Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Isabella Lövin ser Sverige som en brobyggare mellan rika och fattiga länder

    ”Sverige är en ledare på klimatfinansieringsområdet, och det ska vi fortsätta vara”, säger biståndsministern till Supermiljöbloggen.

    I september presenterade regeringen vilka satsningar (pdf) man vill göra på klimatområdet under kommande år. När det gäller investeringar i internationella insatser, det vill säga klimatåtgärder i utvecklingsländer, var en nyhet i budgeten att regeringen lovar att klimatfinansieringen ska ges ett tillskott på 500 miljoner kronor per år 2016-2019, detta utöver tidigare avsatta biståndsmedel.

    På den pressträff som anordnades i Stockholm förklarade Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) att det i dag är de allra fattigaste människorna i världen som drabbas värst av klimatförändringarnas effekter.

    – Sverige ska stötta de länder som drabbas särskilt hårt, bland annat genom att ge dem möjligheter till anpassning och till att bygga samhällena starkare och motståndskraftigare mot utmaningar som naturkatastrofer, havsnivåhöjning och ökenutbredning.

    Isabella Lövin förklarade vidare att hon var oerhört stolt över att Sverige nästa år ökar klimatfinansieringen. Finansieringsfrågan är nämligen en nyckelfråga för att klimatförhandlingarna i Paris i december ska kunna ge resultat. Och här tror biståndsministern att Sverige kan agera som en brobyggare mellan de rika och de fattiga länderna i förhandlingarna. Exempelvis som nu, genom att Sverige är den största givaren per capita till FN:s gröna klimatfond.

    Supermiljöbloggen passade på att fråga Isabella Lövin om hur hon tror att det här budgetbeskedet kommer tas emot internationellt.

    – Väldigt positivt. Sverige är i dag en ledare på klimatfinansieringsområdet, och det ska vi fortsätta vara. Men man ska komma ihåg att det här också är en uppmaning till andra rika länder att följa efter. För tyvärr så ser vi att det är många som borde ha bidragit till klimatfonden vid det här laget men som ännu inte har levt upp till sina åtaganden. Och det stärker ju inte direkt förtroendet mellan fattiga och rika länder inför Paris.

    Bara en vecka efter pressträffen kom dock kritik mot regeringen. Svenska dagbladet skrev att det handlar om ”trixande med klimatpengar” och att det finns frågetecken kring om de här pengarna verkligen ligger utöver biståndet, som varje år ska vara en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI.

    Sofia Arkelsten, riksdagsledamot för Moderaterna, lämnade med anledning av artikeln in en riksdagsfråga till Isabella Lövin där hon skriver att det är ”uppenbart att den rödgröna regeringen inte tar biståndsfrågorna på allvar”. Hon undrar också om ”den rödgröna regeringen övergett enprocentsmålet”.

    I går kom svaret från Isabella Lövin, som skriver att det råder en bred uppslutning i riksdagen att Sverige ska avsätta just en procent av BNI för bistånd. För 2016 har regeringen avsatt 43 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan tre miljarder kronor jämfört med vad som ges i bistånd i år. Två av dessa miljarder beror på en ökning av BNI, och resterande 886 miljoner kronor är ett tillskott av nya medel, varav alltså 500 miljoner kronor kommer gå till klimatfinansiering i utvecklingsländer.

    Sammantaget innebär det att biståndet motsvarar 1,02 procent av BNI.

    Men…

    Detta gäller dock bara för den beräkningsmodell som användes inom EU fram till och med förra året. Med den nya beräkningsmodellen kommer biståndsramen år 2016 bara upp i 0,98 procent av BNI. Och hade det inte varit för de extra 886 miljonerna hade biståndsramen uppgått till endast 0,96 procent.

    Enligt Isabella Lövin var det inte görligt att i ett enda steg höja biståndet till en procent av BNI enligt den nya beräkningsmodellen. Men regeringens målsättning är att biståndet under mandatperioden ska nå upp även till det nya enprocentsmålet.

