokraterna blivit bättre på miljö och klimat, men har fortfarande lång väg att gå. Det är svårt att avgöra hur mycket de kommer prioritera miljöfrågorna i en annan regeringskonstellation.
    Läs hela granskningen: Vad vill S göra för miljön? 

    Kristdemokraterna

    Är Kristdemokraterna ett val för den miljömedvetna? Kort svar: nej. Samtidigt så placerade de sig på gemensam fjärdeplats (tillsammans med S) på Naturskyddsföreningens ranking, som det näst bästa borgerliga partiet.
    Bra/inte bra:
    + Vill stoppa övergödningen av Östersjön och tillsätta syre till skadade bottnar
    + Vill ha skatt på plastpåsar.
    + Vill stoppa subventionerna till fossila bränslen inom EU
    – Vill skära ner miljöbudgeten med 3 miljarder kronor
    – Ser miljö och klimat som isolerade ämnen
    – Saknar egentliga förslag och visioner för att få ner utsläppen
    KD är inte ett miljöparti, men kommer ibland med en del lite vaga formuleringar i rätt riktning. Hur saker som en ”lång­sik­tig hel­hets­syn med respekt för vår samtida omgivning och kommande ge­ne­ra­tio­ner” (citat ur en budgetmotion från 2018) ska se ut konkret får vi tyvärr inte veta. 
    Läs hela granskningen: Vad vill KD göra för miljön?

    Centerpartiet

    Centerpartiet vill profilera sig som det borgerliga miljöalternativet, men den bilden har fått sig en del törnar på sista tiden. Partiet hamnade bakom både Liberalerna och Kristdemokraterna i Naturskyddsföreningens partigranskning. De fick dessutom Jordens Vänners greenwash-pris för att sprida vilseledande information om att vi kan fortsätta flyga som vi gör bara vi byter till biobränsle. Centerpartiet lyfter marknaden och teknikutveckling som viktiga lösningar på dagens miljöproblem. 
    Bra/inte bra:
    + Vill skärpa kemikaliepolitiken
    + Vill satsa en 1 miljard på rening av Östersjön
    + Vill främja miljöteknik
    – Har en orealistisk bild av befintlig och framtida miljöteknik, samt vad den kan åstadkomma – exempelvis gällande flyg
    – Vill inte stärka miljöbalken (C och SD är enda partierna som motsätter sig förslaget)
    – Vill skära ner miljöbudgeten med 2,4 miljarder kronor

    För att sammanfatta verkar Centerpartiet förtjäna att bli petade av Liberalerna som Alliansens gröna röst – det är mycket snack om miljöteknik som inte finns eller fungerar än. Men de har också en rad bra konkreta förslag för miljö och klimat. Vi vet att Centerpartiet kan talk the talk – nu gäller det bara att de ska börja walk the walk.
    Läs hela granskningen: Vad vill C göra för miljön?

    Moderaterna

    Den senaste tiden har Moderaterna börjat prata allt mer om klimat, men det finns fortfarande stora hål i partiets miljö- och klimatpolitik. Avsaknaden av tillräckligt stora satsningar gör att miljö inte framstår som en prioriterad fråga för Moderaterna. Partiet kommer näst sist i Naturskyddsföreningens granskning.
    Bra/inte bra:
    + Vill fasa ut fossila subventioner till gruvindustrin
    + Vill satsa på läkemedelsrensning
    – Är stora påhejare av dyra och jättelika motorvägar
    – Vill minska miljöbudgeten med 4,3 miljarder
    – Vill ha kvar subventioner till flyget, och är samtidigt emot flygskatten
    – Vill sänka bensin- och dieselskatten
    – Har inga förslag alls för att minska matens klimatpåverkan
    Det är positivt att Moderaterna äntligen börjat nämna klimatfrågan. Det kommer dock dröja innan partiet bottnar ordentligt i miljöpolitiken.
    Läs hela granskningen: Vad vill M göra för miljön?

    Sverigedemokraterna

    Vill du rösta på ett parti som inte kommer lyfta ett finger för att lösa miljöproblemen? Då är Sverigedemokraterna partiet för dig. De kommer sist i Naturskyddsföreningens granskning, och motsätter sig dessutom Parisavtalet och  viktiga nationella klimatmål.
    Bra/inte bra:
    + Har några satsningar för förbättrad havsmiljö, om än inte lika omfattande som de andra partierna
    – Vill minska miljöbudgeten med 3,44 miljarder (första året, mer därefter)
    – Vill inte fasa ut fossila subventioner
    – Motsätter sig Parisavtalet, energiöverenskommelsen om förnybar energi, och den nya svenska klimatlagen
    – Har ytterst få, på gränsen till obefintliga, förslag för att minska Sveriges klimatpåverkan och bevara den biologiska mångfalden
    – Skyller på andra länder och menar att vi i Sverige ändå inte kan göra något åt världsproblemen
    Sverigedemokraterna har avslöjats låta klimatförnekare och lobbyister diktera klimatpolitiken, vilket syns i såväl uttalanden som budget och politik. Bristen på insikt om vår tids viktigaste fråga gör Sverigedemokraterna till ett miljöpolitiskt bottennapp.
    Läs mer: Vad vill SD göra för miljön? 

    Feministiskt initiativ

    F! kallar sig själva ”det nya gröna partiet” – men det är ett ungt parti som fortfarande står utanför riksdagens kalla verklighet av kompromisser och intressekonflikter. Uppstickare är de i alla fall, med en radda förslag för att styra upp miljö och klimat.
    Bra/inte bra:

    + Vill ha dubbelt så hög flygskatt
    + Vill ha 100-procentig straffskatt på dieselbilar
    + Vill införa skatt på klimatskadliga livsmedel och subventionera icke-skadliga diton
    + Vill införa statligt stöd till energieffektivisering
    – I och med att de inte sitter i riksdagen kan de kosta på sig visionära förslag, men vi vet inte hur de skulle agera om de kom in
    – Oklart om de vill stoppa försäljningen av fossila bilar till 2025
    F! har en visionär miljö- och klimatpolitik, men det är svårt att veta vad som skulle hända om den mötte verkligheten i riksdagen. I både skuggbudget och valmanifest ger de dock miljöfrågor stort utrymme, och presenterar konkreta lösningar på miljöproblem. Alltså mycket lovande!
    Läs hela granskningen: Vad vill F! göra för miljön?


    Det här är en del i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna.
    I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård. Förslagen som tas upp under ”Bra/inte bra” är ett urval ur partiernas politik. För att få en bredare bild rekommenderar vi dig att läsa partiprogrammen eller SMB:s mer utförliga partigranskningar. 
    För ännu mer information om partiernas miljö- och klimatpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Tovatt (MP): Vi har världens mest ambitiösa klimatpolitik

    ”Denna regering väljer att lägga pengarna på det som faktiskt är bra för miljön, mer cykling och riktiga miljöbilar”. Miljöpartiets riksdagsledamot Lorentz Tovatt svarar på Christofer Fjellners kritik mot MP:s klimatpolitik. 
    Fjellner har gjort sig ett namn inom miljöpolitiken genom det att han alltid försöker slinka undan sitt ansvar. Utsläppsminskningar ska alltid göras någon annanstans och någon annan gång, är den moderata filosofin.
    Genom att kroka arm med ultraliberala Timbro anammar Fjellner en närmast vetenskapsfientlig syn på miljöpolitik och passar samtidigt på att bryta mot Parisavtalet. Klimatkatastrof är bara förnamnet.
    Klimatet har nu seglat upp som väljarnas viktigaste fråga. Efter en extremsommar som följer på 400 månader där den globala medeltemperaturen varit över det normala råder det inga tvivel om att klimatförändringarna är här och nu. Som politiker får man då bestämma sig, ska vi ge allt för att faktiskt vända de negativa trenderna eller ska vi hålla för öronen och hoppas att krisen löser sig själv?
    Från Miljöpartiets sida har vi bestämt oss, vi kommer aldrig stillasittande se på när förutsättningarna för mänskligt liv på planeten jorden slinker oss ur händerna. Därför har vi denna mandatperiod drivit igenom det som av den globala klimatrörelsen beskrivs som världens överlägset mest ambitiösa klimatpolitik.
    Det innebär en fördubbling av miljöbudgeten, en flygskatt så att flyget får stå för en del av sina klimatkostnader, en ny bilbeskattning med bonus till de klimatsmarta och skatt på de törstiga samt ett långsiktigt bränslebyte för att få ut fossilt och få in förnybart i biltanken. Detta är många gånger mer klimatpolitik än vad Fjellners parti Moderaterna mäktade med under åtta år vid makten. Det kanske är därför han känner behov av att svartmåla denna framgångsrika period i svensk klimatpolitisk historia.
    LÄS MER: Fjellner (M): Framgång i klimatpolitiken handlar om utsläppsminskningar
    Moderaterna har lyssnat på de ultraliberala nationalekonomer som hittat på att klimatarbete alltid kan göras på andra håll i världen istället för i Sverige. De går till val på en medelstor satsning på det som de kallar ”internationella investeringar”. Låt oss kika på dessa investeringar.
    Vid en närmare titt så är det alltså så kallade utsläppskrediter som man köper på den globala marknaden som kallas för CDM (Clean Development Mechanism). Det är en marknad som är kopplad till det förra klimatavtalet Kyoto. Här är två saker anmärkningsvärda: det första är att denna marknad just nu håller på att monteras ner helt. Det beror på att Kyotoavtalet löper ut 2020. Det beror också på det andra skälet: marknaden har varit fullständigt dysfunktionell. Priset har varit löjligt lågt och det värsta är nog att additionaliteten i det man köper ibland varit så låg som sju procent.
    Det innebär att de flesta av de klimatprojekt man investerar i skulle ha genomförts oavsett svenska pengar eller inte. Alltså: så gott som ingen klimateffekt. Att, som Timbro, tro att detta är den ”mest effektiva” klimatpolitiken tyder på antingen en skev syn på vad vetenskapen faktiskt säger eller på ren okunskap.
    Som om inte den slöa klimateffekten i CDM vore nog så är M:s hållning ett direkt brott mot det som Parisavtalet säger, nämligen att alla länder ska vara med i omställningen, man ska inte kunna köpa sig fri. Här blir det särskilt intressant: samtidigt som M slår sig för bröstet för sina internationella investeringar skär man ner miljardbelopp på biståndet och skriver explicit i sin budget att man kan dra ner på just klimatfonderna inom biståndet. Så mycket för det internationella engagemanget.
    Moderaterna har egentligen aldrig varit emot subventioner, så länge de går till deras kompisars lyxkonsumtion. Under moderaternas tid vid makten infördes den mest utskällda ”miljösubventionen” i svensk historia – miljöbilspremien. Av en slump fick även stora dieselbilar ta del av subventionen och har under de senaste åren subventionerats med hela 1,6 miljarder kronor.
    Men ändå blir Fjellner rasande när denna regering väljer att lägga pengarna på det som faktiskt är bra för miljön, mer cykling och riktiga miljöbilar. Här skorrar det falskt. Om Fjellner på riktigt hade brytt sig om miljön hade han sett till ägna sig åt sitt nere i Bryssel. Dra lärdom av regeringens viktiga arbete för att strama upp EU:s utsläppshandel! Streta inte emot! Då skulle han kanske kunna återkomma med lite högre förtroende.
    Lorentz Tovatt
    Riksdagsledamot (MP)