    Så hur ska man då se på de 500 miljoner kronorna som ska gå till utvecklingsländernas klimatarbete. Biståndsminister Isabella Lövin uttrycker det så här:

    Medlen är alltså ett tillskott som innebär att biståndet blir mer än en procent av BNI enligt den tidigare beräkningsmodellen och är samtidigt ett steg mot att uppfylla enprocentsmålet enligt den nya beräkningsmodellen.

     

     

    Greenpeace: ”Vi vill köpa Vattenfalls brunkol”

    Nu annonserar Greenpeace att de vill köpa Vattenfalls brunkol – för att låta det ligga. ”När den svenska regeringen inte tar sitt ansvar måste vi ta saken i egna händer”, skriver Em Petersson i ett blogginlägg.

    Petersson skriver:

    Sveriges regering har i Vattenfall en unik möjlighet att göra något bra och lämna en massa brunkol i marken. Bara i de nya gruvor som Vattenfall planerar finns brunkol motsvarande 1,2 miljarder ton koldioxid. I oktober förra året tog regeringen ett beslut att Vattenfall inte skulle öppna nya gruvor, men för att det ska ha någon verklig betydelse för klimatet krävs att Vattenfall fortsätter äga sin brunkolsverksamhet. Om regeringen nu låter någon annan gräva upp brunkolet har ingen klimatinsats gjorts!

    Därför ansöker Greenpeace Nordic om att få köpa brunkolet. Vår ambition är att köpa verksamheten för att så snabbt som möjligt stänga ner kolkraftverken och stoppa alla förberedelser för flera nya gruvor.

    Till Supermiljöbloggen säger Em Petersson att det är väldigt svårt att veta hur Vattenfall reagerar på detta, men att de inte tidigare har visat några tecken på att ha speciella krav på köparen. En annan sak är att summan för affären är oklar, då alla summor i media än så länge bara varit spekulationer.

    På frågan om de skulle jobba tillsammans med den tyska regeringen för att inte sätta landet i en konstig situation svarar Em:

    Vi skulle självklart dela med oss av vår kunskap till tyska myndigheter när det gäller omställningen från kol till förnybar energi. Vi ser att myndigheterna bör starta omedelbart med förberedelserna. Bland annat har vi tagit fram en plan för hur Vattenfall kan ställa om utan att äventyra jobben.

    Om det här blir allvar får vi vänta och se, men Greenpeace har i alla fall en allvarlig ton bakom erbjudandet.

    Vi kommer att diskutera uppköpet på allvar med Vattenfall. Vi har en bra kunskap om energimarknadens framtid och den klimatpolitiska utvecklingen, säger Greenpeace chef Annika Jacobson i ett pressmeddelande.

    Tidigare har Miljöpartiets Lise Nordin sagt att regeringen kan säga ja eller nej när Vattenfall presenterar en köpare. Nu kan miljöorganisationen ha gett dem en väg ut att säga ja till rätt köpare.

    Biokol – gammal metod används på nytt

    Ett nytt projekt i Stockholm ligger nu i startgroparna där ett samarbete mellan Stockholm Stad, Stockholm Vatten och flera andra intressenter samverkar för att skapa en grönare stad med hjälp av biokol.

    Biokol – hur kan det hjälpa till att bromsa klimatförändringarna? Hur kan dessa små svarta kolbitar förbättra grönområden i städer, eller hjälpa jordbruket på ett hållbart sätt? Biokol är en metod och ett verktyg som egentligen inte är nytt på något sätt. Biokolen har bland annat använts som jordförbättrare i många näringsfattiga jordar runt om i världen.

    Genom fotosyntesen binds koldioxid in från atmosfären och bildar tillsammans med vatten och energi biomassa, alltså växtmaterial. Biomassan bränns sedan i en process kallad pyrolys, där inget syre finns att tillgå. De gaser som uppstår, används till förbränning och går ut som fjärrvärme, medan det färdiga biokolet kan användas som jordförbättring till allt från stadens träd till jordbrukets åkrar.