    Det här är en opinionstext. Skribenten står för åsikter i artikeln.

    Ny mätning: Klimatet är väljarnas viktigaste valfråga

    Med fyra dagar kvar till valet seglar klimatet upp i topp som väljarnas absolut viktigaste fråga. 
    I en ny mätning av Expressen/Demoskop hamnar klimatfrågan på första plats när väljarna ska peka ut valspurtens viktigaste fråga. Klimatet passerar därmed invandring som väljarnas förstaval.
    – Att miljön går upp som enskilt viktigaste fråga en vecka före valet är oväntat, kommenterar Peter Santesson, opinionschef på Demoskop.
    Fördelningen mellan blocken är ojämn, och klimatets nya topplats förklaras med att rödgröna väljare prioriterar frågan högre än förut.

    Fjellner (M): Framgång i klimatpolitiken handlar om utsläppsminskningar

    Politik ska bedömas utifrån resultaten – inte utifrån intentionerna. Miljöpartiets klimatpolitik är i praktiken ineffektiv, skriver EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M).
    Sju av åtta klimatförslag i regeringens budget får kritik av Konjunkturinstitutet för att de är ineffektiva. Regeringen satsar omfattande resurser på projekt som har liten eller ingen klimatnytta. I en ny rapport från Timbro där partiernas klimatpolitik jämförs bekräftas den bilden. Bara Vänsterpartiet bedriver en klimatpolitik som är mer ineffektiv.
    Miljöpartiet har varit viktiga för att lyfta klimatfrågan högt på den politiska agendan. Debatten hade inte varit där den är i dag utan dem och det ska de ha beröm för. Men det är uppenbart att partiet inte har lösningarna för att ta nästa steg och på riktigt minska utsläppen i Sverige och globalt.

    Politik är inte att vilja, utan att göra, och att prioritera. Med begränsade resurser är det viktigt att prioritera de insatser som gör störst skillnad. Inom de flesta politikområdena är det här en självklarhet. Det spelar ingen roll om det handlar om utbildningspolitiken, sjukvården eller arbetsmarknaden. Men inom klimatpolitiken har den här principen inte fått genomslag.

    Politiker går mer på magkänsla och struntar i satsningar som ger effekt på riktigt. Klimatförändringarna sker här och nu och just därför att tiden är knapp är det extra viktigt att satsningarna som görs faktiskt resulterar i största möjliga klimatnytta. Men fortfarande finns det en utbredd uppfattning att det viktigaste är hur mycket pengar som satsas. Ju större klimatbudget, desto mer ambitiös klimatpolitik tycks vara den vägledande tanken, inte minst hos Miljöpartiet.

    LÄS MER: Vad vill MP göra för miljön?

    Men som både Konjunkturinstitutet och nu senast Timbro visar fungerar det inte så. Större satsningar leder inte till bättre resultat. Tvärtom visar Timbros granskning att Moderaternas satsningar minskar utsläppen dubbelt så mycket som Miljöpartiets, trots att Miljöpartiet lägger mer pengar.

    Ska Miljöpartiet fortsätta att vara en kraft att räkna med i klimatpolitiken måste partiet förnya sin politik och sluta slösa pengar på ineffektiva symbolåtgärder med otillräckliga resultat. Miljardsubventionerna till elcyklar är kanske det mest flagranta exemplet, men på samma gång bara ett i raden.

    Det räcker inte med ambitioner och retorik, det måste också finnas en förmåga att omsätta den i en fungerande politik. Den idealistiska överbudspolitiken där satsningar på det som känns rätt får företräde framför det som faktiskt är rätt har nått vägens ände och gör både skattebetalarna och klimatet till förlorare. Under Alliansens år vid makten minskade utsläppen med nästan 20 procent.

    Men det är inte bara Miljöpartiets klimatpolitik som är ifrågasatt. Också inom närliggande områden som livsmedels- och kemikaliepolitiken för Miljöpartiet en politik som ur miljö- och klimathänseende är tvivelaktig och som står i strid med vetenskaplig konsensus. Miljöpartiet vill öka det statliga stödet till ekoodling och ekomat, trots att ekologisk odling ger mindre skördar på samma yta, kostar mer pengar och tär mer på jordens resurser.

    LÄS MER: Vad vill M göra för miljön?

    Forskarvärlden är lika överens om att GMO-mat är ofarligt som att människan är huvudorsaken till den globala uppvärmningen. Ändå säger Miljöpartiet konsekvent nej till GMO, oavsett om det resulterar i grödor som är mer motståndskraftiga mot torka, har ökad resistens mot skadeangrepp eller ger högre avkastning.

    Partiet säger också nej till växtskyddsmedel som har revolutionerat jordbruket, trots att expertmyndigheter i EU och runtom i världen slagit fast att de inte utgör en fara för människor och miljön.

    Det vore välkommet om miljöpartistiska företrädare ville bemöta kritiken med sakliga argument. Men i stället gör de sig löjliga över avsändaren och avfärdar kritiken genom att hävda att motståndarna inte har någon trovärdighet i frågan. Det är inte värdigt ett parti som säger sig ta klimatfrågan på allvar.

    Lika lite som SD är experter på migrationspolitik för att de sätter migrationsfrågan i centrum, lika lite är Miljöpartiet expert på miljö- och klimatpolitiken. Det är hög tid att Sverige får en ny regering som mäter framgången i klimatpolitiken genom storleken på utsläppsminskningarna och inte genom storleken på satsningarna.


    Christofer Fjellner (M) 

    Europaparlamentariker 
    Det här är en opinionstext. Skribenten står för åsikter i artikeln.

    "Man har uppmanat mig att vara tålmodig, men vi har varit tålmodiga i 30 år"


    Frankrikes miljöminister Nicolas Hulot avgår i protest mot obefintlig klimatpolitik, rapporterar TT.
    Det var i tisdags som den dåvarande miljöministern i direktsänd fransk radio lämnade beskedet att han lämnar regeringen, efter endast ett år som minister.

    Man har uppmanat mig att vara tålmodig, men vi har varit tålmodiga i 30 år. Vi avancerar inte med de frågor som rör miljön. Jag har inte fått tillräckligt med stöd eller resurser, säger han i radiointervjun.

    Hulot, som varit en av den franske presidenten Emmanuel Macrons mest populära kabinettmedlemmar, meddelar att han känner sig ensam i sitt miljöengagemang. Han tackade ja till en plats i Macrons regering efter att ha nekat tre tidigare presidenter. Beslutet att lämna regeringen var ett personligt val som han fattade ensam efter vad han anser vara alltför långsamma framgångar på miljöområdet.

    Centerpartiet får greenwashpris

    I konkurrens med Svenska skogen och Växjö kommun tog till slut Centerns styrelse hem det föga smickrande Greenwash-priset, utgivet av miljöorganisationen Jordens Vänner.
    Greenwash eller grönmålning kallas den typ av marknadsföring eller retorik från ett företag eller organisation som beskriver sig som miljövänlig, men samtidigt gör motsatsen eller döljer en verksamhet som är skadlig för miljön. Greenwash är alltså en typ av falsk eller vilseledande marknadsföring.
    Varje år anordnar Jordens Vänner en omröstning där de nominerar företag, organisationer, partier eller personer till det svenska Greenwashpriset. Alla kan gå in och rösta.
    Detta år nominerades Centerpartiets styrelse för det Jordens Vänner menar är spridning av vilseledande information kring biobränslen och flyg. C har hävdat att en inblandning av biobränslen i flygplan skulle ha mycket större miljöfördelar än en flygskatt. Detta verkar sakna vetenskapligt stöd, i själva verket är även 100 procent biobränsle otillräckligt för att sänka utsläppen om flygandet fortsätter öka.
    Internationellt har dessutom forskare och miljöorganisationer varnat för att förlita sig på att biobränsle ska ersätta fossila bränslen i så stor utsträckning som ett ökat flygande kräver. I själva verket kan efterfrågan på biobränslen driva upp både konkurrens om jordbruksmark, skogsskövling och livsmedelspriser.

    Centerpartiet är en värdig vinnare av priset. Våra politiska partier måste börja ta klimatfrågorna på allvar och agera nu genom lösningar som är långsiktigt hållbara. Vi ser inte att något parti idag har en genomgripande klimatstrategi som når upp till Parisavtalets mål eller Sveriges egna klimatmål, men Centerpartiet har som ”alliansens gröna röst” inte bara framfört otillräckliga satsningar utan också formulerat sig i valrörelsen på ett sätt som är kontraproduktivt för ett aktivt klimatarbete, säger Mikael Sundström, ordförande för Jordens Vänner.

    Övriga nominerade var branschorganisationen Svenska Skogen och Växjö kommun. Svenska Skogen nominerades för att de i sin reklam framställer skogsbruket som både oproblematiskt för miljön och bra för klimatet. Detta trots att vårt miljömål om ”Levande skogar” inte kommer nås på grund av hur skogsbruket hotar arters habitat, och trots att klimatnyttan av träprodukter helt beror hur träet avverkas och vilken sorts produkt som tillverkas.
    Continue reading ”Centerpartiet får greenwashpris”

    Partigranskningen: Vad vill M göra för miljön?