    I Stockholm har projektet med att testa biokol som jordförbättrare till stadens träd gett betydligt bättre respons än vad man kunnat hoppas.  Träden ger i sin tur positiva klimateffekter genom sin roll att ta upp dagvatten, fungera som avkylare, livsmiljö för insekter och fåglar samt luftrenare. Förhoppningen är att detta projekt så småningom kan implementeras i flera städer både i Sverige och internationellt för att skapa en bättre miljö i stadsnära områden.

    Trädgårdsavfall och växtrester är huvudingrediensen i satsningen, material som kommer från både privatpersoner och stadens parker och grönområden.

    Läs mer om biokol i Sverige här.

    England inför miljöavgift på plastpåsar

    Framöver kommer engelska shoppare få betala några kronor extra för en plastpåse i affären.

    England gör nu gemensam sak med Wales, Nordirland och Skottland och inför en miljöavgift på plastpåsar. Regeringen räknar med att detta kommer minska användningen av slit- och slängkassarna med minst 70 procent. I nuläget använder betar den genomsnittlige engelsmannen av tolv sådana per månad. Detta kan jämföras med Wales, som sedan 2011 då deras avgift infördes, fått ner siffrorna till endast två plastpåsar per månad.

    Avgiften har dock fått kritik för att inte vara tillräckligt omfattande. Regeln gäller endast om företaget sysselsätter fler än 250 personer, vilket miljökämpar menar kommer begränsa effekterna kraftigt.

    Det är inte bara i Storbritannien som man vill minska användningen av plastpåsar. Italien*, Rwanda, Kina och Indien är alla länder som med olika ekonomiska styrmedel och förbud gjort plastpåsarna till en allt ovanligare syn.

    I Sverige idag är det frivilligt för butiker och varuhus ifall de vill ta betalt för påsar och kassar. Det senaste som hänt på den fronten är att Centerpartiet på sin stämma den 25e september klubbade igenom att de ska arbeta för ett införande av miljöavgifter på plastpåsar.

    *Kuriosa: när Italien för två år sedan införde sitt förbud mot tunna plastpåsar blev de faktiskt hindrade – av just Storbritannien. Britterna hävdade då att Italien bröt mot EU:s frihandelsregler. Trevligt att de verkar ha kommit på andra tankar nu!

    Vego-trend hos Garant

    Varumärket Garant fortsätter sin hälsosatsning i och med den trend som nu finns i Sverige, genom att lansera fyra nya produkter under serien Hej Vego!. Ett koncept som passar både vegetarianer, veganer, glutenintoleranta eller de som bara söker ett grönt alternativ till kött och fisk.  

    Den röda tråden i framtagandet av dessa produkter har enligt företaget varit att ta fram hälsosamma alternativ som passar till många olika typer av måltider, både som tillbehör eller huvudbas. De är rika på protein och innehåller inga eller få tillsatser, något som många konsumenter idag efterfrågar.

    Vi har valt att bara ha ett fåtal ingredienser i produkterna eftersom de är så smakrika i sig. Vår ambition har varit att produkterna ska vara så enkla och naturliga att man ska kunna tillaga dem från grunden helt på egen hand, säger Helena Nyqvist, inköpare för djupfrysta varor på Axfood/Garant i ett pressmeddelande.

    Produkterna, det vill säga Chilibites, Morots- och Ingefärsbollar, Grönkålsbites och Broccolipuckar började smygsäljas under sensommaren i vissa butiker, men ska lanseras stort från och med 1 oktober.

    Vill du veta mer om produkterna och Garants andra satsningar, läs här.

    Givande möte mellan miljö och kultur

    Under fredag och lördag gick Naturskyddsföreningens stora evenemang Klimatmaxa av stapeln på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Det blev en härligt blandad publik där barnfamiljer och nyfikna samlades med inbitna miljönördar och forskare.

    Cykelfix, dumpstermarknad, ekofika och cykelbanor för de minsta blandades vilt med föreläsningar om utsläppssmål, raw food och vad människor tillsammans kan göra för att stå upp för klimatet, både nu innan, under och efter toppmötet i Paris. Allt detta skedde under Naturskyddsföreningens stora evenemang Klimatmaxa.