    Sedan Ulf Kristersson blev partiledare har Moderaterna pratat allt mer klimat, men hur mycket ligger bakom orden?  

    Partiets politik

    På Moderaternas hemsida syns varken miljö eller klimat bland de prioriterade frågorna, och de nämns inte heller när partiet presenterar sin politik i korthet. De har däremot mycket information för den som letar. Bland frågorna som lyfts hittas utbyggd laddinfrastruktur, bonus-malus för en fossilfri fordonsflotta, avdrag för företag som investerar i klimatteknik och ökat klimatbistånd.
    I valmanifestet fokuserar Moderaterna bland annat på teknik, internationella överenskommelser, koldioxidfri el och miljöförstöring. I övrigt saknar partiet ordentliga åtgärder för utsläpp från flyg, sjöfart och livsmedel* (Uppdatering: Kommentar/rättning från partiet längst ner i artikeln). De vill godkänna bekämpningsmedel som i dag inte tillåts i svenskt jordbruk, underlätta vargjakten och fasa ut stödet till ekologisk produktion. Samtidigt vill de ha en blocköverskridande överenskommelse för att främja svensk ekologisk produktion. Partiet vill också fortsätta fiska ål och Mjällbymoderaterna bjöd förra året in till fest på den starkt utrotningshotade arten, som försvunnit med 99 procent sedan 50-talet.
    Av Naturskyddsföreningens förslag på miljölöften har Moderaterna ställt sig bakom 10 av 18 förslag.
    Moderaterna vill:

    • Ha klimatavdrag för industriföretag
    • Investera i infrastruktur för koldioxidfria vägtransporter, till exempel laddstolpar
    • Trappa av nedsättningen av koldioxid- och energiskatt för gruvnäringen
    • Ha tydligare klimatfokus i biståndet
    • Bevara kärnkraften och exportera koldioxidsnål energi
    • Stötta kommuner som investerar i läkemedelsrening
    • Skärpa återvinningsmålen

    För eller emot…

    Höghastighetståg ⇓
    Kärnkraft ⇑
    Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓
    Utfasning av statligt stöd till flyget ⇓
    Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇓
    Stärka skyddet av marina områden ⇓

    Budget

    Moderaterna presenterade sin budget för 2018 med att de ”rustar Sverige för sämre tider”, ”tar ansvar för Sverige på lång sikt” och ”fokuserar på Sveriges stora problem”. Ändå nämndes varken klimat eller miljö i presentationen.
    Jämfört med regeringen vill Moderaterna minska miljöbudgeten med 4,3 miljarder 2019 och 5,57 miljarder 2020. När man gräver i den 153-sidiga budgeten fick miljö och klimat blyga tre sidor, men med flera bra meningar.
    Bland annat vill Moderaterna att vi ska nå målet om ett klimatneutralt Sverige till år 2045 – men skriver också att vi behöver göra mer. Partiet menar att arbetet med att nå miljömålen behöver trappas upp, och vill ha verkningsfulla insatser då varken Sverige eller klimatet har ”tid eller råd med ineffektiva klimatsatsningar”. Att utsläppen minskade under alliansperioden mellan 2006 och 2014, men ökade under 2016, är enligt Moderaterna ett bevis för att regeringens satsningar slår fel.
    Partiet menar att de står bakom principen att förorenaren betalar, men är samtidigt emot flygskatt, miljöavgift på växtskyddsmedel och bensinskatt, och vill öka dieselsubventionerna till jordbruket. Under mandatperioden har Moderaterna jobbat emot att bensin- och dieselskatterna ska höjas i enlighet med BNP-tillväxten, vilket även flera andra partier gjort.
    Moderaterna vill:

    • Införa ett teknik- och kostnadsneutralt bonus-malus-system där mer miljöanpassade fordon premieras medan fordon med höga koldioxidutsläpp får högre skatt.
    • Satsa på åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö, med 350 miljoner kronor 2018, 428 miljoner kronor 2019 och 463 miljoner kronor 2020. Under samma period vill regeringen satsa 950 miljoner kronor 2018, 1,03 miljarder 2019 och 1,09 miljarder 2020 på samma område.
    • Satsa 100 miljoner kronor på miljöforskning 2018 och 2019 och 30 miljoner kronor 2020.
    • Satsa 15 miljoner kronor per år på ett skatteavdrag för klimatkompensering för företag.

    Frågor till miljöpolitiska talespersonen Maria Malmer Stenergard

    Vilka är Moderaternas tre viktigaste miljöpolitiska frågor?