    Miljö- och klimatminister Åsa Romson deltog i evenemanget, likaså professor Johan Rockström (läs mer här) och Anders Wijkman.  Det pågick ett flertal paneldebatter, bland annat mellan näringsliv och politik, där de medverkande partimedlemmarna pushades att faktiskt förbättra hållbarhet och satsa på gröna lösningar i vårt avlånga land. Det var även paneldebatter om integrering, tekniklösningar och mat.

    Det blev två fullspäckade dagar där frustration över dagens utsläpp och andra problem blandades med hopp om framtiden. Slutsatsen efter dagarna handlade sist och slutligen om att vi människor tillsammans har en enorm kraft att påverka. Det är vi som tillsammans måste stå upp för och pusha politiker och näringsliv i rätt riktning för att få till en positiv vändning i klimatfrågan.

    Rockström: ”Sverige är tillbaka, efter tio år av tystnad”

    Supermiljöbloggens sommarföljetong om ett fossilfritt Sverige till år 2030 hjälpte till att sätta press på politikerna, det menar professor Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre.

    I helgen förvandlades Kulturhuset i Stockholm till Klimathuset, ett initiativ som bland annat Naturskyddsföreningen och Kulturhuset Stadsteatern låg bakom.

    En av talarna på plats var professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre. I sitt anförande gjorde han klart att det var med stolthet som han såg att statsminister Stefan Löfven (S) i förra veckan i New York tog initiativ till att skapa en frontgrupp vad gäller FN:s nya globala och hållbara utvecklingsmål.

    – Sverige är tillbaka på den globala banan, efter tio år av tystnad, sa Johan Rockström.

    I somras mejlade Supermiljöbloggen en rad representanter, dels från riksdagens samtliga partier, dels från miljöorganisationer och näringsliv, för att höra hur de såg på det förslag som Johan Rockström då precis hade lyft upp i samband med sitt sommarprat i Sveriges radio, om att det behövs ett nytt svenskt klimatmål:

    Vi behöver en ny berättelse för Sverige. Denna är av global betydelse, eftersom vi är ett så viktigt föredöme för många länder i världen. Tänk om vi kunde, i en partiövergripande överenskommelse, slå fast att Sverige skall bli världens första helt fossilfria välfärdsnation (till 2030!). Det skulle (1) skapa stor entusiasm och kreativ kraft i Sverige (inte minst näringslivet skulle få sig en rejäl positiv skjuts), men också (2) skicka otroligt starka signaler internationellt.

    Svaren som kom in var övervägande positiva – även om det framför allt från politiskt håll var en del frågetecken kring hur snabbt en sådan omställning kan ske. Johan Rockström avslutade själv artikelserien med ett längre inlägg på Supermiljöbloggen under rubriken: ”Hela nationen kommer att behöva kavla upp ärmarna”.

    Idén om ett fossilfritt Sverige hörsammades därefter av ingen mindre än statsministern själv. I regeringsförklaringen i september sa Stefan Löfven (S) att ”Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer”. Och när Supermiljöbloggen kort därefter fick möjlighet att fråga statsministern vad som händer nu svarade han att bollen ligger hos Miljömålsberedningen, den parlamentariska grupp som i januari fick i uppdrag av regeringen att till nästa år föreslå hur det kan utformas ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik i Sverige.

    Om detta sa Johan Rockström i sitt tal under helgens stora klimatmöte i Stockholm:

    – Vi har en regering i dag som faktiskt säger att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria länder. Var kommer det här ifrån? Ja det kommer ifrån det enorma tryck som bara de senaste månaderna har lyfts fram. Först med Supermiljöbloggen som frågar alla politiska ledare: ”Ställer ni upp på att Sverige ska vara det globala exemplet för framgång och visa att en fossilfri nation kan vara världens bästa strategi för jobb, tillväxt och bra välfärd?”. Sen så har det här puttrat upp i systemet tack vare att det är lokalpolitiker, entreprenörer, företagsledare och miljörörelse som alla engagerar sig så mycket att det här på bara några månader nått ända upp i regeringskansliet. Och vi får då väldigt snabbt operationell verkstad.