    • Klimatförändringarna är en av vår tids stora ödesfrågor. Att sänka de globala utsläppen är en nödvändighet och vi måste fortsätta bygga på framgångarna från Parisavtalet. Vi satsar bland annat på stöd till laddinfrastruktur för att ställa om fordonsflottan och klimatavdrag för basindustrin.
    • Vi ser också hur våra hav- och vattendrag inte mår bra. Östersjön är ett hav som är särskilt utsatt, det handlar om allt från övergödning till utsläpp av läkemedelsrester som påverkar fiskar och andra vattenlevande organismer. Vi föreslår därför stöd till kommunerna för att införa avancerad vattenrening.
    • Slutligen vill vi fortsätta fokusera på internationellt samarbete, vilket är helt nödvändigt för att lösa klimat- och miljöproblemen. Bland annat vill vi dubbla det multilaterala klimatbiståndet som syftar till att sänka utsläppen.

    SMB:s kommentar: Det är bra frågor. Fordonsflottan, industrin, internationellt samarbete och havsfrågor borde prioriteras. Biologisk mångfald saknas.
    Vilka är enligt dig era viktigaste framgångar i miljöpolitiken de senaste åren?
    Moderaterna står bakom överenskommelsen i miljömålsberedningen och har därmed bidragit till att Sverige har fått världens kanske tuffaste klimatmål. Vi har också säkerställt att det svenska skogsbruket även i framtiden kan bidra med klimatnytta, dels genom att ha drivit igenom effektiv lagstiftning för hur kolsänkan ska beräknas och dels säkerställt att vi även i framtiden kan producera biobränslen från vårt gröna guld.
    SMB:s kommentar: Det har varit en del skogsturer under senaste åren, och Moderaterna har bland annat slirat lite på frågan att tillåta och stötta palmoljerester i biobränsle – något som konkurrerar med den svenska skogen. Att de står bakom överenskommelsen i miljömålsberedningen är enormt viktigt och definitivt en stor framgång för såväl Moderaterna som svensk miljöpolitik.
    Vad vill Moderaterna göra åt subventionerna på 30 miljarder som staten varje år ger till fossil verksamhet?
    Subventionerna måste kontinuerligt ses över i syfte att fasas ut. Moderaterna föreslår redan nu att vi ska fasa ut gruvnäringens fossila subventioner.
    SMB:s kommentar: Att ta bort gruvnäringens fossila subventioner är mycket bra och viktigt, och det är något som bland annat regeringen inte tar itu med. Däremot vill Moderaterna bland annat öka dieselsubventionerna till jordbruket.
    Hur ställer ni er till en skatt på klimatskadliga livsmedel?
    Moderaterna har inga sådana förslag.
    SMB:s kommentar: Att hantera matens miljöpåverkan är nödvändigt för att vi ska nå klimatmålen, och det är verkligen dags att alla partier lägger ordentliga styrmedel på sin politiska tallrik.
    Vill Moderaterna göra något åt AP-fondernas fossilinvesteringar?
    Självklart ska AP-fonderna så långt som möjligt investera i projekt som är långsiktigt hållbara, men vi är tydliga med att det ska göras utan att göra avkall på det övergripande målet om högsta möjliga avkastning. Detta är alla partier i pensionsgruppen överens om. Bara V och SD står utanför överenskommelsen.
    SMB:s kommentar: På ålderns höst borde pensionspengarna inte grundas på fossila bränslen, utan på ansvarsfulla investeringar – både ekonomiskt och miljömässigt. 

    Vad har Moderaterna gjort sedan förra valet?

     I Naturskyddsföreningens granskning var Moderaterna det borgerliga parti som ställde sig bakom minst antal miljöförslag i föreningens enkät 2014, och är också allianspartiet som enligt föreningen visat lägst miljöambitioner under mandatperioden. Av 18 frågor fick partiet tio röda, fyra gula och fyra gröna betyg.
    Förra året kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna överens om att Sveriges elproduktion ska utgöras av förnybar energi till hundra procent till 2040, och partiet var också med och arbetade fram Sveriges nya klimatmål, en av de viktigare klimatpolitiska händelserna i vår tid.

    Sammanfattning

    Det skulle kunna vara mycket mer verkstad bakom Moderaternas klimat- och miljösnack, men att snacka kan också vara viktigt. Under mandatperioden har partiet tagit ett steg framåt i klimatdebatten, och de har också bidragit i stora och viktiga klimatpolitiska överenskommelser.
    På den positiva sidan hittar vi utfasning av fossila subventioner till gruvindustrin, satsning på läkemedelsrening och bidrag till Sveriges ambitiösa klimatmål. På andra sidan hittar vi miljardsänkning av budgeten och en festinbjudning till att äta en utrotningshotad art.
    Det finns behov av satsningar för biologisk mångfald, och även att miljö- och klimat ska få större plats i partiets budget. Satsningarna de lyfter i budgeten är ofta försvinnande små, som exempelvis satsningen på 15 miljoner kronor på ett skatteavdrag för företags klimatkompensering. Moderaterna driver exempelvis parallellt att Stockholm behöver bygga motorvägen Östlig förbindelse, en fortsättning på Förbifart Stockholm som kommer kosta minst 50 miljarder. Den nya Östlig förbindelse har beräknats kosta 18 miljarder. I det sammanhanget är 15 miljoner mindre än försvinnande små.
    Självklart borde vi tänka på effektivitet i de spenderade kronorna, men när arter fortsätter dö ut i Sverige, klimatutsläppen inte minskar och vi missar 14 av 16 miljömål är det inte läge att miljardskära miljöbudgeten. Många effektiva kronor behövs, och de ekonomiskt sinnade Moderaterna borde för trovärdighetens skull anstränga sig för att put the money where their mouth is.
    Kommentar från partiet:
    Moderaterna har tillsammans med alliansen presenterat en rad åtgärder för att sänka utsläppen från flyget:
    §  Inför krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle, för att säkerställa att utsläppen från flygandet minskar på riktigt.
    §  Inför klimatstyrande start- och landningsavgifter för att premiera de som använder effektiva motorer eller mer förnybart bränsle.
    §  Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för beskattning av flygbränsle.
    §  Gör en riktad satsning på forskning och utveckling av biobränslen för flyget.
    För sjöfarten har alliansen sagt att vi vill:
    §  Inför en nedsättning av elskatten för alla fartyg.
    Moderaterna har dessutom så sent som i våras när vi presenterade vår klimatrapport lyft följande frågor, utöver de ovan nämnda:
    • Se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att de skapar incitament för sjöfarten att minska sina utsläpp.
    • Verka för inrättandet av en nordisk plattform för sjöfartsforskning med fokus på erfarenhetsutbyte och samarbete inom klimatområdet.
    • Se över datummärkningen av livsmedel; byt ”bäst före” till ”minst hållbar till”
    • Ge Livsmedelsverket ett permanent uppdrag att sprida information för att minska matsvinnet
    • Främja modern växtförädling i syfte att ta fram motståndskraftiga och näringsrika grödor samt säkerställa ändamålsenlig lagstiftning avseende GMO-teknik.


    Det här är del 9 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.

    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:

    Del 1 – Liberalerna

    Del 2 – Socialdemokraterna 

    Del 3 – Kristdemokraterna

    Del 4 – Miljöpartiet

    Del 5 – Centerpartiet

    Del 6 – Feministiskt Initiativ

    Del 7 – Vänsterpartiet

    Del 8 – Sverigedemokraterna

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.

    Partigranskningen: vad vill SD göra för miljön?

    Sverigedemokraternas miljöpolitik utmärker sig, men inte positivt. Det är bland annat det enda av riksdagspartierna som inte ställt sig bakom Parisavtalet, Sveriges nya klimatlag eller klimatmålet för nationella utsläpp. De vill också minska miljöbudgeten med miljardbelopp.

    Partiets politik

    2016 avslöjade Expressen att ett flertal kontroversiella klimatförnekare och lobbyister haft direkt inflytande över Sverigedemokraternas politik. Partiet hamnade strax därefter i blåsväder när de sa att de ville minska SMHI:s anslag med miljonbelopp för att myndigheten pratar om klimatförändringar.
    Sverigedemokraterna har varken ställt sig bakom Parisavtalet, Sveriges nya klimatlag eller klimatmålet för nationella utsläpp.
    I löftena för den kommande mandatperioden ställer sig partiet endast bakom två av Naturskyddsföreningens miljöförslag, miljöersättning för betesmarker och information av varors kemikalieinnehåll. Några av sakerna de inte ställer sig bakom är att ta bort klimatskadliga subventioner, främja ekologiskt jordbruk och hantera flygets miljökostnader.
    På deras hemsida finns obetydligt med information om partiets miljö- och klimatpolitik, men i det nyligen släppta valmanifestet tas flera punkter upp. Sverigedemokraterna säger att de vill satsa på internationella åtgärder och forskning framför skatter på fossila bränslen, även om de samtidigt säger att de vill minska behovet av importerade fossila bränslen.
    I valmanifestet säger Sverigedemokraterna att de vill:

    • Satsa på energieffektivisering och energiforskning
    • Satsa på forskning och utveckling av fjärde generationens kärnkraftsreaktorer
    • Arbeta mot övergödning i sjöar, vattendrag och hav
    • Sanera förorenade områden i Sverige
    • Främja elektrifiering av transportsektorn
    • Och göra särskilda satsningar för att:
      • bevara regnskogen
      • minska luftföroreningar i utvecklingsländer, och
      • motverka miljöförstöring i världshaven

    För eller emot…

    • Höghastighetståg ⇓ 
    • Kärnkraft ⇑
    • Förbud mot försäljning av fossilbilar år 2025 ⇓ 
    • Utfasning av statligt stöd till flyget ⇓
    • Mål för konsumtionsbaserade utsläpp ⇓ 
    • Stärka skyddet av marina områden* ⇓ 

    Budget

    ”Sverigedemokraterna är inte något klimatskeptiskt parti, det är de andra partierna som är alarmister. Det säger SD:s miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen apropå klimatavsnittet i partiets budgetmotion”, från SD:s hemsida.

    I budgeten för 2018 tas inte miljön upp som en prioriterad fråga, och partiet satsade 3,44 miljarder mindre på ”Allmän miljö- och naturvård” jämfört med regeringen. 2020 vill de lägga 6,4 miljarder mindre.