    Arla vill ställa om sin fordonsflotta – slutar helt med fossil diesel

    Det förnybara alternativet sägs minska koldioxidutsläppen med upp till 90 procent.

    Det bondeägda mejeriföretaget Arla meddelade i dag att man ska fasa ut all fossil diesel ur sin fordonsflotta i Sverige. Beslutet berör 315 fordon.

    Arla ska nu i stället börja köra på OKQ8:s helt förnybara alternativ Diesel Bio HVO, en syntetisk diesel baserad på slakteriavfall som fungerar utan problem i befintliga transportfordon.

    – Diesel Bio HVO har potential att bli ett av framtidens konkurrenskraftiga förnybara drivmedelsalternativ och vi hoppas att fler följer Arlas exempel, säger Erik Stenströmer Moglia på OKQ8 i ett pressmeddelande.

    Utfasningen påbörjas vid distributionsterminalerna i Kallhäll, Göteborg och Jönköping där Arla har sina största fordonsflottor baserade, och fortsätter sedan i resten av landet i takt med att publika tankställen med HVO introduceras.

    Avstängd kärnkraftsreaktor startar förmodligen aldrig upp igen

    Besked om två veckor. 

    Huruvida reaktorn Oskarshamn 2, som varit avstängd sedan sommaren 2013, ska tas ur drift för gott kommer att tas upp på en bolagsstämma den 14 oktober, det här rapporterar bland annat TT Nyhetsbyrån och Ny Teknik.

    Huvudägaren Eon skriver i ett pressmeddelande:

    Eon bedömer fortsatt att det saknas ekonomiska förutsättningar för investeringar för drift av O2 efter 2020 och konstaterar att det därmed också saknas förutsättningar för de åtgärder som skulle krävas för en fortsatt drift fram till och med 2020.

    Sedan tidigare har en process inletts för en kommande nedstängning av Oskarshamn 1, som tros ske någon gång mellan 2017 och 2019.

    Produktionen av biogas fortsätter att öka

    Men takten skulle kunna vara betydligt högre med mer långsiktiga besked från regeringen, menar flera aktörer.

    Produktionen av biogas var 1 784 GWh förra året, upp sex procent jämfört med föregående år, det visar statistik från Energimyndigheten. Nästan 60 procent av biogasen gick till fordonsgas.

    – Trenden uppåt för biogas fortsätter. Ökningen är en följd av större kapacitet för biogasproduktion i Sverige, säger Johan Harrysson på Energimyndighetens analysavdelning, i ett pressmeddelande.

    Men ökningstakten skulle kunna vara högre. Weine Wiqvist, vd på Avfall Sverige, kommenterar siffrorna så här i ett pressmeddelande:

    – Det som saknas är långsiktiga beslut från regeringen om de ekonomiska förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion. Att ge besked i avgörande skattefrågor för ett eller två år ger ingen investeringsvilja.

    Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten, säger i samma pressmeddelande:

    – Andelen biogas som uppgraderas till fordonsgas vid reningsverken hade en mycket positiv utveckling fram till 2012. De senaste två åren ser vi dock ingen ökning alls. Det är en trend som behöver brytas.

    Sverige i internationellt samarbete för världshaven

    Ett av FN:s globalt hållbara utvecklingsmål som antogs i helgen handlar specifikt om världshaven, något som Sveriges regering i ett samarbete med bland annat Fiji vill jobba hårt för att uppnå enligt en artikel som publicerats i Svenska Dagbladet.

    Goal 14: Conserve and sustainably use the oceans, seas and marine resources

    FN:s fjortonde globalt hållbara utvecklingsmål handlar om världshaven, dess föroreningar och andra stora problem som inte enbart hotar den biologiska mångfalden, utan även mänskligheten. Problemen finns idag på alla nivåer och är ett av de mål som Sverige vill jobba hårt med för att förbättra. Tillsammans med bland annat ö-nationen Fiji startas nu ett samarbete för att få fram konkreta förbättringar och resultat.