    I budgettexten står det att Sverigedemokraterna vill bevara och förvalta naturen enligt principen om ”varsamt framåtskridande”, men de lägger 400 miljoner mindre på ”Åtgärder för värdefull natur” 2018 jämfört med regeringen. De efterföljande två åren drar de tillbaka 450 miljoner per år.
    De kapar också en miljard på ”Skydd av värdefull natur” och 1,6 miljarder på ”Klimatinvesteringar”, och det gäller bara för 2018. De efterföljande åren minskar de klimatinvesteringarna med 2,1 miljarder 2019 och 3,1 miljarder 2020*. I budgettexten står det att Sverigedemokraterna ”applicerar försiktighetsprincipen” på diskussionen om klimatförändringar.

    Som plåster på såren vill de lägga 100 miljoner mer på ”Insatser för plast i haven” och 100 miljoner extra på ”Insatser för internationella klimatinvesteringar”.
    Valmanifestet
    Av frågorna de lyfte i valmanifestet satsar de extra pengar på viss forskning jämfört med regeringen, men extrasatsningarna är jämförbara. Exempelvis lägger de 117 miljoner mer på insatser för energieffektivisering, men samtidigt tar de bort mellan 90 och 135 miljoner per år från regeringens nuvarande satsning ”Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning”. Partiet flyttar också 150 miljoner från energiforskning och lägger dem istället på att utveckla fjärde generationens kärnkraft.
    Övergödning nämns i budgeten och partiet lyfter några exempel på hur man skulle kunna motverka det, men sätter inte ner foten kring vilka åtgärder de vill jobba för. Budgetsatsningen ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” ligger på 50 miljoner mer än regeringen. Varken regnskog, luftföroreningar eller miljöförstöring nämns.
    Totalt upptar miljöavsnittet tre sidor av den 120-sidiga budgeten.
    De vill:

    • Miljardminska miljöbudgeten
    • Satsa på kärnkraft
    • ”Gradvis minska beroendet av fossila bränslen”
    • Utöka svenska fisket och fiskerinäringen
    • Stärka miljöforskningen
    • Sanera förorenade områden
    • Avvisa ”ineffektiva och kontraproduktiva satsningar på att minska utsläppen av växthusgaser”
    • Inte ställa sig bakom ”regeringens kostsamma och ideologiskt motiverade reservatsbildningar av skogsmark”

    Frågor till miljöpolitisk talesperson Martin Kinnunen

    Supermiljöbloggen har försökt nå Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson Martin Kinnunen, men tyvärr har Sverigedemokraterna avstått från att svara på våra frågor.

    Vad har SD gjort sedan förra valet?

    I Naturskyddsföreningens granskning kring av den gångna mandatperioden får partiet 16 röda ljus av 18 frågor. De får två gula ljus för att de föreslagit nyinvesteringar i järnväg och mer marint skydd, men de resterande miljöfrågorna – som exempelvis koldioxidskatt, kemikalieskatt och förnybar energi till 2030 – har partiet alltså inte jobbat för.

    ”De borgerliga partierna har fått stöd av Sverigedemokraterna, vilket i flertalet fall inneburit att en riksdagsmajoritet föreslagit sänkningar av miljöambitionerna”, skriver Naturskyddsföreningen i sin granskning. ”I EU-nämnden har de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna dessutom flera gånger sänkt ambitionerna för den miljöpolitik som Sverige ska driva inom Europeiska unionen. Det har gällt exempelvis vilka klimatmål för EU som Sverige ska driva och frågan om införande av ett ålfiskeförbud inom hela EU.”
    De har jobbat för att öka de fossila subventionerna till jordbruket och har röstat mot att införa eller utöka nationalparker. Positivt är att de har lagt motion kring att utöka de marina skyddade områdena och att utreda skadliga fiskemetoder.

    Sammanfattning

    Sverigedemokraterna ger lite för frågorna om klimat och biologisk mångfald. Det finns inga satsningar på områdena och få andra presenterade åtgärder för att hantera klimathotet och bevara den biologiska mångfalden.
    De motsätter sig klimatmål och Parisavtalet och vill kapa miljöbudgeten.
    Dessutom har företrädare för Sverigedemokraterna uttalat sig tvivelaktigt, och att deras egna miljöpolitiske talesperson menar att de andra partierna är ”klimatalarmister” är anmärkningsvärt. Att de låtit klimatförnekare och lobbyister diktera klimatpolitiken syns i såväl uttalanden som budget och politik.
    Det positiva är Sverigedemokraternas satsningar på hav. Tyvärr kompenserar det knappast för den bristande politiken i övrigt.


    Det här är del 8 i Supermiljöbloggens valgranskning. Vi är partipolitiskt obundna. I budgetberäkningen har vi utgått från utgiftsområde 20: Allmän miljö- och naturvård.

    Här kan du läsa om övriga partiers miljöpolitik:

    Del 1 – Liberalerna

    Del 2 – Socialdemokraterna 

    Del 3 – Kristdemokraterna

    Del 4 – Miljöpartiet

    Del 5 – Centerpartiet

    Del 6 – Feministiskt Initiativ

    Del 7 – Vänsterpartiet

    För mer information om partiernas miljöpolitik, spana in WWF:s Klimatkompassen och Naturskyddsföreningens valspecial.


    * Jämfört med regeringen

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.