    Det här är ett av de målen som många små kustnära länder slagits mest för, eftersom det är så viktigt för dem och deras livsmedelsförsörjning, säger Sveriges biståndsminister Isabella Lövin (MP) till SvD på plats vid FN-högkvarteret i New York.

    Försurning, temperaturförändringar, överfiske och föroreningar är bara några av de konkreta hot världshaven och alla dess levande varelser står inför. Dessutom ligger en stor del av de aktuella områdena utanför nationella gränser, vilket gör att samarbeten mellan nationerna är av stor vikt, menar biståndsministern.

    Den som försöker rädda haven hamnar dock snart på landbacken. Till exempel plast, som består av olja, och industrin kring den är en mäktig industriell kraft, och exemplen har varit många genom historien på att ekonomiska vinning gått före miljöhänsyn, säger Isabella Lövin till SvD.

    Dock menar hon att ekonomin även spelar en positiv roll genom till exempel svenskt bistånd och blå ekonomi, där hållbart nyttjande går hand i hand med ekonomisk tillväxt.

    Över tre miljoner människor dör varje år på grund av luftföroreningar utomhus

    Luftföroreningar dödar årligen 3,3 miljoner människor globalt och däribland 380 000 människor i Europa. Matlagning och uppvärmning är globalt sett den största källan till utsläppen, men i Europa är det istället jordbruket. Att bekämpa klimatförändringarna minskar också luftföroreningarna. 

    De flesta av dessa dödsfall sker i Asien. I Kina beräknas närmare 1,4 miljoner människor dö per år på grund av luftföroreningar och i Indien beräknas luftföroreningarna orsaka 640 000 människors död per år. I Europa bedöms luftföroreningarna leda till cirka 380 000 dödsfall per år, enligt en forskningsrapport från Max Planck Institutet för kemi som publiceras i Nature. Detta innebär att fler människor dör av luftföroreningar än HIV/AIDS och malaria tillsammans, skriver The Guardian.

    De farligaste partiklarna är de som för små för att kunna ses. De är så små att de kan gå djupt ner i lungorna och in i blodet, förklarar professorn George Thurston för Washington Post.  Den största orsaken till utsläpp av de farliga luftpartiklarna är småskalig  förbränning av biobränsle för matlagning och uppvärmning, men även utsläpp från avfallshantering och dieselgeneratorer. Dessa utsläpp står för en tredjedel av de farliga utsläppen  globalt och är särskilt vanliga i Asien.

    Den näst största orsaken till de globala utsläppen av farliga luftföroreningar är jordbruket. I Europa är jordbruket den vanligaste orsaken till farliga utsläpp. Dessa utsläpp är ammoniakutsläpp från användning av konstgödsel och utsläpp från tamdjur. Den tredje största orsaken till utsläpp av farliga luftföroreningar är naturligt orsakade luftföroreningar från exempelvis öknar står för en sjättedel av de dödliga luftföroreningarna och därefter kommeranvändningen av fossil energi och det står för en sjundedel av de globala utsläppen.

    Industrin, vägtrafik och förbränning av förbränning av biomassa står för 5 procent var av de farliga utsläppen. Men i rikare länder som Tyskland, Storbritannien och USA står vägtrafiken för 20 procent av de dödliga utsläppen.

    Detta utgår från att alla partiklar är lika farliga oberoende av vart ifrån de kommer. Men vissa forskare menar att partiklar från kemiskt kol är farligare än andra partiklar. I så fall skulle trafiken stå för en större andel av de dödliga utsläppen och jordbruket för en mindre andel än vad som står ovan.

    Om vi fortsätter som hittills så beräknas dubbelt så många människor, 6,6 miljoner, dö av luftföroreningar år 2050.

    Klimatförändringarna och luftföroreningar kan ofta bekämpas samtidigt. Att bekämpa klimatförändringarna genom investering i ren teknik som sol och vindenergi och att spara mer skog kommer också att minska utsläppen av luftföroreningar. Efter att skog har huggits ned så rensas ofta marken genom bränder vilket skapar utsläpp av luftföroreningar. Tekniker som minskar utsläppen av luftföroreningar minskar ofta även utsläppen av växthusgaser, skriver Washington Post.

    Förutom dessa luftföroreningar utomhus dör 3,5 miljoner människor på grund av luftföroreningar inomhus från matlagning och uppvärmning.

     

    Volkswagen återkallar 224 746 bilar i Sverige

    Volkswagen Sverige skriver i ett pressmeddelande att de återkallar 224 746 bilar i Sverige.

    Volkswagen Sverige säger till DN att de inte kan svara på vilka åtgärder som kommer att göras. Återkallelsen gäller även bilar från Audi, Skoda och SEAT som alla ingår i Volkswagen-koncernen. Bakgrunden är det stora avgasfusket där Volkswagen manipulerat bilarna så att de släpper ut mycket mindre skadliga utsläpp under tester än ute på vägarna.

    Totalt kommer 104 227 personbilar från Volkswagen, 57 367 bilar från Audi,  32 560 transportbilar från Volkswagen, 28 430 från Skoda och 2 162 bilar från SEAT att återkallas i Sverige. 11 miljoner bilar från Volkswagen-koncernen kommer att återkallas totalt sett i hela världen.

    Tidigare om dieselgate på Supermiljöbloggen:

    FN:s hållbarhetsmål är nu antagna

    Den 25-27 september höll Förenta Nationerna (FN) sitt stora toppmöte om Globalt Hållbara Utvecklingsmål i New York. Världens mäktigaste ledare antog tillsammans de 17 nya mål som nu ska ersätta millenniemålen. 

    Den svenska delegationen med bland annat statsminister Stefan Löfven, biståndsminister Isabella Lövin, miljö- och klimatminister Åsa Romson och utrikesminister Margot Wallström deltog i helgens stora toppmöte i New York för att tillsammans med alla FN:s medlemsländer fastslå 17 globalt hållbara utvecklingsmål som har till syfte att minska fattigdom och minska klimatpåverkan samt arbeta för en mer hållbar värld ekonomiskt, ekologiskt och socialt.

    Stefan Löfven pratade bland annat i sitt anförande om att Sverige ska bli en av de första fossilfria nationerna.

    Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet även av FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling. Fattigdomsbekämpning, miljö- och klimatarbete och fredsbyggande hör ihop. Sverige ska gå före med en samstämmig politik som tar hänsyn till fattiga människors perspektiv, mänskliga rättigheter och planetens gränser. Arbetet med att uppnå de globala målen för hållbarhet i Sverige börjar nu, säger statsminister Stefan Löfven i en artikel på Regeringens hemsida.

    De åtta mål som antogs vid millenniumskiftet för femton år sedan löper nu ut och FN har därför, tillsammans med sina medlemsländer, tagit fram 17 nya mål som följer de gamla, men är mer specifika och heltäckande. Millenniemålen fick under sina verksamma år stor genomslagskraft genom bland annat minskad fattigdom. Nu hoppas många att de nya målen får ännu större effekt och de ingående punkterna om klimatet anses ligga som god grund inför klimattoppmötet i december.

    Vill du läsa mer om de 17 målen med en liten djupdykning kring klimatfrågorna så finns Supermiljöbloggens artikel från i somras här.

    Tesla öppnar bilfabrik i Nederländerna

    Amerikanska elbilsföretaget Tesla expanderar och öppnar en filialfabrik i Nederländerna. 

    Den nya fabriken ska till en början vara en monteringsfabrik där bilarna sätts ihop av delar som är producerade i den amerikanska fabriken i Fremont, Kalifornien. Den nya fabriken i Nederländerna är 18 900 kvadratmeter stor och ska kunna leverera 1000 bilar i veckan när den kör för fullt, rapporterar NyTeknik.

    Teslas VD Elon Musk har gjort sig känd för sina slagkraftiga uttalanden. Han har bland annat kallat bränslecellsbilar som använder sig av vätgas för ”Mind-boggingly stupid”.  Han har också kallat brännandet av fossila bränslen för  ”det med råge dummaste projektet i historien”.

    Även om renodlade elbilar inte släpper ut något ur avgasröret, använder produktionen fortfarande stora mängder resurser och batterier är inte någon miljöräddare i sig själva.

    Tidigare om Tesla på Supermiljöbloggen:

     

    Matinsekter hindras av byråkrater

    Insekter kan vara framtidens mat med högt proteininnehåll och energieffektiv uppfödning. Men svenska myndigheter har ännu inte tillåtit insekter som människoföda.

    I en krönika i Blekine Läns Tidning går Erik Hultgren hårt åt den svenska byråkratin, för att inte kunna hantera entreprenörernas kreativitet:

    I Sverige möts dessa entreprenörer av en byråkratisk vägg. Både företaget Hakuna Mat i Göteborg och Qvicket i Stockholm har tvingats stoppa sin försäljning, efter beslut av miljöförvaltningarna i de båda kommunerna. Anledningen är att insekter inte är godkända som livsmedel i Sverige.

    Extra pinsamt blir det i fallet Stockholm. Där har kommunen på skattebetalarnas bekostnad gett ut en kokbok där insekter beskrivs som framtidens mat, med tillhörande recept. I den svenska byråkratin vet den ena handen inte vad den andra gör.

    Vad vi betraktar som mat och inte är väldigt kulturellt. Carl von Linné kallade hånande kräftor för insekter och vägrade äta dem. Få svenskar idag skulle nog hålla med om att de frossar insekter på kräftskivan.

    Bland de stoppade företagen finns Hakuna Mat, som vi sprang på under Almedalen i somras när de bjöd alla minglare att provsmaka insekter.

    Under hösten förväntas dock EU fatta ett beslut som öppnar upp för att sälja insekter som mänsklig föda. Det är inte mer än rätt, när vi blir allt fler som ska dela på jordens resurser.

    Klimatförändringar ger inte flyktingstatus fastslår Nya Zeelands Högsta domstol

    Högsta domstolen i Nya Zeelands avslog nyligen en man och hans familjs överklagan om att få asyl i landet på grund av klimatförändringar i mannens hemland, ö-nationen Kiribati. 

    Ioane Teitiota har sedan 2011 kämpat i rätten för att få stanna i Nya Zeeland, dit han kom år 2007.

    Nya Zeelands premiärminster John Key har tidigare avslagit Teitiotas och hans familj vädjan om att stanna i landet och den Nya Zeeländska regeringen menar att familjen redan stannat längre än de haft rätt till, enligt Radio New Zeeland.

    Advokaten Rickard Small, på Pacific Legal i Wellington, menar att regeringen bör införa en kvot för Stillahavsbor som fördrivits från sina hem på grund av naturkatastrofer och klimatförändringar. Han menar att Teitiota bara är en av många som behöver Nya Zeelands hjälp.

    Någon särskild kvot för Stillahavsborna kommer emellertid inte på tal enligt Nya Zeelands migrationsminister Michael Woodhouse.

    Nya Zeelands Högsta domstol avslog Teitiotas och hans familjs överklagan med hänvisning till FN:s definition av flyktingar. Enligt FN:s flyktingkonvention är flyktingar människor som har flytt från sina länder på grund av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, politisk uppfattning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp, och som inte kan eller vill återvända. 

    Teitiotas advokater menade, enligt Dagens Nyheter, att klimatförändringarna utgör en form av passiv förföljelse – med problematik såsom stigande havsnivåer och överbefolkning.

    Med tanke på att människorna som lever i fattigdom i u-länder drabbas hårdast av klimatförändringarna är Teitiotas advokaters linje utan tvekan rimlig. Flyktingbegreppet bör ses över och vidgas även för de som flyr en fattig vardag orsakad och/eller starkt påverkad av klimatförändringarna, inte minst med tanke på havshöjningen som väntas skölja bort hela nationer.

    Förhoppningsvis kan fallet öppna upp för en vidare debatt i frågan.

     

     

    ← Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.